utfärdat vid slutet av 1920 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdat vid slutet av 1920 års lagtima riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 h/ift.

(RiksgHldskontorets reglemente.)

innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1—2.

Riksgäldskontor!® styrelse §§ 3—11.

» lånerörelse §§ 12—19.

» fonder §§ 20—24.

y> befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

» » » riksstatsutgifterna §§ 81—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 88 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—65.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus §§ 66—70.
Behandlingen av frågor rörande tjånsteförsum meker m. m. §§ 71—76.
Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus
§77.

Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 78.

Ersättning för olycksfall i arbete § 79.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslån ef onden, sid. 45.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 47.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 51.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, sid. 54.

» » riksdagsbiblioteket, sid. 55.

» » tjänstinnehavare vid riksdagens hus, sid. 55.

» » justitieombudsmansexpeditionen, sid. 56.

» » militieombudsmansexpeditionen, sid. 57.

Pensionsstat, sid. 58.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 1

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5-

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och
reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot
av riksdagen.

§ G.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

. § 7-

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte
ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om
■tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han
utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,
tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant tinnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt alt obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontor jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut
tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års
urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning av nämnda
fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras
för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital
ökas till samma belopp som garantifonden.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, höra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontor^
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontor
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ io.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga
om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan stadgas.

2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver
åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga
valutor.

§ 13.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19-

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Magt täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning
och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894: års statslån
skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av jårnvågslånefonden.

De bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från nämnda fond, finnas
angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas angivna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riks•gäldskontoret,
redovisas till statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 2

(Riksgäldskontoret» reglemente.)

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills
vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch
riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket
vad angår tjänstinnehavarna därstädes.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för
»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,
allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,

insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper
bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

Därest till riksgäldskontoret återbetalas medel, som tidigare anvisats
å riksstaten att utgå av tillfälliga lånemedel, skola dessa medel av riksgäldskontoret
förvaltas och i närmast följande riksstat redovisas såsom i anspråk
tagna kapitaltillgångar att användas för avbetalning av tillfällig upplåning.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för ribsdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1921, under gruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 3,700,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 79 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok
över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av eu krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) ett belopp av förslagsvis 30,000 kronor att enligt 1920 års riksdags
beslut, utöver det år 1917 för ändamålet beviljade anslag, användas
för utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll
för tiden 1809—1866;

g) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt
person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911
—1920;

h) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000
kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande;

i) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och, tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

j) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;

k) till bestridande av kostnaderna för 1920 års kyrkomöte äga fullmäktige
att av samma års förslagsanslag till riksdags- och revision skostnader
m. m. utanordna erforderliga medel.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 700,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 4,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
10,000 kronor och andre deputeraden 3,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättnmg för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor
och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare
andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år;

e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;

f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 79 här nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus;

g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen
efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret
och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet
av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

li) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, ävensom
de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut
skola från anslaget utbetalas;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret för helt år avslutade
och vederbörligen granskade räkenskaper skulle visa, att kassans
inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat
kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst
2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma
för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan
tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå
utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente
bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter tjänstemän
och vaktmästare vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret ej
få höjas utöver de belopp, varmed de enligt kassadelägarnas den 10 maj
1919 fattade, av fullmäktige i riksgäldskontoret fastställda beslut skola utgå.

3- Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 81,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;

b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor
årligen;

é) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed förenade
utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 15,000
kronor årligen att utgå från och med år 1920;

f) för bindning av svensk officiell statistik och kommittébetänkanden
i biblioteket har 1920 års riksdag anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor att utgå med 4,000 kronor för vart och ett av åren 1920—1922.

4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 300,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

aj riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. in. samt inlösningspr o visioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 72,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider

ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500
kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år höjas med 600
kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder han
tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,
samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning
iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

cj att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde
sekreteraren är bestämd att från och med år 1921 utgå med 5,800 kronor,
därav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan höjas efter
fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

e) att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda
kvinnliga biträdet är fastställd att utgå med 2,000 kronor, därav 1,500
kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter resp.
5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, därav
100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar;

4: o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550
kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill kunna
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor att utgå efter resp.
3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6: o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats
förutvarande tjänstinnehavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

7:o) att ett årligt anslag av 8,000 kronor må av justitieombudsmannen
från och med år 1921, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades expedition,
vikariatsersättning m. m.,

8:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må från och
med år 1921, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande
redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av 4,000 kronor årligen.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål
må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000
kronor.

