utfärdat vid slutet ay 1915 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdat vid slutet ay 1915 års lagtima riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 saml. 1 avd. 4 käft.

Innehåflsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

5> lånerörelse §§ 12—19.

x> fonder §§ 20—24.

» befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

» » » riksstatsutgifterna §§ 81—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§88 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus §§ 67—71.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77.
Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus §§ 78—80.

Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 81.

Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade skulder, sid. 89.

» » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade

lån till vissa bestämda ändamål, sid. 45.

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järn vägslånefonden, sid. 60.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 62.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd frän
fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 65.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 68.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret sid 69.

» » » » riksdagens bibliotek, sid. 70.

» » j> » riksdagens hus, sid. 70.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 71.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att. utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3-

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämbkt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8-

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk -

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, pa sätt sista punkten av § 48 innehåller’,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande
deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina
åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna
tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,
varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under
tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt
att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ io.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och. revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12-

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola. utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering1 af äldre statslån, när omständigheterna däitill föianleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, pa
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäld skontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom eu gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.. 2

gäldskontoret ofördröjligen underrättas, da dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret
till inlösen.

§ U.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt gorå
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedel- i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och'' stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;
för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna
inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namn -

teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15-

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldslcontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Fullmäktige äga fastställa
bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för
dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, ma, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Biksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller
i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan
stadgas.

2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av
kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade
i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska
valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19-

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations-
och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,
överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten
uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Uran denna fond skola under år 191G utgå:

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorterings -

lånen;

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten
övertagna lån;

dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen;

dels ock ränta å den 1 december 1916 förfallande skattkammarväxlar
samt ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd upplåning.

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å
vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för
statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsätt -

ningsbelopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,
på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsvn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894
års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras
under namn av järnväg slånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång samt de bestämmelser,
som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid
detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej
må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av
vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och
bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång finnas angivna i
en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader
vid riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916 beräknade
till sammanlagt 1,465,000 kronor, skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder
(överskott)», järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916
beräknade till sammanlagt 689,000 kronor, skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», järnvägslånef onden resp.
allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontor upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
bos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-
och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i
riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln
»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontor skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1916, under gruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. in.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,250,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,
som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen,
som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten,
äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor fram och åter;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien
hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1915 års lagtima riksdags verksamhet, under villkor att 400
exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris
av en krona, snarast möjligt och senast inom två och en halv månad efter
1915 års riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret
för omedelbar utdelning till riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet pa
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exempar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,
hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdagsbeslut, förtryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande
förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens
ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk,

g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare
vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat.

2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och över maskinisten vid riksdagens
hus enligt vid detta reglemente fogad stat.

3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års
riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontor et,
förslagsanslag, 175,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt
var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,
som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och
från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som
galla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor
till andre deputeraden;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt
av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och
tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning
på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag
av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten
och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne
obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.
generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år
disponera en summa av högst 225 kronor;

/) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. å käft. 3

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för ankor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver eu fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 39,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning för justitieombudsmannen och den, som under semester
förestår justitieombudsmansämbetet, samt den hos justitieombudsmannen anställda
kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande årligen lönen för justitieombudsmannen
under innevarande och nästkommande ar utgå med 11,000
kronor, efter vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till
den, som enligt 25 § i instruktionen för justitieombudsmannen under semester
förestår dennes ämbete; varemot såväl justitieombudsmannen som
den, vilken under semester förestår justitieombudsmansämbetet, är skyldig
att,''därest han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed
förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmans avlöning.

Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp från riksgäldskontoret uppbära 1,500 kronor.
Är den, som under semester förestår justitieombudsmansämbetet, icke bosätt i
huvudstaden, äger han för resa från sin boningsort till huvudstaden och
åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning.

Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen

för sekreteraren 6,000 kronor,

för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

vilka två avlöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt

för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års
tjänstgöring höjas med 100 kronor;

b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen,

emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång
inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariat,sersättning, renskrivning m. m. ;

c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans
rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse,
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens
förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning
m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av
en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,
på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,
förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning till militieombudsmannen med 11,000 kronor årligen, efter
vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till den, som
enligt 23 § i instruktionen för militieombudsmannen under semester förestår
dennes ämbete; varemot såväl militieombudsmannen som den, vilken
under semester förestår militieombudsmansämbetet, är skyldig att, därest
han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed förenade löneinkomst,
så länge han uppbär militieombudsmans avlöning.

Utöver den fastställda avlöningen äger militieombudsmannen, därest
han vid ämbetets tillträdande icke är bosatt i huvudstaden, uppbära fiyttningshjälp
med 1,500 kronor. Är den, som under semester förestår militieombudsmansämbetet,
icke bosatt i huvudstaden, äger lian för resa från
sin boningsort till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och
traktamentsersättning;

b) avlöning åt den vid militieombudsmannens expedition erforderliga
tjänstepersonalen, till expenser, rese- och tryckningskostnader, hyresersättning
m. m. förslagsvis årligen 27,500 kronor.

De belopp, som i enlighet med de under mom. a och b här ovan
angivna grunder under innevarande år må visa sig erforderliga för militieombudsmannen
och hans expedition, ävensom medel för inköp av nödiga

möbler och övriga inventarier vid militieombudsmannens expedition må av
riksgäldskontoret utbetalas och avföras å 1915 års anslag till riksdags- och
revisionskostnader m. m.

