Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5 (Utlåtande 1891:Tfu15 Andra kammaren tfu1)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

N:o 5.

Ank, till Kiksd. kansli den 8 mars 1891, kl. 2 e. m.

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 2, med
anledning af väckt motion rörande folkskolelärares rätt
att till skolrådet afgifva yttranden i pedagogiska frågor.

Uti en inom Andra Kammaren väckt och till kammarens första
tillfälliga utskott remitterad motion (n:o 58) har herr A. Th. Pettersson
i Osterhaninge framhållit de många och för folkskolans framgångsrika
verksamhet vigtiga åligganden, Indika tillkomma skolrådet. Det har —
yttrar motionären — i allmänhet att tillse, det skolan fullgör sin pligt
att vara familjen, staten och kyrkan behjelplig i arbetet på det uppväxande
slägtets uppfostran, och i dess nuvarande sammansättning bör
man ock hafva en säkerhet för, att dessa olika samfunds intressen blifva
tillgodosedda på ett sätt, som leder till det helas fromma och sunda
utveckling.

Men — fortsätter motionären — för att kunna tillfredsställande
fullgöra detta vigtiga värf kräfves i åtskilliga fall fackkunskap. Så har
t. ex. skolrådet att uppgöra förslag till reglemente för skolorna, upprätta
läroplan, fastställa läsordning, bestämma läroböcker, föreskrifva lärotider
samt meddela nödiga föreskrifter om ordning och tukt. Om man
också har rättighet att förutsätta, det skolrådets ordförande eger och att
eu eller annan af dess ledamöter kan ega härför tillräcklig sakkännedom,
så kan man å andra sidan ej frånkänna lärarne sj elfva en sådan, hvartill
kommer, att de bäst äro bekanta med de förhållanden, hvarunder
Bih. till Riksd. Prof. 1891. 8 Smil. 2 ,Afd. 2 Band. 3 Höft. (N:o 5.) 1

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

deras respektera skolor arbeta, och böra i första band få ögonen öppna
för der förefintliga brister.

I inånga skoldistrikt underlåta val icke heller skolråden att rådföra
sig med lärarepersonalen härutinnan, men icke alltid och allestädes torde
detta ske, hvarför det synes motionären lämpligt att genom en särskild
föreskrift bereddes alla skoldistrikten i landet tillfälle att draga nytta åt
all den fackkunskap, som till äfventyrs står hvart och ett till buds, och
dymedelst skolan utöfva den välsignelserika verksamhet ibland vårt folk,
som man har rätt att fordra i ersättning för de stora uppoffringar, som
göras för densamma af såväl staten som den enskilde samhällsmedlemmen.

På grund häraf föreslår motionären, »att Riksdagen behagade till
Kongl. Maj:t ingå med underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t täcktes
för Riksdagen framlägga förslag derom, att skolråden skola vara förpligtade
att lemna den lärare eller lärarinna, som förestår en skola, tillfälle
att yttra sig i skolan vidkommande pedagogiska frågor, och att en
sådan lärare eller lärarinna må ega rätt att till skolrådet göra hemställan
i dylika ärenden.»

Bestämmelserna angående skolrådets sammansättning, åligganden
m. m. äro att söka dels i kyrkostämmoförordningen, dels i folkskolestadgan.

I fråga om skolrådets sammansättning föreskrifver, som bekant, 23 §
kyrkostämmoförordningen, att kyrkoherden eller den hans embete förestår
skall vara ordförande. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen
att å kyrkostämma utse »lämpligt antal för nit om skolväsendet kända
män eller qvinnor», dock att om qvinna väljes till skolrådsmedlem, hon
när som helst eger afsåga sig uppdraget.

