Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande K:o 10 (Utlåtande 1893:Tfu310 Andra kammaren tfu3)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande K:o 10.

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 9 mars 1893, kl. 6 e. m.

Andra Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utredning
rörande lämpligaste sättet för åstadkommande genom statens
försorg af en svensk arbetsstatistik m. m.

Uti en till Andra Kammarens tredje tillfälliga utskott remitterad
motion, n:o 3, föreslår herr Ernst Beckman, »att Riksdagen genom skrifvelse
till Kongl. Maj:t ville anhålla om utredning rörande lämpligaste sättet för
samlande, bearbetande och publicerande genom statens försorg af en svensk
»arbetsstatistik» samt om framläggande för Riksdagen af de förslag, som
med anledning häraf må synas vara påkallade».

Motionären inleder sin framställning med Louis de Geers yttrande:
»Den vigtigaste fråga, vår statskonst har att lösa, är förbättrandet af
arbetsklassens vilkor», och anför vidare såsom skäl för sitt förslag följande.

Uppenbart är, att ett af grundvilkoren för lagstiftningens framgångsrika
ingripande på detta område är en fullständig och korrekt kännedom
om de förhållanden, för hvilka dess bistånd påkallas. Endast om lagstiftaren
känner tillståndet, sådant det verkligen är, kan han hoppas att
träffa det rätta.

Det material, som hittills förelegat för bedömande af - arbetarefrågans»
mångfald af invecklade och svårlösta problem, har varit allt annat än
tillfredsställande. Värderikt statistiskt material har onekligen samlats af

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Häft. (N:is 10—11.) 1

2 Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

de s. k. arbetarekomitéerna, tillsatta för att afgifva förslag rörande
arbetareförsäkring af olika slag, yrkesinspektion, skyddsåtgärder mot
olycksfall i arbetet, uppmuntrande af hjelpkasseväsendet, reglering af
arbetstiden för minderåriga in. in. Men det ligger i sakens natur, att den
metod, som i följd af omständigheterna så godt som uteslutande begagnats
vid dessa komitéers undersökningar — utsändandet af tabell- och frågeformulär
— icke kan i och för sig medföra ett tillfredsställande resultat.
I andra länder pläga regeringskommissionerna söka vinna nödiga upplysningar
äfven genom upptagande af vittnesmål samt genom utsändande af
särskilda sakkunniga ombud för att på ort och ställe utföra mera detaljerade
undersökningar och kontrollera halten af de svar, som lemnats på
möjligen utsända frågeformulär.

Men icke ens då metoden för materialets uppsamlande är den allra
bästa, lärer en tillräcklig belysning af de industriella förhållandena kunna
vinnas genom komitéer, som kanske tillsättas efter långa mellantider och
som i följd af sina speciella uppdrag äro bundna inom jemförelsevis trånga
gränser, samt icke kunna påräkna ett tillräckligt antal sakkunniga biträden,
som erhållit nödig föregående utbildning, för anställande af de svåra,
grannlaga och omsorgsfulla undersökningar, dem man måste lägga till
grund för ett rätt bedömande af de sociala frågorna.

Med de ständiga förändringar, som ega rum på det ekonomiska och
industriella området, är det uppenbarligen icke nog med en socialstatistisk
belysning för eu gång af vissa förhållanden. Det behöfves dels en fortlöpande,
mera allmän statistik, dels mångsidiga, efter vissa mellantider upprepade
detaljundersökningar, hvilka senare helst böra utföras af sakkunniga
ombud och naturligen icke afse alla landets industriella inrättningar, utan
blott någon viss grupp eller ett visst antal inom en viss grupp; vid dessa
slag af sociala enquéter är det nemligen långt vigtigare att erhålla väl
kontrollerade uppgifter från ett mindre antal — förutsatt att det icke är
allt för begränsadt — än mera allmänt hållna och mindre noggranna uppgifter
från ett större.

Ämnet för denna socialstatistik kan sägas sönderfalla i två hufvuddelar:
en som behandlar de spörsmål, hvilka pläga sammanfattas under
benämningen »arbetarefrågan», en annan som behandlar industriens ställning,
för så vidt den röner inflytande af den socialekonomiska lagstiftningen.

Bland uppgifter hörande till den förra gruppen må nämnas: antalet
i de särskilda yrkena anstälde arbetare, fördelade efter ålder, kön och
civilstånd; aflöning och aflöningssätt (tidlön, med eller utan premie,
styckelön, andel i vinsten o. s. v.), arbetstiden; arbetslokalernas tillstånd,

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

helsovådliga inflytelser m. m.; arbetarens utgifter för sitt uppehälle; födans
beskaffenhet; lifsmedelsprisen; bostadsfrågan; hustruns sysselsättning utom
hemmet;, arbetslöshet; strejker; olycksfall i arbetet; sparkassor och insättningar
i sparbanker; kooperativa företag; inrättningar till främjande af
arbetsklassens materiella, intellektuella och moraliska fromma o. s. v.

Till den senare gruppen höra sådana uppgifter rörande affärsställningen
inom de olika industrigrenarne, hvarigenom lagstiftaren sättes i tillfälle
att bedöma i hvad mån åtgärder, som medföra en ökning i produktionskostnaderna,
kunna vidtagas, utan att derigenom möjligheten att bestå i
konkurrensen allt för mycket försvåras eller rent af omintetgöres.

Motionären öfvergår derefter till en kort historik öfver hvad som i
andra länder gjorts för åstadkommande af en arbetsstatistik.
c 11 tit praktiska amerikanska folket har på detta område gått i spetsen.