§ 38.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1916 uppförda under anslagsgrupperna
»räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och
amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.	Till räntor	Till avbetalning	Summa
Till ränta och direkt amortering					5,283,036
1880 års lån.......................................	2,124,936	—	3,158,100	—	—
1886 » » .......................................	1,917,370	—	510,000	—	2,427,370	—
1890 » » .......................................	863,201	—	641,342	—	1,504,543	—
1899 » > ....................................... B. Statsräntelånen.	1,111,345		412,200		1,523,545	fl
Till ränta och avsättning till fonden för stats-skuldens amortering					3,053,517
3,6 % lånet .......................................	3,053,517	—	—	—	—
1888 års lån.......................................	725,733	—	—	—	725,733	—
1894 » > .......................................	525,096	—	—	—	525,096	—
1900 » > .......................................	1,271,200	—	—	—	1,271,200	—
1904 » > .......................................	1,260,000	—	—	—	1,260,000	—
1906 » * .......................................	1,512,000	—	—	—	1,512,000	—
1907 » » .......................................	1,638,000	—	—	—	1,638,000	—
1908 » > .......................................	2,179,200	—	—	—	2,179,200	—
1911 > » .......................................	2,880,000	—	-.	—	2,880,000	- 1
	3,240,000	—	—	—	3,240,000
1914 » > .......................................	7,025,000	—	—	—	7,025,000	— !
C. Övrig statsskuld.
Kommunlån ..........................................	15,338	—	49,658	—	64,996	—
Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån	24,040	—	18,000	—	42,040	—
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens			34,000		89,240
obligationslån av år 1898 .....................	55,240	—	—	—
av år 1902 .....................	30,440	—	16,000	—	46,440	—;
Årsanslaget till H. M. Konungen ...............	300,000	—	—	—	300,000	—
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1					90,000
i kvarteret Lejonet i Stockholm ............	90,000	—	—	—	—
Ränta å Konung Carl XIII-.s hemgiftskapital	7,500	—	—	—	7,500	—
Ränta å Göta kanals reparationsfond.........	7.044	—	—	—	i ,044	—
Ränta å svenska skattkammarväxlar ......... i i I). Ränta å medgiven och beräknad, ännu	1,119,000			1	1,119,000
icke verkställd upplåning, förslagsvis...	100,000		—	\| -	100,000	—•
\| Kronor	33,075,200	-	4,839,300	\| —	37,914,500	—

§ 34.

Av riksgäldskontoret skola upplåna^ och enligt Kung!. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1915 beslutade och i riksstaten för
år 1916 uppförda anslag:

a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Telegrafverket:

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
....................................................................... kr. 5,800,000: —

Statens järnvägar:

för nja byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar ............................................................ kr. 1.500,000: —

» inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer » 400,000: —

» vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm

m. m............................................................................ » 2,000,000: —

» ombyggnad av Malmö statsbangård .......................... » 1,000,000: —

> ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstä der

i Malmö.............................................................. » 600,000: —

;> anläggning av dubbelspår Norrköping—Mjölby ...... » 2,150,000: —

» anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar.
.....................................................................''....... » 6,300,000: —

» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön ...... » 2,050,000: —

» fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo .................. » 2,000,000: —

» anordnande vid Haparanda av järnvägsförbindelse

mellan svenska och finska järnvägsnäten ............ » 1,000,000: -—

Statens vattenfallsverk:

för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och

Gröteborg ..................................................................... kr. 1,000,000: —

* nJ fyrbelysning vid farleden mellan Vänersborg och

Gröteborg ..................................................................... » 200,000: —

> utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och

Saltsjön ....................................................................... » 250,000: —

» tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation ......... » 2,500,000: —

» första utbyggnaden av Porjus kraftstation.................. » 1,300,000: —-

>'' anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna

vid Älvkarleby kraftstation....................................... 125,000: —■

för anläggning av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk kr. 1,000,000.
» distributionsanläggningar för statens kraftverk ......... » 800,000:

b) »Utgifter''för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»''.

Riksgäldskontor et:

för allmänna järnvägslånefonden.......................................... kr. 1,500,000:

c) »Kostnader för införande av tobaksmonopoh:
Statskontoret:

för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks tillverkningen

i riket ................................................kr. 20,200,000:

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 84 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1916 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna
järnvägslånefonden», 1,500,000 kronor, äger riksgäldskontor^ att. i
sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till
samma fonds konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens
inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Då riksgäldskontor enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel
å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,
vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade
av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda
hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909
om statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen liar riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, undertiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman
hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje
månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om
under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt
verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande
insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels och om
sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed av -

sedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda eu gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mal inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, pa sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt fn icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, savida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flera handlingar.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
bus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens bus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, ''solka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
ar efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse eu revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland
postsparbankens styrelse.

§ 64.

sig

utse en ledamot i

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gremensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråssa
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvud -

staden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden avgår (§98
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot a bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Kiksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen
av samma stater meddelat följande bestämmelser:

1:°) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad,
och höra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall
avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, däi^det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2-°) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med. ordinarie befattning i riksgäldskontor eller riksdagens
bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat.

Med ordinarie befattning ma ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande . eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl.. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
oefattning såsom tjänsteman i sadant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas.

o 4:*°) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromalens
jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under
en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under
en månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Bär förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är lillända!upen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av
samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid
riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare
iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda
stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,
ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade
befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,
eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av
honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt
kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sm
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå
så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom
gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna
procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,
under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock
ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 5

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldsko ntoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldsko ntoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var -

ningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin inneharande tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där lian blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiolem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön
såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem
tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och äldersåren sextio, ökas
det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ SO.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna
levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,
dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 81.

Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena
gälla följande bestämmelser:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
eu månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets
tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessi
utom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde
tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom,
kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens
uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

7: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden
för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget,
men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30
år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension
till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige
likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge
biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt
biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom
eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt
fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av
fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga
det för tjänsten gällande pensionsunderlag.

9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

10:o) Körande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

1 l:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro
meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar
och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till
efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 29 maj 1915.

På Riksdagens vägnar:

För Första kammaren För Andra kammaren

Ivar Afzelius Johan Widén

Talman.

Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade skulder.

Eeglemen-	\|
tets
Årtal.	§•	Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emis-sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var-av blivit utlämnade obligationer å kr. 85,656,360.........................
1880	38	Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ......
1886	42	Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 .........................
1888	40	Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000
1890	39	Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1914.
1887 d. 3%2 1904 d. 3%" 1909 d. 3o/6 1909 d.	36/io %	Kr. 84,819,920
t—4 OO oo o p-	3% X	Kr. 65,231,826 £ St. 3,594,040 Frcs 90,569,808 Rmk 73,318,416
1886 d. y6	3 7, X	/Kr. 55,533,777.78 /Rmk 62,475,500
1888 d. yg	3 X	Kr. 24,191,lll:n Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 Frcs 33,583,310
1890 d. V,	37, X	Kr. 25,603,555:66 Rmk 28,804,000 £ St. 1,411,396 Frcs 35,544,136

Reglemen tets -

Årtal. §. ;

1894

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,
varav hälften utlämnats ...........................

1899 42 ^Obligationer för 1899 års statslån å kr
43 '' 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000’

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,
varav hälften utlämnats ...........................

