Andra Kammar ms TillfäUiga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10 (Utlåtande 1897:Tfu410 Andra kammaren tfu4)

Andra Kammar ms TillfäUiga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.

3T:o lO.

Ank. till Riksd. kansli den 30 mars 1897, kl. 3 e. m.

''j}•“ !.*\ K1 !'' '' ''. M'' / T.m t .‘t \ y -* *''M 5 lii . , i *l j*;M i elJi.fsi i > j(! \* Ii.''i > j >: I ■ ■ i!''; ''•>. I *.•

Andra Kammarens fjerde tillfälliga utslcotts utlåtande n:o 2,

- i T; ■ ; • • L: *'' • ‘ ;! I" ’11»l ''_•! »»* ,’,L'' i-’-"‘.Ml (11 f? • <''*'' • .i

i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t i fråga om sådan ändring i krigsskolans undervisningsplan,
att den ej hindrar regementsmötenas förläggande
till eu tidigare del af året.

.."i i i • i •''! j'' . -<"•-''11:''i,l -M vn"

Vid 1896 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren dels af herrar
M. Dahn och J. Bengtsson i Gullåkra samt dels af herr O. Larsson i
Mörtlösa m. fl. motioner, uti hvilka framhöllos, att slutet af augusti
månad samt september månad ur jordbrukets synpunkt skulle beträffande
de mera spanmålsproducerande delare af riket vara en synnerligen
olämplig tidpunkt för arméns vapenöfningar, hvadan motionärerna hemstälde
om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om bestämmande af
förändrad tid för de s. k. regementsmötenas hållande.

Kammarens fjerde tillfälliga utskott utvecklade uti ett den 27 februari
1896 afgifvet utlåtande de svåra ekonomiska olägenheter, som den nuvarande
tiden för regementsmötena medförde för jordbrukare i de sydsvenska
slättbygderna, uttalade tillika den förhoppning, att regeringen, uppBili.
till Riksd. Prot. 1897. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Häft. (N:o 10.) I

2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande K:o 10.

märksamgjord på sagda förhållanden, skulle söka att, såvidt sådant med
de militära intressena vore förenligt, åvägabringa en lycklig lösning af
den för en stor del af landets jordbruksbefolkning vigtiga frågan, samt
hemstälde om skrifvelse med anhållan, det täcktes Kongl. Maj:t taga under
öfvervägande, huruvida icke, utan allt för stort men för härens fältmessiga
utbildning, regementsmötena vid infanteriet och kavalleriet inom de hufvudsakligen
spanmålsproducerande delarne af södra och det s. k. mellersta
Sverige från och med år 1897 skulle kunna utsättas så tidigt, att de
kunde afslutas omkring inidten af augusti månad.

Efter en längre diskussion, hvarunder de fleste talare instämde med
utskottet, biföll Andra Kammaren den 7 mars utan votering utskottets
hemställan.

Första Kammarens andra tillfälliga utskott, som härefter fick ärendet
till sig hänvisadt, instämde i Andra Kammarens yttrande, att ärendets
vigt kräfde ett omsorgsfullt öfvervägande af möjligheten att samtidigt
tillgodose de olikartade civila och militära intressena, och betonade önskvärdheten
af att jordbrukets behof af arbetskrafter under den brådaste
skördetiden beaktades, men uttalade tillika, att vid ordnande af härens
öfningar dess fältmessiga utbildning för sin höga uppgift att i farans
stund värna fädesneslandet i första rummet borde tillgodoses, hvadan
utskottet hemstälde, att Andra Kammarens beslut endast i så måtto måtte
af Första Kammaren biträdas, att i skrifvelse anhölles, det Kongl. Maj:t
täcktes taga under öfvervägande, huruvida den ifrågasatta förändringen i
tiden för de åsyftade regementsmötenas hållande kunde ske titan men för
härens fältmessiga utbildning.