År 1867 tillsattes i Massachusetts en komité för att anställa undersökningar
rörande arbetstiden, »särskildt med hänsyn till dess inflytande på de arbetande
klassernas uppfostran, sociala och sanitära förhållanden, samt till en
jemn utveckling af samhällets industriella intressen». Denna komité uttalade
sig för inrättandet af en statistisk byrå för samlandet af alla de
data, som kunde anses inverka på arbetsklassens läge och industriens förhållanden
i socialt hänseende, t öfverensstämmelse härmed inrättades 1869
den första byrå för arbetarestatistik, Bureau of stastistics of Labor.

Enligt lagens ordalydelse är det byråns pligt att samla, ordna, systematisera
och i årligen till lagstiftande församlingen afgifna berättelser
framlägga statistiska data rörande alla grenar af arbete inom staten, särskildt
med hänsyn till de arbetande klassernas uppfostran, deras kommersiella,
industriella och sanitära tillstånd, samt till industriens varaktiga
bästa. Byrån får icke föra någon viss åsigts talan, utan endast framlägga
de vetenskapliga resultaten af opartiska undersökningar.

_ Liknande byråer hafva senare inrättats i ett flertal af Unionens stater.
Motionären anger stiftelseåren för dylika inrättningar i icke mindre än 27
af Nordamerikas förenta stater. I spetsen för hvarje byrå står en chef,
vanligen kallad »commissioner», hvilken har under sig tre till fem ordinarie
biträden, hvarjemte han eger rätt att anställa särskilda sakkunnige agenter,
»experts», samt annat tillfälligt biträde.

År 1884 upprättades i Washington en särskild Bureau of Labor
statistics för hela Unionen. 1888 förvandlades densamma till ett oberoende
embetsverk, Förenta staternas Department of Labor.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

Departementets åliggande, enligt lagen af den 13 juni 1888, är att
samla och sprida bland Förenta staternas folk nyttiga upplysningar »rörande
arbetarefrågor, detta ord taget i dess mest allmänna och omfattande bemärkelse,
särskild! arbetets förhållande till kapitalet, arbetstid, manliga och
qvinliga arbetares aflöning, samt medlen att främja de arbetande klassernas
materiella, sociala, intellektuella och moraliska välfärd».

I den instruktion, som i samma lag meddelas åt chefen, heter det
bland annat: det åligger honom att, när helst industriella vexlingar göra
en sådan undersökning af vigt, utröna produktionskostnaden i de förnämsta
industriländerna för sådana artiklar, som i Förenta staterna äro
belagda med tull, och skall i produktionskostnaden särskildt upptagas
aflöningar, daglig arbetstid, jemförelse af lefnadskostnaderna m. m. samt
industriidkarne tillfallande vinst på tillverkningen. Äfven skall han anställa
undersökningar rörande »ringar» och andra associationer af arbetsgivare
eller arbetare, samt det inflytande de öfva på produktionen och
varornas pris. På vissa tider, som dock icke må infalla närmare hvarandra
än minst två år, skall han afgifva berättelse om det allmänna tillståndet
i fråga om produktionsförhållandena inom de ledande industrierna. Slutligen
åligger det honom särskildt att undersöka orsakerna och förloppet
af tvister och stridigheter mellan arbetare och arbetsgivare, der de synas
egnade att göra afbräck i befolkningens välbefinnande inom de särskilda
staterna.

Departementets hittills offentliggjorda, lika omfångsrika som upplysande
berättelser behandla följande ämnen: industriella kriser från 1837 till
1886; fångarbete; arbeterskor i stora städer; strejker och stängningar 1881
—86; arbetare vid jernvägar; produktionskostnader för jern, stål, stenkol,
koks, glas, bomulls-, ylle-, siden- och linnevaror.

Bland de frågor, som utgjort föremål för undersökningar från byråerna
inom de enskilda staterna, må nämnas: barns användande i fabriker;
bostadsförhållandena bland arbetare i städerna; arbetstid och arbetslön;
strejker; förliknings- och skiljenämnder; kooperativa företag; arbetslöshet;
vissa yrkens inflytande på qvinliga arbetares helsotillstånd; olycksfall; grufarbete;
söndagsarbete — och ett stort antal mer och mindre vigtiga förhållanden
af socialt intresse.

För att underlätta erhållandet af alla dessa olikartade uppgifter ega
byråerna i vissa stater icke blott att upptaga vittnesmål, utan också att
med böter belägga vägran att lemna begärda upplysningar.

Byråernas omkostnader vexla i hög grad: från 3,200 dollars i Colorado
till 25,000 dollars i New-York. Utgifterna för the Department of
Labor uppgingo 1891 till 168,270 dollars.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

År 1886 följde England i Förenta staternas fotspår genom inrättande
af en särskild arbetsbyrå inom tbe Board of Trade. Vid byrån, som
närmast sorterar under en understatssekreterare, chef för handelskollegiets statistiska
afdelning, anstäldes en särskild »arbetskorrespondent», utgången
ur arbetarnes egna led. Dessa båda högre tjensteman erhöllo först tre och
sedermera ytterligare sex biträden.

Bland de berättelser, som utgått från byrån, märkas berättelse om
yrkesföreningarna 1887—91, strejker och stängningar 1888—90, lönestatistik
1830—-86, arbetstider hvart tionde år 1850—90, lefnadskostnader för arbetare
inom vissa yrken, berättelse om det s. k. »utsvettnings» -systemet i
östra London och i Leeds m. fl.

