utfiirdadt vid slutet af 1877 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKS GÄLD SKONTORET,

utfiirdadt vid slutet af 1877 års riksdag.

STOCKHOLM,

tryckt hos a. l. normans boktryckeri-aktiebolag,
1877.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

„ återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar § 4.

„ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 5—8.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 9.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 10—14.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,

förvaltningsutgifter m. m. §§ 15—25.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 26—41.

Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 42—44.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 45—53.

Fullmäktiges sammankomster §§ 54—61.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 62—73.

Riksgäldskontorets betjening §§ 74 och 75.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 76—80.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 81—86.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 87—90.

Allmänna bestämmelser § 91.

Reglemente för Riksgäldskontor^

§ i.

Rik s g ä läs kontor et har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ a.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven -

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Rihsg nidsk o n to rots
sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande. •

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stab! obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre
reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels
att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af
Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut
stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar,
emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas
af bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att deji
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås och
S:t Bians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det
belopp, 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den
af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående
bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning
af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar,
hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt
räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels och att domkyrkokommissionen
i Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering
å det år 1858 domhyr kohus san beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan
anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar
i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,
att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande
af ränta och amortering å nämnda lån.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Mom. 1. Som 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ej mindre ett belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens
jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontoret, än ock, för utförande
af föreslagna nybyggnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande
af nyare Stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning
och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar
deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, ett
belopp af 3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, åligger
det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, i den mån de ännu icke
äro lyftade, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts^_disposition utbetala.

Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag
beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner
kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor
årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp
samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det lånesökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga
besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af
kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låueandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningeu
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen
för afsyning och besigtning af för enskilda jernvägar och deras upplåtande
för allmän trafik, förrättad och Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsauläggningens utförande enligt kostnadsförslaget
;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och
muddriugsarbeten vid den så kallade ho ffer dihamnen % Karlshrona har 1876 års Riksdag
beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundra tusen kronor, att utbetalas af
Riksgäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med
år 1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas
på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet,
till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas
sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild
förfallotid återstående kapitalbelopp, och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt
på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid,
Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete
färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret
utbetalas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 5-

Mom. 1. Som innevarande Riksdag för år 1878 anvisat ett belopp af sex
millioner kronor för fortsättande under samma år af statens jernväg sbyggnader, åligger
det Riksgäldskontoret att under år 1878 nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

Mom. 2. Innevarande års Riksdag har, till utförandet af nya byggnader och
anläggningar, som antingen erfordras för komplettering af nya bandelar eller föran -

ledas af enskilda jernvagars anslutning till statsbanorna eller behöfvas för vården
af materiel och förråd eller till bostäder åt betjeningspersonalen eller erfordras för
den ökade rörelsens tillgodoseende m. in. anvisat ett särskild! anslag af en million
kronor, att under år 1878 i Riksgäldskontoret lyftas: i följd hvaraf Riksgäldskontoret
bni att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kong!. Maj:ts disposition utbetala.

Mom. Som innevarande års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel
för anskaffande af rörlig materiel Ull Norra stambanan norr om Storvik beviljat ett
särskilt anslag af 5,400,000 kronor samt af detta belopp för år 1878 stält till Kongl.
Maj:ts förfogande 1,000,000 kronor, att jemväl från Riksgäldskontoret utbetalas; åligger
det Riksgäldskontoret att af nämnda anslag under år 1878 enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala en million kronor.

§ 6.

Såsom bidrag till utförande af de enligt upprättad plan föreslagna arbeten till
förbättrande af hamnen vid Oskarshamn har Riksdagen beviljat staden Oskarshamn
ett lån af åttatio tusen kronor, att utgå från Riksgäldskontoret och återbetalas på
det sätt att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet,
till så stor del, som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex
Procent, hvaraf först godtgöres fem procent ränta å det vid hvarje särskild förfallotid
oguldna kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning, samt på vilkor i
(ifrigt, som Kongl. Maj:t må ega bestämma; äfvensom, i afräkning härå, för år 1878
anvisat fyratio tusen kronor; hvilket belopp alltså bör, med iakttagande af ofvanberörda
vilkor, för år 1878 till vederbörande utbetalas.

§ v.

För genomförande af ny tomtreglering i Strömstad i följd af den i Augusti
månad ar 187G staden öfvergångna brand har Riksdagen, såsom bidrag till inlösen
af jord med derå varande byggnader, som erfordras till utläggning af gator, torg och
andra allmänna platser samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens
genomförande i öfrigt förenade kostnader, beviljat staden Strömstad, förutom ett till
utgående från Statskontoret anvisadt anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp
af trettio tusen kronor, ett lån af femtio tusen kronor, att under år 1878 lyftas i
Riksgäldskontoret, mot vilkor:

l:o) att stadsfullmäktige skola genom dertill utsedda ombud å lånesuinman afgifva
sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de
al Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2:o) att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af
år 1878 derefter icke må utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1881 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo
Bill. till Riksd. Prof. 1877. It) Samt. j Afl. 2 Band 2

(Riksg.-kontoretg Reglemente.)

godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret årligen
inbetalas, deraf först beräknas och afgår ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp,
samt öfverskottet utgör afbetalning derå; och

4:o) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet bör
vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfallodagen.

§ 8.

För genomförande af ny tomtreglering i Söderhamn i följd af den i Juli månad
år 1876 staden öfvergångna brand har Riksdagen, för inlösen af den jord med
derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande af gator,
torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för bestridande af de med
regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, åt Söderhamns stad beviljat,
förutom ett till utgående från Statskontoret anvisadt anslag utan återbetalningsskyldighet
å sextio tusen kronor, ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att
lyftas i Riksgäldskontoret med hälften deraf, eller ett hundra tusen kronor, under år
1878 och hälften under år 1879, uppå vilkor:

l:o) att stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda. skuldförbindelse, innefattande de
af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af
år 1.879 icke derefter får utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1882 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till
fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas
och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 9.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kong]. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet.
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. PA Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 10.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre
millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 11-

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 12.

Förutom ofvan nämnda kreditivsummor har innevarande års Riksdag till utbetalning
från Riksgäldskontoret anvisat ett ytterligare kreditiv af två millioner kronor,
som Kongl. Maj:t må ega att, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
i mån af behof använda till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet.

§ 13.

