Andra Kammarens Tillfälliga Vtslcolts (N.-o 3) Utlåtande N:o 24
Utlåtande 1895:Tfu324 Andra kammaren
Andra Kammarens Tillfälliga Vtslcolts (N.-o 3) Utlåtande N:o 24.
1
N:o 24.
Ank. till Rikad. kansli den 23 april 1895, kl. 6 e. m.
Andra Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utredning, huru vida och under hvilka
vilkor slatsmagten må kunna ikläda sig ansvar för förluster,
som af embetsmän genom felaktig embetsförvaltning
vållats.
I en inom Andra Kammaren väckt och till utskottet hänvisad
motion, n:o 9, föreslår herr 8. Nordström, »att Riksdagen måtte i förnyad
underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, efter förutgången utredning,
ville taga i ompröfning, på hvad sätt och under hvilka vilkor statsmagten
må, till befrämjande af ett betryggadt rättstillstånd, kunna ikläda
sig ansvar för skada och förluster, som kunna blifva enskilda samhällsmedlemmar
tillskyndade genom felaktig eller oredlig embetsförvaltning af
statens tjensteman, samt derefter till Riksdagen göra den framställning,
som af denna utredning kan föranledas.»
Till motivering af denna sin hemställan har motionären anfört
följande:
»På grund af motioner dels 1881 af dåvarande presidenten K. J.
Berg och dels 1890 af Jöns Andersson i Örstorp, hafva skrifvelser från
Riksdagen blifvit aflåtna till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, det
Kongl. Maj:t täcktes, efter föregående utredning, taga i öfvervägande, huru
vida och under hvilka vilkor statsmagten må kunna, till befrämjande af
Bill. till Biksd. Pro!. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 23 Höft. (N:o 24.) 1
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 2i.
ett betryggadt rättstillstånd., ikläda sig ansvar för skada och förluster, som
af statens embetsman genom felaktig embetsförvaltning kunna blifva enskilda
samhällsmedlemmar tillskyndade, samt derefter till Riksdagen göra
den framställning i ämnet, som af omständigheterna må finnas påkallad,
utan att detta, mig veterligt, föranledt till annan åtgärd än som finnes
omförmäldt uti Första Kammarens 2:dra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2
den 27 februari 1890.
Den lucka uti vår lagstiftning, som här påpekats, gör sig för hvarje
år allt mer och mer känbar. Det utgör nemligen ett sorgligt faktum, att
oredlighet och förskingringar allt oftare förspörjas, och icke minst ibland
våra penningförvaltande embetsman. Åtskilliga färska exempel skulle derpå
kunna anföras. Under sådant förhållande är det upprörande och rent af
kränkande för det allmänna rättsmedvetandet, att den enskilde står alldeles
rättslös gent emot en oredlig statens tjensteman, som på embetets vägnar
eger laglig befogenhet att till och med exekutivt utkräfva medel, hvilka
han sedermera i all beqvämlighet kan förskingra, utan att det finnes någon
möjlighet för den enskilde att undgå eller förekomma de förluster, som
på detta sätt tillskyndas honom.»
I den nu återgifna motiveringen begår motionären ett misstag, då
han antager, att Riksdagens föregående skrivelser till regeringen i detta
ämne icke föranledt till några åtgärder utöfver dem, som finnas omförmälda
i Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2 af
den 27 februari 1890. Enligt hvad Riksdagens justitieombudsman vederbörligen
meddelat i bilagorna till sina embetsberättelser till 1891, 1892
och 1893 års Riksdagar, har regeringen infordrat och efter hand mottagit
utlåtanden dels af öfverståthållareembetet och Kongl. Maj:ts vederbörande
befallningshafvande, dels af justitiekanslersembetet öfver Riksdagens år 1890
gjorda framställning, så vidt angår frågan, huru vida och under hvilka
vilkor statsmagten må kunna ikläda sig ansvar för skada och förluster,
som kunna varda enskilda samhällsmedlemmar tillskyndade genom felaktig
embetsförvaltning af de myndigheter, hvilka jemlikt 1 kap. utsökningslagen
den 10 augusti 1877 med utsökningsmål hafva befattning.
Efter afgifvandet af det sista af dessa utlåtanden, hvilket inkom
till justitiedepartementet den 5 mars 1892, har det ifrågavarande ärendet
varit beroende på Kongl. Maj:ts pröfning, ända till dess under loppet af
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 24. 3
innevarande Riksdag, och sedan nu förevarande motion blifvit väckt, en
komité blifvit af regeringen tillsatt med uppdrag att ytterligare utreda
frågan inom samma gränser, som varit uppstälda för Kongl. Maj :ts befallningshafvande
och justitiekanslersembetet vid afgifvandet af deras utlåtanden,
samt utarbeta de förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
Då sålunda på grund af Riksdagens år 1890 aflåtna skrifvelse
nödiga förarbeten till åstadkommande af en lagstiftning i ifrågavarande
hänseende pågå, och då dessa förarbeten, äfven om de hittills blifvit i
viss mån begränsade, dock omfatta det område, der behofvet af en dylik
lagstiftning torde vara mest känbart, finner utskottet sig icke böra i anledning
af förevarande motion förorda en ny framställning till regeringen
i det syfte motionären föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att herr S. Nordströms motion ej må till någon
Andra Kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 april 1895.
På utskottets vägnar:
H. AMNÉUS.