1920 års riksdag har medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition
ett belopp av 3,134 kronor 69 öre må, emot behörig redovisning, under år
1920 utgå till blekande av uppkommen brist å anslagen till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,
vikariatsersättning m. m. samt av kostnader för justitieombudsmannens
ämbetsresor.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Vidare har 1920 års riksdag medgivit justitieombudsmannen att av berörda
förslagsanslag använda, utöver förut anvisade belopp, ytterligare

högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 anvisade anslag
till bestridande av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitterades
expedition, vikariatsersättning m. m.,

högst 3,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å
justitieombudsmansexpeditionen,

samt högst 2,000 kronor för fyllnad av det för år 1920 beviljade anslaget
till bestridande av kostnaderna för justitieombudsmannens ämbetsresor.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 80,000 kronor.

Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
ban är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder ban av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge ban uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningsbjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest ban innebar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest ban vid inträde i

utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3ro) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav
2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till
den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med
600 kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han
tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav 1,500 kronor lön och
500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter resp. 5, 10 och 15
år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, därav 100 kronor
tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

G:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor
lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter
resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen; 8ro)

att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring, de å expeditionen
fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten;

9:o) att ett årligt anslag av 5,700 kronor må från och med år 1920,
emot behörig redovisning, användas till bestridande av expenser för militieombudsmannens
expedition, vikariatsersättning m. m.;

10:o) att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens
expedition må för år 1920 användas ett belopp av högst
2,000 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom
varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 8,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för byra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och bär riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13:o) att, därest ombyte av lokal för mibtieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.

Riksdagen bar år 1920

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till
befattningshavare vid riksgäldskontoret och riksdagens bus enligt de grunder,
som av riksdagen godkänts för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst och i övrigt angivits i bankoutskottets utlåtande nr 81, dels
ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ända -

mål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsock
riksdagsförvaltningen använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till
befattningshavare vid riksdagsbiblioteket enligt de i mom. l:o) här ovan
angivna grunder, dels ock bemyndigat styrelsen för riksdagsbiblioteket att
för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen till avlöningar, arvoden m. m.
till styrelsen och ordinarie befattningshavare samt arvoden åt extra biträden,
vikariatsersättningar och expenser använda erforderliga belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till
justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens
expedition enligt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat
justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp; samt

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till
militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition
enligt de i mom. l:o) bär ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat
militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till
avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och
hans expedition använda erforderhgt belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förhöjning däri må utgå till
pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens
bus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens och militieombudsmannens
expeditioner enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets
utlåtande nr 78, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderliga
belopp;

G:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg och förböjning däri må utgå till
änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och
pupillkassa samt till å riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna
Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, enligt
de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande nr 79, dels ock
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål
av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och
riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

7:o) dels beslutat, att dyrtidstillägg skall utgå till de hos riksdagens
kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän och

vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som av 1920 års riksdag fastställts
för utbetalande av förskott å tillfälligt arvodestillägg eller jämlikt de av
1919 års lagtima riksdag fastställda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, dock att den, som åtnjuter dyrtidstillägg av
statsmedel i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller hos riksdagens
verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, må uppbära tillfälligt
arvodestillägg med endast två tredjedelar av till honom utgående
månads- och dagarvoden samt med högst tolv kronor om dagen; samt

8:o) dels medgivit, att envar av under mom. 7:o) här ovan angivna
befattningshavare, som är familjeförsörjare, må uppbära ytterligare tillägg
med tjugu procent å arvodet; dock att den, vilken i egenskap av befattningshavare
i statens tjänst eller hos riksdagens verk eller inrättningar
eller f. d. befattningshavare äger uppbära förhöjning i dyrtidstillägg för
första halvåret 1920 eller del därav, icke må komma i åtnjutande jämväl
av här nämnda dyrtidstillägg.

Vidare har riksdagen år 1920 medgivit,

dels att tillfällig löneförbättring må under år 1920 utgå vid vissa
befattningar vid riksdagens verk och myndigheter i enlighet med ett i
banko utskottets utlåtande nr 89 intaget förslag;

dels och att till här avsedda befattningshavare må såsom förskott
i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kan varda dem beviljad
för år 1921, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som
för innevarande år meddelats, jämväl bleve gällande för år 1921;
samt bemyndigat

dels fullmäktige i riksgäldskontor att för ifrågavarande ändamål av
förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderligt belopp;

dels styrelsen för riksdagsbiblioteket att för ändamålet av förslagsanslaget
till avlöningar, arvoden m. m. till styrelsen och ordinarie befattningshavare
använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp;

dels och militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1921 uppförda under anslagsgrupperna
»A. XIV. Räntor å statsskulden m. m.> och» B. III. Avbetalning
å statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,
äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i 1920 års tilläggsstat uppförda anslaget »XV. Återbetalning av
tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäldskontorets förfogande för
därmed avsett ändamål.

