Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 3) Utlåtande N:o 17

Utlåtande 1895:Tfu317 Andra kammaren

1

Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 3) Utlåtande N:o 17.

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 28 mars 1895, kl. 1 e. ra.

Andra Kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utredning och framläggande af förslag
i fråga om jordbrukskreditens upphjelpande.

;...... r '',. . • * , .c. •

'' * * - • - ; i • i.. • i'' ifr in.

I en till utskottet remitterad motion, n:o 66, föreslår herr J. M.
Ekströmer, »att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t ville anhålla om
vidtagande af åtgärder för utredning och framläggande af förslag i fråga
om jordbrukskreditens upphjelpande». I denna motions syfte hafva herrar
H. Hammarskjöld och O. W. Redelius instämt.

Efter framhållande af jordbrukets nuvarande ogynsamma läge
anför motionären vidare, hurusom räntan på de fastigheterna graverande
lånen, af hvilka de flesta vore s. k. hypotekslån, för jordbruket kändes
synnerligen tryckande, då den, oaktadt räntans nedgång i allmänhet,
likväl inom vårt land bibehölles nästan oförändrad eller sänktes allt
för sakta i förhållande till prisfallet å jordbrukets alster. De med
hypotekslånen förenade olägenheter, härledande sig af deras natur af
fasta amorteringslån på mångårig afbetalning, torde knappast kunna
afhjelpas annorledes än derigenom att, i mån som säkerheterna frigjordes,
hypoteksföreningarne afvecklades och deras verksamhet öfverflyttades
till en statens jordbrukskredit anstalt, hvilken borde förmedla lån
mot inteckningar i jordbruksfastighet inom halfva taxeringsvärdet på
det sätt, att staten anskaffade kapital medelst ett inhemskt, fonderadt
lån mot räntebärande, icke amortisabla statspapper, löpande med en
efter förhållandejia på penningmarknaden lämpad räntesats. De från
anstalten utlemnade lånen skulle löpa med samma ränta som nämnda

Hill. till Riksd. Prot. 1895. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Häjt. (N:o 17.)

2

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 17.

statspapper och låntagaren vara berättigad dels att erhålla beloppet i
dylika statspapper eller i penningar enligt gällande kurs, dels ock att
på samma sätt återbetala lånet och då återfå den lemnade säkerheten
eller ock få denna dödad i mån af afbetalningen. Att staten på detta
sätt skulle kunna inom landet upplåna behöfligt kapital, syntes påtagligt,
då afvecklingen komme att försiggå så småningom, och de i
banker deponerade medel redan nu i rundt tal utgjorde 450 millioner
kronor. Genom dylik öfverflyttning af lånen från hypoteksföreningarne
till den föreslagna anstalten skulle jordegarne kunna friare förfoga
öfver inteckningssäkerheterna, på samma gång vår penningmarknad
förvärfvade ett nytt och välbehöfligt element, hvarigenom den blefve
mera böjlig gent emot det produktiva arbetets kraf. Antagas kunde
ock slutligen, att den lätthet, hvarmed dessa statspapper blefve åtkomliga
för den stora allmänheten, skulle i väsentlig mån befordra sparsamhet
och dermed kapitalbildningen i landet.

I denna motivering har herr Ekströmer såsom medel till jordbrukskreditens
upphjelpande anvisat hufvudsakligen enahanda utvägar,
som inom Första Kammaren af herr C. P. af Burén föreslagits i motionen
n:o 30, eller afveckling af våra nuvarande kypoteks-institutioner för
landet och inrättande af en statens jordbrukskreditanstalt, grundad på
inhemska statsobligationer. Denna herr af Burdus motion, öfver hvilken
sammansatta stats- och bankoutskottet den 19 dennes afgifvit utlåtande
(n:o 3), har redan varit föremål för Riksdagens pröfning och dervid
förklarats icke föranleda till någon Riksdagens åtgärd. Vid sådant
förhållande och då herr Ekströmer icke, utöfver de sålunda af Riksdagen
redan underkända utvägarne, anvisat några ytterligare sådana,
om hvilka det kunde tillkomma utskottet att ingå i bedömande, finner
sig utskottet sakna anledning att förorda en skrifvelse till Konungen,
allrahälst i så allmänna ordalag, som motionären i sitt slutliga yrkande
anvisar. Utskottet hemställer alltså:

att motionen icke må föranleda till någon Andra
Kammarens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1895.

På utskottets vägnar:

H. ÄMNE US.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDA RES TRYCKERI, 18»5.