Enligt § 24 af nyssnämnda förordning kunna .personer, tillhörande
följande kategorier, icke vara ledamöter i skolrådet: 1) den, som är
oberättigad att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut;
2) den, som icke uppnått 25 års ålder; 3) den, som icke råder öfver sig
och sitt gods; 4) den, som afträdt all sin egendom till borgenärer och
icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han är fri från deras kraf;

5) den, som är tilltalad för nesligt brott eller stäld under framtiden;

6) den, som genom domstols beslut förklarats förlustig medborgerligt
förtroende eller ovärdig att inför rätta tära annans talan; 7) kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och atlönade betjente.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

Här och hvar har man, som bekant, velat tolka uttrycket »kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och aflönade betjente» så, att derunder
äfven skulle inbegripas folkskollärare. Genom Kongl. Maj ds utslag af
den 19 december 1890 har emellertid förklarats, att förevarande stadgande
icke eger tillämplighet på folkskollärare, »hvilken hvarken på
grund af den honom såsom folkskollärare åliggande vård om skolans
undervisningsmateriel och öfriga inventarier eller eljest, så vidt visadt
blifvit, har sådan redovisningsskyldighet, som i nämnda stadgande afses».

Något hinder för församling att välja folkskollärare till medlem af
skolrådet linnes således icke, och enligt hvad utskottet har sig bekant
hafva äfven omkring 200 af rikets 2,374 skoldistrikt begagnat sig af
detta sätt att draga nytta af den fackkunskap läraren kan besitta. Det
är emellertid att märka, dels att åtskilliga församlingar anse det oegentlig!
att folkskollärare insättes i skolrådet med full beslutanderätt i alla
der förekommande ärenden, och derför ej begagna sig af den medgifna
rättigheten att invälja läraren i skolrådet, dels att ett rätt stort antal
folkskollärare icke äro valbara till ledamöter i skolrådet. Det senare
gäller de 1,400 å 1,500 folkskollärare, som tillika äro klockare och på
grund häraf äro att hänföra till kategorien »kyrkobetjente».

För skolrådets åligganden redogöres i folkskolestadgan. Dessa
åligganden äro enligt den sammanställning, som gjorts i den af kanslirådet
Wilh. Beskow utgifna folkskolematrikeln, till antalet icke mindre
än 641 deraf dock 8 tillkomma ensamt ordföranden.

Men skolrådets göromål äro ej blott många till antalet: de äro
äfven af en särdeles magtpåliggande beskaffenhet. Med hänsyn till sin
natur kunna de lämpligen indelas i ekonomiska, juridiska och pedagogiska.

Till de ekonomiska bestyren hör:

att upprätta förslag till utgifts- och inkomststat för skolväsendet;

att reqvirera statsbidrag;

att verkställa utbetalningar;

att anskaffa hvad som kräfves för skolornas yttre utrustning m. m.

Då skolrådet begagnar sig af sin magt att varna och afsätta lärare,
utöfvar det ett juridiskt åliggande.

De allra flesta af skolrådets bestyr äro emellertid af pedagogisk
natur. Dit hör:

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (''N:o 1J Utlåtande N:o 5.

att uppgöra bestämmelser om skolväsendets allmänna anordning inom
distriktet;

att bestämma lärometoder och läroböcker;
att upprätta läroplan och lärokurs för hvarje skola;
att bestämma lärotider;
att fastställa läsördning;

att uppgöra bestämmelser om rote- och klassindelning;
att lemna föreskrifter om undervisning, ordning och tukt m. m.;
att uppgöra förslag till skolreglemente;
att fastställa formulär för skolans bokföring;
att föreslå lämpliga skollokaler och undervisningsmateriel;
att anskaffa dugliga lärarekrafter samt bedöma och öfvervaka deras
arbete;

att besluta rörande barns befrielse från skolgång;

att anställa afgångspröfning med de barn, som vilja afgå från skolan;

m. m., m. m.

I fråga om samtliga dessa och många andra angelägenheter har
läraren icke någon som helst befogenhet. Det enda inflytande, som genom
folkskolestadgan tillförsäkrats honom, är att uppgöra förslag till
läsördning. Skolrådet kan deremot fatta beslut rörande lärometoder, läroplan,
lärokurser, skolreglemente, läroböcker, skolbokföring m. in. utan att
hafva på minsta sätt inhemta! lärarepersonalens mening.