Denna utskottets hemställan blef af Första Kammaren bifallen, och,
efter det jemväl Andra Kammaren biträdt beslutet, blef skrifvelse i enlighet
dermed den 7 maj till Kongl. Maj:t aflåten.

Sedan med föranledande af denna skrifvelse yttranden infordrats från
en del högre militära myndigheter, samt t. f. chefen för generalstaben i
ärendet afgifvit utlåtande, föredrogs skrifvelsen den 27 november inför
Kongl. Maj:t, dervid beslöts, att skrifvelsen icke skulle till vidare åtgärd
föranleda.

Nu har herr 0. Larsson i Mörtlösa uti en till utskottet remitterad
motion, n:o 158, lemnat kammaren tillfälle att taga del af hvad såväl
t. f. generalstabschefen som chefen för kongl. krigsskolan i ärendet anfört;
och har motionären af dessa anföranden, till hvilka utskottet tillåter sig
att hänvisa, trott sig finna, att orsaken till bibehållandet af den för landt -

Andra Kammarem Tillfälliga Viskotts (iV:o 4) Utlåtande N:o 10. 3

bruket i södra och det s. k. mellersta Sverige så synnerligen menliga
öfningstiden förnämligast skulle härleda sig från organisationen af krigsskolan.

I anledning deraf har motionären förestält sig, att, då Riksdagen vid
fjerde hufvudtitelns behandling beslutit anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
förelägga Riksdagen förslag till en ny stat för krigsskolan å Karlberg,
Kongl. Maj:t i samband med uppgörandet af den nya staten lämpligen
kunde föranstalta om en ingående undersökning genom sakkunniga personer,
huruvida icke undervisningen vid nämnda krigsskola kunde så ordnas,
att densamma icke lade hinder i vägen för regementsmötenas hållande
något tidigare än nu vore fallet, hvadan alltså motionären hemstält, att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t taga under öfvervägande, huruvida icke sådan ändring i krigsskolans
undervisningsplan må kunna åvägabringas, att densamma icke vidare må
lägga hinder i vägen mot regementsmötenas utsättande så tidigt, att de
kunde afslutas omkring midten af augusti månad.

Innan utskottet går att afgifva sitt utlåtande öfver föreliggande
motion, torde ur densamma här böra meddelas, hurusom t. f. generalstabschefen
afslutat sitt mycket omständliga utlåtande med att i underdånighet
förklara:

mtt då den nuvarande tidsindelningen för och ordningsföljden mellan
härens särskilda möten, skolor och öfningar är uppgjord under omsorgsfullt
afvägande af de militära krafven å ena sidan och landtbruksintresset
å den andra, hvarvid behörig hänsyn tagits till landets i dess helhet och
delvis äfven de olika landsdelarnas näringslif, i den mån sådant utan
åsidosättande af de militära öfningarnas hufvudsyfte kunnat ske, skulle
en ändring af denna tidsindelning, på sätt Riksdagen ifrågasatt, uteslutande
tillgodose åkerbrukarnes personliga intressen med åsidosättande af regementsmötenas
hufvudsyfte;

Datt omsorgen om härens utbildning för sin uppgift fordrar dels en
systematisk och följdrigtig anordning af utbildningsväsendet inom hären i
dess helhet, på det den enskilde mannen, från rekryten till krigsskoleeleven
må varda nöjaktigt förberedd för sitt värf, dels samtidighet vid alla vapenslag
för de möten, hvilkas hufvudsyfte är truppförbandens utbildning såväl
formelt som genom fältmessiga t.illämpningsöfningar;

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.