§ 34.

1920 års riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att för svenska
statens räkning upplåna:

dels 167,437,100 kronor, utgörande de i riksstaten för år 1921 uppförda
anslag, vilka skola täckas av lånemedel,

dels ock 77,331,400 kronor, utgörande de i tilläggsstaten för år 1920
uppförda anslag^ vilka likaledes skola utgå av lånemedel.

Det åligger riksgäldskontoret att enligt Kung! Maj:ts disposition utbetala
de anslag, som av riksdagen anvisats att utgå av lånemedel.

§ 35,

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

De anslag, som av riksdagen anvisas till allmänna järnvägslånefonden
och fonden för bibanor inom vissa delar av riket, skola av riksgäldskontoret
redovisas såsom reservationsanslag.

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare
i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontor^ samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

Bihang till riksdagms protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 4

(Riksgiildskontorcts reglemente.)

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; docfc
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 53.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddcdade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de 8krivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontor!»
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

Beträffande försäljningen av och prenumerationen å riksdagstrycket från
och med år 1921 gälla följande av riksdagen år 1920 fastställda bestämmelser
:

a) att försäljningspriset skall, med nedan angivna undantag, utgöra
8 öre för ark (om 16 sidor) av kamrarnas protokoll och 4 öre för ark (om
8 sidor) av bihanget till protokollen;

b) att statsverkspropositionen eller delar därav ävensom Kungl. Maj:ts
proposition angående tilläggsstat till riksstaten skola försäljas till ett pris
av 2 öre för 8-sidigt ark;

c) att, då hel årgång av riksdagstrycket vid lagtima riksdag köpes,
priset därför skall beräknas till 150 kronor för bundet exemplar; samt

d) att prenumerationsavgiften för riksdagstrycket vid lagtima riksdag
skall utgöra 6 kronor för vardera kammarens protokoll och IS kronor för
bihanget; varjämte, då prenumeration sker bos postverket, prenumerant har
att erlägga stadgad postbefordringsavgift.

Riksdagen bar år 1920 uppdragit åt fullmäktige att, med beaktande
av i bankoutskottets utlåtande nr 75 angivna synpunkter, vidtaga de på
fullmäktige ankommande åtgärder, som må anses erforderliga för nedbringande
av kostnaderna för riksdagstrycket.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsbolms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årbgen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga,
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hvpoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud sa väl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan bypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
Konungariket Sveriges stadsbypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och bypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

.Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget
jämte suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga binder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regerin gsformen);

c) uti justitieombudsmansåmbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden

avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus.

§ 66.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnebavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgälds -

kontoret än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens bus, finna uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas.

4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan binder för göromålens
jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.

5:o) Där förböjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förböjning
ej beviljas, förrän tjänstinnebavaren under minst fyra femtedelar av samma
tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen
åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats
till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 5

(Hiksgiildskontorets reglemente.)

Med avseende å tiden för erhållande av i de från och med år 1918
gällande avlöningsstatema vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de
särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare,
som övergår från den förutvarande till den nja staten, bör tillgodoräknas
ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret
eller vid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid,
varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som,
enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få
tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg.

6: o) I fråga om ålderstillägg vid ordinarie anställning inom riksgäldskontoret
och vid riksdagens hus skall vidare iakttagas:

att för erhållande av ålderstillägg vid en befattning befattningshavaren
må tillgodoräknas den tid, han inom riksgäldskontoret eller eljest i statens
■tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med eller av högre värde än
det, han har att å befattningen utföra; dock att, därest nämnda tid icke
varit sammanhängande eller befattningshavaren under samma tid för arbetet
åtnjutit vederlag, som varit mindre än i allmänhet för detsamma utgående
ersättning, på fullmäktige skall ankomma att, efter särskild prövning
i varje fall, avgöra, om och i vilken mån sådan tid må räknas befattningshavaren
till godo;

att, om en befattningshavare vid tillämpning av eljest gällande bestämmelser
skulle i avseende å rätt till ålderstillägg hava kommit i en förmånligare
ställning, därest han befordrats till befattningen senare än som
skett, befattningshavaren må tillgodoföras det eller de ålderstillägg vid befattningen,
som erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas, samt
att ålderstillägg, vartill rätt uppkommit omedelbart med ikraftträdandet
av de i detta mom. meddelade bestämmelser och på grund av desamma,
må åtnjutas från och med den 1 juli 1920.

7:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i

åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

8:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

9:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

10:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fem kronor femtio öre om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner
oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.

11 :o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,
dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

1 2:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av pensions -

underlaget, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller
efter den tid, då de av 1917 års riksdag beslutade staterna träda i kraft,
tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall
vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna
fastställda villkor och bestämmelser.

§ 67.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten bbvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
deu med tjänsten förenade lönen.

§ 68.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 69.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmanna -

sysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 70

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 71.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varuingsgraden,
ej därav låter sig. rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 72.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda siu egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 73.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 74.

Om någon av vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 75.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes frän tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 76.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 71 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus.

§ 77.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för vaije överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensicmsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked an- -mält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 78.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga biträdesbefattningama bar riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser:

l:o) Kvinnbgt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3: o) Kvinnbgt biträde äger att, såvitt sådant utan binder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

5ro) Bliver kvinnbgt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger bon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnbgt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eber eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att bon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eber eljest prövas skäligt.

6: o) Kvinnbgt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den
tidpunkt, då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,
och som omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört
sådant arbete i riksgäldskontoret.

7:o) I händelse kvinnbgt biträde ingår äktenskap, skab hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fubmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8: o) Kvinnbgt biträde är skyldigt att såsom bidrag tib kostnaden för
sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

9:o) Kvinnligt biträd e skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30
år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension
till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige
likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

11 ro) Börande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 79.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 samt. 3 käft. 6

(IUksgiildukontorets reglemente.)

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 21 juni 1920.
På Riksdagens vägnar;

för Första hammaren

Hugo Hamilton

Talman.

för Andra hammaren

Herm. Lindqvist

Talman.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestäm meker:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan aterbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3ro) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent, å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning däri;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet. inbetalts;

cj att så snart å lyttat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att
hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5ro) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de
villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandel
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till ut -

gående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

1913 års riksdag har beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000
kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från och med
år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp,
som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande
år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t
att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8.000. 000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 vsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit ti 1 utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—
1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

1916 års riksdag har dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande
fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för
år 1920; dels och medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och
med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel.

1919 års lagtima riksdag har beslutat, att den avsättning till fonden,
som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället skall
äga rum under år 1921.

Slutligen bär 3 920 års riksdag dels beslutat, att ovannämnda fond
skall ökas från 12,000,000 kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att
under år 1921 till fonden avsättes utöver redan beslutat belopp om

1.000. 000 kronor, ytterligare 2,400,000 kronor samt under vart och ett av
åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels

beslutat, att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna
villkor och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda
ökade fonden; dels medgivit, att Kung! Maj.-t må under tiden till och
med år- 1925 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel; dels ock beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond
i riksstaten för år 1921 upptaga ett reservationsanslag av 3,400,000 kronor.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:6) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

а) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

б) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock kela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten, till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
1) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

'') Riksdagen har år 1919 besluta, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat
ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. lo sand. 3 käft. 7

(Riksgäl ilsko »törel» reglemente.)

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldigbet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enbgt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetsbkvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6: o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

Lön Er.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Er.
5,400	2,700	8,100
5,400	2,700	8,100
4,500	2,300	6,800
4.300	2,100	6,400
8,600	4,200	12,800
3,200	1,600	4,800
12,800	6,400	19,200
		2,000
2,100	1,100	3,200
8,400	4,400	12,800
1.700	700	2.400
3,400	1,400	4,800
1,500	500	2,000
7,500	2,500	10,000
1,800	750	2,550
1,500	700	2,200
4,500	2,100	6,600
1	114,750

1 riksgäldssekreterare, tillika ombudsman.
................................

1 riksgäldskommissarie ...............

1 förste revisor...........................

1 tjänsteman i tredje graden.........

2 tjänstemän i tredje graden.........

1 tjänsteman i andra graden .........

4 tjänstemän i andra graden.........

Missräkningspenningar till den tjänsteman
i andra graden, som förrättar
kassörsgöromål...............

4 tjänsteman i första graden.........

4 tjänstemän i första graden.........

1 kvinnligt biträde av högre grad...

2 kvinnliga biträden av högre grad
1 kvinnligt biträde av lägre grad...

5 kvinnliga biträden av lägre grad

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare ........

3 vaktmästare ........

Summa

Älderstillägg till lön
Kr.

600 kr. efter 5 år.

1 500 kr. efter 5 år, 500
/ kr. efter ytterligare 5 år.
1 500 kr. efter 5 år, 500
/ kr. efter ytterligare 5 år.
t 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
/ efter ytterligare 5 år.

