utfärdat vid slutet av 1921 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdat vid slutet av 1921 års lagtima riksdag.

Innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1—2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

» lånerörelse §§ 12—19.

» fonder §§ 20—24.

» befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

® > » » riksstatsutgifterna §§ 31—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 38 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—65.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m. m. 88
66—69.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 70—75.
Ersättning för olycksfall i arbete § 76.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 36.
Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 39.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

sid. 42.

» » riksdagsbiblioteket, sid. 42.

» » justitieombudsmansexpeditionen, sid. 42.

» » militieombudsmansexpeditionen, sid. 48.

''Pensioner utgående från riksgäldskontoret, sid. 43.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och
reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot
av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte
ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om
tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han
utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,
tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk,, få icke av fullmäktige åtljdas och efterk9mmas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga. fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstiirkning åt statsverket då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall läinnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontor jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut
tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års
urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda
fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras
för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital
ökas till samma belopp som garantifonden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon, viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namn.
teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15-

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 3 Käft. 2

(Kiksgttldskontorets reglemente.)

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obbgationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning
och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån
skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånejonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas
angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefoyiden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket
samt justitie- och militieombudsmansexpeditionerna åliggande
pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond,
vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills
vidare av anslagen till pensioner vid resp. verk.

Rilasgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för
»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,
allmänna järn vägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper
bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å stats -

verkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontoret återbetalas medel, som tidigare anvisats
å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontoret
förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk
tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1922, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 4,000,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 76 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok
över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt hållas till försäljning till det antal exemplar, fullmäktige
äga bestämma;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags
beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas
för ''utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll
för tiden 1809—1866;

g) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt
person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911
—1920;

h) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

i) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;

j) från detta anslag skola utgå pensioner till f. d. befattningshavare vid
riksdagen samt till änkor och barn efter sådana befattningshavare.

2. Till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 600,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

o) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 4,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
10,000 kronor och andre deputeraden 3,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning och
särskilda bestämmelser angående tillämpning av samma reglemente;

d) till arvoden åt icke-ordinarie befattningshavare vid riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret ävensom till arvoden
åt icke-ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige använda ett
förslagsanslag av 70,000 kronor;

e) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 76 här nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus;

f) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärb -

husen efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor
och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet
av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

g) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus;

h) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade
och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans
inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat
kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst
2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma
för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan
tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå
utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente
bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän
och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
ej få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den
10 maj 1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut
skola utgå.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 81,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt det av
.riksdagen fastställda avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens
verk med därtill börande tjänsteförteckning och särskilda bestämmelser
angående tillämpning av samma reglemente;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnekavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor
årligen;

é) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade
utgifter bär riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 15,000
kronor årligen att utgå från och med år 1920;

f) för bindning av svensk officiell statistik och kommittébetänkanden
i biblioteket bar 1920 års riksdag anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor att utgå med 4,000 kronor för vart och ett av åren 1920—1922.

4. Till kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal ävensom resekostnadsersättning och kostnader för uniformsbeklädnad
m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040 kronor
för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar
sitt ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder justitieombudsmannen
är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, han skall vidkännas ett
tjänstledighetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid, varunder
justitieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom
icke bestrider ämbetet han må kunna enligt bestämmande av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av arvodet
avstå vad i varje fall prövas skäligt;

c) att justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

d) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke äi- bosatt i
huvudstaden, ma äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 17,040 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innebar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

Bihang till’riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 3 käft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

3:o) a) att avlöningen för byråchefen vid justitieombudsmansexpeditionen
är bestämd att från och med år 1922 utgå med samma belopp och
efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk gälla för befattningshavavare i 20:e lönegraden;

b) att, därest byråchefen förut innehar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlpningen
i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma byråchefen,
skola i övrigt i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande,
gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade
med avseende å de expeditionssekreteraren hos justitiekanslersämbetet
tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) att avlöningen för övriga tjänstinnhavare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill hörande tjänsteförteckning
och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma
reglemente;

