Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1

Utlåtande 1894:TfuA1 Andra kammaren

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

filt

ju i/i c? -jw

■ ,J,

)U [ii7 xm''(>

''A“kU.

X:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 16 februari 1894, kl. 3 e. m.

Andra Kammarens andra tillfälliga utskotts utlutande n:o 1 i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om revision i vissa delar af helsovardsstadgan.

dac

I en till utskottets behandling hänvisad motion, n:o 57, hemställer herrA.
F. Broström:

»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla,,.att Kongl.
Maj:t täcktes företaga en revision af helsovårdsstadgans 17 och.20 §§ i sådan
rigtning, att i de mindre glest bebyggda städerna afträdesspillning och sådana
ämnen, som omnämnas i 20 § af helsovardsstadgan, måtte fa mottagas i
väl murade och cementerade gödselkamrar, med vilkor att lämpliga ströämnen
i tillräcklig mängd tillhandahållas för spillningens täckande i. stället för
denna spillnings mottagande i lösa kärl; eller no kant

medgifvande, att hvarje mindre stad, som vill sig deraf begapa, efter ^
sig företeende omständigheter får i detta afseende, i vederbörlig ordning, in- ^
komma med förslag till stadga, hvilken af Konungens befallningshafvande b
fastställes». • , i :! i,:, . ,<i

Motionären hemställer alltså alternativt: antingen att Kongl. Maj:t

täcktes företaga en revision af helsovårdsstadgans 17 och 20 §§ i visst afseende,
eller att det måtte medgifvas hvarje mindre stad att inkomma med
förslag till stadgar.

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 1 Käft. (Ko 1.)

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

Till stöd för det förra alternativet uppgifver motionären, att helsovårdsstadgans
föreskrift, att vissa ämnen skola mottagas i »lätt flyttbara kärl»,
»förorsakat stora kostnader och mycket besvär utan någon vinst i sanitärt
hänseende», och derigenom orsakat »ett stort missnöje» med nämnda föreskrift.
Motionären vill derför hafva denna föreskrift ändrad derhän, att i stället
för »lätt flyttbara kärl» må med vissa vilkor få användas »väl murade och
cementerade gödselkamrar». Motionären anmärker sjelf: »Ändamålet med

helsovårdsstadgans föreskrift i fråga är att hindra, det orenlighet nedtränger
i marken eller flyter till gård, gata eller allmänt ställe, eller att allmänheten
eller närboende besväras af utdunstning eller elak lukt». Utskottet vill
särskild! framhålla faran af att låta orenlighet nedtränga i marken, emedan
derigenom kunna uppstå rigtiga pesthålor. Frågan är nu den, om detta i
helsovårdsstadgan angifna ändamål vinnes bättre på det sätt, motionären
föreslår, än genom nu gällande föreskrift. »I sanitärt hänseende» anser utskottet,
att helsovårdsstadgans öfverklagade föreskrift eger afgjordt företräde
framför motionärens förslag; tv genom täta, lätt flyttbara kärl kunna orenlig -heterna säkrare förhindras att nedtränga i jorden och alstra smitthärdar,
än genom gropar i jorden eller kamrar, äfven om dessa äro »murade och
väl cementerade»; och hvad beträffar det »myckna besväret», torde detta ej vara
synnerligen större med de »lätt flyttbara kärlen» än med de ifrågasatta »gödselkamrarna».
Icke heller kostnaderna för »anordning med lösa kärl» torde
vara mycket större än för iordningsställande af »murade och cementerade
kamrar». Utskottet anser sig derför icke kunna tillstyrka bifall till motionärens
förslag i denna del.

Till stöd för sitt andra alternativ angifver motionären:

att »inom landets mindre städer förspörjes allmänt ett stort missnöje
med en del föreskrifter i den för samtliga rikets städer gällande helsovårdsstadgan
den 25 september 1874»; och att detta missnöjes befintlighet bevisas
»bland annat af de många klagomål, som tid efter annan i besvärsväg
dragits inför länsstyrelserna och Kongl. Maj:ts pröfning, med afseende å tilllämpningen,
af åtskilliga föreskifter uti ifrågavarande stadga»;

att det icke är nödvändigt, »att dessa föreskrifter i alla rikets städer
ovilkorligen skola vara lika»; men

att »en del stränga stadgar» betiugas» i de större städerna» »med nödig
hänsyn till dessa städers trånga utrymme, stora hus med sina många invånare»;
men

3

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

att samma stränga bestämmelser »helt säkert icke betingats» af »de lokala
m. fl. förhållanden» i »de glest bebyggda småstäderna, hvilka i många
fall likna större byar å landet»;

att i småstäderna »andra bestämmelser i vissa sundhetsafseenden borde
ega rum än de, belsovårdsstadgan föreskrifver»;

att då gällande byggnadsstadga, äfvensom brandordningen, för rikets
städer den 8 maj 1874 medgifver, att byggnadsstadga och brandordning
få för hvarje stad uppgöras att lända till efterrättelse, sedan dylik stadga
blifvit af Konungens befallningshafvande faststäld; det ock i analogi härmed
borde kunna medgifvas de mindre städerna rätt att i enahanda ordning
få antaga helsovårdsstadga;

att »om ett dylikt medgifvande gåfves de mindre städerna», »skulle man
få dylika stadgar uppgjorda med hänsyn till för handen varande förhållanden;
och skulle dessa vara lika betryggande i sanitärt hänseende som den nuvarande,
men med betydligt mindre kostnad och besvär för gårdsegarne».

Denna motivering kunde hafva betydelse, i fall fråga vore om rätt för
hvarje mindre stad att uppgöra förslag till helsovårdsstadga, men om något
sådant handlar motionen icke. Den berör endast helsovårdsstadgans 17 och
20 §§ i ett visst angifvet afseende, hvarom utskottet här ofvan yttrat sig.
Och då utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka motionen i dess förra del,
kan utskottet icke heller tillstyrka densamma i den senare delen.

Utskottet hemställer derför,

att motionen icke må föranleda till någon kammarens
åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1894.

Å utskottets vägnar:

0. W. KEDELIUS.