Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 10

Utlåtande 1895:Tfu110 Andra kammaren

1

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 10.

I

N:o 10.

Ank. till Riksd. kansli den 19 mars 1895, kl. 3 e. m.

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, i
anledning af väckt motion om skrifvelse till Kong!. Maf.t
med begäran om åtgärders vidtagande för erhållande af
en förbättrad folkskolestatistik.

Till utskottets behandling har hänvisats en af herr E. Hammarlund
inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 84), hvari hemställes, »att Riksdagen
måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla om vidtagande af åtgärder,
så att årligen från trycket utkommer en statistik rörande folkundervisningen
i ^ vårt land; att denna statistik varder i möjligaste mån ändamålsenlig och
så fullständig, som de tillgängliga primäruppgifterna medgifva och omständigheterna
i öfrigt föranleda; samt att den regelbundet föreligger färdig i tryck
senast ett år efter det primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet,
»

Den utredning, som föregår denna hemställan, inleder motionären
sålunda: »För ett framgångsrikt arbete för folkundervisningens förbättrande
kräfves bland annat en noggrann kännedom om folkskoleväsendets nuvarande
tillstånd och om det sätt, hvarpå detta under de senaste åren utvecklats,
samt om den verkan, de redan vidtagna förändringarna deri medfört. För
detta ändamål åter är det af synnerlig vigt att hafva tillgång till en folkskolestatistik,
i hvilken dels årligen meddelas åtminstone de väsentligaste
uppgifterna om tillståndet under närmast föregående år, dels en öfversigt
lemnas af utvecklingen under en längre eller kortare följd af år. Detta
Bih. till Riksd. Prat. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 9 Höft. (N:o 10.) 1

2 Andra Kamniarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 16.

medel för folkundervisningens främjande har i vårt land blifvit allt för
mycket, ja under vissa perioder så godt som alldeles försummadt.»

Såsom motionären erinrar, väckte han vid 1886 års riksdag förslag,
»att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utgifvandet
— helst årligen — af en statistik rörande folkundervisningen i Sverige».

I motionen framhölls, att Sverige vid den tiden så godt som helt och
hållet saknade en folkskolestatistik. År 1870 hade i serien »Bidrag till
Sveriges officiella statistik» utkommit en redogörelse för »Folkundervisningen
den 31 december 1868». Men efter år 1870 saknades hvarje tillstymmelse
till folkskolestatistik i vårt land. Allt hvad man fått veta om folkskoleväsendets
utveckling under åren 1870—1886 inskränkte sig till några
torftiga sifferuppgifter i Kongl. Maj:ts »Berättelse om hvad i rikets styrelse
sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit» (ej fullt två sidor årligen).

Årligen utkomme statistiska meddelanden rörande rättsväsendet, bergshandteringen,
fabriker och manufakturer, handel och sjöfart, fångvården,
telegrafväsendet, helso- och sjukvården, statens jernvägstrafik, postverket,
jordbruk och boskapsskötsel, landtmäteri, skogsväsendet o. s. v. Men i
afseende på en så vigtig samhällsfaktor som folkupplysningen saknades all
egentlig statistik sedan år 1870. Ett sådant missförhållande kräfde med
nödvändighet en rättelse.

Motionen behandlades af Andra Kammarens första tillfälliga utskott,
som var ense med motionären derom, »att folkskolestatistiken blifvit för
mycket eftersatt i vårt land». Utskottet fann det vara »en bestämd brist,
att icke en regelbundet fortlöpande folkskolestatistik af trycket utgifves,
sträckande sig så nära som möjligt till den närvarande tiden och utarbetad
med den fullständighet, som de tillgängliga primäruppgifterna medgifva och
omständigheterna i öfrigt föranleda».

Något underkännande från statsmagternas sida af statistikens betydelse
äfven på folkundervisningens område vore ingalunda orsaken till den
här beklagade bristen.

