UTFÄRDAT VID SLUTET AV 1924 ÅRSLAGTIMA RIKSDAG (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT VID SLUTET AV 1924 ÅRS
LAGTIMA RIKSDAG

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 15 saml. 3 höft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Allmänna bestämmelser §§ 1—2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—It.

» lånerörelse §§ 12—19.

» fonder §§ 20—24.

» befattning med riksstatsinkomstema §§ 25—30.

* » » riksstatsutgifterna §§ 31—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 38 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—65.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster in. in. §§
66—69.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser in. in. §§ 70—74.
Ersättning för olycksfall i arbete § 75.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
allmänna jämvägslånefonden, sid. 34.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
allmänna järnvägslånefonden, sid. 36.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 38.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd från bibanelånefonden,
sid. 42.

Avlöningsstat vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, sid. 45.

» » riksdagsbiblioteket, sid. 45.

» » justitieombudsmansexpeditionen, sid. 45.

» » militieombudsmansexpeditionen, sid. 45.

Pensioner utgående från riksgäldskontoret, sid. 46.

Uppgift å fullmäktige i riksgäldskontoret, sid. 47.

Uppgift å riksdagens revisorer för granskning av stats-, banko- och riksgäldsverken,
sid. 48, 49.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som
däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid likviderande
av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och iillhörigheter är avriksdagen
uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i
den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja
en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad
här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar järn
vid beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under eu och en halv månad årligen åt
njuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses alt under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyl
dig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,
få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för
sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, pa
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut pakallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna
medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelse eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må fullmäktige,
jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år
ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
ei forderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. Generalpoststyrelsen äger att, vid behov av medel för bedrivande av
postsparbanksrörelse, i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp
av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta
jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att
självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt,
som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och
generalpoststyrelsen varda fastställda.

För beredande av medel till ifragakommande utbetalningar å nämnda
kiedit äger riksgäldskontoret i man av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska sta -

lons obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontor^
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innebavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
förordnas för lillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har silt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom
influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att
obligationerna därvid tillika i första band hembjudas riksgäldskontoret til!
inlösen.

4. Enligt medgivande av 1922 års riksdag åligger det riksgäldskontoret
att såsom garantifond åt Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 tillhandahålla
bolaget ett belopp av 50,000,000 kr. i av svenska staten utgivna 5 % obligationer,
att användas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som äro angivna i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 10
mars 1922.

5. Riksdagen har år 1923

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under de förutsättningar, som angivas
i statsrådsprotokollet över utrikesdepartemenfsärenden den 16 februari 1923,
förbinda svenska staten att intill det belopp, som erfordras för amortering
och förräntning ävensom emitterande och placering av högst 13 millioner
österrikiska guldkronor av kapitalbeloppet av det planerade internationella
lånet för Österrikes finansiella återuppbyggande, deltaga i garantien av
sagda lån;

dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande av de
förbindelser, Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda staten.

6. 1923 års riksdag, som till rörelsekapital för statens domänverk anvisat
ett anslag av 10,000,000 kronor, har vidare

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ej mindre för beredande
åt domänverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk
eu rörlig kredit av intill 10,000,000 kronor, än även till förvaltning mottaga
samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket
av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock beslutat, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fvdlmäktige i riksgäldskontoret

efter samråd med domänstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den all
männa penningmarknaden rådande förhållanden.

7. 1924 års riksdag har

dels bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor^ att ej mindre för beredande
åt telegrafverket av ytterligare rörelsekapital tillhandahålla sagda verk en
rörlig kredit av intill 5,000,000 kronor än även till förvaltning mottaga
samma verks för omedelbart förestående utgifter eller inleverering till statsverket
av driftöverskott icke erforderliga medel;

dels ock besluta, att å såväl lyftade kreditbelopp som till förvaltning
överlämnade medel skall utgå ränta, som av fullmäktige efter samråd med
telegrafstyrelsen bestämmes med hänsyn till de å den allmänna penningmarknaden
rådande förhållanden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt gorå
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden.» av de medel, vilka böra
årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorcts skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit
fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kung]. Maj:t och kronan skola nu
eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten höra å däruti angivna utrikes orter infrias;
för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorcts
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst eu handskriven namn -

teckning, samt att obligationer a lägre valör må kunna av riksgäldskonto
rot utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ is.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta eu statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige liga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares band, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å
själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller placeras i lätt förvtterliga valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontor förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som av riksgäldskontor
lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och
amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontor skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering,
till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen anvisas
till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Till fonden för återlevorerade fasta lånemedel skola överföras till riks
gäldskontoret återlevererade belopp, som tidigare utbetalts å anslag att utgå
av fasta lånemedel och icke äro för sitt ursprungliga ändamål erforderliga,
och skola de å fonden innestå, till dess de på i § 29 föreskrivet sätt tagas i
anspråk.

Till fonden för amortering av tillfälliga lånemedel skola överföras till
riksgäldskontor^ återbetalda medel, som tidigare anvisats å riksstat att utgå
av tillfälliga lånemedel, och skola de å fonden innestå, till dess de på i
§ 29 föreskrivet sätt tagas i anspråk.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda
järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontor^ förvaltas och bokföras
under namn av allmänna jårnvägslånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas
angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt bokföras under namn av bibanelånefonden.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontor, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret bar
inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder
betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa
allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden, skola
av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgälds
kontoret, redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket
samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna åliggande pensionsavgifter
ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond, vilken skall
förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills vidare
av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret, i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster in. m. skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden,
bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden samt å lån till
Ostkustbanans aktiebolag skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av
statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)».

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från allmänna
järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de
inflyta, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets
räkenskaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar».

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda
uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontoret återlevereras medel, som tidigare utbetalts å
anslag att utgå av fasta lånemedel och icke äro för sitt ursprungliga ändamål
erforderliga, skola dessa medel av riksgäldskontoret förvaltas och i
den mån de upptagas i riksstaten såsom inkomst att användas för däri
anvisade utgifter redovisas såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar samt
efter rekvisition direkt utbetalas på vederbörande anslag.

På enahanda sätt skola i riksgäldskontoret redovisas reservationer å anslag
av fasta lånemedel, som upptagits i riksstaten såsom inkomst att användas
för däri anvisade utgifter.

Därest till riksgäldskontoret återbetalas medel, som tidigare anvisats å
riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgälds
kontoret förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk
tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader in. in.

