Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965 (Utlåtande 1965:L2u16 l2u)

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om översyn av reglerna
rörande folkpension till vissa änkor.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 511 i första kammaren av herr
Karlsson, Helge, m. fl. samt nr 630 i andra kammaren av fru Löfqvist m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen hos
Kungl. Maj :t måtte anhålla om översyn av reglerna rörande folkpension
till dem som blivit änkor före år 1960».

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden får
utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa
till motionen II: 630.

Gällande bestämmelser

En änka har rätt till folkpension i form av änkepension under förutsättning
att hon antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift
med honom minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor
tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande
vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under
16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen
anses som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten
till pension, och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt.

Änkepension utgör för änka, som vid mannens död eller den därmed
jämställda tidpunkten fyllt 50 år, eller som har barn under 16 år i hemmet
samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär.
För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans
ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn
under 16 år i hemmet understeg 50 år.

Änkepension indrages, om änkan ingår nytt äktenskap, men börjar ånyo
utgå, om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Om en kvinna blivit änka efter den 30 juni 1960, utgår änkepensionen
utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960,
är pensionen däremot inkomstprövad. Pensionen minskas med en tredjedel
av inkomsten i vad den överstiger 1 700 kronor. Vid beräkning av inkomsten
medför förmögenhet överstigande 20 000 kronor höjning av årsinkomsten
med 10 procent av det belopp varmed förmögenheten överstiger 20 000
1—7010 65 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 9 samt. 2 avd. Nr 16

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

kronor. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958—den 30 juni
1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garantibeloppet, fri från inkomstprövning.
Garantibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden
den 1 juli 1958—den 30 juni 1959 en tredjedel och, om dödsfallet inträffat
under tiden den 1 juli 1959—den 30 juni 1960, två tredjedelar av det belopp
som skulle ha utgått utan inkomstprövning.

Enligt lagen om allmän försäkring utgår förtidspension till försäkrad,
som fyllt 16 år, för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension
dessförinnan börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på
grund av sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte är
nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan nedsättningen
av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan antagas bli bestående
avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i form av
sjukbidrag. Sjukbidraget är begränsat till viss tid, men i övrigt gäller vad
som är stadgat om förtidspension även sjukbidrag.

Förtidspensionens storlek graderas efter arbetsförmågans nedsättning så,
att försäkrad, vars arbetsförmåga är nedsatt i sådan grad att intet eller
endast ringa del därav återstår, erhåller hel förtidspension. Är arbetsförmågan
nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, utgår
två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår en tredjedel av hel
förtidspension. Vid bedömande av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt
skall beaktas den försäkrades förmåga att vid den sjukdom eller det lyte,
varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som motsvarar
hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med
hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden
och därmed jämförliga omständigheter. Med inkomst av
arbete likställes i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet.

Historik

Före den 1 juli 1960 utgick änkepension till änka, som fyllt 55 år, under
förutsättning att hon uppnått denna ålder senast det kalenderår under vilket
mannen avlidit och att hon varit gift med honom minst fem år. Till
änka, som fyllt 55 år, kunde dock — om särskilda skäl föranledde därtill
— änkepension utgå, även om nyssnämnda förutsättningar inte var uppfyllda.
Änkepensionen var inkomstprövad. Dess maximibelopp var lika med
ålderspensionen till den ena av äkta makar, som båda hade sådan pension.
Detta belopp utgjorde i juni 1960 2 000 kronor.

Inkomstprövningsreglerna innebar att en årsinkomst upp till 1 000 kronor
ej medförde reduktion av pensionen. För inkomster mellan 1 000 och
1 400 kronor skedde avdrag med en tredjedel och för inkomster överstigande
1 400 kronor med två tredjedelar. Enligt en s. k. skärpningsregel skulle
vid uppskattning av förmögenhets avkastning denna höjas med 20 procent
av det belopp varmed förmögenheten översteg 20 000 kronor.

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

Änka, som under sin vårdnad hade barn i äktenskapet med sin avlidne
man eller annat barn, vilket vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas
hem, kunde före den 1 juli 1960 erhålla s. k. änkebidrag enligt lagen
om bidrag till änkor och änklingar med barn. Förutsättning för bidrag
var dock, att barnet inte fyllt 12 år, att änkan stadigvarande bodde tillsammans
med barnet samt att hon ej själv åtnjöt folkpension. Änkebidraget var
inkomstprövat på samma sätt som änkepensionen. Bidragets maximibelopp
var detsamma som änkepensionens.