En alldeles särskild ställning intager det i Schweiz inrättade »arbetaresekreteriatet»,
Schweizerisches Arbeitersekreteriat. Det är en af arbetareföreningarna
sjelfva skapad arbetsstatistisk byrå, som erhåller statsbidrag
och samarbetar med statsmyndigheterna. Arbetssekreteraren tillsättes för
tre år af styrelsen för allmänna Schweiziska arbetareförbundet, en sammanslutning
af arbetareföreningar utan hänsyn till politisk eller religiös åskådning
och öppen för alla, blott med det vilkor, att den inträdessökande föreningens
flertal utgöres af schweizare. Sekreteraren har två ordinarie biträden
och aflönas med fyratusen tvåhundra francs. Staten lemnar ett
årligt bidrag af tjugutusen francs.

Det åligger sekreteraren att icke blott tillhandagå förbundets styrelse,
utan äfven regeringen; han skall »stå till schweiziska förbundsrådets förfogande»
vid undersökningar rörande arbetareförhållanden samt med socialstatistiska
bearbetningar och utlåtanden. För detta ändamål eger han att
omedelbart begära upplysningar från myndigheter, föreningar och privata
personer. Programmet för arbetssekreteriatets verksamhet upptager särskilda
lönestatistik, redogörelse för hjelpkassor, enquéter bland arbetare
för lagstiftningsåtgärder, som beröra yrkena, samt undersökning rörande
sömmerskors och andra qvinliga arbetares läge.

I Frankrike inrättades 1891 efter amerikanskt mönster en statsbyrå,
Office du travail, för samlande och offentliggörande af socialstatistik och
verkställande af undersökningar rörande arbetarefrågor. Byrån skall »samla,
ordna och publicera alla upplysningar rörande arbetet, särskildt med hänsyn
till produktionens ställning och utveckling, arbetets organisation och
arbetslönerna, arbetets förhållande till kapitalet, arbetsvilkoren samt jemförelse
mellan arbetarnes ställning i Frankrike och utlandet». Byråns anslag
utgör 152,000 francs. Den hör under handelsministeriet och ledes af
en dirigent, som till sitt biträde har elfva tjensteman.

I likhet med dess amerikanska förebilder lägger den franska byrån

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

synnerlig vigt vid den personliga undersökningen på ort och ställe, det
arbete, som tillhör dess s. k. yttre tjenstgöring, service exterieur, hvilken
utföres åt »délégués» och »missionaires», fast anstälda eller tillfälliga, sakkunnige
medarbetare, motsvarande de amerikanska agenterna och »experts».
Byrån utgifver en periodisk publikation: Bulletin de 1’office du travail.

Äfven Tyskland har på allra sista tiden sett sig nödsakadt att vidtaga
särskilda anordningar för erhållandet af en tillfredsställande socialstatistik.
Genom ett regulativ af den 1 april 1892 bestämdes inrättandet af en
kommission för arbetarestatistik med särskilt hänsyn till den arbetarelagstiftning,
der tyska riket gatt i spetsen. Kommissionen består af ordförande
och tolf medlemmar. Ordföranden och en medlem, som skall vara
embetsman i statistiska byrån, utses af rikskansleren. Af öfriga medlemmar
utser förbundsrådet fem och riksdagen sex. Kommissionen kan knappast
sägas ega något sjelfständigt initiativ af samma slag som i de länder, der
verkliga byråer för arbetsstatistik äro inrättade; den har blott att afgifva
förslag rörande sin verksamhet samt på uppdrag af rikskansleren verkställa
undersökningar och bearbeta det samlade materialet och sammanfatta berättelser
rörande undersökningarnas resultat. Utom sina ordinarie medlemmar
kan kommissionen äfven inkalla adjungerade ledamöter, arbetare
och arbetsgifvare i lika antal.

Af. det föregående, säger motionären, framgår, att man på senare åren
ej blott i Amerika utan äfven inom vår verldsdel allt allmännare visat
sig inse oumbärligheten för vår tids sociala lagstiftning af en särskild
socialstatistik, hvars metod och mål icke sammanfaller med den allmänna
befolknings-, handels- och industristatistiken, äfven om de båda i vissa
delar stå hvarandra mycket nära.

Det är emellertid icke blott för nyssnämnda lagstiftning som denna
statistik är oumbärlig. Den är lika nödvändig för de enskilda sträfvanden,
hvilka jemsides med lagstiftningen arbeta för en fredlig lösning af den
sociala frågan. Äfven de trefva i mörkret, om de ej till sin vägledning
ega denna statistiks uppgifter. Och det ligger i sakens natur, att de undersökningar,
hvarom här är fråga, endast i ett fåtal fall kunna framgångsrikt
utföras på enskildt initiativ, såsom exempelvis i vårt land blifvit
försökt genom den Lorénska stiftelsen, hvilken bland annat låtit samla en
del socialstatistiskt material om vissa slag af jordbruksarbetare och tjenare.
Endast staten kan utföra det ifrågavarande statistiska arbetet på sådant
sätt och i sådan omfattning, att det verkligen fyller sin bestämmelse.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10. 7

Huruvida denna socialstatistik och de detaljundersökningar, som måste
förbindas med densamma, lämpligast böra läggas till en särskild afdelning
af något bland de embetsverk, som redan ega att samla statistiska uppgifter
af beslägtad natur eller till en oberoende byrå, lärer icke kunna afgöras
utan en mera omfattande utredning. I de främmande länder, der
man egnat största uppmärksamheten åt arbetarestatistiken, har man föredragit
att för densamma inrätta särskilda byråer; men å andra sidan låter
det ju tänka sig, att hos oss, med våra jemförelsevis smärre industriella
förhållanden, hänsyn till kostnaden kan göra det önskvärdt och möjligt att
söka vinna målet utan att inrätta en oberoende byrå. Men af stor vigt
är, att i hvilketdera fallet som helst metoden för primäruppgifternas insamlande
icke inskränkes till den nu vanliga, tabell- och frågeformulär,
utan att särskild vigt lägges vid undersökningars verkställande på platsen
genom sakkunniga personer.

