Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19 (Utlåtande 1888:TfuA19 Andra kammaren tfua)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

N:o 19.

Ank. till Riksd. Kansli den 23 Mars 1888, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 2,
i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl
Maj:t rörande förbud mot import af margarin eller
konstgjordt smör samt om skärpta bestämmelser för tillverkning
och försäljning af dylik vara.

Uti tre i Andra Kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner,
n:is 12, 34 och 116, har blifvit föreslaget:

dels af herr P. G. Petersson i Brystorp, det Riksdagen ville besluta,
att all införsel från utlandet af margarin eller konstgjordt smör måtte
förbjudas;

dels af herr E. Åkerlund, det Riksdagen i skrifvelse till Kolig!.
Maj:t ville anhålla om sådan förordnings utfärdande, som vid straffpåföljd
förbjöde försäljning af fläsk, ister och margarinsmör här i landet, innan
de på importörens försorg och bekostnad blifvit på vederbörligt, grundligt
sätt undersökta och befunna fria från sjukdomsämne^

och dels af herr P. A. IL Stjernspetz, att Riksdagen måtte besluta
om underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, med anhållan, det en ny författning
angående konstsmör, grundad på vissa, af motionären angifna
principer, ofördröjligen måtte blifva utfärdad eller, i annat fall, rent förbud
mot importen af konstsmör vidtagas;

varande de hufvudgrunder, hvarpå herr P. A. H. Stjernspetz
ansett att den af honom sålunda föreslagna nya författningen borde
fotas, af honom sammanfattade uti följande bestämmelser: att alla kärl,
hvaruti smör eller konstsmör inkommer till riket, må vara märkta med
det lands namn, hvarifrån varan kommer och är tillverkad, äfvensom
med namn på fabrikanten och fabrikens stämpel samt att konstsmör
Bill. till Riksd. Prof. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Höft. 1

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

särskilt må vara märkt med namnet »Margarin» och packadt i kärl,
som väsentligen skilja sig från sådana, hvaruti natursmör vanligen
packas;

att uppgifter genom svenska konsulaten i utlandet skola årligen
insändas med angifvande af de utländska konstsmörfabrikerna och deras
respektive märken jemte klassifikation på beskaffenheten af det konstsmör,
som vid de olika fabrikerna tillverkas;

att intet annat konstsmör må i riket införas än det, som tillverkats
vid fabriker, som äro stälda under vederbörlig kontroll, så att
man kan vara betryggad, att inga för. helsan skadliga ämnen ingå i tillverkningen
;

att blifvande fabriker af konstsroör här i landet må ställas under
statens kontroll;

att med konst- eller så kalladt margarinsmör menas hvarje smörliknande
fabrikat, uti hvilket fettämnet icke uteslutande är hemtadt af
mjölk eller grädda;

att med margarin må förstås hvarje ämne, afsedt att likna eller
ersätta natursmör, antingen blandadt eller icke blandadt med dylikt, och
att intet sådant ämne finge försäljas annat än under namnet margarin
och under de vilkor i öfrigt, som kunna komma att stadgas;

att å hvarje torg eller försäljningslokal, der konstsmör säljes eller
utbjudes, skall såväl utanför densamma som inuti lokalen med stora
bokstäfver, anbringade på ett genast i ögonen fallande sätt, vara tillkännagifvet:
»Här säljes konstsmör»;

att alla kärl, hvaruti konstsmör förvaras, försändes, säljes eller
utbjudes, skola, såväl i bottnarne som sidorna bära tydlig, outplånlig
inskrift i stora bokstäfver: »Margarin»;

att omslag vid inpackning af konstsmör, som utlemnas till köpare,
må bära beteckningen »Margarin» jemte säljarens namn och
adress, och likaså alla regelbundet formade stycken konstsmör, som
säljas, bära namnet »Margarin»;

att konstsmör, som ur riket utföres, skall förvaras i kärl, märkta
med »Margarin» i stora, tydliga bokstäfver jemte fabrikens märke; hvarjemte
varan skall i utskeppnings- och frakthandlingen angifvns såsom
Margarin;

att vederbörande allmänna åklagare, polis i stad och på landet
samt tjenstemän vid tullstationer skola, der misstanke uppstår om förbrytelse
mot lagens föreskrifter, låta anställa undersökning och analys,
derför kostnaderna må förskotteras af kommunen, men sedan uttagas
af lagbrytaren;