Med hänsyn till de förhållanden, som rådde, då 1842 års folkskolestadga
tillkom, var det mycket naturligt, att man stälde folkskolläraren
utanför allt inflytande i fråga om folkskolans pedagogiska ledning. Sedan
dess hafva emellertid förhållandena betydligt förändrats. Den utbildning,
folkskolläraren numera erhåller, är sådan, att behörigt inflytande på folkskolans
pedagogiska angelägenheter både kan och bör tillförsäkras honom.

I utlandet har ock på de allra flesta ställen — särskild! der nya
skollagar tillkommit under de senaste 20 å 25 åren —- lärarens medinflytande
på folkskolans ledning blifvit erkändt genom lagstiftningen.
Några exempel på, huru saken ordnats i åtskilliga med Sverige likstälda
land, anser sig utskottet här böra meddela.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1J Utlåtande N:o 5.

Norge. Folkskolelagen för Landsbygden af den 26 juni 1889 bestämmer
följande: I hvarje »herred» (landtkommun) skall finnas en skolstyrelse,
bestående af a) kyrkoherden eller komministern, b) »formandskabets»
ordförande (kommunalnämndsordföranden), c) en ordinarie lärare eller lärarinna,
, vald för två år af folkskolans lärare och lärarinnor, d) så mänga
af kommunalstyrelsen valda medlemmar, som denna sjelf bestämmer,
e) egare af verk eller bruk, som bekostar egen folkskola (när frågor förekomma
om denna skolas angelägenheter).

Kommunens samtliga lärare och lärarinnor hafva att två gånger
årligen sammanträda med skolstyrelsen för öfverläggning om skolans
verksamhet, tillstånd och medlen för främjandet af dess mål.

I folkskolelagen för städerna, äfvenledes af den 26 juni 1889, bestämmes:
Samtliga vid en stads folkskolor anstälda lärare och lärarinnor
bilda ett undervisningsråd för gemensam öfverläggning om skolornas
angelägenheter. Finnes skolinspektör anstäld, är han medlem af undervisningsrådet
och dess ordförande. I annat fall utnämner skolstyrelsen
en medlem af undervisningsrådet till ordförande.

Undervisningsrådet skall af skolstyrelsen höras i hvarje angelägenhet,
som rör a) folkskolans allmänna anordning, b) allmänna bestämmelser
om ordning och tukt, c) läroböcker och undervisningsplan. Undervisningsrådet
är förpligtadt att på skolstyrelsens begäran yttra sig rörande
en hvar skolfråga.

1 hvarje stad skall finnas en skolstyrelse, bestående af: a) en ordinarie
prestman för hvarje församling, dock högst tre, b) en medlem
af »formandskabet» (kommunalstyrelsen), c) så många af stadsfullmägtige
valda medlemmar, som dessa sjelfva bestämma. En medlem af magistraten
äfvensom undervisningsrådets ordförande deltaga i skolstyrelsens
förhandlingar, dock utan rösträtt.

Finland. Genom folkskoleförordningen af den 11 maj 1866 ärföreskrifvet:
I hvarje stad och hvarje kommun på landet, der högre folkskola
finnes [med »högre folkskola» menas folkskoleafdelningen för åldern
11—14 år; lägre folkskolan omfattar åldern 6—10 år] väljes en skoldirektion,
bestående af fyra till sex välbetrodda, om folkundervisningen
nitälskande män. I sådan direktion ege ock den lärare, som af samtliga
lärare och lärarinnor inom skoldistriktet i stad årligen dertill väljes,
äfvensom föreståndare eller föreståndarinna för högre folkskola på landet,
säte och stämma i alla de mål och ärenden, Indika icke honom eller
henne personligen angå. Lärare kan ej väljas till ordförande i skoldirektionen,
men väl till sekreterare.