1900

1904

1906

1907

1908

1911

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36.320.000, motsvarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

43.200.000, motsvarande francs 60,000,000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46.800.000, motsvarande francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54.480.000, motsvarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1914.
1894 d. »/«	■ 3 X	Kr. 17,503.200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480
1899 d. 15/6	37, X	Er. 32,151,240 Frcs 44,654,500 £ St. 1,768,318:4 Rmk 36,080,836
1900 d. 16/8	31/» %	Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000
1904 d. Vs	3 Vs X	Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000
1906 d. V,	01/ 0/ ° / 2/0	Er. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000
1907 d. Vs	4 % t. o. nr. jd.7.1915, därefter 31/, %	Er. 46,800,000 Frcs 65,000,000 '' £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000
1908 d. 2%	4 % t. o. m. A.''0/, 1918, därefter 3''/, %	Er. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000
1911 d. Vs	4 % t. o. m. <d. 7,1920, därefter 37, %	Er. 72,000,000 Frcs 100,000,000 '' £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000

Beglemen-		Tiden, då för-
tets
			bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.

Årtal.	§•
1913	34	Obligationer för 1913 års statslån å kr.
		72,000,000 motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000	1913 d. y10	%
1914	34	Obligationer för 1914 års statslån, varav ut-
		lämnats obligationer å kr. 30,000,000	1914 d. Xto	5 X
1913	34	Svenska skattkammarväxlar pr 1B/i 1915 å
		£ St. 1,100,000 .........	1913 d. ''y,	4 X
1906	28	Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upp-lagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro

	-
		—Svartå järnväg övertagit betalnings-skyldigheten ....................
1908	48	Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten		-*• /o
		upplagda två obligationslån, för vilka sta-ten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-
''		borg övertagit betalningsskyldigheten, näm-ligen:
		obligationslånet av år 1898........................		4 X
		» » » 1902 ........................		4- °Z
1895	16	Kommunlån, för vilka staten i samman-
		hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............		5 %''
1895	16	Kommunlån, för vilka staten i samman-
		hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............		4,7 %
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhal-
		lande ........	1833 d. 3712	5 X
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten nr:
		l kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) .......................		4 %
	—	Hvpotekslån i riksbanken........	1914 d. 9	5 X

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avel. 4 käft.

Återstående kapitalskuld
den 31 december 1914.

! Kr. 72,000,000
J Eros 100,000,000
m St. 3,960,000 i
iRmk 80,800,000

Kr. 30,000,000

I Er. 20,064,000
| £ St. 1,100,000

Er. 618,000

Kr. 1,413,000
Kr. 777,000

Er. 301,466:75

Er. 55,543:07

Kr. 140,889

Er. 2,250,000
Er. 23,000,000
6

I Beglemen!
tets i

; Tiden, då för;
bindelserna blii
vit utfärdade.

Årtal. §.

1890; 14

!1909 i 4

1911 j 92 Av statskontojet till riksgäldskontorets förvaltning
överlämnade kassabehållningar ...

Skuld a 1914 års anslag till räntor å stats- j
skulden m. m.............................................j

Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning
å byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus
behållning .................................

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka utfärdats
såsom grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank, bokförda inom linjen
med nämnda belopp ..........................

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka utfärdats
såsom grundfond för konungariket
Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom
linjen med nämnda belopp........................

Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 I
kr. (icke kapitaliserat) ..............................

Hertigens av Södermanland, sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom
linjen med 150,000 kr............................

Fond för Hjälmar kanals och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .................................

21 (Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd
inom linjen med kr. 100,777:16 (statsutskottets
utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag)......................................................

77 !Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets
övriga tillgångar, men med den
förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente
innehåller).......................................

30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor
till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk
drift å statens järnvägar..................

1866!
1866!

1806120

1866

1869

1900

Räntefot.

Återstående kapitalskuld
den 81 december 1914.

Kr. 20,000,000
Kr. 102,676:11

;Kr. 18,424:7 6

1890 d. 16/s

1909 d. 30/„

1815 d. 7n

1778

37,

372

Kr. 80.241:67

j Reglemen-tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	\| Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1914.
Årtal.
! §•
i 1907	40	Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av
		vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan .........................................			Kr.	75,392:64
1909	51	Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av
		vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan in. in..............................			Kr.	279,161:53
1910	47	Dito av dito å 2,038,000 kronor för full-bordande av statsbanan från Göteborg

		till Skee..............................................			Kr.	100,000
i 1911	56 Återstoden av anslaget å 1,400,000 kronor
		för fullbordande av statsbanan från Öster-sund till Ströms vattudal jämte bispår......			Kr.	300,000
1911	65	Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor
		för anläggning av ledningar för distribue-ring av elektrisk energi från statens kraft-verk vid Trollhättan .................................		—	Kr.	750,000
1912	52	Dito av dito å 2,900,000 kronor för fortsätt-
		ning av arbetet med utläggning av ytter-ligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Jama m. m.			Kr.	450,000
1912	56	Anslaget till anläggning av ledningar för
		distribuering av elektrisk energi från sta-tens kraftverk vid Trollhättan m. m.......			Kr.	1,500,000
1914	34	Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till
		telefonkabel till Gottland...........................	---	——-	Kr.	250,000
1914	34	Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn-
		vägsspår mellan Rönninge och Tärna m. m.		—	Kr.	1,600,000
1914	34	Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor till
		fortsättande av statsbanan Jama—Norr-köping ......................................................			Kr.	1,000,000
1914	34	Dito av dito å 600,000 kronor till statsbana
		från Karungi till Haparanda.....................		—	Kr.	100,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1914.
Årtal.	§•
1914 j	34	Återstoden av anslaget å 5,297,000 kronor till i införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen.		1 i	Kr. 3,697,000
1914	34	Dito av dito å 400,000 kronor till ökning av j utrustningen för elektriska driften å ban-delen Kiruna—Riksgränsen .......................		Kr. 200,000
1914	34	Dito av dito å 3,000,000 kronor för anlägg-ning av ny farled Vänersborg—Göteborg		Kr. 2,400,000
! 1914	34	Dito av dito å 2,500,000 kronor för anläg-gande av ett statens kraftverk vid Älv-karleby ......................................................		Er. 1,200,000
1914	34	Dito av dito å 2,500,000 kronor till lednin-gar för distribuering av elektrisk energi från Älvkarleby..........................................		Kr. 1,500,000
1906	22	Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs-lånefonden...................................................		Kr. 42,300
1910	42	Återstoden av anslaget för åren 1912—1914 å 4,500,000 kronor till allmänt järn-vägslånefonden ..........................................		Er. 1,368,400
1911 1912	51] 69\|	Anslagen för åren 1912—1914 till fonden för åstadkommande av bibanor inom vissa delar av riket.............................................		Kr. 4,000,000
		Diverse skulder.
		Å reservationsanslaget till utvidgning och komplettering av riksdagens bibliotek......		Er. 5,260: oi
	■	Utelöpande förfallna obligationer och kuponger		\|Kr. 16,110,080: 81 !
■		Riksgäldskontor ets fonder. Likvidations- och amortissementsfonden ......		Kr. 4,786,772:15
		Fonden för statsskuldens amortering............			Kr. 15,419,637: 22
		Riksgäldskontorets pensionsfond ..................			Er. 14,883:5 4
i			Summa Kr.	821,804,759: 20
Inom linjen balanserade skulder Kr.....................	............... 60,250,777:16	1

Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1914 års
			utbetalts.			Dröppel.		slut.
Årtal.	§■

		a) Allmänna byggnadslåne-
		fonden.
1866	43	Lån till Västerås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—:
1866	148 ^	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande av elemen-ta rl äro verksb y gg nåd e n där-städes ...................	1873-1875	5 %	/t °/	20,000		5,319	48
1874	5	Lån till seminarium för
		bildande av lärarinnor, för
		inköp av byggnad åt semi-nariet (numera övertaget av direktionen över Stock-
		boims stads undervisnings-verk) .................................	1875	5 X	4 %	59,000	—	5,906	34
1882	‘17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 %	4X	30,000	—	19,055	54
		Transport	—		—	1	58,281	36

'') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1914 års slut.
Årtal.	§■
		Transport					—	58,281	36
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17
1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma	1893	r. o/ V /o	4 X	40,000	_	29,554	85
1896	16	Lån till Härnösands dom-kapitel, för uppförande av ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund......	1897	Lånet återbeta-las med 500 kr. årligen j under j 30 år. )	—	15,000	—-	6,500	—
) 1898 \1908	171 10/	Lån till Yadstena och S:t Fers församlingar, för full-bordande av Yadstena klo-sterkyrkas restaurering ...	1898	Lånet åter-betalas senast fr. o. m. år 1918 med minst »rf.	—	16,000		16,000
18771)	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	—	20,798	70
/1877 \ 187 8	e}	Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000		49,402	32
!		Transport		—		—	202,845	40

:) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

1 j Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Eän tefot.	vid 1914 års
			utbetalts.			poppel.		slut.
Årtal.
§•
	lOj	Transport			_		_	202,845	40
/1880 (1881	Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter 1878 ock 1879 årens elds-vådor .................................	OO CO 1 — CO oo to	6 X	5 X	200,000		75,354	56

1838	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ....................	1889	5 X	4 X	100,000	—	65,752	05
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000	—	136,061	59
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ...........	1897	47,. X	37,. X	150,000	—	125,678	59
1902	20	Lån till staden Åmål för
		ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 x	4 X	300,000	—	276,305	11
1	941)	Lån till Kinda kanalaktie-
1866	118	bolag, för utsträckning av
1	143	Kinda båtled medelst kanali-
		sering av Stångån från sjön Rengen till bamnen vid Linköping...........................	1865- 1870	5 X	P o/	437,500		325,431	77
		= 1,207,429; 07
		Transport	- \| _.	—		—	1,207,429	07

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	1 Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1914 års j
Årtal.	§■							!
		Transport			—	----	—	1,207,429	i 07
		b) Allmänna Järnvägslåne-fonden.
(1866 (1897	82j 13/	Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde-valla samt för donna järn-vägs ombyggnad till nor-mal spån''g ...........................	(1865-1867/	5 %"	4 X	2,600,000		1,972,501	92
			( 1898 f
! 1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5 X 2)	47, X	2,600,000	—	924,208	i i i 54;
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57aX3)	5 %	5,000,000		2,760,536	80
		Transport	\|	—	—		6,864,676	33

*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 8 av 1886 års reglemente.

3) Se § 8 av 1888 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1914 års
O			utbetalts.					slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	_		_	0,864,676	33
1876	5	Lån till Västervik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-							i
		bolag, för anläggning av järnväg från Västervik över
		Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-
		bana...............	1877 -1879	5 X1)	47, X	1,865,000		1,526,529	90

1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X1;	4. l / o/ 7* / >> /»	1,750,000		1,475,550	16
(1876 (1904	5\| V	Lån för anläggning av järn-väg från Vi slända till Bolmen (numera övertaget av Karls-


		hamn—Vislanda järnvägs-	1877-1878	57l6 X	4 V2 X	500,000’)		465,439	41
1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till Hemse ..............................	1877—1879		472 X	500,000		1 8 134	79

(1876 (1879	51 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-ningav järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana...	1879-1882	o X1)	47g X	2,375,000		1,692,906	62


		Transport 1	—	—	1		—	12,343,236	64

G Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

*) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopD av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod j vid 1914 års 1
Årtal.	§•
		Transport	''		—	—	—	12,343,236	64
1913	22) 36/	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Knipp-boheden till Rättvik.........	1913	5 X	4Va X	1,252,000'')		834,600
1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ningav järnvägfrån Yarberg till Borås...........................	1879—1881	5 %*)	472 X	2,600,000		1,806,685	\| 10
jl 881 (1912	i}	Lån för anläggning av järn-väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag) ........................	1883-1886	5 X	4 Vs X	950,000		854,591	35
CO CO	15	Lån till Yetianda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Yetianda och Sävsjö .........	1883-1886	5 %	47* x	300,000		228,644	06
1881	15	Lån för anläggning av järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5 %	i 47,.%	500,000		373,221	66
j 1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	\ * %	472 X	500,000		381,073	36
		Transport		i	1	—	i 16,822,052 1	17 1

'') Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400.
2) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglemente.

Reglementets

\| Årtal.	: §•
1881	15
1886	16
1886	16
1886	16
1886	16

	Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1914 års
	utbetalts.			neioppet.		slut.
Transport		—	• -	___	__	16,822,052	17
Lån för anläggning av järn-
väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn-vägsaktiebolag) ......	1884--1887	5 Y	47* X	500,000		388,586	Qo

Lån för anläggning av järn-väg från Skara över Gös-säter till Yänern (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolaer’) ...........................	1887—1889	5 %	472 X	324,000		256,463	50

Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med
sidospår..............................	1887—1890	5 X	47, X	824,915 *)		664,316	27
Lån till Fågelsta—Yadstena
—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning av järn-väg från Yadstena till Ödes-höa; ...................................	1888-1890	5 %	4 72 X	300,000		241,594	48
Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-

läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna
med bibana och bamnspår	1888-1893	5 X	472 X	1,102,2502)	—	887,672	60
Transport	1 _ \| _	—	—	—	19,260,685	97