Vid behandling av pensionsfrågan uttalade sig 1958 års A-riksdag om huvuddragen
i änkepensioneringen (prop. nr 55, särkilda utskottets utlåtande
nr 1, rskr. nr 272). De principer som därvid fastlades har i stort sett genomförts
i den nu gällande lagstiftningen. Riksdagen förordade bl. a., att kvinnor,
som blivit änkor före den 1 juli 1960, skulle få änkepension med samma
maximibelopp och enligt samma villkor beträffande änke- och barnaålder
som skulle gälla för dem som blivit änkor efter den 30 juni 1960. Med hänsyn
till de betydande avvägningssvårigheter och samordningsproblem som
eljest uppkomme ville riksdagen dock förorda, att rätten till änkepension
i övergångsfallen gjordes beroende av inkomstprövning. Riksdagen förklarade
sig emellertid vara medveten om att det även vid inkomstprövning
kunde uppkomma svårigheter vid gränsdragningen mellan änkor i övergångsfallen
och änkor, som skulle bli berättigade till pension utan inkomstprövning,
och pekade på möjligheten att ge kvinnor, som blivit änkor under
tiden före den nya lagstiftningens ikraftträdande, ett garantibelopp i
änkepension. Detta syntes kunna utformas så att beloppet blev högre ju
kortare den tid var, som vid ikraftträdandet förflutit från mannens död.

Den närmare utformningen av de nya reglerna om änkepensioneringen
anförtroddes åt 1958 års socialförsäkringskommitté, som år 1959 framlade
förslag i ämnet (SOU 1959:32). De nya reglerna genomfördes vid 1960 års
riksdag (prop. nr 75, andra lagutskottets utlåtande nr 20, rskr. nr 175).
Därvid följdes helt socialförsäkringskommitténs förslag i här aktuella delar.

Reglerna innebar att inkomstprövning slopades för dem som blivit änkor
efter den 30 juni 1960. För övriga änkor skulle inkomstprövning bestå. Beträffande
dem som blivit änkor den 1 juli 1958—den 30 juni 1960 infördes
de ännu gällande garantibeloppen.

Frågan om förmånerna i allmänhet i övergångsfallen aktualiserades vid
sistnämnda riksdagsbehandling. I två likalydande motioner (I: 579 och
II: 715) hemställdes, »att full änkepension utan behovsprövning skall utgå
till den, som blivit änka före den 1 juli 1960, från det år hon uppnått 60
års ålder». I sitt därutinnan av riksdagen godkända utlåtande anförde andra
lagutskottet såsom skäl mot motionsförslaget, att detta innebar full änkepension
till alla änkor, som fyllt 60 år, därest mannen avlidit före den 1

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

juli 1960. De kvinnor som blivit änkor därefter kunde däremot i åtskilliga
fall inte få full änkepension vid 60 års ålder, vilket berodde på att för full
änkepension fordrades att mannen avlidit eller det yngsta barnet uppnått
16 års ålder tidigast då kvinnan fyllt 50 år. Motionsförslaget innebar alltså
gynnsammare regler för dem som blivit änkor före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande än för dem som blivit änkor därefter. Utskottet framhöll vidare,
att det skulle innebära en djupgående omläggning av systemet för
änkepensioneringen, om den i motionerna föreslagna regeln skulle utsträckas
jämväl till huvudfallen, något som utskottet inte ville biträda. På de
nu anförda skälen avstyrkte utskottet motionerna.

Vid 1961 års riksdag väcktes ånyo motioner med samma syfte som motionerna
I: 579 och II: 715 vid 1960 års riksdag. Andra lagutskottet avstyrkte
motionerna i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande nr 3.

I sitt betänkande Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring in. in.
(SOU 1961: 29) föreslog 1958 års socialförsäkringskommitté vissa lättnader
för övergångsänkorna. Kommittén anförde:

Vad angår övergångsänkorna bör deras pensionsrätt ses i relation till
att de kvinnor, som blir änkor efter den 30 juni 1960, får sin änkepension
helt utan inkomstprövning. Därest man åsyftar att minska skillnaden mellan
de båda änkekategoriernas pensionsrätt är det uppenbart, att en uppmjukning
av inkomstprövningen blir nödvändig i fråga om pensionen till
övergångsänkorna. 1960 års riksdag har också uttalat sig för att så bör
ske. Det har emellertid under kommitténs utredningsarbete framkommit
att uppmjukningen måste begränsas till själva änkepensionen. Skulle den
avse även det kommunala bostadstillägget kunde nämligen resultatet bli
att många övergångsänkor skulle komma i bättre läge än de kvinnor, som
blivit änkor efter den 30 juni 1960. Det blir alltså nödvändigt att åtminstone
i något avseende ha olika avdragsregler i fråga om de båda inkomstprövade
delarna av övergångsänkornas folkpension.

Vill man undvika att beräkningen av denna pension blir alltför invecklad,
synes det knappast låta sig göra att tillämpa olika stor avdragsfri inkomst
för de båda pensionsdelarna. Uppmjukningen bör således avse avdragsfaktorn.
Denna är nu Va i lägre inkomstlägen över det avdragsfria
beloppet och -Is i högre inkomstlägen. Kommittén förordar att beträffande
själva änkepensionen tillämpas endast den lägre avdragsfaktorn.

