Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965
Utlåtande 1965:Abu28
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965
1
Nr 28
Utlåtande i anledning av väckt motion om utredning rörande den
statliga informationsverksamheten.
I den till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionen 11:414 av
herr Lindahl föreslås, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att den statliga informationsverksamheten, dess omfattning, inriktning
och utformning blir föremål för en skyndsam utredning.
1 motionen påtalas bl. a. att den statliga informationen många gånger
är bristfällig och svårbegriplig samt att allmänheten endast har begränsade
möjligheter att ta emot den information som lämnas.
Staten får inte, säger motionären, komma i ett underläge när det gäller
att framföra viktig information till allmänheten utan måste kunna konkurrera
framgångsrikt med all annan information. Experter måste anlitas som
genom forskning och praktiska erfarenheter kan medverka till att ge denna
information slagkraft.
Motionären framhåller att man får intrycket att staten inte sammanställt
och utformat informationen med hänsyn till dem som skall ha den
utan låtit varje institution svara för sina egna uppgifter, som de behandlat
från mer eller mindre fackmässiga synpunkter.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från statskontoret som
erinrar om tidigare behandling i riksdagen av närliggande frågor och vidare
anför.
Frågan om statens informationsverksamhet har under senare år varit
aktuell även i andra länder, t. ex. i Norge. En offentlig utredning har
där framlagt förslag om att inrätta en statens informationsavdelning och
att införa informationsplikt i fråga om beslut som är av väsentlig betydelse
för samtliga eller större delen av medborgarna eller som eljest kräver information.
Förslaget har ej antagits av stortinget i sitt ursprungliga skick.
Man lär i stället ha beslutat att ett statligt informationskontor skall pröva
informationsverksamheten inom förvaltningen samt för de olika myndigheterna
peka på informationsåtgärder som bör vidtagas, ändras eller upphöra.
Det nya kontoret skall leda gemensamma, centrala informationsinitiativ,
t. ex. vägledning och information till allmänheten om allmänna
förhållanden inom statsförvaltningen.
Den statliga informationsverksamheten kan bedrivas med olika målsättningar.
Den kanske vanligaste formen är den som brukar kallas passiv
information, d. v. s. den information som bedrivs av en tjänsteman när
han i brev, per telefon, vid samtal etc. lämnar uppgifter till den som önskar
11 ihan g till riksdagens protokoll 1965. 11 sand. Nr 28
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965
informationen. Initiativet till informationen tages således icke inom statsförvaltningen
utan utanför densamma.
Informationen kan i stället vara aktiv, varvid staten på eget initiativ medverkar
vid dess utformning och spridning. Intensiteten i denna information
har varit föremål för diskussion. Å ena sidan finns det de som hävdar att
offentlighetsprincipen ger tillräckliga garantier för att informationsbehovet
tillfredsställs genom insatser från press, radio och TV, kompletterat
med utgivande av publikationer och en begränsad statlig informationsproduktion
i de ämnen som inte täcks av nyhetsmedia (t. ex. statliga utredningar,
tidskrifter). Bakom denna inställning ligger icke sällan farhågor
att staten i sin aktiva informationsverksamhet kan komma att mer påverka
än upplysa medborgarna.
Å andra sidan finns det de som hävdar att det är nödvändigt att staten
mer aktivt informerar allmänheten. Statens inflytande växer och demokratin,
menar man, kräver att medborgarna förstår de styrandes åtgärder
eller i vart fall grunddragen i motiven. Det har också hävdats — liksom i
förevarande motion — att rättssäkerheten kan komma i fara om lagar
och förordningar icke tillkännages på ett sådant sätt att därav berörda
personer får kunskap om samt förstår deras innehåll.
Det finns icke någon generell bestämmelse som förpliktar staten att bedriva
informations- eller kungörelseverksamhet (jfr dock SFS 1946:680).