\ 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
( efter ytterligare 5 år.

200 kr. efter 5 år, 200
kr. efter ytterligare 5 år
och 200 kr. efter än ytteri.
ligare 5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr.
tillhöra lön och 100 kr.
tjänstgöringspenningar.

ICO kr. efter 3 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterligare
3 år.

Pen sions under lag Er.

5,600

| 5,200
| 5,000
| 4,000

>2,

800

| 1,800
| 1,600

1,800
| 1,600

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.

Anm. 4.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad •— varmed äro förenade förmånernaav
nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —
skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.

1920 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i avbidan på slutligt av
görande av frågan om ordnandet av riksdagens inre administrativa och ekonomiska angelägenheter
tills vidare från och med den 1 januari 1921 såsom vice värd i riksdagens hus förordna
en tjänsteman mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer förste
revisorn i riksgäldskontoret. För tiden till berörda den 1 januari gäller vad som i 1919 års
reglemente finnes stadgat beträffande arvode till vice värden.

1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet
av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare.

Avlöningsstat för riksdagsbiblioteket.

		Tjänst-	Orts- tillägg
	Lön	görings- pen-	Summa	Alderstiliägg till lön
		ningar
	Kr.	Kr.	Kr.	Ivr.	Kr.
3 ledamöter i styrelsen, arvo-
den ä 500 ........................	—	—	—	1.500
1 riksdagsbibliotekarie .........	5,000	2,500	600	8,100	600 kr. efter 5 år.

1 andre bibliotekarie............ 1 d:o ............	2,200 2,200	1,500 1,500	300 300	4,000 4,000	t 500 kr. efter 5 år, 500 kr. 1 efter ytterligare 5 år \| och 500 kr. efter än yt-
Föreståndaren för expeditio-				1,000	J terligare 5 år.
nen, arvode .....................	—	—	—	1 100 kr. efter 3 år, 100 kr.

1 förste vaktmästare ............	1,100	650	150	1,900	efter ytterligare 3 år
1 vaktmästare ....................	900	550	150	1,600	1 och 10Ö kr. efter än yt-j terligare 3 år.
Summa				22,100

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg till lön

Kr.

Pen-

sions-

under-

lag

Kr.

1 övervaktmästare ............

1 övermaskinist ...............

1 förste eldare ..................

1 portvakt.......................

1 d:o ..............................

2,100

1,600

1,500

1,300

650

3.400

3.400
2,250
2,150
2,150

1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter
/ ytterligare 5 år.
j 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter
> ytterligare 3 år och 100 kr.
J efter än ytterligare 3 år.

| 2,200
’ 1,600

J 1,600

Summa

| 13,350

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom ur.iformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elektricitet.

Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst ISO kw. om uret ävensom uniformsbeklädnad.

Avlöningsstat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och

med år 1921. ^

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Orts- tillägg Kr.	Summa Kr.
Justitieombudsmannen .........	8,000	3,000		11,000
1 expeditionssekreterare ......	5,600	2,500	—	8,100
1 sekreterare ....................	4,000	1,800	—	5,800
1 kvinnligt biträde av lägre grad	1,500	500	—	2,000
1 vaktmästare .....................	900	550	150	1,600
Summa				28,500

ÅlderStillägg till lön
Kr.

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år och 500
kr. efter ytterligare 5
år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.
efter ytterligare 5 år och
200 kr. efter än ytterit
gare 5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr. tillhöra
lön och 100 kr.
tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterit
gare 3 år.

Anm. Derest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen. *)

*) Den i 1919 års reglemente intagna staten skall gälla intill utgången av år 1920.

Avlöningsstat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och

med år 1920.

	Lön Er.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Orts- tillägg Kr.	Summa Kr.
Militieombudsmannen .........	8,000	3,000		11,000
1 expeditionssekreterare.........	5,600	2,500	—	8,100
1 byråintendent ..................	3,800	1,700	—	5,500
1 kvinnligt biträde av lägre grad	1,500	500	—	2,000
1 vaktmästare .....................	900	550	150	1,600
Summa				28,200

Ålderstillägg till lön
Kr.

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år, 500 ki.
efter ytterligare 5 år och
500 kr. efter än ytterligare
5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.
efter ytterligare 5 år och
200 kr. efter än ytterligare
5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr. tillhöra
lön och 100 kr.
tjänstgöringspenningar.