Medel till dessa utgifter, vilka enlig! riksslaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontor^ bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varlörutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För de ändamål, som äro angivna i § 31 och här ovan i § 32, iiro
i riksstaten för budgetåret 1924—1925, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader
m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag .................................. kr- 3,000,000:

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 75 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vakt
betjäning till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp avpapper,
skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok över
riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på svenska
språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar av en
samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande
länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade av -

givet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika bältena utkomma, avgiftsfritt
tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar, fullmäktige äga
bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryck
ning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor att enligt 1924 års riksdags
beslut användas för fullbordande av manuskriptet till personregistret till
riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

g) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta
egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

h) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;

i) pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen samt till änkor och
barn efter sådana befattningshavare.

2. Till avlöningar och pensioner m. in. vid riksgäldsocli
riksdagsförvaltningen, förslagsanslag ................ kr. 440,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till en var av sju fullmäktige i riksgäldskontoret,

efter 4,000 kr. för år ................................ » 28,000:_

därutöver:

b) till fullmäktiges ordförande ...................... » 1,000:_-

c) till förste deputeraden...................„........ » 10,000:_

d) till andre deputeraden............................ » 3,000:_

e) vikariatsersättning vid semester för fullmäktiges depute rade

enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente, förslagsanslag
........... » 2,000: —

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom
äga uppbära reseersättning för varje resa, som han efter
kallelse till sammanträde företager från sin hemort till sammanträdesorten
och åter enligt de gunder, som äro eller
varda bestämda för ledamot av riksdagen.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring,
äger uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder,
som äro eller bliva bestämda för ledamot av riksdagen.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk

med dårlin hörande Ijänsleförleckning och särskilda besläm
nielser angående tillämpning av samma reglemente, förslags -

anslag .............................................. kr. 220,000: —

g) vikariatsersättning, förslagsanslag .................. » 10,000: —

h) pensioner åt f. d. tjänstemän vid riksgäldskontor^ och

riksdagens hus, förslagsanslag.......................... » 7,500:_

i) avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontor
och riksdagens hus samt ersättning för extra

arbeten, förslagsanslag ................................ » 60,000:_

/'') ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet
till personalen vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,
enligt § 75 här nedan.

A) understöd åt sterbhusen efter avlidna obemedlade vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret efter ett belopp per år av » 225: —

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade
och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans inkomster
under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må
den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250
kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma
för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan
förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän och
vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret ej få
höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den 10 maj 1919
fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret faställda beslut skola utgå.

Riksdagsbiblioteket:

3. Till avlöningar, arvoden in. in., vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag............................ kr. 55,000:_

Från detta anslag skola utbetalas:

a) arvoden till eu var av styrelsens tre ledamöter, efter
500 kronor för år .................................... ,> 1,500''_

b) avlöningen för tjänstemän vid biblioteket enligt det
av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningsningshavare
vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning
och särskilda bestämmelser angående tillämp -

ning av samma reglemente, förslagsanslag.............. » 32,000:

c) vikaiiatsersättningar, förslagsanslag ................ » 500:

d) pensioner till förutvarande tjänsteinnehavare vid biblioteket
......................

e) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare........ kr. 6,000: —

/) expenser, förslagsanslag » 6,500: —

g) ersättning vid skada till följd av olycksfall i arbetet,
jämlikt § 75 ........................................ » —: —

4. Till riksdagsbibliotekets komplettering och utvidgning,
reservationsanslag .................................... » 15,000: —

5. Till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för
statsskulden, förslagsanslag .............................. kr. 300,000.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal, ävensom resekostnadsersättning och kostnader för uniformsbeklädnad
m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer m. m.
samt inlösningsprovisioner.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag...................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola med tillämpning av nedan angivna
bestämmelser utgå:

a) arvode till justitieombudsmannen .................. » 17,040: —

Arvodet må uppbäras under den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid,

varunder justitieombudsmannen är av sjukdom hindrad att
utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder justitieombudsmannen av annan
anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,
må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att avarvodet
avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest justitieombudsmannen förut innehar tjänst å ri
hets stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmannens
avlöning.

b) flyttningshjälp till justitieombudsman, som vid ämbetets
tillträde icke är bosatt i huvudstaden ............ » 1,500: —

c) tjänstgöringsarvode för justitieombudsmannens ersät -

tare, efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag

2.130:

Justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar
tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst för den tid, varunder han uppbär
nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänstgöringstraktamente
till justitieombudsmannens ersättare.... kr.

Till justitieombudsmannens ersättare må, därest han icke är
bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar justitieombudsmannens
ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode efter
17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnads- och
traktamentsersättning under resa från boningsorten till huvudstaden
och åter samt under annan resa för utövning av
ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de grunder,
som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
äro stadgade i 6 § i kungörelsen den 31 december
1921 (nr 753), dock att beträffande dylik utövning av ämbetet
efter utgången av sjätte månaden ävensom vid sådan
tjänstgöring, som på förhand kan beräknas bliva av längre
varaktighet än sex månader, i fråga om hela tjänstgöringstiden
det skall ankomma på delegerade för riksdagens verk
att bestämma, huruvida eller till vilket belopp ersättare må
äga uppbära tjänstgöringstraktamente, med iakttagande alt
traktamentet i dylika fall icke må bestämmas till högre belopp
än hälften av vad som under c) i nyssnämnda paragraf
angivits.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare i 20 :e lönegraden ................ *

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,
skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende
på utbetalningen av justitieombudsmans avlöning i enahanda
fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka
tillkomma byråchefen, skola i övrigt tillämpliga delar, efter
justitieombudsmannens beprövande, gälla samma villkor
och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende
å de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande
avlöningsförmåner.

f) avlöning till ordinarie tjänstemän vid justitieombudsmannens
expedition enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens
verk med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 15 samt. 3 höft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

11,940:

bestämmelser angående tillämpningen av samma reglemente,
förslagsanslag ................................ kr. 14,135: —

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 600: —

h) pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmannens
expedition ...................... » 4,500: —

i) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition ...................... » 2,000: —

j) expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihets kommitterades

expedition, förslagsanslag .............. » 7,400: —

k) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor.... » 4,000: —

l) enligt 1907 års riksdags beslut, kostnaderna för ut -

arbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro,
för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes
rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst................ » 20,000: —

Anslagen under g), i), j) och k) utbetalas som förskott från riksgäldskontoret
till justitieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång
avgivande redovisning.

7. Till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag . ....................... kr. 65,000: —

Från detta anslag skola utgå:

a) arvode till militieombudsmannen .................. »

Arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen

utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för tid, varunder
militieombudsmannen är av sjukdom hindrad att
utöva ämbetet, skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
av 14 kronor för dag.

För sådan tid, varunder militieombudsmannen av annan
anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet,
må han kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av
arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt.

