utiarvid slutet af 1889 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utiarvid slutet af 1889 års riksdag.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1,

» skulder §§ 2 och 3.

» fordringar för utbetalda lån §§ 4—6.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 7—15.

)> utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ IG och 17.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 19—22.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 23—33.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—46.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 47—49.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 50—58.

Fullmäktiges sammankomster §§ 59—66.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 67—86.

Riksgäldskontorets betjening §§ 87 och 88.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 89—93.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 94—99.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 100—103.

Allmänna bestämmelser § 104.

Reglemente för Riks gäl (iskon t or et. •

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremal:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga''
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontor^ skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af RiJcsgäldskontorets
sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;,

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
.eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Innevarande års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre
procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med nästkommande år, utbetalas eu annuitet till belopp motsvarande
fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,
af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan, samt att, för innevarande år, till liqvidations- och amortissementsfonderna
skall utbetalas, jemte hvad som erfordras till ränta å 1888 årslån,
71,111 kronor 11 öre, att på här ofvan angifna sätt för amortering användas.

Angående R i k s gäldskon tore ts fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl linnés detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser’, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Innevarande års Riksdag har medgifvit Oscarshamns siad att å tid, hvarom
öfverenskommelse mellan fullmägtige i Riksgäldskontoret och staden träffas, till
Riksgäldskontoret betala återstoden, nu 69,159 kronor 78 öre, jemte derå upplupen
ränta, , af det vid 1877 års Riksdag staden, till förbättrande af dess hamn beviljade
lån å 80,000 kronor, samt föreskrifvit, att, om staden kommer att begagna
sig af berörda medgifvande, det inflytande kapitalbeloppet antingen skall användas
till ökad amortering å statsskulden eller ock gå i afräkning å det belopp, Riksgäldskontoret
bemyndigats att för statens räkning upplåna.

§6-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

cl) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontor
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erbölles; börande i fråga om återbetalniugstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, bär ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Kiksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

I:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan
genom öfre Norrland, för år 1889 beviljat ett anslag af 2,500,000 kronor och deraf
till utgående från riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

I sammanhang härmed har Riksdagen beslutat, att stambanan genom öfre
Norrland skall mellan Skorped i Vesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens
län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, banan skall genomgå.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifva, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

Ro) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15
dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: -

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och aligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 9-

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Magt skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag -

nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen åt dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kongl. kungörelsen den It December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende ä ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong!.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordraus utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, Indika Kongl. Magt
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämiult, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af deu
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

Bih. till Bilcsd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grust
ägt er, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

§ Il Till

låneunderstöd för ens],lida jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvic till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggniugar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna al kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyltas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

Bro) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgiiVas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgilvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta silf så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöliga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en -

skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kong], Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 12.

Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Majrt anvisas såsom låu åt Mellersta Hallands jernväg saktiebolag
och utgå med eu tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 13.

Riksdagen har år 1886 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands
jernvcigsaktiebolag och utgå med ena hälften under år 1887 och
med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för
understödjande af enskilda jeruvägsanläggningar blifvit af samma Riksdag stadgade
samt i § 11 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888
beviljade belopp af 1,034,000 kronor.

§ 14.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Majrt, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å od -

lingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontor skall al fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontor förorsakas.

§ 15.

Sistlidne års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje åt åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuitetei
å odliugslån, än älven åt Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
åt Kong], Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

2 o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har, till fortsättning aj arbetena å stambanan norr
om Sollefteå, för år 1890 beviljat ett anslag af 4,000,000 kronor och deraf till utgående
från Riksgäldskontoret anvisat 2,600,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 17.

Innevarande års Riksdag har, för ny reglering af Umeå stad i följd af den
staden år 1888 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen
åt mark, ^ som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna
platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande
i öfrigt förenade kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet
å sjuttiofem tusen kronor, dels ock ett lån af tvåhundratusen kronor, att lyftas
under år 1890, anslaget i Statskontoret och lånet i Riksgäldskontoret, mot vilkor
i afseende å lånet,

att stadsfullmäktige i stadens namn och på dess vägnar för lånesuinman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de åt Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontor! uttaget föreslutet af år
1890 icke får derefter utbekommas;

att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1893 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till
fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först
beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning, samt

att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör
vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas fem procent räuta från förfallodagen; och åligger det Riksgäldskontoret
att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp.

3;o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18.

1 händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådaut
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd åt stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, sou), enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisiouskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag sk o stund er skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af sam -

ma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontor godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön

och tjenstgöringspeuningar

................... kronor 2,500: —

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniugarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för biblio -

tekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... 100: _

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem åis ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek austälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 26.

De traktamenten och resekosinadser sättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!), Revisorerne bestämma
för de hos dem austälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

Rik till Riksd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Rand. 3

(Riksg.-kontoreta reglemente.)

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och valdbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskömitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 30.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonat och vakfbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman ''och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 33.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldslcontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delcgaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Rilcsgäldshontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 35.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenholscerk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock livad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalnings vilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1889 och 1890 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 49 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

g 39.

Sedan Riksdagen nästlidne år beviljat Luleå stad ett tomtregleringslån å
100,000 kronor, att under innevarande år i Riksgäldskontoret lyftas, samt i riksstaten
för sistnämndå år uppfört detta lånebelopp, eger Riksgäldskontoret att
derför af Statskontoret utbekomma ersättning.

§ 40.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre JcronoUigenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan nästlidna års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29
Maj 1874, har Riksdagen innevarande år medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Riksdagen har dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver livad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda
att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot
och uppsägningstid.

Riksdagen har år 1887 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång
till utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riksgäldskontoret
anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning åt arbetena
å stambanan norr om Sollefteå, å 273,000 kronor till inköp af jernvägen
mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000
ki-onor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1,000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Nästlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af svenska statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till
utbetalning af de till utgående år 1889 på Riksgäldskontoret anvisade dels 500,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland
och dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning
af de till utgående år 1890 på Riksgäldskontoret anvisade dels 2,600,000
kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå och
dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda
jernvägar.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för leonvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och

skola Fullmäktige i (ifrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontor
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen innevarande år föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på
samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna
inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg,-kontorets reglemente.)

