Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6 (Utlåtande 1891:Tfu36 Andra kammaren tfu3)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

N:o 6.

Ant. till Eiksd. kansli den 11 mars 1891, kl. 12 midd.

Andra Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i
anledning af väckta motioner om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående förbättrade tåganordningar d norra stambanan.

Till utskottets handläggning hafva blifvit hänvisade dels en inom
Andra Kammaren väckt motion (n:o 30), hvari herr S. J. Kardell m. fl.
hemstält, »att Riksdagen behagade ingå till Konungen med en underdånig
anhållan, att äfven vintertiden nattåg måtte anordnas på den norra
stambanan, och att dessa å lämplig tid må dels på qvällen utgå ifrån
och dels på morgonen anlända till Stockholm»; dels eu af herr G. Eriksson
i Mörviken uti samma kammare afgifven motion (n:o 137), deri föreslås,
»att Riksdagen behagade ingå till Konungen med underdånig anhållan,
ej mindre att äfven vintertiden tills vidare nattåg måtte anordnas
på norra stambanan och att dessa tåg måtte som hittills å lämplig
tid på qvällen utgå ifrån Bollnäs och norrut och på morgonen anlända
dit från de norra0orterna, än ock att frågan om nattstationens flyttning
från Bollnäs till Ange och i sammanhang dermed trafikens ordnande,
på sätt i motionen antydes, varder, såsom Konungen finner för godt
bestämma, taget i öfvervägande ensamt eller samtidigt med andra förslag,
som kunna komma under pröfning och afse att ordna trafiken på
-flen norra stambanan».

Ehuru i den först nämnda motionen endast framhålles önskvärdheten
och behofvet af nattåg mellan Stockholm och Bollnäs, under det att i
den senare motionen framställas alternativa förslag om ej blott nattågens

Bih. till Rikscl. Prof. 1891. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Häft. (N:o 6.) 1

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

norr om Bollnäs utsträckande äfven till vintertiden, utan ock nattstationens
flyttning från Bollnäs till Ange och trafikens ordnande i
sammanhang dermed eller med andra förslag, som afse ordnande af trafiken
på den norra stambanan, stå dock dessa motioner i så ''nära samband
med hvarandra, i det de båda beröra trafikförhållandena på den
norra stambanan, att utskottet ansett lämpligast företaga båda motionerna
till gemensam behandling.

Den af herr S. J. Kardell m. fl. väckta motionen var redan förra
året föremål för utskotts och Riksdags behandling ej blott inom Andra
Kammaren, utan ock inom den Första, i det samma motion då äfven
väcktes inom sist nämnda kammare af herr Roman. Uti den då framstälda
motionen, hvartill motionärerne i år i hufvudsak hänvisa, anfördes
följande:

»Det torde ej kunna bestridas, att vinterresor på den norra stambanan
under nuvarande förhållanden kräfva en allt för lång tid. Man
afreser t. ex. fram på förmiddagen ifrån Stockholm och afbryter färden
på aftonen i Bollnäs för att följande dag fortsätta derifrån norrut med
blandadt tåg. På detta sätt åtgå nu nära två hela dagar och en natt
för resan ifrån Stockholm till Östersund, eller en våglängd af 586 kilometer;
för den 729 kilometer långa sträckan ifrån Stockholm till Anundsjö
åtgå ungefär 2% dagar och 2 nätter. Tillryggaläggande! af hvarje
kilometer mellan Stockholm och Anundsjö erfordrar en tid af 4 minuter,
mellan Stockholm och Östersund ungefär 3V3 minut. Samma våglängd
på linien Stockholm—Malmö drager en tid af ungefär 1,6 minut, på
linien Stockholm—Göteborg 1,7 samt, för att taga ett exempel från vårt
broderland Norge, på linien Kristiania—Trondhjem ungefär 2Y3 minut.
Vi behöfva här icke utreda, till huru stort men den ringa tåghastigheten
på den norra stambanan är icke blott för postbefordringen, utan
äfven för trafikanterna, hvilka i följd deraf drabbas af ökade resekostnader
och tillika förlora en dyrbar tid. Häraf måste den norrländska
trafiken i sin ordning förlamas; det är antagligt, att utbytet af densamma
blifver mindre, än det skulle blifva med en för de resande mindre
kostsam och mindre tidsödande anordning af turerna. Det har sagts,
att »ett utveckladt kommunikationsväsende är städse ett oundgängligt
vilkor för en högre kultur och en af dennas starkaste häfstänger».
Hvarje kulturland och i all synnerhet hvarje vidsträckt sadant behöfver
icke blott kommunikationer, utan äfven snabba kommunikationer, för att

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

hinna till en rätt utveckling. Om också icke den norra stambanans
rentablitet genast skulle blifva större, i fall ändamålsenligare turer anordnades,
så bör dock icke denna eventualitet lägga hinder i vägen för
genomförandet af en reform, som kräfves af hela det nordligare Sveriges
intresse, så mycket mindre som man med den lyftning, till hvilken
jernvägstrafiken i Norrland på den senaste tiden i trots af de nämnda
menliga förhållandena hunnit, väl ej i längden bör kunna befara någon
förlust på tidtabellens förbättrande. Det måste finnas en punkt, der
jernvägstrafikens och den trafikerande allmänhetens intressen sammanfalla
med hvarandra. Har kongl. trafikstyrelsen lyckats träffa på denna
punkt? Om den har gjort det i afseende på biljett- och fraktprisen, är
en särskild fråga, hvars besvarande faller utom syftet med denna motion.
Men för så vidt frågan rör ordnandet af vinterturerna på den norra
stambanan, kan den svårligen besvaras jakande. Illa är det verkligen
stäldt, då man till exempel, för att kunna tillmötesgå Hudiksvalls invånares
önskan att erhålla den södra posten så snart som möjligt, ser
sig föranlåten att fortskaffa den med skjuts ifrån Söderhamn. På detta
sätt är nämnda post framme i Hudiksvall kl. 6,30 f. m.; om den befordrades
med jernvägen ända fram, skulle den fördröjas i nära sju timmar.
Det vackra resultat, som de ungerska jernvägarne efter införandet
af den s. k. zontariffen uppvisa, torde, låt vara att reformen der afser
biljettprisen, dock berättiga till den slutsatsen, att en förbättrad anordning
af våra jernvägsturer med deraf följande minskade resekostnader
skulle leda äfven till ekonomisk vinst för statsverket.