Det behöfver knappast erinras derom, att upprättandet af en verklig
arbetsstatistik, som opartiskt framlägger upplysningar, som äro af vigt för
den sociala frågans rätta bedömande, är en af dessa neutrala åtgärder, som
är af lika stor betydelse för alla dem, som insett de sociala problemens
vigt, alldeles oberoende af de olika tankar man må hysa angående rätta
vägen till deras lösning.

Motionären uttalar sin öfvertygelse att samhället begår en försummelse,
som i framtiden kan komma att hämna sig, om det icke i tid söker vinna
en klar uppfattning af hithörande frågors innebörd. Det förslag, han nu
framlägger, är i egentligaste mening ett förslag i syfte att möjliggöra en
sådan pröfning; den kan icke med framgång företagas utan en noggrann,
opartisk och mångsidig arbetsstatistik.

Till den af motionären lemnade framställningen om hvad som i olika
länder gjorts för åstadkommande af en arbetsstatistik må följande tillfogas.

Den tyska kommissionen för arbetsstatistik började sin verksamhet
den 23 juni förlid et år. Af rikskansleren var den då förelagd uppgiften
att yttra sig öfver undersökningar beträffande arbetstiden inom bagare- och
konditoriyrkena samt qvarn- och handelsyrket. Tre skilda frågeformulär
utarbetades att föreläggas arbetsgivare och arbetare till lika antal. Frågeformulären
skulle icke tillställas alla inrättningar af dessa slag, utan ungefär
10 procent af dem, fördelade i stora, medelstora och små städer samt
byar inom de olika förbundsstaterna. Stor omsorg skulle nedläggas på

8 '' Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

denna fördelning, så att de inkomna svaren kunde betraktas som typiska.
På de ställen, der förfrågningar skulle göras, skulle svar affordras alla
arbetsgifvarne. Största svårigheten ansågs ligga uti* valet af de arbetare
och arbetarekorporationer, som skulle tillfrågas. Något muntligt förhör
var ej än påtänkt.

Innevarande år har i England den förut under the commercial department
of the board of träde lydande arbetsbyrån väsentligt utvidgats
och ett skildt embetsverk, the Labor department, bildats under öfverinseende
af the Board of Trade. Under chefen, the commissioner, som är
en framstående statistiker, lyda närmast fyra tjensteman, chief labour correspondents,
som äro valda med tanke på närmare bekantskap med arbetsförhållandena
och bland hvilka en är qvinna; derefter kommer ett trettiotal
andra tjensteman och korrespondenter i de större städerna. — Enligt regeringens
förslag skall the Labor department, utöfver det slag undersökningar,
som hittills varit föremål för arbetsbyråns handläggning, utgifva
en periodisk skrift med upplysningar till arbetsklassens tjenst om yrkenas
ställning och arbetsmarknaden i olika delar af landet, statistik öfver pris,
produktion, import, export, emigration och immigration med mera dylikt.
Det skall vidare utföra speciellare undersökningar af frågor rörande arbetareintressen,
af arbetets vexlingar under olika årstider, anställa sanitära
undersökningar och dylikt samt slutligen befordra populariseringen och
spridandet af officiella meddelanden och statistik. — Handelsministern
Mundella framhåller i sin inlaga till regeringen i ämnet vigten af att arbetet
utföres af fullt tränade statistiker, så att siffrorna blifva tillförlitliga
och opartiska, och påpekar i detta syfte nödvändigheten att arbetet utföres
oafbrutet af ett stadigvarande embetsverk och uppgifterna icke ställas
för detta embetsverk helt tvärt med yrkande på hastigt svar, utan
efter omsorgsfullt utarbetad plan och utsträckt öfver lämpligt afpassad
tid.

I vårt land hafva de komitéer, som de senaste årtiondena varit tillsatta
för utredning af arbetsförhållanden, varit tvungna att genom tillfälliga
undersökningar söka skaffa sig en del arbetsstatistiska data. Oaktadt
de nedlagt stor omsorg på denna vigtiga del af sin utredning och
resultaten delvis öfverstigit hvad man kunnat hoppas af sådana fristående
försök, hafva dessa komitéer icke kunnat undgå att känna bristen af systematiska,
under längre tid genomförda undersökningar. 1884 års arbetarförsäkringskomité
yttrar:

»Enär statistiska undersökningar öfver arbetareförhållanden, hvilka i
flera främmande länder intaga en så vigtig plats, hos oss nästan alldeles

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

saknas, har komitén på de spörsmål, dess uppdrag omfattar, sett sig nödsakad
att i första hand införskaffa erforderliga uppgifter, hvilket, såsom
är lätt förklarligt, varit förenadt med ej obetydliga svårigheter och föranledt
en ganska stor tidsutdrägt i komiténs arbeten.» — Efter att hafva
prisat den beredvillighet, hvarmed såväl myndigheter som arbetsgifvare
gått komitén till hända, yttrar den: »Det är dock gifvet att för det fulla
gagnet af dylika utredningar erfordras, att de fortsättas under längre tidrymder
eller åtminstone periodiskt förnyas.»

