Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 26 (Utlåtande 1895:TfuA26 Andra kammaren tfua)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 26.

•ifliih: * I! > ,:.f) .! ,''J'' no '' !:)::. j: l< *; flit Ii i’; IJI! i! rf V.nUuWÄi i: tthiiUÅ l.li.7
i\■'' •''''! i i: r * Jtvt/li i’- \ri 1». / } (*i (liitf l • v • Ul ‘V>j *i;*i • f l; i J1 iL*» JJ.1

iM.iislii, i i :.i! > /l.‘H ii. i:'' ''<.1 i ■■1 j. i .j lo!vi ;* é,;;.iol:iU iolriöt V fe»

■ isu»,-ti«i f.i/ioi ii o .;.tnu*j''J»;7i! „;:itr.ioq rr.loil:-. f .no« . loii

''</i jjiiglr.t dr:i notr^, ;ju of!u/h
i .till ..<r ro]Jo;!''- nr i!Ij -jiw! i.-.:-i.i

i ji ,rff > * v. •. •>, »\> • •> • .1. •*'' .''•> iioii

/ti;'' /fij n■ j ->i limlaf bi v t/: <rii>7.>yd lj.qio/1 flit

•sot /i o b< [ i; fn t s - ai I bil!: i i'' "yljfinua.^d^jaJtJ uLmnii /eu a, nit''. A* nUirllO t

iO;-rL!7''!! : •’ i,'',''! alna .HiMfolft iba

N:o 26. ii;‘

i.i''Mila ;i< . :;ov?: ,■ L;■ i■ * •md a-;. -,.i ■

rtabuiqiii-in.ai iii/ml ''It-? J:t: V- /.:: i ,^.ii/i. ii,; Vj . 1.''. ! '' ?!.•:•>£.>lo>i i

''it.,'' •''''i >1 in I V l.A- > Sida i iaiiiVj , i|’if! ilji'' V>,

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1895, kl. 1 e. m.

. i) tf;; i a};. ''.a*7. > i. .»i ■'' ? tilm I

it ,, >; i .;■> nvo ••■d ■

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 7, ifråga

om skrivelser till Kongl. Maj:t med begäran om nedsättningar
i de för statens jernvägar nu gällande fraktsatser
å landtmannaprodukter samt artiklar, som för jordbruket
användas. ‘ ;

r- - ..i:; ,■ : - !!•; 1 J:i :I/i. [ Val ,-*i;t>ii i i:\; livo »i

r * ‘ V i I • * j ''J {^ * 1 * ‘ >• j,: - . ; *; k f ■ ■ ( | ’

I en till utskottet hänvisad motion, n:o 42, har herr ,7. Sjöberg
hemstält “att Riksdagen ville besluta en skrifvelse till Kongl. Majt
med anhållan, det Kongl. Maj:t täcktes nedsätta den i nu gällande frakttaxa
för statens jernvägar bestämda fraktsats för artikeln potatis med
60 procent deraf.41 ■ j . .

Till stöd härför anför motionären, att “bland de flera orsaker till
svenska landtbrukets på senare åren iråkade ogynsamma ställning är,
som bekant, äfven svårigheten att afsätta dess alster. Hvad beträffar
potatis, som företrädesvis kan odlas på torr och mager jordmån framför
sädesslag i allmänhet och derför i afsevärd omfattning odlas i de
fattigare delarne af landet, har till följd af den betydliga fraktkostnaden
för denna vara å statens jernvägar densamma hittills ej kunnat
afyttras å platser, der den kunnat betinga ett någorlunda mot produktionskostnaden
svarande pris, utan måst i hemorten afyttras till underpris.
Vore fraktkostnaden å statens jernvägar billigare, så att denna
Bih. till Riksd. Prot. 1895. 8 Samt. 2 Afd.'' 2 Band. 25 Häft. (N:o 26). 1

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

vara kunde å desamma sändas till aflägsnare orter, t. ex. de större
städerna, der potatisprisen ständigt varit ganska höga, skulle derigenom
en väsentlig fördel beredas ej blott producenten, utan ock den allmänhet,
som behöfver inköpa potatis, hvarjemte en icke obetydlig inkomst
skulle beredas staten i fraktafgifter.»

Likaledes har till utskottet remitterats motionen n:o 179, i hvilken
herr C. G. A. Bergendahl hemställer, »att Riksdagen villo i skrifvelse
till Kongl. Maj:t begära» åtgärders vidtagande för effektiv nedsättning
i fallande skala af nuvarande statsbanefrakter å laDdtmannaprodukter
och artiklar, som för jordbruket användas.

Till stöd för denna hemställan anför motionären följande:

»Länge har bland Sveriges jordbrukare försports en lika allmän
som befogad klagan öfver att jernvägsfrakterna för landtmannaprodukter
och artiklar, hvilka i större skala användas af jordbrukarne för
jordens bruk, äro så höga, att de försvåra eller rent af omöjliggöra all
frakt på längre afstånd.

Under hösten och vintern 1893—94 anhöllo Sveriges flesta hushållningssällskap
underdånigst, att Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öfvervägande,
huru vida jernvägsfrakterna för landtmannaprodukter och
artiklar, som för jordbruket användas, må kunna i väsentlig mån nedsättas.
En petition ingafs, underskrifven af öfver sextontusen jordbrukare
från alla delar af landet, med underdånig anhållan, det Kongl.
Maj:t täcktes foga anstalt, att jernvägsfrakterna för landtmannaprodukter
och artiklar, som för jordbruket användas, må så nedsättas, att de
ej belöpa sig till högre än vid pass 50 proc. af de nu varande; och
uttalades deri öfvertygelsen, att landets jordbruksnäring derigenom skulle
beredas en högst afsevärd och nödvändig lindring i sitt nuvarande bekymmersamma
läge, och på samma gång förvissningen, att staten skulle
erhålla betydligt ökad inkomst genom stegring af den godsmängd, som
det svenska jordbruket skulle tillföra dess jernvägar.