'' 100 kr. efter 3 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterligare
3 år.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

Pensionsstat.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	Kr. 2,500
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart ..................................................................	4,000	_
Fil. kand. J. P. Velander .................................................................	4,000	—
Förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500	—
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................	1,400	—
> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matern ...............................................................	3,290
» revisorn och bokhållaren Kils Axel Fredrik Erdmann ..................	3,100	—
» vaktmästaren Carl Gustaf Reinhold Lindblom.............................	1,200	—
Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius......	1,200
Förra notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren	750	—
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad .........................	500
j övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, född Vestermark .............................................	500
Summa kronor	25,940	—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. Y. 0. l:a
kl., K. N. O. 2:a kl., K. N. S:t O. O. 2:a kl., ordförande (vald
1919);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. Y. 0. l:a kl., K. N. 0.

2:a kl., R. Pr. Joll. 0., R. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., Hush. G). M.,
vice ordförande, förste deputerad (vald 1920);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1919).

Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna
hypoteksbank, K. Y. 0. 2:a kl., R. N. 0. (vald 1918);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. N. 0., R. V. O. (vald 1919);

Svante Herman Kvarnselius, förlikningsman, K. V. 0. 2:a kl., R. N. 0.,
R. D. D. 0. (vald 1918);

Viktor Larsson, redaktör (vald 1920).

Suppleanter:

Jöns Peter Jesper son, lantbrukare, R. V. 0.;

Otto Maurits Strömberg, bruksägare, K. V. 0. 2:a kl.;

Carl Gustaf Ekman, redaktör.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. 3 käft.

(Riksgäld-kontorets reglemente.)

Revisorer av stats-, banko- och riksgiildsverken

vid 1920 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Oscar Olsson, ledamot av första kammaren,

P. A. Dahl,

Ollas Ericsson, ledamot av första kammaren,

P. Hellström, ledamot av första kammaren,

A. Ingeström, ledamot av första kammaren,
Gustav Nilsson, ledamot av första kammaren.

Suppleanter:

Ledamöterna av första kammaren:

J. Pålsson,

Jolian Nilsson i Malmö,

C. G. Boberg.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

A. J. Andersson i Gävle,

J. Jönsson i Be vinge,

E. Kristensson,

J. Jönsson i Boa.

C. E. Jansson i Falun,

O. N. Olsson i Broberg.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

O. A. E. Lithander,

A. W. T. von Sneidern,

A. A. Lindqvist i Kosta.

till

1920 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas ......................................................... § 2.

Allmänna byggnadslånefonden ...................................................... §§ 23, 28.

Allmänna hypoteksbartken ..... § 61.

Allmänna järnvägslånef''onden................................. §§ 22, 28, 36 O. sid. 51—53, 57—59.

Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 14, 20, 21.

Annuitetslikvidcr, fonden för......................................................... §§ 20, 30.

Anslag å riksstaten för år 1921 och tilläggsstaten för år 1920... §§ 33, 34.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 68.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 2.

» » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 mom. 1.

> » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 2.

Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... §§ 20, 21, 33.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 60.

» för d:o vid riksdagsbiblioteket............ Sid. 61.

» för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 61.

» för d:o vid justitieombudsmansexpedi tionen

.............................. Sid. 62.

» för d:o vid militieombudsmansexpedi tionen

.............................. Sid. 63.

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 77—78.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 70.

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 2.

Behållningar, statsverkets............................................................ § 18.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret .......................... § 32 mom. 2.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 54.

» riksdagens revisorers ................................................ §§ 32, mom. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus ..................................................... § 51.

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ §§ 49, 75.

Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... § 64.

Bibanélänefonden ........................................................................ §§ 22,36o.sid.53—57.

Bibliotek, riksdagens .................................................................. § 32.

Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 78.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23, 28.

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för............................................. § 13.

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 2.

Diarium, ombudsmannens............................................................ § 50.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid riksgäldskontoret m. fl. ... § 32 mom. 6.

Egendom, riksdagens anslag till underhåll av.............................. § 32 mom. 1.

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 71—76.

Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 66.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ............................................................... § 32 mom. 5.

» för militieombudsmannens expedition ........................... § 32 mom. 6.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... S 69.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 76.

» » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 2.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5.

» » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21.

Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20—24.

Frukostservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till ........ § 32 mom. 4.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 66.

» , granskning av riksdagsmännens ................................. § 65.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 65.

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... § 19.

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10.

> antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 64.

» arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 2.

» befattning upphör................................................... § 7.

» berättelser............................................................... § 54.

» besluts överklagande ............................................ §§ 49, 75.

» deputerade ............................................................ §§ 9, 32 mom. 2.

» ombud..................................................................... §§ 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 3.

> protokoll ............................................................... § 42.

» sammankomster ...................................................... §§ 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
........................................... § 64.

Fullmäktiges ställande till ansvar................................................ § 10-

» suppleanter ............................................................ Sid. 65.

