UTFÄRDAT VID SLUTET AV 1928 ÅRSLAGTIMA RIKSDAG (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT VID SLUTET AV 1928 ÅRS
LAGTIMA RIKSDAG

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 15 samt. 2 höft.

(Kiksgäklskontorets reglemente.)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Allmänna bestämmelser §§ 1—2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

* lånerörelse §§ 12—19.

» fonder §§ 20—24.

» befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

» » » riksstatsutgifterna §§ 31—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 38 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—65.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m m §§
66—69.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 70_73.

Ersättning för olycksfall i arbete § 74.

Av 1923 ars riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
allmänna jämvägslånefonden, sid. 37.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 39.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd från bibanelånefonden,
sid. 43.

Avlöningsstat vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, sid. 46.

» » riksdagsbiblioteket, sid. 46.

» » justitieombudsmansexpeditionen, sid. 46.

* » militieombudsmansexpeditionen, sid. 46.

Pensioner utgående från riksgäldskontoret, sid. 47.

Uppgift å fullmäktige i riksgäldskontoret, sid. 48.

Uppgift å riksdagens revisorer för granskning av stats-, banko- och riksgäldsverken,
sid. 49.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riks
gäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som
däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid likviderande
av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i
den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja
en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad
här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen, fullmäktige dock obetaget att, där så

prövas lämpligt, till annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av
visst uppdrag rörande förvaltningen.

Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige förrättats
av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess
nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden
utses för kortare period.

Fördelningen mellan deputerade, av vilka förste deputeraden har daglig
tjänstgöringsskyldighet, av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes
av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade och de bland övriga
fullmäktige, som hava att handlägga vissa ärenden, redogöra för sina åtgärder
under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna
tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl
beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Förste deputeraden äger att under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem
utses att under sådan ledighet bestrida förste deputeradens befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande dennes arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig
att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,
få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för
sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och be -

stämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna
medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelse eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må fullmäktige,
jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

5. Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett
den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
m. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget
viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning, på sätt i mom. 1
är stadgat, anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år

ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. Generalpoststyrelsen äger att, vid behov av medel för bedrivande av
postsparbanksrörelse, i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp
av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta
jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att
självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt,
som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och
generalpoststyrelsen varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor, att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom
influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att
obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret till
inlösen.

4. 1925 års riksdag har medgivit, att från riksgäldskontoret må till Sveriges
riksbank överlämnas svenska statens obligationer till ett belopp av 100,000
kronor att, där jordbrukskassa eller centralkassa för jordbrukskredit i avseende
å medlemmarnas ansvar för kassans förbindelser beslutat nedsättning,
som möjliggjorts genom ändringar, vilka vidtagits i gällande bestämmelser
angående godkännande av dylik kassa från det allmännas sida, av riksbanken
användas till täckande av förlust, som i följd av nedsättningen må
hava tillfogats någon, som, då beslutet därom registrerades, ägde fordran
hos kassan, under villkor att förlustens anledning och omfång styrkes
genom intyg av rättens ombudsman i kassans konkurs samt, vad angår
centralkassa, jämväl av det allmänna ombud, som förordnats att deltaga i
förvaltningen av konkursboet, att medgivande till obligationernas användande

skall lämnas av länsstyrelsen i det län, där kassans styrelse har sitt säte,
att därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för
behövliga obligationers tillgodogörande, att riksgäldskontoret ofördröjligen
skall underrättas, då dylikt medgivande lämnas, att obligationerna därvid
tillika i första hand skola hembjudas riksgäldskontoret till inlösen samt att
utbetalning till kassas fordringsägare av för obligationer influtna medel skall
verkställas genom konkursförvaltningens försorg.

5. 1928 års riksdag har

dels medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vunnit
eller vinner godkännande från det allmännas sida, må från riksgäldskontoret
till Sveriges riksbank överlämnas svenska statens obligationer till
belopp, som av Kungl. Maj:t må bestämmas under iakttagande av, att beloppet
— däri inräknat beloppet av de obligationer, vilka enligt riksdagens
medgivande i skrivelse den 19 mars 1915, nr 132, överlämnats eller komma
att överlämnas till riksbanken — må högst motsvara tjugu procent, med avrundning
av beloppet uppåt till jämnt hundratusental kronor, av kassans
upplåning enligt senast upprättade bokslut, samt att beloppet icke må i
något fall överstiga 500,000 kronor eller understiga 100,000 kronor;

dels besluta, att de sålunda till riksbanken överlämnade obligationerna
skola av denna innehavas såsom en för samtliga centralkassans förbindelser
avsedd gemensam pant för ett belopp motsvarande högst tjugu procent av
kassans upplåning enligt senast upprättade bokslut dock lägst för 100,000
kronor, med rätt för kassans fordringsägare att, i enlighet med vad nyss
angivits samt under nedan angivna villkor, använda panten till täckande av
sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade,
som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser
kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga;

dels ock föreskrivit såsom villkor för ifrågavarande pants användande, att
behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud,
som förordnats för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivandet till
pantens användning skall lämnas av länsstyrelsen i det län, där kassans
styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter
angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels
fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret ofördröjligen
underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid
tillika i första hand skola hembjudas riksgäldskontoret till inlösen.

6. Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret
att såsom garantifond åt aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 tillhandahålla
bolaget ett belopp av 50,000,000 kr. i av svenska staten utgivna 5 % obligationer,
att användas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som äro angivna i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10
mars 1922.

7. 1928 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att
utfärda förbindelse till aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 att vid anfordran
tillhandahålla kassan svenska statens obligationer, löpande utan
ränta, till ett belopp av 4,999,600 kronor för förvärv för statsverkets räkning
av 49,996 aktier å 100 kronor i berörda aktiebolag.

8. Riksdagen har år 1923

dels medgivit, att Kung!. Maj:t må under de förutsättningar, som angivas
i statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 16 februari 1923,
förbinda svenska staten att intill det belopp, som erfordras för amortering
och förräntning ävensom emitterande och placering av högst 13 millioner
österrikiska guldkronor av kapitalbeloppet av ett internationellt lån för
Österrikes finansiella återuppbyggande, deltaga i garantien av sagda lån;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av de
förbindelser, Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

9. 1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk anvisat
ett anslag av 10,000,000 kronor, har vidare

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande
åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk
en rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor än även till förvaltning mottaga
samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket
av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna
penningmarknaden rådande förhållanden.

10. 1924 års riksdag har

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande
åt telegrafverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk en
rörlig kredit av intill 5,000,000 kronor än även till förvaltning mottaga
samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till stats
verket av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige efter samråd med
telegrafstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna penningmark
naden rådande förhållanden.

11. 1925 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må —- under förutsättning
av liknande förbindelse från finska statens sida — förbinda
svenska staten att ikläda sig garanti för ett obligationslån å 1,500,000 kronor,
avsett att upptagas av Törne och Muonio gränsälvars flottningsförening,
har bemyndigat riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelse.