Andra Kammarens Tillfälliga fctskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19. 3

att böter till högt belopp och fängelse för förbrytelsen mot lagen
må stadgas, hvaraf 2/3 af böterna tillfalla angifvaren och l/3 kommunen,
hvaruti förbrytelsen är begången, hvarförutom varan konfiskeras och
tillfaller kronan;

att hvar och en, som säljer margarin för smör, må anses vara
medveten om lagbrottet och straffas derför, så vida han icke kan visa,
af hyena han emottag^ varan till försäljning;

att lagbrytarens namn jemte förbrytelsen må publiceras i platstidningarne,
hvarförutom anslag om förbrytelsen uppsättes å den plats,
der förbrytelsen begåtts, samt å dörrarne till förbrytarens bostad och
butik allt på hans egen bekostnad; samt

att biträden och arbetare hos lagöverträdare^ som ega kännedom
om lagbrottet, jemväl må straffas med höga böter eller fängelse.

Herr P. G. Petersson har såsom skäl för sin motion bland annat

anfört:

Mejerihandteringen har under senare tider inom vårt land icke
oväsentligen tilltagit i omfång, men mejeriprodukterna fallit i pris. Orsaken
till detta prisfall torde till en del härleda sig från det i marknaden
utkomna margarinsmöret, hvilket smör enligt beskrifningar i många
fall beredes af för helsan skadliga ämnen. Till följd häraf har i flere
andra länder den önskan blifvit framstäld, att fabrikation och handel
med konstsmör skulle förbjudas.

Herr E. Åkerlund stödjer sitt framstälda förslag på följande skäl:

Från fullt trovärdigt håll har man hört, att såväl det fläsk och
ister som det margarinsmör, hvilket hit till landet importeras, ofta är
af den beskaffenhet, att det är för helsan rent af skadligt, ehuru detta
uti de ifrågavarande varornas skick vid införseln är ytterst svårt om
ej rent af omöjligt att vid ytlig besigtning märka. Man känner äfven,
att svinpest hvarje år i större eller mindre utsträckning grasserar uti
Nord-Amerikas Förenta Stater samt har allt skäl att förmoda, det icke
någon säker kontroll gifves öfver att nedslagtning för export af med
dylik eller annan sjukdom behäftade djur der eger rum.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

Herr P. A. H. Stjernspetz åter har motiverat sitt förslag’ på följande
sätt:

Då det genom noggranna efterforskningar och undersökningar
visat sig, att konstsmör numera ofta tillverkas af de mest vämjeliga fettämnen
såsom af i farsoter sjelfdöda djur m. m. och på ett sådant, sätt,
att de i råämnet befintliga sjukdomsfrön, exempelvis af binnikemasken,
tuberkler etc. etc., icke blifva dödade utan kunna fortplantas i menniskokroppen
efter förtärandet af sådant smör, då vidare sådant smör
otvifvelaktigt från flere främmande länder hit införes under samma benämning
som natursmöret och äfven under samma falska namn här försäljes,
är det hög tid att en lagstiftning införes, som skyddar våra medborgare
från en farlig förgiftning utaf det ofta osunda konstsmöret, på
samma gång som en behöflig kontroll att man icke finge sälja, mängdt
för omängdt kunde åstadkommas. Utom dess verkar försäljningen af
den falska varan ytterst menligt på afsättningen af vårt egna oförfalskade
natursmör.

För närmare belysning af de utaf motionärerna sålunda berörda
frågor tillåter utskottet sig åberopa en del förhållanden, som blifvit utförligt
utvecklade uti en vid denna riksdag i Första Kammaren framlagd
motion (n:o 36), hvaruti bland annat anföres följande:

»Bland de många försök att förbättra den arbetande befolkningens
ställning, till hvilken Napoleon III gaf uppslag, samt till åstadkommande
af ett mera hållbart smör för marinen, är äfven det uppdrag,
han lemnade åt kemisten F. Mége-Mourriez att på artificiel väg söka
bereda ett smör, som vore billigare och hållbarare än det vanliga.
Dessa försök anstäldes å den kejserliga farmen i Vincennes och ledde
till uppfinningen af oleomargarinsmöret.