I betraktande af allt detta, och då nämnda begäran icke ledt till
önskligt resultat af betydlig nedsättning i nämnda frakter samt till min
kännedom kommit,- att kongl. jernvägsstyrelsen visserligen afser nedsättning
i nu gällande fraktsatser å statens jernvägar, men att denna
nedsättning blefve så ringa samt icke tilltagen i nog fallande skala,
att dermed önskvärdt resultat vunnes, anser jag nödigt att Riksdagen
hos Kongl. Maj:t hemställer, det kraftigt verkande nedsättning i statsbanefrakterna
må vidtagas.» • ,r

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

Utskottet, som i ett sammanhang behandlat ofvannämnda båda
motioner, af Indika herr Bergendahls är af mera omfattande beskaffenhet
än herr Sjöbergs, har låtit sammandraga och här bilagt officiella
uppgifter öfver till jordbrukstrafiken hörande data samt dessas förhållande
till den öfriga trafiken vid statens jernvägar.

Två bilagor (Litt. A och B) visa, huru stambanornas nu varande
frakter förhålla sig dels till de af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagna
nedsättningarna, dels till danska statsbanornas frakter. Bilagorna
Litt. C—F visa jordbrukstrafiken6 förhållande till statsbanetrafiken i
dess helhet.

Att Sverige genom allt för höga godstariffer ligger under i täflan
med utlandet; äfven inom vårt eget land, synes bäst deraf, att spanmål
fraktas i kolossala qvantiteter hundratals mil från det inre och
vestra Nordamerika till hamnar vid dess ostkust samt från det inre
Ryssland till Östersjöhamnar, för att sedan föras på sjön till närmaste
svensk hamn och der undersäljas vår egen säd, som den mindre jordbrukaren
af öfverdrifvet höga statsbanetaxor till det mesta tvingas att
under vintertiden, 4—6 månader, magasinera — hvaraf vållas intorkning
och ränteförlust — för att först efter sjöfartens öppnande föra den ut i
marknaden, der prisen då vanligen stå vida lägre än på hösten.

Om frakterna på de svenska jernvägarne stälde sig så billiga,
att landtbrukaren eller köpmannen under hvarje årstid kunde skicka
landtbrukets alster antingen till de stora ångqvarnarne i hamnarne
eller till Norrland och bergslagerna, så kunde han derigenom påräkna
betydligt större inkomst.

Men äfven den stora nationella vinsten erhölles, att man under
hvilken årstid som helst kunde förse med spanmål sådana trakter i vårt
eget land, som nu endast medan sjöfarten pågår kunna förse sig dermed,
och då vanligen från utlandet.

Danmarks statsbanor skötas mer affärsmessigt än våra. Deras
frakttaxor för både gods och djur äro betydligt lägre än våra, fastän
afstånden der äro mycket kortare. Sålunda äro nuvarande svenska
jernvägsfrakter vid vagnslast af 10 tons för rotfrukter 68 procent,
spanmål 91 procent, smör 89 procent, ost 39 procent, kalk 17
procent, gödselämnen 37 procent, färsk sill 91 procent och bränvin
143 procent högre än de danska. Derför arbetar äfven Danmarks
jordbruk — samt i följd deraf äfven dess industri — under långt
bättre vilkor än hos oss, något som i synnerhet är märkbart för
mellersta och södra Sveriges jordbrukare. Dessa kunna sällan ens
till bergslagerna kring Mälarodalen — än mindre till Norrland — på

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 26.

jernväg föra sin spanmål till täflan med det inre Nordamerikas eller
Rysslands.

Hvad särskilt artiklarna kalk och gödningsämnen angår, synes
det som borde i deras fraktkostnad en betydlig nedsättning kunna
ske, då en lättad tillgång på gödningsämnen utan tvifvel kom me att
medföra en väsentlig ökning i produktionen af jordbruksalster, och jernvägarne
sålunda i ökad inkomst af dessas transporterande skulle erhålla
ersättning för den billigare frakten på de förra. Af jernvägsstyrelsen
föreslagna nedsättningar i dessa frakter gå visserligen något under
Danmarks taxor, men borde hafva satts ännu lägre, och det af den
orsak, att hos oss dessa ämnen skulle komma att fraktas vida längre
vägar än i de flesta andra land samt brukas i mycket större skala till
jordens förbättring.

Bilagorna Litt. A och C visa, huru ringa den lindring blefve, som
komme jordbruket till godo genom den af jernvägsstyrelsen ifrågasatta
nedsättningen.

Särskildt framgår af Litt. C, att denna nedsättning ej skulle
belöpa sig till mer än cirka 9 procent af statens inkomst på jordbrukets
massgodstrafik. På samma gång visa Danmarks taxor, att genom
lämpligt ordnad trafik frakterna kunna sänkas högst betydligt under
hvad nu föreslagits.

Enligt jernvägsstyrelsens statistik var trafikerad banlängd, totalfrakt
i ton, antal tonkilometer gods samt brutto- och nettoinkomsten
vid statens jernvägar följande under åren 1888 — 1893.

År	Trafikerad banlängd kilometer.	Totalfrakt. Ton.	Antal kilometer gods pr bankmtr (Tonkilometer.)	Bruttoinkomst. Kronor.	Nettoinkomst. Kronor.
1888	2,516	2,626,000	106,000	20,793,000	6,977,000
1889	2,548	2,963,000	115,000	22,201,000	7,556,000
1890	2,613	2,893,000	108,000	21,973,000	6,700,000
1891	2,645	2,957,000	109,000	22,286,000	6,452,000
1892	2,753	3,006,000	107,000	22,522,000	6,275,000
1893	2,825	3,129,000	107,000	23,024,000	6,586,000

Dessa siffror tala tydligt språk. De visa, huru nära tre tusen
kilometers bansträcka ej förmått uppsamla stort mer än tre millioner
tons fraktgods i ett land med så tung och skrymmande råvarutrafik
som Sveriges, medan i andra land just denna trafik anses mest in -

Andra Kammarens Tillfälliga JJtekotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

bringande. De visa vidare huru statsbanornas trafik under de sista
5 åren obetydligt ökats, och detta fastän våglängden växt med 277
kilometer. Och slutligen framgår af dem en bestämd minskning i nettoinkomsten
af hela trafiken på en million kronor, en minskning som i
någon mån kan förklaras, men dock alltid qvarstår såsom ett ledsamt
faktum.

Om man undantager några lyckligare lottade delar af Sverige,
har intet kulturlands jordbruk större svårigheter att besegra än vårt.
Små och starkt kuperade fält med ofta stenbunden mark och kort
brukningstid, långa afstånd, dyrt förlagskapital — allt detta är hårda
bojor, som kännas tunga för flertalet af Sveriges jordbrukare. Detta
helst i täflan med länder, i hvilka ständigt lättad samfärdsel för hvart
år lägger under plogen millioner hektarer af jungfrulig jord samt tillför
denna en arbetskraft långt billigare än den, som står oss till buds.