Bestämmandet af jernvägsturerna har i allmänhet öfverlemnats åt
kongl. trafikstyrelsen, hvarför det i vanliga fall icke torde vara lämpligt
att besvära Riksdagen med framställningar i dithörande frågor. Men
här föreligger icke ett vanligt fall, här är icke fråga om en mindre förändring
af underordnad vigt och betydelse. Här gäller det en reform
af största vigt för hela det norra Sveriges utveckling, en reform, som
väl ej bör få stranda mot det motstånd, som möjligen kan utgå från
ett eller annat intresse af jemförelsevis ofantligt underordnad betydelse.
Vår anhållan om förbättrade jernvägsturer är så mycket billigare, som
sedan den 1 januari detta år snälltågsbiljettpris införts för alla persontåg,
följaktligen äfven för linien Stockholm—Bollnäs.

Af de åtgärder, som för ändamålets vinnande kunna ifrågasättas,
torde inrättandet af ett nattåg på den norra stambanan med afgång
från Stockholm på qvällarne vara så väl för norra Sveriges befolkning
den bästa som den lättaste att genomföra. En så stor tillökning i utgifterna
för ban- och stationspersonalen behöfver då icke ifrågakomma,

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

som om ett natt-tåg skulle utgå norrut ifrån Bollnäs, enär denna personals
numerär redan nu är betydligt större söder om denna ort än
längre i norr. Utgår natt-tåget ifrån Bollnäs, så uppstå förmodligen
för framtiden större kostnader, om detta, såsomo antagligt är, inom eu
icke så aflägsen tid kommer att fortsättas från Ange till Sundsvall å
ena sidan, till Östersund och Långsele å den andra. Vakttjenstgöringen
under vinternätterna är äfven lättare i de sydligare trakterna, der klimatet
är blidare än i norr, der till exempel försenandet af ett natt-tåg
med en ä två timmar skulle kunna leda till de svåraste påföljder för
de i mörker och 30 till 40 graders köld fjerran från menniskoboningar
kamperande banvaktarnes helsa.

Ett nattåg mellan Stockholm och Bollnäs skulle komma jemväl
alla utmed denna sträckning belägna orter till godo och äfven af denna
grund hafva bättre utsigter till att bära sig. Om sådana anordningar
vidtagas, att det nedgående nattåget ankommer till Stockholm på
morgonen före det ordinarie persontågets afgång åt söder, och att
det uppgående nattåget afgår derifrån sent på qvällen efter persontågets
ankomst, så beredas derigenom stora fördelar så väl för posten
som för inbyggarne i det sydligare Norrland och i flera af Svealands
provinser, i det de sättas i tillfälle att när som helst vistas en hel dag
i hufvudstaden, utan att behöfva Vidkännas några uppoffringar för nattlogis
eller förlora någon synnerlig tid. Möjligen skulle äfven, om det
nu ifrågasatta nattåget inrättades, ett eller annat af de nu befintliga
tågen blifva öfverflödigt.»

Tillfäll iga utskotten n:o 3 inom hvardera kammaren underkastade
sistlidna år frågan en omsorgsfull utredning genom att taga del af så väl
jernvägsstyrelsens som vederbörande posttjenstemäns i ämnet afgifna
utlåtanden, hvaraf framgick, att nattågs anordnande mellan Stockholm
och Bollnäs skulle, bredvid fördelarne af lättad samfärdsel för resande
och post, medföra en af jernvägsstyrelsen beräknad ökad kostnad dels
en gång för alla af 586,000 kronor, dels en årlig tillökning i utgift af
230,000 kronor.

I det af jernvägsstyrelsen afgifna utlåtandet redogöres för nu varande
anordning af bantågen å linierna norr om Stockholm, hvarvid
styrelsen erinrar, att under större delen af året en resa från Stockholm
till Östersund kräfver 32 timmar 25 minuter, en resa från Stockholm
till Sundsvall i det närmaste samma tid, samt en resa i motsatt retning
från Östersund 30 timmar 35 minuter och från Sundsvall 30 timmar
45 minuter. Under sommartid, då nattåg anordnats mellan Bollnäs
och Östersund samt mellan Ange och Sundsvall, vore deremot den er -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

forderliga tiden för resa mellan Stockholm och Östersund förkortad med
ungefär 13 timmar eller till 19 timmar 10 minuter och för resa
mellan Stockholm och Sundsvall förkortad till 18 timmar 40 minuter.

Vidare har styrelsen framlagt en förslagsvis upprättad tidtabell för
de ifrågasatta nya tågen, enligt hvilken tåget i den ena rigtningen skulle
afgå från Stockholm kl. 10,30 e. m. och ankomma till Bollnäs kl. 7,18
f. in. samt det andra tåget skulle afgå från Bollnäs kl. 9,0 e. m. och
ankomma till Stockholm kl. 6,5 f. m. Enligt denna tidtabell skulle,
derigenom att uppehåll under natten i Bollnäs undvekes, för resor
mellan Stockholm samt alla orter norr om Bollnäs vinnas en tid af omkring
12 72 timmar.