12. 1926 års riksdag har

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor^ att ej mindre för beredande
åt statens reproduktionsanstalt av rörelsekapital tillhandahålla anstalten
en rörlig kredit av intill 40,000 kronor än även till förvaltning mottaga
anstaltens för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket
av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutit, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning överlämnade
medel skall utgå ränta, som av fullmäktige i riksgäldskontoret efter
samråd med lantmäteristyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den
allmänna penningmarknaden rådande förhållanden.

13. 1927 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska
staten att ikläda sig garanti för ett obligationslån å högst 750,000 kronor,
avsett att upptagas av Kalix älvs flottningsförening, har bemyndigat riksgäldskontoret
att i fall av behov infria nämnda förbindelse.

14. 1928 års riksdag, som medgivit, att Kungl. Maj:t må förbinda svenska
staten att ikläda sig garanti för två amorteringslån, det ena å högst 600,000
kronor, avsett att upptagas av Lule älvs flottningsförening, samt det andra
å högst 900,000 kronor, avsett att upptagas av Piteå flottningsförening, har
bemyndigat riksgäldskontoret att i fall av behov infria nämnda förbindelser.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra
årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit
fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu
eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten höra å däruli angivna utrikes orter in
frias; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å
själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riks
banken eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som av riksgäldskontoret
lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och
amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering,
till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen anvisas
för denna fond.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande
förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden
medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya
upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Till fonden för återlevererade fasta lånemedel skola överföras till riks
gäldskontoret återlevererade belopp, som tidigare utbetalts å anslag att utgå
av fasta lånemedel och icke äro för sitt ursprungliga ändamål erforderliga,
och skola de å fonden innestå, till dess de på i § 29 föreskrivet sätt tagas i
anspråk.

Till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel skola överföras till
riksgäldskontoret återbetalda medel, som tidigare anvisats å riksstat att utgå
av tillfälliga lånemedel, och skola de å fonden innestå, till dess de på i
§ 29 föreskrivet sätt tagas i anspråk.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda
järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras
under namn av allmänna järnvägslånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas
angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt bokföras under namn av bibanelånefonden.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har
inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder
betäckt.

4. De medel, som blivit av riksdagen anvisade av lånemedel under titeln
»Utgifter för kapitalökning. Låneunderstöd», skola, i den mån de förvaltas
av riksgäldskontoret, bokföras under namn av fonden för låneunderstöd.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa
allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden, skola
av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket
samt justitie- och militieombudsmansexpeditionema åliggande pensionsavgifter
ävensom kvinnliga tjänstinnehavares avgifter för beredande av rätt
till pension åt efterlevande barn skola tillföras en under fullmäktiges förvaltning
ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning
pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tillsvidare
av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret, i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontor^ inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster m. m. skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden,
bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden samt fonden för
låneunderstöd skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt
i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av statens
produktiva fonder».

§ 28.

1. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna
järnvägslånefonden och bibanelånefonden, vilka härröra av lånemedel,
skola insättas på riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken under konto:
»Fonden för återbetalda fasta lånemedel» samt, i den mån de tagas i anspråk
för å riksstaten anvisade utgifter till kapitalökning av lånemedel, bokföras
såsom inkomst å titel: »Fasta lånemedel: Återbetalningar».

2. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna
järnvägslånefonden och bibanelånefonden, vilka härröra av andra
statsinkomster än lånemedel, skola insättas på statsverkets giroräkning och
bokföras såsom inkomst å titel: »I anspråk tagna kapitaltillgångar: Övriga
fonder.» På enahanda sätt förfares jämväl vad beträffar kapitalavbetalningar
å lån från allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda
uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag av andra statsinkomster än lånemedel,
skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets
räkenskaper bokföras å konto för det utgiftsanslag, till vilket
medlen höra.

Då de medel, som tillförts fonden för återlevererade fasta lånemedel, skola
tagas i anspråk å riksstaten för däri anvisade utgifter att täckas av lånemedel,
skola de redovisas såsom inkomst för riksstatens titel »Fasta lånemedel: Återbetalningar».

Reservationer å anslag av fasta lånemedel, som tagas i anspråk å riksstaten

för däri anvisade utgifter av lånemedel, skola redovisas såsom »Fasta lånemedel:
I anspråk tagna reservationer».

De medel, vilka överförts till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel,
skola, i den mån de tagas i anspråk å riksstaten för anslag till återbetalning
av tillfälliga lånemedel, i riksstaten redovisas såsom inkomst under titel »Tillfälliga
lånemedel: Återbetalningar».

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontor upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontor skola utbetalas samtliga de utgifter, som enligt
riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen
till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter äger riksgäldskontor bereda sig genom uttag i
mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För de ändamål, som äro angivna i § 31 och här ovan i § 32, äro
i riksstaten för budgetåret 1928—1929, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader
m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus,
förslagsanslag ...................................... kr. 3,290,000: —

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som

hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 74 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok över
riksdagens verksamhet;

rf) kostnaderna, enligt 1912, 1921 och 1926 års riksdagars beslut, för utgivandet
på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga av 2,000
exemplar av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar
i främmande länder; skolande detta arbete, i mån de olika häftena
utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa
begäran, samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar,
fullmäktige äga bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryck
ning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) i mån av behov ett belopp av 240,000 kronor för utgivande, enligt 1926
års riksdags beslut, av ett historiskt och statsvetenskapligt arbete om den
svenska riksdagen;

g) ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor att enligt 1924 års riksdags
beslut användas för fullbordande av manuskriptet till personregistret till
riksdagens protokoll för tiden 1809—1866 ävensom enligt 1927 års riksdags
beslut ett belopp av förslagsvis 12,500 kronor för tryckning av manuskripten
till personregistren över prästeståndet och borgarståndet vid riksdagarna under
perioden 1809—1866 samt bindning av 100 exemplar av den tryckta upplagan; h)

kostnaderna, enligt 1928 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning
i en upplaga av 500 exemplar av ett fullständigt person- och sakregister
till riksdagens protokoll med bihang för åren 1921—1930;

i) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta

egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

j) kostnaderna, enligt 1928 års riksdags beslut, för verkställande av utredning
i fråga om ordnandet av riksdagshusets omgivningar;

k) ett belopp av högst 3,000 kronor årligen att efter fullmäktiges prövning
användas för prydande av riksdagens lokaler med konstverk;

/) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;

m) pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor och
barn efter sådana befattningshavare;

n) ett belopp av förslagsvis 500 kronor för år, att efter fullmäktiges prövning
användas till understöd åt de i riksdagshuset anställda städerskorna

under sjukdom.

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag ...................... kr. 460,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till en var av sju fullmäktige i riksgäldskontoret,

efter 4,000 kronor för år................•.............. » 28,000: —

därutöver:

b) till fullmäktiges ordförande ...................... » 2,000: —

c) till förste deputeraden............................ » 10,000: —

d) till andre deputeraden............................ » 3,000: —

e) vikariatsersättning vid semester för förste deputera den

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente, förslagsanslag
.............................................. » 1,250: —

För tid, varunder förste deputeraden är av sjukdom hindrad
att tjänstgöra, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
av 8 kronor för dag.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom
äga uppbära reseersättning för varje resa, som han efter
kallelse till sammanträde företager från sin hemort till sammanträdesorten
och åter enligt de grunder, som äro eller
varda bestämda för ledamot av riksdagen.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring,
äger uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder,
som äro eller bliva bestämda för ledamot av riksdagen.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk
med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser
angående tillämpning av samma reglemente, förslags -

anslag .............................................. » 200,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 15 samt. 2 höft. 2

(Riksgäldskontorets reglemente.)