Sveriges jordbrukare hafva längesedan upphört att exportera
annat än ladugårdsprodukter och hafre, nu mest svarthafre. Men stadigt
förbättrade metoder för smörets tillverkning, slagtdjurens förädling
och produkternas införande frusna i marknaden från Australien samt
Norra och Södra Amerikas nästan ständigt grönskande betesmarker
hafva redan börjat pressa ner våra ladugårdsprodukters salupris derhän,
att fara är för handen, att deras export snart ej mer lönar sig och
derför af sig sjelf måste upphöra.

Ryssland har de sista åren med kraft börjat odla svarthafre.
Stora och lätt brukade fält med långt billigare jord och arbete än
hos oss lemna sannolikt inom få år svarthafre öfvernog för vestra
Europas hästar till ett salupris, så långt under vår produktionskostnad,
att vi i tid måste bereda oss på den dag, då äfven denna källa till inkomst
skall sina ut. Sedan återstår för Sverige blott att inom eget
land bereda marknad för sina jordbruksalster. Detta torde ej heller
blifva omöjligt, ty jordbruket inom Sveriges mera bördiga delar ger,
äfven hvad ladugårdsprodukter angår, ej större öfverskott till salu, än
som vid fullt organisk utveckling af vår industri, stödd på rätt bruk af
landets ofantliga tillgång på vattenkraft, på växtlig och lätt åtkomlig skog,
väldiga torfmossar och rika malmer, skall till fullo tagas i anspråk
inom egna landamären.

Men för att sådan utveckling skall blifva möjlig, är det ett
oundgängligt vilkor, att alla jernvägarnes fraktpris för råämnen och ur

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

dem förädlade produkter sättas så låga, att de medgifva billig tillverkning
och frakt till exporthamn.

Vi se redan en och annan svensk industri, som till rik afkastning
för deri nedlagdt kapital har säker och god marknad i utlandet. Många
flere skola snart följa dem i spåren, blott nu felande förutsättningar
dertill snart gifvas i billiga jernvägsfrakter.

Mot yrkandet på nedsatta frakter har man iuvändt, att för långt
drifven eftergift häri bringar jernvägarne sjelfva på obestånd. Men
vid denna frågas pröfning får icke förbises: a«, i samma mån alltför
hög fraktkostnad verkar hämmande på näringarnes och industriens sunda
utveckling, detta förhållande inverkar retroaktivt på jernvägarnes drift
och inkomster; att de flesta omkostnaderna för eu jernvägs underhåll
och trafikering utgå med jemförelsevis ringa skilnad, ehvad den har ringa
eller stor godstrafik; samt att utlandets trafikförhållanden tydligt visa,
att gränsen för den nedsättning i frakterna, som på samma gång mest
gagnar jernvägen och trafikanterna, hos oss ännu icke på långt när
kan sägas vara uppnådd.

Så t. ex. (se Bil. G) äro fraktsatserna å Sveriges statsbanor ända
till 100 å 176 procent högre för vissa varuslag, än de i Danmark
gällande, och i medeltal för 10 tons 70 procent högre.

Danmark har i jemförelse med Sverige öfver allt korta afstånd
till sina hamnar. Dess varutrafik består hufvudsakligen af jordbruksalster,
medan Sverige dessutom har stora qvantiteter bergs- och skogsprodukter
att transportera. Sveriges statsbanor borde derför, om frakterna
vore tillräckligt billiga, hafva en relativt mycket större trafik än
Danmarks.

Allt detta oaktadt hafva dock under år 1891 danska statens godsvagnar
i medeltal gått 12 procent längre väg än våra och med 13
procent större last — ett tydligt bevis på att Danmark af sina statsbanor
har långt större gagn, än Sverige af sina — och det ehuru do
särskilda orterna hos oss äro i större behof af lätt samfärdsel med
hvarandra för att kunna berga sig och utveckla sin egen näring.

Envisas man att hålla fast vid nuvarande statsbanefrakter, så
fins icke utsigt till annat, än att trafiken å de 1,740 kilometer långa
stambanorna genom Norrland — norr om Storvik femtioen procent af
Sveriges hela stambanenät — för alltid måste blifva en kräfta på den
då också snart till sitt maximum hunna nettobehållningen af statens
öfriga banor.

Finlands godsmateriel har gått vid pass 12, Tysklands vid pass
44 procent längre väg än Sveriges, och Tysklands godsvagnar hafva

Ändra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26. 7

i medeltal fraktat G44 tona mot Sveriges 321 tons, eller, med andra
ord, dubbelt så mycket gods. Vår egen officiella statistik visar,
att under isagda år svenska statens godsvagnar i medeltal under
200 tågdagar endast gått 4,07 kilometer pr dag och dervid dragit
3,38 tons.

De skulle alltså kunna transportera en vida större godsmängd
än nu; och att döma af de erfarenheter, som hittills blifvit gjorda
först i utlandet och sedan hos oss, är det högst sannolikt, att sänkta
frakttaxor snart skulle förse våra vägnar med full last och derigenom
ej blott behålla fraktinkomsten vid sin nuvarande höjd, utan äfven
öka den;i

För ett sådant antagande talar äfven erfarenheten från postoeh
telegrafverken.

En närmare granskning af bilagorna IAtt. D—F visar, att statens
inkomst af jordbrukets massgodstrafik för de år, under hvilka en i
många fall ofullständig statistik derom lemnat uppgifter, i medeltal
gifvit knappt 12 procent af hela statsbanetrafikens bruttoinkomst och
19,5 procent af trafiken i tons i förhållande till hela godsmängden. Det
framgår af dem vidare, att denna trafiklängd under de sista sex åren
stadigt nedgått samt att under de nio trafikåren 1885—1893 denna
trafiks tontal antingen direkt minskats eller föga vuxit — ett tydligt
bevis för, att, medan statsbanesystemet under samma tid ökats med
30 procent, jordbrukets råvaror mer och mer måst afstå från den fördel
af lättad trafik, som hela det svenska statsbanesystemets anläggning
från dess första början intill denna dag afsett. v o. :

Af det nu anförda framgår, att utskottet anser en allmän
nedsättning — af större utsträckning än den af jervägsstyrelsen föreslagna
— i jernvägstaxorna för massgodstrafiken oneklig både ur näringarnas
och statsverkets synpunkt, hvarför utskottet finner sig böra
tillstyrka den särskilda, i herr Bergendahls motion påyrkade nedsättningen
i afgifterna för frakt af landtmannaprodukter och artiklar, som
för jordbruket användas. I likhet med nämnda motionär anser också
utskottet, att sänkningen bör ske i en i förhållande till transportlängden
starkt fallande skala. Endast en nedsättning af sådan art kan blifva
fullt effektiv och den synes också bäst tillgodose statens behof af
inkomst från dess jernvägar. Då en godsvagn bindes för trafik, åtgår
nemligen lika tid för dess leverans vid bestäld station samt för godsets

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

lastning och lossning, vare sig den lastade vagnen föres längre eller
kortare väg på banan.