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att. anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen åt'' de till Riksgäldskontor et

ingående medel.

§ 47.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderha upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsf''onder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböeker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

.Under loppet af Juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 49.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 50.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 51.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 52.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 54.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-lefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 55.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 56.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 65 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfva!’ närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
tör Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
ölriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,
*

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 58.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 59.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutua gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 60.

Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 61.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid Jrån staden afresa
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 62.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 64.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 65.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär;

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller''riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden cell

uppdrag.

§ 67.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga fåne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 68.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 69

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derföriunan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1880, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock nästlidne år, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbank shus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 71.

Som nästlidne års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

Bill. till Riksd. Prot. 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

att för detta ändamål bildas eu byggnadsfond för riksdags- och riksbanksbus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o G i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 72.

Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson
såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§•73.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 75.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets^ som hihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 76.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalholag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 77.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 78.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 79.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 80.

I enlighet med Kongl. Majrts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 81.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och bär Riksdagen innevarande
år bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under innevarande år eller, om arbetet ej under detta år kan afslutas,
under dels innevarande, dels nästkommande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader
använda 6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets
tryckning och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för
anskaffande af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris
för hvarje exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den
kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 82.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, för inköp af namnregister till borgare- och bondeståndens protokoll för tiden från
och med 1809 till och med år 1866, sedan desamma blifvit genom Fullmäktiges försorg
granskade och af dem godkända, af förslagsanslaget till riksdagskostnader
använda 1,000 kronor.

§ 83.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 84.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldshontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga .hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mel -

lan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsnaansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta lianals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 85.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

§ 86.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de en''
skilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. in,, som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betj eningen vid Riksgäldskontor^.

§ 87.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;

en kassabokhallar e;
en lånebolchållare ;
en registrator och lianslist-, samt
en Icamniarslcrifvare.

§ 88.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste valdmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ees bestridande och tillsättande.

§ 89.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 94
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige ufcfärdadt.

§ 90.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 91.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 92.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf'' må
begagnas.

§ 93.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjenst^-försummelser in. in.

§ 94.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. 1 händelse den, som på delta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
liden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 95.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 90.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 97.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

Bill. till Riksd. Prof, 1889. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 98.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjenstetid bör hans skriftliga, förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, hör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjensteraannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 99.

Extra ordinarie tjensteman eller extra valdmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 94 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ ioo.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagande! innehafvande löv er.

§ 101.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 102.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med eri
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 103.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än lian uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldiglieter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 1()4.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Cifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 1889.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lager bjelke,

n. v. Talman.

Olol* Wijk,

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1888 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1888.
		Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fOD delad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-
		mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till lem sjettedel'' deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. »/«		Thlr 492,083 Va
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr.......................................	1872 d. 3«/3	4	Er. 18,487,900
1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1888 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, eu andra emission å 18,000,000 Rmk samt af eu tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio-ner å 3,241,800 Rmk ......	1875 d. 2/8	4 */2 %	Rmk 39,225,600
1878	39	Obligationer för 1878 års
		jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs	1878 d. lä/6	4 %	jjg St. 1,181,780 (Francs 29,662,678	—

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1888.
		Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Ronderad skuld.
1880	38	Obligationer för 1880 års jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rmk, eller till hopa Kr. 119,790,000 motsvarande JgSt. 6,000,000, Francs 166,320,000 eller			Kr. 113,256,000
		Kink 134,640,000	1880 d. ’/«	4 %	£ St. 6,240,000
188(5	42	Obligationer för 1886 års			(Francs 157,248,000
		jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rmk, deraf till 1888 års slut			\|Rmk 127,296,000
		blifvit utlemnade obliga-tioner å tillhopa 48,000,000 Kr. eller 54,000,000 Rmk	1886 d. Ve	3 Vs %	Rmk 53,697,500
1887	40	Obligationer, ouppsägbara
		från innehafvarens sida, men stälda att afRiksgälds-kontoret infrias efter sex månaders föregången upp-sägning.................................	e-t ce -c 00 00	3 6/io %	Kr. 10,000,000
1888		ObligationeråRmk30,000,000,
		ouppsägbara från innehaf-varens sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias efter minst tre månaders fö-regången uppsägning; hvar-			(Kr. 17,777,777 7/g
		af till 1888 års slut blifvit			Rmk 20,000,000
		utlemnade obligationer å			£ St. 980,000
		tillhopa Rmk 20,000,000	1888 d ''/«	3 %	{Frcs 24,680,000	—

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1888.
			bindelserna blif-	Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.
18G6	13	Obligationer, hvilka i an-
		seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller	J1798 d. jl811 d. 30/i2
18G6	14	det s. k. gamla lånet Obligationer, utfärdade så-	5 %	—	Kr. 10,125
		som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr	1861 d. ]/t	4 Va %
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.

		3,000,000	1881 d. >/n	4 Va %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,350 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 ....	1750 d. »/a	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt).....	1815 d. »/„
866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr . .	5 %
• 1778
866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	1833 d. 31/i2	5 %	-.-	Kr. 140,889
		Diverse skulder	___	__	___	» 1,093,076:02

Reglemen-		Tiden, då för-
reta Årtal.	§•		bindelserna blif-va utfärdade.
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito)	___
1882	3	D:o för Södertelje kanals (d:o)	—
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom luden med Runt 100,777: 16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag)
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)............................

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1888.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.
11,254,314:04

2 6 4,8 9 3,3 3 5:92.

1,244,090:02.

4!)

Bil. B.