För bestridande af ifrågakonnnande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fast -

ställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid
icke utsättas senare än fem är efter deras utgilningsdag,

§ 14.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

om, Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostuadcr,
aflöningar, forvaltningsutgifter in. in.

§ 15-

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 16.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser
vanligen hänförda utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ iv.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen

kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens bus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarna
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och
utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 18.

De traktamenten och resehostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de
under Kougl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 19.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli- och
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas;
skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags
statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika
belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att
den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utötver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i bufvudstaden bosatt, att såsom
flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen fem hundra kronor.

För ofvan bemälde kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med tre tusen fem hundra kronor;

,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen kronor;

„ m kanslist med ett tusen kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälda kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen använda nämnda belopp med derå beviljadt
dyrtidstillägg, dock med skyldighet å hans sida att för medlens
användning redovisa; samt

„ en vaktmästare med sju hundra femtio kronor om året, hvilket belopp dock,
så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas,
kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året.

I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan
särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomité)!, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat,
samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas,
som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid
enahanda fall.

För åren 1877 och 1878 har Riksdagen beviljat de vid justitieombudsmannens
expedition anstälde tjensteman ett dyrtidstillägg af 20 procent å deras innehafvande
löner; dock med skyldighet för desse tjensteman att underkasta sig de vilkor för
dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för justitiekanslersexpeditionens tjensteman äro
töreskrifna, nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön
eller arfvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett
ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget
afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande,
eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten.

§ 20.

Till kostnader för justitieombudsmannens embctsresor bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års åtgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra
kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelse)'' jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag;
hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln,
skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 21.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 22.

Aflöningen för Rik sg Öl dskon tor et s tjenstemannap er sonat och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöuingsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för
tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under
föregående riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3;o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjenste -

man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes. vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgande!! innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 23.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under
ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvodeu, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda
eller medgifna.

§ 24.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbliusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disp onera eu
summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 25.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöias, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegation
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Genera 1-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerde -

1 7

del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Iliksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 26.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

§ 27.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 28.

Sedan innevarande års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedaunämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,
sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån
berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark,
kan verket tillkomma;

Bih. till Riksd. Prof. 1811. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kong]. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
8Ä mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta,
från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda
års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af
skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under
både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allrnänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och C adb er g s kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för i mantal
Landverk N:o 1 i Ihre och \ mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från
och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kong!,
brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på
vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl
må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med
11,344 kronor 60 öre; och

f) för Bylta svafvel-, vitriol- och ro eif är g sverk, att egaren af detta verk
likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för
den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger
Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, livilka till följd af ofvan nämnda vilkor
komma att till Riksgäldskontorot inbetalas.

§ 29.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 30.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1877 och 1878 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till > riksdags- och revisionsko
sinader, aflöning ar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 44 skall
för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl.
Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdiag, i
verkligheten från Riksgäldskontoret utgått.

§ 31.

För de belopp, som kunna komma att af Kongl. Maj:t lyftas å det af
innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv, att i mån al behof
användas till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet, eger Riksgäldskontoret
att af 1878 års statsinkomster från Statskontoret erhålla godtgörelse.

§ 32.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som
från Landtränterierna och ÖfverståthåUare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyr kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller
framdeles varda i behörig ordning beviljade.

§ 33.

Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskasscms behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 34.

Som Riksdagen medgift, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs -

odling tjenlig mark, må, i den mån tilltal!eu sig yppa till inköp af dylik mark.
livilka af Kong!. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kong]. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor^ att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 35.

1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna slör dar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke är o för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontor;
hvaremot det åligger Riksgäldskontor att sådana mottagna medel
enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner
tillhandahålla.

§ 36.

. Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom
för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade
statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande
ellei i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag
tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och
den nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet,
huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvagagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel
mest öfverensstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

„ a) Pennillgar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
ma användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna
lan anvisas ett. ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
tor sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsätta^; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskilt redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer
varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verk -

stöld; och skola de till liqyidations- och amortissementsfonden influtna medel,
su vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf
denna Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande
och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag
framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas,
utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade
statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna
dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån
— på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad
som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående
obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i
annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta förskrifna obligationer
eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige
i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja
statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer
icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt
2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande
berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att
Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande såväl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt.
tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,
att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

§ 37.

Da obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks -

gäklskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och arnortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 38.

De till Riksgäldskontor^ influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med
fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 39.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem
hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 40.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet åt
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemna!'' Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 41.

De medel, som inflyta å den s. k. statslåneföndens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgiilds kontoret

ingående medel.

§ 42.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år eu fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af
allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 43.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afs ed da ändamål lämpade
utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 44.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande,
bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen öfyer Riksgäldskontoret.

§ 45.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffa)1.

§ 46.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 47.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 48.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter: börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 49.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 50.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 60 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
lian utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem
gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och
de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 52.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af RiksgäldsTcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 53.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
Bill. till Riksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, 4

(Bikag.-kontorets Reglemente.)

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 54.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 55.

Med undantag af de enligt § 51 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras.

§ 56.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 57.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 58.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fidlmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 59.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombad, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 60.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 61.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 62.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
flera handlingar.

§ 63.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 64.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade,

§ 65.

Då Revisorer^ öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 66.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 67.

Jemlikt 1873 års Riksdags beslut skola Bondeståndets genom Fullmäktiges
försorg och på Riksgäldskontorets bekostnad tryckta protokoll vid 1809—1810 års
riksdag förses med register.

§ 68.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangels tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 69.

Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya Tcanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 70.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 71.

Uti Allmänna Hypoteksbunkens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses åt Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta karnis vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid
revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna
återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, sa vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 73.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret,

§ 74.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande i
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 75.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 76.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under änslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 81
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 77.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 78.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den
först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 79.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad förfättningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 80.

Vid lediga Ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkoi’, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnnimelser
in. in.

§ 81.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
Bih. till Ritcsd. Prof. 1877. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 32.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till. borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 83.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 84.

Om någon af vaktbetjmingen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 85.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskritven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
‘''fällda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 86.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der lian blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 81 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Rilcsgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen .af Riksgäldskontorets betjening.

§ 87.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontor
bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, innehafvande löner.

§ 88.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 89.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnatt sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,

som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 90.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som ^ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro
faststälda.

Deiest åtel vaktmästare förr, än han uppnatt den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 91-

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och .tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1877.