Hvad nu angår herr Sjöbergs motion, så är det utan tvifvel
rigtigt, att artikeln potatis är den af alla landtbruksprodukter, som
hårdast drabbas af de höga jernvägsfrakterna, hvilka göra en längre
transport deraf omöjlig. Potatisen är nemligen i förhållande till sin
tyngd den prisbilligaste af dem alla. Att den nedsättning, som jernvägsstyrelsen
föreslagit, icke gör till fyllest, är lätt att se. Så t. ex. skulle
efter dennas genomförande frakten af en ton potatis från Falköping
till Stockholm belöpa sig till 9 kronor 90 öre — en frakt, som nämnda
artikel endast under högst gynsamma förhållanden kan bära. Motsvarande
frakt på de danska banorna är ungefär 6 kronor 20 öre.

Yi hafva under de sista åren sett alltjemt stigande qvantiteter
potatis införas från Stettin, dit den föres på jernväg från olika delar
af Pommern och sedan fraktas i säck på ångbåt till Stockholm. Trots
2—8 mellanhänders köpmansvinst, flere omlastningar, jernvägs- och
ångbåtsfrakt samt kostnad för säck, lönar denna affär sig bra, medan
den höga jernvägsfrakten hindrar Smålands samt Vester-, ja, Östergötlands
jordbrukare att föra sitt öfverskott af potatis till Stockholm,
hvilket varit förhållandet till och med de senare åren, då nämnda
provinser haft rik tillgång på god vara, medan skörden deraf inom
Mälaredalen varit svag och af mindre god beskaffenhet.

Ingen lär väl anse det gagna landet i dess helhet, att större och
aflägsnare konsumtionsplatser, såsom städer vid kusten, nödgas hemta
från utlandet en vara, som från andra delar af landet kunde fås
billigare, om blott ej allt för höga jernvägsfrakter hindrade dess
transport.

Då emellertid utskottet i det ofvanstående uttalat sig för en
mera allmän nedsättning af jernvägsfrakterna i form af en starkt
fallande skala, så kan utskottet icke tillstyrka herr Sjöbergs motion
om en likformig fraktnedsättning för en enda artikel och hemställer
derför,

1) att herr J. Sjöbex-gs motion icke må till någon
kammarens åtgärd föranleda.

Hvad deremot herr Bergendahls motion angår, hemställer utskottet
på förut anförda skäl, att Andra Kammaren ville för sin del
besluta,

2) att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla om åtgärders vidtagande för eu verksam ned -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

sättning i fallande skala af nuvarande statsbanefrakter
å landtmannaprodukter samt artiklar, som för
fj 5ou ri. jordbruket användas.

Stockholm den 27 april 1895.

‘ : v . ••

iU ’> i: ! k''ii t >; V

På utskottets vägnar:

_ - r*

S. J. BOÉTHIUS.

.i o 0 j j I.oitb

; 1 ! .I r.i .....I i jf-.i /■ .

Bill. till Ttiksd. Prot. 1896. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 26 Käft.

10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

Litt.

Svenska och Danska statsbanans fraktpris i kronor pr ton vid full

frakt -

	Varuvärde i			i l, j ’
	kronor		Afgift per ton vid frakt af
Varuslag.	per ton enligt
	Statistisk		10	20	30	40	50
	Tidskrift.	Tariff.	km.	km.	km.	km.	km.
Rotfrukter, svensk frakt................	35	8	1,00	1,50	2,oo	2,50	3.oo
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	• I * ’ ‘	9	0,90	1,40	1,90	2,30	2,70
dansk frakt	—	—	0,90	1,15	1,35	1,60	1,80
Gödselämnen, svensk frakt..................	15	B	0,90	1,30	3 ,70	2,io	2,50
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	—	■)U	0,60	0,80	1,00	1,20	1,40
dansk frakt	—		0,80	1,10	1,25	1,55	1,70
Kalk, svenk frakt................................	2	12	0,80	1,00	1,30	1,50	1 ,80
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	—	‘)u	0,60	0,80	1,00	1,20	1,40
dansk frakt	—		0,80	1,10	1,25	1,55	1,70
Bränvin, svensk frakt ........................	190	4	1,30	2,20	3,io	3,90	4,80
dansk frakt	—	—	1,00	1,35	1,70	2,05	2,45
Hudar, svensk frakt............................	670	5	1,20	2,oo	2,70	3,40	4,io
dansk frakt	—	—	1,00	1,35	1,70	2,05	2,45
Smör, svensk frakt ............................	890	4	1,30	2,20	3,io	3,90	4,80
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	—	5	1,20	2,00	2,70	3,40	4,10
dansk frakt	—	—	1,15	1,70	2,25	2,80	3,35
Ost, svensk frakt..............................	1010	6	1,10	1,70	2,40	3,oo	3,60
dansk frakt	—	—	1,15	1,70	2,25	2,80	3,35
*) Spanmål och mjöl, svensk frakt......	113	7	1,10	1,60	2,20	2,80	3,30
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	—	8	1,00	1,50	2,00	2,50	3,00
dansk frakt	—	—	0,90	1,15	1,35	1,60	1,80
**) Sill färsk, svensk frakt..................	_	7	1,10	1,60	2,20	2,80	3,30
Af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagen	—	8	1,00	1,50	2,00	2,50	3,00
dansk frakt	—	—	1,00	1,35	1,70	2,05	2,45

•) Afser spanmål alla slag ej mjöl. Hafre taxeras nu i tariff 8.

**) Sill färsk från Göteborg till stationer norr om Ockelbo taxeras nu i tariff 8.
'') U = undantagstariff, som är 20 procent lägre än afgifterna i tariff 12.

Att förestående fraktpris äro öfverens med svenska och danska statens taxor, samt med
Stockholm i kongl. jernvägsstyrelsens kontrollkontor den 26 februari 1895.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

vagnslast, samt af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagna nedsatta
pris.

minst 10 tons (Nu i Sverige 5—8 tons).

