utfärdat vid slutet av 1919 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdat vid slutet av 1919 års lagtima riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft.

(Riksgiildskontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

3> lånerörelse §§ 12—19.

3> fonder §§ 20—24.

3> befattning med rikssiatsinkomsterna §§ 25—30.

3> » > riksstatsutgifterna §§ 81—37.

På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§88 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och- 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

3> särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—65.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus §§ 66—70.
Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 71—76.
Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus

. §.77'' .

Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 78.

Ersättning för olycksfall i arbete § 79.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års slut för genom riksgäldskontoret
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 43.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 60.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 62.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 66.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och

med år 1920, sid. 69.

Stat för riksdagsbiblioteket, sid. 70.

Aflöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från och

med år 1919, sid. 70.

Stat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år 1920,
sid. 71.

Stat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år 1920,
sid. 72.

Pensionsstat, sid. 78.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån lyckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och
reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot
av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Yid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte
ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om
tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han
utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag,
tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ io.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas ock efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när" omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket då sådan
enligt Kungl. Majrts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.

4. Sedan riksgäldskontor jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut
tillhandahållit Svenska kronkreditaktiebolaget såsom garantifond 10,000,000
kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer, har 1918 års
urtima riksdag bemyndigat riksgäldskontor att för höjning av nämnda
fond tillhandahålla bolaget sådana obligationer till belopp, som erfordras
för ökning av bolagets upplåningsrätt, under förutsättning att bolagets aktiekapital
ökas till samma belopp som garantifonden.

§ H.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontor et utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontor skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedel’ i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontor!»
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken
kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden
antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande
belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens
anordning samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 saml. 3 käft. 2

(Riksgäldskontorets reglemente.)

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga
om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas.

2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver
åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga
valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 83 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning
och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån
skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvågslånefonden.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från fonden utgivna
lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,
finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från denna fond
utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna
i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års utgång å från fonden utlämnade
lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tj änstinneha var e vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills
vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch
riksdagsförvaltningen vad beträffar tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus samt från anslaget till kostnader för riksdagsbiblioteket
vad angår tjänstinnehavarna därstädes.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från allmänna järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för
»Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)»,
allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från jämvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken -

skaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade ntgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen böra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgiftema.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1920, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 2,200,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 79 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) kostnaderna, jämlikt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utgivande
genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg av en uppslagsbok
över riksdagens verksamhet;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riks -

dag beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari
1917 under hans återstående livstid;

g) kostnaden, enligt 1917 och 1919 års riksdagars beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets
protokoll jämte bihang för åren 1868—1915; börande detta register jämväl
omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar;

h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för
påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

i) kostnaden, enligt 1918 års lagtima riksdags beslut, för utarbetande
och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt
person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911
—1920;

k) enligt 1919 års riksdags beslut ett belopp av förslagsvis 15,000
kronor för utredning av frågan om Helgeandsholmens slutliga ordnande;

l) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

m) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser;

n) vissa återstående kostnader enligt 1918 års lagtima riksdags beslut
för beredande åt riksdagsbiblioteket av lokal i huvudsaklig överensstämmelse
med det senare av de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april
samma år omförmälda två alternativen.

2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 255,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens

hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor
och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare
andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 60,000 kronor för år;

e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;

f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 79 här nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket
och riksdagens hus;

g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen
efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret
och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet
av varje år disponera en summa av högst 500 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, ävensom
de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut
skola från anslaget utbetalas;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 52,200 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor
om året;

b) avlöning för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen
fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser;

c) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid biblioteket;

d) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid
biblioteket äger dess styrelse använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor
årligen;

e) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed
förenade utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000
kronor.

4. Till kontor sexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 100,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets
personal m. m.;

b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära fiyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500
kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 år höjas med 600
kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefattningen
icke att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig den tid, varunder han
tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat,
samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning
iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

cj att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

d) att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anställde
registrator^ och biträdande sekreteraren är bestämd att från och med år 1920
utgå med 4,500 kronor, därav 1,600 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar,
vilken avlöning till del, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
kan efter 5 år höjas med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500
kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor;

e) att avlöningen för det å justitieombudsmansexpeditionen anställda
kvinnliga biträdet är fastställd att från och med år 1920 utgå med 2,000

kronor, därav 1,500 kronor lön ock 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill
kunna efter resp. 5, 10 ock 15 år komma tre ålderstillägg, vart ock ett å 200
kronor, därav 100 kronor tillköra lön ock 100 kronor tjänstgöringspenningar;