På Riksdagens vägnar:

hör borsta Kammaren: För Andra Kammaren:

Henning Hamilton, Arv. Fr:son Posse,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bil. Å.

Rikgäldskontorets vid 1876 års sint ntbalanserade kapitalskulder.

rf- c//.
ro

1 £ fö
h H °E.

1 5. CD
r b

» & p
CD 2
c+ B

1866

1868

Obligationer för 1855 års
statslån till jernvägsanläggningars
bekostande eller
understödjande, primitivt
881,900 It:dr Runt . .
Dito för 1858 års jervägslån,
8,190,500 Thlr Pr. C:t .
Dito för 1860 års jernvägs
lån:

a) mot obligationer, stål
da på utlottning, å
8,000,000 Thlr Pr. C:t

b) mot premie-obligationer
å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedelar deraf,
eller 2,000,000 Thlr . .

Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr Rmt . . .
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 Jg St., hvaraf
dock blifvit föryttrade
obligationer för endast

555,700 £ St.*)......

Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t
D:o för 1868 års jernvägs
lån, £ St. 1,150,000 . . .

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1855 d. 3%
1858 (1. 73

1860 d. V,

1860 (1. Vs

1861 d. 3%

1864 d l5/.,
1866 d. 2/i

1868 d. Vr

Bäntefot.

172 0.4 !
472 %

4V*

472 %

472 %
5 %
5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

Fonderad skuld.

Kr. 161,900
Thlr 5,982,300

Thlr 6,073,100

*) De Övriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen

Thlr 1,147,083
Er. 2,376,600

£ St. 510,200
Thlr 9,630,900
£ St. 1,122,600

Biksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
upptagna obligationsantalet.

Icke fonderad skuld.

Sb n>
. g ro
S- re
rp,B

J re g

1869

1870

1872

1875

1876

1866

Obligationer för 18G9 års inhemska
jernvägslån, R:mt

4,000,000 R:dr.......

Dito för 1870 års jernvägslån
å 40,000,000 R:dr, deraf
till 1876 års slut blifvit
utlemnade obligationer
å tillhopa 16,170,000 R:dr
Dito för 1872 års jernvägslån
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1876 års slut blifva
utlemnade obligationer
å tillhopa 19,407,300 R:dr
Dito för 1875 års jernvägslån
å 56,250,000 Riksmark,
deraf till 1876 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 20,000,000

Riksmark..........

Dito för 1876 års jernvägslån
å 2,000,000 £ St., deraf
till 1876 års slut blifvit
utlemnade obligationer
å tillhopa 1,500,000 £ St.
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.

gamla lånet.........

Dito, utfärdade såsom grundfond
för Allmänna Hypoteksbanken,
b okförda inom
linien med R:mt 8,000,000

R:dr ............

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte sluss -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

Fonderad skuld. loke fonderad skuld.

1869 d. 3%

1870 d.

Er. 15,988,000

1872 d. 30/

/ 3

Er. 18,887,500

1875 d. 7s 47-2

Rmk 20,207,100

1876 d. ''% 4 Va % : £ St. 1,500,000

1798 d.

1811 d. 30/i: 5%

1861 d. Vt ! 4Va

Er. 3,013,200

Er. 10,125

p ^ M
cn v> %
Co fD

»•g <2
2. & a>

1866

20
1866

1866

1869

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1876.

verks lottsedlar å tillhopa

5.000 Daler Silfvermynt,
bokförda inom linien med
Rrmt 1,250 R:dr, jemte upplupen
ränta Runt 2,286: 88

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt), . . .
Ränta å II. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150.000 R:dr .......

Innestående fond för Göta

kanals underhållande . . .
Dito för Södertelje dito. . .

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

1750 d. Va
1815 d.9/n

1778 5 %

1833 d.3,/i2 5 %

5 %

Kr. 140,889
Kr. 45,000

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar).

...........

Dito för Strömsholms kanals

dito (d:o)..........

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) ....
Uti f. d. Ridderstolpeska huset
intecknad skuld till
Stockholms borgerskaps

enkhus............

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets *
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..........

4 Va %

Kr. 17,400

Bil. B.

Iliksgäldskontorets vid 1876 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Eäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Lån till:
34	Upsala akademis biblioteks-byggnad. ..........	1 1824 1 \ 1825 )	2 % 1 jemte > ränta. J	3 %	75,000	_	7,480	52

36	Uppförande af ett nytt läro-
	hus för elementarlärover-ket i Jönköping......	1861	5 %	4 %	120,000		102,754	17
37	Uppförande af byggnader
	för elementarläroverket i Halmstad..........	1866			25,000		23,636	02

	Uppförande af byggnader för
»	läroverket i Kalmar. . . . Uppförande af byggnader för	1866	»	»	40,000		37,808	51
	Umeå läroverk.......	1864	»	»	25,000		23,012	92
	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Falun , . . .	1864	»	»	40,000		36,823	23
	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Sala.....	1865			12,000		11,027	47
39	Uppbyggande af ny kyrka i	J18491	2 / \|
	Kristinehamn........	jemte > ränta, j	3 %	37,500		18,830	33
40	Lidköpings stad, för ny kyr-	\|1854J
	kas uppbyggande .....	1851	6 %	4 %	24,000		4,079	77
41	Knäreds församling i Hal-
	lands län, för kyrkobygg-nad ..............	1852			24,000		8,040	81
»	Markaryds församling i Kro-
	nobergs län, för kyrko-b va en ad...........	1854			10,000		4,083	77

	Transport		—	—			277,572	52

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	1 Ursprungliga \| beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport	—	—		----	■	277.572	52
42	Wallentuna församling i
	Stockholms län för kyrko-i
	byggnad...........f	1859	6 ''b	4 %	20,000	—	13,984	18
43	Reparation af Linköpings!
	domkyrka..........	1850	»	»	30,000	—	3,106	63
	Reparation af Wexiö dom-
	kyrka ............	1852	»		30,000	—	6,499	94
	Reparation af Skara dom-
	kyrka ............	1858	»		25,000	—	14,077	13
	Reparation af Westerås dom-	*
	kyrka ............	1858	»	»	22,500	_	12,787	86
	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ............	1860			28,000	_	28,000	_
45	Allmänna barnhusinrättnin-
	gen i Stockholm......	1851	6	4 %	75,000	_	29,790	09
49	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1843 års elds-våda .............	1843	it	3 o.4 % 4 %	360,000 45,000		25,634 8,136	07
50	Staden Åmål, byggnadslån .	1846	»	—	86
52	Återuppbyggande af den år
	1847 nedbrunna del af staden Kristianstad . . . .	1848—1850	»	»	150,000		25,031	61
53	Återuppbyggande af deri år
	1849 nedbrunna del af staden Lidköping.....	1852	y>	»	63,666		20,161	33
54	Återuppbyggande af staden	\| 1854 \
	Örebro ...........	»		375,000		211,361	76
»	Återuppbyggande af staden	\| 1855 )
	Jönköping........	1855		»	100,000		52,604	97

