Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8 (Utlåtande 1915:Tfu48 Andra kammaren tfu4)

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Nr S.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1915 kl. 2 e. m.

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 8, i anledning
av herr Johanssons i Sollefteå m. fl. motion,
nr 167, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående ett statens
ingripande mot missförhållanden i avseende å innehållet
i vissa avverknings-, flottnings- och dikning skontrakt.

1 motion inom andra kammaren, nr 167, har herr Johansson i Sollefteå
m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om utredning i vad mån sådana missförhållanden kunna föreligga beträffande
avverknings-, flottnings- och dikningskontrakt, att ett statens
ingripande för tryggande av kontraktstagarnas behöriga intressen är erforderligt
samt att för riksdagen måtte föreläggas de förslag, vartill utredning
må föranleda.

Till stöd för denna hemställan hava motionärerna anfört följande.

Eu starkt bidragande orsak till att jordbrukarebefolkningen särskilt Motionen.
i Norrland i så stor utsträckning sjunker ned i dåliga levnadsvillkor är
den omständigheten, att den vid åtagande av skogsavverkningar, flottnings-
och dikningsarbeten av förhållandenas tvång pressas underskriva
kontrakt, varigenom den i många fall formligen bestjäles på frukterna
av sitt arbete. Dylika arbeten utbjudas i regel på entreprenadauktioner,
vid vilka den vilda konkurrensen mellan de oftast mycket fattiga och
arbete mycket behövande kontraktstagarna förmår dem att underskriva
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 13 saml. 4 avd. 8 käft. (Nr 8.) 1

2 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

nästan hur usla kontrakt som helst. Då de själva knappast kunna av
egen kraft få till stånd behövlig förändring i dessa missförhållanden, är
det av största vikt, att staten fäster sin uppmärksamhet vid kontrakten
i fråga, vilkas oftast usla beskaffenhet kommer att här nedan med exempel
närmare belysas.

AvverJcningskontrakt Ett

avverkningskontrakt från Gideå & Husums aktiebolag har följande
lydelse:

»Undertecknad förbinder sig härigenom att för Gideå & Husums
Aktiebolags räkning, senast innan den 15 april 19 . . till anvisat ställe

■d ... . utdriva alla de å.....skiftet nr . . utstämplade gran- och

furuträd, som på 15 fot hålla 57* tum över barken och däröver, enligt
följande bestämmelser:

Do) Avverkningen börjas, såvitt möjligt är, å den från vattendraget
längst bort belägna skiftesdelen och fortsättes mot vattendraget utan förbigående
av något stämplat träd.

2:o) All fällning och aptering av virket skall ovillkorligen verkställas
med såg, och fällningen ske vid övergången mellan rot och stam
och så, att den kvarstående stubbens höjd ej överstiger tre tum. För
varje avhuggning eller frisk stubbe, som är högre än 3 tum, tillerkännes
bolaget rätt innehålla en skadeersättning av minst 50 öre.

3:o) Sågtimmer märkes på tvenne motsatta sidor med ett tydligt
inhugget X, pappersved med f, en fot från storändan. Propps med ett
hugg i storändan, allt timmer och propps av furu skall väl rundbarkas.

Allt virke levereras på anvisadt ställe eller tätt invid vattendraget
på ordentliga underlag med rot och toppstockar i särskilda vältor samt
med stämplarne uppåt.

4:o) I fråga om virkets aptering och behandling gäller till noggrann
efterrättelse den särskilt gifna instruktion, och i övrigt de föreskrifter,
som av virkesägarens ombud meddelas, och erkänner jag mig oberättigad
att för oriktigt behandlat virke erhålla arbetslön. Ackordstagaren bär
därjämte att även i andra hänseenden noga rätta sig efter föreskrifter,
som lämnas av virkesägarnas ombud som ock av skogsstatens tjänstemän
och betjänte.