De vigtigare af dessa tidigare svenska komitéarbeten äro följande:

1875 års komité för att utarbeta en författning angående barns och
yngre personers antagande och användande i fabriks- och handtverksarbete
uppgjorde frågeformulär rörande antalet minderåriga arbetare i de
olika årsklasserna, såväl manliga som qvinliga, antalet handtlangare, som
ej behöfde yrkesskicklighet, arbetstidens längd och fördelning, arbetsförtjenst,
sättet för dess utgående med mera dylikt, hvarjemte 18 speciella
frågor ingingo i formulären. Formulären tillstäldes länsstyrelsen för
att genom dess föranstaltande varda för besvarande öfversända till samtliga
idkare af fabriksrörelse eller bergsbruk. Derjemte sökte komitén genom
samtal och skriftvexling med personer, som ur skilda synpunkter
ansetts vara intresserade af frågorna, inhemta den för en ojäfvig pröfning
erforderliga sakkännedomen. Sålunda hördes industriidkare, arbetare, prester,
läkare, folkskolelärare och inspektörer. Vidare besökte komitén fabriker
och aftonskolor för att genom okulär besigtning vidga sin personliga kännedom
om förhållandena. Komitén klagar öfver att materialet ej kunde blifva
fullständigt eller i alla delar tillförlitligt, men anser att undersökningen
slog öfver förväntan vål ut.

1884 ars arbetareförsäkringskomité lät utföra än större arbetsstatistiska
arbeten. På dess initiativ insamlades uppgifter å alla olycksfall i arbetet
i vart land från den 1 mars—31 augusti 1885. För att komplettera undersökningen,
och då för tidsbesparings skull komitén ej ansåg sig böra
utsträcka den utöfver sistnämnda tidpunkt, sökte komitén erhålla del af de
olycksfall, som i vissa yrken egt rum den 1 september 1884—28 februari
1885, oaktadt denna tidrymd redan till större delen var tilländalupen vid
formulärens utsändande. 35,208 frågeformulär af 7 olika slag jemte
reservblanketter utsändes till arbetsgifvare inom industrien, jordbruket, sjöfarten
och annan transportrörelse, samt till lots-, tull-, skogs-, fångvårds-,
post- och telegrafförvaltningarna, äfvensom till magistraterna i städerna
och kommunalnämnderna. Cirka 84 procent afI formulären återkomma
med svar påtecknade.

För utrönande af de i fabriker, verkstäder och andra industriella rö Uih.

till llikad. Vrot. 1893. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Höft. 2

10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

relser då rådande förhållanden i fråga om åtgärder för att skydda arbetares
lif och helsa uppsatte komitén ett formulär med 19 frågor härom
och om arbetstidens längd, indelade i fyra afdelningar: a) antal arbetstimmar
och deras fördelning, b) ventilation och uppvärmning m. in.,
c) skyddsåtgärder mot yttre skador vid arbete samt d) åtgärder mot
menlig inverkan af dam, giftiga råämnen m. m. Komitén vände
sig i första rummet till helsovårds- och kommunalnämnder med öfverlemnande
af blanketter, deraf en del voro afsedda för af komitén namngifna
fabriker eller rörelser, hvilka ansågos mest betydande eller mera
helsofarliga. Särskildt skulle provinsial-, stads-, distrikts- och fabriksläkare
tillfrågas. För grufdriften vände man sig till bergmästarne. 2,500
blanketter utsändes jemte reservblanketter. 1,964 återkommo med svar.

Komiténs hufvudomdöme om resultaten är redan ofvan angifvet.

1891 års komité för revision af förordningen angående minderårigas
användande i arbete vid fabriker m. m. utarbetade: 1) tabellblanketter angående
antalet arbetare, arbetstiden och dess fördelning, arbetsförtjensten
m. m , att af arbetsgifvaren ifyllas, och 2) frågeformulär uti 13 punkter
för såväl arbetsgifvare, fabriks-, handtverk- och arbetareföreningar som
helsovårds- (kommunal-) nämnder, skolråd och bergmästare. Förteckningar
uppgjordes öfver arbetsställen inom hvarje län med ledning af arbetareförsäkringskomiténs
liggare, handels-, läns- och adresskalendrar samt andra
tillgängliga handlingar. Arbetsgifvarne tillstäldes tabellblanketterna genom
helsovårds- och kommunalnämnderna, hvilka äfven anmodades att efter vederbörande
läkares hörande sjelfva afgifva yttrande. Komitén vände sig till länsstyrelserna
för erhållande af yttrande från de nämnda föreningarna och arbetarekorporationerna.
Till skolråd, bergmästare och* yrkesinspektörer vände
komitén sig omedelbart. 8,523 listor utsändes, hvarå 6,326 svar inkommo.

I vissa delar af den officiella statistiken, Bergshandteringen, Fabriker och
manufakturer, Jordbruk in. fl., möter man äfven en del, om ock helt knapphändiga
uppgifter från arbetsstatistikens fält.

Med understöd af den på grund af Viktor Loréns testamente af 29
november 1885 stiftade »fonden för befrämjande af socialvetenskaper»
hafva socialstatistiska undersökningar utförts. Bland dessa må nämnas:

Kapten U. r. Feilitzen 1888—92 om jordbruksarbetarnes ställning i
Östergötland, Småland och Skåne. Resultaten hafva framlagts i tre häften
om »Tjenare, statare och torpare» — i skrifter utgifna af Lorénska stiftelsen,
n:is 1, 6 och 7. Författaren har der sökt att erhålla tillförlitliga
muntliga upplysningar rörande ett större antal jordbruksarbetares
bergningsförhållanden i allmänhet, dels också anordnat och meddelat
kontrollerade räkenskaper öfver ett helt års inkomster och utgifter

Andra Kammarens Tillfälliga Utskolts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

hos ett par tiotal jordbruksarbetarefamiljer, samt med stöd af dessa räkenskaper
gjort åtskilliga beräkningar rörande kosthållets tillräcklighet och
dylikt. Hans arbeten utmynna i starkt framhållande af torpsystemets
principiella fördelar och önskvärdheten af att dess nuvarande brister afhjelpas
bland annat på grundvalen af en tidsenlig arrendelagstiftning.