Riksgäldskuntorets vid 1888 års slut ut,balanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglera tets	en-		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	1 j ,, i Kapitalåterstod Ursprungliga y£, lggg års beloppet. ... ,
Årtal.	§■
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	11 8491 \|1854)	i * % t c jemte J [ ränta. )	3 %	37,500	— 9,830	33
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ......	1857	6 o.7 %	4 o. 4l/a %	200,000	-1 11,221	57
»	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	6 %	4 %	20,000	—: 4,359	20
»	43	Lån till Vesterås domkyrka.
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	— j 28,000	--
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes al ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000	— 77,257	96
		Transport	--—	—	—	—	—- 130,669	06

Bill. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sand. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-	I
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalaterstod vid 1888 års
Årtal.	§•
		Transport	---	—	—		—	130,669	06
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af eu byggnad åt Farmaceutiska institutet	1862	5 %	4 %	50,000		27,845	64
	87	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk	1864	»		25,000		18,056	74
»		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes	1864		»	40,000		28,928	38
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes	1865			12,000		8,653	64
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes	1866			25,000		19,064	02
»	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	»	40,000		30,472	51
	14 81)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-
	148-)	tarläroverket derstädes Lån till staden Yestervik, för	1867, 1868	»	»	40,000	—	31,299	10
	uppförande af ny byggnad
	i	Transport 1	—	—	• —	_ 1		294,989	09

*) § 16 mom. B i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente

Öl

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belopnet.	Kapitalåterstod vid 1888 års
								Slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	294,989	09
		åt elementarläroverket der-städes....................................	18(37, 1868	5 %	4 %	20,060		15,800	08
18(3 (i	H81)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes............	1867, 1868			140,000 .		110,593	54
,	14 8''-)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ... .	1868	»		40,000		32,036	09 i


»	1-18:t)	Lån till Skara Domkapitel,
		för förändring och tillbygg-
		nåd af elementarläroverks-hyggnaden derstädes ......	1868, 1869		»	40,000		32,344	13
18(38	-17 4)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration...................................	1869	6 %		23,500		10,494	51
i 1 8 6 (3	148ä)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes.............................	1873, 1875	5 %	»	20,000		17,902	80
1871	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		T) ar i um	1875	»	»	59,000	_	49,190	13

		Transport	—	—	—	__1_ ''	563,350	37

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr | 27 i 1869 års Reglemente.

{) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

s) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

, Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga i beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års
Årtal. 1	§
:	.	Transport	—	—	—	-_	—	563,350	37
1882	17	Lån till föreståndarne för							i
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		28,375	i 11
1887 .	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	%	»	30,000		30,000
		= 621,725: 48
		b) Tomtreglering&län.
1866	57	Lån till staden Eksjö, för
\|		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857	ö %	»	30,000		1,799	98
»	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda............	1867	»	»	50,000		24,354	61
\| 1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»	»	30,000	_	20,023	89
18 7 71)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000	—	48,975	_ 1

		Transport	—	—	•		-	716,878	96

’) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen- \| tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	iiäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års slut.
Årtal.	§■ !
''		Transport	__\|		—	—	—	716,878	96
{1877	8	Lån till staden Söderhamn,
{1878!	0	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878, 1879	6 %	5 % 1	200,000		186,396	18
(1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
lussi	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- VÅ.rlor............	1881, 1882			200,000		193,695

	’	= 475,244: (36
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt dars upprensning.		.
1806	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus ....................................	1848	5 %	3 %	30,000		1,639	48
»	84	Lån till Torsångs församling,
i		för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven .................	1859	6 %	4 %	10,000		571	90
»	71	Lån till staden Åmål, för ; hamnbyggnad vid denna stad	1861	j,	''	8,000		1,099	42
»	»	Lån till staden Karlstad, för	!
		■ fortsättning af hamn- och , kanalanläggningen vid Karl-stad ....................................	1861		»	70,000		4,076	69
>	»	Lån till staden Piteå, för		i
		uppmuddring af segelleden	\|
		Transport	—	j —	1 —	j---	1	1,104,357 63

Reglemen- tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1888 års
			utbetalts.	beloppet.		slut.
Årtal.	§•
		Transport			—		—	1,104,357	63
		mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ...............	1861	6 %	-1 %	26,000		1,499	32
1866	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ......	1861	»	»	55,000	—	3,214	08
»	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å.........	1861	'' v	»	10,000		583	59
»	71	Lån till staden Helsingborg,
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ............	1862	,>	»	230,000		26,568	94
l>» 00 »—t	6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn....................................	118 7 8\ \ 1 8 7 9 f		5 %	80,000	—	70,521	84
		= 109,775: 26
		d) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
186(5	93'')	Lån till Dalslands kaualak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	574,953	07
		Transport	—	—	—	—	—	1,781,698 47

!) Se vidare § 13i mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga belocnet.	Kapitalåterstod vid 1888 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	---	—	—	—	—	1,781,698	47
1866	94i)]
»	118 i	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143)	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön	/ 1865 \| (l867-1870j
»	1432)	Rengen till Linköpingshamn Lån till Dalslands kaualak-	5 %	3 %	437,500	—	359,692	05
	tiebolag, för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på
		Dalsland	1868, 1869	6 %	4 %	51,200	--	23,196	89
		= 957,842: Öl.
		e) Lån till jernväg.<t-
		anläggningar.
1866	75	Lån till Norbergs jernvägs nya
1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan
		inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen	1852	5 %	»	150,000	—	66,077	64
		Transport		—	_	—	1 j	2,230,665	05

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 Ars Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom, 6 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
(1866	75
\|1878	8
1860	76
	79
	SO
	\|
	»

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års slut.
Transport	—	—		—	—	2,230,665	05
Lån tillNorbergs jernvägs nya aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg......... Lån till Vessman—Barkens	fl855\ 11856)	3 %	2 %	150,000	—	83,152	74
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes				»
och Grangärdes socknar af Störa Kopparbergs län......	(1856)	5 %	3 %	200,000		10,203	93
Lån till Borås jernvägsak-	(1857)
tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	870,066	55
Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan ......... Lån till Helsingborg—Lands-	1864	7 *»)		434,000		254,082	74
krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup ............................	1864, 1865	5 %		1,100,000		744,044	0
Lån till Kristianstad—Hess-
leholms jernvägsaktiebolag,
Transport	■--	—	—	—	—	4,192,215	0