Sedan styrelsen derefter angifvit, huru förhållandena skulle gestalta
sjg, derest de anordnade nattågen mellan Bollnäs och Östersund samt
Ange och Sundsvall indroges, samt dervid kommit till den slutsats, att
indragning af berörda tåg under de fyra månaderna juni—september,
då persontrafiken å de norrländska linierna vore som lifligast, ej borde
ifrågakomma, öfvergår styrelsen till beräkningen af de utgifter, livilka
skulle af den ifrågasatta anordningen föranledas, och af de ökade inkomster,
som till följd deraf kunde påräknas, samt yttrar sig i öfrigt
på följande sätt:

»Utgifterna sönderfalla i två afdelningar, nemligen utgifter en gång
för alla samt årliga utgifter. De förra äro sådana, som betingas dels
deraf, att bostäder, vaktkurar och utredningspersedlar in. in. måste anskaffas
för den banbevakningspersonal, hvilken utöfver förut befintlig
dylik blefve till följd af nattågen erforderlig, dels deraf att ett antal
nya lokomotiv och vagnar måste inköpas. De senare utgöras af dels
aflöningar in. in. till nyssnämnda banbevakningspersonal samt till ökad
personal vid maskin- och trafikafdelningarna, dels kostnader för underhåll
af berörda bostäder, lokomotiv och vagnar, dels ökade utgifter för
förbrukning af kol och smörjmedel, signalering och belysning å stationerna
samt uppvärmning af bantågen. Närmare torde dessa utgifter
kunna beräknas sålunda:

Utgifter en gång för alla:

Kostnad för uppförande af 2 banmästarestugor med tomter

och uthus.......................................... kr. 9,000

Transport kr. 9,000

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

Transport kr. 9,000
Kostnad för uppförande af 77 banvaktstugor med tomter

och uthus.......................................... » 269,500

» » » » 7 stationskarlsbostäder med uthus
...................................................... » 21,000

» » » »96 vaktkurar å nattvakternas

postställen.......................................... » 14,400

» » » » ytterligare 1 stallrum i lokomotivstallet
i Bollnäs ........................ » 6,000

» » anskaffande af utredningspersedlar till den nya

bevakningspersonalen ................................................ » 6,100

» )) lokomotiv och vagnar till 2:ne nya tågsätt...... » 260,000

Summa kr. 586,000

Årliga utgifter:

Vid banafdelningen:

Aflöning till 2 nattbanmästare, 8 banvaktförmän och 71
banvakter jemte denna personal reglementsenligt tillkommande
beklädnadsersättning, vikariatsersättning vid
sjukdomsfall och permittering samt för beredande af
aflöning under sön- och helgdagar, äfvensom 46 grind vaktsackord.

...................................................................................... kr. 92,700

Underhåll af ofvannämnda byggnader ......................................... » 3,000

Ökad materialförbrukning för signalering ................................ » 2,000

Vid maskinafdelning en:

Aflöning till 3 lokomotivförare, 3 eldare och 3 smörjare
samt dem tillkommande inqvarterings- och beklädnadsersättning
samt vagns- och kilometerpenningar......... kr. 18,200

Ökad förbrukning af kol och smörjmedel ................................. » 27,500

Ökad kostnad för lokomotiv och vagnputsning........................ » 5,100

Reparationskostnad för förenämnda lokomotiv och vägnar... » 21,000

Transport kr. 169,500

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

Vid trajikafdelning en:

Transport kr. 169,500

Aflöning till 1 trafikdirektörsassistent, 9 stationsskrifvare,

6 konduktörer och 20 stationskarlar jemte inqvarterings-
och beklädnadsersättning samt kilometerpenningar
till konduktörerna.................................................................. kr. 47,500

Ökad kostnad för signalering och belysning å stationerna

samt uppvärmning af bantågen ...................*....................... kr. 8,000,

hvartill kommer kostnad för ytterligare ett tåg å linien
Kilafors—Stugsund, hvars anordnande torde, för vinnande
af förbindelse mellan nedgående nattåget och
Söderhamn, blifva nödvändigt................................................... kr. 5,000

Summa årlig utgift kr. 230,000

Till denna årliga utgift kommer dessutom förräntning och amortering
af ofvannämda kapital af 586,000 kronor.

De ökade inkomster åter, som genom anordnandet af ifrågavarande
nattåg skulle beredas statens jernvägar, torde — då, på grund af hvad
ofvan anförts, någon indragning af nu befintliga tåg ej synes rådlig —
komma att bestå allenast uti dels ökad afgift för postbefordran och dels
ökad persontrafik.

I förra fallet torde få beräknas afgift för framförandet af en postvagn
i hvardera af dessa tåg, hvilket enligt gällande bestämmelser
skulle inbringa något öfver 30,000 kronor per år.

I senare fallet eller beträffande den inkomststegring genom ökad
persontrafik, som af nattågen borde kunna väntas, synes antagligt, att
denna inkomststegring till en början endast i ringa mån skulle motsvara
den ökade utgift, som, enligt hvad styrelsen ofvan visat, skulle af
samma tåg föranledas. Hela den å linien Stockholm—Bollnäs belöpande
andel i inkomster för biljetter, som under år 1888 försålts till stationer
norr om Bollnäs från de stationer, vid hvilka nattågen skulle komma
att stanna, samt från de enskilda jernvägar, hvilka ansluta sig till linien
Stockholm—-Bollnäs, utgjorde nemligen 54,853 kronor 23 öre.