År 1869 uttogs första patentet på tillverkningen af denna nya
vara, och nu efter 18 år finnas redan i Amerika och Europa hundratals
fabriker för tillverkning af konstsmör, deraf endast i Holland mellan
60 och 70, hvaraf de större dagligen producera 20 till 40 tusen kilogram,
och det finnes, enligt assistenten vid danska universitetslaboratoriet
Carl Steenbacks »Afhandling om konstsmöret» fabriker af den storlek,
att de i hvarje vecka producera så mycket konstsmör, som i vigt
motsvarar den mängd natursmör, som under samma tid kunde frambringas
af mjölken från 300,000 kor.

Ensamt från Holland exporteras konstsmör årligen till ett värde
af 90 millioner kronor och af de 43,162,000 kilogram smör och smör -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

surrogat, som under de 4 första månaderna af 1886 infördes till England,
utgjordes ej mindre än 16,538,000 kilos eller nära 40 procent af
margarin, och af de 60 procenten upptagna såsom natursmör var antagligen
en ej så ringa del mer eller mindre uppblandad med margarin.

Vinsten på denna fabrikation, isynnerhet då man, såsom på åtskilliga
ställen är fallet, icke är så noga med råämnenas beskaffenhet,
är oerhörd; och i den förtjenstfulla tidskriften »Nordisk Mejeritidning»,
hvarur åtskilligt i denna uppsats är hemtadt, lemnas uppgift på personer,
Indika börjat konstsmörtillverkningen med så godt som »två tomma
händer» och inom några år samlat en förmögenhet af 5 —7 till 9 millioner
kronor. Detta är äfven lätt förklarligt, då man känner, att konstsmör
af bästa beskaffenhet, som tillverkas för ungefär halfva till två
tredjedels kostnad mot natursmöret, ofta säljes såsom det senare.
Denna illojala handel med konstsmör och blandningar dermed skär således,
som man brukar säga, breda remmar ur landtmannens hud och
anses af många fackmän och auktoriteter så farlig för jordbruket, att
den borde helt och hållet i lag förbjudas.

Vid tillverkningen af margarinsmör användes i början endast
bästa talg af samma dag slagtade oxar, ur hvilken stearinen afskildes,
hvarefter den qvarvarande oleomargarinen kärnades tillsammans med
söt komjölk. Sålunda beredt af rena och oskadliga fettämnen, utgör
margarinsmöret ett förträffligt surrogat för smör, som kan säljas till
lågt pris och ersätter i det allra närmaste ett godt natursmör.

Den kommission, som i Tyskland varit nedsatt för att afgifva förslag
till lagstiftning rörande konstsmör, har äfven uttalat sig i denna
anda, och förklarat »fabrikationen af godt margarinsmör vara en i hvarje
hänseende nyttig industrigren, hvars socialt ekonomiska uppgift det vore
att ombilda ett billigt djurfettämne (talg), som blott i inskränkt skala
låter använda sig som näringsmedel för menniskor, till ett värdefullare
och på samma gång billigare; dock under förutsättning, att denna konstprodukt
icke må gå i handeln såsom natursmör, så att den, som vill
köpa sistnämnda vara, löper risk att erhålla ett surrogat af mindre
handelsvärde.

Allt efter som margarinsmörförbrukningen tilltagit, har emellertid
tillgången på god talg icke räckt till; och begäret efter större vinst
har naturligtvis äfven bidragit till att andra billigare men sämre råämnen,
i synnerhet i Amerika, användas vid tillverkningen af margarin.
Sålunda har man erhållit visshet om att till margarinberedning användes
fett af svin, som till stort antal årligen sjelfdö i s. k. svinkolera;
och eu epidemi, som började i Chicago år 1881 tillskrifves enligt Me -

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

dical & Surgical Reporter för år 1881 förtärandet af sålunda beredt
konstsmör.