5:o) Vid intumning av virket åligger ackordstagare att hålla virket
fritt från snö och is samt att själv eller genom pålitligt ombud med
erforderligt manskap närvara vid densamma i och för hantlangning och

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

inmärkning av virke. I avtalet ingår skyldighet för ackordstagaren att,
om det framkörda virket är underkastat kontroll från statens sida, vara
behjälplig vid dess kontrollering.

6:o) Vägar, stigar och diken inom skiftet skola före dess afsyning
upprensas, försummas detta tillerkännes bolaget rätt att på min bekostnad
utföra arbetet.

7:o) Ackordstagaren medgiver bolaget rätt att avskeda huggare, som
icke anses lämpliga för arbetet eller ock vägra ställa sig erhållna instruktioner
till efterrättelse.

8:o) Vid ansvar enligt lag och författningar varnas ackordstagare
för att avverka ostämplade träd samt att åstadkomma skada å annans
mark och skog.

9:o) Vid timrets framforsling få under ingen förevändning sprinta!''
användas, och ej heller yxa inhuggas i stockarne med risk att då så
sker ingen körlön för stocken erhålles, varjämte bolaget berättigas till den
skadeersättning, som dess ombud anser lämplig.

10:o) För träd eller timmer, som vid avsyning av skiftet möjligen
finnes kvar, äger bolaget att av avverkningslönen innehålla fulla värdet.

ll:o) Sågtimmer apteras i längder från och med 12 till och med
29 fot. Avvikelse härifrån får dock ske, se instruktionen. Tumningen
verkställes endast i udda fot med höjning och sänkning.

12:o) Skulle ej virket jnom ovan bestämda tid vara framkört, äger
bolaget att betinga annan person till kontraktets fullgörande på min
bekostnad. Denna rätt inträder redan första mars, om bolaget anser, att
för mycket virke då ännu är kvar å skiftet.

13:o) Skulle laga hinder för avverkningen möta, så upphör detta
kontrakt att gälla, utan att någon ersättning därför kan hos ackordsgivaren
avfordras. Skulle under avverkningens fortgång order givas om
densammas upphörande, oavsett att den kontrakterade trakten ej hunnit
utdrivas, vare ackordstagaren genast skyldig upphöra med arbetet och
vare då fri att ersätta å skiftet kvarstående träd.

14:o) För varje onödigt fällande av tillväxtskog av tall och gran
göres ackordstagare ansvarig och förklarar jag mig skyldig erlägga den
skadeersättning bolaget kan finna för gott härför bestämma.

Till koj- och stallbyggnader får ej användas annat virke än av torr
skog, oduglig till sågtimmer, och får denna tagas endast efter anvisning
av vederbörande skogsbetjäning.

15:o) För framfört, odugligt virke, eller virke som ej håller bestämda

4 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

minimidimensioner, erkänner jag mig oberättigad erhålla någon ersättning.

Betalningen erlägges i mån av arbetets fortgång, dock så att minst
en fjärdedel innestå!’ till slutlikvid, som lämnas först efter skiftets avsyning,
vilken sker, sedan marken blivit snöfri.»

I sista punkten föreskrives betalningsvillkoren in. m. och slutar den
med följande:

»Med förestående kontrakt, varav 2:ne exemplar äro upprättade och
växlade, förklarar jag mig nöjd». Sedan följa ackordstagare^ och
ackordsgivarens namnunderskrifter. Sist är det naturligtvis bevittnat av
tvenne ojäviga vittnen.

Ben första anmärkningen mot kontraktet måste göras mot bestämmelsen
i 2:o punkten. Där föreskrives, »att den kvarstående stubbens
höjd ej får överstiga 3 tum» samt att bolaget, om stubben är högre än
denna höjd, äger rätt innehålla en skadeersättning av minst 50 öre.