5: o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats
förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 10,000 kronor må av justitieombudsmannen
från och med år 1922, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades expedition,
vikariatsersättning m. m.,

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må från och
med år 1921, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande
redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av 4,000 kronor årligen.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål
må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

1921 års riksdag har medgivit justitieombudsmannen att av ifrågavarande
förslagsanslag emot behörig redovisning använda under år 1921
ej mindre ett belopp av 7,875 kronor 24 öre till täckande av uppkomna
flyttningskostnader m.'' m. än även ett belopp av högst 4,500 kronor till
bestridande av kostnader för uppvärmning av justitieombudsmansexpeditionens
lokaler samt telefonabonnemang under åren 1920 och 1921.

(>. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 80,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

Ilo) a) att militieombudsmannens arvode är bestämt till 17,040
kronor för år;

b) att arvodet må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar
sitt ämbete eller åtnjuter semester, men att för tid, varunder militieombudsmannen
är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, han skall vidkännas
ett tjänstledighetsavdrag av 14 kronor för dag, samt att för sådan tid,
varunder militieombudsmannen av annan anledning än semester eller sjukdom
icke bestrider ämbetet, ban må kunna enligt bestämmande av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av
arvodet avstå vad i varje fall prövas skäligt;

c) att militieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge ban uppbär militieombudsmannens avlöning; och

d) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 17,040 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3ro) a) att avlöningen för byråchefen vid militieombudsmansexpeditionen
är bestämd att från och med år 1922 utgå med samma belopp
och efter samma grunder, som enligt avlöningsreglementet för befattningshavare
vid riksdagens verk gälla för befattningshavare i 20:e lönegraden;

b) att, därest byråchefen förut innebar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma byråchefen,
skola i övrigt i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprö -

vande, gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade
med avseende å de expeditionssekreteraren bos justitiekanslersämbetet tillkommande
avlöningsförmåner;

4:o) att avlöningen för övriga tjänstinnehavare vid militieombudsmansexpeditionen
utgår enligt det av riksdagen fastställda avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk med därtill börande tjänsteförteckning
och särskilda bestämmelser angående tillämpningen av samma
reglemente;

5:o) att ett årligt anslag av 9,800 kronor må från och med år 1921,
emot behörig redovisning användas till bestridande av expenser för militieombudsmannens
expedition, vikariatsersättning m. m.;

6 ro) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom
varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 8,000 kronor;

7: o) att till bestridande av kostnaden för byra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

8:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition ■
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.

1921 års riksdag har medgivit militieombudsmannen att av ifrågavarande
förslagsanslag under år 1921 använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare 1,000 kronor för fyllnad av det för samma år anvisade anslag
till bestridande av expenser för militieombudsmannens expedition, vikariatsersättning
m. m.

.Riksdagen har år 1921

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus enligt de grunder, som av riksdagen
godkänts för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och i övrigt
angivits i bankoutskottets utlåtande nr 66, dels ock bemyndigat fullmäktige
i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till
avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderligt belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till befattningshavare vid
riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels

och bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie
befattningshavare samt arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar
och expenser använda erforderligt belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till justitieombudsmannen
och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i
mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader
och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda
erforderligt belopp; samt

4: o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må utgå till militieombudsmannen
och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom.
1: o) här ovan angivna grunder, dels och bemyndigat militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader
och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda
erforderligt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1921
utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontor,
riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens och militieombudsmannens
expeditioner enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets
utlåtande nr 57, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt
belopp;

6:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må från och med den 1 juli 1921
utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontors änkeoch
pupillkassa samt till å riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna
Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, enligt
de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 58, dels ock
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och
riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels beslutat, att dyrtidstillägg skall utgå till de hos riksdagens
kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och
vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets
utlåtande nr 40.