Uti en annan amerikansk tidskrift, Sanatory Record af den 15
april 1884, meddelas detaljerad undersökning af 30 sorter konstsmörsprof,
hvaraf framgick, att »endast spår af naturliga smörbeståndsdelar
funnos i 2/» af dessa prof.

Härsket och skämdt fett från slagterierna, som göres luktlöst
med syror, så skarpa, att de fräta upp naglarne på arbetare, samt affall
från tvålfabriker o. d. äro bland de minst oaptitliga ämnen, som
användas vid margarintillverkning; men man hyser icke den ringaste
skrupel att använda fett af djur, som dött i mjeltbrand, i tuberkulos, i
trumsjuka, i rabies, i gulsot, i trumsjuka och genom förgiftningar o. s. v.,
hvarförutom fettämnen ur kloakvatten jemväl afskummas för att förvandlas
till »smör» och »sötmjölksost»; och enligt »Dansk Ugeskrift for
landmmn» har en mr Huit för ej länge sedan uttagit ett patent, utgående
på att upptaga nedgräfda djur ur hvad som på danska kallas
»Rakkerkuler», d. v. s. gropar vid veterinärinrättningar och liknande
ställen, för att använda fettet till »finaste herrgårdssmör». »Längre kan
man svårligen gå hvarken i otillständig fabrikation eller i skamlös
oblyghet» utbrister professor Hjalmar Nathorst i en uppsats om konstsmör,
men hvem vet, om icke, i fall, som det är att antaga, resultatet
af nämnda patent utfaller vinstgifvande, tanken ledes på användandet
af ännu ruskigare råämnen. För vinstbegäret är ingenting heligt, icke
eu gång slagfältet och kyrkogårdarne, och på kemiens nuvarande ståndpunkt
finnes intet hinder att förvandla nästan hvarje organiskt ämne i
vegetabilisk och animalisk föda. — Då man vidare har sig bekant att
beredningen af konstsmöret icke kan ske vid högre temperatur än 40
å 50 grader Celsius, vid hvilken temperatur alla de trefliga små husdjur,
som finnas i fettet, och som kallas parasiter, bakterier, baciller,
trikiner, mikrober o. s. v. ingalunda skadas till helsan, utan snarare
undergå en sorts »renkultur» under det uppfriskande ångbadet i de
stora margaringrytorna och sålunda uppiggade, i lifslefvande tillstånd
medfölja konstsmöret i menniskomagen, blifver förhållandet i verkligheten
ganska kusligt.

Medicinska auktoriteter, såsom medicinalrådet Sell i helsovårdsstyrelsen
i Berlin, doktor Schrodt. in. fl. samt en af regeringen tillsatt
kommission af läkare i Amerika, hafva efter anstälda mikroskopiska undersökningar
konstaterat, att konstsmöret, beredt af fettet af sjuka djur
samt annat fettämne, kan innehålla alla de sjukdomsfrön i lefvande tillstånd,
som finnas i fettet, deribland äfven ägg af binnikemaskar, och

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande N:o 19.

den sistnämnda läkarekommisssionen har under edlig förpligtelse uttalat
som sin mening, att förtärandet af en sådan föda icke kan blifva utan
menligt inflytande på allmänna helsotillståndet och dödligheten, samt
att på denna grund tillverkningen och begagnandet af konstsmör ovilkorligen
borde förbjudas.

I Amerika, der det mesta ofoget bedrifves i tillverkningen af konstsmör
och konstost, hafva äfven de strängaste lagstadganden utfärdats mot
dessa konstprodukter. T staten New-York har lagstiftande myndigheten
antagit en _ lag, som alldeles förbjuder försäljningen af oleomargarin
till mat inom statens område.

I Pensylvanien och Minnesota är äfven antagen en lag, som förbjuder
både tillverkning och försäljning af konstsmör.