Schiceiz. Hvarje kanton har sin skollag. I Ziirich består skolsty -

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5,

relsen inom hvarje skoldistrikt af en ordförande och fyra medlemmar,
valda af distriktet. Lärarne deltaga i skolstyrelsens förhandlingar, dock
utan rösträtt.

Distriktets lärare och lärarinnor bilda tillsammans det s. k.
skolkapitlet, hvilket bland annat har att afgifva yttranden i skolärenden.
Deputerade från skolkapitlen sammanträda årligen till en s. k. prosynod
för förberedande behandling af skolfrågor rörande hela kantonen.
Samtliga kapitelmedlemmar sammanträda derpå till den s. k. skolsynoden,
der de af prosynoden förberedda ärendena vidare behandlas och
utlåtanden afgifvas. Skolsynoden väljer två medlemmar i uppfostringsrådet,
kantonens högsta skolmyndighet.

(Liknande bestämmelser gälla för flera andra kantoner: Bern, Solothurn,
Baselstadt, S:t Gallen, Aargau, Thurgau, Neuchåtel ro. fl.,
dock under vexlande former och namn.)

Sachsen. Folkskolläraren har säte och stämma i skolrådet, dock
ej i frågor, som röra honom personligen; han kan ej heller väljas till
ordförande. Åro flera folkskollärare inom distriktet, så bestämmer reglementet
det antal, som skall sitta i skolrådet. Har en skola förste
lärare, så insättes denne och dessutom eu af lärarekollegiet på tre år
vald lärare.

Baden. I skolrådet sitter föreståndaren för hvarje under rådet
lydande skola. Åro skolorna konfessionelt blandade, insättes i skolrådet
en lärare af hvarje konfession. Läraren deltager ej i behandlingen af
ärenden, hvari han är personligt intresserad.

Wurtemberg. Folkskolläraren har säte och stämma i skolrådet, dock
ej i frågor, som röra hans personliga ställning. Antalet folkskollärare
i skolrådet får ej öfverstiga tre. Finnas i distriktet flere, så bestämmes
företrädet af a) föreståndareskap, b) tjensteålder.

Bayern. Förste läraren samt vid större skolor 2—6 lärare hafva
säte i skolstyrelsen, dock blott som rådgifvande.

Hessen. I skolrådet insättes: a) inspektör, om sådan finnes förordnad,
samt derjemte b) förste lärare, ifall sådan finnes, c) den i tjensten
äldste läraren eller, ifall minst fyra skolor finnas inom distriktet, de
två i tjensten äldste.

Sachsen-Weimar. Folkskolläraren har säte i skolrådet: i folkskolor
med 1—4 lärai-e den förste bland dem, i folkskolor med mera än fyra
lärare förste läraren samt dessutom en af lärarekollegiet årligen vald
lärare.

(Likartade bestämmelser finnas i nästan alla de öfriga af Tysklands
stater.)

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

Österrike. I skolrådet eger läraren — eller, om flera sådana finnas,
förste läraren — säte och stämma.

Ungern. Läraren är sjelfskrifven ledamot af folkskolans lokalstyrelse.

Frankrike. Enligt folkundervisningslagen af den 30 oktober 1886,
art. 44, skola i hvarje departementalskolråd sitta två lärare och två
lärarinnor, valda för tre år af den ordinarie lärarepersonalen.

Det önskningsmål, för hvilket motionären gjort sig till tolk, är
sålunda, enligt hvad framgår af förestående redogörelse, genomfördt i
flertalet europeiska stater med nyare skolförfattningar, ja, man har på
de flesta ställen gått ännu längre än hvad motionären ifrågasätter och
ej blott gifvit läraren yttranderätt, utan äfven beslutanderätt. Några
olägenheter af en dylik anordning hafva, så vidt utskottet har sig bekant,
icke försports. Tvärtom synes man hafva funnit densamma särdeles
fördelaktig. Så yttrar en norsk författare i »Tidskrift för folkundervisningen»
år 1884 — ty i Norge tillförsäkrades läraren säte i
skolrådet redan genom folkskolelagen af den 16 maj 1860 — följande:

»Att det i de lokala skolstyrelserna lemnats tillträde åt en af
kommunens lärare, är ett loialt erkännande af dessas betydelse och
rätt att hafva en stämma med i styrelsen af skolans angelägenheter.
Denna anordning har visat sig mycket ändamålsenlig.»