E. 0. Hultgren och Ernst Landergren, som i »Untersuchung laber die
Ernährung schwedischer Arbeiter bei frei gewählter Kost» — skrifter utgifna
af Lorénska stiftelsen, n:o 4, — framlagt resultaten af verkstälda undersökningar
rörande de af 11 i Blekinge bosatta arbetare under en viss tid
använda födoämnenas mängd och beskaffenhet, pris m. m.

Fil. kand. Hj. Wallqvist om »Bostadsförhållandena för de mindre
bemedlade i Göteborg. Studie sommaren 1889» — skrifter utgifva af Lorénska
stiftelsen, n:o 5.

D:r David Bergström, med flera (qvinliga) biträden, om qvinnoarbetets
vilkor i Stockholm, företrädesvis inom skrädderi och dermed beslägtade
yrken. Resultatet föreligger icke ännu i tiyck. Med anslag af Lorénska
stiftelsen (2,000 kronor) pågår för närvarande en af Göteborgs arbetareförening
anordnad undersökning röi''ande arbetareförhållandena i Göteborg.

På andra ställen i vårt land pågå dylika på enskildt initiativ igångsatta
undersökningar. Äfven kommunala myndigheters pröfning hafva
understälts ansökningar om medel för utförande af liknande arbetsstatistiska
forskningar. Sålunda föreligger för närvarande en sådan fråga hos Göteborgs
stadsfullmägtige, hvilka för ärendets utredning tillsatt en beredning.
Här har särskildt frågan bragts på dagordningen med anledning af ifrågasatt
understöd åt sysslolösa arbetare och på grund af önskvärdheten att
kunna vinna klarhet huru mycket som är rigtigt och behjei’tansvärdt uti
de agitatoriska framställningar i detta afseende, som börja att äfven i vårt
lands större städer blifva regel under vintrarna.

Motionären har med sådan omsorg och fullständighet såväl uppvisat
behofvet i våra dagar af en arbetsstatistik för lösandet af de på dagordningen
stående sociala frågorna som framlagt de uppgifter, hvilka
närmast höra under en sådan statistik, att utskottet kan med afseende
härpå fatta sig kort.

Af den framställning, motionären gjort af arbetsstatistikens innebörd,
framgår, att derunder inbegripas uppgifter af mycket olika natur. Insamlandet
och bearbetandet af det härför erforderliga materialet måste

12 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

ske på mycket olika sätt och lämpas efter hvarje fall för sig. Man kan
flock särskilja tre hufvudvägar, på hvilka målet kan vinnas.

England var på grund af sin högt utvecklade industri det första land,
der behofvet af en socialstatistik gjorde sig känbart. Sedan århundradets
början kan man ock säga, att England låtit hvarje steg på den sociala
lagstiftningens bana föregås af en speciel undersökning af de sociala förutsättningarna
derför. Detta har skett genom parlamentariska och regeringskommissioner
med det s. k. vittnessystemet. Inför sittande kommission
hafva förekallats från så vidsträckt och opartisk synpunkt som möjligt
de mest sakkunnige i hvarje fråga, och genom korsförhör från medlemmarnes
sida har man sökt utforska den förekallades åsigter och uppfattning
af förhållandena. Förfarandet är offentligt, och hvar och en, som ansett sig
hafva något af vigt att framföra, har haft full frihet att yttra detta inför
kommissionen. Alla yttranden upptecknas stenografiskt och protokollen
tryckas in extenso. Af detta stora material drager kommissionen sedan sina
slutsatser. Hundratals tjocka folioband af sådana »blå böcker» äro i tryck
meddelade, och ytterst värdefullt, men på samma gång svåråtkomligt och
svårnjutbart material finnes i dessa publikationer. Metoden har stora förtjenster.
Offentligheten och engelsmannens parlamentariska uppfattning
hafva gifvit undersökningen en obestridd prägel af opartiskhet. Genom
det stenografiska upptecknandet och tryckandet af de muntliga uppgifterna
kan hvem som helst granska tillförlitligheten af det underlag, hvarpå kommissionen
stödt sina slutsatser, och den opartiskhet och tankeskärpa, hvarmed
dessa dragits. Oberäknadt metodens dyrhet och omständlighet, har
den dock äfven andra olägenheter. Någon i ordets egentliga mening
statistisk behandling af materialet medger den icke. Den arbetar endast
tillfälligt och låter icke följa de sociala förhållandenas successiva utveckling.
Den lämpar sig föga för insamlandet af nya fakta, ger i allmänhet ej
anledning till nya uppslag för en frågas bedömande. Det engelska vittnessystemets
största förtjenst är, att det ger en bild af de för handen varande
förhållandena och huru de för dessas förbättrande föreslagna hjelpmedlen
bedömas af de närmast intresserade.

Den andra metoden för åstadkommande af en arbetsstatistik består
deri, att man genom bofasta eller kringresande personer söker inom ett för
hvar och en begränsadt område genom utskickade frågeformulär och muntligt
förhör insamla uppgifterna. De amerikanska arbetsbyråerna tillämpade
denna metod genast från början i vidsträckt skala. Naturligtvis är detta
förfarande ingalunda så lätt kontrollerbart för den utomstående som vittnessystemet
och erbjuder onekligen större tillfälle för det subjektiva godtycket
och partiandan att göra sig gällande. Vid många tillfällen är det

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10. 13

dock den enda användbara metoden och har visat synnerligen vackra
resultat. Genom ett noggrant utväljande af de personer och korporationer,
från hvilka uppgifterna insamlas, så att svaren kunna anses representera
hvarandra motsatta och kompletterande intressen, och genom kritisk
granskning af det inkomna materialet, har det visat sig att metoden kan
blifva fullt tillförlitlig. Framför vittnessystemet har metoden den stora
fördelen, att den kan ge förhållandena uttryckta i statistiska siffror, jemförliga
från en tidpunkt till en annan och från ett land till ett annat
— och att den ofta ger uppslag till en helt ny uppfattning af förhållandena.
Deremot är den mindre lämplig att begagna, då man vill lära
känna de mest intresserades subjektiva uppfattning af någon viss, mera
invecklad fråga.