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag................ kr. 10,000: —

h) avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus samt ersättning för extra

arbeten, förslagsanslag ................................ » 60,000: —

i) pensioner åt f. d. tjänstemän vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus, förslagsanslag.......................... » 7,500: —

j) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet
till personalen vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

enligt § 74 här nedan ................................ » —: —

k) understöd åt stärbhusen efter avlidna obemedlade vakt betjänte

vid riksgäldskontoret efter ett belopp per år av » 225: —

l) ett belopp, att efter fullmäktiges prövning användas till
understöd åt de i riksgäldskontoret anställda städerskorna

vid sjukdom, av för år förslagsvis ...................... » 300: —

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade
och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans inkomster
under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må
den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250
kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma
för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan
förminskning av deras uti det för kassan år 1928 utfärdade reglementet
bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän
vid riksgäldskontoret ej få höjas utöver de belopp, med vilka de enligt samma
reglemente skola utgå.

3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för

statsskulden, förslagsanslag ............................ kr. 300,000: —

Från detta anslag skola utgå:

а) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för inventarier och
förbrukningsartiklar, belysning och uppvärmning, städning och renhållning,
tryckning och bindning, telefon, resekostnadsersättningar, bidrag till anordnande
av lunchservering för riksgäldskontorets personal m. m.;

б) inlösningsprovisioner; samt

c) andra omkostnader för statsskulden, såsom utgifter för inköp av obligationspapper,
tryckning av obligationer m. m., ävensom oförutsedda utgifter
till ett belopp av högst ettusen kronor.

4. -6. Riksdagsbiblioteket:

4. Avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar och
expenser, förslagsanslag................................ kr. 57,000: —

Från detta anslag skola utbetalas:

a) arvoden till e*n var av styrelsens tre ledamöter, efter
500 kronor för år ....................................

1,500: —

b) avlöningen för tjänstemän vid biblioteket enligt det
av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning
och särskilda bestämmelser angående tillämp -

ning av samma reglemente, förslagsanslag.............. kr. 32,000: —

c) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 500: —

tf) pensioner till förutvarande tjänsteinnehavare vid biblioteket
................................................ » —: —

e) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare........ » 8,000: —

/) expenser, förslagsanslag » 6,500: —

g) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet,
jämlikt § 75 ........................................ » —: —

5. Riksdagsbibliotekets komplettering och utvidgning,

reservationsanslag .................................... » 18,000: —

6. Kostnader för tryckning av katalog, reservationsanslag » 5,000: —

7. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag...................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola med tillämpning av nedan angivna
bestämmelser utgå:

a) arvode till justitieombudsmannen .................. »

Arvodet må uppbäras under den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid,
varunder justitieombudsmannen är av sjukdom hindrad att
utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder justitieombudsmannen av annan
anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,
må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av
arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest justitieombudsmannen förut innehar tjänst å rikets
stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmannens
avlöning.

b) flyttningshjälp till justitieombudsman, som vid ämbetets
tillträde icke är bosatt i huvudstaden ............ »

c) tjänstgöringsarvode för justitieombudsmannens ersättare,
efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag »

Justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar
tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den där -

17,040: —

1,500: —

2,130: —

med förenade löneinkomst för den tid, varunder han uppbär
nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänstgöringstraktamente
till justitieombudsmannens ersättare.... kr.

Till justitieombudsmannens ersättare må, därest han icke
är bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar justitieombudsmannens
ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode
efter 17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnadsoch
traktamentsersättning under resa från boningsorten till
huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning
av ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de
grunder, som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, äro stadgade i 5 § i kungl. kungörelse
den 26 juni 1925 (nr 357), dock att beträffande dylik utövning
av ämbetet efter utgången av sjätte månaden ävensom
vid sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas
bliva av längre varaktighet än sex månader, ifråga om hela
tjänstgöringstiden, det skall ankomma på delegerade för riksdagens
verk att bestämma, huruvida eller till vilket belopp
justitieombudsmannens ersättare må äga uppbära tjänstgöringstraktamente,
dock med iakttagande, att traktamentet
i dylika fall icke må utgå med högre belopp än hälften av
vad som i nyss nämnda paragraf bestämts för tiden från
och med 16:e dygnet till och med 6:e månadens utgång.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för befattningshavare
i 30 :e lönegraden.......................... »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,
skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende
på utbetalningen av justitieombudsmans avlöning i enahanda
fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka
tillkomma byråchefen, skola i övrigt tillämpliga delar, efter
justitieombudsmannens beprövande, gälla samma villkor
och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende
å de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande
avlöningsförmåner.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid justitieombudsmannens
expedition enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens
verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

11,940

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,
förslagsanslag ................................ kr. 14,135: —

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 1,800: —

h) pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmannens
expedition ...................... » 1,700: —

i) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition ...................... > 2,000: —

j) expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihets kommitterades

expedition, förslagsanslag .............. » 7,400: —

k) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor.... > 4,000: —

l) enligt 1907 års riksdags beslut, kostnaderna för ut arbetandet

av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro,
för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes
rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,
förskottsvis utbetalas ett belopp av högst................ » 20,000: —

Anslagen under g), i), j) och k) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret
till justitieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång
avgivande redovisning.

8. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag...................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till militieombudsmannen .................. » 17,040: —

Arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid, varunder
militieombudsmannen är av sjukdom hindrad att
utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder militieombudsmannen av annan
anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,
må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av
arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest militieombudsmannen förut innehar tjänst å rikets
stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens
avlöning.

b) flyttningshjälp till militieombudsman, som vid ämbetets
tillträde icke är bosatt i huvudstaden .............. » 1,500: —

c) tjänstgöringsarvode för militieombudsmannens ersättare,
efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag.. » 2,130: —

Militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar
tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär
nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänstgöringstraktamente
till militieombudsmannens ersättare.... kr.