Vidare har riksdagen år 1921 medgivit att tillfällig löneförbättring
må under år 1921 utgå vid vissa befattningar vid riksdagens verk och

myndigheter i enlighet med ett i bankoutskottets utlåtande nr 72 intaget
förslag;

samt bemyndigat

dels fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av
förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderligt belopp;

dels styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ändamålet av förslagsanslaget
till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie befattningshavare
använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp;

dels och militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1922 uppförda under anslagsgrupperna
»Räntor å statsskulden m. in. > och »Avbetalning å statsskulden»
och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret
att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken
samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

De i riksstaten för år 1922 samt i tilläggsstaten till riksstaten för
år 1921 uppförda anslagen »Återbetalning av tillfälliga lånemedel» stå därjämte
till riksgäldskontorets förfogande för därmed avsett ändamål.

§ 34.

Riksdagen bar bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska statens
räkning upplåna:

dels 80,633,900 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1922 uppförda
anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels 62,008,780 kronor, utgörande de i tilläggsstaten till riksstaten för
år 1921 uppförda anslag, vilka likaledes skola utgå av lånemedel,

dels ock 154,955,000 kronor, utgörande återstoden av de belopp, som
riksgäldskontoret på grund av riksdagens till och med år 1920 fattade beslut
skall anskaffa genom upplåning.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontor,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånef onden
och fonden för bibanor inom vissa delar av riket, skola av riksgäldskontoret
redovisas såsom reservationsanslag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare
i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. *

§ 38. .

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontor samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok
vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till riksräkenskapsverket för varje månad före den 15 i därpå följande
månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär
angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig
kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

.Senast vid utgången av april månad varje år bör, till upplysning för
allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst
föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade
utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 3 käft. 4

(Riksgäldskontorets reglemente.)

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfående^
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt -i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige höra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kun- .
görelse i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumer^onen å riksdagstrycket från
och med år 1921 gälla följande av riksdagen ar 1920 fastställda bestämmelser
:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra
8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om
8 sidor) av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts
proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris
av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,
priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag
skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och 18 kronor för
bihanget; varjämte, då prenumeration sker hos postverket, prenumerant har
att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Riksdagen har år 1920 uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande
av i bankoutskottets utlåtande nr 75 angivna synpunkter, vidtaga de på
fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande
av kostnaderna för riksdagstrycket.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kung! Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån överlämnade
till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning
av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna
lånens fortsatta likvi^rande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63. -

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige ulse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget
jämte suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i '' riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen) ;

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående avlöningsbesparing, återbesättande av lediga tjänster m. m.

§ 66.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den avlöningsbesparing, vilken uppkommer intill dess efter
ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 67.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 68. •

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt antingen
kansliexamen eller ock juris kandidatexamen; ävensom den, vilken
befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna
föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 69

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 70.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör ban inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 71.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 72.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 73.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 74.

- Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
Bihang till riksdagms protokoll 1921. 15 sand. 3 käft. 5

(Riksgäldskontorets reglemente.)

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstöns bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 75.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt. att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 70 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 76.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till éfterrättelse.

Yad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 21 juni 1921.

På Riksdagens vägnar;

för Första hammaren

för Andra hammaren

Hugo Hamilton

Talman.

Herm. Lindqvist

f Talman.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000
kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med
år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,
som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande
år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t
att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—
1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande
fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för
år 1920; dels ock medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och
med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden,

som enligt år 19 IG latta! beslut skolat ske under år 1920, i stället skall
äga rum under år 1921.

Slutligen har 1920 års riksdag dels beslutat, att ovannämnda fond
skall ökas från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att
under år 1921 till fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om

1,000,000 kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vart och ett av
åren 1922—1925*) avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels
beslutat, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna
villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda
ökade fonden; dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och
med år 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel; dels ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond
i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uPPgj°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det. sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens ut *)

Riksdagen har år 1921 beslutit, att de avsättningar, som skolat ske under åren 1922—
1925, i stället skola äga rum under åren 1923—1926.

förande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje
annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad.

9:o) Kuugl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

}0:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.
ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kung!
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
*) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

*) Riksdagen har besluta dels år 1919, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat
ske under åren ''1920 och 1921, i stället skola äga ram'' under åren 1921 och 1922, dels ock år
1921, att den avsättning, som skolat ske under år 1922, i stället skall äga rum under år 1923.

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts be-*
stämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 saml. 3 käft.

(Riksgiildskontorets reglemente.)