4: o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor lön, 550
kronor tjänstgöringspenningar ock 150 kronor ortstillägg, vartill kunna
komma tre ålderstillägg, vart ock ett å 100 kronor att utgå efter resp.
3, 6 ock 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri kostad
ock kränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
ock villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6: o) att från ifrågavarande anslag skola utgå de pensioner, som beviljats
förutvarande tjänstinnekavare vid justitieombudsmansexpeditionen;

7:o) att ett årligt anslag av 6,000 kronor må av justitieombudsmannen
från och med år 1920, emot behörig redovisning, användas till bestridande
av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition,
vikariatsersättning m. m.;

8:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på
hans rekvisition ock mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål
må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

1919 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma
års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader ock expenser för justitieombudsmannen
ock hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp,
ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans
å justitieombudsmansexpeditionen.

1919 års riksdag kar vidare medgivit, att av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader ock expenser för justitieombudsmannen ock hans
expedition ett belopp av 2,083 kronor 28 öre må, emot behörig redovisning,
under år 1919 utgå till täckande av uppkommen brist å anslagen
till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,

vikariatersättning, renskrivning m. m. samt till kostnader för expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition.

6. Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspennin garna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

é) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttnings
hjälp med 1,500 kronor;

2: o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets, stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3: o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen
är bestämd att utgå med 8,100 kronor för år, därav
2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till
den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med
600 kronor; ägande nuvarande innehavaren av expeditionssekreterarbefatt -

ningen icke att för ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han
tjänstgjort såsom sekreterare;

b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda
avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren,
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och
bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de expeditionssekreteraren
bos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner;

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år böjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt ban ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5: o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall från och med år 1920 utgå en årlig avlöning av 2,000 kronor, därav
1,500 kronor lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter
resp. 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor,
därav 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar.

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,600 kronor, därav 900 kronor
lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill
kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, att utgå efter
resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring;

b) att, därest vaktmästaren i denna egenskap åtnjuter fri bostad och
bränsle, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, å lönen avdragas 300
kronor årligen;

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombuds
mansexpeditionen;

8:o) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg räkna sig till godo den tjänstgöring, de å expeditionen
fullgjort före ikraftträdandet av den år 1916 fastställda avlöningsstaten;

9:o) att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må användas årligen ett belopp av 1,600 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot redovisning, som avgives inom
varje års utgång, förskottsvis utbetalas, 5,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för byra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och bär riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.

Riksdagen bar år 1919

l:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av år 1920 utgå till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
hus och riksdagsbiblioteket enligt de grunder, som av riksdagen godkänts
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, dels och bemyndigat
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;

2ro) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid
justitieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna
grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget ''till avlöning, resekostnader och expenser för
justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp;

3:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra
halvåret av år 1920 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare
vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna
grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifråga -

varande ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser
m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt
belopp;

4:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen,
riksgäldskontoret, riksdagens hus, riksdagsbiblioteket samt justitieombudsmannens
och militieombudsmannens expeditioner enligt de grunder, som finnas
angivna i bankoutskottets utlåtande nr 68, dels ock bemyndigat fullmäktige
i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen
använda erforderliga belopp;

5:o) dels medgivit, att dyrtidstillägg må under år 1919 och förra halvåret
av 1920 utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets
änke- och pupillkassa, samt till å riksgäldskontorets pensionsstat
uppförda änkorna Anna Amalia Sandström och Hedvig Axelina Gottfrida
Olivia Levin enligt de grunder, som finnas angivna i bankoutskottets utlåtande
nr 69, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för
ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m.
vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp; samt

6:o) dels beslutit, att tillfälligt arvodestillägg må utgå till de hos riksdagens
kamrar, ständiga och tillfälliga utskott samt kansli anställda tjänstemän
och vaktbetjänte i enlighet med de grunder, som för innevarande år
fastställts för utgående av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
ägande likväl den, som i egenskap av befattningshavare i statens tjänst eller
hos riksdagens verk och inrättningar eller f. d. befattningshavare, som uppbär
pension av statsmedel, åtnjuter dyrtidstillägg, endast uppbära tillfälligt
arvodestillägg med två tredjedelar av de vid början av årets riksdag utgående
månads- och dagarvodena, dock högst med nio kronor om dagen.