]) Enligt Kongl, Maj:ts resolution af d. ‘Vis 1885.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års
								siur.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	4,192,215	04
		för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan........	1864, 1865	5 %	4 %	720,000		468,037	62
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866			2,450,000		1,669,947	16
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866			1,200,000		813,047	13
»	82	Lån tillUddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.................................	1865—1867			3,240,000		2,341,258	26
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	[1 872]
		Vexiö................................	4 1873	5 % '')	4V-> %	2,600,000	—	2,263,329	79:
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs	118741
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... Lån till Upsala—Margrete-	J18 7 2 \ \1 873/	6 %	5 %	406,000	—	341,376	47
		Transport	—	—	—		—	12,089,211	47 /

'') Se § 3 af 1886 åra Reglemente,

.Bih, till Riksd. Prof, 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1888 års
Årtal.	§.							slut.
		Transport	—	—	—	—	—	12,089,211	47
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ..............	1873	6 %	5 %	500,000		428,966	06
1871	31	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	(18741		■
		bindelse	18751	5>/, %'')		5,000,000		4,729,551	35
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	\|l 876j
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,291,000 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		»	6,078,240		5,661,900
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbojernviigsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(18771
		bana till Storsjön.............	{1878}	5 %''1)	4 ''/a %	1,865,000	_	1,790,251	55
»	»	Lån till Hultsfred—Vester-	\|l879j
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-spår till Ankarsrum och	(18771
		hamnspår vid Verkebäck...	{1878}	» 2)	»	1,750,000	—	1,691,254	26
	»	Lån till Vislanda—Bolmens	(1879)
		Transport	—	—	—	--! —	126,391,134	69

1) Se § 3 af 1883 åra Reglemente,

2) Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen,

Reglemen tets -

Tiden, då lånet
utbetalts.

Årtal.

1870

Transport

I jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.......................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

* 1 Lån till Södra Ualarnes jern\187y
13/ vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
! stambana öfver Avesta, Hedendom
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak -

läggning af jernväg mellan
Lenna station påUpsala—

Transport

(1877)

(1878/

11877

1878

1879

bana till Bispbergs grufve-fält ......................................

18791
1 880/

1876

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg öfver
Fritsla till Borås...............

1881

1882J

1879)

1880/

1881

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an-

1881)

Annuitet.

,. Kapitalåterstod

Räntefot. Ursprungliga , lggg års

beloppet. | Blnt<

5 *«)

'')!

26,391,134169

785,000.

500,000 —

772,832 50

483,215

2,375,000 — | 2,324,131

2,600,000 — 2,544,312

— 32,515,626 86

Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen tets -

Årtal. ; §.

1881 II

| Tiden, då lånet!
utbetalts.

Annuitet, i Räntefot.

Transport

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1888 års
slut.

Lenna jernväg och Norr telje

....................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
| jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...[l883
Lån till Skåne—Hallands I
jernvägsaktiebolag för an-j
läggning af jernvägar från
Helsingborg öfver Engeli
bolin till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
Lån till Ilvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
....................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

11883
j 1884

1885

1886

o %

4 ’/2 %

750,000

32,515,626 86

746,197 94

.1886

1883—1886

(1883)
■1885}
O

886^

950,000

» 1,500,000—i 1,500,000

300,000 ■

300,000 -

Transport)

— 36,011,824 80

a) Hvaraf vid 1888 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06.

Reglemen-		"	l --	...... ~ -------			—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års
Årtal.	§•				slut.
		Transport	--—	—	—	i	"	36,011,824	80
		bolin—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana	188:1—1886	5 %	4 1 /-2 %	560,600		500,000
J 881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård	/1883-1885/			500,000		. 500,000
»	»	Lån till Kinds härads jern-	} l887 /
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-	/1884\						,
		rås och Svenljunga			500,000		500,000
1884	14	Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till	\1887/ /18 851 11 886/

»	15	Åstorp .. Lån till Mellersta Hallands		»	795,500	—	795,500	—!
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg .	1885			a) 1,550,000		1,033,332
1886
16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern	}1 887/ 11888/	»	»	b) 324,000		215,000
	»	Lån till Svartelfs jernvägs-	i
		Transport			—	—		39,555,656	80

a) Hvaraf vid 1888 åra slut ännu ej lyftats Kr. 616,668'' —

b) D;o vid d;o d:o Kr. 109,000: —

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1888 års slut.
Årtal.	§.

		Transport	—	—		—	—	39,555,656	80
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed	j1887) jl888j			a)
		in. in.....................................	5 %	4 Va %	341,000	—	227,333	—
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens
	jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till	Jl887\| \ 1888/			b)

		sjön Södra Unnen ...........		»	825,000	—	549,943	—-
S>	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte-borg ....................................	1887	»		c) 2,068,000		1,034,000
s>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning åt jernväg mellan Fogelsta				d)		100,000
		och Vadstena till Ödeshög	1888	2>		300,000	—	--
	»	Lån till Mellersta Blekinge
		jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Carls-liamu till Ronneby och				e)
		Gullbärna ...........................	»	»	»	1,120,250	—	650,000
		= 39,952,345: 39.
		Summa	—	—	— j--—	42,116,932	80

Hvaraf	vid 1888	års slut	ännu ej lyfta tf	Kr.	113,667
D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	275,067
D:0	vid	d:o	d:o	Kr.	1,034,000
D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	200,000
D:o	vid	d:o	d:o	Kr.	470,260

Aflöningsstat för Jtiksgäldskontorets tjensteman och vakt

betjening.