Därest militieombudsmannen förut innehar tjänst å rikets
stat, skall han vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens
avlöning.

b) flyttningshjälp till militieombudsman, som vid ämbetets
tillträde icke är bosatt i huvudstaden .............. »

c) tjänstgöringsarvode för militieombudsmannens ersättare,
efter 17,040 kronor för helt år räknat, förslagsanslag. . »

17,040: —

1,500: —
2,130: —

Militieombudsmannens ersättare skall, därest lian innehar
tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed
förenade löneinkomst för den tid, för vilken lian uppbär
nämnda tjänstgöringsarvode.

d) resekostnads- och traktamentsersättning samt tjänst -göringstraktamente till militieombudsmannens ersättare.... k

Till militieombudsmannens ersättare må, därest han icke
är bosatt i huvudstaden, under den tid han utövar militieombudsmannens
ämbete utgå, förutom tjänstgöringsarvode
efter 17,040 kronor för helt år räknat ävensom resekostnadsoch
traktamentsersättning under resa från boningsorten till
huvudstaden och åter samt under annan resa för utövning
av ämbetet, hälften av tjänstgöringstraktamente enligt de
grunder, som med avseende å befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
äro stadgade i 6 § i kungörelsen den 31 december
1921 (nr 753), dock att beträffande dylik utövning
av ämbetet efter utgången av sjätte månaden ävensom vid
sådan tjänstgöring, som på förhand kan beräknas bliva av
längre varaktighet än sex månader, i fråga om hela tjänstgöringstiden
det skall ankomma på delegerade för riksdagens
verk att bestämma, huruvida eller till vilket belopp ersättare
må äga uppbära tjänstgöringstraktamente, med iakttagande
att traktamentet i dylika fall icke må bestämmas till högre
belopp än hälften av vad som under c) i nyssnämnda paragraf
angivits.

e) avlöning för byråchefen, utgående med samma belopp

och efter samma grunder som enligt avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk gälla för befattningshavare
i 20:de lönegraden ........................ »

Därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat,
skola samma villkor och förbehåll vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på
utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda
fall. För åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma
byråchefen, skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens
beprövande, gälla samma villkor och bestämmelser,
som äro eller bliva stadgade med avseende å
de byråchefen hos justitiekanslersämbetet tillkommande av
löningsförmåner.

/) avlöning till ordinarie tjänstemän vid militieombudsmannens
expedition enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk

11,940:

med därtill hörande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser
angående tillämpningen av samma reglemente,
förslagsanslag ........................................ kr. 14,060.

g) vikariatsersättningar, förslagsanslag ................ » 1,500:

h) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare vid mi litieombudsmannens

expedition ........................ » 3,400:

i) expenser jämte ersättning till tillfälliga biträden vid

militieombudsmannens expedition, förslagsanslag ........ » 4,900: —

/'') kostnader för militieombudsmannens ämbetsresor---- » 8,000:

k) hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen,
ävensom för lokalens uppvärmning, förslagsanslag...... » 3,600:

/) erforderlig flyttningskostnad, därest ombyte av lokal
för militieombudsmannens expedition förekommer.

Anslagen under g), h), i) och j) utbetalas som förskott från riksgäldskontor
till militieombudsmannen mot därför inom varje budgetårs utgång
avgivande redovisning.

Dyrtidstillägg.

1924 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen
blivit godkända för dyrtidstillägg åt andra befattningshavare i statens tjänst
och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 58, dels ock bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels
ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar
och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen
och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i
mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar,
resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition
använda erforderligt belopp;

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen
och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.
1 ;o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader
och expenser m. in. för militieombudsmannen och hans expedition
använda erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924
utgå till pensionerade f. d. befattningshavare lins riksdagen enligt de grunder,
som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 59, dels ock bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens bus använda erforderligt belopp;

6:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924
utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
bus enligt de i mom. 5:o) bär ovan angivna grunder, dels ock
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner in. m. vid riksgälds- och
riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924
utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen
enligt de i mom. 5:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat
justitieombudsmannen att för ändamålet av förslagsanslaget till
avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
expedition använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1924
utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änkeoch
pupillkassa samt till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina
Gottfrida Olivia Levin och Ingeborg Karlström, enligt de grunder, som
finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 60, dels ock bemyndigat fullmäktige
i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
samt förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt
kostnader för riksdagens hus använda erforderligt belopp.

Pensionstillägg.

1922 års riksdag har

l:o) dels medgivit, att pensionstillägg enligt de grunder, som av samma
års riksdag blivit godkända för pensionstillägg till vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer samt vissa änkor och barn efter
befattningshavare i statens tjänst m. fl., må utgå till f. d. befattningshavare
i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus samt till änkor och barn,
som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, ävensom
till änkorna Anna Amalia Sandström, Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin
och Ingeborg Karlström;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret alt för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds-
och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

2:o) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) här ovan
angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid riksdagen, dels ock

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för
riksdagens hus använda erforderligt belopp; samt

3:o) dels medgivit, att pensionstillägg må enligt de i mom. l:o) här
ovan angivna grunder utgå till f. d. befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,
dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ändamålet
av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för
justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp.

Tillfälliga lönetillägg.

1924 års riksdag har beslutit, att till ordinarie innehavare av skrivbiträdesbefattning
i riksgäldskontoret ävensom, enligt fullmäktiges bestämmande,
till kvinnlig icke-ordinarie befattningshavare därstädes skall under budgetåret
1924—1925 utgå tillfälligt lönetillägg med etthundratjugu kronor för år.

Kostnaderna för ifrågavarande lönetillägg skola bestridas av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten uppförda under anslagsgrupperna
»Räntor å statsskulden m. m.» och i Avbetalning å statsskulden» och vilka
skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i
mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt
tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De under rubriken »Återbetalning av tillfälliga lånemedel» i riksstaten
uppförda anslag stå därjämte till riksgäldskontorets förfogande för därmed
avsedda ändamål.

§ 34.

Riksdagen har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens räkning
upplåna:

dels 41,195,900 kronor, utgörande de i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppförda anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels ock 151,297,700 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som riksgäldskontoret
på grund av riksdagens till och med år 1923 fattade beslut
skall anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Majds disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret
i mån av rekvisition utbetalas, vad statskontoret beträffar medelst in -

sättning i riksbanken å statsverkets giroräkning med angivande att insätt
ningen sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk antingen
genom insättning å resp. verks giroräkning i riksbanken eller medelst
till verkens styrelser ställda checkar. Då insättningen i riksbanken sker,
skola medlen samtidigt, med bifogande av riksbankens attest å insättningen,
inreverseras till vederbörande verk.

I riksgäldskontorets räkenskaper skola ifrågavarande medel uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för
riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånefonden och
bibanelånefonden, skola av riksgäldskontoret redovisas såsom reservationsanslag.

