Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15 (Utlåtande 1891:Tfu415 Andra kammaren tfu4)

Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15.

X:o 15.

Ank. till Kiksd. kansli den "13 april 1891, kl. 1 e. m.

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i anledning
af väckta motioner om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med anhållan om ändrad lydelse af § 15 i kongl. förordningen
angående eldfarliga oljor och vissa andra dermed
jemförliga vätskor den 26 november 1815.

I § 1 af ofvanberörda förordning meddelas bestämmelser om de eldfarliga
ämnen, å livilka förordningen eger tillämpning. Derjemte indelas
eldfarliga oljor i två klasser, nemligen första klassen eller mycket eldfarliga
oljor samt andra klassen eller mindre eldfarliga oljor. Till första klassen
räknas gasolja, rå petroleum in. 11. Till andra klassen hänföras, jemte
andra, fotogen, astralolja.

Beträffande de för minuthandel med eldfarliga oljor afsedda förråd
innehålla §§ 15, 16 och 17 i förordningen följande stadgande!!:

»§ 15.

De för minuthandel med eldfarliga oljor afsedda förråd indelas i
större och mindre.

Större förråd må innehålla 1,000 kannor och kan med War Befallningshafvandes
tillstånd få, derest omständigheter dertill föranleda, ökas
Bill. till Biksd. Brok 1891. 8 Samt. 2 Afd. 2 Band. 13 Haft. (N:o 15)

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15.

till 2,000 kannor, dock att eldfarlig olja af l:sta klassen icke må i sådant
förråd ingå till större myckenhet än 200 kannor i förstnämnda och 400
kannor i sistnämnda fall.

Mindre förråd må utgöra 300 kannor, dock att i sådant förråd eldfarlig
olja af lista klassen icke må ingå till större myckenhet än 30
kannor.

§ 16.

Mom. 1. Lägenhet, afsedd att innehålla större förråd af eldfarlig
olja, skall vara till alla delar eldfast med dörr och luckor af jern, hvilka
kunna utifrån tillslutas, samt i öfrigt hafva sådant läge eller vara så inrättad,
att något aflopp för oljan derifrån icke finnes och att tillräcklig
luftvexling der eger rum.

Ej må lägenhet för nyss sagda ändamål begagnas förr än, uppå
derom gjord ansökning vederbörande polismyndighet, efter föregående,
på sökandens bekostnad förrättad besigtning, dertill meddelat tillstånd.

Mom. 2. Vid begagnande af lägenhet, hvarom i mom. 1 sägs,
iakttages:

a) att i lägenheten icke må inrymmas annan lätt antändlig eller på
annat sätt eldfarlig vara af hvad slag som helst;

b) att kärl,*hvari oljan förvaras, skola vara antingen af metall eller
af trä med jernband samt starka och väl tillslutna; samt

c) att i lägenheten ej må rökas tobak eller der tändas eller dit medföras
eld eller tändstickor.

§ 17.

Mindre förråd af eldfarlig olja må förvaras uti vanlig handelsbod
under följande vilkor:

a) att kärl, innehållande sådan olja, skall vara stadigt uppstäldt på en
från andra handelsvaror afskild plats;

h) att eldfarlig olja af 2:dra klassen förvaras å sådana kärl, som i
§16, mom. 2, punkten b omförmälas; att till förvarande af Lsta klassens
olja användas slutna metallkärl af högst 10 kannors rymd, dock att högst
3 kannor sådan olja må kunna förvaras i slutna glas- eller stenkärl, som
hvartdera rymma högst 25 kubiktum, med iakttagande härvid, att dessa
kärl skola uppställas på ett mot kullslagning och sammanstötning betryggande
sätt; samt

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o d) Utlåtande N:o 15.

c) att i handelsbod, hvarest eldfarlig olja hålles till salu, icke må
säljas eller förvaras krut eller andra sprängämnen)).

Två motioner om skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan om ändring
i § 15 i ofvanberörda förordning af den 26 november 1875 hafva
vid innevarande riksdag väckts inom Andra Kammaren och remitterats
till dess fjerde tillfälliga utskott, nemligen motionen n:o 68 af herr Olof
Olson i Stensdalen och motionen n:o 164 af herr C. G. Bruse.

Dessa två motioner, som inom utskottet behandlats i ett sammanhang,
hafva följande lydelse:

motionen n:o 68.