55	Återuppbyggande af staden
	Eksjö...........	1857	6 o. 7 %	4 o.4 4%	200,000	_	116,174	39

	Transport		1 ]	—		844,923	34

Bill. till Riksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

i 1866 års ?glemente.		Tiden, då låne utbetalts.	Annuitet i	. Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport	—		—		—	844,923	34
57	Staden Lidköping, för ny
	tomtreglering.......	1854	6 %				8,985
	Staden Örebro, för ny tomt-	^ %	^3U,UUU
	reglering..........	»	»	»	37,500	_	18,278	19
	Staden Jönköping, för ny
	tomtreglering........	1855	»		15,000	_	6,671	86
	Staden Eksjö, för ny tomt-
	reglering..........	1857	»	»	30,000	_	18,039	74
58	Staden Malmö, till kasern-
	och stallbyggnader . . . .	1813—1815	1 2 % ( jemte	»	32,000	_	5,775	14
60	Staden Ystad, för hamnupp-		( ränta
	muddring........	1857	6 %	4 %	60,000	_	29,471	20
61	Staden Warberg, för hamn-
	anläggning.........	1844	5 %	3 %	30,000	_	5,587	60
»	Staden Warberg, för hamn-
	anläggning.........	1849	6 %	4 %	22,500	_	1,335	31
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-
	hamn.............	* 1843	5 %	3 %	37,500	_	18,785	30
63	Staden Kristianstad, för
	hamnanläggning vid Åhus	1848	»		30,000		11,832	93
	Återstående hamnarbeten vid
	Åhus samt Hernesta ka-
	nals fullbordande in. m. .	1855	6 %	4 %	30,000	_	10,808	50
67	Staden Westerås, för utvid-
	gande och förbättring af
	stadens hamn......	1849			30,000		1,823	46
	Uppmuddring af hamnen och
	segelrännan vid Kristine-
	hamn............	1850			36,000		4,195	87
>	inläggning af hamn vid
	Wadstena..........	1850		*	48,000		5,810	73
	Transport	—	\|	—		992,324	17

\|§ i 1866 års 1 reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport		—	—		—	992,324	17
68	Fullbordande af hamnbygg-
	naden vid Wadstena . . .	1855	6 %	4 %	15,000	—	5,421	86
	Arboga-åns uppmuddring. .	1855	»	»	15,000	—	5,399	04
»	Upprensning och fördjup-
	ning af Köpings å.....	1855	y>		20,000		7,160	47
69	Anläggning af en hamnbas-
	sin invid Karlstad samt en kanal derifrån till Kanike-näset vid Wenern.....	1859			100,000		52,596	64
	Hamnbyggnad vid Falken-
	berg.............	1859			47,000		24,726	42
	Fullbordande af hamnarbe-
	fena vid Strömstad . . . .	1858	*>	»	15,000	—	7,413	08
70	Hamnbyggnaden vid Färje-
	staden i Torslunda socken på Oland ..........	1858			12,850		6,762	12
71	Byggande af hamn vid sta-
	den Grenna.........	1861			37,500		23,792	34
>	Förbättring och utvidgning
	af Helsingborgs hamn . .	1862			230,000	—	146,108	90
>	Hamnbyggnad vid staden
	Åmål............	1861			8,000	.	5,191	94
	Fortsättning af hamn- och
	kanalanläggningen vid Ka rl staf]..........	1861			70,000		41,963	61
>	Uppmuddring af segelleden
	mellan Piteå ochlastnings-platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg-ga vid nämnda stad . . .	1861			26,000	—	15,577	18
	TransportJ -	—	—		—	1,334,437	77

Y-i ''-fr.
m M* 5T £ H 00		Tiden, då lånet	Annuitet.	Käntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1876 års
CD Öl & *. CD Hj • w		utbetalts.				beloppet.		slut.
	Transport	—		—	—	—	—	1,334,437	77
71	Rottne-åns upprensning och
	fullbordande af den på-
	började jetéebyggnaden
	vid inloppet till näranda å	1861		6 %	4 %	10,000	—	6,341	88
72	Slussanläggningar i Klara eif
	vid Dejefors och Forshaga
	inom Nedra Ulleruds och
	Grafvasocknar iWermland	1856			■»	150,000	—	60,666	47
73	Anläggning af jernväg mellan
	Kristinehamn och Sjöändan	1849		»		100,000	—	6,131	23
74	Anläggning af jernväg mel-
	lan Nora och Ervalla . .	1854			»	150,000	—	47,246	85
75	Anläggning af jernväg från
	Kärrgrufvan inom Nor-
	bergs bergslag till sjön	f 1 Q K O
	Åmänningen . ........	I iooZ \ 1 QtCQ		5 %	4 %	150,000	—	111,659	94
»	fullbordande af samma jern-	1 18«
1	väg.............	i 1 a		3 %	2 %	150,000	—	113,154	43
76	Anläggning af jernvägen	I
	Wessman—Barken . . . .	\ i q t; 7		5 %	3 %	200,000	—	106,696	89
»	Fullbordande af sistnämnda	1 loO /
	jernväg ...........	1858		6 %	4 %	200,000	—	98,221	—
77	Anläggning af jernväg mellan
	städerna Falun och Gefle	1855—1859	4 %	2 %	2,400,000	—	1,435,904	79
78	Anläggning af jernväg mel-
	lan Hudiksvall och sjöarne	f 1 Q K Q \
	Dellen ...........	I 1 OO O (	5 %	4 %	370,000	—	282,294	31
»	Anläggning af jernväg från	( looy J
	Söderhamn till sjön Berg-
	viken m. m.........	1858 — 1860			500,000	—	390,872	47
79	Anläggning af jernväg mel-
	lan Borås och Herrljunga	1862, 1863		»	1,377,055	24	1,189,629	24
	Transport	—	—	—	—	—	5,183,257	27