Samma önskningsmål har äfven, särskildt under det senaste årtiondet,
vid flera tillfällen framträdt inom den svenska skolverlden.

Redan år 1881 uttalade Sveriges allmänna folkskollärareförening
den åsigten,

att skolläraren bör genom lag tillförsäkras rättighet att deltaga i
skolrådets förhandlingar, men i besluten endast för så vidt han är ledamot
af skolrådet, och

att, då i en församling finnas flere lärare, dessa må ega rätt att
bland sig utse en, som i skolrådet representerar corpsen.

Vid det år 1888 hållna tionde allmänna svenska folkskolläraremötet,
som räknade 1,735 deltagare, behandlades frågan om folkskolans
lokalstyrelse. Dervid framhölls, att folkskolestadgan — som
kräfver af skolrådet hufvudsakligen sådant arbete, som förutsätter pedagogisk
fackbildning och lärareerfarenhet — dock försmår att tillgodogöra
lokalstyrelsen lärarens pedagogiska insigter och erfarenhet, enär
den icke föreskrifvit något samarbete mellan lokalstyrelse och lärare.

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

Efter en längre diskussion, derunder både lärare och skolrådsordförande
uppträdde, gjordes följande uttalande:

1. Skolans lokalstyrelse bör förpligtas att infordra lärarens utlåtande
i alla angelägenheter, som röra den skola, der han arbetar.

2. I hvarje lokalstyrelse bör minst en af skoldistriktets lärare
ega säte och stämma.

Den af seminarierektorn C. Kastman med statsunderstöd utgifna
»Tidskrift för folkundervisningen» har yttrat sig i samma rigtning:
»Yi hålla före, att tiden nu är inne, för att skolan måtte blifva representerad
i dess lokalstyrelse.»

Äfven utskottet är af den mening, att tiden nu kan anses vara
inne att genom bestämda föreskrifter söka åstadkomma ett samarbete
mellan skolrådet och lärarepersonalen vid skolväsendets anordning
in. m. Utskottet vill dervid erinra, att den princip, som motionären
önskar få genomförd på folkskolans område, icke är någon nyhet ens
för vårt land. Yid de allmänna läroverken hafva nemligen lärarekollegierna
en ännu större befogenhet än hvad här blifvit ifrågasatt
för folkskolans lärarepersonal.

Vid införandet af en dylik anordning på folkskolans område i
vårt land är det emellertid af vigt att redan från början tydliga bestämmelser
affattas beträffande dels» hvilka frågor, som skola på detta
sätt blifva föremål för lärarepersonalens yttrande, dels hvilka lärare,
som skola yttra sig, och dels slutligen sättet för yttrandenas afgifvande.

Hvad först angår föremålet för lärarepersonalens yttrande, så har
motionären i korthet angifvit detta genom uttrycket »pedagogiska frågor».
Hvilka som dermed afses torde böra närmare bestämmas, så att
ej härvidlag olika tolkningar komma att göra sig gällande. Utskottet
föreställer sig, att det skulle vara lämpligt, om lärarepersonalen på ett
eller annat sätt bereddes tillfälle att yttra sig rörande samtliga de här
ofvan å sid. 4 uppräknade pedagogiska åligganden, som tillkomma
skolrådet, äfvensom med de uppräknade likartade frågor, dock naturligtvis
med undantag för det åliggande, som gäller anskaffandet af läi-arekrafter
samt bedömandet och öfvervakandet af lärarnes arbete. Begreppet
»pedagogiska frågor» skulle alltså, i korthet sagdt, omfatta
ärenden, som angå skolväsendets allmänna anordning samt röra tukt
och undervisning i skolan.