I New-Hampshire är stadgadt, att hvarje efterhärmning af smör
eller substitut för smör, som icke helt och hållet tillverkats af mjölk
skall färgas i kulör, som bestämdt skiljer det från natursmör, samt
att för hvarje paket konstsmör, som säljes eller finnes utbjudet till salu
och icke är på sådant sätt färgadt, skall bötas 50 dollars, hvaraf hälften
tillfaller angifvaren. Samma föreskrift i afseende på färgningen af
konstsmöret i annan färg än natursmöret gäller äfven i andra stater
och kommer antagligen att stadgas i Ryssland, så att hvar och en,
som vill köpa och förtära konstprodukten, må veta hvad han får — och
riskerar.»

För upplysning om mängden af det konstgjorda smör, som under
åren 1886 och 1887 hit importerats hänvisar utskottet till följande
tabell.

Orten, derifrån importen skett.	1 i 1886.	1887.
	Kilogram.	Kilogram.
Norge.......	329,984	232,126
Danmark.....	69,064	109,754
Liibeck......	557	23,061
\| Hamburg.....	41,876	61,574
Bremen......	1,006	—
Holland......	46,805	37,196
Belgien......	24,866	43,508
Bngland......	15,244	8,385
Frankrike.....	346	449
Preussen .....	—	7,606
Summa	529,748 1	523,659

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

Det under utskottets behandling sålunda förevarande ämnet torde
lämpligen kunna sammanfattas uti tre frågor, nemligen, om de åtgärder,
som kunna böra vidtagas

1) angående införsel i riket af s. k. margarin eller konstgjordt smör;

2) angående kontroll att den vara, som i riket införes såsom »smör
af mjölk eller gräddar) icke utgöres af eller är uppblandad med konstgjordt
smör; och

3) angående kontroll ä det konstgjorda smör, som här i riket tillverkas.

För bedömande af de åtgärder, som böra vidtagas i fråga om införsel
i riket af margarin eller konstgjordt smör, har utskottet i främsta
rummet att tillse, huruvida den nu gällande lagstiftningen i ämnet kan
vara fullt tillfredsställande eller om förändring deruti till äfventyra är af
behofvet påkallad. Denna lagstiftning innehålles uti kongl. förordningen
angående kontroll ä handel med margarin eller konstgjordt smör den 2
oktober 1885. Uti denna förordning stadgas, bland annat, i 1 § hvad
som afses med benämningen margarin, i 2 § huru margarin, afsedt till
försäljning inom riket eller till utförsel derifrån, skall förvaras och med
märke betecknas, i 3, 4 och 5 §§, hvarest förseelse emot föreskrifterna
i 2 § åtalas, huru den bestraffas samt böterna fördelas eller förvandlas,
i 6‘ § huruledes den, som säljer margarin för naturligt smör, gör sig
förfallen till straff enligt allmän strafflag (22 kap. 3 § strafflagen), i 7 §
om åtalsrätt och tillsyn å förordningens efterlefnad, i 8 § huruledes, då
misstanke uppstår att varan utgöres af margarin, fastän den icke är
förvarad i kärl, märkt på föreskrifvet sätt, allmän åklagare eger att af
varan taga prof, hvarefter profvet, som bör utgöra omkring 50 gram,
skall för utrönande af varans beskaffenhet öfversändas till behörig undersökningsförrättare,
i 9 § af hvem och enligt hvilka föreskrifter undersökningen
bör verkställas, i 10 § den ersättning, som bör för undersökningen
utgå och hvilken utgör, för ett ensamt prof 12 kronor, föi
två samtidigt inlemnade prof 20 kronor och för hvarje prof utöfver de
två första, då flere prof samtidigt inlemnas, ytterligare 5 kronor, samt
i 11 och 12 §§ huru kostnaden för undersökningen samt för märkning
af vara, hvilken märkning åklagaren låtit ombesörja, skall gäldas.