» suppleanter, deras inträdande................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 50—65.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

» överläggningar ...................................................... §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ............................................................... §§ 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 2.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 2.

Grundlagar m. m., utgivning av eu samling utländska ............... § 32 mom. 1.

Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... §17.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 64.
Helgeandsholmen, anslag för utredning av frågan om dess slutliga
ordnande .................................................................. § 32 mom.^1.

Hus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53.

Huvudbok, riksgäldskon torets ...................................................... § 40.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12 19.

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14.

Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer ..................................................................... § 13.

Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §§ 51, 57.

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 50.

Jordbrukskredit, centraikassa för ................................................ § 13.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5.

» suppleant................................................... § 32 mom. 5.

> ämbetsberättelse ....................................... § 32 mom. 1.

» ämbetsresor................................................ § 32 mom. 5.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 5.

» insättande i ämbetet ................................. § 64.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över ......................................... § 32 mom. 5.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. § 22 o. sid. 60—68.

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60.

Järnvägslånefonden............................................ §§ 22, 28, 36 o. sid. 51 53, 57 59.

Kassa förstärkning åt statsverket................................................... § 12.

Kassareserver, riksgäldskontorets ................................................ § 17.

Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... § 17.

Kinda kanais aktiebolag, revision av............................................ § 59.

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 69.

Konungariket Sveriges Stadshyyot ekskassa .................................... §§ 13 o. 62.

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... § 32 mom. 1.

Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. §g 66, 73.

Konvertering av äldre statslån...................................................... § 12.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor....................................... gg 13, 38, 39.

» riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... § 16.

Krigstidst iltåg g åt vissa befattningsinnehavare och pensionärer ... § 32.

Kronkreditaktiebolaget, Svenska ................................................... §§ 13 o. 63.

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ § 1-1.

Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... § 78.

Kyrkomöte, bestridande av kostnaderna för ................................. § 32 mom. 1.

Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... gg 4, 7.

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering av.............................. § 50.

Laner ätt, riksgäldskontorets......................................................... § 34.

Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... §g 12—19.

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ......................................... § 22.

Lönebesparing............................ § 67.

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av.................................... § 66.

Lönetillägg, tillfälligt, åt befattningshavare vid riksgäldskontor

m. fl........................................................................ § 32.

Milit^ombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. § 32 mom. 6.

» ang. tryckning av hans embetsberättelse ... § 32 mom. 1.

» » förhyrande av lokal för ..................... § 32 mom. 6.

Mili t iso mb uds mannen s jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning .................................... § 32 mom. 6.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 6.

» suppleant................................................... § 32 mom. 6.

Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 66.

Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§ 12, 13, 14, 15, 17,19, 30.

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för ....................................... § 32 mom. 1, 79.

Ombud, Konungens ..................................................................... § 47.

» fullmäktiges .................................................................. §g 9, 61.

Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... g 48.

Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 3.

Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. § 3.

Papper, upphandling av............................................................... g 57.

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor och riksdagens
hus ..................................................................... § 77.

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor m. 11. § 24.

Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontor och riksdagens
hus..................................................................... g 66.

Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontor ............ § 78.

Pension sstat vid riksgäldskontor................................................ Sid. 64.

Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag till påbörjande av arbetet med utarbetandet
av .....................................................................

Person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för

åren 1911—1920, anslag till..........................................

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret .................................

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorts skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...........................................................

» riksdagens, tryckning av ..........................................

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Register över riksdagens protokoll med bihang för åren 1809—
1866 och 1911—1920 ................................................

ResekostnadsersilttniTig för 1) riksdagens ledamöter .....................

2) riksdagens revisorer .....................

3) fullmäktige ....................................

4) justitieombudsmannen .....................

5) militieombudsmannen........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ...........................

Rev isi omkostnader........................................................................

Revisorer, riksdagens, vid 1920 års statsrevision, och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................

> » ang. inkallande av suppleanter........................

» s råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten och resekostnader för ...............

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna liypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser .............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............

» ang. uppförande av nytt hus för..............................

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit .....................

Riksdag, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten..................

Riksdagsbibliotekarien ..................................................................

Riksdagens ledamöter, reseersättning till.......................................

» hus ...........................................................................

» » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten
vid, m. ro.......................................

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

§ 32 mom. 1.

§•32 mom. 1.
§ 13.

§ 63.

§§ 14, 30.

§ 42.

§ 57.

g§ 29, 40.

§ 32	inom.	i.
§ 32	mom.	i.
k 90 S ol	mom.	i.
§ 32	mom.	2.
§ 32	mom.	5.
§ 32	mom.	6.
§ 60.
§ 32	mom.	1.