Avlöningsstater.

Riksgäldskontoret och riksdagens hus.

A. Fullmäktige.

Till envar av sju fullmäktige arvode 4,000 kronor .............................. 28,000 kr.

Därutöver

till ordföranden .......................................................................... 1,000 »

j förste deputeranden.................................................................. 10,000 >

» andre » .................................................................. 3,000 »

Ersättningar till fullmäktiges vikarier, förslagsanslag ........................... 2,000 » 44 qqq j.r

B. Tjänstemännen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................................ 220,000 kr.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................................ 7,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag.............................. 70,000 »

"Pensioner åt f. d. tjänstemän,''förslagsanslag...................................................... 11,000 »

Förslagsanslag 352,000 kr.

Anm. 1. 1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt av görande

av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter
tills vidare från och med den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna
en tjänsteman mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer förste
revisorn i riksgäldskontoret.

Anm. 3. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet

av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare. Avlöningen till denne tjänsteman skall från och med
år 1922 utgå med det belopp, som är fastställt för 14:e lönegraden.

Riksdagsbiblioteket.

Arvoden å 500 kronor till tre styrelseledamöter, förslagsanslag, högst ..."................ 1,500 kr.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 34,000 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 1,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag, högst........................ 4,000 »

Förslagsanslag 40,500 kr.

Justitieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till justitieombudsmannen..........................................................;.......... 17,040 kr.

Gottgörelse till justitieombudsmannens ersättare, förslagsanslag .............................. 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst...................................................... 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................................... 1,500 »

Pensioner åt f. d. tjänstemän, förslagsanslag......................................................... 5,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst ............ 3,000 »

Förslagsanslag 55,240 kr.

Militieombudsmansexpeditionen.

Avlöning till militieombudsmannen .................................................................... 17,040 kr.

Gottgörelse till militieombudsmannens ersättare, förslagsanslag .............................. 2,200 »

Avlöning till en byråchef, förslagsanslag, högst...................................................... 11,940 »

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................................................ 14,060 »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................................... 1,500 >

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag, högst ............ 5,000 »

Förslagsanslag 51,740 kr.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner.

	Kr.
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	2,500	— i
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
» föreståndaren för riksdagens tryckeriexpedition, fil. kand. J. P. Ve-
länder .............................................................................	4,000	—
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500	—
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................	1,400	—
» sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen
Knut von Matern ...............................................................	3,290	—
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................	3,100	—
» vaktmästaren Carl Gustaf Reinhold Lindblom.............................	l,200r	—
» extra portvakten vid riksdagshuset Per Fredlund ........................	500	_ !
Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius......	1,200	—
» notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren	750	—
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................	500	—
» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida
Olivia Levin, född Vestermark ............................................	500	—
» korrekturläsaren Gösta Miles Karlströms änka Ingeborg Karlström,
född Söderman ..................................................................	500	—
Summa kronor	22,940	—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. V. 0. l:a
kl., K. N. O. l:a kl., K. N. S:t 0. 0. 2:a kl., ordförande (vald
1919);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. V. 0. l:a kl., K. N. O.

2:akl., E. Pr. Joll. 0., E. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., Hush. G. M.,
vice ordförande, förste deputerad (vald 1920);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1919);

Henne Sebastian Tamm, (förutv. statsråd), verkställande direktör i Sveriges
allmänna kypoteksbank, K. Y. 0. 2:a kl., R. N. 0. (vald 1921);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. I)., E. N. O., E. V. O. (vald 1919);

Svante Herman Kvarnzélius, förlikningsman, K. V. 0. l:a kl., E. "N. 0.,
E. D. D. 0. (vald 1921);

Viktor Larsson, redaktör (vald 1920).