Antager man, att trafiken i motsatt rigtning inbragt samma belopp,
skulle sammanlagda inkomsten af denna trafik hafva utgjort i rundt tal
110,000 kronor. Äfven om nu hela denna förutvarande trafik — till
men för dagtågens ekonomiska resultat — skulle besörjas genom de

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

nya tågen, skulle således inkomsten deraf ej ens betacka hälften af de
genom de nya tågen föranledda årliga utgifterna. Särskilt anser sig
ock styrelsen böra framhålla, att hvarje år, efter det den egentliga
turisttrafiken på Norrland upphört, de hittills anordnade nattågen norr
om Bollnäs varit af resande så föga anlitade, att styrelsen, oaktadt
framställningar derom från allmänhetens sida, funnit sig icke kunna utsträcka
tiden för deras anordnande utöfver september månad, en omständighet
som i sin mån angifver, att en mer afsevärd persontrafik
till och från de norrländska orterna ej heller med de af petitionärerna
föreslagna nattågen gerna kan vara att vänta annat än under sommarmånaderna,
åtminstone icke under den första tiden efter anordnandet
af sådana tåg. Att för framtiden åter en välgörande inverkan på persontrafiken
året om torde af dessa tåg blifva en följd, vill styrelsen, på
grund af erfarenheten om de i södra och mellersta Sverige anordnade
nattågen, ingalunda betvifla, om än förhållandena med de norrländska
tågen ännu länge måste ställa sig ogynsannnare än för dem i landets
mer befolkade delar.

Med afseende på hvad nu anförts finner sig styrelsen, ehuru till
fullo uppskattande betydelsen för så väl de norrländska orterna som
hufvudstaden af en utsträckt tågförbindelse i den rigtning petitionärerna
föreslagit, dock af omtanke om statens jernvägstrafiks ekonomiska fördelar
förhindrad att för närvarande tillstyrka nådigt bifall till den här
ifrågavarande underdåniga framställningen.

Huru vida åter berörda utsträckning af tågförbindelsen mellan hufvudstaden
och Norrland i nationalekonomiskt afseende kan vara af den betydelse,
och för de landsdelar, som deraf beröras, kan medföra sådana
fördelar, att i jemförelse med dem statsbanornas ekonomiska resultat,
så vidt de af denna fråga beröras, böra träda i bakgrunden, tillhör ej
jernvägsstyrelsen att bedöma.

Skulle emellertid Eders Kong]. Maj:t anse sådana förhållanden föreligga,
att jernvägsstyrelsen, äfven med fara att se nettobehållningen af
jernvägsrörelsen afsevärdt minskad, bör gå i författning om dylika tågs
anordnande, hemställer styrelsen underdånigst, och med särskildt afseende
å de fördelar, som genom en sådan anordning skulle, enligt petitioriärernas
förmenande, vinnas för postbefordringen till och från Norrland,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t förordna, att bidrag till de af
nattågen förorsakade ökade kostnader skall af postverket lemnas med
ett belopp, hvars bestämmande torde böra blifva föremål för särskild
öfverenskommelse de begge embetsverken emellan.»

Beträffande de postala förhållandena anförde utskotten, att »post -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6. 9

direktören i Stockholm har meddelat en fullständig redogörelse för jernvägspostbefordringen
mellan Stockholm och rikets norra orter så väl
enligt nu gällande tidtabell som under antagande att ifrågasatta nya
nattågen anordnades med de af jernvägsstyrelsen föreslagna afgångsoch
ankomsttider. Af denna redogörelse framgår, att vid befordringen
af posten från Stockholm till orter norr om Bollnäs skulle genom anordnande
af nattågen uppstå en tidsbesparing af ett dygn. Denna förmån
koinme äfven till godo alla från rikets södra och vestra orter ankommande
transitoposter utom dem, som anlände till Stockholm med nattsnälltågen
och för hvilkas vidare forslande norrut dagtåget från Stockholm
borde fortfarande användas. Den med nattåget klockan 6,5 f. in.
till Stockholm ankommande post skulle kunna utdelas i Stockholm på
morgnar i stället för på qvällar samt vidare gående post från Stockholm
vinna befordran med dagssnälltågen till rikets södra och vestra orter.

Jemte antydan om vissa anordningar, som lämpligen borde vidtagas,
har postdirektören vidare förklarat sig våga antaga, att, derest nattåg
å linien Stockholm—Bollnäs komme till stånd, skulle utan olägenhet för
postbefordringen kunna undvaras dels tågen n:is 237 och 238 å hanjern
Stockholm—Upsala, dels tågen n:is 235 och 236 å bandelen Upsala
Krylbo och dels tågen n:is 465 och 466 å bandelen Krylbo—Bollnäs.
Enligt hans åsigt skulle anordnandet af dessa nattåg i enlighet med
den föreslagna tidtabellen medföra högst afsevärda fördelar för den
norrländska korrespondensen, till och med för den händelse att, ur ekonomisk
synpunkt, icke vidare skulle anses vid sidan af dem kunna bibehållas
de nattåg, som de senare åren varit i gång å statens jernvägar
norr om Bollnäs. Genom införande af nattåg mellan Stockholm och
Bollnäs borde äfven åt jernvägen vinnas någon del af den persontrafik,
som under nuvarande förhållanden ombesörjdes af de ångfartyg, hvilka
underhölle regelbunden förbindelse mellan Stockholm och norrländska
hamnar.