På samma sätt skola även de anslag redovisas, som av riksdagen anvisats
såsom lån åt Ostkustbanans aktiebolag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och ytterligare en tjänsteman
i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan
han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å
denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan
av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna
tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör
å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad
samt senast den 15 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman bos riksgäldskontoret
att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande
månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär
angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig
kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Senast vid utgången av september månad varje år bör, till upplysning för
allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst
föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade
utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr
och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt
då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

8 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditiv^ utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,
såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall ombudet, utan att av fullmäktige därom vara
anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra
samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka
per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då
ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst
avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst
ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne,
sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa
dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär, därvid
klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt
missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid
enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst eu gång varje år genomgå och inventera de
obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
höra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

Eu gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus,
vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma
varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris,
vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor,
som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äg;i att förvalta den jämlikt beslut vid
1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda skola
fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva
och till bankoutskotlct avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i
tidningar. — På enahanda sätt skall av fullmäktige utfärdas kallelse till
riksdagens revisorers sammanträde den 1 juli 1924.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola
fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av
revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift
erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper
och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter,
låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som
bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de
skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras;
samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja emförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja
de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
ävensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket gälla
följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra 8 öre
för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om 8 sidor)
av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts
proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris
av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes, priset
därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag
skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för
bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har
att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene
bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje

revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. .Jämväl
skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals
aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse eu
revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån
överlämnade till riksgäldskontor^, böra fullmäktige, efter verkställd granskning
av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontor. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga
rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara
vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer
det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av
nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige skola utse

dels en ledamot i styrelsen för Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte
suppleant för denne,

dels ock en ledamot i styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte
suppleant för denne.

§ 64.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande

av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden;

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans
ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än oek ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt
i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade; c)

att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin
avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster

in. m.

§ 66.

Vid inträffad ledighet av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret, som bör
återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbe -

tulus, don avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess eller ansökningstidens
förlopp tjänsten blivil i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger
åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med
samma tjänst lörenade löneförmåner, ävensom liden, inom vilken sökande
äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom
riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från
anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt
skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68.

För att kunna antagas till ordinarie tjänsteman vid riksgäldskontoret i
någon av 9:e—20 :e lönegraderna i löneplanen för manliga tjänstemän fordras
att hava undergått godkänd studentexamen; dock böra de tjänstemän, som
anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt antingen kansliexamen eller ock
juris kandidatexamen; varjämte den, som befordras till ombudsmanssysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i
domarevärv må begagnas.

Manliga tjänstemän i l:a—8:e lönegraderna vid riksgäldskontoret och
riksdagens hus skola hava på annat sätt ådagalagt för tjänsten erforderliga
kunskaper.

Kvinnlig tjänsteman skall hava erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk
för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens, eller ock
avlagt godkänd realskoleexamen; dock kan till kvinnlig tjänsteman av l:a
lönegraden antagas den, som med gott vitsord genomgått folkskola.

§ 69.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda
befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser

m. in.

§ 70.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårds -

löshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var
ningsgraden, ej därav låter sig råtta, äga fullmäktige att, med avseende å
förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom
från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under
tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 71.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer
på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och
lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman
i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 72.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande
tjänst.

§ 73.

Innan tjänsteman varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans
skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges
beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes
från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen
meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest
den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma
beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet
avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits;
kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 74.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält
laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat
biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret
vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som
under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt

och, efter att, på sätt i § 70 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie
befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall
i arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som är
anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 14 juni 1924.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 75.

På Riksdagens vägnar:

för Första kammaren

för Andra kammaren

HUGO HAMILTON.

HERM. LINDQVIST.

Talman.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 15 samt. 3 höft.
(Riksgäldskontorets reglemente.)

Allmänna järnvägslånefonden.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor att
utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,*)
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat,
må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl.
Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp
att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de stäHen, vilka järnväg skall beröra; varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del,
som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras
av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras
av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott,
skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel av

*) Riksdagen har beslutit dels ar 1919, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som
skolat ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922,
dels år 1921, att den avsättning, som skolat ske under år 1922, i stället skall äga rum
under år 1923, dels ock år 1922,att den avsättning, som skolat ske under år 1923, skall äga
rum med 750,000 kronor under tiden 1 januari—30 juni 1923 och 750,000 kronor under
budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924.

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen
den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning
av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande
för allmän trafik;

4:o) att med avsende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,
låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från allmänna järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1923 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj ds förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor att
utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår
anvisat, må för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

Härjämte har riksdagen föreskrivit, att för åtnjutande av lån, som Kungl.
Majd från nämnda anslag beviljar till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar, skola gälla nedanstående villkor och
bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden skola genom tillfredsställande
utredning vara ådagalagda; och skall därvid föreligga särskild
beräkning rörande den sannolika omfattningen av järnvägens blivande trafik.

2:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Majd,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra.

3:o) Det sökande bolaget är skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, kontrollberäkningar,
besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna
föranledas av granskningen utav kostnadsförslaget, arbetsplanen och den i
l:o) omförmälda utredning och beräkning.

4: o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det lånesökande bolaget
vara skyldigt hos Kungl. Majd styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande,
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så stor
del, som motsvarar fyra sjundedelar av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

5:o) Låneunderstödet må utgöra högst tre sjundedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Majd bestämmer, dock med
iakttagande därav, att utbetalning av den beviljade lånesumman ej må äga
rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den
del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan
återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en tiondel av
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess ej mindre inteckning i
järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under

10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den It december 1874 angående
ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande
för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

6:o) I undantagsfall, då särskilda skäl därtill föreligga, äger Kungl. Maj:t
bestämma, att statslånet må höjas från tre sjundedelar till högst hälften
av den beräknade anläggningskostnaden, ävensom medgiva det lånesökande
bolaget eu däremot svarande minskning i skyldigheten att anskaffa eget
anläggningskapital.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle
uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall
statslånet nedsättas med ett belopp, utgörande högst tre sjundedelar eller i
fall, som avses i 6:o), högst hälften av kostnadsminskningen; och skall bolaget
sålunda vara pliktigt, att, sedan anläggningen blivit i vederbörlig ordning
avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära vad bolaget
för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statslån sökes, skall trafikeras
av en annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, såvitt möjligt, vara upprättat,
innan ansökning om statslån ingives, samt avskrift av detsamma
bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst tre år från lyftningsdagarna,
men dock ej utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum,
som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp
skall inbetalas till staten;

e) att därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt.

10:o) Till säkerhet för sin fordrans utbekommande skall staten erhålla
inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för
vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och
varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall avslutas kontrakt, varigenom

bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget ankommande
åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under 10:o)
stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas alla
bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl. Maj:t
meddelats vid statslånets beviljande.