Suppleanter:

Otto Mauritz Strömberg, bruksägare, K. V. 0. l:a kl., E. N. 0.;

Carl Gustaf Ekman, redaktör;

Helge Mattias Bäckström, f. d. professor.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsvcrken

vid 1921 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

C. G. Boberg,

Ollas A. Ericsson,

Ä. Ingeström,

Gustaf Nilsson,

O. U. B. Olsson,

J. Pålsson.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

J. B. Johansson,

Johan Nilsson i Malmö,

E. J. G. Rosen.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

C. R. Jansson i Falun,

J. Jönsson i Boa,

K. R. Karlsson i Gasabäck,

E. Kristensson,

O. A. E. Lithander,

O. Olsson i Kullenbergstorp.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

J. G. Svensson i Betingetorp,

F. T. Hamrin,

O. H. Waldén.

till

1921 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas ......................................................... § 2.

Allmänna byggnadslånefondm ...................................................... §§ 23, 28.

Allmänna hypotekibanken ............................................................ § 61.

Allmänna järnvägslånefonden.......................................v..... §§ 22, 28, 36 o. sid. 39—41.

Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 14, 20, 21.

Annuitetslikvider, fonden för......................................................... §§ 20, 30.

Anslag å riksstaten för år 1922 och tilläggsstaten för år 1921... §§ 33’ 34.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 67.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 avd. 2.

* » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 avd. 1.

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 avd. 2.

Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... §§ 20, 21, 33.

Avlöningsbesparing....................................................... § 66.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus...................... Sid. 42.

» för d:o vid riksdagsbiblioteket............ Sid. 42.

* för d:o vid justitieombudsmansexpedi tionen

.............................. Sid. 42.

* för d:o vid militieombudsmansexpedi tionen

.............................. Sid. 43.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 69.

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 avd. 2.

Behållningar, statsverkets............................................................ § 18.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ......................... § 32 avd. 2.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 54.

» riksdagens revisorers ................................................ §§ 32 avd. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus .....................................................

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande av ny .......................................

Bilanelånefonden ........................................................................

Bibliotek, riksdagens ..................................................................

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus..............................

Byggnadslånefonden, allmänna......................................................

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksban .

ken av statsobligationer för.............................................

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkuing .........

Deputerade, fullmäktiges ............................................................

Diarium, ombudsmannens...........................................................

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid riksgäldskontoret m. fl. ...

Egendom, riksdagens anslag till underhåll av..............................

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret
Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ...............................................................

» för militieombudsmannens expedition ...........................

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ...
» * » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret...........................

» » » arvoden åt .......................................

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen ....................................

» » militieombudsmannen ....................................

Fonden för statsskuldens amortering ..........................................

Fonder, riksgäldskontorets .........................................................

Frukostservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till ........

Fullmakter, granskning av riksdagsmännens .................................

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras, suppleanter..................

» anhålla om Kungl. Haj:ts garanti å ny upplåning ...
» äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ...................................................

» antal för besluts fattande .......................................

» arvoden och resekostnadsersättningar .....................

» befattning upphör.......,...........................................

» berättelser...............................................................

» besluts överklagande ............................................

» . deputerade ............................................................

» ombud.....................................................................

» omröstningar .........................................................

» ordförande och vice ordförande ..............................

» protokoll ...............................................................

» sammankomster ......................................................

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
.............................................................

» ställande till ansvar................................................

§ 51.

§3 49, 74.

§ 64.

§§ 22,36o.sid.36—
§ 32 avd. 3.

3 53.

§§ 23, 28.

§ 13-§ 37.

gg 9, 32 avd. 2.
3 50.

§ 32 avd. 6.

§ 32 avd. 1.

§§ 70—75.

§ 32 avd. 5.

§ 32 avd. 6.

§ 69.

§ 75.

§ 32 avd. 2.

§ 32 avd. 5.

§ 32 avd. 6.

§§ 14, 20, 21.

§§ 20—24.

§ 32 avd. 4.

3 65.

Sid. 44.

§ 19.

3 11-§ io.

• §3 46, 64.

§ 32 avd. 2.

§ 7.

3 54.

§3 49, 74.

§§ 9, 32 avd. 2.
§§ 9, 61.

§ 48.

8 3.

3 42.

§§ 42—49.

§ 64.

§ 10.

Fullmäktiges suppleanter ........................................;.................. Sid. 44.

» suppleanter, deras inträdande ................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 50—65.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

> överläggningar ...................................................... §§ 47, 48.

Förfall lör fullmäktige ............................................................... §§ 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.