I ifråga om olika former av beslut och för vissa ämnesområden finns det
emellertid bestämmelser som ålägger staten att lämna information. När
det gäller det praktiska genomförandet av denna informationsverksamhet
handlar varje departement och myndighet för sig. Det finns alltså
ingen samordning, ingen central statlig instans som kan ge råd och vägledning.
Statsdepartementens informationsverksamhet utövas för närvarande
bl. a. av statens upplysningsbyrå och statsministerns pressekreterare.
Upplysningsbyrån har två huvuduppgifter. Fn inåtriktad som innebär att
byrån skall följa svensk dagspress för departementens och vissa centrala
ämbetsverks räkning. Vidare en utåtriktad verksamhet, koncentrerad till
utgivandet av tidskriften »Från departement och nämnder», som innehåller
redogörelse för bl. a. kommittéförslag och artiklar över vad som
försiggår inom olika grenar av den statliga verksamheten. Byrån har även
i uppdrag att följa den statliga annonseringen.
Upplysningsbyrån är emellertid icke något centralt koordinerande organ
när det gäller upplysningsverksamhet i den centrala statsförvaltningen.
Den tager således vanligen ej något initiativ till att förmedla information
genom andra media än nämnda publikation eller genom den
kontakt som upprätthålls med pressen. Inte heller ser byrån som sin uppgift
att aktivera de statliga myndigheternas informationsverksamhet.
Även ovannämnda pressekreterare förmedlar kontakt med pressen, övriga
massmedia och allmänheten. Tjänsten, som inrättades den 1 juli 1963,
motiverades av det ökade behovet av service åt såväl den svenska pressen
som de utländska pressorganen.
Utvecklingen av den statliga informationsverksamheten i Sverige efter
andra världskriget och framför allt under senare år har kännetecknats
av att allt fler centrala statliga myndigheter kommit att förfoga över egna
informationsorgan som i stor utsträckning svarar för statens kontakt med
allmänheten.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965 3
Statskontoret ansluter sig till de tidigare framförda synpunkterna om
en mer aktiv statlig information. Här må sålunda framhållas att utökningen
av statens verksamhet och beslut om nya förpliktelser och nya rättigheter
för den enskilde medborgaren synes öka behovet av mer systematiskt bedriven
statlig information. Likaså kan det uppkomma behov av orientering
och vägledning från statens sida genom de väsentliga förändringar som
statsverksamheten genomgår och som kan medföra att den omedelbara
kontakten mellan allmänheten och myndigheter försvinner. Resultaten av
statens verksamhet (t. ex. vid institutet för konsumentfrågor) kan vara
av ekonomiskt intresse för allmänheten som av denna anledning bör erhålla
viss information. Vidare bör staten sprida kännedom om statsförvaltningens
arbete över huvud taget för att därigenom bl. a. skapa ökad förståelse
och underlätta rekryteringen.
I förevarande motion föreslås en utredning av den statliga informationsverksamheten,
dess omfattning, inriktning och utformning. Statskontoret
vill erinra om att ämbetsverket av Kungl. Maj :t fått i uppdrag att i samråd
med riksrevisionsverket utreda frågan om den statliga publikationsverksamhetens
finansiering. Utredningen kommer i första hand att behandla
statliga publikationer, men även annan form av statlig publicering kommer
att beröras i den mån den påverkar ställningstaganden rörande statliga
publikationers utgivningspolitik. I utredningen kommer att behandlas tre
typer av frågekomplex, nämligen policy-, finansierings- och organisationsfrågor.
I detta sammanhang må omnämnas att kostnaderna för den statliga publiceringsverksamheten
under budgetåret 1962/63 har uppskattats till omkring
70—80 milj. kronor, varav på andra statliga myndigheter än de affärsdrivande
verken och militära myndigheterna ankommer ca 30 milj. kronor.
Dessa myndigheter (närmare 400) utgav under budgetåret mer än 900
publikationer, motsvarande ungefär 7 600 nummer.