I instruktionen för den expeditionssekreterare, som skulle förestå den
år 1864 på grund af Riksdagens beslut upprättade s. k. folkskolebyrån, föreskrefs,
att han skulle tillse, det inom expeditionen fördes de statistiska och
andra anteckningar, som för noggrann kännedom af folkundervisningens tillstånd
vore nödiga. Från och med 1875 hade Riksdagen beviljat ett särskildt
anslag, att användas för bearbetning af undervisningsstatistiken. Till en början
var detta anslag 5,000 kronor, men det höjdes redan för år 1876 till
6,000 kronor och uppfördes vid 1878 års riksdag på ordinarie stat.

»Ser man på de resultat, som vunnits genom statsverkets sålunda
gjorda uppoffringar, så har den skyndsamhet, med hvilken dessa resultat

Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (Ko 1) Utlåtande N:o 10. B

blifvit för allmänheten tillgängliga, ingalunda motsvarat den år 1875 af departementschefen
uttryckta förväntan, att redan under år 1876 de första
statistiska redogörelserna för såväl elementarläroverken som folkskolorna skulle
kunna af trycket utgifvas.»

Hvad särskilt anginge folkskolestatistiken, hade emellertid utskottet inhemta^
att de förberedande arbetena för åstadkommande af en sådan vid
den tiden (februari 1886) hade så långt fortgått, att ett statistiskt arbete öfver
folkundervisningen, sträckande sig till år 1882, vore icke blott under utarbetande
utan under utgifning.

Vid sådant förhållande hemstälde utskottet, »att motionen för närvarande
icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda».

Detta blef äfven kammarens beslut.

»Nio år hafva sedan dess förflutit», säger vidare motionären, »men ty vänbefinna
vi oss på föreliggande område i en föga bättre ställning än år 1886.

Till offentliggörande i serien ''Bidrag till Sveriges officiella statistik’
hafva vid nedannämnda tider öfverlemnats fyra berättelser om folkskolorna,
nemligen :

Berättelse om folkskolorna för år 1882, afgifven den 29 mars 1887;

Dito för år 1883, afgifven den 16 januari 1888;

Dito för år 1884, afgifven den 5 november 1889;

Dito för år 1885, afgifven den 9 mars 1892.

Redan från början var alltså ''berättelsen'' 4 å 5 år gammal. I stället för
att hinna upp den närvarande tiden hafva vederbörande blifvit allt mera
efter. 1884 års berättelse utkom först i slutet af 1889, och 1885 års berättelse
icke förr än i mars 1892. De siffror, som då meddelades, voro
• alltså mer än sex år gamla.

Sedan dess hafva i det närmaste tre år förflutit, utan att man fått
veta något om folkskoleväsendet år 1886. Då berättelsen härom en gång
föreligger i tryck, äro siffrorna minst åtta år gamla.

Under tiden hafva i ecklesiastikdepartementet hopats primäruppgifter
för icke mindre än åtta år (1886—93). I fall arbetet äfven under den
kommande tiden skall fortskrida på samma långsamma sätt som hittills, hafva
vi emellertid icke utsigt att få veta något om 1893 års folkskoleväsende
förrän ett godt stycke in på nästa århundrade.

En statistik, som är så ohjelpligt efter sin tid, är naturligtvis till
föga gagn, och de derpå nedlagda utgifterna kunde utan tvifvel användas
på bättre sätt. En dylik statistik har visserligen under alla omständigheter
ett historiskt intresse, men dertill inskränker sig hufvudsakligen dess värde.

För en hvar, som sysslar med folkskoleväsendet, är det emellertid af
största betydelse att kunna erhålla något så när snabba och tillförlitliga siffer -

■4 Andra Kan.mar ens Tillfälliga Utsliotts''jN:o 1) Utlåtande N:o 10.

uppgifter rörande folkskoleväsendets utveckling just under de allra sista
åren. Ej minst för regering och Riksdag äro dylika uppgifter af nöden.
Rätt ofta vidtagas förändringar i organisation, i vilkor för statsbidrags utgående
o. s. v. Det är då af största vigt, att man sättes i tillfälle att år
efter år följa utvecklingen och se till, hvad resultatet blir af de vidtagna
åtgärderna.