Uti postinspektörens yttrande framlägges en beräkning öfver den
tillökning i utgifter, som postföring med de ifrågasatta nattågen skulle
tillskynda postverket, och är tillökningens belopp upptaget till 50,525
kronor 43 öre, deruti inberäknad 30,083 kronor 30 öre ersättning till
statens jernvägar för hel postvagns upplåtande i sagda tåg. I likhet
med postdirektören uttalar postinspektören den uppfattning, att nattåg
mellan Stockholm och Bollnäs skulle i postalt hänseende bereda Norrland
större fördelar än som ernås genom de nattåg, hvilka varit i gång
å statsbanorna norr om Bollnäs, men icke gagnat söder derom belägna
orter vid korrespondens med hufvudstaden.»

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Haft.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande A;o 6.

Båda utskotten uttalade önskvärdheten och nyttan för orterna norr
om hufvudstaden af ifrågavarande nattågs anordnande och hade, om
förslaget fått betraktas endast från berörda synpunkt, utan tvekan tillstyrkt
vidtagande af åtgärd, som kunde främja uppnåendet af det i
motionen uttalade önskningsmålet, men då vid bedömande af den önskade
anordningens lämplighet äfven borde tagas i öfvervägande, huru
vida densamma kunde genomföras, utan att statsverket derigenom tillskyndades
förlust af större betydelse än de väntade fördelarne, och då
enligt den af jernvägsstyrelsen framlagda beräkningen framgick, att tillökningen
i utgifter skulle högst betydligt öfverskjuta den tillökning i
inkomster, som antagits kunna i följd af nattågen uppkomma, ansågo
utskotten — oaktadt ej oväsentliga inskränkningar i det af jernvägsstyrelsen
beräknade utgiftsbeloppet kunde åstadkommas derigenom, att
dels de ifrågasatta nattågen endast bort beräknas för vintertiden eller
8 månader, dels ej tagits i betraktande huru vida något af hittills varande
tåg under den angifna förutsättningen möjligen kunde indragas,
samt dels jernvägsstyrelsen af varsamhet ej vågat grunda sina beräkningar
med hänsyn till det välgörande inflytande å persontrafiken, som
verkningarna af de i södra och mellersta Sverige anordnade nattågen
visat, och sålunda ingalunda vore omöjligt, att det ekonomiska resultatet
af den föreslagna anordningen kunde blifva fördelaktigare än jernvägsstyrelsen
beräknat — sig likväl ej kunna derom uttala något bestämdt
omdöme, än mindre framlägga eu sådan beräkning, att utskotten med
stöd deraf kunde anse sig befogade förorda ett ovilkorligt uttalande
från Riksdagens sida till förmän för det väckta förslaget. Såsom ytterligare
skäl för utskottens hemställan »att motionerna för närvarande
icke måtte till någon åtgärd föranleda», anfördes, att frågan redan genom
enskild framställning dragits under Kongl. Maj:ts pröfning och var föremål
för utredning, samt att Kongl. Maj:t icke torde underlåta att förordna
om den föreslagna anordningen, derest densamma utan afsevärd
förlust för statsverket kunde vidtagas. Utskottens gjorda hemställan
godkändes af båda kamrarne, och blef sålunda den ifrågavarande motionen
afslagen.

Jemte hänvisning till den ofvan citerade motionen, som sistlidna år
afgafs i Andra Kammaren under n:r 59, framhålles i den nu föreliggande
motionen af herr S. J. Kardel! m. fl., dels att en af de af utskotten sistlidna
år framstälda grunderna för afslag, nemligen att frågan var under
Kongl. Maj:ts pröfning, ej vidare förefinnes, dels de förmenta öfverdrif -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

terna i jernvägsstyrelsens utlåtande och de fördelaktiga uttalanden, som
i strid dermed gjorts af postdirektören i Stockholm och postinspektören,
dels — till bemötande af jernvägsstyrelsens pessimistiska yttrande om
det ekonomiska utbytet af eventuella vinternattåg i Norrland — att jernvägstaxan,
i olikhet med hvad utomlands och äfven hos oss på en privatbana
egt rum, der genom nedsatt biljett- och fraktpris ekonomiskt glänsande
resultat ernåtts, tvärt om höjts, och att antagligen denna åtgärd
varit orsaken till trafikens minskning på statsbanorna under sistlidna år,
hvilk^t skulle framgå deraf, att statens jernvägar år 1890, oaktadt en
högre taxa än året förut, likväl inbragte endast ungefär samma belopp
som år 1889, dels fruktan att den norra stambanan aldrig skall gifva
någon synnerligt stor inkomst, förr än jernvägsturerna anordnats på. ett
ändamålsenligare sätt samt biljett- och fraktprisen sänkts så mycket, att
den stora allmänheten blir satt i tillfälle att lemna sin tribut till jernvägsinkomsterna;
hvarjemte slutligen yttras: »Vi önska att erhålla nattåg
vintertiden mellan Stockholm och Bollnäs, således ökad tåghastighet för
allenast 317 kilometer, men begära alls icke, att den nuvarande tåghastigheten
ökas norr om Bollnäs. Detta nattåg skulle komma till godo
befolkningen i Norrland, som den 31 december 1887 uppgick till 706,005
personer, i Dalarne, som vid samma tid belöpte sig till 195,667 personer,
samt en del af befolkningen i Vestmanland och Upland, för att icke tala
om Stockholm. Säkert skulle minst en fjerdedel af rikets inbyggare
hafva väsentligt gagn af det nu ifrågasatta nattåget, och det så mycket
mera, som staten ensam eger jernvägar i Norrland, Luleå—Gellivarabanan
undantagen, medan söder om Stockholm, der nattåg äfven vintertiden
förekomma på alla stambanor, talrika privatbanor konkurrera med
stambanorna. Och dock är tåghastigheten derstädes större icke blott
efter kortare sträckor af banorna, utan till hela deras läpgd. Vid sådant
förhållande finnes all möjlig grund för det antagandet, att ett vinternattåg
mellan Stockholm och Bollnäs skulle bära sig lika väl som nattågen
söderut öfverhufvud».