''I Enligt kung!, brev av d. M/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet a utbetalts. •	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1914 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	i	—	—		—	19,260,685	97
1888	16	Lån till Mora—Yänerns järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 ^	4 v* X	1,000,000		843,142 ''	88
1880 !	16	Lån för anläggning av järn-väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................	1890-1891	5 X	4V* X 472 %	305.000 404.000		253,480	68
\| 1886	16	Lån för anläggning av järn-väg mellan Vittsjö och Häss-leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X		390,481	87
i 1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk-fors ....................................	1891-1892	5 X	472 %	90,835		76,586	\| 88
1886	16	Lån för anläggning av järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms 1 järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	472 %	290,000		244,511	40

		Transport 1		! — 1	—	t 1	—	21,068,839 1	68

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1914 års
Årtal.	§.		utbetalts.					slut.
		Transport		—	—		—	21,068,839	68
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	4% X	1,300,000		1,152,324-	34
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnvåg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................	1892—1896	5 %	47* X 4=V2 %	1,800,000 2,350,000		1,781,595 2,034,452
1891	19	Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X		77
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	*7. X	653,000		572,218	32
1891	18	Lån till Uddevalla—Lolån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895—1896	5 X	47. X	1,247,000		1,117,411	43
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897—1899	5 X	47, %	537,500	—	491,382	73
		Transport	-	—	—			28,218,224	27

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital återstod vid 1914 års
Årtal.	§•
		Transport	——	—	—	——	—	28,218,224	27
1910	7	Lån till Östra Blekinge järn -vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise-ring av förfallna annuitets-och räntebelopp å nästföre-gående lån ........................	1910	sy* %	41/, x	108,000		103,379	55
1896	14	Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från K lin tehamn till Roma......	1897“1900	5 X	41/, X	213,250*)		213,250	_
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	563,000s)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning-av järnväg mellan Yäst-kinde och Tingstäde .........	1899,1902	5 X	47* x	119,0003)		108,153	24
1896	14 1	Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 X	47* X 47, x	1,545,500		1,438,542	29
	—	Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo-lag, för anläggning av järn-väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) ...............	1914	300,0494)	94	300,049	94
		Transport		—	—		—	30,942,599	29

*) Enligt kungl. brev av den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
2) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.
4 Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den 30/6 1913
till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras
i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

\| Reglementets	1 1	liden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
i Årtal, j §.		utbetalts.			Deioppet.		slut.
		Transport		\|	—		; -	30,942,599	1 !29l
1 1896	14	Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an-					■
		läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa
;		och Kisa till Vimmerby ...	1899-1902	5 %	*7. X	1,710,000	—	1,710,000	—
! 1896	14	Lån till Slite—Roma järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Roma
		till Slite................	1900, 1902		472 X	339,000''}		339,000
			° /o
j/1900	19}	Lån till Borås—Ålvesta
\ 1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från
		Borås till Ålvesta ...........	1901-1903	5 %	472 X	4,795,000	—	4,500,390	18
j 1896 j	14	Lån till Ealkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-	/1902/ /l905/
		ljunga till Limmared.........	5 %	472 X	505,000		481,315	46
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från Orsa till Sveg ..	(19021 1907	K o ■■ i /o	41 / 0/ ^ / 2 /o	1,850,000		1,850,000
			1909
11896 11001	14) 17/	Lån till Skövde—Ax valls
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från	(1902/	\|	41/ 0/ ! ^ / 2 /o	363,5002)

		Skövde till Axvall............	(1905J	5 X 1	—	363,500 I
		Transport	—	I			40,186,804 \|	93

1 000 kr. Enl''St kUnS'''' br6V aV den 1904 hal statslånets från bör)''an beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
r e aa 2 ™ dm 12/‘ 1905 har statslånets från bölian beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1914 års slät.

• ! Årtal.	§•
		Transport		_ !			—	40,186,804 i	93
1901	17	Lån för anläggning av järn-
		väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu-
		mera övertaget av Stock-holm-Västerås-Bergslager-nas nya järn vägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	4 7* X	1,028,700	”	1,000,561	40
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping
		med hamnspår till sjön Yxningen .......................	1904, 1907	5 X	*7» X	591,500		571,634	801
1901	17	Lån till Landskrona—Kjev-
1		linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till							1
		Sjöbo med sidospår till Ö vedsklos ter .....................	J1901j	5 %	47, x	1,192,000		1,192,000	_
		Lån till Mellersta Söderman-	(1908)
1901	17
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm-	11905) (1908/			-
		köping till Skebokvarn......	5 X	47»*	532,500	—	532,500
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm	11905)					510,000
		till Yartofta .....................	1906	5 X	4 7»X	510,000	—	—
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	11909)
		1905, 1906	5 X	47» V	290,000	—	290,000	—
		Transport	:	—	i		44,283,501	13

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Ivapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1914 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.

		Transport		—	—-	—	—	44,283,501	13
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Böda, för an-läggning av järnväg från	11905]
		Borgholm till Böda .........	{1907	5 X	47, X	419,000	—	419,000	—
1901	17	Lån till Ruda—Einsjö—Os-	(l90SJ
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda...........................	1900, 1907	5 %''	47* X	483,300		483,300
11901	17)	Lån till Orsa—Härjeådalens
11905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	1905-1907 1909	5 X	472 X	2,200,000		2,200,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Ränna— Norrtälje järnväg...............	1905	5 X	472 X	500,000		479,952	11
1900	22	Lån till Södra Ölands järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-holm till Näsby ...............	1908-1910	5 X	47ä X	951,5007		950,500
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Lidköping till Tun............	(19081 \1910(	5 X	367,500		367,500
472 x
1900	22	Lån till Yarberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till Ätrans station ..................	1908, 1912	5 X	472 X	1,185,000		1,185,000
		Transport		\|	I	50,368,753	24

'') Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000,

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 8

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1914 års
Årtal.	§•
		Transport		—	--		—	50,368,753	24
1910	42	Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsan-läggning från Varborg över TJllared till Ätrans station	1913—1914	5 X	4 v, X	65,000		65,000
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skara till Timmersdala......	(191l}	O /o"	4 Va X	352,500		352,500
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 X	4 Vä X	800,000*)		799,600
1906	22	Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ......	1909	5 X	4 Vä X	1,040,000		1,040,000
(1906 (1910	221 42/	Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Kil till Torsby..................	1911—1914	5 X	4V, X	2,500,0002)		2,250,000
(1906 (1910	221 42/	Lån till Lysekils järnvägs-aktiobolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg..........................	1911—1912	5 X	4V, X	1,200,000»)		800,000
		Transport	—-	—		—	—	55,675,853	24

*) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.
!) D:0 vid d:o d:o » 250,000.