H ten	-.--------------- ------------
CTC M’							Kapitalåterstod
CD ►“* B g		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	vid 1876 års
2 05 £5 <rt- p« CD t-j * en		utbetalts.			beloppet.		slut.
	.Transport	—	—	—	—	—	5,183,257	27
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . .	1864 — 1866	5 %	4 %	2,450,000	_	2,226,168	87
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Helsingborg och Årup	1864, 1865	>		1,100,000	—	980,906	76
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-
	nan.............	1864 — 1866			1,200,000	—	1,087,433	90
>	Anläggning af jernväg mel-
	lan Kristianstad och Hess-leholms station på Södra stam han an.........	1864 — 1865			720,000		630,197	58
»	Anläggning af jernväg mel-
	lan Wexiö och Alfvestads station påSödra stambanan	1864	y>		434,000	__	379,279	20
81	Anläggning af jernväg från
	hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana	1 1 864 1
82	till sjön Lillsvan..... Anläggning af jernväg från	\| 1865 j	7 %		500,000		311,000	82
	Herrljunga öfver Weners-borg till Uddevalla . . . .	1865-1867	5 %		3,240,000		2,982,724	95
83	Uppförande af en jernbro
	öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 %	>	20,000		4,679	12
84	Brobyggnad öfver Dalelfven i
	närheten af Gustafs kyrka	1853			6,000	—	2,159	94
	Anläggning af 2:ne flottbroar
	i närheten af Torsångs					r
	Transport		\| -	—	—	—	13,787,808	41

g
B S CD <75 Ö M» S 3		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	13,787,808	41
	kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver Lillelfven.......	1859	6 %	4 %	10,000		5,988	24
85		—
Ny bro öfver Helge å vid
	Kristianstad......	1858			100,000		52,632	97
86		*		—
Brobyggnad öfver Ume eif
	invid staden Umeå . . . .	1861	>	»	55,000	__	32,978	25
»	Brobyggnad öfver Ume eif
90	invid staden Umeå . . . . Uppförande af byggnad åt	1864	8 %	5 %	■ 20,000	—	10,439	38
	Farmaceutiska institutet .	1862	5 %	4 %	50,000	_	40,853	28
91	Uppförande af byggnader å
	häradshöfdingebostället Mälby i Vester Fernebo socken af Westerås län .	1864	»		7,000		2,800
92	Grund förbättringar å Al-
	narps egendom......	1864	10 %		30,000		6,000
93
Segelleds öppnande från
	Hattefura vid Wenern till sjön Stora Lee.....	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		713,197	01

94)D	Utsträckning af Kinda båt-
118 > 143j 142	led medelst kanaliseringaf Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . .	1865—1870		>	437,500		391,045	06
Staden Karlstad,för reglering
♦	af torg, gator och tomter	1867	6 %	4 %	50,000		43,367	03
	Transport 1 —	—	—			15,087,109	63

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 » »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 » »

3«»				"	—-		—	—
B S <D 05 ►3 pj.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport	—	—	—	—		15,087,109	63
143D	Kanal- och slussanläggning
	mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		41,980	43
1482<	Uppförande af ny byggnad
	åt Upsala elem.-läroverk	1867,1868	5 %		140,000	_	134,845	13
1483)	Uppförande af ny byggnad
	för Karlstads högre ele-mentarläroverk .... . .	1868			40,000		38,784	54
1484)	Uppförande af ny byggnad
	åt Wenersborgs elemen-tarläroverk ........	1867, 1868			40,000		38,318	03

148«)	Utvidgande af elementar-
	läroverksbyggnaden i Kri-stianstad .........	1873, 1875			20,000		20,000

148	Uppförande af ny byggnad åt
	Westcrviks elem.-läroverk	1867, 1868	>	y	20,000	_	19,256	44
1486)	Förändring och tillbyggnad
	af elementar-läroverks-byggnaden i Skara . . . .	1868, 1869	»		40,000	—	38,970	21
§ i 1868 års reglemente.	Reparation af domkyrkan i
477)
Karlstad..........i	1869	6 %	>	23,500	—	19.787	80
	Transport	\|	_ ! !	—	— --15,439,052	21

1) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente,

6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

§ i 1872 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1876 års slut.
	Transport		—	—		—	15,439,052	21
32	Staden Strengnäs, för ny
	t om tvegift ring........	1872	6 %	4 %	30,000		29,400
26	J e r nvägs an lag g ni n g mellan
	städerna Karlskrona och	1 1872 )
	Vexiö.............	] 1873 \|	»	5 %	2,600,000		2,600,000	—
		[ 1874 \|
26	Jernvägsanläggning mellan	f 1872 1 } 1873 \|
	Krjlbo och Norberg . , .			406,000	—	406,000	—
26	Jernvägsanläggning från
	Sundsvall till Torpsham-	( 1872 \|
	mai*..............	l 1873 }			1,494,000		1,494,000	_
26	Jernvägsanläggning från Up-	\| 1874 \|
	sala till Gefle........	1873	>	>	500,000		500,000	_
26	Jernvägsanläggning från
	Ludvika till Kil.....	1874, 1875, 1876			5,000,000		5,000,000	—
CD OQ 1 s
2- &> ® 2
5	Inköp af byggnad åt semi-
	nariurn för bildande af lärarinnor i Stockholm . .	1875	5 %	4 %	59,000		58,410	—
	Summa			—	■	— 25,526,862	21

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjenstemän och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgörings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman	4,400		1,600*		6,000	_\|
1 Kassör..................	4,400	—	1,600		6,000	—i
1 Kamererare.................	4,000	—	1.600	—	5,600
1 Revisor...................	2,500	—	800	—	3,300
1 Kassabokhållare..............	2,000	—	800		2,800	—i
1 Lånebokhållare . .''............	2,000	—	800	—	2,800	—i
1 Registrator och Kanslist.........	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare..............	1,500	—	600	—	2,100	—1
1 Förste Vaktmästare............	700	—	100	—	800
1 Vaktmästare................	600	—	100	—	700	— i
1 Vaktmästare................	600	—-	100	__	700	—-
1 Vaktmästare................	600	—-	100	—	700	—
Summa kronor	24,800	—	\| 9,100	—	33,900

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare.......... » 500: —•

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt, välförhållande höjas, lönen med ,, 100: —

och tjenstgöringspenningarne med........... » 100: —

Vaktbetj eningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för.
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som
tjensteu förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt *

Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast (100
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

Bill. till Riksd. Prat. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. I

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för
samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn ........................j 4,400 i—I

Kommissarien H. Husberg.........................1 4,400 I -

Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sandalil.......... 3,000 j —[

Notarien August Neyber........................... 3,000 i—;

Kanslisten Nils Blårilt Sillen....................... 1,500 |—1

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............... 1,500 —!