Erkännande behofvet för norra delen af landet af förbättrade kommunikationer,
hvilka otvifvelaktigt äro till nytta ej blott för Norrland,
utan ock för öfriga delar af landet, och hvarigenom samfärdseln på ett
snabbare sätt än hittills skulle kunna upprätthållas emellan norra och
södra delen af riket och i följd deraf äfven mellan Norrland och utlandet,
hvilket ej år af ringa betydelse i betraktande af de handelsförbin -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

delser, som äro rådande mellan de norrländska exportorterna och utlandet,
anser utskottet frågans vigt vara af så stor betydelse, att åtgärder böra
vidtagas för densainmas lösande i en eller annan rigtning. Visserligen kan
anmärkas, att det å stambanan genom Norrland nedlagda kapitalet lemnar
en låg ränta, samt att till följd deraf all möjlig varsamhet måste
iakttagas vid förändring af befintliga tåganordningar, på det ej resultaten
må blifva ännu sämre, men å andra sidan måste tagas i betraktande, att
sedan ett så stort kapital, som det stambanan genom Norrland redan representerar
och hvilket i år genom Riksdagens beslut ökats med 4 millioner
kronor samt äfven kommande år antagligen kommer att ytterligare ökas
i och för fullföljande af stambanan norrut, blifvit nedlagdt, man ej får
rygga tillbaka för en tidsenlig anordning af trafiken vid tanken på en i
förhållande till ränteförlusten å kapitalet i sin helhet försvinnande nedsättning
af nettobehållningen, derest härigenom verkligen kan förutses,
att samfärdseln förbättras och möjligen en ökad trafik framkallas.

Det önskade målet, samfärdselns underlättande, torde dock bättre
kunna vinnas än på sätt motionärerne föreslagit, och får utskottet till
bemötande af de skäl, som i den af herr S. J. Kardell m. fl. afgifna
motionen framlagts, anföra: att visserligen, såsom i motionen framhålles,
en af grunderna för afslag sistlidna år, nemligen att frågan var under
Kongl. Maj:ts pröfning, ej vidare förefinnes, men då Kongl. Maj:t efter
frågans pröfning och utredning icke funnit skäl anbefalla de ifrågasatta
anordningarna, torde detta, i motsats till motionärernes åsigt, utgöra ett
stöd för afstyrka!! af denna motion; samt att, med anledning af de anmärkningar
mot de af jernvägsstyrelsen sistlidna år afgifna kostnadsberäkningarna,
som så väl under diskussionen i Andra Kammaren, då ärendet
derstädes under sistlidne riksdag förevar till behandling, föreburos,
som ock af motionärerne i år ytterligare påpekats, utskottet ansett sig
angeläget vara att närmare granska dessa beräkningar och dervid funnit,
att desamma, efter den beräkningsgrund, hvarifrån jernvägsstyrelsen utgått,
nemligen att ifrågavarande nattåg mellan Stockholm och Bollnäs
skulle fortgå hela året om med bibehållande af redan befintliga tåg, icke
äro för högt beräknade, men då, såsom motionärerne äfven föreslagit, ej
afsågs att de ifrågasatta nattågen skulle anordnas för mer än 8 månader,
uppstår gifvetvis en minskning i den beräknade årliga utgiften, dock ej
i proportion till den afkortade tiden, ity att en del af de utgifter, som
i beräkningen upptagits för hela året, äro af den beskaffenhet, att de ej
kunna för en kortare tid af året försvinna. Någon ytterligare minskning
i utgifter genom indragning af redan befintliga tåg under den tid, som
de ifrågasatta nattågen skulle tillkomma, lärer ej kunna antagas, då

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3J Utlåtande N:o 6.

hvarje indragning af tåg, i synnerhet sådana, som besörja lokaltrafiken och
som den trafikerande allmänheten under en lång tid betjenat sig af, föranleder
rubbningar i trafiken samt framkallar olägenheter och missnöje
hos allmänheten. Om således den beräknade årliga utgiften kan reduceras,
återstår dock alltid en ej obetydligt ökad årlig kostnad för de
föreslagna nattågens anordnande, förutom utgiften för en gång, 586,000
kronor, hvarå ingen minskning torde kunna ega rum, derest samma
trygghet skall tillförsäkras resande i Norrland som inom andra delar af
landet.

På grund af hvad som ofvan anförts och med gillande af de skäl,
som förra året föreburos för afstyrkan å förslagen rörande nattåg mellan
Stockholm och Bollnäs, anser utskottet, att motionärerna i år icke framlagt
några skal, som skulle kunna föranleda ändring af det förra året
fattade beslutet.

Hvad beträffar herr G. Erikssons i Mörviken motion, innehåller den
två alternativa förslag:

o l:o. Bibehållande af nattågen på linierna Bollnäs—Östersund och
Ange—Sundsvall ej blott under sommaren utan äfven vintertiden, samt
2:o. Nattstationens flyttande från Bollnäs till Ange i sammanhang
med att dagtåget från Stockholm framgår på aftonen till sistnämnda
station.