	Lön.		Tjenstgörings-	Summa.
		1	penningar.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*		6,000
1 Kassör ..	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...	4,000	_	1,600	_	5,600
1 Revisor... .	2,500	_	800		3,300
1 Kassabokhållare	2,500	—	800	_	3,300
1 Lånebokhållare...................	2,000	_	800		2,800
1 Registrator och Kanslist .....	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare .	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare	700	—	100	—	800
1 Vaktmästare	600	—	100	—	700	_i
1 Vaktmästare	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .	600	—	100	—	700	—
Summa kronor	25,300 —	9,100	-	34,400	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: ......

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

Bo) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock mä Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgörings8kyldigliet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg	4,400 3,000
Notarien August Neyber
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö	1,500	_
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg	1,500	__
Kammardrängen Per Fredrik Rydqrist	575	-

Summa kronorl 10,975j—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född KoscheU	800	—
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson	800	—
Summa kronor	4,517	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående, tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ......................................................................... 10,975: —

Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 4,517: 50

äro uppgjorda och fa9tstälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 maj 1889.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G, Lager bjelke, Olof Wijk,

n. v. Talman. n. t. Talman.

Bil- till Rihsd. Prof. 1889. 10 Samt 1 Afd. 2 Band. 9

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskoutoret,

välde af 1889 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstékammarjunkaren, Riddaren och Kommendören af Kongl. Ma,j:ts
Orden, Kommendören med stora korset af Kongl. Vasaorden, Herr
Friherre Johan Gastaf Nils Samuel Akerhielm.

Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr
Frans Albert Anderson, vice Ordförande.

Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden I:a kl., Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Fer Sarmelius.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong], Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström.

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 1 :a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm.

Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Herr Claes Richard Wersäll.

Suppleanter:

Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund.
f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Attersta,

Kamererare^ Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 18.89 års revision.:

För Första Kammaren:

Ryttmästaren, Riddaren af Kong], Vasaorden, Herr Filip'' August Boström.
Landskamererare^ Riddaren af Kong!. Vasaorden, Herr Per Axel Henrik Gavelin.
Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman.
Bruksegareri, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits: Ericsson.
Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse.
Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Johan Anders Sandberg.

Suppleanter:

Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dy resen.
Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits: Ulrik Rudebéck.
f. d. Rytteriästaren Herr Knut Eugéne Bohnstedt.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen Herr Nils Petersson i Runtorp.

-)) Herr Anders Svensson i Lösen.

» G o dse gare n Herr Gustaf Fredrik Östberg.

)> Herr Johan Anderson i Tenhult.

» Herr Ivar Månsson i Träa.

)j Filosofie Doktorn Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström.

Suppleanter:

Riksdagsmannen Herr Frans Gustaf Janson i Carlshed.
» Herr Olof Andersson i Lyckorna.

)> Herr Carl Persson i Stallerhult.

öfver

1889 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ............... Sid.

Aflöning för justitieombudsmannen

m. fl......................... »

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... »

» d riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och

vaktbetjening............ »

Aflöningar, anslag till........................... »

Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. »

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... »

Allmänna hgpoteksbanken ..................... j>

Amortering af 1888 års statslån......... »

» » statslån utan viss be stämd

återbetalningstid »

Aniortissementsfonder ...............,.......... x>

Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga
af honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af
ledamöter af Riksdagen
.................. i>

21.

18.

16.

19.

22.

63.

43.

36.

24.

4, 25, 27.

34.

§ 34.
§ 27.

§ 25.

§ 30.
§ 38.

§§ 102, 103.
§ 78.

§ 3.

§ 42.

§§ 3, 43, 47.

§ 72.

Annuiteter och räntor, anslag till ......Sid. 4, 23.

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjenster vid riksgäldskontoret » 40.

Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ » 29.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 40.

Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens

............ » 32.

Arfvode för fullmägtiges deputerade ... » 29.

» )> fullmägtige oeh deras ord»

förande.............................. » 19.

» » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening...... » 17.

r> » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
.................. » 39.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret
............ >; 40.

Begrafningshjelp efter obemedladc tjenstemän
och vakt betjente

.................... » 20.

Behållningar, statskontorets.................. » 22.

Belöning för extra arbeten .................. » 20

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ » 21.

Berättelser, fullmägtiges........................ » 34.

» justitieombudsmannens ... » 18.

» Riksdagens revisorers ...... » 17, 34.

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... » 32.

Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 42.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37.

Bibliotek, Riksdagens ........................... » 16, 37.

Bibliotekarie » » 10.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ » 35.

Borgare- och bondeståndens protokoll,

inköp af namnregister till... » 37.

Brist i statskontorets inkomster fylles » 14.

Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus.

....................... » 33.

Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, mottagande
af åtskilliga, af
skulptören Sv. Andersson
såsom gåfva
till Riksdagen erbjudna
..................... ).> 34.

Dalslands kanalaktiebolag, revision af » 35.

§ 3, 38.

§ 91.

§ 57.

§ 91.

§ 67.

§ 56.

§ 29.

§ 26.

§ 89.

§93.

§ 32.

§ 37.

§ 31.

§ 36.

§ 73.

§ 28.

§§ 26, 74.
§ 68.

§§ 66, 98.
§ 84.

§§ 25, 83.
§ 25.

§ 75.

§ 82.

§ 18.

§ 70.

Deputerade, fullmägtiges ..................... Sid. 29.

Diarium, ombudsmannens..................... » 32.

Enke- och pupillkassan vid riksgälds kontoret.

........ b 20, 39.

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgälds kontoret

........................ » 41,

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster .............................. s> 39.

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomi téns

................................. b 18.

Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................ b 18.

Extra ordinarie tjenstemån och vaktmästare,
deras

antagande ......... b 40.

b » » » deras skiljande

från riksgäldskontor
............ b 42.

b b b b gratifikationer åt b 20.

b b b b åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordina .

rie tjenst............ b 39.

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................ b 18.

Fond för nytt riksdagshus .................. b 33.

b för understödjande af odling af

sänka trakter ........................... b 12, 13.