Eu Kontors- eller Kammarskrifvare ...................j 1,500 |—

Kammardrängen Per Fredrik By dg rist.................j 575 j—,

Summa kronor I 19,875 j—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Kamererare,!! Herman Theodor Benckert.............	4,000	-1
Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Vougt.........	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................	1,500	—!
Atlidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret (Jarl Gustaf Stnarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell..............	800
Atlidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam	250	i
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt..........................	225	j \|
Aflidne Notarien IV. Bergmans ogifta dotter..............	225	—
Summa kronor	8,417	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen;

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af . . . 33,900: —

Indragningsstaten vid dito................ 19,875: —

Pensionsstaten vid dito.................8,417: 50,

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i ötockholm den 25 Maj 1877.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Henning Hamilton,

n. v. Talman.

Arv. Fnson Posse,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Välde af 1877 års Riksdag.

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af Kong!. Nordstjerneorden,
l:a kl, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Volkan von Stockenström, vice Ordförande.

Grossliandlanden, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Samuel Warburg.

Professorn vid Teknologiska institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr
Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Vasa-orden, vice Häradshöfdingen,
Herr Ver Samselius.

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Erik Johan Mallmin.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Cad Gustaf Uierta.

Suppleanter:

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Vasa-orden, Herr Theodor Svedberg.

Filosofie Doktorn, Herr Friherre Anders Cederström.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Friherre David Theodor
von Schuhenheim.

Revisorer af Stals-, Banko- och Riksgäldsverken.

Vid 1877 åra revision.

För Första Kammaren:

Godsegaren, Riddaren af Kong!. Nordstjerneorden, Herr Grefve Mauritz Emil
August Lewenhaupt.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Johan Magnus
Lindgren.

Rektorn, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Henrik Ragnar Törnebladh.
f. d. Majoren, Kommendören af Kongl. Vasaorden, l:a kl., Herr Claes Adolf
Adelsköld.

f, d. Kommendörkaptenen, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Jaeoh Emil
Ekman.

Majoren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Anders Robert von Krcemer.

Suppleanter:

F. d. Kaptenen, Herr Grefve Otto Casimir Cronstedt.

Godsegaren, Herr Grefve Carl Johan Bonde.

Ryttmästare^ Herr Richert Vogt von Kock.

För Andra Kammaren:

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Aron Philipsson.

,, „ „ „ Herr Pehr Engmun.

„ „ „ „ Herr Carl Aron Jönsson.

,, „ „ „ Konsuln, Herr Peter Olsson.

Kammarherren, Kommendören af Kongl. Vasaorden, l:a kl., Herr Grefve Charles
Emil Piper.

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Christen Assarsson.

Suppleanter:

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Carl Isak Bengtsson.

„ „ „ „ Herr Carl Johansson.

„ „ „ „ Herr Henrik Hagerman.

öfver

1877 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar	Sid.	17.		§ 26.
Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl.	»	13,	19.	5§ 19, 30.
» » lediga tiensters bestridande		32.		§§ 76, 77.
» » Riksgäldskontorets tjenste- mannapersonal och vakt-
betjening.......	»	15,	19.	§§ 22, 30.
Aflöningsstat för Riksgäldskontoret . .	»	49.
Afsked med pension.......	2>	35,	36.	§§ 87-90.
Allmänna Hypoteksbanken.......	))	30.		§ 71.
Amortissementsfonder.......	»	21,	23.	§$ 37, 42.
Anslag angående lediga tjenster .		33.		§ 78.
Annuiteter...........	))	19.		$ 30.
Arfvode för deputerade......	»	25.		5 51.
» » Fullmäktige......	»	15.		§ 21.
» » Riksdagens Revisorer .	X>	13.		§ 18.
Arkivet, Riksdags-........		12.		§ 17.
Auktionsmedel för Kronans hus		17.		$ 27.
Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontorets
kreditiv i . . .		22.		§ 39.
Befordringsgrunder vid Riksgälds-
kontoret....	))	33.		§ 80.
BefordringsviIkor.........	»	15,	33.	§§ 22, 79.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen-steman och vakt-
betjente......	)>	16.		§ 24.
Belåning af obligationer......	J>	22.		§ 38.
Belöning för extra arbeten.....	X>	16,		§ 23.

Berättelser, Fullmäktiges.....

» Justitieombudsmannens . .

» Riksdagens Revisorers .

Besigtningar å Riksgäldskontor^ och
Riksdagens hus ....
Besvär öfver Fullmäktiges beslut . .

Betjeningen vid Riksgäldskontoret
Bevillningsförordning, utfärdande af .

Bibliotek, Riksdagens.......

Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning
af........

Bonde-Ståndets protokoll vid 1809 och
1810 års riksdag . . •

Brister i Statsverkets inkomster . . •

Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Depositionsmedel.........

Deputerade...........

Diarium, Ombudsmannens.....

Dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen
in. fl......

Embetsresor, Justitieombudsmannens
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor
. .

Expedition, Justitieombudsmannens . .

Expenser för Justitieombudsmannen
in. fl.........

Sid.

Extra ordinarie tjensteman, deras antagande
B

)) b » B skiljande

från Riksgäldskontoret
... B
B b y> gratifikationer åt b

Flyttningshjelp för Justitieombudsman -

nen .......»

Fordringar, Riksgäldskontorets . . • »

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman
.......B

b granskning af riksdagsmännens
........B

Fullmäktige i Riksgäldskontoret ... B
Fullmäktiges ansvarsskyldighet. . . .b

b antal för besluts fattande B

b arfvoden och resekostnads ersättningar.

....B

» befattning upphör ... b

b berättelser......»

b besluts Överklagande . . »

b Deputerade......»

29.

14.

13, 29.
28.

27, 34.
32.

30.

12, 13.

29.

29.
10.

30.
19.
25.
28.

13.

14.

16, 32.
13, 14.

14.

33.

35.

16.

13.

15, 33.

31.

52.

25.

26, 30.

15.

24.

29.

27, 34.

25.

§ 65.

§ 20.

§§ 18, 66.

§ 63.