Ehuru ovannämnda, av statskontoret bedrivna undersökning ej avses
omfatta hela det i motionen angivna frågekomplexet, synes den likväl täcka
en dominerande del av statens informationsverksamhet. Det torde därför
enligt ämbetsverkets mening vara befogat att avvakta resultatet av den
pågående utredningen innan ställning tages till det i motionen framförda
förslaget. Resultatet av statskontorets undersökning beräknas kunna framläggas
under innevarande år.
Statskontoret avstyrker motionen.
Utskottet
I motionen hemställes om en utredning angående den statliga informationsverksamhetens
omfattning, inriktning och utformning.
Utskottet är ense med motionären om vikten av en effektiv information
från det allmännas sida som i lättillgänglig form och med utnyttjande av
olika kommunikationsmedel, TV, radio, publikationer in. m., lämnar upplysning
om exempelvis de skyldigheter och rättigheter lagstiftningen på
olika områden innebär för medborgarna och inte minst om de ändringar i
dessa hänseenden som följer av ny eller ändrad lagstiftning och som en
-
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965
ligt vad erfarenheterna utvisar alltför ofta visar sig vara okända för
mången. Utskottet har i ett tidigare sammanhang (utskottets utlåtande nr
16/1963) givit uttryck åt en sådan uppfattning. I utlåtandet underströk utskottet
bl. a. angelägenheten av att allmänheten blev informerad om viktigare
reformer och om till vilka myndigheter den hade att vända sig i olika
angelägenheter. Frågan gällde då särskilt information om reformerna på det
sociala området. Utskottet erinrade om åtgärder som vidtagits eller planerats
och berörde i sammanhanget bl. a. den lagstadgade skyldigheten för
sociala nämnder att tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar
m. m. Utskottet ansåg det kunna förväntas att de pågående strävandena
skulle fullföljas och vidgas i den mån tillräckliga ekonomiska och personella
resurser härför stode till förfogande. Motionernas syfte skulle härigenom
bli i icke obetydlig grad tillgodosett, och utskottet fann icke skäl förorda den
av motionärerna begärda utredningen i ämnet. Utskottets förslag bifölls av
riksdagen.
I statskontorets ovan redovisade yttrande över den nu föreliggande motionen
har uppgifter lämnats beträffande den informationsverksamhet som
bedrives av statliga organ. Statskontoret vitsordar behovet av en mer aktiv
statlig information. Utskottet ansluter sig för egen del till denna uppfattning
och vill vidare framhålla vikten av att en effektiv information lämnas
även av kommunala myndigheter och av lokala statliga organ. De särskilda
möjligheter som föreligger för de lokala myndigheterna att nå kontakt
med allmänheten torde i och för sig innebära goda förutsättningar
för att informationsverksamhet på detta plan skall kunna fylla sin uppgift.
Som av det ovan anförda torde framgå anser utskottet att frågan om informationsverksamheten
förtjänar stor uppmärksamhet. Inom statskontoret
pågår emellertid i samråd med riksrevisionsverket och enligt uppdrag av
Kungl. Maj :t en utredning beträffande den statliga publikationsverksamhetens
finansiering. Som statskontoret uttalat omfattar undersökningen
väsentliga delar av statens informationsverksamhet. Enligt utskottets mening
bör resultatet av den pågående undersökningen, vilket lär komma att
framläggas innevarande år, avvaktas innan ytterligare åtgärder ifrågasätts.
Utskottet anser utvecklingen på detta område böra följas med uppmärksamhet
men finner sig med hänsyn till det anförda böra hemställa,
att motion 11:414 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 8 april 1965
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 28 år 1965
5
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eric Gustaf Peterson, Hellebladh*, Nyman,
Axel Kristiansson*, fru Hultell, herrar Helge Karlsson, Wååg och Blomquist;
från
andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Jäderberg, herrar
Hamrin i Kalmar, Svensson i Kungälv, Dickson*, Lundmark, Rimås,
Wikner, Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Uddevalla* och Nilsson i
Agnäs.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.