60 km.	70 km.	80 km.	90 km.	100 km.	150 km.	200 km.	300. \ km.	40Q i km.	V 500 km.	600 km.
3,40 3,io 2,05 2,80 1,60 1,90	3,70 3,40 2,25 3,oo 1,80 2,05	4,10 3,70 2,45 3,30 1,90 2,25	4,40 4,oo 2,60 3,50 2,10 *2,35	4.70 4,30 2,80 3.70 2,20 2,50	, 6,30 ,e v 5,70 3,60 4,80 3,00 3,20	7,8° 4.30 5.30 3,50 3,80	10,io 9,io 5.60 6,70 4.60 4,90	1,1(70, 10,60 6,80 8,oo 5,60 5,90	13,00 11,90 7,90 9,30 6,60 7,oo	13,20 ! 9.10 10,60 7,76 8.10
2,oo	2,20	. 2,40	2,60	2,80	3,70	4,40	5,70	7,00	8,30	9,60
1,60	1,80	1,90	2,10	2,20	3,00	3,50	4,60	5,60	6,60	7,70
1,90	2,05	2,25	2,35	2,50	3,20	3,80	4,90	5,90	7,00	8,10
5,50	6,20	6,90	7,60	8,so	11,20	13,90	18,20	21 ,20	23,60	26,oo
2,80	3,05	3,35	3,60	3,90	5,00	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80
4,80	5,40	6,oo	6,60	7,20	9,70	11,90	15,60	18,20	20,20	22,20
2,80	3,05	3,35	3,60	3,90	5,00	5,80	7,00	8,30	9,50	10,8O
5,50	6,20	6,90	7,60	8,30	11,20	13,90	18,20	21,20	23,60	26,oo
4,80	5,40	6,00	6,60	7,20	9,70	11 ,90	15,60	18,20	20,20	22,20
3,85	4,25	4,60	4,95	5,30	6,70	7,70	9,30	10,6O	12,00	13,30
4,20	4,80	5,80	5,80	6,20	8,40	10,30	13,40	15,70	17,40	19,io
3,85	4,25	4,60	4,95	5,30	6,70	7,70	9,30	10,60	12,00	13,30
3,70	4,io	4,50	4,90	5,30	7,io	8,70	11,80	13,20	14,70	16,20
3,40	3,70	4,10	4,40	4,70	6,30	7,80	10,10	1 1,70	13,00	14,30
2,05	2,25	2,45	2,60	2,80	3,60	4,30	5,60	6,80	7,90	9,10
3,70	4,io	4,50	4,90	5,80	7,io	8,70	11,30	13,20	14,70	16,20
3,40	3,70	4,10	4,40	4,70	6 30	7,80	10,10	1 1 ,70	13,00	14,30
2,80	3,05	3,35	3,60	3,90	5,bo	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80

Nuvarande
svenska
frakter i %
högre än de
danska.

Varuslag.

-rU 7

— > ''.V

Rotfrukter.

Gödselämnen

143 1

Kalk.

Bränvin.

i.1 ;--

108

Hudar.

Smör.

Ost.

, Spanmål.

Sill färsk.

de nu af kongl. jernvägsstyrelsen föreslagna nedsatta taxor intygas.

Bernhard Carlson.

Kontor88krifvare.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskott (N:o 2) Utlåtande N:o 26,

Litt. B

Till styrelsen för--jernväg!

Redan vid den tidpunkt — med 1890 års ingång —• då nu gällande
taxa för transporter å statens jernvägar trädde i kraft, befans
nödvändigt att bibehålla en del förut medgifva undantagsfrakter, enär
i annat fall, oaktadt specialtariffernas A, B och C upprättande, en del
varuslag skulle kommit att draga högre frakt än före den nya taxans
tillämpning. Berörda undantagsfrakter hafva sedermera efter dertill af
Kongl. Maj:t lemnadt nådigt tillstånd år efter år förnyats, och det torde
icke vara tvifvel underkastadt, att desamma med hänsyn till den tryckta
ställning, hvari landets hufvudnäringar befinna sig, fortfarande äro af
behofvet påkallade, derest jernvägarne icke skola i större eller mindre
mån gå miste om eljest påräknelig trafik.

Under sådant förhållande, samt då derjemte inträffadt prisfall på
en del mer betydande transportföremål gör det för jernvägarne med
hänsyn till deras egen fördel nödvändigt att lindringar i fraktförhållandena
trafikanterna beredas, har, efter det med anledning af Kongl. Maj:t
befallning i remiss å ingifna underdåniga petitioner om fraktnedsättning
utredning egt rum angående transportförhållandena rörande vissa vigtigare
godsslag, styrelsen kommit till den åsigten, att tiden nu är inne
för en ändring i vissa delar af gällande godsklassifikation — med uteslutande
af specialtarifferna A, B och C — samt fastställande af en
nedsättning med 20 procent under tariffen 12 för kalk och dermed
jemförliga varuslag. Men då emellertid förslag om ändring af fraktgodstariff
och godsindelning i statsbanornas taxa skall underställas
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, samt då ju en godsindelning som för
statsbanorna är eller varder gällande, skall ega tillämpning jemväl i
samtrafik mellan statens och enskilda jernvägar, har styrelsen ansett

Andra Kammarens Tillfälliga Utskott (N:o 2), Utlåtande N:o 26. 13

sig böra, innan hon ingår till Kongl. Maj:t med underdånig framställning
i ämnet, begära Edert yttrande, huruvida I för den af Eder
administrerade bana ansen de förslag till ändrad godsklassifikation m. m.,
som finnes denna skrifvelse bifogad, vara lämpligt eller böra i något
afseende modifieras.

Särskild! tillåter sig styrelsen framhålla, att hon anser, det en
genom nedsättningarne framkallad ökad trafik bör bereda jernvagarne
ersättning för den minskade inkomst, som nedsättningarne eljest skulle
hafva till följd, och detta så mycket mer som, enligt hvad af förslaget
framgår, en högre vigtqvantitet per vagn i vissa fall skulle utgöra vilkor
för erhållande af den lägre frakten.

