Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1957 (Utlåtande 1957:Abu18 abu)

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1957

Nr 18

Allmänna beredningsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om inrättande av ett förlag och en bokhandel för
det statliga, kommunala och internationella trycket.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad
motion, II: 120, har fru Thorsson hemställt, att riksdagen måtte genom
skrivelse till Konungen anhålla om en utredning angående inrättande
av ett förlag och en bokhandel för det statliga, kommunala och internationella
trycket.

I motionen erinras om bokutredningens betänkande av år 1952, där man
kom till den slutsatsen, att ett statligt bokförlag ej var av behovet påkallat.
Däremot förordades en samordning av statens officiella publiceringsverksamhet.
Ingendera frågan har emellertid sedan aktualiserats.

Distribution och försäljning av det statliga trycket är, framhåller motionären
bl. a., ej tillfredsställande ordnade. Riksdagstryck distribueras av
riksdagens tryckeriexpedition, Svensk författningssamling av det företag,
som omhänderhar tryckningen, Statens officiella utredningar och Sveriges
officiella statistik av ett privat bokhandelsföretag. Försäljning av internationellt
tryck omhänderhas av ett annat enskilt bokhandelsföretag. Genom
att distributionen är ineffektivt ordnad får allmänheten icke alltid
reda på förekomsten av många publikationer, varigenom försäljningen blir
mindre än vad den borde kunna bli. En samordning skulle kunna åstadkommas
genom inrättandet av ett bokförlag i kombination med detaljhandel.
Nettokostnaderna skulle blott behöva bli obetydliga, och det förefaller
troligt, att det skulle innebära en besparing för statsverket. I exempelvis
England är dylik verksamhet organiserad på ett föredömligt sätt.

Utskottet har inhämtat yttrande från statskontoret och Svenska bokhandlareföreningen.

Statskontoret erinrar om att det i yttrande över bokutredningens betänkande
icke heller funnit frågan om inrättandet av ett statligt bokförlag
aktuell. I övrigt hänvisar statskontoret till bifogat yttrande av tryckeriintendenten.

Denne anför att distributören nu erhåller 15 % av det åsatta försäljningspriset
å statlig publikation. Om försäljningsvärdet uppskattas till omkring
en miljon kronor årligen, skulle 150 000 kronor kunna disponeras för driftkostnader
av ett tänkt förlag, vilket sannolikt icke skulle vara tillräckligt.

Bi han g till riksdagens protokoll 195 7. 11 samt. Nr 18

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1957

Vissa investeringskostnader torde dessutom få påräknas. Bokhandlarna får
i regel tillräkna sig 25 % av försäljningspriset. Med tanke på det mycket
tillfredsställande distributionssystem, som uppbyggts, synes detta icke
oskäligt. Att ett samordnande mellan det internationella och kommunala
trycket och det statliga skulle medföra några fördelar förefaller icke troligt.
Snarare kan man befara, att en sådan samordning skulle vara ägnad
att komplicera tillhandahållandet av det statliga trycket.

Svenska bokhandlareföreningen framhåller, att en jämförelse med de
brittiska förhållandena måste bli grovt missvisande. Den engelska bokhandeln
för icke lager på samma sätt som den svenska. Den statliga brittiska
bokhandelsverksamheten har för övrigt enligt en officiell rapport gått med
avsevärd förlust.

I svensk bokhandel söker man alltid anskaffa önskad litteratur. När det
gäller anskaffning av mindre vanligt tryck, t. ex. vissa kommunala publikationer,
kan man insända rekvisition till AB Seelig & Co, som har en särskild
avdelning för detta ändamål. Vad det statliga trycket beträffar förmedlar
samma företag så gott som dagligen stora beställningar av riksdagstryck.
Svensk författningssamling och Statens offentliga utredningar
distribueras av resp. AB P. A. Norstedt & Söner och AB Nordiska Bokhandeln.
Med båda dessa företag har Seelig & Co utmärkta förbindelser, varför
allmänheten utan nämnvärt dröjsmål kan erhålla de önskade publikationerna.
Föreningen kan därför icke finna, att inrättandet av ett bokförsäljningsställe
för officiellt tryck i Stockholm skulle medföra någon förbättring.