Då man vet, att avverkningen sker under vintern i snö och köld,
då marken är frusen och att bolagen ej avsyna avverkningarna förr än
i juli, augusti eller september månader, så är det nästan omöjligt att i
praktiken kunna efterleva bestämmelsen. Man måste äfven ta med i
beräkningen att, under den tid på året avsyningen göres, marken och
mossan är hoptorkad, varför eu stubbe som under vmtern är 3 tum från
marken, under sommaren mycket väl kan, vara någon halftum högre.
Det inträffar även, att om huggarna med allra bästa vilja i världen försöka
att avsåga stockarne järns med marken, stubbarne ändå, på grund
av markens ojämnhet, på något ställe äro över 3 tum, och strax äger
i alla fall bolaget rätt att innehålla minst 50 öre för sådana stubbar.

Sandö sågverksaktiebolag föreskriver om denna sak: 50-öres böter
för varje stubbe, som är högre än 2 tum från marken.

Örnsköldsviks ångsågsaktiebolag har helt enkelt föreskrivit, att »för
varje stubbe, som enligt denna bestämmelse anses för hög, äger bolaget
rätt innehålla en skadeersättning av 50 öre».

Om bolagets skogsfaktorer anse, att alla stubbar äro för höga, så får
man inte diskutera om den saken, utan då äger bolaget rätt till minst
50 öre för varje stubbe.

Salsåkers ångsågsaktiebolag föreskriver i detta fall: »inga stubbar
få huggas högre än en halv fot» — annars 1 krona böter.

Denna bestämmelse varierar sålunda betydligt bland de olika bo -

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 5

lagen, såväl vad beträffar höjden som böternas storlek. Alla vilja dock
ha skadeersättning för stubbar.

I 4: de punkten förbinder sig kontraktstagaren att vid avverkningen
följa en viss instruktion »och i övrigt de föreskrifter, som av virkesägarens
ombud meddelas, och erkänner jag mig oberättigad att för oriktigt
behandlat virke erhålla arbetslön».

Genom en sådan bestämmelse, som återfinnes i samtliga avverkningskontrakt,
blir kontraktstagaren praktiskt taget rättslös och mer än
eu har därigenom ruinerats. Så har hänt, att kontraktstagare av virkesägarnes
ombud tillsagts att hugga timret 1 tum under föreskriven dimension.
Kontraktstagaren har i enlighet med bestämmelsen i fråga nödgats
rätta sig efter »föreskrifter, som av virkesägarens ombud meddelats»
med resultat att han sedan gått förlustig betalningen för alla sådana
stockar.

I 7:de punkten lämnas ett ordentligt svängrum för användning av
arbetsgivarnes svarta listor. Kontraktstagaren, som bundit sig med alla
möjliga karda bestämmelser, för att avverkningen och framkörningen av
timret skall bli verkställd, måste likväl medgiva bolaget rätt att avskeda de
huggare, som bolaget ej anser lämpliga. Många fackföreningsmedlemmar,
som vid arbetskonflikter blivit misshagliga för arbetsgivarne i sågverksdistrikten,
ha med stöd av denna bestämmelse avskedats från arbetet,
när de vunnit livsuppehälle i skogstrakterna genom anställning som
huggare åt någon kontraktstagare, och icke så få ha till sist icke sett
sig någon annan utväg än att emigrera.

Samma taktik har även använts mot bolagets egna arrendatorer,
som deltagit i fackligt organisationsarbete. De ha först nekats den sedvanliga
avverkningen; har sedan en sådan arrendator begivit sig ut
och fått timmerhuggning av en granne eller långt borta i en fjällsocken,
så har det hänt, att den som åtagit sig avverkningen fått en vink om
att »den där huggaren är olämplig» — han rnåste avskedas.

I 10:e punkten har man tillförsäkrat sig rätt att kontraktstagaren
skall intill »fulla värdet» betala bolaget för träd, som vid avverkningstidens
slut ej äro huggna samt för kvarlämnade timmerstockar.

Salsåkers ångsågs a.-b. har i denna sak föreskrivit »en skadeersättning
till bolaget av 6 kronor för varje efter denna tid (den 15 april)
kvarvarande träd och 4 kronor för varje kvarlämnad stock».

Om våren kommer något hastigare än vanligt, snön tinar upp och
kontraktstagaren ej hinner framköra timret, så anses det rättvist, att han

6 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

skall betala det rika bolaget för träd, som han ej hunnit hugga, och
timmerstockar, som han ej hunnit framköra.

