Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 19

Utlåtande 1897:Tfu419 Andra kammaren

1

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 19.

n ''ii

tv ,, .

N:o 19.

Ant. till Biksd. kansli den 3 maj 1897, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med anhållan om ändringar uti instruktionen för
jernvägsstyrelsen.

Med föranledande deraf, att jernvägsstyrelsen i böljan af innevarande
år utfärdat förordnande för en person, som stod under tilltal för svårare
misshandel och sedermera derför ådömdes urbota bestraffning, har herr A.
Hedin i Stockholm väckt en till utskottet hänvisad motion, n:o 174, hvari
anföres följande:

»Instruktionen för jernvägsstyrelsen säger i § 35, att generaldirektören
och ledamöterna i styrelsen förordnas af Kongl. Maj:t, men att den
öfriga personalen vid förvaltningen af statens jern vägstrafik tillsättes af
styrelsen.

I fråga om formerna för ärendenas handläggning äro bestämmelserna
så knapphändiga, som om man framför allt haft i sigte att befria styrelsen
från kontroll, att ej begränsa godtycke eller hindra mannamån i magtutöfningen.
I § 6 medgifves sålunda, att »ärenden må, der deras vigt och
beskaffenhet ej anses fordra samtliga ledamöters närvaro, af generaldirektören
jemte föredraganden handläggas och afgöras». Det lärer således bero
af den allena beslutande chefen att »anse», att han eger att i en styrelseledamots
närvaro afgöra hvilka som helst ärenden, han finner för godt att
låta på det sättet »handläggas och afgöras», deribland det stora antalet
ärenden angående antagande och befordran af tjensteman».

Bih. till Bilcsd. Prof. 1897. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 19 Höft. (N:o 19.)

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 19.

Vore ej detta fria spelrum lemnadt öppet åt godtycket, vill man
gerna föreställa sig, fortsätter motionären, att ett sådant styrelsebeslut ej
skulle kunnat, åtminstone ej utan någon gensägelse, fattas, som det, hvilket
gifvit anledning till motionen.

Vidare tillägger motionären efter relaterande af motionen bilagda handlingar
rörande ofvanberörda förordnande: »Det är att förmoda, att ett

förordnande till högre befattning ej under sådana omständigheter skulle
kunna ens ifrågasättas hos någon annan styrelse än jern vägsstyrelsen, så
vida ej det nu af jern vägsstyrelsen gifna föredömet, om det förblifver
onäpst, kan komma att verka förakt för en grundsats, som, ehuru ej inskrifven
i några instruktioner, ändock borde vara sjelfklar och erkännas
för ovilkorligt förbindande. I alla händelser lärer, sedan man funnit, att
denna skrifna lag ej existerar för jernvägsstyrelsen, Riksdagen ej böra
underlåta att på detta förhållande fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet.»

I anledning häraf föreslår motionären, att Andra Kammaren för sin
del besluter en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes vidtaga sådana förändringar i bestämmelserna om jern vägsstyrelsens
befogenhet att förordna tjensteman och betjente samt om formerna för utöfningen
af denna befogenhet, att, såvidt möjligt, missbruk förebyggas.

Utan att fästa allt för stor vigt vid den uti motionen relaterade befordringsfråga,
hvilken vid närmare granskning synes framstå uti något
mildare dager, än den ter sig vid genomläsandet af motionen, kan utskottet
icke annat än till fullo instämma i motionärens uppfattning derutinnan,
att förändrade bestämmelser äro af nöden beträffande såväl jernvägsstyrelsens
befogenhet att förordna tjensteman och betjente som formerna för utöfningen
af denna befogenhet.

En liknande uppfattning har redan gjort sig gällande uti Riksdagens
skrifvelse af den 17 maj 1892 samt har tillika vunnit sitt uttryck uti
det till innevarande Riksdag utdelade, den 24 oktober 1895 afgifna betänkande
och förslag angående jern vägsadministrationen del II a, hvari å
sid. 147 och följande föreslagits en mängd förändrade bestämmelser rörande
jernvägsstyrelsens embetsbefattning och sammansättning äfvensom ärendens
handläggning inom densamma m. m., deribland jemväl att frågor om antagande,
befordran, afskedande och uppsägning äfvensom afsättning eller
annan bestraffning af personal, i den mån sådana frågor äro föremål för
styrelsens omedelbara handläggning eller dragas under dess pröfning, skola
handläggas af styrelsen i plenum.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 19. 3

Med hänvisning till den i sagda betänkande å sid. 216 och följande
förekommande motivering får utskottet tillika erinra, hurusom af kongl.
propositionen n:o 27 af den 29 januari innevarande år angående lönereglering
för personalen vid statens jemvägar framgår: att jernvägsstyrelsen
uti sitt den 30 januari 1896 afgifna underdåniga utlåtande öfver de
allmänna grunderna för den föreslagna organisationen äfvensom öfver förslaget
till aflöningsreglemente anhållit att »framdeles, så snart sådant ske
kunde», få inkomma med särskildt yttrande beträffande ifrågasatta förändrade
normer för förvaltningens handhafvande samt beträffande instruktionsförslagets
detaljer; att beträffande dessa delar af komitébetänkandet
utlåtande från jernvägsstyrelsen ännu icke vid propositionens afgifvande
inkommit till regeringen; men att, enligt hvad vederbörande departementschef
inhemtat, inom jernvägsförvaltningen då pågått försök med tillämpning
af vissa bland de af komitén ifrågasatta förvaltningsnormerna, samt att
först sedan någon tids ytterligare erfarenhet vunnits i dessa afseenden
jernvägsstyrelsens yttrande deröfver vore att förvänta.

Då man väl med skäl lärer kunna motse, att jernvägsstyrelsen icke
skall erhålla allt för stort rådrum med utlåtandets afgifvande, samt att
genom det regeringsbeslut, som derefter kommer att fattas, styrelsens
konstitutionsvidriga magtfullkomlighet skall varda upphäfd och dess förvaltningsformer
nöjaktigt reglementerade, finner utskottet sig under sådana
förhållanden böra hemställa,

att ifrågavarande motion ej må till någon kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 maj 1897.

På utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.