Med afseende på vigten deraf, att här förevarande ärende måtte
kunna med möjligaste första bringas till afgörande, anhåller styrelsen
att snarast möjligt och senast före utgången af nästkommande januari
månad få motse benäget svar från Eder, dervid, om möjligen för något
eller några varuslag den föreslagna nedsättningen icke skulle af Eder
anses lämplig, torde benäget angifvas motivet härtill äfvensom huru I
ansen förslaget böra ändras tillika med uppgift å såväl den vigtmängd
af samma varuslag, som under 1893 å Eder bana transporterats, som
ock den minskning i inkomst, hvilken för transporten skulle uppstått,
derest här ifrågavarande eller af Eder ifrågasatta nedsättningar hade
egt tillämpning.

Stockholm den 28 november 1894.

RUDOLF CRONSTEDT.

M Hala''.

Likalydande med originalet intyga:

"1 f »

C. J. Victor Anderson.

Maurits Anderson.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande Ko 26.

Förslag till förändring af de i statsbanetaxans godsindelning
intagna tariffer för nedan nämnda godsslag.

Godsslag.			Tar	ffer	.
Föreslagna 1 sändning af	Nu gällande I sändning af
intill 2,500 kg	minst 2,500 kg.	minst 5,000 kg.	[ minst 8,000 kg.	intill 2,500 kg.	minst 2,500 kg.	minst 5,000 kg.	minst 8,000 kg.
Ammoniaksalt (gödningsämne)..		;■ i-i .	10	11,124			9	B
Buteljer, tomma i omslag....			8				■7	t.,? :.
Draf och drank.................			10				0
Frö...........................	3	4	7		2	3	6
Grus...........................				12 U5				11,124
Gödningsämnen, oprep. alla slag				U1				12
d:o prep. (utom pudrett)			10	11,12*			9	B
Halm, dä frakt erlägges för minst
5,000 kilogram pr vagn..			8				7, 8‘
Hö, dä frakt erlägges för minst		■■■
5,000 kilogram pr vagn.......	- i- '' f ''		7				6, 71
Jern och stål, smidt eller valsadt;
bessemmergöten och smält-
stycken; jern vägsskenor och				•
skarfjern, plåt och tråd ej fi-
nare än telegraftråd, äfven
galvaniserad; spik............			10				A
Berg och jordborr; spett..........			10				8
Axlar till åkdon, ämnen till...			10				8
:Tackjern och jernskrot........			10	11			A	10
[Jord alla slag; ej specificerad..				12 IP		:• . i	t	11,124
(Kalk, osläckt eller släckt....			10	12 U5			9	9,124
1 Kalksten.....................				12 U5				11,12*
Lera, inhemsk, ej eldfast......				12 U5				11,124
Linser (ärter)......................			8				7
Malmer, alla slag................			10	12			9	11
Mergel..............................				11 IP				11,12
Mäsk................................			10				9
Oljekakor..........................		5				4
Papp.......................................			6				5
d:o tak-, förhydnings-..............			7				6
Papper, filtrer-, glas-, läsk-, sand-,
skrif-, tryck-,................			5				4
d:o tidnings-........................			7				4
d:o tak-, förhydnings-, kar-
dus-, grå-, tapet-,..........			7				6
d:o af trämassa (kartong)..			7				6
Porslin.................................			6				5

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

Godsslag. r: .lyilitd i Ii, »ih-.UY::			Tari	f f e r
Föreslagna • ''I sändning af	Nu gällande I sändning af
tö o 5* O rri- OQ	DO g g O g’ -	Cn s g. o g* rf & ep	OO 8 § o B'' ff £ ep	tO S B* O et* ►— • ff ''Sfi ep	to g g o 5'' *r S-T5	8 § o 5 * & ep	00 § i* * s- ep

Pudrett.....................................	, t ;,j:	6	If ''	u4		4		12
Rör af lera, ej glaserade..........				12				11
Sand..............	::ii< i	> * it	t» i"1	12 u5	j;	tutt k*		11 124
Sill, färsk..........................	il i. »	i <!•«,.	8				7
Slagg och slaggsten..................			10	12			9	11 124
Smör.........................................	3	4	5		2	3	4
Snickeriarbeten till byggnader,
businredning eller orgelverk
icke målade eller beslagna ...				83			7
Socker.......................................		3	5			2	4
Spanmål, alla slag....................			8				7
Sten, inhemsk, ej spec. oarbetad
eller endast kilad eller tuktad				12				11 124
Stenkol och cokes.....................			10	12			8	C
Svafvel, rå................................			7				5
Sågspån.....................................				12			!	122
Tegel, tak-................................			10	12			9	10 ll4
d:o mur-...............................			11	12			10	11 124
Tegelrör, ej glacerade...............				12				11
Torf och torf strö, torf mull.......			11 12-				10	12
Träkol.......................................			10 11G				A
Trämassa, torr..........................			8	9			7	9
d:o våt............................			9	11			8	10
Trävaror, såsom bjelkar, master,
spiror och biladt timmer, brä-
der och plankor, hyflade och
ohyflade, sparrar, träblock.....			9	ll5			8	9 B4
inhemska bandkäppar, gips-
ribb, läkt, stäfver, takstickor,
takspån..................................			9	ll3			8	9 B3
rundtimmer (ej master eller
spiror) hvars diameter i till-
ändan är minst 15 cm..........			10	12:>			9	10 ll4
aspvirke................................ Tändstickor...............................		3	10 G	125		2	9 5	10 C4

Anm. U = undantagslag'', som är 20 procent lägre än afgifterna i tariff 12.
''. Då frakt erlägges för minst 200 kilometers väglängd.

2. Vid lastning af minst 5,000 kilogram å hvarje vagn.

, . » , 6,000 „ , „

» » » » 8,000 » » » »

. , . 10,000 , , , ,

Om hvarje använd vagn lastas till sin fulla rymd.

Lika lydande med originalet intyga:

C. J. Victor Anderson.

Mauritz Anderson.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskott (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

Litt. C.

Minskning i nettoinkomst af statens jernvägar genom af i kong!. jernYägsstyrelsen
föreslagna nedsatta frakter för jordbrukets massgodstraflk,
beräknad efter 1890 års medeltrafiklängd och inkomst af
samma trafik, om ej nedsättningen hade till följd ,

ökad trafik och trafiklängd.

Inkomst af	Kronor
Persontrafiken ......................................................................	7,529,633
Fraktgods ................. ...........................................................	11,958,840
Hela godstrafiken .................................................................	12,841,146
Extra inkomster .............................	183,370
Hela bruttoinkomsten ..........................	21,972,575
Jordbrukets massgodstraflk .............................................	*) 2,693,170
d:o d:o beräknad efter af kongl. jern- vägsstyrelsen föreslagen nedsatt frakt ..................	*) 2,460,778
Skilnaden kronor	*) 232,392

utgör således »beräknad» minskning genom denna nedsättning.