Till militieombudsmannens ersättare må, därest han icke
är bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar militieombudsmannens
ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode
efter 17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnadsoch
traktamentsersättning under resa från boningsorten till
huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning
av ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de
grunder, som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila
statsförvaltningen, äro stadgade i 5 § i kung!, kungörelse
den 26 juni 1925 (nr 357), dock att beträffande dylik utövning
av ämbetet efter utgången av sjätte månaden ävensom
som vid sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas
bliva av längre varaktighet än sex månader, ifråga om hela
tjänstgöringstiden, det skall ankomma på delegerade för riksdagens
verk att bestämma, huruvida eller till vilket belopp
militieombudsmannens ersättare må äga uppbära tjänstgöringstraktamente,
dock med iakttagande, att traktamentet i
dylika fall icke må utgå med högre belopp än hälften av vad
som i nyss nämnda paragraf bestämts för tiden från och med
16 :e dygnet till och med 6:e månadens utgång.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för befattningshavare
i 30:e lönegraden.......................... »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,
skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på
utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda
fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma
byråchefen, skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens
beprövande, gälla samma villkor och bestämmelser,
som äro eller bliva stadgade med avseende å
de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid militieombudsmannens
expedition enligt det av riksdagen fastställda av -

11,940

löningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser
angående tillämpningen av samma reglemente,
förslagsanslag ........................................ k*

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ »

h) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid mi litieombudsmannens

expedition ........................ »

i) expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden vid

militieombudsmannens expedition, förslagsanslag ........ *

j) kostnader för militieombudsmannens ämbetsresor---- »

14,060: —
1,500: —

3,400: —

4,900: —
8,000: —

k) hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen,

ävensom för lokalens uppvärmning, förslagsanslag...... » 3,600: —

/) erforderlig flyttningskostnad, därest ombyte av lokal
för militieombudsmannens expedition förekommer.

Anslagen under g), h), i) och j) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret
till militieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång

avgivande redovisning.

Dyrtidstillägg och pensionsreglering.

1924 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen
blivit godkända för dyrtidstillägg åt andra befattningshavare i statens tjänst
och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 58, dels ock bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels
ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar
och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen
och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i
mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar,
resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition
använda erforderligt belopp;

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen
och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.
l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, rese -

kostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition
använda erforderligt belopp; samt

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924
utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änkeoch
pupillkassa samt till änkorna Anna Amalia Sandström och Ingeborg Karlström,
enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 60,
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid
riksgälds- och riksdagsförvaltningen samt förslagsanslaget till riksdags- och
revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus använda erforderligt
belopp.

1925 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från
och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare hos riksdagen enligt
de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 55, dels ock
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus använda erforderligt belopp;

2:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från
och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret
och vid riksdagens hus enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder,
dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-
och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp; samt

3:o) dels medgivit, att förhöjda pensioner jämte dyrtidstillägg må från
och med den 1 juli 1925 utgå till f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen
enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock
bemyndigat justitieombudsmannen att för ändamålet av förslagsanslaget till
avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
expedition använda erforderligt belopp.

Pensionstillägg.

1922 års riksdag har

dels medgivit, att pensionstillägg enligt de grunder, som av samma
års riksdag blivit godkända för pensionstillägg till vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt vissa änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl., må utgå till änkor och barn,
som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, ävensom
till änkorna Anna Amalia Sandström och Ingeborg Karlström;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-
och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten uppförda under anslagsgrupperna
»Räntor d statsskulden m. m.» och »Avbetalning å statsskulden» och vilka
skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i
mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt
tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De under rubriken »Återbetalning av lånemedel» i riksstaten uppförda
anslag stå därjämte till riksgäldskontorets förfogande för därmed avsedda
ändamål.

§ 34.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens räkning
upplåna:

dels 46,185,974 kronor, motsvarande de i riksstaten för budgetåret 1928—
1929 å inkomstsidan uppförda belopp, vilka skola anskaffas genom ny upplåning; dels

ock 72,681,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret
på grund av riksdagens till och med år 1927 fattade beslut
äger rätt att upplåna för täckande av på riksstaten anvisade utgifter.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret
utbetalas, vad statens ämbetsverk och myndigheter beträffar, på sätt är
föreskrivet i Kungl. Maj:ts kungörelse den 23 december 1920 angående statsverkets
giroräkning, och i övrigt medelst checker å riksgäldskontorets giroräkning,
ställda till respektive mottagare.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för
riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånefonden och
bibanelånefonden, skola av riksgäldskontoret redovisas såsom reservationsanslag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och ytterligare en tjänsteman
i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 23 december 1920 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan
han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å
denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan
av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna
tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör
å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nöclig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad
samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande
månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär
angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig
kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av oktober månad varje år bör, till upplysning för
allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst
föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade
utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt deputerade eller särskilt utsedd fullmäktig
uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden
inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där
avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt
då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,
såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall ombudet, utan att av fullmäktige därom vara
anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka
per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sins -

emellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då
ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst
avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst
ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne,
sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut
kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav
bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande
av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet blivit
justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton dagar
ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så snart
ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de
obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
höra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus,
vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
ulsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma
varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris,
vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor,
som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid
1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva
och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige höra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i
tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola
fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer
hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen varande
suppleanten utan dröjsmål inkallas.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av
revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg höra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift
erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper
och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter,
låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som
bihangets tryckning;

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt om
leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus; samt

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset.

Vid verkställigheten härav bör i regel iakttagas, att anbud, genom kungörelser
i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att
tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings-
med flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja
de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
ävensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket gälla
följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra 8 öre
för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om 8 sidor)
av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts
proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris
av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes, priset
därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag
skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för
bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har
att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene
bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje
revision välja en person att uti berörda revision sförrättning deltaga. Jämväl
skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals
aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en
revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån
överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning
av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga

rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara
vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer
det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av
nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige skola utse

dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte
suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte
suppleant för denne.

§ 64.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans
ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt
i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade; -

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin
avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster

m. m.

§ 66.

Vid inträffad ledighet av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret, som bör
återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas,
den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra efter 6 månader eller dessförinnan,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med
samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande
äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom
riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från
anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt
skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 15 sand. 2 höft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16:e—30:e lönegraderna
fordras att hava undergått godkänd studentexamen; dock höra de tjänstemän,
som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt juris kandidatexamen eller
kansliexamen, varjämte den, som utnämnes till ombudsman, bör hava fullgjort
vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv
må begagnas.

Tjänsteman i 7:e eller ll:e lönegraden skall hava avlagt godkänd realskoleexamen
eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig ung
dom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av övriga i tjänsteförteckningen för riksgäldskontoret upptagna
tjänster eller ordinarie tjänst vid riksdagens hus erfordras att hava
med gott vitsord genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt för tjänsten
erforderliga kunskaper.

§ 69.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda
befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser

m. m.

§ 70.

1. Om tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller visat vanvördnad
eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads tillsägelser
och föreställningar rätta eller ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse
i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna
levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige
anmäla, och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga
upplysningar infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara,
inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav låter sig
rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit
infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande
omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare
tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt § 20 mom. 1 avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom uppbära
något därav.

3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat
i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och
hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

§ 71.

På fullmäktiges prövning beror huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöva sin beställning.

§ 72.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring eller
för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs anförande
honom skriftligen meddelas.

§ 73.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält
laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat
biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret
vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som
under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt
och, efter att, på sätt i § 70 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie
befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 74.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser.

av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall
i arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som är
anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 8 juni 1928.

På riksdagens vägnar:

för Första kammaren

för Andra kammaren

AXEL VENNERSTEN.

Talman.

BERNH. ERIKSSON.

Talman.

Allmänna järnvägslånefonden.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1923 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj-.ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor att
utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår
anvisat, må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

1926 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,
som enligt riksdagens tidigare beslut skulle ske under budgetåren
1926—1929, i stället skola äga rum under budgetåren 1927—1930.