3) D:o vid d:o d:o » 400.000,

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1914 års slut.
	—	—		—	55,675,858	24
1912	5 X	4 Va X	788,500*)	—	492,500	—
1912	5 %	4 Vt *	100,000*)	—	66,600	—
1913-1914	5 %	4‘A, X	2,581,500*)	—	1,105,500	—
1914	5	4 Va X	555,0004)	—	280,000	—
	_	_ _	—	57,620,453	24

Reglementets

Årtal. §.

1906

1910

Transport

Lån till Väderstad—Skeninge—Bränninge
järnvägsak
tiebolag, för anläggning
av järnväg från Väderstad
över Skeninge till Bränninge
.................................

Lån till Lindfors—Bosjöns
järnvägsaktiebolag, för anläggning
av järnväg från
Lindfors till Bosjön............

Lån till Sävsjöström—Nässjö
järnvägsaktiebolag för
anläggning av järnväg från
Nässjö till Sävsjöström......

Lån till Trollhättan—Nossebro
järnvägsaktiebolag, för
anläggning av järnväg från
Trollhättan till Nossebro...

= 56,418,024: i 7

Summa

‘)	Varav	vid 1914	års s	lut återstodo ej
a)	D:o	vid	do	d:o
3)	D:o	vid	d;o	do
*)	D:0	vid	d:o	d:o

» 33,400.

»1,476,000.
» 275,000.

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett
av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande
det. sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnads förslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av
kungl kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning
och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en
haiv för blindrå å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,
dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgives,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig
ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,
sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande
anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) alt varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt
alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att varje sådaot bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj it så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätt en; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns bruknmgsområde
under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt
att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,, ersättning
skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj: t kan komma att å detta anslag anvisa.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj it
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2.0) att det lanesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3.0) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång pa sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträekningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckniugar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
eu tid omfattande högst tre ar från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ta bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utoekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;
samt

8:°) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, soin är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
undei ett av dessa ar anvisat, ma för ett efterföljande år av samma
femårsperiod^ disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 9

dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnads O summans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar eu fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å lider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. Eu femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres
ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd an stånd sränta, genom
fortsatt arinuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning
såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,
som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av
försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

9: o) KuBgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus.

Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut
av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,
skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som
är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller
tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar
och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren
såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen
vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda
vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till
anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,
att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen
avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter
icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset
och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för
riksdagens behov upphandlade effekter.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

1 sekreterare och ombudsman..
1 kamrer .............................

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor ....................

1 d:o d:o .............................

1 andra gradens tjänsteman,

kassör................................

1 d:o registrator och kanslist..
1 d:o revisor och bokhållare ...

1 första gradens tjänsteman, kam

marskrivare ........................

2 d:o d:o ..............................

1 kvinnligt biträde ..................

1 d:o ....................................

1 förste vaktmästare ...............

1 vaktmästare ........................

2 d:o ....................................

Summa

Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
5,000	2,800		7,800
5,000	2,500	—	7,500
3,500	1,500	_	5,000
3,500	1,500	—	5,000
3,000	1,500	1,000	5,500
3,000	1,500	—	4,500
3,000	1,500	—	4,500
1,800	1,000	_	2,800
3,600	2,000	—	5,600
1,050	550	—	1,600
1,050	550	—	1,600
1,200	600	—	1,800
800	600	—	1,400
1,600	1,200	—	2,800
37,100	19,300	1,000 J	57,400

Ålderstillägg

(Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 500 kr.

{Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

{Efter 3 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 6
år med ytterligare 500 kr.
j Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
J år med ytterligare 200 kr.
(Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas
i med 200 kr. och efter 10
) år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två
ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor).

Anm. 3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor,

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

. . !	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
	4,000	1,800	5,800	(Efter 5 år kan lönen höjas med l 500 kr. och efter 10 år med
	( ytterligare 500 kr.
	800	600	1,400	(Efter 5 år kan lönen höjas med t 200 kr. och efter 10 år med
		( ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,400	7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga full''
mäktige tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,
Riksdagen är samlad.

Amu. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela
året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under
den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om
dagen.

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket
anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda
arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å
andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

1 övervaktmästare ..................

1 övermaskinist .....................

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

1,400

1,000

2,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med
\ 200 kr.

Summa

2,800

2,000

4,800

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
av statistik över förbrukningen av elektricitet.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

	Kr.
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Mmtell	2,500	—
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..............................	2,000
» bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ...	4,000	- !
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Eydman ...	1,000
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan
Magnus Stuart .............................................	4,000
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500
» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .............	1,400	—
» vaktmästaren Gustaf Sturkell ......................	1,200	—
» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen
Knut von Matern ....................................	3,290	— 1
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................	3,100	1
» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad.......................	500	— \|
Summa kionor	24,490	—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. in. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl.,
Stk. P. da C. O., E. Pr. Kr. O. l:a kl. m. br., St.-Off. Er. H.
L., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1913);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. l:a kl., E. N. O.,
vice ordförande (vald 1914);

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O.

2:a kl., E. V. O., K. N. S:t O. O. 2:a kl., andre deputerad
(vald 1913);

Axel Ekman, bruksägare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O., R. D. D. O.
(vald 1915);

Johan Gustaf Lagerbjelite, greve, J. K. godsägare, K. N. O. 2:a kl., E. V. O.,
E. Pr. Joh. O., E. Ank. A. Bj. O. l:a kl., förste deputerad
(vald 1914);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A. (vald 1913).

Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna
kypoteksbank (vald 1915).

Suppleanter:

Svante Herman Kvarmelius, förlikningsman, E. N. 0., R. V. 0.;

Jöns Peter Jesper son, lantbrukare, R V. 0.

Erik Kute Palmstierna, friherre, kapten.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1914 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

frih. O. H. A. Fleming,

K. E. von Greijer,

E. A. Hallin,

A. Åström,

D. K. Bergström,

S. F. E. Söderbergh.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

J. Nilsson,

O. Gr. Ekman,

K. J. A. Gustafsson.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

J. B. Eriksson i Grängesberg,

K. V. Bydén,

J. Olofsson i Digernäs,

J. P. Jesperson,

Y. Larsson i Yästerås,

S. Söderberg i Hobborn.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

A. Anderson i Båstock,

P. M. Olsson i Blädinge,

A. F. Janson i Bråten.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

till

1915 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas .........................................................

Allmänna byggnadslånefonden......................................................£

Allmänna hypoteksbanken ............................................................