§§ 61, 85.

§ 75.

§ 72, mom. b.
§ 17.

§ 68, inom, a.

§ 67.

§ 9.

§ 69.

§ 32.

§ 19.

§ 20.

§5 25, 76.
§§ 19, 20.

§ 20.

§ 79-

§ 86.

§ 23.

§ 19.

§ 3.

§''§ 22, 80.
§ 73.

§ 52.

§§ 58, 72.

§ 21.

§ 49.

§ 65.

§§ 61, 85.
§ 51.

Fullmäktiges komplettering ....

» omröstningar ....

» Ordförande.....

» protokoll......

» rådfrågningar hos Reviso

rerne ......

» sammankomster . .

» sammanträden ....

» sessionsdagar ....

» ställande till ansvar . .

» Suppleanter.....

>'' » deras inträdand

» särskilda uppdrag. . .

» tjenstledighet ....

» åligganden.....

Förfall, Fullmäktiges......

Författningssamling......

Förräntning af Riksgäldskontorets kon
tanta tillgång .

» af Kongl. Statskontoret

behållningar....
Granskning af Kassörens och Kamrera
rens anteckningsböcker
» af Ombudsmannens diarium

» af riksdagsmäns fullmakte

» af Riksgäldskontorets räken

skaper ......

Gratifikationer till betjeningen vid Riks
gäldskontoret . . .

Göta kanal.........

Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . .

Hus, kronans i städerna.....

)> Riksdagens.......

» Riksgäldskontorets.....

Hypoteksbanken, allmänna ....
Indragningsstat för Riksgäldskontoret
Inkomster, Statsverkets, brist uti .

» Riksgäldskontorets .

Inlösen af förfallna obligationer . .

Inventarier i Riksgäldskontorets ocl
Riksdagens hus . . .

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar.

......

Jernvägar, enskilda, statsbidrag till .
Jervägsanläggningar, bolag för utförande
af . . . .

Jernvägshyggnader, statens, anslag till

sid.	24.	§ 47.
»	27.	§ 60.
)>	24.	§ 45.
»	26.	§ 54.
))	25.	§ 53.
»	26, 27.	§§ 54-61.
»	26.	§§ 54, 55.
»	26.	§ 54.
»	25.	§ 52.
»	52.	- -
	24.	§§ 46, 47,
))	28—31.	§§ 62—73.
))	26.	§ 56.
»	24.	§ 50.
))	26.	§§ 56, 57.
»	20,	§ 36.
»	22.	§ 38.
))	18.	§ 29.
))	28.	§ 62.
»	28.	§ 62.
»	31.	§ 73.
)>	23.	§ 42.
»	16.	§ 23.
»	30.	§ 72.
))	23.	§ 42.
»	17.	§ 27.
	12, 28.	§§ 16, 63,
)>	12, 28.	§§ 16, 63.
))	30.	§ 71.
»	50.
))	10.	§
)>	17—22.	§§ 26-41.
))	3.	§ 2.
»	12, 28, 29.	§§ 16, 64,
)>	28.	§ 62.
))	8.	§ 5.
))	30.	§ 70.
D	8.	§ 5.

Justitieombudsmannens aflöning .	Sid.	lo.	ij 19.
» embetsberättelse .	))	15.	i) 20.
» embetsresor	»	14.	« 20.
» insättande i em-
betet ....	»	31.	§ 72,	inom.
Karlskrona, kofferdihamnen i . . . .	»	8.	§ 4,	mom.
Kinda kanalaktiebolag, revision af.	))	30.	fj 69.
Konstitutorial för tjenstemännen . .	))	33.	§ 80.
Kontorsecepenser.........	»	12.	§ 16-
Konungens ombud........	»	27.	§ 7)9.
Kreditiv för infällande krig ....	)>	11, 26.	§§ 10,	13, 58
» » rikets försvar eller andra
vigtiga ändamål ....	2)	11, 26.	§§ n-	13, 58
» » för upprätthållande af ri-
hets neutralitet ....	)>	11, 19.	§ 12,	31.
» Riksgäldskontorets i Riksbanken	»	22.	§ 69.
Kärr grufkarl inom Norbergs bergslag samt siön Amänningen,
jernväg emellan ....	5)	5.	§ 6.
Landtränteriernas depositionsmedel . .	:»	19.	§ 32.
Landtränterierna, inlösen af kuponger i	)>	20.	36.
Ledigheter bland Fullmäktige ....	»	24.	§§ 46,	47.
Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken	»	19, 23.	§§ 30,	44.
Liqviclationsfonder........	)>	21, 23.	§§ 37,	42.
Lån, upptagande af.......	)>	20.	(j 36.
Lånerörelse, Riksgäldskontorets . . .	»	22.	§ 38.
Löneski triad sersättning.......	»	32.	76.	13, 58
Mindre kreditivet........		11, 26.	§§ 11-
Missväxter, behöfvandes undsättning vid	»	20.	§ 35.
Norbergs jernväg........	»	5.	§ 3.
Obligationer, belåning af......	))	22.	38.
» Riksgäldskontorets . .	»	3, 20—22.	§§ 2,	36, 39
Ombud, Konungens.......	»	27.	§ 59.
Omröstningar, Fullmäktiges.....	»	27.	§ 60.
Ordförande hos Fullmäktige ....	))	24.	§ 45.
vice ....	»	24.	§ 45.
Oskarshamn, förbättrande af hamnen vid	»	9.	§ 6.
Pensions grunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjemng	»	bo, 36.	§§ ö7-	-90.
Pensionsstat vid Riksgäldskontor .	»	50.	---
Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder ......	»	4, 21.	§§ 2, § 54.	37.
Protokoll, Fullmäktiges......	»	26.
» Riksdagens, tryckning af . .	»	29.	§ 68.
It eglernent önska stadgatiden, äldre .	»	36.	§ 91.
Resekostnadsevsättninq för Riksdagens
Revisorer. . .	»	13.	<! 18.
» för Fullmäktige	»	15.	§ 21.
Bill. till Biksd. Prof. 1877. 10 Sami.	1 Afcl. 2 Band.

(Riksg.-kontorcts Reglemente.)