1927 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,
som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1927—

1930, i stället skola äga rum under budgetåren 1928—1931.

1928 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden,
som enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1928—

1931, i stället skola äga rum under budgetåren 1929—1932.

Härjämte har riksdagen föreskrivit, att för åtnjutande av lån, som Kungl.
Maj:t från nämnda anslag beviljar till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla nedanstående villkor och
bestämmelser:

1 :o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden skola genom tillfredsställande
utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild
beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande trafik.

2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.

3:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar,
besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna
föranledas av granskningen utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och den i
l:o) omförmälda utredning och beräkning.

4: o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så stor
del, som motsvarar fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande

5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att utbetalning av den beviljade lånesumman ej må äga
rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den
del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan
återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en tiondel av
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess ej mindre inteckning i
järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under
10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående
ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande
för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl. Maj:t
bestämma, att statslånet må höjas från tre sjundedelar till högst hälften
av den beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande
bolaget eu däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa eget
anläggningskapital.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle
uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall
statslånet nedsättas med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i
fall, som avses i 6:o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget
sålunda vara pliktigt, att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning
avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära vad bolaget
för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras
av en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara upprättat,
innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma
bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna,
men dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum,
som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp
skall inbetalas till staten;

(1) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; samt

e) att därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt.

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla
inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för
vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

11 :o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och
varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom
bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande
åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o)
stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas alla
bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl. Maj:t
meddelats vid statslånets beviljande.

12 :o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts
från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den
stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i styrelsen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas
av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras
under statens kontroll.

15:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Bibanelånefonden.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års
riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands
län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av

5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med

1.000. 000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under
ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån
till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000
kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med år 1914
avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit
till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av
samma treårsperiod disDoneras. med rätt för Kungl. Maj:t att från denna
fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av
åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att belopp,
som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande
år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa
statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,
som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—1918, i
stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande
fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels
beslutat, att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut
skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920
förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden, som
enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga
rum under år 1921.

1920 års riksdag har dels beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

12.000. 000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till
fonden avsättas, utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare
2,400,000 kronor samt under vart och ett av åren 1922—1925 avsättas
likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna
fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga; dels beslutat, att de för åtnjutande
av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna villkor och
bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden; dels
medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1925 förfoga
över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel; dels
ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för år
1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

1921 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till fonden, som skolat
ske under åren 1922—1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

1922 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,
som enligt tidigare beslut skolat ske under åren 1923—1926, i stället skola
äga rum under budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

Slutligen har 1923 års riksdag beslutat, att de avsättningar till bibanelåne -

fonden, som enligt tidigare meddelade bestämmelser skolat ske under budgetåren
1923—1927, i stället skola äga rum under budgetåren 1924—1928.

1926 års riksdag har medgivit, att Ivungl. Maj:t må jämväl för tiden efter
1925 års utgång förfoga över samtliga av riksdagen anvisade medel för avsättning
till bibanelånefonden.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:*)

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som
är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort
enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig,
skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning
därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara
skyldigt, hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte
statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt
arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som
motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras
av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighei
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav,
att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av
aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola
ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen
skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i
överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

*) Dessa bestämmelser tillämpas endast i fråga om låneunderstöd, vilka av Kungl. Maja
anvisats före den 1 juli 1923.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skola förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och fyra
tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en
tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten, först sedan i stadgad ordning såväl
all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke. är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och halv procent ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men
amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande
del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja
erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad;
skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,
låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta, till dess samma
belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel
ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd leda *)

Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

mot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas
av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta
sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t
kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och
kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd
från bibanelånefonden.

(Tillämpas i fråga om understöd, som av Kungl. Maja beviljats från fonden fr. o. m.

den 1 juli 1923.)

För åtnjutande av understöd från denna fond skola fr. o m. den 1 juli
1923 gälla följande, av riksdagen fastställda villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av hanbyggnaden, särskilt dess vikt
i nationalekonomiskt hänseende, skola genom tillfredsställande utredning
vara ådagalagda.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som
är förenlig med den uppgift, banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort
enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna föranledas av kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning.

5:o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det sökande bolaget vara
skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som
jämte statsunderstödet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så
stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statsunderstödet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbe -

tets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att utbetalning å den beviljade understödssumman ej må
äga rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den
del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest
utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en femtonde!
av det beviljade statsunderstödet innestå, till dess ej mindre inteckning
i järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under
10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående
ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande
för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle
uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall
statsunderstödet nedsättas med högst tre fjärdedelar av kostnadsminskningen,
och skall bolaget sålunda vara pliktigt att, sedan anläggningen blivit i
vederbörlig ordning avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära
vad bolaget för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statsunderstöd sökes, skall trafikeras
av annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, så vitt möjligt, vara
upprättat, innan ansökning om statsunderstöd ingives, samt avskrift av
detsamma bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande statsunderstöd skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statsunderstödet skola utlämnas såsom
lån samt förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för lånets återgäldande beräknas till fem och fyra
tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst fyra år från lyftningsdagarna,
men dock ej utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med del
datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas
belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kung]. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statsunderstödet skall lämnas utan återbetalningsskyldighet.

11 :o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och varje
järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall avslutas kontrakt, varigenom
bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget
ankommande åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under
10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas
alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl.
Maj.t meddelats vid statsunderstödets beviljande.

12 :o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån,, som utbetalts
från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den
stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i styrelsen för varje järnvägsbolag, som erhållit understöd av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas
av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras
under statens kontroll.

15 :o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

16:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning
i enlighet med koncessionsbestämmelserna av inlösningsbeloppet, staten erhålla
avräkning för den del av statsunderstödet, som lämnats utan återbetalningsskyldighet.

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige, arvode 4,000 kronor ..................... 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden ................................................................. 2,000 »

» förste deputeraden ......................................................... 10,000 »

» andre » ......................................................... 3,000 »

Vikariatsersättning vid semester för förste deputeraden, förslagsanslag
............................................................................ 1,250 » 44,250 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag.
Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag........................

220,000 kr.
10,000 »
60,000 »
7,500 >

Förslagsanslag 341,750 kr.

Anm. Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt avgörande
av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter
tills vidare förordna dels såsom vice värd i riksdagens hus en tjänsteman mot en
avlöning högst enligt 27:e lönegraden i gällande löneplan för befattningshavare vid
riksdagens verk, dels ock under den tid av året, då fullmäktige så finna nödigt, en tjänsteman
i riksdagens verk mot avlöning högst enligt 17:e lönegraden av samma löneplan.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter .......................................... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 32,000 >

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................................ 500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare............................................. 8,000 »

Förslagsanslag 42,000 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen............................................................ 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ..................... 2,130 »

Avlöning till en byråchef........................................................................... 11,940 •

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 14,135 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................................ 1,800 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag................................................ 1,700 >

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................... 2,000 »

Förslagsanslag 50,745 kr.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ............................................................ 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ..................... 2,130 »

Avlöning till en byråchef........................................................................... 11,940 >

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...................................... 14,060 >

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................... 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................. 3,400 »

Förslagsanslag 50,070 kr.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner.