Generalassistanskontoret-, /. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 32 avd. 2.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 avd. 2.

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ............... § 32 avd. 1.

Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 64.

Rus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53.

Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12—19

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14.

Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer ..................................................................... § 15.

Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §§ 51, 57.

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 50.

Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 avd. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 avd. 5.

» suppleant....................•............................... § 32 avd. 5.

» ämbetsberättelse ....................................... § 32 avd. 1.

» ''ämbetsresor................................................ § 32 avd. 5.

» expedition, dess expenser........................... § 32 avd. 5.

» insättande i ämbetet ................................. § 64.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över ........................... .............. § 32 avd. 5.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. § 22 o. sid. 39—41

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60.

Järnväg slånefonden ..............................................................§§ 22, 28, 36 o. sid. 39—41

Kassa för stärkning åt statsverket................................................... § 12.

Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... § 59.

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 68.

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa .................................... §§ 13 o. 62.

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... § 32 avd. 1.

Konvertering av äldre statslån...................................................... § 12.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor.......................................

» riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kronkreditaktiebolaget, Svenska ...................................................

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................

Kyrkomöte, bestridande av kostnaderna för.................................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Lånt- och säkerhet shan dlin gar, inventering av..............................

Lånerätt, riksgäldskontorets.........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Löneförbättring, tillfällig, åt befattningshavare vid riksgäldskontor
m. fl......................................................................

Militieombudsmannen, flyttaingshjälp för .............''.....................

» ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ...

» » förhyrande av lokal för .....................

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning ....................................

» expedition, dess expenser..... .....................

» suppleant...................................................

Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§ 12,

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för .......................................

Ombud, Konungens .....................................................................

» fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

Ordförande, vice, bland fullmäktige .............................................

Papper, upphandling av..................... .........................................

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksdagen m. fl..........

Pensioner, utgående från riksgäldskontor .................................

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor m. fl.
Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag''till påbörjande av arbetet med utarbetandet
av ......................................................................

Person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för

åren 1911—1920, anslag till..........................................

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontor ................................

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...........................................................

» riksdagens, tryckning av ..........................................

Redovisning av de till riksgäldskontor ingående medel...............

1866 och 1911—1920 ................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 15 samt. 3 käft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

§§ 13, 38, 39.

§ 16.

§§ 13 o. 63.

§ 14.

§ 32 avd. 1.

§§ 4, 7.

§ 50.

§ 34.

§§ 12-19.

§ 22.

§ 32 avd. 6.

§''32 avd. 6.

§ 32 avd. 1.

§ 32 avd. 6.

13, 14, 15,17,19, 30.
§ 32 avd. 1, 79.

§ 47.

§§ 9, 61.

§ 48.

§ 3.

§ 57.

§ 32 avd. 1 o. 2.
Sid. 43.

§ 24.

§ 32 avd. 1.
§ 32 avd. 1.

§ 13.

8 63.

§8 14, 30.

§ 42.

§ 57.

§§ 29, 40.

§ 32 avd. 1.

Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter ..................... § 32 avd. 1.

2) riksdagens revisorer ..................... § 32 avd. 1.

3) fullmäktige .................................... § 32 avd. 2 o. 4.

4) justitieombudsmannen ..................... § 32 avd. 5.

5) militieombudsmannen........................ § 32 avd. 6.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 60.

Revisionskostnader........................................................................ § 32 avd. 1.

Revisorer, riksdagens, vid 1921 års statsrevision, och deras

suppleanter...................................................... Sid. 45.

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde.....;.......................................... § 55.

» » ang. inkallande av suppleanter........................ § 55.

» > råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära......................................................... § 11.

» » traktamenten och resekostnader för ............... § 32 avd. 1.

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning ................................. §§ 59, 61, 62.

Revisorernas berättelser............................................................... §§ 32, 56.

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 13.

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ § 16.

» ang. uppförande av nytt hus för.............................. § 53.

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit ..................... § 13.

Riksdag, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.................. § 32 avd. 1.

Riksdagens ledamöter, reseersättning till....................................... § 32 avd. 1.

* hus ........................................................................... §§ 32, 51, 52.

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 52.

Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare vid § 32 avd. 3.