12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts
från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den
stadgade amorteringstidens utgång.

13 :o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i styrelsen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas
av bolaget.

14 :o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras
under statens kontroll.

15:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Bibanelånefonden.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års
riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands
län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av

5.000. 000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med

1.000. 000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under
ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa stats
lån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka bär är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000
kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med år 1914
avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit
till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av
samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna

fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här iir fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av
åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att belopp,
som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande
år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa
statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka bär är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,
som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—1918, i
stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande
fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels
beslutat, att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut
skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920;
dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920
förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden, som
enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall äga
rum under år 1921.

1920 års riksdag har dels beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

12.000. 000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till
fonden avsättas, utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare
2,400,000 kronor samt under vart och ett av åren 1922—1925 avsättas
likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna
fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels beslutat, att de för åtnjutande
av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna villkor och
bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade fonden; dels
medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1925 förfoga
över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel; dels
ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för år
1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

1921 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till fonden, som skolat
ske under åren 1922—1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

1922 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond,
som enligt tidigare beslut skolat ske under åren 1923—1926, i stället skola
äga rum under budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

Slutligen har 1923 års riksdag beslutat, att de avsättningar till bibanelånefonden,
som enligt tidigare meddelade bestämmelser skolat ske under budgetåren
1923—1927, i stället skola äga rum under budgetåren 1924—1928.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:*)

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

*) Dessa bestämmelser tillämpas endast i fråga om låneunderstöd, vilka av Kungl. Maj:t
anvisats före den 1 juli 1923.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som
är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort
enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig,
skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning
därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara
skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte
statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt
arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som
motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras
av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav,
att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av
aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola
ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen
av dessa låneandelar. Fn femtondel av den beviljade låneförsträckningen
skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i
överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och fyra
tiondels procent å ursprungliga förslräckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en
tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten, först sedan i stadgad ordning såväl
all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lvftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning
fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj ds bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och halv procent ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men
amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande
del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja
erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad;
skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges,
låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta, till dess samma
belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel
ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och
utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas
av bolaget.

10 :o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta
sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t
kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och
kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

Av 1923 års riksdag meddelade bestämmelser angående understöd
från bibanelånefonden.

(Tillämpas i fråga om understöd, som av Kungl. Maj:t beviljats från fonden fr. o. m.

den 1 juli 1923.)

För åtnjutande av understöd från denna fond skola fr. o. m. den 1 juli
1923 gälla följande, av riksdagen fastställda villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet och ändamålsenligheten av banbyggnaden, särskilt dess vikt
i nationalekonomiskt hänseende, skola genom tillfredsställande utredning
vara ådagalagda.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som
är förenlig med den uppgift, banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort
enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna föranledas av kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning.

5: o) För att kunna erhålla statsunderstöd skall det sökande bolaget vara
skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som.
jämte statsunderstödet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utföj
rande, på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och varav minst så
stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande.

6:o) Statsunderstödet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att utbetalning å den beviljade understödssumman ej må
äga rum, förrän däremot proportionellt svarande inbetalning verkställts å den
del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest
utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott; och skall härjämte en femtondel
av det beviljade statsunderstödet innestå, till dess ej mindre inteckning
i järnvägen meddelats med den förmånsrätt, som omförmäles nedan under
10:o), än även besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den It december 1874 angående
ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upp -

låtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik.

7:o) Därest kostnaden för järnvägsanläggningens utförande icke skulle
uppgå till det i det fastställda kostnadsförslaget upptagna beloppet, skall
statsunderstödet nedsättas med högst tre fjärdedelar av kostnadsminskningen,
och skall bolaget sålunda vara pliktigt att, sedan anläggningen blivit i
vederbörlig ordning avsynad och godkänd, omedelbart till statsverket återbära
vad bolaget för mycket kan hava uppburit.

8:o) Därest järnväg, för vars anläggning statsunderstöd sökes, skall trafikeras
av annan järnväg, bör preliminärt avtal därom, så vitt möjligt, vara
upprättat, innan ansökning om statsunderstöd ingives, samt avskrift av
detsamma bifogas ansökningen.

9:o) Med avseende å ifrågavarande statsunderstöd skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statsunderstödet skola utlämnas såsom
lån samt förräntas och amorteras sålunda,

a) att annuiteten för lånets återgäldande beräknas till fem och fyra
tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden
utgör avbetalning därå;

b) att räntefrihet må åtnjutas för högst fyra år från lyftningsdagarna,
men dock ej utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik;

c) att, så snart ränta upplupit å lyftat lånebelopp till och med det
datum, som motsvarar det för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas
belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj.ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statsunderstödet skall lämnas utan återbetalningsskyldighet.

ll:o) Mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å statens vägnar, och varje
järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall avslutas kontrakt, varigenom
bolaget förbinder sig att utföra järnvägsanläggningen i överensstämmelse
med den fastställda arbetsplanen ävensom vidtaga alla på bolaget
ankommande åtgärder för att staten må, så snart ske kan, erhålla den under
10:o) stadgade inteckningssäkerhet; börande i detta kontrakt tillika intagas

alla bolagets rättigheter och skyldigheter enligt de beslut, som av Kungl.
Maj:t meddelats vid statsunderstödets beviljande.

12:o) Fullmäktige i riksgäldskontoret äga medgiva, att statslån, som utbetalts
från ifrågavarande anslag, må i dess helhet återbetalas före den
stadgade amorteringstidens utgång.

13:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i styrelsen för varje järnvägsbolag, som erhållit understöd av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper; och skall arvode till sålunda utsedd ledamot och revisor bekostas
av bolaget.

14:o) Järnvägsbyggnaden med därtill hörande anläggningar skall utföras
under statens kontroll.

15 :o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget meddela, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

16:o) I händelse staten inlöser järnvägsanläggningen, skall vid beräkning
i enlighet med koncessionsbestämmelserna av inlösningsbeloppet, staten erhålla
avräkning för den del av statsunderstödet, som lämnats utan återbetalningsskyldighet.

Avlöningsstater.

Iliksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor ...
Därutöver

till ordföranden ................................................

» förste deputeraden .......................................

* andre > ........................................

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag .

28.000 kr.

1,000 >

10.000 >

3,000 »

2>000 » 44,000 kr.

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag........................

220,000 kr.
10,000 »
60,000 »
7,500 >

Förslagsanslag 341,500 kr.