	Ursprungligen beviljade pensioner	Förhöjda pen-sioner fr. o. m. 1 juli 1925
Från riksstatsanslaget XIII: 1.	Kr.		Kr.
till f. d. befattningshavare hos riksdagen eller deras änkor:
Förre föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Velander.......................................	4,000	—	4,752	—
» notarien i första kammarens kansli Olof Tryggve Hermelin .....................................................	1,400	—	*)1,914	—
» postvaktmästaren hos riksdagens andra kammare E. M. Wistrand ............................................	1,000	—	1,452	—
» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren..........................................	750	—	972	—
Förra städerskan i riksdagshuset Augusta Sofia Nilsson ...	300	—	696	—
» » » » Iledda Elfrida Nyqvist, född Ekendahl................................................	504	—	—	—
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Na-poleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...................................................	500			_
» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Inge-borg Karlström, född Söderman ........................	500	—	—	—
Från riksstatsanslaget XIII: 2.
till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus eller deras änkor:
Förre kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart ..................	2,000	—	2,328	—
> revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann	3,100	-	3,504	—
» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell...............	1,400	—	1,884	—
» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund...	500	—	900	—
» förste riksgälds vaktmästaren Carl Johan Johansson	1,920	—	—	—
» riksgäldsvaktmästaren Vilhelm Emanuel Willberg ...	1,716	—	—	—
Från riksstatsanslaget XIII: 7.
till f. d. befattningshavare hos riksdagens justitie-ombudsman:
Förra skrivbiträdet Ellen Kindelius ..............................	1,200	-	1,668	—

*) Inklusive pensionsförhöjning å en från statskontoret utbetald pension å 1,350 kronor.
Den från riksgäldskontoret utbetalda pensionen beviljades av 1925 års riksdag men har utgått
först från och med år 1927.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., K. N. O. 2:a kl., R. V. O., L. Sk.
S., ordförande (vald 1928);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. O. l:a kl., K. V. O.
l:a kl., K. D. D. O. l:a gr., R. Anh. A. Bj. O. l:a kl., R. Joh. O., St.

Off. It. Kr. O., Hush. G. M., L. L. A., vice ordförande (vald 1926);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, förste deputerad (vald 1928);

Henne Sebastian Tamm, (förutv. statsråd), verkställande direktör i Sveriges
allra, hypoteksbank, K. V. O. l:a kl., R. N. O., L. L. A. (vald 1927);

Helge Mattias Bäckström, Fil. D., f. d. professor (vald 1926);

Eric Adolf Hallin, kabinettskammarherre, K. N. O. 2:a kl., K. V. O. 2:a kl.,
Stk Abess. SO., T. O. O. 2:a kl. o. M. O. 2:a kl., K. Ned. O. H. O., R. P. K. O.,
R. Pr. Kr. O. 4:e kl. (vald 1928);

Anders Anderson, fångvårdsfullmäktig (vald 1927).

Suppleanter:

Emil Oskar Hagman, byråassistent;

Johan Johansson, hemmansägare, R. V. O.;
Gustaf Henning Andersson, hemmansägare.

Revisorer av stats-, banko- och riksgälds verken.

Utsedda av riksdagens första kammare:
Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

Aug. Nilsson i Kabbarp,

Martin Svensson,

V. Edward Larson,

J. E. Björnsson,

A. Lindgren,

K. Oscar Ericson;

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

G. A. Strömberg
S. Erik Anderson.
Carl A. Carlsson
Ivar Vennerström
A. L. Sundberg
Karl E. Andersson

(för Aug. Nilsson i Kabbarp),
( » Martin Svensson),

( » V. Edward Larson),

( » J. E. Björnsson),

( » A. Lindgren),

( » K. Oscar Ericson).

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

S. Bengtsson i Norup,

K. A. 0:son Borg,

L. J. Carlsson-Frosterud,

K. E. Magnusson i Kalmar,
N. E. Nilsson i Antnäs,

P. V. Olsson i Kalmar.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

A. Wikström

C. J. Johansson i Uppmälby

L. Borggren

E. I. Lindley

A. Henrikson

P. S. Hedlund i Häste

(för S. Bengtsson i Norup),

( » K. A. 0:son Borg),

( » L. J. Carlsson-Frosterud),

( » K. E. Magnusson i Kalmar)
( » N. E. Nilsson i Antnäs),

( » P. V. Olsson i Kalmar).

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 15 saml. 2 höft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

till

1928 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens
samtycke medgivas .......................... § 2.

Allmänna by ggnadslåne fonden.......................... §§ 23, 28.

Allmänna hypoteksbanken ............................ § 61.

Allmänna järnvågsldnefonden .................... §§ 22, 28, 36 o. sid. 35—39.

Amortering, fonden för statsskuldens.................... §§ 14, 21.

Annuitetslikvider, fonden för .......................... §§ 20, 30.

Anslag av lånemedel, ang. sättet för utbetalning och redovisning
av.......................................... §§ 35, 36.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ........................ § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster........................ § 67.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två

deputerade ........................................ § 32 avd. 2.

Arvoden för riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning § 32 avd. 1.

Avbetalning å statsskulden, anslag till.................... §§ 20, 21, 33.

Avlöningsbesparing.................................... § 66.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus...................................... Sid. 46.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket.. Sid. 46.

» » > » justitieombudsmans expeditionen.

....................................... Sid. 46.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid militieombudsmans expeditionen.

....................................... Sid. 46.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ................ § 69.

Behållningar, statsverkets .............................. § 18.

Berättelser, fullmäktiges .............................. § 54.

» riksdagens revisorers........................ §§32 avd. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus............................ § 51.

Besvär över fullmäktiges beslut ........................§§ 49, 72.

Bibanelånefonden ....................................§§ 22, 36 o. sid. 39—45

Bibliotek, riksdagens ..... § 32 avd. 4—6.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus ............ § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna ........................ §§ 23, 28.

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för ...................... § 13 mom. 3, 4 o. 5

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning .. § 37.

Deputerade, fullmäktiges .............................. §§ 9, 32 avd. 2.

Diarium, ombudsmannens.............................. § 50.

Domänverk, statens, rörelsekapital för .................. § 13 mom. 9.

Dyrtidstillågg åt befattningshavare vid riksgäldskontor^ m. fl. Sid. 23—24.

Egendom, fasta, riksdagens, anslag till underhåll av........ § 32 avd. 1.

Entledigande av tjänstemän vid riksgäldskontor ........ §§ 70—73.

Ersättning för extra arbeten i riksgäldskontor .......... § 32 avd. 2.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .................................. § 32 avd. 7.

Expenser för militieombudsmannens expedition .......... § 32 avd. 8.

Flottningsförening, Törne och Muonio gränsälvars, obligationslån
till ........................................ § 13 mom. 11.

Flgttningshjälp för justitieombudsmannen................ § 32 avd. 7.

> » militieombudsmannen ................ § 32 avd. 8.

Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel............ § 21.

Fonden för annuitetslikvider............................ § 20.

Fonden för låneunderstöd ............................ § 27.

Fonden för statsskuldens amortering .................... §§ 14, 21.