*) Approximativt.

Stockholm den 3 april 1895.

. i

Bernhard Carlson,
Kontorsskrifvare.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 25 Häft.

Litt. D.

Summarisk sammanfattning af godsspeciflkationerna för åren 1885—1893.

C*1

Co"

v*o

Bränvin och maltdrycker ......

Fisk, saltad och torf ...........

Kalk och gödningsämnen i;....

Ladugårdsprodukter .............

Rotfrukter......................

Spanmäl, malen Och omalen,
ärter och bröd ..........

T cf" n s

it ro t- it

—i ic

1885

36,612,8

31,348,1

92.513.7

69.353.8

13.209.8

227,713,6

1886

1887

35,104,2

33,635,»

86,912;*

68,157,6

18,158,0

225,827,=0

31,804,8

40.501.6
92,998,4

74.109.7
24,042,2

207,519,2

1888

32.853.8

44.994.8
107,d3,7

75,943,6

24.690.8

.wT.

212,699,7

. I — J

j x

1889

—

32,295,4

44.859.7

118.990.2
77,349,9

34.204.7

216.385.3

1890

31.895.1

38.604.1
126,184,1

79,261,4

49,388,7

203,827,9

— i r

1891

31,958,o

39.540.4
123,637,6

80.021.4

31,456,4

49,221,8

238,243,0

1892

83,295,9

61,973,1

1893

31,796,1

45,051,6

134,281,8 131,283,7 112,653,8

84,761,8

61,141,1

215,210,9 254,185,6

Medeltal
i åren
1885—1893

82,ä64,i

40,861,9

7637,2

88,796,6

: r"''*

L v

222,401,9

Att förestående är utdraget ur kongl. jernvägsstyrelsens officiella underdåniga berättelser och
handlingar intygas.

Stockholm i kongl. jernvägsstyrelsens kontrollkontor den 26 februari 1895. j

^ | ; f]; : : i il

Bernhard Carlson,
Kontorsskrifvare.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) utlåtande N:o 28.

Litt. E.

Statens jern vägar.

Inkomsten för transporten af

1. Skogsprodukter ...........

2. Jern ............................

3. Spanmål........,.............

4. Stenkol........................

5. Malmer........................

1885

Kr.

1886 1887

Kr. j Kr.

1888

Kr.

1889

Kr.

2,030,200

1,346,700

1,100,800

179,300

378,400

1.989.900

1.230.900
1,006,500

192,900

412,200

1,774,600

1,260,000

806,000

173.000

338.000

2,279,400

1,451,000

992.000

206.000
385,000

2,717,200

1,656,300

980,600

236.700

409.700

6. Kalk o. gödningsämnen

7. Träkol ........................

8. Ladugårdsprodukter......

9. Rotfrukter ..................

10. Fisk ...........................

291,900

483,300

663,400

64,700

262,200

282,700

363,500

627,800

52,700

317,600

250.000

313.000

659.000
48,000

386.000

312.000

280,006

744.000
55,000

422.000

335,800

301.000

706.000
72,600

438,300

11. Metaller........................

12. Summa inkomst af öf-

rigt fraktgods..............1

13. Inkomst af allt fraktgods

14. » af hela godstrafiken

15. » » » persontrafiken

16. Extra inkomster..........

17. Summa trafikinkomst...

18. Summa inkomst af mass-godstrafik n:o 2—11 ...

19. Eller i °/o af summa

trafikinkomst „...........Ii

Medeltal för åren
1885—1889 ......

20. Summa inkomst af jord-

brukets massgodstrafik
n:o 3, 6, 8, 9, 10 ......

21. Eller i % af summa

trafikinkomst ...............

42,200

4,029,200

10,872,300

22,500

3,708,700

10,207,900

21,000

3,579,700

9,608,300

26,000

4,246,000

11,398,400

38,400

4,665,500

12,558,100

12,159,500
7,649 000
150,800
19,959,300

11,466,600

7,539,600

138,200

19,144,400

10,863,000

7,400,600

129,000

18,392,600

12,786,600

7,811,400

144,200

20,742,200

14,006,500

7,931,000

160,500

22,098,000

4,812,900

24,06 %

4,509,300

23,55 %■

4,254,000

23,13 %

1 X

4,873.000

23,48 %C

5,175,400

23,42 °/o

2,383,000

11,94 %

2,287,300

11,94 %

23,58 %

2,149,000

11,68 %

i c

2,525,000

12,17 %■

2,533,300

1 1,46 %

Medeltal för åren
1885—1889 •...

11,84 %

Att förestående är utdraget ur kongl. jernvägsstvrelsens officiella- underdåniga
berättelser intygas.

Stockholm i kongl. jernvägsstyrelsens kontroilkontor den 26 februari 1895.

'' %. X Bernhard Carlson,

Kontorssk rifvare.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

Öl);\y «}|

åt **■

ti i. h B *J r t t; ;

% »10;) i}	Mängden af särskilda varuslag /Xt / godsmängdei 1885—189<‘	i förhållande till hela å. 4rnf i; . , f. ■
	,*J (• ft 0 •< Va		Procent	-?-- af hela ‘	godsmängden		Medelpro-centen af
>^''r*. • . ''U.	5-r, \| OlA)*£ V£ ’ Olf.JL u.J-I	1885 V-. '' i	1886 ! ()i.	-!— 1887	1888 !	,1889	1890	1891	1892	1893	mängden för aren 1885—1893
	Spannmål,- malen och orna-		i			I	\( * ^				U/7 Lf i/lH
er,: a, ,i.,	len, ärter och bröd...... ♦ i n£ IL ut.8: i <»*,<■ !	ioA	10,1	:9t	i8-	7,8 1	;f,i	8,i	7,2	8,i	■vdb . W ......8’4t*
„	Kalk och gödningsämnen...	4»* U « ,''i	3,9	4,8	4,i	i 4,o		4,2	4,5	4,2	4’* H
, t • V •	Ladugårdsprodukter............	3,8	3,i	; 4	;?,9	\| 2,6		2,7	2,8	2,7	„:^Co
f tf i ;■ i) T	Fisk, sältad och torr ..........	Ks ''V.O	1,5	•4	1,7	1,5	;i,3	1,3	1,6	1,4	ti; H.‘si
	Rotfrukter .........................	0,6	0,8	4	Q,9	i1**	/_-l,7	2,1	2,i	2,o	V»*
- I ]	j ! . \* s, Bränvin och maltdrycker...	::v	!.«	:.4	ir8	\|i,i	"lU	1,1	l,i	!,o	■ V ''T nvMcT

'' •• HJ. . '' t - - U| '' ...... 4 .... .