Besekostnadsersåttning för Justitic -

ombudsmannen .	Sid.	14.		S	20.
Revisionskostnader	»	19.		s	30
Revisorer, Biksdagens, vid 1876 års
statsrevision . .	»	53.
» » traktamenten och
resekostnader för	»	13.		s	18.
Revisorernes berättelser .	»	13,	29.	SS	18,
Riksbanken, kreditiv i .	))	22.		'' s	39
Riksdagens hus......	»	12,	28.		16,
Riksdagsbiblioteket . .	»	12,	13.	s	17.
Riksdagskostnader	»	12,	19.	SS	15,
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom	))	30.		s	72.
Biksgäldskontorets betjening .	»	32.		s	75.
» Enke- och pupillkassa » fordringar för utbe-	))	16,	32.	§§	25,
talda lån ....	»	5.		s	3»

Fullmäktige
föremål
förvaltning
hufvudbok.
hus . .

inkomster och särskild
tillgångar

kreditiv i Biksbanke
obligationer .

skulder.....

Styrelse ....
tjenstemannapersonal
upplåning ....

utgifter.....

vaktbetjening. . .

Riksgäldssedlar, inlösen af ...
Rådfrågningar hos Biksdagens Bevisore
Räkenskaper, Biksgäldskontorets . .

® » utdrag a

Rånte- och amortissementsfonder
Räntebärande pappers belånande
Sammankomster, Fullmäktiges .

» »i Banken

och Biksgäldkontoret
gemensamma
Sessionsdagar, Fullmäktiges . .

)) 53.

» 3.

» 24.

» 23.

» 12.

» 17—22.

» 22.

» 3, 20, 21, 22.

» 3.

» 24, 25.

» 31.

» 20, 22.

» 8—16.

» 32.

» 4.

» 25.

» 23.

» 21, 23.

» 22.

» 26, 27.

§ 1.

§§ 45, 48.

§ 42.

§§ 16, 63.

§§ 26-41.

« 39.

§§ 2, 36, 37, 40
§ 2.

§§ 45—53.

§ 74.

§§ 36, 40.

§§ 5-25.

§ 75.

§ 2.

§ 53.

§ 42.

§ 43.

§§ 37, 42.

§ 38.

§§ 54-61.

skottens behof
Skulder, Biksgäldskontorets . .

. »	30.	§ 72.
. »	26.	§ 54.
. » rt-	19.	§ 33.
. »	29.	§ 38.
. »	3.	§ 2.

Stadganden, äldre, rörande Riksgälds kontoret.

.....Sid.

Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontoret b

B indragnings-, för Riksgäldskontoret b

B pensions-, för Riksgäldskontoret »

Statskontorets behållningar, aflemnande

till Riksgäldskontoret af »

Statsinkomsterna, brister i.....»

Statslån för jernvägsbyggnader . . . b

Statslånefonden.........b

Statsobligationer, fonderade......»

Statsregleringen; dermed gemenskap

egandc utgifter . . b

Statsverkets inkomster, brister uti . . »

» liqvider med Riksgäldskontoret
......)>

)> behållningar......»

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning . . . . b

Strömstad, ny tomtreglering i . . . . »

Större kreditivet.........»

Suppleanter för Fullmäktige . . . . »

» deras inträdande . . . . b

b för Revisorerne .... b

Suspensioner..........B

Svensk Författningssamling.....B

Söderhamn, ny tomtreglering i . . . »

Telegrafverket, förskott till.....B

Tjenstejörsummelser........»

Tjensteman vid Riksgäldskontoret . . b

» b b aflöning för b

» b » antagande af b

» b b besvärshänvis -

36.	§	91.
49.		— —
50.		— —
50.		—
18.	§	29.
10.	§	9.
20.	§	36.
22.	§	41.
3, 20—22.	§§	2, 36,	37, 40.
10.	§	9.
10.	§	9.
19, 44.	§§	30, 44.
18.	§	29.
30.	§	69.
9.	§	7.
11, 26.	§§	10, 13,	58.
52.		— .—.
24,	§§	46, 47,	49.
53.		—. —
33, 34.	§§	81, 82,	84, 85.
20.	§	36.
10.	§	8.
12.	§	14.
33, 35.	§§	81, 86.
31.	§	74.
15.	§	22.
33.	§	79.

ning för . b

» b » entledigande af b

» b b pensionering af b

» vid Justitieombudsmannens

expedition......b

Tjenster, lediga, bestridande af . . . b

b återbesättande af ... . b

Tjenstgöringspenningar.......B

Tjenstledighet för Fullmäktige .... B
B b tjenstemännen och vakt betjeningen

.... b

Traktamenten, Riksdagens Revisorers . B

Tryckfrihetskomiténs betjening och

expenser ... b

34.	§	85.
34.	§§	82, 83, 85.
35, 36.	§§	87—90.
13.	§	19.
O.) oo ÖL, OO.	§§	76—80.
32, 33.	§§	78, 80.
15.	§	22.
26.	§§	56, 57.
32.	§§	76, 77.
13.	§	18.
14.	§	20.

Tryckning af'' Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang
» » Bondeståndets protokoll

vid 1809 års riksdag . .

b » Kevisorernes berättelser .

Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser
Understöd för Riksgäldskontorets tjenstemäns
sterbhus .
Undsättningsmedel vid missväxter . .

Uppbörden och redovisningen al Riksgäldskontorets
medel
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda.
Upplåning för Riksgäldskontorets räkning
........

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper
........

Utgifter, Riksgäldskontorets . . .

Utlåning, Riksgäldskontorets . . .

Vaktbetjening, J ustitieombudsmannens
» Riksgäldskontorets .

Vaktbetjening ens pensionerande. . .

» tjensteförsummelser

» entledigande . .

Varningar för tjensteförsummelser .

Vesterås domkyrka...... ■

Vilkor för lönetillökningen vid Riks gäldskontoret.

......

Åm. änni ngen, sjön, samt Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag,
jernväg emellan. . . .

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer . .

Sid.	2!).	§ 68, mom.
»	29.	§ 67.
»	13, 29.	§§ 18, 66.
»	15.	§ 20.
»	16.	$ 24.
»	20.	§ 35.
»	23.	§§ 42-44.
»	28—31.	§§ 62-73.
»	20, 22.	§§ 36, 40.
)>	23.	§ 43.
X>	6—16.	§§ 4-25.
»	22.	§ 38.
	13.	§ 19.
»	32.	5 75.
5)	35, 36.	§§ 87—90.
»	34.	§ 84.
))	34.	ij 84,
»	33, 34.	^ 81, 84.
»	6.	*§ 3.
))	15.	§ 22.
))	5.	§ 3.
»	4.	§ 2.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.