Kommittén föreslog dessutom att den vid inkomstberäkningen tillämpade
skärpningsprocenten för förmögenhet överstigande 20 000 kronor skulle
sänkas från 20 till 10.

Vid införandet av lagen om allmän försäkring genomfördes de av socialförsäkringskommittcn
förordade reglerna beträffande övergångsänkorna.

I proposition nr 12 till 1963 års riksdag föreslogs den ändringen beträffande
änkepensionerna, att änkepension i anledning av dödsfall före den 1
juli 1960 skulle minskas med en tredjedel av inkomsten i vad den översteg
1 700 kronor. Propositionen, som behandlades av andra lagutskottet i dess
utlåtande nr 3, bifölls av riksdagen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

Chefen för socialdepartementet har som svar på en enkel fråga vid 1964
års riksdag lämnat vissa statistiska uppgifter angående änkor efter män,
som avlidit före den 1 juli 1960. Av uppgifterna, som gäller förhållandena
i juni 1963, framgår följande. Av de änkor vilkas män avled före den 1 juli
1960 erhöll 20 900 full änkepension. Det antal änkor vilkas pensioner beräknades
enligt den s. k. garantiregeln utgjorde 7 500. De änkor vilkas pensioner
påverkades av inkomstprövningsreglerna utan att garantiregeln var
tillämplig utgjorde 15 790. Antalet änkor som på grund av reglerna om inkomstprövning
ej erhöll pension kunde uppskattningsvis anges till 20 000,
av vilka dock åtskilliga kunde vara sådana som hade rätt till pension men
som av olika anledningar underlåtit att ansöka därom.

I motioner vid 1964 års riksdag begärdes en översyn av reglerna om änkepension
inom folkpensioneringen, innefattande jämväl utredning om
kostnaderna för ett fullständigt avskaffande av inkomstprövningen.

Andra lagutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr
21 år 1964, att de i motionerna upptagna problemen syntes falla inom
ramen för vad pensionsförsäkringskommittén kunde behandla. Utskottet
ansåg därför att motionerna borde överlämnas till kommittén.

Utskottet

Folkpension i form av änkepension utgår under förutsättning att änkan
antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varit gift med honom
i minst fem år eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans
med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas
hem eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet,
skall vid bedömandet av hennes rätt till pension i fortsättningen anses
som om mannen avlidit, då barnet upphörde att påverka rätten till pension,
och äktenskapet varat t. o. m. nämnda tidpunkt. Änkepensionen utgör för
änka, som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt
50 år, eller som har barn under 16 år i hemmet, samma belopp som ålderspension
från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar
pensionen med en femtondedel för varje år, varmed änkans ålder vid mannens
död eller den tidpunkt då hon upphörde att ha barn under 16 år i hemmet
understeg 50 år.

Till kvinnor, som blivit änkor efter den 30 juni 1960 och uppfyller förutsättningarna
för änkepension, utgår pensionen utan inkomstprövning. De
änkor vilkas män avlidit de närmaste två åren före den 30 juni 1960 har
rätt till viss del av pensionen utan inkomstprövning. 1 övrigt utgives änkepension
endast efter inkomstprövning enligt särskilda regler.

Förevarande motioner syftar till en översyn av reglerna om änkepension
inom folkpensioneringen, i avsikt alt erhålla bättre relationer mellan de
änkor som befinner sig på vardera sidan av tidpunkten den 1 juli 1960.

Andra lagutskottets utlåtande nr 16 år 1965

Såsom framgår av ovan intagna redogörelse för gällande rätt är det endast
i fråga om inkomstprövningen som skillnader föreligger mellan dem
som blivit änkor före respektive efter den 1 juli 1960. Motioner som påtalade
denna olikhet och som begärde översyn av reglerna om änkepension
inom folkpensioneringen var föremål för utskottets behandling under fjolåret.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande ansåg utskottet vid detta tillfälle,
att motionerna borde överlämnas till pensionsförsäkringskommittén.
Motionerna har sedermera överlämnats till kommittén.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser utskottet att något riksdagens
initiativ icke är påkallat i anledning av förevarande motioner. Utskottet får
därför hemställa,

att förevarande motioner, I: 511 och II: 630, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1965

På andra lagutskottets vägnar :

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Strand, Axel Svensson, fru Carlqvist,
herrar Lars Larsson, Edström, Hubinette, fru Olsson och herr Sörenson*;

från andra kammaren: herrar Rimmerfors, Gustavsson i Alvesta,
Bengtsson i Varberg, Fredriksson, fru Svensson, herr Ringaby*, fru Skantz
och herr Ull sten.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM IB65