Med afseende på det första alternativet eller nattågs anordnande
äfven vintertiden norr om Bollnäs förefinnas samma skäl häremot som
mot nattåg söder om Bollnäs. Visserligen anför motionären, att härvid
den fördel skulle vinnas, att de anordningar, som redan bekostats för
nämnda nattåg sommartiden, komma vinternattågen på denna sträcka till
godo, men med undantag af banvaktarestugorna, som redan vid jernvägens
byggande uppfördes till större antal mellan Bollnäs och Östersund
än å öfriga linier inom Norrland, äro för ofvannämnda sommarnattåg ej
vidtagna några anordningar, som i nämnvärd grad kunna underlätta eller
nedbringa kostnaden för dessa nattågs fortgående äfven vintertiden. Härvid
måste nemligen tagas i betraktande, att den tid af året, då dessa
nattåg hittills varit använda, äro nätterna i den trakt, som här är i fråga,
så ljusa, att hvad arbete som helst hela dygnet om kan utföras, hvilket
naturligen betydligt underlättar banans bevakande och möjliggör användning
denna tid såsom extra banbetjening af tillfällige arbetare, hvilka
under vintermånaderna äro sysselsatte med skogsarbeten och dylikt, då

14 Andra Kammarens Tillfätliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

deremot, derest nattåg skulle anordnas vintertiden, vare sig norr eller
söder om Bollnäs, de mörka och kalla nätterna nödvändiggöra en ökad,
fast anstäld banpersonal, jemte dermed förknippade omkostnader för
byggnader m. m.

Med fäst afseende på att sammanlagda afstånden Bollnäs—Östersund
och Ange—Sundsvall äro större än mellan Stockholm och Bollnäs,
torde således de för nattågen å sistnämnda linie gjorda kostnadsberäkningarna
ej kunna sättas lägre för nattågs införande på ofvannämnda linier
norr om Bollnäs.

Att passagerarne på nattågen norr om Bollnäs hufvudsakligast utgöras
af turister och besökande af sanatorier och öfriga kurorter bevisas
bäst deraf, att sedan turistströmmen på hösten upphört och kurortsgästerna
återvända är persontrafiken på dessa nattåg högst obetydlig.

Att ej heller motionären så starkt håller på nattågens utsträckande,
om ens på dess bibehållande, framgår af följande hans yttrande: »En

annan, sannolikt i jernvägstrafikens ekonomiska intresse för framtiden
så väl som för en mindre tidsödande tågordning än den nuvarande radikalare
åtgärd synes påtagligen finnas att tillgå genom att förlägga nattstationen
från Bollnäs till Ange, dit morgontåget från Stockholm borde
framgå på aftonen, i stället för att som nu öfvernatta i Bollnäs, och
dagen derpå fortsätta från Ange dels till lämplig station norr om Sollefteå,
dels öfver Östersund—Storlien till Trondhjem och dels till Sundsvall,
hvarifrån tåget återginge på aftonen samma dag till Ange. Genom
nu nämnda anordning synas ej blott nattåg så väl sommar-, som vinter
tiden norr om Bollnäs kunna undvaras, utan ock besparing i tid föi
post och passagerare så väl som kostnader för dem och jernvägstrafiken
kunna vinnas, allra helst som åtskilliga lokaltåg, som nu gå emellan
Ange—Sundsvall och Ange—Östersund, äfven med en sådan, anordning
kunde indragas. Att ej obetydliga kostnader för Angestationens försättande
till ''nattstation skulle erfordras, kan ju ej nekas; men dessa
kostnader, som ju erfordrades endast för en gång, uppvägdes sannolikt
många gånger i framtiden af eu mindre tidsödande och mindre kostsam
trafik för så väl trafikanter som för jernvägen sjelf.» . ‘

Det af motionären framstälda förslaget om nattstationens flyttande
från Bollnäs till Ange skulle, derest utan olägenhet dagtåget från Stockholm
kunde samma dag anlända till Ange äfvensom^ det till Stockho m
norrifrån kommande dagtåget utgå samma dag från Ange, onekligen
medföra stora fördelar så väl med afseende på persontrafiken som posten
till orter norr om Bollnäs. Kunde dertill härigenom de sommaitiden
använda nattågen å linien Bollnäs—Östersund—Sundsvall indragas, skulle

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

eu besparing i utgifter uppstå, som säkerligen skulle mer än motsvara
kostnaden för Ånges försättande till nattstation, men, som förut blifvit
nämndt, är indragning af tåg förenadt med stora svårigheter, och skulle
säkerligen turister, kurortsgäster och öfrige trafikanter blifva mycket
missbelåtna, om de sommartiden nödgades öfvernatta i Ange, hvarförutom
posten till Sundsvall och orter norr om Ange härigenom betydligt
fördröjdes.

Enligt af öfverdirektören för trafikafdelningen lemnad uppgift skulle
det nuvarande enda genomgående persontåget från Stockholm till Bollnäs,
hvars afgångstid från Stockholm ej kan göras tidigare, då passagerare
och post, som med nattågen anlända till Stockholm, skola med
detta tåg befordras norrut, anlända till Ange tidigast klockan 12 på
natten, samt utgå från Ange klockan 2 på morgonen för att hinna till
Stockholm innan nattågens afgång till södra och vestra Sverige.

Eu dylik tåganordning skulle säkerligen ej tillfredsställa den trafikerande
allmänheten och skulle dessutom förorsaka ej obetydligt ökade
kostnader, då tåg med så sen ankomst- och så tidig afgångstid faktiskt
öfvergå till nattåg och erfordra ökad banbetjening m. m. å linien Ange—
Bollnäs.

Då endast ett genomgående persontåg finnes, och således detta måste
stanna vid alla stationer, och då med detsamma måste framföras ett
större antal vagnar till följd af behofvet att med detta tåg befordra
förutom passagerare och post äfven kreatur, ilgods och angeläget styckegods,
kan tåghastigheten, med fäst afseende vid å stambanan norr
om Storvik befintlig lättare öfverbyggnad, skarpa kurvor samt långa
och branta stigningar, ej uppdrifvas öfver den nu faststälda.