»I kongl. förordningen den 26 november 1875 angående eldfarliga
oljor och vissa andra dermed jemförliga vätskor föreskrifves i § 15 bland
annat, att »mindre förråd» må utgöra 300 kannor, dock ätt i sådant förråd
eldfarlig olja af l:a klassen icke må ingå till större myckenhet än
30 kannor. För alla mera aflägse boende idkare af landthandel medför
denna bestämmelse ganska afsevärda olägenheter genom behofvet att i
smärre poster allt som oftast hemtaga en så pass vigtig nödvändighetsvara
som fotogen, hvilka olägenheter åter hafva till följd, att denna vara
fördyras mer än hvad som kan anses skäligt och rimligt. Om den bestämda
qvantiteten af 300 kannor finge åtminstone fördubblas, skulle,
efter mitt förmenande, eldfaran eller risken, som kan åtfölja förvaringen
af en sådan qvantitet, ingalunda ökas i proportion mot de fördelar, som
deremot af en sådan anordning skulle uppstå för konsumenterna genom
ett billigare försäljningspris, enär omkostnaderna för varans inköp, hemforslande
m. m. alltid ställa sig jemförelsevis förmånligare för ett större
än för ett mindre parti. Då emellertid en sådan förändring otvifvelaktigt
skidle vara till gagn för den i våra skogsbygder mera aflägse boende
befolkningen, tillåter jag mig hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kong], Maj:t anhålla om sådan ändring i 1.5 § af ofvanberörda förordning,
att s. k. mindre förråd må utgöra 600 kannor i stället för nu
bestämda 300 kannor, dock utan ändring af innehållet i nämnda paragraf
för öfrigt;» och

4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o i) Utlåtande N:o 15.

- motionen n:o 164.

»Då under en längre följd af år genom dagligt begagnande af gasolja
till lyse i grufvor erfarenhet vunnits, huru den bör handhafvas för
att icke någon olycka må eg a rum, har det derjemte visat sig att detta
lyse vid arbeten inom bergslagen varit både billigare och ändamålsenligare
att använda i stället för stickor och bloss af furu, som förut varit
använda, utan gasoljan har äfven haft det stora företrädet att vara mindre
eldfarlig än det förut begagnade lyse!

För mig är det icke bekant att genom begagnande af densamma
någon eldsvåda på landsbygden inträffat, då deremot det förut begagnade
lyset förorsakade många sådana årligen. Gasoljan har derför kommit
till användning, icke blott vid grufarbeten, utan äfven vid hyttor samt
alla andra utom hus förefallande göromål, till hvilka lyse erfordrats.

Det har varit synnerligen besvärligt för den befolkning, som bor
mera aflägset från kommunikationslederna, att kunna förse sig med denna
vara, då handlandena icke ega rättighet att innehafva »större myckenhet
än 30 kannor», hvilket icke blott förorsakar att varan betydligt fördyras,
utan, hvad värre är, allt för ofta tager slut, hvilket vid många tillfällen
förorsakar både oro och bekymmer vid arbeten, som icke få afstanna vid
mörkrets inbrott.

Dessa olägenheter kunna afhjelpas med att förordningen ändrades
derhän, att handlande, som förser ortens behof, komnie i åtnjutande af
samma rättighet, som personer, hvilka för eget behof genom Kong!.
Maj:ts befallningshafvandes tillstånd få af första klassens olja innehafva
70 kannor.

För städer och köpingar, der eldsvådor och tillbud dertill ofta förekomma,
torde försigtigheten bjuda att det nuvarande maximum icke ökas;
jag tillåter mig derför hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla om sådan ändring i § 15 af kongl. förordningen
den 26 november 1875 angående eldfarliga oljor, att mindre förråd å
landet må utgöra 600 kannor, dock att i sådant förråd eldfarlig olja af
första klassen icke må ingå till större myckenhet än 70 kannor.»

Innan utskottet ingår i bedömande af nu förevarande två motioner,
anser utskottet sig böra återföra i kammarens minne en motion, som
vid 1889 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren af herr L. F. Odell,

Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15.

Samt det beslut, nämnda motion föranledde. Herr Odell föreslog, att
Riksdagen ville hos Kong!. Maj:t anhålla om sådan ändring dels i § 15
af förordningen angående eldfarliga oljor m. in. den 26 november 1875,
att i mindre förråd, livilket, såsom hittills, skulle utgöra 300 kannor, eldfarlig
olja af första klassen finge ingå till en myckenhet af 80 kannor i
stället för 30 kannor, dels ock i § 17 i samma förordning att af eldfarlig
olja i mindre förråd högst 30 liter gasolja och 50 liter fotogen skulle fä
förvaras i vanlig handelsbod eller »uti i dess omedelbara närhet belägen
packbod och återstoden i annat från handelsboden afskildt magasin eller
annat lämpligt förvaringsrum, hvari ingen finge med lyse eller rökande
tobak inträda1''. 1 enlighet med tillfälliga utskottets n:o 2 utlåtande n o 5
tiar Andra Kammaren den 2 mars 1889 utan votering funnit herr (Melis
ifrågavarande motion icke föranleda någon åtgärd.