Man har trots dessa bestämmelser förbehållit sig rätt att på aekordstagarens
bekostnad betinga sig annan person att utföra arbetet, vilket
framgår av 12:e punkten.

Flottning skontrakt.

Enligt ett av Gideå & Husums flottningskontrakt, som kan anses
vara typiskt, förbinder sig kontraktstagaren bland annat att efterkomma
följande bestämmelser:

»Att ombesörja all inbomning och utläggning av ring- och ledbommar
vid flottningens början på de ställen, som kunna anses erforderliga,
samt uppdraga och upplägga desamma efter flottningstidens slut på
anvisat ställe med ordentligt underlag och ströas mellan varje varv;

att så fort sig göra låter undanflytta allt i distriktet varande och
inkommande virke, så att några större massor ej hopas och därigenom
försena och fördyra flottningen i nedanför liggande distrikt;

att så fort sig göra låter utvälta allt virke, som ligger på land och
under flottningens gång uppflyter på slåtter och stränder, så att ej ingrundningar
uppstå;

att utbryta landbråtar i forsarne i mån efter vattnets fallande, så att
ej större sådana bildas;

att hålla älven öppen, så att densamma ej stänges av timret;

att bedriva flottningen så skyndsamt som möjligt och att byggnader,
bommar och annan föreningens material tillfogas så liten skada som
möjligt;

att under hela flottningens pågående deltaga med minst .... man;

att under inga villkor avsluta flottningen förr än flottchefen därtill
lämnat tillstånd;

att ersätta föreningen för all den skada och förlust, som genom
vårdslöshet eller försummelse från vår sida uppstår;

att efterkomma de befallningar, som av flottchefen eller annan föreningens
förman meddelas, varjämte vi medgiva föreningen rätt på bekostnad
av oss anskaffa manskap till utförande av det av oss genom
försumlighet eller genom begagnandet av otillräckligt manskap försenade
arbetet, samt att hava noggrann tillsyn över omhänderhavda materialer
och vara ansvarig för desamma.

Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Skulle ackordstagare utan flottchefens tillstånd upphöra med flottningen,
äger föreningen rätt för det då verkställda arbetet betala efter
gottfinnande och på vår bekostnad anskaffa manskap för ackordets fullgörande.

För det efter flottningens slut i det omkontrakterade distriktet möjligen
kvarliggande virket ersätta ackordstagare flottningsföreningen . . .

Ackordstagarne äro skyldige uppdraga under flottningens gång allt
förekommande s. k. sjunkvirke på anvisad plats och med lämpliga underlag,
samt ersätta föreningen med 1 krona för varje sådan befintlig klamp,
som förefinnes ouppdragen å omkontrakterade distrikt efter flottningens slut.

1 den händelse att ej allt virke från ovanliggande distrikt skulle
under aret nedkomma betalas för det framflottade i proportion efter
ackordssumman.

Betalningen erlägges i mån av arbetets fortgång, dock skall hälften
innestå till slutlikviden, som hålles i juni månad.

Möjligen uppstående tvister genom detta kontrakt få ej dragas
inför domstol, utan skola avgöras av tre skiljeman på sätt lagen av den
28 oktober 1887 angående skiljeman stadgar.

Detta kontrakt får ej uppsägas eller överlåtas.»

Att ingå i någon längre kritik över detta kontrakt torde vara tämligen
onödigt. Det talar för sig självt.

Det enda rätta vore naturligtvis, att bolagen eller flottningsföreningarna
betalade flottningsmanskapet en viss överenskommen lön och
själva vore ansvariga för att flottningen bleve verkställd på bästa sätt.
Lika naturligt vore det väl även, att flottningsföreningarna själva ansvarade
för uppstående olyckshändelser under arbetet.