Slutligen måste naturligtvis för vissa delar af arbetsstatistiken begagnas
den inom den vanliga statistiken hufvud sakligast använda metoden att
bearbeta föreliggande tryckta eller skrifna källor, vanligen i yttersta hand
efter gifvet formulär af statens och kommunens ordinarie tjensteman såsom
biprodukt vid deras andra åligganden gjorda uppteckningar af fakta.
Denna metod, som lemnat högst beaktansvärda upplysningar vid sådana
undersökningar som t. ex. öfver antalet döda och födda, antalet
brott och dess orsaker, gods- och persontariffers inverkan på samfärdseln
och dylikt, spelar naturligtvis stor roll äfven vid arbetsstatistiken, men
erbjuder der stora svårigheter och är mindre användbar på den grund, att
de uppgifter, som här erfordras, ofta äro af mera sväfvande och mångtydbar
beskaffenhet och några användbara tryckta eller skrifna källor ej förelinnas.
För hvarje år ökas dock metodens brukbarhet äfven här, och särskilt
för den internationella arbetsstatistiken är den så godt som ensam
användbar.

Af de uppgifter, som ingå i en arbetsstatistik, äro somliga af den
natur att de ej väsentligen skilja sig från dem, som besörjas af den redan
befintliga statistiska byrån. Andra åter hafva litet eller intet med dem
att göra. Sålunda torde en ny fullständigare yrkesstatistik, som kunde
ligga till grund för de arbetsstatistiska arbetena under en följd af år, lämpligast
kunna och böra utföras i sammanhang med den statistiska byråns ordinarie
folkräkning, om blott planen uppgjordes fullständigare och med
tanke på andra till den rena arbetsstatistiken hörande frågor. Fn skarpare
specialisering borde ega rum med afseende på yrkesgrenarne, antalet vuxna
och minderåriga arbetare af båda könen, deras fördelning efter de industriella
inrättningarnas olika storleksklasser samt på fabriks- och handtverksindustrien
m. m,

14 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

På arbetsstatistiken i inskränktare mening komma åter sådana undersökningar
som öfver arbetslönerna, de olika arbetarekategoriernas arsförtjenst,
löneformer, sättet och tiden för lönernas utgående, arbetstidens
längd och fördelning på dagen och året, antalet sysslolösa under olika årstider
med mera dylikt. Af sig sjelft faller, att dessa undersökningar ej
skulle utföras på en gång, utan bit för bit, delvis, der så visade sig af
vigt, periodiskt.

Slutligen skulle till arbetsstatistik höra sådana uppgifter som undersökning
af arbetarnes lefnadsförhållanden beträffande mat, bostäder, kläder
och hela ekonomien. På samma gång dessa frågor äro de svaraste och
erfordra den omsigtsfullaste behandlingen, behöfva de för sin utredning
kännedom om åtskilliga af de tidigare vidrörda uppgifterna och torde derför,
oaktadt sin ingripande betydelse, komma i sista rummet.

Med afseende på sättet för uppgifternas insamlande torde kunna såsom
sjelfkärt äfven framhållas, att statens och kommunernas befintliga tjensteman
i de olika landsändarne ej kunna belastas dermed; — och detta både
derför, att det skulle vara svårt att ålägga dem ett sådant uppdrag och
emedan de ofta skulle vara för uppdraget mindre lämpliga och intresserade.
Möjligen kunde de i vissa fall verka såsom mellanhänder, men äfven detta
torde i de flesta fall böra undvikas.

Af fabriksinspektörerna kunna värdefulla bidrag påräknas, och då med
all sannolikhet dessa tjensteman med tiden komma att ökas till antalet
och förses med biträden, på det att deras tid ej ma allt för mycket upptagas
af tidsödande, men jemförelsevis lätt utfördt skrifveriarbete, kunna
än rikligare och mera upplysande bidrag från dem erhallas. Sa sker ock
redan nu utomlands.

Det hufvudsakliga arbetet måste dock utföras af personer, som ^ hafva
det till hufvuduppgift. Den statistiska byran kan ej i sin nu befintliga
form åtaga sig arbetet. Dels är den redan nu fullt upptagen af sina
åligganden, dels rör den sig under alldeles för bundna former och saknar
det initiativ, som onekligen erfordras för ett sa mångskiftande uppdrag,
som en arbetsstatistisk byrås, dels är den bildad och under årtionden invand
under sådant åskådningssätt, att man kan ifrågasätta, huruvida man
kunde ens påräkna hos dess tjensteman något varmare intresse^ för de hithörande
frågorna. I intet land har man heller försökt en sådan utväg.
Man har städse ansett nödigt att skilja arbetsstatistiken från de ordinarie
statistiska embetsverken. Såsom ofvan framhållits, komma dock åtskilliga
beröringspunkter och gemensamma uppgifter mellan de båda slagen af statistik
att finnas, och naturligtvis måste anordningar vara träffade för att

Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

de delvis gemensamma källorna och litterära hjelpmedlen hållas för båda
tillgängliga.