Allmänna järnvägslånefonden....................................... §§ 22, 28,

Amortering, fonden för statsskuldens ..........................................

Anslag å riksstaten ..................................................................

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ...................................................

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................

Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens..............................

Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för .................................

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade

» * riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.........

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret

Avbetalning å statsskulden, anslag till .......................................

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............

» för d:o vid riksdagens bibliotek ......

» t för d:o vid riksdagens hus ...............

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning ....................................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ....................................

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ...

Behållningar, statsverkets............................................................

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ...........................

Berättelser, fullmäktiges...............................................................

» justitieombudsmannens .............................................

» riksdagens revisorers ................................................

Besiktning å riksdagens hus .....................................................

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande av ny .......................................

Bibanelänefonden ....................................................................

Bibliotek, riksdagens ..................................................................

Bibliotekarie, » ..................................................................

Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga .......................................

§ 2.

§ 23, 28 o. sid. 45—47.
§ 61.

34, 36 o. sid. 48—65.
§§ 14, 20, 21.

§§ 20, 33, 34.

§ io.

§ 69.

§ 50.

§ 33.

§ 32 mom. 4.

§ 32 mom. 1.

§ 32 mom. 4.

§§ 20, 33.

Sid. 69.

Sid. 70.

§§ 78-80.

§ 71.

§ 32 mom. 4.

§ 18.

§ 32 mom. 4.

§ 54.

§ 32 mom. 5.

§§ 32, mom. 1, 56.
§ 51.

§§ 49, 76.

§ 65.

§ 22 o. sid. 65—68.
§§ 32, 64.

§§ 32, 67.

§ 81.

Byggnadsfond för riksdags- ock riksbankskus.............................. § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o. sid.45—47,

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för............................................. § 13.

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4.

Diarium, ombudsmannens............................................................. § 50.

Elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation,

anslag till.................................... § 34.

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret § 80.

Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfriketskommitténs

expedition ............................................................... § 32.

» för militieombudsmannens expedition ........................... § 32.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 70.

» » » ock vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 77.

> » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 4.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5.

» » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21.

Fonder, riksgäldskontorets ......................... §§ 20, 24.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 22, 23, 36.

i » , förteckning å .............................. Sid. 45—59.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67.

» granskning av riksdagsmännens ................................. § 66.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ock deras suppleanter.................. Sid. 72.

» anhålla om Kungl. Haj:ts garanti å ny upplåning ... § 19.

s äga att av riksdagens revisorer begära råd ock yttranden
................................................................. § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10.

» antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 65.

» arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 4.

» befattning uppkör................................................... § 7.

» berättelser............................................................... § 54.

» besluts överklagande ............................................ §§ 49, 76.

s> deputerade ........................................................... §§ 9, 32 mom. 4.

» ombud..................................................................... §§ 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

i> ordförande och vice ordförande .............................. § 3.

» protokoll ............................................................... § 42.

» sammankomster ...................................................... §§ 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
............................................................. § 65.

» ställande till ansvar................................................ § 10.

» suppleanter ........................................................... Sid. 72.

Fullmäktiges suppleanter, deras inträdande..................

» särskilda uppdrag...................................

* tjänstledighet ..................................

» överläggningar .................................

Förfall för fullmäktige .....................................

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
.......................................

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obe medlade

tjänstemän m. fl. vid ...
Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ...............

Gxdd, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses
Haparanda, anslag till anordnande av järnvägsförbindelse mellan

svenska och finska järnvägsnäten vid...................

Hus, riksdagens ............................

* anS- uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m.

Huvudbok, riksgäldskontorets ............................

Hypoteksbank, Sveriges allmänna

Inkomster, riksgäldskontorets ......................................................

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger

» » s. k. riksgäldssedlar..............................

Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus

Inventarier i riksdagens hus

Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar

Jordbrukskredit, centralkassa för ........................

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för................

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................

» suppleant...............................................

1 ämbetsberättelse ...........................

» ämbetsresor.............................

* expedition, dess expenser...........................

s insättande i ämbetet

Justilieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över ..............................

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för.........................

* statens, anslag till ....................................

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m.......

Järnväg slånefonden ....................................... gg 22 28

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............ ’

Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av....................

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade
.......

§§ 4, 5, 7.
§§ 50-66.
§§ 44, 45.
§§ 47, 48.
§ 44.

§ 17.

§ 19.

§	32	mom	. 4.
§	32	mom	. 4.
§	32	mom	. 1.
§	17.
§	65.
§	34.
§8	32,	51,	52.
§	53.
§	40.
§	61.
§§	2, :	12-19,
§	14.
8	14.
§	64.
Sid. 68.
§§	51,	57.
§	50.
§	13.
§	32	mom.	5.
§	32	mom.	5.
§	32	mom.	5.
§	32 :	mom.	5.
§	32 :	mom.	5.
§	32 :	mom.	5.
§	65.
§	32 j	mom.	5.
§	22 c	1. sid.	1 CO	-65.
§	34.
§	60.
34,	36 c	>. sid.	rf*- 00 1	-65.

§ 34.

Sid. 45—59.

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade

Kassaförstärkning åt statsverket...................................................

Kassareserver• i utlandet, riksgäldskontorets .................................

Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld......

Kinda kanals aktiebolag, revision av...........................................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av .....................

Konstitutorial för tjänsteinnehavare .............................................

Konvertering av äldre statslån...................v..................................

Kraftstation vid Porjusfallen .....................................................

» » Trollhättan.........................................................

» » Älvkarleby ......................................................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor.......................................

» riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................

Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets..........................................

Sid. 39—44.

§ 12.

§ 17.

8 17.

§ 59.

§ 70.

§ 32 mom. 1.
§ 67.

§ 12-§ 34.

§ 34.

§§ 13, 38, 39.
§ 16. .

§ 14.

§ 81.

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvidations- och amortissementsfonderna.......................................

Låne- och s/ikerheishandlingar, inventering av..............................

Länsrätt, riksgäldskontorets.........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av ....................................

Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i.....................................................................

Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................

Markförvärv för stationsntvidgningar, anslag till ........................

Milit''^ombudsmannen, flyttaingshjälp för ............. .....................

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning ....................................

» expedition, dess expenser...........................

» suppleant...................................................

Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arvode för ...........................

Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår.................................

Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§12,

Ombud, Konungens.....................................................................

» , fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

Ordförande, vice, bland fullmäktige .............................................

Papper, upphandling av...............................................................

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus ..........................................

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl.

§§ 4, 7.

§§ 20, 30, 33.

§ 50.

§§ 34, 36.

§§ 12-19.