Då några bönder underskrivit ett dylikt kontrakt, så har bolaget
intet ansvar för vare sig det ena eller andra. Då äro ju kontraktstagarne
arbetsgivare och måste i sin tur — om de ej själva hinna utföra
arbetet — anskaffa behövligt antal flottningsmanskap. Uppstå stora
timmerbråtar i forsarna (vilket ofta händer) och följden därav blir olyckshändelser
av något slag — broar och fördämningar sprängas, människor
förolyckas — så har flottningsföreningen i flottleden intet ansvar. Ha
i sådana fall kontraktstagarne något att ta utav, så kunna de mycket
lätt bli utfattiga.

Man har även av försiktighetsskäl föreskrivit, att uppstående tvister
ej få dragas inför domstol, utan skola avgöras av tre skiljomän på sätt
lagen föreskriver.

8 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Om någon tvist uppstår, skola sålunda parterna enligt denna lag
utse ett ombud vardera och dessa båda skola utse den tredje ledamoten.
Skulle de ej kunna förena sig om den tredje vilket knappast är
möjligt — så stadgar lagen att detta skall uppdragas till överexekutor.
Det är uppenbart, att genom denna anordning långt större rättslig osäkerhet
skapas än om tvisterna finge på vanlig laglig väg prövas.

Dikningskontralct.

Ett av Mo & Domsjö bolags dikningskontrakt har följande lydelse:

»Härmed åtager jag mig att senast den ... . okt. år . . för Mo
& Domsjö aktiebolags räkning utföra följande dikningsarbeten till pris,
som här nedan angives:

Å...... (Här ifylles platsen där dikningsarbetet skall utföras,

hur många meter som skall grävas samt den överenskomna ackordsumman.
)

Jag förbinder mig vidare att upptaga till de dimensioner, som lör
vart av dem å kontraktets 2:a och 3:e sidor angives och att vid arbetets
utförande ställa mig till noggrann efterrättelse såväl muntliga som
skriftliga instruktioner, som av bolagets ombud lämnas.

I ovanstående kontrakt ingår läggande av de broar, som prövas
nödiga, jämte erforderligt sprängningsarbete.

Om arbetet vid verkställd syn icke godkännes, äger ackordstagaren
ej rätt fordra ny syn förr än nästkommande sommar. Skulle snö falla
och is bildas i dikena före kontraktstidens utgång, uppskjutes avsyningen
av arbetet till nästa år.

Bolagets ombud äger rätt att när som helst uppsäga detta kontrakt
och frånskilja de personer, ackordstagaren har i sitt arbete.

Å ackordsumman skall minst Vt innestå tills arbetet hunnit ai
bolaget avsynas och godkännas, därvid kontraktet skall tecknas med
bevis om arbetet blivit godkänt.

Av detta kontrakt äro tvenne exemplar upprättade, av vilka jag
erhållit det ena.»

I kontraktet finnes dessutom en »dikningsinstruktion». Slutklämmen
å denna lyder:

»Förutom det att ackordstagaren är skyldig efterkomma ovanstående
föreskrifter, skall han även rätta sig efter de tillsägelser rörande arbetets
utförande, som av bolagets ombud göras. Tredskas eller vägrar
ackordstagare att ställa sig här ovan eller annorledes givna föreskrifter

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 9

till efterrättelse, kan lian. med förlust av möjligen innestående fordran,
utan vidare från arbetet skiljas.»

Man kan gott säga, att även detta kontrakt talar för sig självt,
körs t binder sig kontraktstagaren att noga följa såväl muntliga som
skriftliga instruktioner, som av bolagets ombud lämnas, och sedan, om
arbetet vid verkställd syn ej godkännes, äger kontraktstagaren ej rätt
att fordra ny syn förr än nästkommande sommar.

Yad en sådan hänsynslös bestämmelse betyder för fattiga arbetare
är lätt att förstå. Antag att eu familjeförsörjare arbetat under månader
och fått ut en så liten betalning under arbetets gång, att han knappast
har kunnat livnära sig, avsyningen kommer och han har förhoppning
att få ut betalningen för sitt arbete och har i första hand tänkt att få
köpa hem mat till familjen. Men så blir det någon liten anmärkning
å arbetet, som kanhända skulle ta någon timmes extra arbete, och då
har han ej rätt att fordra ny syn förr än nästkommande sommar.