Vidare har kongl. landtbruksakademiens förvaltningsutskott uti
kungörelse den 13 oktober 1885 på nådig befallning meddelat föreskrifter
rörande sättet för undersökningens verkställande samt för formulär
till intyg angående undersökningens resultat.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

Den sålunda gällande lagstiftningen synes dock ingalunda vara
så verksam som behofvet påkallar. Helt naturligt är, att konsumenten
af konstsmöret, hvilken väl i de allra flesta fall endast gör sina inköp
i helt små partier, endast ytterst sällan låter verkställa undersökning
af varan, då denna undersökning är förenad med så betydlig kostnad
och så betungande besvär. På landsbygden och i de mindre städerna,
der tillgång på kemister icke finnes, är det dessutom hardt nära omöjligt
att få en undersökning verkstäld. Hellre underkastar sig konsumenten
äfventyret att förtära den helt och hållet okontrollerade varan,
och han gör det säkert icke sällan af okunnighet om den fara för helsa
och lif, för hvilken han härigenom utsätter sig. För denna fara blottställes
allmänheten äfven i många andra fall, utan att den oftast derom
eger kännedom. Det är nemligen ett konstateradt förhållande, att
konstsmör af okontrollerad beskaffenhet icke sällan användes i bagerier
och å restaurationer. De fall lära icke heller vara sällsynta, då importerad
t margarinsmör i städerna utbjudes och köpes såsom »landtsmör»;
och man känner äfven från flera delar af landet exempel, som visa’
att hela familjer under åratal af landtbor inköpt margarinsmör, som af
köparne antagits vara naturligt smör, derför det äfven vid försäljningen
utgifvits.

Då man nu känner, att en icke ringa del af det i andra länder,
i all synnerhet Amerika, tillverkade konstsmöret är för helsa och lif
skadligt, och då man tillika vet, att de fall, då undersökning af konstsmör
i vårt land förekommer, utgöra ett synnerligt ringa fåtal, torde
äfven häraf framgå _ såsom ett högst sannolikt antagande, att en betydande
mängd skadligt konstsmör hit införes och utan undersökning
förtäres.

Ett sådant missförhållande torde dock böra och kunna genom
lagstiftningen afhjelpas och rättas. Fn utväg i detta hänseende skulle
visserligen vara den, att föreskrifva en obligatorisk undersökning på
importörens bekostnad af allt infördt konstsmör; men emot en sådan
åtgärd talar dels svårigheten att i fråga om en så stor myckenhet införd
vara verkställa en så noggrann undersökning, som erfordras för
att utröna, huru vida varan innehåller några skadliga beståndsdelar,
dels ock i främsta rummet den omständigheten, att ur nationalekonomisk
synpunkt den lösning af frågan torde vara den ändamålsenligaste
och fördelaktigaste att, i stället för införsel af ett utomlands tillverkadt
konstsmör, som så ofta visat sig vara dålig vara och hvars undersökning
är förenad med svårigheter, man söker befrämja utvecklingen
Bih. till Biksd. Prof. 1888. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Häft. 2

10 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

af en inhemsk produktion af ärlig vara, af ett i alla hänseenden tillförlitligt
konstsmör, hvars tillverkning är stäld under fullt betryggande
kontroll emot missbruk.

På dessa grunder finner utskottet — som uti annat utlåtande
redan behandlat herr Åkerlunds motion i hvad den afser införsel af
fläsk eller ister — sig böra tillstyrka,

l:o) att Riksdagen ville besluta att uti skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte utfärda
förbud mot införsel af konstgjordt smör.

För att göra ett sådant införselsförbud fullt verksamt är emellertid
af nöden att förordna om någon kontroll, hvarigenom säkerhet vinnes,
att den vara, som i riket införes såsom naturligt smör, icke utgöres af
eller är uppblandad med konstgjordt smör. Derest icke en sådan kontroll
gåfves, skulle för det snikna vinstbegäret ligga nära till hands att under
benämningen natursmör importera konstsmör, som sedermera försåldes
under samma skylt, som det blifvit infördt. Man saknar visst
icke skäl till antagandet, att ett sådant förfarande under de senaste
åren fortgått. Särskild uppmärksamhet har det väckt, att under år
1886 från Danmark hit importerats 220,506 kilogram eller öfver 500,000
skålpund smör af mjölk eller grädda, men endast 69,064 kilogram
konstmör, ehuru man haft sig väl bekant, icke allenast att våra grannar
på andra sidan Sundet för sitt natursmör haft och hafva en mycket
fördelaktigare marknad i England, än den vårt land kunnat erbjuda,
utan äfven att Danmarks årliga produktion af margarin numera uppgår
till den ansenliga mängden af 3,600,000 danska skålpund.