§ 22 o. sid. 48—65.
§ 68.

§ 67.

§ 34.

§ 32 mom. 6.

§ 32 mom. C.

§ 32 mom. 6.

§ 67.

§ 34.

13, 14, 15,17,19, 30.

§ 47.

§§ 9, 61.

§ 48.

§ 3.

§ 57.

§§ 78-80.

§ 24.

Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, riks -

dagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67.

Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............ § 81.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 71.

Porjus kraftstation, anslag för en första utbyggnad av............... § 34.

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................ § 13.

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... § 63.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 14; 30.

Protokoll, fullmäktiges ............................................................... g 42.

» riksdagens, tryckning av .......................................... § 57.

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter

2) riksdagens revisorer .....................

3) fullmäktige ....................................

4) justitieombudsmannen .....................

5) militieombudsmannen........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag

Revisionskostnader........................................................................

Revisorer, riksdagens, vid 1915 års statsrevision, och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................

» » ang. inkallande av suppleanter........................

» » råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten och resekostnader för ...............

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser ............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............

» ang. uppförande av nytt hus för..............................

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit
Riksdag, 1915 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten..
Riksdagens bibliotekarie ...............................................................

* ledamöter, reseersättning till.......................................

» hus ...........................................................................

* » , ang. avlöning för övervaktmästaren och över maskinisten

vid m. m.......................................

* » , instruktion för övervaktmästaren i .....................

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

§ 40.

§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 4.
§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 6.
§ 60.

§ 32 mom. 1.

Sid. 73.

§ 55.

§ 11-

§ 32 mom. 1.

§§ 59, 61, 62.
§§ 32, 56.

§ 13.

§ 16.

§ 53.

§ 13.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 67.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 51, 52.

§ 32.

Sid. 68.

§ 52.

Riksdagsbiblioteket....................................................................

Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta ..........................

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ...................

Riksdagskostnader....................................................................

» anslag till ..................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ................................

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ...........

» befattning med riksstatsntgifterna ..................

» fonder ............................................................

» fordringar för utlämnade lån .................. §§22

» fullmäktige......................................................

i föremål............................................................

s huvudbok ......................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

s lånerätt............................................................

» lånerörelse ......................................................

* obligationer......................................................

s räkenskaper......................................................

» skulder...........................................................

* styrelse............................................................

» upplåning.........................................................

* utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

» änke- och pupillkassa.......................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av ................................................

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med...............

Riksstatsntgifterna, riksgäldskontorets befattning med..................

Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till .....................

Rtikenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen av............................................................

Räntor å statsskulden, anslag till................................................

Sammankomster, fullmäktiges......................................................

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

kallelse till ......................................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus ..........................................

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken

Skiljaktiga meningar bland Mlmäktige ......................................

Skrifmaterialier för riksdagens behov ..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för...........................

» riksgäldskontorets, förteckning & ....................................

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges .................................

§§ 32, 64.

§ 58.

§ 53.

§ 32.

§ 65.

§§ 25-30.

§§ 31-37.

§§ 20, 24.

,23, 36 o. sid. 45—59.
Sid. 72.

§ I §

40.

§§ 2, 12-19.

§ 16.

§§ 34, 36.

§§ 12-19.

§12,14,15,17,19,30.
§§ 40, 41.

§ 14 o. sid. 39—44
§§ 3-11.

§§ 12, 19, 34, 36.

§§ 31-39.

§ 17-

§ 32 mom. 4.
§ 14 mom. 4.
§§ 25-30.

§§ 31-37.

§ 34.

§§ 40, 41.

§ 14.

§§ 20, 33.

§§ 42-49.

§ 55.

§ 65.

§§ 9, 32.

§ 67.

§ 13.

§ 48.

§ 57.

§§ 14, 30.

Sid. 39—44.

§ 62.

Statens -järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel
vid .................................................................. § 34.

» kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34.

» telefon- ock telegrafväsende, anslag till........................... § 34.

d trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar
vid ......................................................... § 34.

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgälds kontoret ............ § 18.

Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12.

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15.

Stockholms centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... § 34.

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59.

Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 3—11.

Suppleanter för fullmäktige......................................................... Sid. 72.

» , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7.

» för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 73.

» » » » , ang. inkallande av ............ § 55.

» för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... § 32.

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. £§ 72—77.

Svag—Brunflo, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34.

Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön, ang. utvidgning av § 34.

Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av § 34.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. §§ 72—77.

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus,

besvärshänvisning för................................................ § 76.

entledigande av ......................................................... § 80.

pensionering av......................................................... §§ 78—80.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... § 70.

» » s , avlöning för.............................. § 32.

» » riksdagens bibliotek .......................................... §§ 32, 67.

» » riksdagens hus ................................................ §§ 32, 67.

» » justitieombudsmannens expedition........................ § 32.

» » militieombudsmannens expedition........................ § 32.

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga §§ 68, 69,71.

Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... §§ 44, 45.

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus ............ § 67.

Tobaksmonopol, anslag för bestridande av kostnader för införande av § 34.

Traktamenten, riksdagens revisorers .......................................... § 32 mom. 1.

Trollhätte kraftstation, anslag för en tredje utbyggnad av............ § 34.

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 32.

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 57.

» av revisorernas berättelser .......................................... §§ 32, 56.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... § 32.

Ulriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan..................... § 34.

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 14.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus § 32 mom. 4.

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ § 67.

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ § 29.

Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 50—66.

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... § 57.

Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 12, 19, 34, 36.

Uppslagsbok över 1915 års riksdags arbeten................................. § 32 mom. 1.

Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret.................................... §§ 31—39.

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper.................................... § 41.

Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 17.

Vatten/allsverk, statens, anslag till................................................ § 34.

Vice värden i riksdagens hus ................................................... § 57 o, sid. 69.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor^, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus ....................................... § 67.

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 70.

Vänersborg—Göteborg, anläggning av ny farled........................... § 34.

» anslag för ny fyrbelysning vid denna farled § 34.

Ålderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus ............................. § 67.

Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation
............................................................................. § 15.

Älvkarleby kraftstation, anslag till anordningar för elektrisk uppvärmning
av isgrindarna vid .......................................... § 34.

Älvkarleby kraftverk, anslag för anläggning av ångkraftstation för § 34.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............................. § 32 mom. 4.

överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48.

Övertagna lån, amortering och förräntning av .......................... §§ 20, 33.

Övervaktmästaren i riksdagens hus, instruktion för .................. Sid. 68.

övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus ............... § 32.

CENTRALTRTCKERIET, STOCKHOLM 1915.