Fordringar, riksgäldskontorets ............ b 5, 6. .

b . » förteckning
å b 49—62,

Fnllmagter för riksgäldskontorets tjen stemän.

............................. b 40.

b granskning af riksdagsmännens.
................................ b 38.

Fullmägtige i riksgäldskontor............ b 66.

b deras suppleanter ......... b 66.

b ega att af Riksdagens revisorer,
begära råd och yttranden
.............................. b 30.

Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b 29.

b antal för besluts fattande b 31.

Fullmägtiges arfvodenochresekostnads ersättningar.

................. b 19.

b befattning upphör ......... b 28.

§ 36.

§ 67.

§§ 33, 89.

§§ 95—97.
§•89.

§ 27.

§ 28.

§ 92.

§ 99.

§ 31.

§ 89.

§ 27.

§ 70.

§§ 14, 15.
§§ 4-6.

§ 93.

§ 83.

§ 38.
§ 37.
§ 63.

§ 29.
§ 54.

Fullmågtiqes berättelser........................	Sid.	34.	§ 73.
» " besluts öfverklaganrle......	X>	31, 42.	§§ 66,	98.
» deputerade........................		29.	§ 56.
b komplettering..................		28.	§§ 51,	52.
b ombud ..............................	»	29, 36, 37.	§§ 56,	78,
b omröstningar...................	))	31.	§ 65.
b ordförande och vice ord-förande ........................	))	28, 66.	§ 50.	__
b protokoll...........................	)>	30.	§ 59.
B sammankomster...............	»	30, 31.	. §§ 59-	-66.
b sammanträden gemensamt med fullmägtige i riks-banken...........................	»	37.	§ 84.
b ställande till ansvar.........		29.	§ 57.
b " suppleanter .....................	y>	66.	—	52,
» b deras inträdande	»	28.	§§ 51,
b särskilda uppdrag............	X)	32—38.	§§ 67-	-86.
s tjenstledighet, ..................	»	30.	§ 61.
b åligganden........................	i>	29.	§ 55.
b öfverläggningar ...............	i)	31.	§§ 64,	65.
Förfall för fullmägtige ........................	i>	30, 31.	§§ 61,	62.
Förräntning af riksgäldskontorets kon-tanta tillgångar och be-hållningar ..........................	x>	25.	§ 44.
Försäljningsmedel för mindre krono-lägenheter ...		23.	§ 40.
b b kronans hus i städerna ......	»	21.	§ 35.
Garantiförening, sågverksegarnes.........	B	36.	£ 80.
Gen er af assistanskontoret, f. d., under-stöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................	X)	20.	§ 32.
Granskning af kassörens och kamerera-rens anteckningsböcker	»	32.	§ 67.
b b ombudsmannens diarium	»	32.	§ 67.
b b riksdagsmäns fullmagter	X)	38.	§ 85.
b » riksgäldskontorets räken-skaper...........................		27.	§ 47.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks-gäldskontoret ...............		20.	§ 31.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och om-bud vid revisionen utses	5>	37.	§ 84.

Göteborgs—Hall ands jernvägsaktiebo lag,

låneunder -

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af Sid.

Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya Hus för Riksdagen,
Riksbanken

m. in...................... »

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan »

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b

Hus, kronans, i städerna ..................... »

b Riksdagens.................................... B

b b lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas
.............................. B

b riksgäldskontorets........................ B

b ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....... »

Hypoteksbanken, allmänna..................... »

Indragning sstat vid Riksgäldskontoret b
Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles.................................. »

» riksgäldskontorets ........... »

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. »

b b s. k. riksgäldssedlar ......... b

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige............ b

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. b

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. »

Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang.

låneunderstöd till.............. b

b Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ b

b Hudiksvall—Näsvikens, anslag
till inköp m. in. af... B

b Mellersta Hallands, ang. låneunderstöd
till..................... B

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för »

Jemn äg sbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af »
b enskilda, revision af

deras förvaltning...... b

Jernvägsbyggnader, statens, anslag till B
Jemvågshypoteksfond, angående bildande
af en ... b

Bill. till Biksd. Frat. 1S89. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

7.	§ 9.
33.	§ 71.
7.	§ 8.
27.	§ 47.
21.	ij 35.
16, 32.	§§ 24. 68.
33.	§ 69.
16, 32.	§§ 24, 68.
33.	§ 71.
36.	§ 78.
64.	—
14.	§ 18-
21—26.	§§ 34-46.
4, 24.	§§ 2, 42.
4.	§ 2.
37.	cd co
32, 35.	§§ 68, 75.
32.	§ 67.
12.	§ 13-
7.	§ 9-
7.	§ 8.
12.	§ 12.
8, 10.	§§ io, 11
5.	§ 6.
35.	§ 77.
6, 7, 13.	§§ 7, 8,
5.	§ 6.

1 Afd. 2 Band.

16.

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för.........:..... Sid. 18.

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
................. » 18.

» embetsberättelse » 18.

» embetsresor...... » 18.

» expedition och

dess expenser » 18.

» insättande i em betet.

................. » 37.

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens
» 18.

» » riksgälds kontorets.

..... » 38.

Kapital fordring ar, riksgäldskontorets

vid 1888 års slut

utbalanserade......... » 49— 62.

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1887 års slut utbalanserade.
.......................... » 45—48.

Kassaförstärkning åt statskontoret...... » 14, 26.

Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » 35.

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ... » 40.

Konstitutorial för tjensteman............... » 40.

Kontorsexpenser..................................... » 16.

Konvertering af äldre statslån.............. » 24.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret » 14, 15.

» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från...... » 15.

» för infallande krig.................. » 14.

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål............. » 15.

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................ » 15.

» riksgäldskontorets, i riksbanken
.................................... » 26.

K ronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af » 23.

Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdags -

protokollen in. m............ » 35.

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af.............................. » 4, 24.

§ 27.

§ 28.

§ 84.

§ 27.

§§ 84, 85.