Då man dertill känner, att den vinst, som en återförsäljare kan
bereda sig genom sitt svikliga förfarande att sälja konstsmör för naturligt
smör, kan uppgå till 60 å 80 öre för hvarje kilogram eller nära
50 procent af varans värde, synes äfven att frestelsen icke är ringa
till en sådan import af konstsmör under falsk flagga af natursmör.

Enda korrektivet, som kan förhindra en sådan införsel af konstsmör,
synes utskottet sålunda vara det, att allt hit importeradt smör
af sakkunnig person undersökes; och vill utskottet i.detta hänseende
särskildt framhålla och betona, att, efter de upplysningar, utskottet
från sakkunnige personer inhemtat, en sådan undersökning för särskiljande
af konstsmöret från natursmöret kan verkställas med långt

Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

mindre besvär och sålunda är förenad med betydligt mindre kostnad
än den undersökning, som har till ändamål att utröna, huru vida konstsmör
innehåller beståndsdelar, som äro för helsa och lif skadliga.

Med hänsyn till dessa skäl anser utskottet sig böra föreslå,

2:o) att Riksdagen ville uti skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla om utfärdande af förordning, hvarigenom
bestämmes, att vara, som under namn af »smör af
mjölk eller grädde» i landet införes, skall, innan varan
från tullverket till importören utlemnas, på dennes
bekostnad af sakkunnig person undersökas för utrönande
att varan icke utgöres af eller är uppblandad
med konstgjordt smör.

Det återstår nu att tillse, hvilka åtgärder, som kunna böra vidvidtagas
i och för kontroll å det konstgjorda smör, som här i riket
tillverkas.

Det är ett obestridligt faktum att, lika väl som det af dåliga
beståndsdelar beredda konstsmöret måste betraktas såsom ett för lif
och helsa ytterst skadligt fabrikat, utgör deremot det konstsmör, som
är tillverka^ af rena och oskadliga råämnen, ett födoämne, som både
i näringsvärde och smaklighet står natursmöret ganska nära.

Såsom i det föregående blifvit nämndt, var Mége-Mourriez den
som uppfann konstsmöret. Den metod, som han för dess tillverkning
använde och hvilken i det hufvudsakligaste ännu lärer följas, beskrifves
sålunda:

»Bästa fett från oxar, som blifvit slagtade samma dag, söndermales
mellan två med koniska tänder försedda cylindrar, hvarvid de
fettet omgifvande membranerna sönderslitas och den sönderhackade
produkten nedfaller i ett med ånga upphettadt djupt kar, som för
hvarje 1000 kilo talg håller 300 kilo vatten, 1 kilo pottaska och två
får- eller svinmagar. Temperaturen hos blandningen bringas till 45
grader C. och bibehålies dervid. Efter två timmar hafva de fettet
omgifvande membranerna löst sig under inflytande af pepsinet i fårmagen
; fettet sjelft är fullständigt smält och flyter ofvanpå. Det aftappas
nu genom ett rörligt, på ändan med sil försedt rör i ett annat
kar, som medelst vattenbad uppvärmes något öfver 45 grader C.; för
att befordra fettets rening blandas det med 2 procent koksalt. Efter