Anm. Riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt avgörande
av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter
tills vidare förordna dels såsom vice värd i riksdagens hus en tjänsteman mot en
avlöning högst enligt 17:de lönegraden i gällande löneplan för manliga tjänstemän vid
riksdagens verk, dels ock under den tid av året, då fullmäktige så finna nödigt, en tjänsteman
i riksdagens verk mot avlöning högst enligt 10:de lönegraden av samma löneplan.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter .......................................... 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 32,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................................ 500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare............................................. 6,000 »

Förslagsanslag 40,000 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen............................................................ 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ..................... 2,130 >

Avlöning till en byråchef........................................................................... 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 14,135 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................................ 600 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag................................................ 4,500 >

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................... 2,000 >

Förslagsanslag 52,345 kr.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen ........................................................... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag ..................... 2,130 »

Avlöning till en byråchef........................................................................... 11,940 >

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................................... 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................................ 1,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.................................. 3,400 »

Förslagsanslag 50,070 kr.

Från riksgäldskontor^ utgående pensioner.

Från riksstatsanslaget XIII: 1. till f. d. befattningshavare hos riksdagen eller deras änkor:	Kr.
Förre föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Velander....................................................................	4,000	—
;> sekreteraren hos riksdagens första kammare, f. d. kanslirådet A. von Krusenstjerna ..................................................	3,400	—
> registrator! i första kammarens kansli Wilhelm Geete.........	1,400	—
» postvaktmästaren hos riksdagens andra kammare E. M. Wi-strand .......................................................................	1,000	—
» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren.....................................................................	750	—
Förra städerskan i riksdagshuset Augusta Sofia Nilsson ..............	300	—
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sand-ströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad .........	500	—
» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karl-ström, född Söderman ...................................................	500	—
Från riksstatsanslaget XIII: 2. till f. d. befattningshavare i riksgäldskontoret och vid riksdagens hus eller deras änkor: Förre kammarskri varen Sven Ludvig Stuart.................................	2,000
> revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann.........	3,100	—
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ...........................	1,400	—
» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund ...............	500	—
> övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, född Vestermark ........................	500	—
Från riksstatsanslaget XIII: ti. till f. d. befattningshavare hos riksdagens justitieombudsman: Förre sekreteraren, vice häradshövdingen Knut von Matern............	3,290
Förra skrivbiträdet Ellen Kindelius.............................................	1,200	—
Summa kronor	23,840	—

Anmärkning- Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O. l:a kl.,
K. V. O. l:a kl., K. N. S:t O. O. 2:a kl., ordförande (vald 1922);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. O. l:a kl., K. V. O.
l:a kl., K. D. D. O. l:a gr., R. Anh. A. Bj, O. l:a kl., R. Joh. O., St.k. It.
Kr. O., Hush. G. M., L. L. A., vice ordförande, förste deputerad (vald 1923);
Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1922);
Henne Sebastian Tamm, (förutv. statsråd), verkställande direktör i Sveriges
allmänna hypoteksbank, K. V. 0. l:a kl., R. N. O. (vald 1924);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. N. O., R. V. O., L. Sk. S. (vald
1922);

Viktor Larsson, redaktör (vald 1923);

Carl Gustaf Ekman, redaktör (vald 1924).

Suppleanter:

Otto Mauritz Strömberg, bruksägare, K. V. 0. l:a kl., R. N. O.;

Helge Mattias Bäckström, Fil. D., f. d. professor;

Eric Adolf Hallin, Kabinettskammarherre, K. V. O. 2:a kl., R. N. 0., T. 0. 0.
2:a kl. o. M. O. 2 kl., K. Ned. O. H. 0., R. P. K. O., R. Pr. Kr. O. 4:e kl.

Revisorer av stats- och riksgälds verken

vid den revision, som skall taga sin början den 1 juli 1924.

Utsedda av riksdagens forsta kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

E. J. G. Rosén,

J. Pålsson,

J. B. Johansson i Fredrikslund,

A. O. Frändén,

J. Nilsson i Malmö,

A. J. Bärg.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

V. Edward Larson,

J. E. Björnsson,

A. R. Rooth.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

K. S. A. Carlsson i Solberga,

F. T. Hamrin,

A. A. Lindqvist i Halmstad,

J. D. Norman,

A. V. Sävström,

O. H:son Waldén.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

N. Winkler,

P. Ödström,

K. A. 0:son Borg.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid den revision, som skall taga sin början den 1 oktober 1924.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

E. J. G. Rosén,

J. Pålsson,

J. B. Johansson i Fredrikslund,

A. O. Frändén,

J. Nilsson i Malmö,

A. J. Bärg.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

V. Edward Larson,

A. H. Rooth,

J. E. Björnsson.

Utsedda av riksdagens andra kammare:
Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

K. S. A. Carlsson i Solberga,

F. T. Hamrin,

A. A. Lindqvist i Halmstad,

J. D. Norman,

A. V. Sävström,

O. H:son Waldén.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

N. Winkler,

P. Ödström,

K. A. 0:son Borg.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 15 sand. 3 höft.
(Riksgäldskontorets reglemente.)

till

1924 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens
samtycke medgivas .......................... § 2.

Allmänna byggnadslånefonden.......................... §§ 23, 28.

Allmänna hypoteksbanken ............................ § 61.

Allmänna järnvägslänefonden .................... §§ 22, 28, 36 o. sid. 34—38.

Amortering, fonden för statsskuldens....................§§ 14, 21.

Annuitetslikvider, fonden för .......................... §§ 20, 30.

Anslag av lånemedel, ang. sättet för utbetalning och redovisning
av.......................................... §§ 35, 36.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ........................ § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster........................ § 67.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två

deputerade ........................................ § 32 avd. 2.

Arvoden för riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning § 32 avd. 1.

Avbetalning å statsskulden, anslag till.................... §§ 20, 21, 33.

Av/öningsbesparing.................................... § 66.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus...................................... Sid. 45.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket.. Sid. 45.

» » » » justitieombudsmans expeditionen.

....................................... Sid. 45.

Avlöningsstat för tjänsteinnehavare vid militieombudsmans expeditionen.

....................................... Sid. 45.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ................ § 69.

Behållningar, statsverkets .............................. § 18.

Berättelser, fullmäktiges .............................. § 54.

» riksdagens revisorers........................ §§ 32 avd. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus............................ § 51.

Besvär över fullmäktiges beslut ........................ §§ 49, 73.

Bibaneldnefonden .................................... §§ 22, 36 o. sid.38—44.

Bibliotek, riksdagens .................................. § 32 avd. 3 och 4.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus ............ § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna ........................ §§ 23, 28.

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för ...................... § 13 mom. 3.

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning . . § 37.

Deputerade, fullmäktiges .............................. §§ 9, 32 avd. 2.

Diarium, ombudsmannens.............................. § 50.

Domänverk, statens, rörelsekapital för .................. § 13 mom. (i.

Dyrtidstillågg åt befattningshavare vid riksgäldskontoret m. fl. Sid. 20—21.