Sid. 66.

§ 55.

§ 11.

§ 32 mom. 1.

§§ 59, 61, 62.
§§ 32, 56.

§ 13.

§ 10-§ 53.

§ 13.

§ 32 mom. 1.

§ 32.

§ 32 mom. 1.
§3 32, 51, 52.

8 32 mom. 2.
§ 52.

Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare vid

Riksdagshandlingar, ang. vård och försäljning av tryckta............

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ......................

Riksdagskostnader ........................................................................

s , anslag till ......................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ...............

» befattning med riksstatsutgifterna ..................

» fonder ............................................................

^ fordringar för utlämnade lån ...........................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

» huvudbok ......................................................

■» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

» lånerätt............................................................

» lånerörelse .....................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper......................................................

> skulder............................................................

» styrelse............................................................

» upplåning.........................................................

» utbetalningar ...................................................

» utlåning .......................................................

» änke- och pupillkassa.......................................

Riksgäldssedel inlösen av .........................................................

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med...............

Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med..................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen av............................................................

Räntor å statsskulden, anslag till ................................................

Sammankomster, fullmäktiges ......................................................

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

ti kallelse till ......................................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus .........................................

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ......................................

Skrivmaterialier för riksdagens behov ..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för...........................

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges .................................

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............

Statslån, äldre, konvertering av...................................................

§ 32.

§ 58.

§ 53.

3 32.

§ 32.

§ 64.

83 25-30.

§$ 31—37.

§§ 20-24.

§3 22, 23, 36.

Sid. 65.

§ 1.

§ 40.

88 2, 12-19.

•3 16.

§ 34.

§3 12-19.

§§12,14,15,17,19,30.

83	40, 41.
§	14.
38	3-11.
§3	12, 19, 34.
§3	31—39.
3	17.
§	32 mom. 2.
3	14 mom. 4.
§§	25 — 30.
§§	31—37.
33	40, 41.
3	14.
§§	20, 33.
33	42—49.
3	55.
3	64.
§§	9, 32.
3	66.
3	13.
§	48.
3	57.
§3	14, 30.
§§	13 o. 62.
3	18.
3	12.

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige .........................................................

» , deras inträdande ......................................................

» för riksdagens revisorer ..........................................

» » j » , ang. inkallande av ............

* för justitieombudsmannen och militieombudsmannen...

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Svenska kronkreditaktiebolaget ......................................................

Tillfällig upplåning .....................................................................

Tillfälligt lönetillägg för befattningshavare i riksgäldskontoret m. fl.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande...........................................

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

besvärshänvisning för................................................

entledigande av.........................................................

pensionering av.........................................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ...........................

» » v , avlöning för..............................

» » riksdagens bibliotek ..........................................

» » riksdagens hus ................................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

» » militieombudsmannen s expedition ........................

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus...................................................

Traktamenten, riksdagens revisorers.............................................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

» av revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militieombuds mannens

ämbetsberättelser................................................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Upplåning, tillfällig.....................................................................

Uppslagsbok över riksdagens verksamhet ....................................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper ....................................

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 15 sand. 3 höft.

(Riksgäldskontorets reglemente).

§ 15.

§ 59.

§§ 3-11.

Sid. 65.

§§ 4, 5, 7.

Sid. 66.

§ 55.

§ 32 mom. 5—
S§ 71—76.

§§ 13 o. 63.

§ 29.

§ 32.

§§ 71-76.

§ 75.

§§ 71-76.

§ 77.

§ 69.

§ 32 mom. 2.

§ 32.

§§ 32, 66.

§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 6.
§§ 67, 68, 70.
§§ 44, 45.

§ 66.

8 32 mom. 1.

§ 32.

§ 57.

§§ 32, 56.

§ 32.

§ 14.

8 32 mom. 2.
§ 66.

§ 29.

§§ 50-65.

§ 57.

§§ 12, 19, 34.
§ 29.

§ 32 mom. 1.
§§ 31-39.

§ 41.

Utlåning, riksgäldskontoreta......................................................... § 17.

Vice värden i riksdagens hus ................................................... § 57 o. sid. 60.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor och riksdagens

hus........................................................................ § 66.

» »att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor § 69.
Alderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor och riksdagens
hus ..................................................................... § 66.

Återbetalda medel, redovisning av................................................ § 29.

Återtransport till innehavaren av pä viss person överlåten obligation.
............................................................................ § 15.

Änke• och pupillkassa*! vid riksgäldskontor .............................. § 32 mom. 2.

överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48.

CKNTRALTHYCK.KRTET, STOCKHOLM 1920