Fonden för återlevererade fasta lånemedel .............. § 21.

Fonder, riksgäldskontorets ............................ §§ 20—24.

Frukostservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till § 32 avd. 3.

Fullmakter, granskning av riksdagsmännens ............ § 65.

Fullmäktige i riksgäldskontor och deras suppleanter---- Sid. 48.

> anhålla om Kungl. Maj :ts garanti å ny upplåning §19.

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och

yttranden .......................................... § H Fullmäktiges

ansvarsskyldighet ........................ § 10.

» antal för besluts fattande .................. §§ 46, 64 mom. 3.

> arvoden och reseersättningar .............. § 32 avd. 2.

> befattning upphör ........................ § 7.

» berättelser .............................. § 54.

» besluts överklagande ...................... §§ 49, 72.

> deputerade .................. §§ 9, 32 avd. 2.

» ombud .................................. §§ 9, 61.

> omröstningar ............................ § 48.

» ordförande och vice ordförande ............ § 3.

» protokoll ................................ § 42.

» sammankomster .......................... §§ 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i

riksbanken ............................ § 64.

» ställande till ansvar........................ § 10.

» suppleanter .............................. Sid. 48.

» suppleanter, deras inträdande .............. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag ........................ §§ 50—65.

» tjänstledighet ............................ §§ 44, 45.

» överläggningar............................ §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ................................ §§ 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och

behållningar ...................................... § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan
om ............................................ § ig.

Generalpoststyrelsen, kredit i riksgäldskontoret för bedrivande
av postsparbanksrörelse § 13.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret...... § 32 avd. 2.

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ____ § 32 avd. 1.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen

u*ses .............................................. § 64.

Hus, riksdagens ...................................... §§ 32) 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken

111,111............................................... § 64 mom. 2 b).

Huvudbok, riksgäldskontorets .......................... § 40.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ...................... § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets .......................... §§ 2, 25_30.

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger...... § 14 mom. 5.

» » s. k. riksgäldssedlar ........................ § 14 mom. 4.

Inskrivning i statsskuldboken av riksgäldskontorets obligationer
............................................ § 15.

Inventarier i riksdagens hus............................ §§ 5^ 57 c).

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar ............ § 50.

Jordbrukskredit, centralkassa för........................ § 13 m0m. 3 4 o. 5.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för................ § 32 avd. 7.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning .......... § 32 avd. 7.

» ersättare........................ § 32 avd. 7.

» ämbetsberättelse ................ §32 avd. 1.

» ämbetsresor .................... § 32 avd. 7.''

» expedition, dess expenser ........ § 32 avd. 7.

» insättande i ämbetet ............ § 64.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande
av en historik över .......................... § 32 avd. 7.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för .............. § 22 o. sid. 37_45.

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m. § 60.

> ang. tvångsförsäljning av deras egendom m. m. § 22 mom. 3.

Järnvägslånefonden, allmänna .................. §§ 22, 2g. 36 0. sid. 37—39.

Kalix älvs flottningsförening, obligationslån för .......... § 13 inom. 13.

Kassaförstärkning åt statsverket ........................ § i2 mom 4

Katalog, ny, över riksdagens bibliotek, utgivande av ...... § 32 avd. 6.

Kinda kanals aktiebolag, revision av .................... § 59.

Kompetensfordringar, tjänstemän vid riksgäldskontoret och
riksdagens hus...................................... § 68

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa .............. § 62.

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ...... § 32 avd. 1.

Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, anslag till .................... § 32 avd. 3.

Konvertering av äldre statslån .......................... § i2 mom. 2.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret ................ §§ 13) 38, 39.

» riksgäldskontorets, i riksbanken................ § 16.

Kreditkassan av år 1922, aktiebolaget .................. §§ 13’ inom. 6 o. 7, 63.

Kreditkassan av år 1922, ledamot i styrelsen för, utses av

fullmäktige ........................................ § 63.

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av ........ § 14 mom. 5.

Ledigheter bland fullmäktige .......................... §§ 4; 7.

Lule älvs flottningsförening, obligationslån för............ § 13 mom. 14.

Lunchservering till riksgäldskontorets personal, bidrag till § 32 avd. 3.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. fl., ang. kredit till § 12 mom. 5.

Ldne- och säkerhetshandlingar, inventering av .......... § 50.

Lånemedel, fasta, återleverering av......................§§ 21, 29.

» anslag till återbetalning av .................. § 33.

Lånerätt, riksgäldskontorets ............................ § 34.

Lånerörelse, riksgäldskontorets.......................... §§ 12—19.

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .................... § 22.

Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .............. § 32 avd. 8.

» ang. tryckning av hans ämbetsbe rättelse

...................... § 32 avd. 1.

» ang. förhyrande''av lokal för ....... § 32 avd. 8.

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning ........... § 32 avd. 8.

» expedition, dess expenser.......... § 32 avd. 8.

> ersättare ............. § 32 avd. 8.

Obligationer, riksgäldskontorets ....................... . §§ 12, 13, 14, 15, 19, 30

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för .................. §§ 32 avd. 1, 74.

Ombud, Konungens.................................... § 47.

» fullmäktiges .................................. §§ 9, 61.

Omröstningar, fullmäktiges ............................ § 48.

Ordförande bland fullmäktige .......................... § 3.

Ordförande, vice, bland fullmäktige .................... § 3.

Ostkustbanans aktiebolag, ledamot i styrelsen för, utses av

fullmäktige ........................................ § 63.

Papper, upphandling av .............................. § 57.

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen m. fl. .. § 32 avd. 1. 2, 4 o. 7.

Pensioner, utgående från riksgäldskontoret.............. Sid. 47.

Pensionsfond för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. § 24.

Pensionsti/löpp för befattningshavare vid riksgäldskontoret m.fl. Sid. 24.

Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag till utarbetandet av ........ § 32 avd. 1.

Personregister över prästeståndet och borgareståndet vid
riksdagarna under perioden 1809—1866, anslag för tryckning
av manuskript till ............................ § 32 avd. 1.

Piteå flottningsförening, obligationslån för................ § 13 mom. 14.

Postsparbanksrörelse, kredit för bedrivande av .......... § 13 mom. 2.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder .......... §§ 14 mom 3, 30.

Protokoll, fullmäktiges ................................ § 42.

» riksdagens, tryckning av .................... § 57.

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel .. §§ 29, 40.

1809—1866 . ....................................... § 32 avd. 1.

1921-1930 ........................................ § 32 avd. 1.

Reproduktionsanstalt, statens, rörelsekapital åt............ § 13 mom. 12.

Resekostnadsersättning för l) riksdagens ledamöter ...... § 32 avd. 1.

2) riksdagens revisorer ...... § 32 avd. 1.

3) fullmäktige .............. § 32 avd. 2 o. 3.

4) justitieombudsmannen ____ § 32 avd. 7.

5) militieombudsmannen ...... § 32 avd. 8.

6) riksgäldskontorets personal.. § 32 avd. 3.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag.......... § 60.

Revisionskostnader ................................... § av<^'' *''

Revisorer, riksdagens, vid 1927 års statsrevision, och deras

suppleanter .................... Sid. 49.