Utskottet har vid pröfning af de olika sätten för en förbättrad tåganordning
på norra stambanan i och för tillfredsställande af fordringarna
på en snabbare kommunikation genom Norrland trott sig finna,
att målet ej stode att ernå genom förändringar i utgångspunkt och tid
för redan befintliga tåg, ej heller genom insättandet af ett nattåg under
8 månader, vare sig på linien Stockholm—Bollnäs eller Bollnäs—Östersund—Sundsvall,
hvilket skulle medföra kostnader, som antagligen ej
motsvaras af de fördelar, som skulle stå att vinna, utan genom insättandet
på norra stambanan af ett nytt hastigare dagtåg, afsedt hufvudsakligast
för passagerare och post.

16 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

Enligt uppgift från öfverdirektören för trafikafdelningen skulle ett
bantåg, afsedt hufvudsakligast för passagerare och post, samt således
bestående af ett mindre antal vagnar, kunna gifvas en snabbare fart
samt till följd häraf och genom förbipasserande af ett flertal stationer
kunna framföras från Stockholm till Östersund och tvärt om på 15 ä 16
timmar, och således genom tidig afgångs- och sen ankomsttid i Stockholm
på dagen framföras mellan dessa båda ändpunkter.

För samfärdseln med de norra orterna samt Trondhjem skulle onekligen
en dylik tåganordning medföra ej oväsentliga fördelar och må
hända tills vidare, eller intill dess stambanan genom Öfver-Norrland
vunnit än större utsträckning, fylla Norrlands behof af lättade jernvägsförbindelser,
i synnerhet om den ifrågasatta förbättrade tågförbindelsen
mellan Stockholm och utlandet skulle kunna så ordnas, att nattågen
från södra orterna till Stockholm och tvärt om sättas i förbindelse med
de direkta tågen till och från Östersund.

Förbindelsen med nattåget vesterut från Stockholm torde dock ej
kunna uppnås, men är äfven af mindre vigt, då samfärdseln med vestra
Sverige lättast upprätthålles genom Bergslagernas jernvägar eller öfver
Örebro.

Kostnaden för ett dylikt dagtåg å linien Stockholm—Östersund uppskattas
af öfverdirektören för trafikafdelningen till 175,000 kronor per
år, hvartill kommer en utgift för en gång af 434,000 kronor i och för
nyanskaffning af materiel m. m.

Den förstnämnda siffran förminskas dock ej obetydligt genom indragning
af de hittills varande provisoriska sommarnattågen mellan
Bollnäs och Östersund samt mellan Ange och Sundsvall, hvilka tåg blifva
obehöfliga, sedan det ifrågasatta dagtåget framför passagerare och post
på dagen från Stockholm till Östersund och tvärt om.

Den besparing, som genom nattågets indragning å linien Bollnäs—
Östersund uppstår, kan uppskattas till minst 40,000 kronor; men då
nattåget å linien Ange—Sundsvall säkerligen måste ersättas med ett
nytt motsvarande dagtåg, blir besparingen på denna korta linie af mindre
betydelse, om den ock ej alldeles bör lemnas utan afseende, då alltid
ett nattåg, fastän af provisorisk natur, är dyrare än ett dagtåg.

Om på så sätt den ökade årliga kostnaden för en dylik tåganordning
kan nedbringas till omkring 130,000 kronor och således denna
siffra liksom den för en gång beräknade, icke obetydligt understiger
den, som beräknats för nattågs införande, vare sig söder eller norr om
Bollnäs, äro dock dessa kostnader af den betydelse, att meningsskiljaktighet
möjligen kan uppstå, huru vida de uppvägas af de fördelar, som

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 6.

komma den trafikerande allmänheten till godo genom kommunikationens
ordnande på ifrågavarande sätt.

Utskottet anser dock möjligt, att vid eu närmare utredning af frågan,
än den som stått i utskottets magt att utföra, det skulle visa sig, att
dels genom jemkningar uti tåganordningar besparingar kunde införas
och dels genom att taga i betraktande den ökning i trafiken, som onekligen
ett dagsnälltåg skulle medföra i långt högre grad än ett nattåg,
inkomsterna kunde skattas högre, så att de med inrättandet i Norrland
af ett dylikt hastigt gående dagtåg förenade utgifter kunde anslås icke
oväsentligt lägre än de ofvan angifna siffrorna.

Då utskottet derjemte är af den åsigten, att underlättandet af samfärdseln
på Norrland är af stor betydelse — i första rummet för nämnda
del af landet, men äfven för landets öfriga delar — och att åtgärder i
nämnda syfte äro i hög grad önskvärda, om de ej för sitt förverkligande
förutsätta allt för dryga omkostnader, samt att behofvet af snabbare
kommunikationer mellan Norrland och det öfriga Sverige växer i
mån af stambanans förlängning norrut — hemställer utskottet,

l:o att herr S. J. Kardells m. fl. motion icke måtte
till någon åtgärd föranleda; samt

2:o att, med anledning af herr G. Erikssons i Mörviken
motion, Andra Kammaren för sin del måtte besluta,
att Riksdagen, uttryckande önskvärdheten och
nyttan af en hastigare samfärdsel mellan Norrland och
Stockholm, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, att
Kongl. Maj:t måtte taga i öfvervägande, huru vida och
i hvad mån, utan allt för stora kostnader, en snabbare
kommunikation å norra stambanan kan anordnas.

Stockholm den 9 mars 1891.

På utskottets vägnar:

AUG. WIJKANDER.

Reservation af herr C. G. A. Bergendahl.

Bih. till Rilcsd. Prot. 18.91. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 4 Häft.