§§ 18, 46
§ 76.

§ 92.

§ 93.

§ 24.

§ 42.

§§ 19-22.

§ 21.

§ 19.

§ 20.

§ 22.

§ 45.

§ 40.

§ 75.

§§ 2, 42.

Kyrkomötes-kostnader, angående be -

stridande af’......................	Sid.	22.	§ 38.
Ledigheter bland fullmägtige ..............	5)	28.	§ 51.
Liqvid mellan stats- och riksgälds-
verken.......................................	I)	22, 27.	§$ 38, 49.
Liqvidations- och amortissementsf''onder	»	4, 25, 27.	§§ 3, 43, 47.
Luleå stad, ang:e beviljadt anslag och
lån för ny reglering af......	D	23.	§ 39.
Lån, utlemnade mot pant af obligatio-
ner eller skuldförbindelser, utfår-
dåde af svenska jernvägsbolag ...	»	5.	§ 6.
Låne- och säker hetshandling av, invente-
ring af	J)	32.	§ 37.
Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........	))	24, 25, 26.	§§ 42, 44, 46.
Låneunderstöd åt enskilda jernvägar	5)	8, 10.	§§ io, 11.
» åt Göteborgs-Hallands
jern vägsaktiebolag......	»	12.	§ 13.
» åt Mellersta flallands
jernvägsaktiebolag......	»	12.	§ 12.
Lönebesparing........................................	D	39.	§ 89.
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af	5)	19.	§ 30.
Jyöneskilnadser sättning...........................		39.	§ 89.
Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,
låneunderstöd till	»	12.	§ 12.
Missväxter fyOnöiveoaåee undsättning vid	D	23.	§ 41.
Namnregister till borgare- och bonde-
ståndens protokoll.........	D	37.	§ 82.
Obligationer, belåning af svenska jern-
vägsbolags........................	»	5.	§ 6.
» riksgäldskontorets ...........	»	3, 24.	§§ 2, 42.
» ang. preskriptionstiden för	»	25.	§ 43.
» svenska statens, skola till
ett belopp af högst sju
millioner eventuel till-
handahållas riksbanken...	3)	38.	§ 86.
Odling slånefonden .................................	»	12, 13.	§§ 14, 15.
Ombud, Konungens...............................	))	31.	5 64.
» fullmägtiges ............................	5)	29, 36, 37.	§$ 56, 78, 83.
Omröstningar, fullmägtiges ..................		31.	§ 65.
Ordförande bland fullmägtige.............	»	66.	—
» vice » » ................	))	66.	- --
» » fullmägtiges, utses af full-
mägtige sjelfve bland sig	))	28.	§ 50.
Oscarshamns stad, ang. återbetalning
af dess hamnbygg-
nadslån..................	»	5.	§ 5.
Papper, upphandling af.......................	»	35.	§ 75.

Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt -

betjening ..................... Sid.

» af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom
anstälde vaktmästare... »

Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... »

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af fullmägtige »
Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................ »

Protokoll, ang. inköp af namnregister
till borgare- och bondeståndens
1809—1866 ...... »

» fullmägtiges ........................ »

» Riksdagens, tryckning af ... »

» Rikets ständers 1809—1866,
ang. upprättande af ett

sakregister till.................. »

Redovisning af de till riksgäldskontoret
ingående medel....... »

» för liqvidations- och arnor tissementsfonderna.

....... »

med bihang 1809—1866....... »

» till borgare- och bondeståndens
protokoll 1809—1866... »
Resekoslnadsersättning för Riksdagens

revisorer ...... »

» för fullmägtige »

» för justitie ombudsmannen

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

............. »

Revisionsko stnader.................................. »

Revisorer, Riksdagens, vid 1889 års

statsrevision........ »

» » deras suppleanter »

» » råd och yttranden

af dem ega fullmägtige
attbegära »
» » traktamenten och

resekostnader för »

» utses af fullmägtige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
............................... »

42, 43.	§§	100-103.
16.	§	25.
64.		—
36.	§	79.
3, 25.	§§	2, 43.
37.	§	82.
30.	§	59.
35.	§	75.
36.	§	81.
27.	§§	47—49.
27.	§	47.
36.	§	81.
37.	§	82.
17.	§	26.
19.	§	29.
18.	§	28.
35.	§	77.
17.	§	26.
67, 68.	_	_
67, 68.	—	—
30.	§	58.
17.	§	26.

35, 36. §§ 76-78, 80.

Revisorernes berättelser......................... Sid. 17, 34.

Riksbanken, ang. eventuelt tillhanda hållande

af svenska statens
obligationer ............ b 38.

» ang. uppförande af nytt

hus för.............................. b 33.

Riksdagens bibliotekarie....................... » 16.

b . lins...................................... b 16, 32, 33.

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas » 33.

Riksdagsbiblioteket................................. » 16.

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för........................... » 33.

b ang. uppförande af nytt » 33.

Riksdag skostnader.................................. » 16, 22.

Riksdags- och revisionskostnader......... b 15, 16, 17, 22.

Riksdagsort, fullmägtiges yttrande

derom............................. » 37.

Riksdagstrycket....................................... » 35.

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » 20, 39.

» fordringar för utbetalda
lån ................. » 5.

» fullmägtige ............... b 3.

» föremål ..................... » 3.

b förvaltning ............... » 28—30, 44.

b hufvudbok ................ B 27.

» hus ............................ » 16, 32.

B inkomster och särskilda
tillgångar .... » 21—-26.

b kapitalfordringar b 49—62.

b kapitalskulder .......... B 45—48.

b kreditiv i riksbanken » 26.

b liqvid med statsverket.
........................... b 22, 27.

b lånerörelse.................. b 24, 25, 26.

b obligationer .............. b 3, 24, 25.

» räkenskaper .............. b 27.

b » utdrag ur b 27.

» skulder ..................... b 3.

b styrelse ..................... » 28—30.

b tjenstemannapersonal b 38.

b upplåning ................. B 24, 26.