Egendom, fasta, riksdagens anslag till underhåll av........ 8 32 avd. 1.

Entledigande av tjänstemän vid riksgäldskontoret ........ §§ 70—74.

Ersättning för extra arbeten i riksgäldskontoret .......... § 32 avd. 2.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .................................. § 32 avd. 0.

Expenser för militieombudsmannens expedition .......... § 32 avd. 7.

Ehjttningshjälp för justitieombudsmannen................ § 32 avd. 0.

» » militieombudsmannen ................ § 32 avd. 7.

Fonden för amortering av tillfälliga lånemedel............ § 21.

Fonden för annuitetslikvider............................ § 20.

Fonden för statsskuldens amortering .................... §§ 14, 21.

Fonden för återlevererade fasta lånemedel .............. § 21.

Fonder, riksgäldskontorets ............................ §§ 20—24.

Frukostservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till § 32 avd. 5.

Fullmakter, granskning av riksdagsmännens ............ § 65.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter .... Sid. 47.

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning § 19.

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och

yttranden .......................................... § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ........................ § 10.

» antal för besluts fattande .................. §§ 46, 64 mom. 3.

» arvoden och reseersättningar .............. § 32 avd. 2.

» befattning upphör ........................ § 7.

» berättelser .............................. § 54.

» besluts överklagande ...................... §§ 49, 73.

» deputerade .............................. §§ 9, 32 avd. 2.

» ombud ........................ §§ 9, 61.

» omröstningar ............................ § 48.

» ordförande och vice ordförande ............ § 3.

» protokoll ................................ § 42.

» sammankomster .......................... § 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i

riksbanken ............................ § 64.

» ställande till ansvar........................ § 10.

» suppleanter .............................. Sid. 47.

» suppleanter, deras inträdande .............. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag ........................ §§ 50—65.

» tjänstledighet ............................ §§ 44, 45.

» överläggningar............................ §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ................................ §§ 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och

behållningar ...................................... § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan
om ............................................ § 19.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter

obemedlade tjänstemän m. fl. vid .................... § 32 avd. 2.

Generalpoststyrelsen, kredit i riksgäldskontoret för bedrivande
av postsparbanksrörelse........................ § 13.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret ......

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ....
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen

utses ..............................................

Hus, riksdagens ......................................

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken

m. m...............................................

Huvudbok, riksgäldskontorets ..........................

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ......................

Inkomster, riksgäldskontorets ..........................

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger......

» » s. k. riksgäldssedlar ........................

Inskrivning i statsskuldboken av riksgäldskontorets obligationer
............................................

Inventarier i riksdagens hus............................

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar ............

Jordbrukskredit, centralkassa för........................

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för................

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning ..........

» ersättare........................

» ämbetsberättelse ................

» ämbetsresor ....................

» expedition, dess expenser ........

» insättande i ämbetet ............

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande
av en historik över ..........................

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för ..............

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m.

* an£>- tvångsförsäljning av deras egendom m. m.

Järnvägslänefonden, allmänna .................. §§22,

Kassaförstärkning åt statsverket ........................

Kinda kanals aktiebolag, revision av ....................

Kompetensfordringar, tjänstemän vid riksgäldskontoret och

riksdagens hus......................................

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa ..............

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ......

Konvertering av äldre statslån..........................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret ................

» riksgäldskontorets, i riksbanken................

Kreditkassan av år 1922, aktiebolaget ..................

K redd kassan av år 1922, ledamot i styrelsen för, utses av

fullmäktige ........................................

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen ^v ........

Ledigheter bland fullmäktige ..........................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering av ..........

Lönemedel, fasta, återleverering av......................

» tillfälliga, anslag till återbetalning av..........

Lånerätt, riksgäldskontorets ............................

Lånerörelse, riksgäldskontorets..........................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ....................

§ 32 avd. 2.

§ 32 avd. 1.

§ 64.

§§ 32, 51, 52.

§ 64 mom. 2 b).

§ 40.

§ 61.

§§ 2, 25—30.

§ 14 mom. 5.

§ 14 mom. 4.

§ 15.

§§ 51, 57 c).

§ 50.

§ 13 mom. 3.

§ 32 avd. 6.

§ 32 avd. 1.

§ 32 avd. 6.

§ 64.

§ 32 avd. 6.

§ 22 o. sid. 34—44.

§ 60.

§ 22 mom. 3.

28, 36 o. sid. 34—38.
§ 12 mom. 4.

§ 59.

§ 68.

§ 62.

§ 32 avd. 1.

§ 12 mom. 2.

§§ 13, 38, 39.

§ 16.

§§ 13 mom. 4 o. 63.

§ 63.

§ 14 mom. 5.

§§ 4, 7.

§ 50.

§§21, 29.

§ 33.

§ 34.

§§ 12—19.

§ 22.

Lönetillägg, tillfälliga ................................ Sid. 22.

MiUtieombudsmannen, flyttningshjälp för .............. § 32 avd. 7.

» ang. tryckning av hans ämbetsbe riittelse

...................... § 32 avd. 1.

i> ang. förhyrande av lokal för...... § 32 avd. 7.

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning ........... 8 32 avd. 7,

. » expedition, dess expenser.......... § 32 avd. 7.

» ersättare ........................ § 32 avd. 7.

Obligationer, riksgäldskontorets ........................ §§ 12, 13, 14, 15, 19, 30.

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för .................. §§ 32 avd. 1, 75.

Ombud, Konungens.................................... 8 47.

» fullmäktiges .................................. §8 9, 61.

Omröstningar, fullmäktiges ............................ 8 48.

Ordförande bland fullmäktige .......................... 8 3.

Ordförande, vice, bland fullmäktige .................... 8 3.

Ostkustbanans aktiebolag, lån åt........................ 8§ 27 o. 36.

» » ledamot i styrelsen för, utses av

fullmäktige ........................................ 8 63.

Papper, upphandling av .............................. § 57.

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen m. fl. .. 8 32 avd. 1, 2, 3—5.

Pensioner, utgående från riksgäldskontoret.............. Sid. 46.

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. 8 24.
PensiomöV/äggförbefattningshavarevid riksgäldskontorefm.fl. Sid. 21—22.
Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag till utarbetandet av ........ 8 32 avd. 1.

Postsparbanksrörelse, kredit för bedrivande av .......... § 13 mom. 2.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder .......... 8§ 14 mom 3, 30.

Protokoll, fullmäktiges ................................ 8 42.

» riksdagens, tryckning av .................... § 57.

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel .. 8§ 29, 40.

1809—1866 ........................................ § 32 avd. 1.

Resekostnadsersättning för l) riksdagens ledamöter ...... § 32 avd. 1.

2) riksdagens revisorer ...... § 32 avd. 1.