Riksdagshandlingar, ang. vård och försäljning av tryckta............ § 58.

» , ang. åtgärder för nedbringande av kostnaderna
för tryckning av ........................... § 58.

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt..................•....... § 53.

Riksdagskostnader, anslag till .................... § 32 avd. 1.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 64.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ............... §§ 25—30.

» befattning med riksstatsutgifterna .................. §§ 31—37.

» fonder ............................................................ §§ 20—24.

» fordringar för utlämnade lån ........................... §§ 22, 23, 36.

» fullmäktige...................................................... Sid. 44.

» föremål............................................................ § 1.

» huvudbok ...................................................... § 40.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19.

» kreditiv i riksbanken....................................... § 16.

Riksgäldskontorets lånerätt........................... § 34.

» lånerörelse ..................................................... §§ 12—19.

» obligationer......................................................§§ 12, 14,15,17,19,30.

» räkenskaper...................................................... §§ 40, 41.

» skulder............................................................ §14.

» styrelse............................................................ §§ 3 —11.

> upplåning......................................................... §§ 12, 19, 34.

* utbetalningar .................................................. §§ 31 — 39.

» utlåning ......................................................... § 17.

» årsbok ............................................................ § 41.

» änke- och pupillkassa................................. § 32 avd. 2.

Riksgäldssedlar, inlösen av ......................................................... § 14 avd. 4.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30.

Riksstatsulgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37.

Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14.

Räntor å statsskulden, anslag till................................................ §§ 20, 33.

Sammankomster, fullmäktiges...................................................... §§ 42—49.

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

kallelse till ...................................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ...................................................... § 64.

Semester för deputerade........................................ ...................... §§ 9, 32 avd. 2.

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ...................................... § 48.

Skrivmaterialier för riksdagens behov, upphandling av ............... § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30.

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. §§ 13 o. 62.

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontor ............ § 18.

Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12.

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15.

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59.

- Styrelsen för riksgäldskontor...................................................... §§ 3—11.

Suppleanter för fullmäktige ......................................................... Sid. 44.

» , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7.

» för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 45.

» > » » , ang. inkallande av ............ § 55.

* för justitieombudsmannen och militieomhudsmannen... § 32 avd. 5—6.

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning................................. §§ 70—75.

Svenska lcronkreditaktiebolaget ...................................................... §§ 13 o. 63.

Tillfällig upplåning..................................................................... § 29.

Tillfällig löneförbättring för befattningshavare i riksgäldskontoret

m. fl............................................................................... § 32 avd. 6.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande............................................. §§ 70—75.

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

besvärshänvisning för................................................ § 74,

entledigande av......................................................... gg 70_75.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... § 68.

* . * » , avlöning för.............. ................ § 32 avd. 2.

» » riksdagens bibliotek .......................................... § 32 avd. 3.

» » riksdagens hus ................................................ § 32 avd. 2.

» » justitieombudsmannens expedition........................ § 32 avd. 5.

» » militieombudsmannens expedition ........................ § 32 avd. 6.

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga §§ 66_69.

Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... §§ 44) 45.

Traktamenten, riksdagens revisorers............................................. § 32 avd. 1.

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 32 avd. 5.

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 57.

» av revisorernas berättelser .......................................... gg 32 avd. 1, 56.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser................................................ § 32 avd. 1.

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 14.

Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus § 32 avd. 2.

Uniformsbeklädnad, vaktmästares, anslag till .............................. § 32 avd. 4.

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ § 29.

Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... gg 50_65.

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... § 57.

Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... gg 12 19 34.

Upplåning, tillfällig..................................................................... g 29.

Uppslagsbok över riksdagens verksamhet .................................... § 32 avd. 1.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... gg 31_39.

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper .................................... § 41.

Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 17.

Vice värden i riksdagens hus ..................... g 57 0. sid. 42.

Villkor för att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 68.

Årsbok, riksgäldskontorets............................................................ g 41

Återbetalda medel, redovisning av................................................ § 29.

Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation.
............................................................................ § 15.

Anke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. § 32 avd. 2.

överläggningar, fullmäktiges ...................................................... gg 47t 48.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 19*1.