Pengarna, som han skulle köpa hem mat för, stanna hos bolaget
— och arbetet får göras om nästa vår, ty då ha dikena i det närmaste
sjunkit ihop. Såvida han ej blir dömd efter sista bestämmelsen i dikningsinstruktionen
och blir förklarad förlustig innestående fordran och
får från arbetet skiljas.

Följden blir, att han själv och familjen får leva ännu mer under
svältgränsen, och familjefadern får vara tacksam att för vilken betalning
som helst släpa med timmeravverkning åt bolaget under den långa vintern.
Samtidigt får han bo i bostäder, som lagstiftningen för tiotal år
tillbaka borde ha förbjudit.

För att erhålla kännedom om, huruvida de i förevarande motion Utskottet.
behandlade frågorna beröras av inom socialstyrelsen pågående utredning
rörande skogsavverknings-, liottnings- och skogsyårdsarbetarnas ställning
och levnadsförhållanden i Norrland samt andra i detta avseende därmed
jämförliga landsdelar har utskottet genom vederbörande statsråd hos
socialstyrelsen anhållit om upplysningar i ifrågavarande hänseende. Med
anledning härav har till utskottet från socialstyrelsen inkommit följande
skrivelse jämte åtföljande P. M.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 26 februari 1915 har Eders Kung!. Maj:t, Sodalstyrelpå
framställning av riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott, sens yttraH^e Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 13 samt. 4 avd. 8 haft. (Nr 8.) 2

10 Andra hammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

anbefallt socialstyrelsen att inkomma med underdånigt yttrande, huruvida
vid den inom styrelsen pågående utredningen rörande skogsarbetarnas
bostads- och levnadsförhållanden jämväl de frågor blivit eller komme
att bliva föremål för handläggning, vilka berörts i en inom kammaren
väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 167, om skrivelse till Kungl.
Maj:t angående ett statens ingripande mot missförhållanden i avseende
å innehållet i vissa avverknings-, flottnings- och dikningskontrakt.

Med anledning härav får styrelsen i underdånighet överlämna bifogade,
av ledaren för den inom styrelsen pågående skogsarbetarundersökningen
i ärendet utarbetade promemoria, med förmälan tillika att
styrelsen, först sedan denna undersökning föreligger avslutad, är i tillfälle
att, efter ytterligare samråd med tillkallade sakkunnige, taga under
omprövning, till vilka förslag densamma kan böra föranleda.

I detta ärendes handläggning hava deltagit generaldirektören Elmquist,
byråchefen Bergsten och förste aktuarien Nyström.

Underd ånigst
Henning Elmquist.

Bertil Nyström.

P. M. angående arbetskontraktens innehåll och tillämpning vid vissa

skogsarbeten.

Sedan riksdagen i skrivelse den 24 maj 1912 anhållit, att Kung!..
Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande skogsavverknings-, flottnings-
och skogsvårdsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden i Norrland
samt andra i detta avseende därmed jämförliga landsdelar, uppdrog
Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 6 juni samma år åt kommerskollegium
att utföra ifrågavarande undersökning ävensom att avgiva de
förslag, vartill densamma kunde föranleda. På grund härav utarbetades
inom kommerskollegium och socialstyrelsen, vilken från och med 1
januari 1913 övertog de kollegii avdelning för arbetsstatistik förut påvilande
arbetsuppgifterna, efter samråd med särskilda sakkunniga plan
till en statistisk utredning, åsyftande att i görligaste mån belysa samtliga
de förhållanden, under vilka hela denna stora arbetarklass lever
och verkar. Enligt denna arbetsplan skulle för ändamålet införskaffas
dels uppgifter enligt ett särskilt frågeformulär från cirka 600 med skogsarbetarnas
förhållanden förtrogna personer, såsom jägmästare, provinsialläkare,
kommunalordförande, arbetsgivare och arbetare inom skogsindu -