Datt vexling af mötestider för vissa delar af hären under olika år
skulle medföra en så afsevärd rubbning i utbildningens systematiska bedrifvande,
att deraf en otillbörlig tillbakagång i duglighet skulle följa;

Datt en tillbakaflyttning af regementsmötena från förhösten till sommaren
skulle hafva till följd

»dels ett uppgifvande af sådana tillämpningsöfningar för de olika
truppförbanden vid infanteriet och kavalleriet, hvilka förtjena benämningen
fättmessiga, hvarjemte de vrångbilder af tillämpningsöfningar, som möjligen
skulle med tillhjelp af i allt fall öfver höfvan stora skadeersättningar
komma att framställas, endast skulle leda till att förvilla den militära
uppfattningen hos alla och det taktiska omdömet hos befälet samt dertill,
genom den åstadkomna förstörelsen af växande säd, derest någon grad af
fältmessighet någonstädes eftersträfvades, såväl skada näringslifvet som
väcka afvoghet mot de militära öfningarna,

»dels förhindra en eftersträfvad utveckling af truppförbandens vid
fältartilleriet hittills varande utbildning och

»dels medföra en försämring af den utbildning, som det omsider
blifvit möjligt att bibringa icke blott härens menige rekryter, utan ock
dess officersaspiranter under tiden för deras krigsskolekurs; samt

»att, till följd häraf, den af Riksdagen ifrågasatta åtgärden icke kan
vidtagas, utan att härens utbildning förlorar den ringa grad af fältmessighet,
som det är möjligt att under 3 veckor årligen bibringa den, och utan att
den vid 1892 års urtima riksdag beslutade s. k. förbättrade härordningens
hufvudsyfte —- att ’utbildas för sin höga uppgift att i farans stund värna
fäderneslandet’ — åsidosattes.»

Af denna förklaring, hvilken väl får antagas hafva varit bestämmande
för regeringens beslut med afseende å ofvanomförmälda* riksdagsskrivelse,
finner utskottet uppenbarligen framgå, att den af Riksdagen åstundade
ändring af tiden för vissa regementsmöten ur militär synpunkt ansetts
skola medföra väsentligt men för härens fältmessiga utbildning samt en
mängd olägenheter af hvarjehanda slag, deribland den, som afsåge rubbning
i krigsskolekursen, vore af jemförelsevis underordnad betydelse.

Medan utskottet alltjemt vidhåller den uppfattning, att nuvarande
mötestiderna för jordbruket i södra och det s. k. mellersta Sveriges slättbygder
medföra olägenheter, hvilka äro synnerligen beaktansvärda och

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 10.

vida större an t. f. generalstabsschefen tyckes hafva insett, kan utskottet
till följd af ofvanberörda förklarings innehåll icke föreställa sig, att en
ändring i krigsskolans undervisningsplan skulle i och för sig kunna i
någon väsentlig mån undanrödja hindren för mötestidernas ändring,
hvadan utskottet, som fortfarande vågar hysa den förhoppning, att regeringen,
i den mån sådant är möjligt, skall söka tillmötesgå Riksdagens
önskningar i förevarande fall, icke kan biträda motionärens framställning
utan finner sig böra hemställa,

att motionen icke må till någon kammarens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 26 mars 1897.

På utskottets vägnar:

T. ZETTERSTRAND.

Reservation

af herrar J. Hjelmkrus och C. E. Johansson i Berga:

»Då enligt vår mening de skäl, hvilka anförts såväl af Andra Kammarens
tillfälliga utskott n:o 4 i sitt utlåtande n:o 4 af den 27 februari
1896 som ock af Riksdagen uti sin till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
skrifvelse n:o 51 af den 7 maj samma år angående regementsmötenas
utsättande så tidigt, att de kunna afslutas omkring midten af augusti
månad, fortfarande gälla, och då vi anse, att de öfningar, som för krigsskolans
elever årligen anordnas tillsammans med afdelningar ur Stockholms
garnison omedelbart före regementsmötenas början, lätteligen kunna utan
skada för elevernas utbildning förläggas till våren eller försommaren, så
hafva vi ej kunnat instämma uti den mening, som utskottet för sin del
omfattat, utan i stället yrkat bifall till den föreliggande motionen.»

Bill. till Riksd. Prot. 1897. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 10 Häft.