Statens och kommunens utgifter för folkskoleväsendet äro så höga
(för 1893 uppgingo de sammanlagdt till nära 15 millioner kronor), att man
ensamt af denna anledning kan fordra, att resultatet — sådant det kan
framläggas i siffror — snarast möjligt offentliggöres.

Medan folkskolestatistiken icke framskridit längre än till 1885, hafva
redan från trycket utkommit statistiska uppgifter för år 1893 rörande en
hel del andra samhällsangelägenheter, såsom bergshandteringen, fångvården,
telegrafväsendet, statens järnvägstrafik, postverket, jordbruk och boskapsskötsel,
landtmäteriet, allmänna arbeten, utrikes handel och sjöfart, statens
domäner m. in.

Till jemförelse bör äfven nämnas, att senast offentliggjorda häfte af
läroverksstatistiken omfattar läsåret 1891—92.»

Af de sålunda påvisade omständigheterna anser motionären det framgå,
att ett missförhållande i fråga om folkskolestatistiken fortfarande förefinnes,
och han tager derför i öfvervägande, huru detta missförhållande bäst bör
kunna afhjelpas.

Då det, med hänsyn till Riksdagens uttalande 1893 angående denna
angelägenhet, icke syntes böra för närvarande ifrågasättas att genom förhöjdt
ordinarie anslag förstärka arbetskrafterna inom ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning, ansåge motionären, derest icke genom en lämpligare
anordning af arbetet en större arbetsprodukt kunde ernås, ingen annan
utväg för att komma ifrån det nuvarande tillståndet gifvas, än att inskränka
sjelfva bearbetningen af det statistiska materialet.

För att en gång på föreliggande område komma fram till den innevarande
tiden såge motionären ingen annan råd, än att folkskolestatistiken
för åren 1886—1893 finge till större eller mindre del blifva ofullbordad, hvilket
motionären visserligen funne beklagligt, men hvarför enligt hans förmenande
någon ersättning skulle kunna erhållas på det sättet, att primäruppgifterna
för dessa år i vissa hänseenden gjordes till förmån för särskild bearbetning,
för hvilket ändamål Riksdagen kunde antagas vara villig att bereda extra
arbetskrafter.

Af största vigt ansåge motionären det i hvarje fall vara, att sådana
åtgärder vidtoges, att, så snart 1894 års primäruppgifter inkommit till ecklesiastikdepartementet
(senast den 1 augusti 1895), bearbetningen af dessa

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 10. 5

kunde taga sin början, så att berättelsen för 1894 kunde utkomma före
den 1 augusti 1896, då bearbetningen af 1895 års primäruppgifter skulle
vidtaga. Antagligt vore, att, om arbetet skulle bedrifvas med den af motionären
förordade skyndsamheten, utan att arbetskrafterna inom departementet
ökades, åtskilliga brister och ofullständigheter till en början måste komma
att vidlåda folkskolestatistiken. Men äfven om nämnda statistik under de
föista åren skulle komma att inskränkas till ett mer eller mindre fullständigt
återgifvande af de i folkskolestadgans § 67 omnämnda sammandragen, som
uppi ättas af folkskoleinspektörerna, samt de i § 68 af samma stadga omtalade
domkapitelsutlåtandena häröfver, syntes detta i allt fall vara att föredraga
framför det nuvarande förhållandet.

Utskottet delar motionärens uppfattning angående den stora betydelsen
af en god folkskolestatistik samt angående vigten deraf, att denna regelbundet
framföres så nära intill den innevarande tiden som möjligt, Utskottet måste
derför^ äfven beteckna det nuvarande tillståndet hos oss, sådant som motionären
framhållit det, såsom ett missförhållande, hvilket krafvel- snar rättelse, för
hvars vinnande utskottet anser Riksdagen böra påkalla Kongl. Mai-ts uppmärksamhet
och åtgärder.