*.!:.<} j

. Att förestående är utdraget ur kong],, jernvägsstyrelsens officiella underdåniga
berättelser och handlingar intygas. j f j , u

Stockholm i kongl. jernvägsstyrelsens koiitrollkontor den 26 februari 1895.

i j . ;-u:( nd-f- •. >

Bernhard Carlson,
Kpntorsskrifv^re.

-;i ■ ■ a .itc In 7 T"

f i;.TV) t -v -;i t n i v ..•• : ut f • j • j «;■ 1.i t; m 1* !<. j; :idtlv/y H fifV • M/.''t ’i

.-rf''. 0'' j,’»* / r.,.'' •*»>’ it iv .itc t fil ''<••• '' , ••''.J tua.-irjh /. nr. VA! :''i

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K:o 26

Litt.

Svenska och Danska statsbanans

			Sven	ska	Stats	bana	n s
V arusla g.	Varuvärde ,	I ’ l * ''■i 5	allmänna	> B u <Y. enligt 1889 års taxa vid v minst 5 tons.	agnlast af
pr ton
enl. Stat. Tidskr	Tariff.	100	150	200	300	400	500	600
			km.	km.	km.	km.	km.	km.	km.
	Kronor				K	r o n o	r.
Specerier.....................	1400	2	11,SO	16,30	20,io	26,40	30,80	34,so	39,90
Bomull........................	895	4	8,30	11,20	13,90	18,20	21,20	23,60	26,00
Bränvin .....................	190	4	8,30	11,20	13,90	18,20	21,20	23,60	26,00
Metaller .....................	320	4	8,30	11,20	13,90	18,20	21,20	23,60	26,oo
Smör...........................	890	4	8,30	11,20	13,90	18,20	21,20	23,60	26,oo
Fisk ...........................	180	5	7,20	9,70	11,30	15,60	18,20	20,20	22,20
Hudar ........................	670	5	7,20	9,70	11,30	15,60	18,20	20,20	22,20
Ost..............................	1010	6	6,20	8,40	10,30	13,40	15,70	17,40	19,io
Spanmål ....................	113	7	r 0,30	7,10	8,70	11,30	13,20	14,70	16,20
Rotfrukter .................	35	8	4,70	6,30	7,30	10,10	1 1,70	13,00	14,30
Jern ..........................	125	A.	4,30	5,70	6,60	8,40	9,80	1 l,io	12,40
Träkol ........................	18	A.	4,30	5,70	6,60	8,40	9,80	11,10	12,40
Tackjern .....................	60	10	3,70	4,90	6,00	7,70	9,10	10,40	11,70
Gödselämnen...............	15	B*)	3,70	4,80	5,30	6,70	8,00	9,30	10,60
Skogsprodukter............	20	B*)	3,70	4,80	5,30	6,70	8,00	9,30	10,60
Malmer .......................	8	11*)	3,30	4,30	5,20	6,70	8,00	9,30	10,60
Stenkol .....................	16	C. *)	3,30	4,20	4,70	5,70	7,00	8,30	9,60
Kalk...........................	2	12*)	2,80	3,70	4,40	5,70	7,00	8,30	9,60
Svenska Stenkol (år
1890 ....................	8	-*)	1,90	2,60	3,30	4,70	6,10	7,50	8,90

*) Vid vagnlast om minst 8 tons. ^

Frakterna å svenska statsbanan beräknas lägst vid hel vagnlast om 5 tons samt för här särFrakterna
å danska statsbanan beräknas lägst vid hel vagnlast om 10 tons.

Att ofvanstående fraktnppgifter stämma öfverens med svenska ock
Stockholm i kongl. jern vägsstyrelsens kontrollkontor den 26 mars 1895.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 26.

frakter pr ton vid full yagnlast.

	D a	neka	Stat	s b a n	ans		Svenska frakter i % högre än de danska vid vagnlast af minst 10 tons.	Varuslag.
vid vagnlast af minst 10 tons.
100 km.	150 km.	200 km.	300 km.	400 km.	500 km.	600 km.
		Krono	r			%
5,80	6,70	7,70	9,30	10,60	12,00	13,30	176	Specerier.
5,30	6,70	7,70	9,30	10,60	12,00	13,30	89	Bomull.
3,90	5,00	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80	143	Bränvin.
3,90	5,oo	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80	143	Metaller.
5,80	6,70	7,70	9,30	10,60	12,oo	13,30	89	Smör.
3,90	5,oo	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80	108	Fisk.
3,90	5,oo	5,80	7,00	8,30	9,50	10,80	108	Hudar.
5,80	6,70	7,70	9,30	10,60	12,oo	13,30	39	Ost.
2,80	3,60	4,30	5,go	6,80	7,90	9,10	91	Spanmål.
2,80	3,60	4,30	5,60	6,80	7,90	9,10	68	Rotfrukter.
3,90	5,00	5,80	7,oo	8,30	9,50	10,80	16	Jern.
2,80	3,60	4,30	5,60	6,80	7,90	9,10	45	Träkol.
2,80	3,60	4,30	5,60	6,80	7,90	9,10	33	Tackjern.
2,50	3,20	3,80	4,90	5,90	7,00	8,10	37	Gödselämnen.
2,80	3,60	4,30	5,60	6,80	7,90	9,io	21	Skogsprodukter.
2,80	3,60	4,30	5,00	6,80	7.90	9,io	18	Malmer.
2,50	3,20	3,80	4,90	5,90	7,00	8,io	21	Stenkol.
2,50	3,20	3,80	4,90	5,90	7,oo	8,io	17	Kalk.
Medeltal för ofvanstående	gods och afstånd	70

skridt med *) anmärkta godsslag, vid sådan om 8 tons.

danska statens nuvarande taxor intygas.

Bernhard Carlson,

Kontorsskrifvare.

Bih. till Riksd. Prof. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 25 Käft.

JKjrorvoT> per

jpsSll

Vné&ie&L

föresWl

-Jrtr*"

90 100

Afstånd/ i, TcvLorrveter