Inrättandet av ett statligt bokförlag har bokutredningen redan tagit klart
avstånd från, och det finns enligt föreningen ingen anledning att tillgripa
en sådan åtgärd.

Utskottet. Frågan om inrättande av ett statligt bokförlag har prövats
av bokutredningen (SOU 1952: 23). Utredningen ansåg icke att behov förelåg
av ett dylikt förlag. En allmän samordning av statens officiella publiceringsverksamhet
syntes däremot utredningen av vissa skäl både önskvärd
och nödvändig, men utredningen fann icke frågan härom vara av samma
räckvidd som spörsmålet om statlig förlagsverksamhet. I yttrande över
betänkandet har bl. a. statskontoret intagit samma ståndpunkt som utredningen
till frågan om ett statligt förlag.

Bokutredningen har vid sina överväganden utgått ifrån att det statliga
förlaget skulle vara av mera allmän karaktär, d. v. s. att verksamheten
skulle avse tryckalster av varjehanda slag, medan motionärens förslag

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1957

synes gälla ett förlag för endast officiellt tryck. Det torde enligt utskottets
mening föreligga stor risk för att driften av en på detta sätt begränsad
förlagsverksamhet komme att stöta på avsevärda ekonomiska vanskligheter.
Motionären har som exempel på hur dylik statlig förlags- och bokhandelsverksamhet
kan ordnas åberopat ”Her Majesty’s Stationary Office”
i England. Helt nyligen har på nämnda statsförlag utgivits en utredning
om den engelska staten som förläggare och bokhandlare. Utredningen visar
visserligen, att förlagsverksamheten lämnat ett visst överskott, men enligt
utskottets mening är det, med hänsyn till de påtagliga olikheterna i
förutsättningar, icke möjligt att härav draga några bestämda slutsatser
för svenska förhållanden. Även om man genom ett statligt bokförlag skulle
kunna erhålla större spridning av det officiella trycket, synes det tveksamt
om ökningen kan beräknas bli så stor att rörelsen bleve ekonomiskt bärande.
Härtill kommer att man, såvitt utskottet kunnat finna, hittills icke
från det allmännas sida ansett sig kunna emot de privata förlagens handhavande
av det officiella trycket rikta några anmärkningar för oskäliga
marginaler e. d.

Vad beträffar den del av den föreslagna verksamheten som avser statlig
bokhandelsrörelse synes ekonomiska betänkligheter kunna göras än starkare
gällande än i fråga om förlagsrörelsen. Då motionären emellertid icke
synes ha ifrågasatt någon enbart på bokhandel inriktad statlig verksamhet,
har utskottet icke ansett sig ha anledning att gå närmare in på denna
fråga. Utskottet vill endast erinra om att den förenämnda engelska utredningen
visade förlust på bokhandelssidan och att, enligt vad statskontoret
uttalat, de svenska bokhandlarnas marginaler är skäliga och det av dem
uppbyggda distributionssystemet tillfredsställande.

Utskottet har med det ovan sagda icke avsett att som sin mening förklara,
att samordningen av den officiella publiceringsverksamheten nu
skulle vara till alla delar tillfredsställande. Det har emellertid synts utskottet
att övervägande skäl, huvudsakligen av ekonomisk art, talar för
att den av motionären anvisade vägen för att åstadkomma bättre förhållanden
icke är lämplig. Utskottet har även fäst avseende vid att frågan om
ett statligt bokförlag för kort tid sedan prövats av en offentlig utredning.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att motion II: 120 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1957

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1957

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast*, Jonsson, John Wiktor, Andersson,
Axel, Larsson, Lars, fru Nilsson och fru Hamrin-Thorell;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, fru Svedberg, herrar
Braconier, Königson, Andersson i Björkäng, östrand, Nihlfors, Carlsson i
Huskvarna, Nyhage, Adamsson*, fru Jäderberg* och herr Svensson i
Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Alfa Boktr. Sthlm 1967