Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.
3
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1943 kl. 1 e. m.
Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i anledning
av väckt motion angående viss minskning av beredskapstiden
för årsklass 1943.
I en inom riksdagens andra kammare väckt, till dess tredje tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 284, hava herrar Hagberg i Luleå och Persson i
Stockholm föreslagit, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit framhåller
önskvärdheten av att årsklass 1943 erhåller sådan minskning i fråga om beredskapstiden,
som svarar mot den genomsnittliga tid tjänsteplikten i skogarna
tagit, och att detta genom kungörelse eller på annat lämpligt sätt delgives
de berörda.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande
från chefen för försvarsstaben, statens bränslekommission och statens arbetsmarknadskommission.
Chefen för försvarsstaben, som erinrar örn att årsklass 1943 komme att
fullgöra första tjänstgöring under ungefärliga tiden 1/4 1944—1/4 1945,
framhåller, att det ej vore möjligt att i februari 1943 bedöma, huru stora
delar av krigsmakten, som kunde behöva vara krigsorganiserade under
sommaren 1945. Icke heller kunde för närvarande förutses, i vilken grad
andra åldersgrupper, äldre som yngre, under de närmaste åren kunde komma
att tagas i anspråk för rikets behov i krigstjänst eller arbete. På grund
härav syntes garantier av den art, som motionärerna önskade, icke böra
ifrågakomma. En lämplig och rättvis fördelning av inkallelser och ianspråktagande
för olika ändamål skulle försvåras, örn de härutinnan samverkande
civila och militära myndigheterna vore bundna av utfästelser till vissa medborgargrupper.
Statens bränslekommission finner, under förutsättning att det allmänna
läget det medgåve, i och för sig skäligt att vid ifrågakommande inkallelser
till beredskapstjänstgöring viss hänsyn tages till det förhållandet, att årsklassen
1943 enligt kungörelse nr 878 den 13 november 1942 haft att fullgöra
viss tjänsteplikt i skogsarbete. Kommissionen ägde dock icke kännedom
om de särskilda förhållanden och omständigheter, som vore förknippade
med ifrågavarande inkallelser, och kunde sålunda icke bedöma, huruvida
ett sådant hänsynstagande över huvud taget vore genomförbart. Av anförda
skäl ansåge sig kommissionen icke kunna taga ställning till det i motionen
framlagda förslaget.
Statens arbetsmarknadskommission har anfört i huvudsak följande: Möjligheten
att realisera den i motionen framförda tanken att kompensera de
är 1923 födda män, som tagas i anspråk för tjänstepliktigt arbete, huvudsakligen
inom skogsbruket, genom en i motsvarande grad minskad beredskapstjänstgöring
efter fullgjord första tjänstgöring såsom värnpliktiga, undandroge
sig kommissionens bedömande. Emellertid måste det framhållas,
4 Andra kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.
Utskottet.
att tjänsteplikten i åtskilliga fall fullgöres av personer, som äga vana viel
skogsarbete och om vilka man åtminstone i viss utsträckning måste antaga,
att de oavsett tjänsteplikten ändock skulle ha kommit att utföra skogsarbete.
Nämnas kunde sålunda, att av de 18.394 tjänstepliktiga, som anmält sig att
fullgöra tjänsteplikt i förväg och den 27 januari 1943 befunno sig i arbete,
icke mindre än 5.643 befunnits tidigare ha utfört skogsarbete i sådan omfattning,
att det särskilda bidraget av två kronor för dag för vid skogsarbete
ovana tjänstepliktiga icke kunnat tillerkännas dem. För dem av dessa,
som under alla förhållanden skulle ha utfört skogsarbete, kunde knappast
tjänsteplikten åberopas såsom skäl för minskad beredskapstjänstgöring. En
kategoriklyvning i detta fall skulle emellertid uppenbarligen bliva svår att
rättvist genomföra och under alla förhållanden förorsaka irritation.
Kommissionen framhöll slutligen, att den särställning, som dessa tjänstepliktiga
nu hade, skulle försvinna i och med att ett fortsatt skärpt krisläge
nödvändiggjorde tillgripande av tjänsteplikt, som komme att beröra även
andra årsklasser. Ju^längre tid framåt militär beredskap av nuvarande omfattning
behövde upprätthållas, komme för övrigt den sammanlagda tid, som
äldre årsklasser av värnpliktiga än denna måste offra för beredskapstjänstgöring,
att i många fall överstiga den sammanlagda tid, som de år 1923 födda
värnpliktiga behövde tagas i anspråk för tjänsteplikt och en omedelbart
på rekrytutbildningen följande första beredskapstjänstgöring, vilken motionärerna
åsyftade, under förutsättning att den senare till tidrymden bleve
begränsad tili vad nu tillämpades. Ur denna senare synpunkt upprullade
således motionärernas framställning den betydligt mera vittomfattande flågan
om en rättvis fördelning över huvud taget av de bördor, som samhället
på grund av krisen måste ålägga medborgarna.
För egen del får utskottet anföra följande:
De betänkligheter mot bifall till motionen, som framförts i de över densamma
avgivna utlåtandena, delas av utskottet. Av arbetsmarknadskommissionen
har utrönts, att en ej obetydlig del av 1943 års årsklass sannolikt
skulle hava varit sysselsatt med skogsarbete alldeles oavsett inkallelserna
och därför ej skäligen kunnat begära kompensation, varför en genom bifall
till motionen föranledd kategoriklyvning säkerligen skulle komma att vålla
irritation och svårigheter. Jämväl hänsynen till äldre årsklasser, som under
pågående krig kunna få ställa sin tid och arbetskralt till det allmännas för
fogande, i månget fall överträffande den i motionen avsedda årsklassen,
måste tillerkännas betydelse.
Utskottet får därför, under åberopande av vad i de avgivna utlåtandena
här ovan anförts, hemställa,
att här förevarande motion II: 284 icke måtte till någon
andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 februari 1943.
På utskottets vägnar:
MARTIN LJUNGBERG.
Närvarande: Se utlåtande nr 1._
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1943
431138