Beträffande sättet att afhjelpa det påpekade missförhållandet tror
utskottet, i likhet med motionären, på grund af Riksdagens uttalande 1893,
att det knappast är att förvänta, att Riksdagen skulle finnas benägen att
genom ökadt anslag för ändamålet förstärka arbetskrafterna inom ecklesiastikdepaitementets
statistiska afdelning, hvilket icke heller synes vara af nöden
påkalladt, sa länge arbetet der inskränkes till de nu anvisade områdena, d. v. s.
allmänna läroverken och folkskolorna.

Med hänsyn dertill att det är af synnerlig vigt, att man så fort som
möjligt sättes i tillfälle att, med tillhjelp af statistiskt material, genom jemförelse
mellan förhållandena vid en nära liggande tidpunkt samt vid andra,
mer eller mindre aflägsna tidpunkter, få en säker uppfattning af folkskolornas
utvecklingsgång under en längre eller kortare följd af år samt af de derunder
vunna resultaten, anser utskottet, att den af motionären anvisade utvägen att
ofördröjligen utarbeta och offentliggöra berättelsen för det senaste året, hvarför
primäruppgifter föreligga, förtjena!- synnerligt’ afseende. Till utskottets
kännedom har äfven kommit, att man inom ecklesiastikdepartementet på
senaste tiden blifvit betänkt på att beträda denna väg, så att det statistiska
arbetet der under de närmaste åren komme att vid hvarje tid afse utarbetandet
och offentliggörandet dels af berättelsen för det närmast liggande året,
Bih. till Eiksd. Trot. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 9 Käft. 2

6 Andra Kammarens Tillfälliga Ut skott s (Ko 1) Utlåtande N:o 10.

dels ock af de ännu icke fullbordade berättelserna för de föregående åren,
till dess den sålunda uppkomna luckan blifvit fyld. Utskottet vågar visserligen
icke göra sig några synnerligen stora förhoppningar beträffande tidpunkten,
då folkskolestatistiken på detta sätt skulle blifva fullständigt framförd
till den innevarande tiden, allra helst i betraktande af den missräkning,
som den af departementschefen vid 1893 års riksdag framstälda beräkningen,
att berättelserna dåmera, sedan ett drygt arbete för primäruppgifternas berigtigande
och förbättrande vore undangjordt, skulle i rask följd utkomma,
visat sig innebära. Emellertid synes på den nyss angifna vägen den svåraste
olägenheten af det för handen varande tillståndet lämpligast undanrödjas.

Huruvida samtidigt, såsom motionären antydt, någon väsentligare förändring
af planen för de statistiska primäruppgifternas bearbetning bör ega
rum, är en fråga, hvarpå utskottet icke anser lämpligt att nu ingå. Beträffande
den svårighet att erhålla rigtiga primäruppgifter, som framhålles
i berättelsen för år 1885 och som väsentligt fördröjt det statistiska arbetet,
vill utskottet emellertid hafva uttalat den tanken, att denna svårighet väl i
någon mån kan hafva sin grund i beskaffenheten af de faststälda formulären,
en tanke, som synes vinna stöd dels i yttranden vid folkskoleinspektörsmötet
1894, dels ock i den omständigheten, att det befunnits nödigt att upprepade
gånger utfärda anvisningar och promemorior för dessa formulärs användande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, med anledning
af den förevarande motionen, hemställa,

att Andra Kammaren ville för sin del besluta, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om
vidtagande af åtgärder, så att årligen från trycket utgifves
en statistisk berättelse om folkundervisningen i vårt land,
hvilken berättelse bör offentliggöras senast ett år efter det
primäruppgifterna inkommit till ecklesiastikdepartementet.

Stockholm den 19 mars 1895.

På utskottets vägnar:

EMIL HAMMARLUND.

Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1895.