12 Andra Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

två timmars hvila, hvarunder fettet klarat sig och antagit en vacker
gul färg samt eu angenäm, om nykärnadt smör påminnande lukt,
bringas fettet i kristallisationskärl af förtennt jernbleck på 25 till 30
liters rymd, hvilka, sedan de blifvit fylda, föras till ett rum, hvarest
temperaturen hålles vid 20 å 25 grader C. Nästa dag har fettet stelnat
och antagit en kornig beskaffenhet, som synes göra det särdeles
lämpligt för pressning. Det skäres i stycken, omvecklas med linne
och inlägges i en hydraulisk press. Vid användning af ett icke allt för
starkt tryck i ett till 25 grader C. uppvärmdt, rum låter fettet uppdela
sig i två nästan lika delar, nemligen fast stearin 40—50 och flytande
oleo-margarin 50—60 procent. Stearinet, som blir qvar i pressduken
och smälter vid 40 å 50 grader C., användes i ljusfabrikerna. Oleomargarinet
bearbetas deremot till mensklig föda. Då det genom afkylning
stelnat, har det en ljusgul färg och liknar till smaken hvarken
ister eller talg, utan påminner snarare om färskt smör; det smälter i
munnen såsom smör, under det att oxtalg i munnen delas i oleomargarin,
som smälter, och stearin, som mer eller mindre häftar vid
gommen. I en smörkärna blandas derpå 30 kilo oleomargarin, 25 liter
komjölk (motsvarande knappt eu kilo smör) och 25 kilo vatten, som
innehåller de lösliga delarne af 100 gram möjligast fint macererade
kojufver; för färgen tillsättes en ringa mängd orleana. Kärnan sättes
i rörelse och efter V* timme hafva vattnet och fettet under jufverpepsinets
inverkan bildat en emulsion och massan liknar en tjock välling,
alldeles såsom händelsen är vid användning af enbart mjölkgrädde.
. Denna välling förvandlas vid kärnans fortsatta rörelse fortare
eller långsammare, allt efter omständigheterna, till en smörlik massa;
i allmänhet äro två timmar tillräckliga derför. När kärningen är slutad,
hälles kallt vatten i kärnan för att afskilja kärnmjölken. Derefter
bringas produkten i en apparat, bestående i en knådningsmaskin och
två malcylindrar, hvilka befinna sig under eu vattensil. Det sålunda
tvättade konstsmöret har en fin och likformig konsistens.))

Då det af goda beståndsdelar beredda konstsmöret sålunda utgör
ett helsosamt födoämne äf ganska högt näringsvärde samt dertill kommer
att, såsom ofvan blifvit framhållet, ett sådant konstsmör kan försäljas
till betydligt billigare pris än natursmöret, är klart att produktionen
af en vara af denna beskaffenhet icke bör motverkas, utan fastmera
på allt sätt befrämjas. Men för att en inhemsk produktion af
konstsmör verkligen skall kunna tillstyrkas, måste emellertid tillverk -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.

ningen från början intill slut vara underkastad en sträng och fullt
verksam kontroll, som utgör en borgen derför, att varan är beredd af
god och ändamålsenlig råvara, så att produkten tillfredsställer alla
skäliga anspråk i sanitärt och ekonomiskt hänseende.

Denna förutsättning är äfven nära förbunden med en annan omständighet,
som förtjenar att beaktas. Erfarenheten från andra länder
har nemligen visat, huru som mejerierna börjat blanda natursmör med
margarin; och sedan ett sådant förhållande blifvit konstateradt i fråga
om det mejerismör, som från Holland exporterades till England, har
det förstnämnda landets förut så blomstrande afsättning på England
gått tillbaka med mera än 50 procent och Holland derigenom förlorat
sin fördelaktigaste afsättningsort.

Sålunda: lika vigtigt som det är att tillverkningen af konstsmör
ställes under en fullt verksam kontroll, lika vigtigt är det äfven att
genom kraftiga mått och steg förfalskning af natursmör förekommes,
på det att denna vår nu så ansedda exportvara icke måtte förlora sin
marknad i utlandet och framför allt i England.

En åtgärd i sistnämnda hänseende, hvilken skulle förekomma
möjligheten till uppblandning af natursmöret med konstsmöret, utan
att upptäckt genast skedde, skulle tilläfventyrs vara den, att margarinsmöret
färgades på ett sådant sätt, att detta^ smör derigenom lätt
skildes från natursmöret och färgen icke kunde på kemisk väg borttagas.

Då det emellertid icke tillkommer utskottet att föreslå några
åtgärder i sistberörda hänseende, har utskottet uti nu förevarande fråga
endast att hemställa,

3:o) att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla om vidtagande af sådana åtgärder, att
alla här i landet varande fabriker för beredande af
s. k. margarin eller konstsmör ställas under statens
uppsigt och kontroll, i ändamål att förekomma, att
annan vara tillverkas än den, som är beredd af rena
och ändamålsenliga råämnen.

Stockholm den 23 mars 1888.

På utskottets vägnar:

CARL AUG. ANDERSSON.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 15 Käft.