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 5.

Beträffande sedan frågan om hvilJca lärare, som skulle ega yttra
sig, har motionären föreslagit, att denna rätt skulle tillkomma hvarje
»lärare eller lärarinna, som förestår en skola». På en del ställen —
särskildt å landsbygden —- skulle sålunda dylik yttranderätt komma
att utsträckas äfven till småskolelärarinnorna, deraf rätt många ännu
äro oexaminerade, under det på andra ställen — nemligen der särskilda
inspektörer eller förste lärare äro anstälda — till och med den äldste
och mest erfarne ordinarie folkskollärare skulle kunna komma att frånkännas
en dylik rätt. En så ojemn fördelning kan ej gerna vara lämplig,
utan böra väl de lärare, som äro med hvarandra likstälda, hafva
så vidt möjligt samma befogenhet.

Af flera skäl, såväl reella som praktiska, anser utskottet, att den
ifrågasatta befogenheten bör begränsas till ordinarie folkskollärare och
folkskollärarinnor, men att också alla, som tillhöra denna kategori, böra
på ett eller annat sätt få yttra sig i de omordade pedagogiska frågorna.

Hvad slutligen angår sättet för yttrandenas afgifvande, kunna
naturligtvis flera olika anordningar tänkas. Här kan uppstå fråga,
huruvida yttrandena skola afgifvas direkt till skolrådet eller indirekt,
om i förstnämnda fall samtliga lärare skola hafva tillträde till skolrådet
eller blott några. Såsom framgår af redogörelsen för förhållandena
i utlandet har saken i olika land ordnats på mycket olika sätt.
I allmänhet synes emellertid den princip vara genomförd, att i skoldistrikt
med ett fåtal lärare (en eller två, undantagsvis tre) dessa hafva
utan vidare rätt att deltaga i skolrådets förhandlingar. 1 skoldistrikt
med flera lärare har man anordnat ett representantskap, bestående af
vare sig förste läraren (eller den äldste läraren) eller ett af lärarepersonaien
för viss tid valdt ombud, eller bådadera. På en del ställen,
såsom i Norges städer, har lärarepersonalen att yttra sig såväl genom
ombud som ock samfäldt på så sätt att lärarepersonalen bildar ett
undervisningsråd, som alltid skall höras i vissa frågor.

Då det i frågans nuvarande skede icke kan vara lämpligt, att
Riksdagen uttalar sig rörande dylika detaljbestämmelser, har utskottet
icke ansett det nödigt att framlägga något bestämdt förslag rörande
sättet för yttrandenas afgifvande. Utskottet är nemligen förvissadt, att
Kongl. Maj:t skall före det slutliga afgörandet taga ärendet under noggrann
ompröfning och låta utarbeta de ifrågasatta bestämmelserna med
tagen hänsyn till de lokala förhållandena i vårt land.

Till sist har utskottet, med anledning af motionärens yrkande
att lärare eller lärarinna må ega rätt att till skolrådet göra hemställan
Bih. till Riksd. Prof. 1891. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 3 Häft. (N:o 5.) 2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 3.

i pedagogiska frågor, velat uttala den mening, att en sådan rätt redan
nu måste anses tillkomma lärarepersonalen, hvadan utskottet funnit
det obehörigt, att Riksdagen härom gör någon framställning.

Utskottet får alltså med anledning af den föreliggande motionen
hemställa,

: W, / • \jr. > nr i{n j‘ 7.00 OTB

att kammaren för sin del måtte besluta, att
Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla
om utfärdande af föreskrifter derom, att skolråden
skola vara skyldiga att höra folkskolans ordinarie
lärarepersonal i sådana frågor, som röra skolväsendets
allmänna anordning samt tukt och undervisning.

Stockholm den 6 mars 1891.

På utskottets vägnar:

G. F. ÖSTBERG.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1891