Ändra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

-stiien m. fl., dels vissa opartiska och i skogsarbeten kunniga personer
i egenskap av styrelsens ombud utsändas till ett större antal typiska
avverkningsplatser med uppdrag att å ort och ställe i detalj undersöka
därstädes sysselsatta arbetares levnads- och arbetsvillkor. Det omfattande
statistiska material, som på detta sätt erhållits, är för närvarande
föremål för bearbetning inom socialstyrelsen, vilken fortskridit så långt,
att resultatet beräknas kunna offentliggöras ungefär i medio av innevarande
år.

Med hänsyn till utredningens nu berörda allmänna läggning erbjuder
densamma, om än i växlande omfattning, material för bedömande
a\ flertalet med skogsarbetarfrågan sammanhängande spörsmål och däribland
jämväl dem, som berörts av den inom andra kammaren väckta
motion nr 167.

Bland aet primärmaterial, som insamlats i och för undersökningen,
förefinnes. över ett hundratal olika avverknings-, flottnings-, kolningsoch
dikningskontrakt, representerande nästan samtliga vårt lands större
arbetsgivare inom skogsbruket och ett betydande antal av de mindre.
Jämföras med dessa de i motionen återgivna arbetsavtalen, befinnas
dessa senare till uppställning och huvudinnehåll så nära överensstämma
med ett flertal av de övriga, att de anförda kontraktsformuiären kunna
anses som typiska för de handlingar, varigenom den skogsarbetande
lantbefolkningens arbetsvillkor regleras, från den formella sidan sett.

Detta sistnämnda förbehåll är av mycken betydelse, enär den inom
styrelsen pågående skogsarbetareundersökningen synes oförtydbart giva
Vid handen, att allenast en tolkning och utläggning av arbetskontraktens
bestämmelser i och för sig måste anses giva en skev bild av förhållandet
mellan skogsindustriens arbetsgivare och arbetstagare. För en riktig
uppfattning av ifrågavarande spörsmål måste uppmärksamhet jämväl
ägnas åt vissa kontraktsbestämmelsers historiska uppkomst och arbetstekniska
motivering ävensom åt sättet för deras praktiska tillämpning.

Sålunda hava exempelvis de i motionen särskilt överklagade bestämmelserna,
att kvarstående stubbar ej må överstiga viss höjd, tillkommit
för att motverka det virkesslöseri, som förut i stor utsträckningägt
ram vid timmerdrivningarna, och samma syftemål hava de jämväl i
avverkningskontrakten numera allmänt förekommande bestämmelserna,
att, virkets fällning och aptering skall verkställas med såg och ej med
\xa, att apteringsinstruktionen noggrant skall följas, att stockarna ej få
lyftas genom inhuggning av yxa utan endast medelst lyftsax eller lyft -

12 Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

krok, att inslagna sprinta! ej få användas vid timrets fastspännande pa
kälken utan i stället så kallade björnbindsel o. s. v. Att ifrågavarande
arbetsbestämmelser intagits i arbetskontrakten och omgärdats med vissa
ekonomiska garantier, sammanhänger med timmerdrivningens natur av
ett arbete, utfört i det fria och fördelat över stora arealer,
virkesägaren-arbetsgivaren företrädesvis kontrolleras icke under utan efter
dess utförande. Det ligger i sakens natur, att mera ekonomiska arbetsmetoder
härvid icke kunna bringas i tillämpning på samma enkla sätt
som inom fabriksindustrien, där arbetarna i slutna arbetsrum arbeta
under ständig kontroll av verkmästare och arbetsförmän. Det nu sagda
gäller även i tillämpliga delar i fråga om bäck- och åflottning samt
skogsdikning, vid vilka arbeten arbetarna jämväl i stor utsträckning dia
lämnade åt sig själva.