Vid bedömandet af den myckenhet eldfarliga oljor samt klassen af
dessa, som må förvaras i de för minuthandel med dylika oljor afsedda
förråd, bör gifvetvis i säkerhetens intresse hänsyn tagas till det ena eller
andra förrådets lagbestämda läge, inredning och beskaffenhet för öfrigt.
Den nu gällande lagen innehåller, såsom synes af här ofvan citerade §§16
och 17 i ifrågavarande förordning, en mycket skarpt uppdragen skilnad
emellan det s. k. större och det s. k. mindre förråd åt eldfarliga oljor.
Denna skilnad är gifvetvis föranledd af den olika myckenhet oljor och
slaget af dessa, som jemlikt samma förordning är ämnad att förvaras i
det ena eller i det andra förrådet. Ur säkerhetssynpunkt vore det, enligt
utskottets förmenande, ingalunda välbetänkt att medverka till den af
motionärerna åsyftade lagforändring, genom hvilken, enligt båda motionerna,
myckenheten eldfarliga oljor, som hädanefter skulle få inrymmas i det
mindre förrådet, skulle fördubblas, och, enligt herr Bruseé motion, k an nota!
et af den såsom mycket eldfarlig ansedda gasoljan skulle mer än
fördubblas. Åtminstone borde väl samtidigt med en dylik lagförändring
bestämmelserna rörande läget och beskaffenheten af lokalen för det mindre
förrådet skärpas; men icke i någon af motionerna förutsattes eller föreslås
en dylik skärpning. Lokalen för det mindre förrådet skulle fortfarande
blifva en vanlig handelsbod, i hvilken hvarjehanda andra, lätt antändliga
varor inrymmas, och der, såsom herr Odell i ofvanberörda motion rigtigt
anmärker, »eldning förekommer och belysning med lampor eller annorledes
är nödvändig.»

6 Andra K ammarens Tillfälliga Utshotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15.

Då således genom bifall till förevarande motioner eller till någon af
dem skilnaden emellan större och mindre förråd, hvad myckenheten eldfarliga
oljor angår, icke skulle blifva synnerligen stor, men faran för
olycksfall i det mindre förrådet skulle komma att betydligt ökas, måste
utskottet redan på ofvan anförda, ur säkerhetssynpunkt hemtade skäl
afstyrka bifall till båda motionerna.

Utskottet vill emellertid jemväl upptaga till bemötande de skäl,
som i motionerna blifvit anförda för bifall till desamma. Dessa skäl kunna
anses vara hufvudsakligen två, nemligen Do) att det mindre förrådet,
helst sedan gasoljan kommit till användning vid grufdriften, ofta tager
slut förr än ny vara hunnit anskaffas, och 2:o) att omkostnaderna för
varans hemforslande och inköp ställa sig jemförelsevis förmånligare för
ett större parti än för ett mindre.

Beträffande då först det under mom. Do) här ofvan anmärkta skäl,
så må detta vara rigtigt, men olägenheten härutinnan lärer lättast och
bäst kunna förekommas derigenom, att en landthandlande, inom hvars
handelsområde afsättningen af eldfarliga oljor är större än att den kan
tillgodoses genom s. k. mindre förråd, förskaffar sig rätt till s. k. större
förråd.

I anledning af uppgiften, att hemforslingen af ett större parti eldfarliga
oljor skulle ställa sig jemförelsevis förmånligare än hemforslingen
af ett mindre parti sådan vara, har utskottet å jernvägsstationen i Stockholm
fått den upplysning, att nedsättning i jern vägsfrakt för eldfarliga
oljor ej kan ernås med mindre partiet, som skall fraktas, utgör minst
830 kannor. Om ifrågavarande slag af varor skola fraktas annorledes än
å jernväg, landvägen eller sjöledes, så torde fraktkostnaden äfven då stå
i ett visst gifvet förhållande till partiets storlek. Utskottet håller alltså
före, att hemforslingen af eldfarliga oljor ställer sig jemförelsevis lika, om
partiet utgör 600 eller 300 kannor. Väl torde kunna inträffa, att inköpspriset
i någon mån kan jemförelsevis blifva lägre, om köp på en gång
slutes om 600 kannor än om köpet gäller allenast 300 kannor; men denna
prisskilnad uppväges säkerligen af den högre kostnad, som varuegaren
får vidkännas för brandförsäkring af ett lager, som innehåller ända till
600 kannor eldfarliga oljor, enär risken för brandförsäkringsinrättningen
måste ökas i samma mån myckenheten af eldfarliga ämnen, som ingå i
varulagret, förstoras.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:

a) att herr Olof Olsons i Stensdalen förevarande
motion icke måtte föranleda någon åtgärd;

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 15.

b) att herr C. G. Bruses förevarande motion icke
måtte föranleda någon åtgärd.

Stockholm den 13 april 1891.

På utskottets vägnar:

G. BRUZELIUS.

Reservation

vid punkten a) af herr Olof Olson i Stensdalen, som ansett att
hans ifrågavarande motion bort af utskottet tillstyrkas.