B utbetalningar ............ b 6—21.

b utlåning .................... B 25.

» vaktbetjening ........... b 39.

Riksgäldssedel'', s. k., inlösen af......... b 4.

Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... » 27.

§§ 26, 74.

§ 86.

§ 71.

§ 25.

§§ 24, 68, 69.

6 69.

§ 25.

§ 70.

§ 71.

§§ 25, 38.

§§ 23, 25, 26, 38.

§§ 84.

§ 75.

§§ 33, 89.

§§ 4-6.

§ 1-§ 1.

§§ 50—58, 104.

§ 47.

§§ 24, 68.

§§ 34—46.

§ 45.

§§ 38, 49.

§§ 42, 44, 46.
§§ 2, 42. 43.

§ 47.

§ 48.

§ 2-

§§ 50—58.

§ 87.

§§ 42, 46.

§§ 7-33.

S 44.

§ 88.

§ 2.

§ 47.

Räkenskaper, riksgäldskontorets, utdrag
af ........................Sid

Räntekuponger, inlösen af.................... »

Sakregister till Rikets ständers protokoll
...................................... »

Sammankomster, fullmägtiges ............. j>

Sammanträden, b i banken

och riksgäldskontoret

gemensamma............... »

Semester, angående aflöning under...... »

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition... »

» för Riksdagens behof »

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid
för............................. b

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning
å................................. d

Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans fortsättning från »

Stambanan, norra, anslag till .............. b

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret »

» indragnings-, b b b

b petisiotis-, b b b

Statskontorets behållningar, aflemnas till

riksgäldskontoret b
b inkomster, brister i, fyllas b

Statslån, äldre, konvertering af............ b

b 1888 års, ang. amortering af b

Statsobligationer...................................... b

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... b

Styrelsen för riksgäldskontoret ........... b

Suppleanter för fullmägtige................. b

b deras inträdande............... »

b för revisorerne................. b

Suspension af tjenstemän och vaktbe tjening.

............................... »

Sågverksegarnes garantiförening............ b

Telegrafverket, förskott till.................. »

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b

Tjenstemän vid riksgäldskontoret....... b

» b b aflöning för b

b b » aflöningsstat

för............ b

b b b antagande af b

b b b besvärshänvisning
för,., »

27.	§ 48.
4, 24.	§ 2, 42.
36.	^ 81.
30-32.	§§ 59—66.
37.	§ 84.
64.	— —
18.	§ 28.
35.	§ 75.
3, 25.	§§ 2, 43.
45—48.	—
6, 13.	§§ 7, 16.
6, 13.	§§ 16-
63.
64.	„— -
64.	—
22,	§ 37.
14, 26.	§§ 18, 46.
24.	S 42.
4.	§ 3.
38.	§ 86.
35.	§ 76.
28—30.	§§ 50—58.
66.	- -
28.	§§ 51, 52, 54.
67, 68.
41.	§§ 94, 95, 97, 98.
36.	§ 80.
15.	§ 22.
41, 42.	§§ 94—99.
38.	§ 87.
19.	§ 30.
63.	- __
40.	§ 92.
42.	§ 98.

Tjensteman vid riksgäldskontoret, entledigande
af Sid. 41, 42.

» » » pensionering -

af ............... » vid justitieombudsmannens	»	42,	43.
expedition........................... Tjenstår, lediga, bestridande och åter-	y>	18.
besättande af..........................	»	39,	40.
Tjenstgöring spennin gar........................		16,	19, 63.
Tjenstledighet för fullmägtige ............. Tjenstledighet för tjenstemännen och	»	30.
vaktbetjeningen.......	»	40.
Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryckfrilietskomiténs expedition och ex-		17.
penser................... Tryckning af Riksdagens protokoll med		18.
dertill hörande bihang....	»	35.
» af revisorernes berättelser Tryckningskostnader för justitieombuds-mannens berättel-	»	34.
ser ........................ » för Riksdagens re-	»	18.
visorers berättelse Umeå stad, ang. beviljadt tomtregle-	»	17.
ringslån åt........................	»	13.

Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obligationer.
........................ » 4.

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................ » 20.

Undsättning smedel vid missväxter....... » 28.

Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... » 32—38.

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll » 35.

Upplåning för riksgäldskontorets rakning.
..................................... » 24, 2(5.

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus............... » 33.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.
..................... » 6—21.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
...................................... » 27.

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................ » 24.

Utlåning, riksgäldskontorets ................ » 25.

Vaktbetjening, justitieombudsmannens » 18.

T> riksgäldskontorets ....... » 39.

§§ 95, 96, 98.
§§ 100—103.

§ 27.

§§ 89—93.

§§ 25, 30.

§ 61.

$ 90.

§ 26.

§ 28.

§ 75.

§ 74.

§ 28.

§ 26.

§ 17.

§ 2.

§ 32.

§ 41.

§§ 67-86.

§ 75.

§§ 42, 46.

§ 69.

§§ 7-33.

S 48.

§ 42.
§ 44.
§ 27.
§ 88.

Vakt betjening, aflöningsstat för............	Sid.	63.		—	—	—103.
Väkthetjeningens pensionerande............	3>	42,	43.	§§	100
» tjensteförsummelser...		41,	42.		97,	99.
» entledigande...............	»	41,	42.	§§	97,	98, 99.
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,
aflöning för..................	3)	16.		§	25.
Varningar för tjensteförsummelser......	3)	41.		§§	94,	97.
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds-
kontoret.................................	3)	19.		§	39.
» » att kunna antagas till tjen-					92.
steman vid riksgäldskontoret	3)	40.		§
Vännäs, angående norra stambanans
framdragande till...............	3)	6.		§	7.
Ålder stillägg...........................................	3)	16,	18, 63.	§§	25,	27.
Öfverlåtelse på viss person af riksgälds-
kontorets obligationer......	3)	3.		§	2.
Öfver! äggning ar, fullmägtiges .............	3)	31.		§	65.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.