Det måste emellertid betonas, att särskilda förhållanden kunna medföra,
att en ur arbetsteknisk synpunkt väl motiverad kontraktsbestämmelse
blir mycket svårtillämplig och att uttagandet av de för dess brytande
stipulerade böterna kan ställa sig orättvist och obilligt. Sålunda
torde det, för att anföra ett exempel, vara nästan omöjligt att åstadkomma
föreskriven läg stubbhöjd vid tillfällen, då snötäcket kring träden
icke kan fullständigt bortskottas, enär det delvis övergått till isvall.
Till dylika, icke på arbetarna beroende hinder för kontraktets noggranna
fullgörande, lärer arbetsgivaren rättvisligen böra taga hänsyn, särskilt
inom skogsarbetet, vars utfall i så hög grad är beroende på klimatiska
och andra naturförhållanden.

De ombud, som av styrelsen utsänts till vissa avverkningsplatser,
hava jämväl ägnat uppmärksamhet åt arbetskontrakten och sättet för
deras tillämpning. Av deras rapporter framgår, att kontraktens hötesbestämmelser
i regel ej tillämpas annat än i fråga om för höga stubbai
och i skogen kvarlämnade fällda träd eller aptera! timmer, ävensom att
avdragen för ordentliga arbetare pläga uppgå till ganska ringa belopp
(t. ex. 5 kr. per körare för hela vintern). Medhinnes ej den lcontrakterade
avverkningen, får ackordstagaren i regel slutavverka skiftet kommande
vinter utan bötespåföljd.

Jämväl i de utlåtanden, som till styrelsen inkommit från skogsbrukets
arbetstagare, äro klagomål sällsynta över olämpligt a\fattade
• arbetskontrakt och hårda bötesbestämmelser. Talrikare äro däremot uppgifterna
om, att konkurrensen om arbetstillfällena ofta medför, att skogsbygdernas
bönder och arrendatorer åtaga sig timmerdrivningar och andra

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

skogsarbeten till så låga arbetspris, att knappast något återstår, sedan
huggare betalats och underhåll för körare och häst dragits ifrån.

Dylika klagomål fästa uppmärksamheten på det förhållandet, att
det nuvarande inom skogsbruket tillämpade kontrakts- och entreprenadsystemet
kan för arbetstagarna medföra vissa i ekonomiskt och socialt
avseende ofördelaktiga verkningar. Att närmare utreda dessa förhållanden,
enkannerligen i vad mån ackordstagarna nödgas underkasta sig eu
i förhållande till deras ställning alltför stor ekonomisk risk, måste givetvis
utgöra eu huvudpunkt i ifrågavarande utredning, som avser att
allsidigt belysa skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden samt
söka utfinna medel att förbättra deras ställning. Framhållas må eineltid,
att det i motionen särskilt i fråga om flottningsarbetare framförda
önskemålet, att bolagen eller fiottningsföreningarna borde betala manskapet
en viss överenskommen lön och själva vara ansvariga för arbetets
lämpliga utförande, för sitt förverkligande synes kräva eu sådan
utveckling och omläggning av trävarurörelsens hela skogsadministration
och organisation för råvarutillförseln, att densamma av ekonomiska och
andra skäl åtminstone under den närmaste framtiden icke torde vara
möjlig att i praktiken genomföra.

Stockholm den 13 mars 1915. Nyström.

Såsom av ovan återgivna yttrande framgår, falla de frågor, som i
förevarande motion behandlas, inom ramen för den utredning, som för
närvarande pågår inom socialstyrelsen. Under sådana förhållanden synes
en särskild riksdagsskrivelse rörande denna sak vara opåkallad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Johanssons i Sollefteå m. fl. förevarande
motion, nr 167, icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1915.

På utskottets vägnar:

W. BÄCKSTRÖM.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

I förevarande ärendes slutbehandling hava inom utskottet deltagit: herrar Bäckström,
Leksell, Andersson i Resebo, Lindmark, Andersson i Gävle, Johanson i Huskvarna,
Törnkvist, Molin i Dombäcksmark1), Kaijser1) och Vennerström1).

J) Har icke närvarit vid utlåtandets justering.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1915.