3) fullmäktige .............. § 32 avd. 2 o. 5.

4) justitieombudsmannen .... 8 32 avd. 6.

5) militieombudsmannen ...... 8 32 avd. 7.

6) riksgäldskontorets personal.. 8 32 avd. 5.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag .......... 8 60.

Revisionskostnader .................................... § 32 avd. 1.

Revisorer, riksdagens, vid 1923 års statsrevisioner, och deras

suppleanter .................... Sid. 48, 49.

» » ang. utfärdande av kallelse till deras

första sammanträde.............. § 55.

» » ang. inkallande av suppleanter för .. 8 55-

» » råd och yttranden av dem äga fullmäktige
att begära .............. 8 11.

» » traktamenten och resekostnader för. . 8 32 avd. 1.

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges

allmänna hypoteksbanks och Konungariket Sveriges stadshypotekskassas
förvaltning .......................... §§ 59, 61, 62.

Revisorernas berättelser .............................. §§ 32, 56.

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att

ställa skattkammarväxlar till dess förfogande § 13 mom. 1.

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret.. § 16.

» ang. uppförande av nytt hus för .......... § 64 mom. 2 b).

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer
för centralkassa för jordbrukskredit § 13 mom. 3.

Riksdag, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten .... § 32 avd. 1.

Riksdagens ledamöter, reseersättning till ................ § 32 avd. 1.

» hus ...................................... §§ 32 avd. 1, 51, 52.

» » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas § 52.

Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare
vid, m. m................................... § 32 avd. 3.

Riksdagshandlingar, ang. vård och försäljning av tryckta .. § 58.

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt .......... § 53.

» nytt, ang. uppförande av .................. § 64 mom. 2 b).

Riksdagskostnader, anslag till ...... §§ 31, 32 avd. 1.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ................ § 64 mom. 1 a).

Riksdagstrycket, se Riksdagshandlingar.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.. .. §§ 25—30.

» befattning med riksstatsutgifterna ...... §§ 31—37.

» fonder .............................. §§ 20—24.

» fordringar för utlämnade lån.......... §§ 22, 23, 36.

» fullmäktige.......................... Sid. 47.

» föremål ............................ § l.

» huvudbok .......................... § 40.

» inkomster och särskilda tillgångar...... §§ 2, 25—30.

» kreditiv i riksbanken ................ § 16.

» lånerätt ............................ § 34.

» lånerörelse .......................... §§ 12—19.

1 obligationer ........................§§ 12, 13, 14, 15, 19, 30.

» räkenskaper ........................ §§ 40, 41.

» skulder ............................ § 14.

» styrelse ............................ § 3—n.

» upplåning .......................... §§ 12, 19, 34.

» utbetalningar ........................ §§ 31_39.

» utlåning ............................ § 17.

» årsbok .............................. § 41.

» änke- och pupillkassa ................ § 32 avd. 2.

Riksgäldssedlar, inlösen av ............................ § 14 mom. 4.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med .. §§ 25_30.

Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med ____ §§ 31_37.

Räkenkaper, riksgäldskontorets ........................ §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av ............................ § 14 mom. 5.

Räntor d statsskulden, anslag till ...................... §§ 20 33.

Rörelsekapital för statens domänverk .................. § 13 m0m. 6.

» 2 telegrafverket ...................... § 13 mom. 7.

Sammankomster, fullmäktiges .......................... §§ 42_49

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande

av kallelse till ...................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgälds kontoret

gemensamma .............................. § 64.

Semester för deputerade .............................. §§ 9, 32 avd. 2.

Skattkammarvåxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken
............................................ § 13 inom. 1.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .................. § 48.

Skrivmaterialier för riksdagens behov, upphandling av . . § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för .......... §§ 14 mom. 3, 30.

Stadshypotekskassa, Konungariket Sveriges .............. § 62.

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontor^ . . § 18.

Statslån, äldre, konvertering av ........................ § 12 mom. 2.

Statsskuldbok, ang. inrättande av........................ § 15.

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning. . § 59.

Styrelsen för riksgäldskontoret.......................... §§ 3—11.

Suppleanter för fullmäktige ............................ Sid. 47.

» deras inträdande .......................... §§ 4, 5, 7.

» för riksdagens revisorer ..................... Sid. 48, 49.

»si » ang. inkallande av .. § 55.

» för justitieombudsmannen och militieombuds mannen

................................ § 32 avd. 6—7.

Suspension av tjänstemän.............................. §§ 70—74.

Telegrafverket, rörelsekapital för........................ § 13 mom. 7.

Tillfällig upplåning.................................... § 29.

Tillfälliga lönetillägg .................................. Sid. 22.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .................... §§ 70—74.

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

besvärshänvisning för .............................. § 73.

entledigande av .................................... §§ 70—74.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av .......... § 68.

»» » avlöning för .......... § 32 avd. 2.

» » riksdagens bibliotek .................... § 32 avd. 3.

» » riksdagens hus ........................ §§ 32 avd. 2, 57.

» » justitieombudsmannens expedition........ § 32 avd. 6.

» i militieombudsmannens expedition ........ § 32 avd. 7.

Tjänster i riksgäldskontoret, återbesättande av lediga...... §§ 67—69.

Tjänstledighet för fullmäktige .......................... §§ 44, 45.

Traktamenten, riksdagens revisorers .................... § 32 avd. 1.

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.......... § 32 avd. 6.

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang § 57.

» av revisorernas berättelser.................... §§ 32 avd. 1, 56.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militie

ombudsmannens ämbetsberättelser ^................... § 32 avd. 1.

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
.......................................... § 14 mom. 6.

Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes

stärbhus .......................................... § 32 avd. 2.

Uniformsbeklädnad, vaktmästares, anslag till ............ § 32 avd. 5.

Uppbördsmedel, särskilda .............................. § 29.

Uppdrag, fullmäktiges särskilda ........................ §§ 50—65.

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll § 57.

Upplåning, riksgäldskontorets .......................... §§ 12, 19, 34.

Upplåning, tillfällig .................................. § 29.

Uppslagsbok över riksdagens verksamhet ................ § 32 avd. 1.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret .............. §§ 31—39.

Utlåning, riksgäldskontorets ............................ § 17.

Vice värden i riksdagens hus .......................... § 57 o. sid. 49.

Villkor för att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus.......................... § 68.

Värdehandlingar, inventering av,........................ § 50.

Årsbok, riksgäldskontorets ............................ § 41.

Återbetalda medel, redovisning av ...................... § 29.

Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten

obligation .......................................... § 15.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............. § 32 avd. 2.

Österrikes finansiella återuppbyggande, ang. deltagande i det

planerade internationella lånet för .................. § 13 mom. 5.

överläggningar, fullmäktiges .......................... §§ 47, 48.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1824