Revisorer, riksdagens, ang. utfärdande av kallelse till deras

första sammanträde.............. § 55.

t » ang. inkallande av suppleanter för .. § 55.

» » råd och yttranden av dem äga fullmäktige
att begära .............. § H ,

> traktamenten och resekostnader för.. § 32 avd. 1.

> , utses av fullmäktige för granskning av Ströms holms

nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och Konungariket Sveriges stads hypotekskassas

förvaltning .......................... §§ 59> 61, 62.

Revisorernas berättelser .............................. §§ 62, 56.

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontor att

ställa skattkammarväxlar till dess förfogande § 13 mom. 1.

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret.. § 16.

» ang. uppförande av nytt hus för .......... § 64 mom. 2 b).

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer
för centralkassa för jordbrukskredit § 13 mom. 3, 4 o. 5.

Riksdag, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten ---- § 32 avd. 1.

Riksdagen, svenska, ett historiskt och statsvetenskapligt

arbete om.......................................... § 62 mom. 1.

Riksdagens ledamöter, reseersättning till ................ § 32 avd. 1.

» hus ...................................... §§32 avd. 1, 51, 52.

» > lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas § 52.

» » ang. prydande med konstverk av lokaler inom § 32 avd. 1.

Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare
vid, m. .................................... § 62 avd. 4 6.

Riksdagshandlingar, ang. vård och försäljning av tryckta .. § 58.

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt .......... § 53.

» nytt, ang. uppförande av .................. § 64 mom. 2 b).

Riksdagshusets omgivningar, ang. ordnandet av .......... § 32 avd. 1.

Riksdagskostnader, anslag till .......................... §§ 31, 32 avd. 1.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ................ § 64 mom. 1 a).

Riksdagstrycket, se Riksdagshandlingar. ,

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.... §§ 25—30.

> befattning med riksstatsutgifterna...... §§ 31—37.

> fonder .............................. §§ 20—24.

» fordringar för utlämnade lån.......... §§ 22, 23, 36.

» fullmäktige .......................... Sid. 48.

» föremål .......................v.... § 1.

» huvudbok .......................... § 40.

> inkomster och särskilda tillgångar...... §§ 2, 25—30.

» kreditiv i riksbanken ................ § 16.

» lånerätt ............................ § 34.

» lånerörelse .......................... §§ 12—19.

» obligationer ........................§§ 12, 13, 14, 15, 19, 30.

Riksgäldskontorets oförutsedda utgifter ................. § 32 mom. 3.

> räkenskaper ........................ §§ 40, 41.

» skulder ............................ § 14.

» styrelse .................^.......... §§ 3—11.

» upplåning .......................... §§ 12, 19, 34.

» utbetalningar ........................ §§ 31—39.

» utlåning ............................ § 17.

» årsbok.............................. § 41.

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa ................ § 32 avd. 2.

Riksgäldssedlar, inlösen av ............................ § 14 mom. 4.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med .. §§ 25—30.
Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med .... §§ 31—37.

Räkenskaper, riksgäldskontorets ........................ §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av ............................ § 14 mom. 5.

Räntor å statsskulden, anslag till ...................... §§ 20, 33.

Rörelsekapital för statens domänverk .................. § 13 mom. 9.

» » telegrafverket ...................... § 13 mom. 10.

Sammankomster, fullmäktiges .......................... §§ 42—49.

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande

av kallelse till ...................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgälds- i

kontoret gemensamma .............................. § 64.

Semester för förste deputeraden ........................ §§ 9, 32 avd. 2.

Skattkammarvåxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken
............................................ § 13 mom. 1.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .................. § 48.

Skrivmaterialier för riksdagens behov, upphandling av .. § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för .......... §§ 14 mom. 3, 30.

Stadshypotekskassa, Konungariket Sveriges .............. § 62.

Statens reproduktionsanstalt, rörelsekapital åt............ § 13 mom. 12.

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontor .. § 18.

Statslån, äldre, konvertering av ........................ § 12 mom. 2.

Statsskuldbok, ang. inrättande av........................ § 15.

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning.. § 59.

Styrelsen för riksgäldskontor.......................... §§ 3—11.

Städerskor i riksdagshuset och riksgäldskontor, ang. sjuk hjälp

åt .......................................... § 32 avd. 1, 2.

Suppleanter för fullmäktige ............................ Sid. 48.

» deras inträdande .......................... §§ 4, 5, 7.

» för riksdagens revisorer .................... Sid. 49.

» » » » ang. inkallande av .. § 55.

» för justitieombudsmannen och militieombuds mannen

............. § 32 avd. 7—8.

Suspension av tjänstemän.............................. §§ 70_73.

Telegrafverket, rörelsekapital för........................ § 13 mom. 10.

Tillfällig upplåning.................................... § 29.

Tjånsteförsummelser, frågor rörande .................... §§ 70_73.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

besvärshänvisning för .............................. § 72.

entledigande av .................................... §§ 70_73.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av .......... § 68.

Tjänstemän vid riksgäldskontor^, avlöning för .......... §

» » riksdagens bibliotek .................— §

» » riksdagens hus ........................ §§

» » justitieombudsmannens expedition........ §

» j » militieombudsmannens expedition ........ §

Tjänster i riksgäldskontoret, återbesättande av lediga...... §§

Tjänstledighet för fullmäktige .......................... §§

Torne och Muonio gränsälvars flottningsförening, obligationslån
till,,....................................... §

Traktamenten, riksdagens revisorers .................... §

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.......... §

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang §

> av revisorernas berättelser.................... §§

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser .................... §

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
.......................................... §

Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes

stärbhus .......................................... §

Understöd åt vid riksdagshuset anställda städerskor under

sjukdom ........................... §

Understöd åt vid riksgäldskontoret anställda städerskor under
sjukdom .................................... §

Uppbördsmedel, särskilda .............. §

Uppdrag, fullmäktiges särskilda ........................ §§

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll §

Upplåning, riksgäldskontorets .......................... §;

Upplåning, tillfällig .................................. §

Uppslagsbok över riksdagens verksamhet ................ §

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret .............. §§

Utlåning, riksgäldskontorets ............................ §

Vice vården i riksdagens hus .......................... §

Villkor för att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus.......................... §

Värdehandlingar, inventering av ........................ §

Årsbok, riksgäldskontorets ............................ §

Återbetalda medel, redovisning av ...................... §

Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten

obligation .......................................... §

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............. §

Österrikes finansiella återuppbyggande, ang. deltagande i det

planerade internationella lånet för .................. §

överläggningar, fullmäktiges .................... §§

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1928,

32 avd. 2.

32 avd. 4.

32 avd. 2, 57.
32 avd. 7.

32 avd. 8.
67—69.

44, 45.

13 mom. 11.
32 avd. 1.

32 avd. 7.

57.

32 avd. 1, 56.
32 avd. 1.

14 mom. 6.

32 avd. 2.

32 avd. 1.

32 avd. 2.

29.

50—65.

57.

) 12, 19, 34.
29.

32 avd. 1.
31—39.

17.

57 o. sid. 46.

68.

50.

41.

29.

15.

32 avd. 2.

13 mom. 8.

47, 48.