Såväl af uppgifternas natur som af den ofvan lemnade redogörelsen
för arbetsstatistikens ordnande i andra länder framgår, att arbetet måste
utföras dels af stadigvarande erfarne statistiker, dels af utsända personer,
som på ort och ställe göra sina undersökningar och genom personligt sammanträffande
med såväl arbetsgifvare och arbetare som andra intresserade
personer inhemta upplysningar. Möjligen borde i sammanhang med anstalten
stå ett rådgifvande element, motsvarande den jemte statistiska centralbyrån
stående statistiska beredningen, och bestående af sakkunniga intresserade
personer, representerande olika klasser, hvilkas hörande kunde vara
af betydelse för utkastande af planerna för de speciellare undersökningarna,
äfven om de ej deltoge i det egentliga statistiska arbetet.

Hufvudsaken är, att anordningarna blifva sådana, att å ena sidan statsmagterna
och allmänheten kunna hysa full tillit till de ur statistiken framgående
resultaten och å den andra en liflig förbindelse eger rum med de
klasser, undersökningarna gälla, och sålunda en noggrann kännedom om
strömningarna inom dem ej saknas.

Skulle af praktiska skäl synas önskvärd!, att den arbetsstatistiska personalen
lyder under något af de nuvarande statens embetsverk, torde
kommerskollegium erbjuda åtskilliga fördelar genom den handels- och näringsstatistik,
som redan är dit förlagd, och med sin nya organisation
kunna röra sig under tillräckligt fria former för att ej behöfva undertrycka
den för arbetsstatistiken erforderliga handlingsfriheten.

De sociala frågorna intaga i våra dagar ett så framstående rum och
erbjuda så stora svårigheter vid sin lösning, att utskottet ej tvekar uttala
som sin åsigt att stor vigt ligger på hvarje förberedande åtgärd, som kan
sprida ljus öfver de faktorer, som inverka på dessa invecklade frågor. Härvid
tränger sig kanske i första rummet fram frågan om höjandet af arbetarnes
ställning. I alla länder stå dessa spörsmål främst på dagordningen,
och otvifvelaktigt är det ett oundgängligt vilkor för deras lösande att i
grund och botten känna de förhållanden, hvarunder de uppträda. Endast
genom statistiska undersökningar rörande arbetsförhållandena kan utredas
hvilka sociala reformer äro af behofvet påkallade och huru långt de böra
utsträckas. Dylika undersökningar bidraga väsentligt att skydda lika väl
för ett menligt underlåtande af sociala förbättringar som för ett obetänksamt
ingående på äfventyrliga försök. De gifva å ena sidan material för
att verksamt bemöta agitatorer, då dessa söka verka genom origtiga och
öfverdrifna framställningar, och bidraga å den andra att förebygga sön -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

dring mellan de olika klasserna inom samhället och befordra det fredliga
reformarbetet. Helt naturligt är derför, att öfver allt i utlandet anordnats
institutioner för arbetsstatistik. Utskottet anser, att Sverige ej kan
undandraga sig deltagandet i detta så vigtiga undersökningsarbete, så mycket
mindre, som få länder hafva ett så godt underlag för detsamma som vårt
land genom dess sedan gammalt väl ordnade befolkningsstatistik

De försök, som göras att genom enskilda uppoffringar och kommuners
ingripande få en arbetsstatistik till stånd, äro ett talande bevis på huru
känbart behofvet äfven hos oss redan är, men kunna ej ersätta statens
ingripande. Hvarje statistiskt arbete kräfver tillämpning af likartade principer
öfver en större areal och en större tidrymd för att blifva fullt användbart,
och för åstadkommande häraf fordras statens ingripande och
hjelp. Härtill kommer, att en mängd uppgifter och lättnader vid dessas
insamlande, hvilka omedelbart stå statens tjensteman till buds, endast med
stor svårighet kunna beredas enskilda, som arbeta på detta område.

Men på samma gång utskottet anser sig böra förorda, att anordningar
träffas för bringande af en arbetsstatistik till stånd, anser utskottet, att
frågan ännu befinner sig i en så litet utredd form, att det ej kan uttala
sig om sättet för utförandet. De antydningar, som ofvan lemnats, torde tillräckligt
visa, att många synpunkter härvid äro att beakta. En utredning
från Kong! Maj:ts sida är önskvärd för att kunna bedöma, huru en verksam
arbetsstatistik skall ordnas, utan att de erforderliga penningmedlen
öfverstiga hvad som kan vara lämpligt. Utskottet är öfvertygadt, att om
arbetsstatistiken ej anlägges i för stor skala, utan lämpas efter våra begränsade
förhållanden, den kan åstadkommas med jemförelsevis små medel.
Erfarenheten inom de arbetarekomitéer, som under de sista årtiondena arbetat
i vårt land, har varit, att bristen på arbetsstatistiska förarbeten i väsentlig
mån förlängt tiden och ökat omkostnaderna för komitéernas arbete, oberäknadt
andra svårigheter denna brist förorsakat. Naturligt är ock, att en
planmessigt och praktiskt anlagd, kontinuerligt bedrifven undersökning af
arbetsförhållandena äfven ur ekonomisk synpunkt skall ställa sig fördelaktigare
än de stötvis och forceradt bedrifna undersökningar, som satts i
gång, då någon viss arbetsfråga blifvit bragt å bane.

På grund af hvad ofvan anförts och med den uppfattning af betydelsen
och innebörden af en arbetsstatistisk undersökning, hvaråt utskottet ofvan
sökt gifva uttryck, får utskottet hemställa,

att Riksdagen genom skrifvelse till Kongl. Maj:t ville
anhålla om utredning rörande lämpligaste sättet för samlande,
bearbetande och publicerande genom statens för -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 10.

sorg af en svensk »arbetsstatistik» samt om framläggande
för Riksdagen af de förslag, som med anledning häraf
må synas vara påkallade.

Stockholm den 9 mars 1893.

På utskottets vägnar:

AUG. WIJKANDER.

Bill. till Riksä. Prat. 1893. 8 Sand.

2 Afd. 3 Band. 10 Höft.