Vidare har riksdagen år 1919 medgivit, att tillfällig löneförbättring må
under år 1919 utgå vid vissa befattningar vid riksdagens verk och myndigheter
i enlighet med ett i bankoutskottets utlåtande nr 76 intaget förslag
samt bemyndigat dels fullmäktige i riksgäldskontoret, att för ifrågavarande
ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid
riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp;

dels justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget
till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp;

dels ock militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av för
slagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser för militieombudsmannen
och hans expedition använda erforderligt belopp.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1920 uppförda under anslagsgrupperna
»XIII. Räntor å statsskulden m. m.», och »XVIII. Avbetalning
å statsskulden» och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna,
äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning
i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider.

Det i samma års riksstat uppförda anslaget till »XX. Återbetalning
av tillfälliga lånemedel» står därjämte till riksgäldskontorets förfogande
under år 1920 för därmed avsett ändamål.

§ 34.

Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kung! Maj:ts disposition
utbetalas de av riksdagen år 1919 beslutade samt i tilläggsstaten för
år 1919 och i riksstaten för år 1920 uppförda anslagen till utgifter, att
täckas av lånemedel.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 86.

Det i riksstaten för år 1919 under »Utgifter för kapitalökning. Statens
utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden»
och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och

2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från
kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt
skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel
»Lånemedel».

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige
samt kontrasignerade av riksgäldskommissarien och en annan tjänstinnehavare
i riksgjjildskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen
den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå
Bihang till riksdagms protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 4

(Riksgäldskontorets reglemente.)

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontor^ rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 4S.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattning^-,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfående^
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera
de obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 51.

Eu gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trvckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver -

kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga,
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Majrt och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör eu ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskoDtoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den ärliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels eu ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i
postsparbankens styrelse.

Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget
jämte suppleant för denne.

§ 64.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillniogens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 65.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus.

§ 66.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser:

1:°) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad
gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och mfssr
äkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Majits oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 5

(Riksgäldskontorets reglemente.)

4;o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan kinder för göromålens
jämna ock oavkrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn ock tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontor et under en ock en kalv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.

5:o) Där förköjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förköjning
ej keviljas, förrän tjänstinnekavaren under minst fyra femtedelar av samma
tid med gott vitsord kestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att kärvid icke
må föras konom till last den tid kan åtnjutit semester eller ledigket för
fullgörande av värnplikt.

Då löneförköjning genom ålderstillägg kevfljas, må den förköjda lönen
åtnjutas från körjan av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern klivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontor, som kefordrats
till förste revisor, äger att för erkållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, kan tjänstgjort inom nämnda grad.

Med avseende å tiden för erkållande av i de från ock med år 1918
gällande avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret ock riksdagens kus för de
särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare,
som övergår från den förutvarande till den nya staten, kör tillgodoräknas
ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från
kans tillträde till kefattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret
eller vid riksdagens kus, än även i förekommande fall den tid,
varunder kan omedelkart före tillträdet kestritt sådant förordnande, som,
enligt de å den förutvarande staten tillämpliga kestämmelser, kunnat få
tillgodoräknas för erkållande av ålderstillägg.

Vad keträffar de å den från ock med år 1918 gällande avlöningsstaten
vid riksdagens kus uppförda förste eldare- ock portvaktstjänsterna
skall iakttagas, att de personer, som kefordras till innekavare av nämnda
tjänster, äga att för erkållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid,
varunder de omedelkart före den nya statens trädande i kraft mot fast
arvode inom riksdagskuset utfört arkete av motsvarande eller jämförlig
keskaffenket som det, vilket de såsom ordinarie tjänstinnekavare kava att
fullgöra.

6:o) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missraknmgspenningar
få uppkäras endast för den tid, tjänstinnekavaren verkligen tjänst -

gjort eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i
åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela löneu.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fem kronor femtio öre om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas Övervaktmästaren och övermaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen;
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner
oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skä -

liga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,
dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,
på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Eätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller
efter den tid, då de av 1917 års riksdag beslutade staterna träda i kraft,
tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall
vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna
fastställda villkor och bestämmelser.

§ 67.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 68.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 69.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på
dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 70

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
deD, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 71.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för'' tjänstens förrättande användas.

§ 72.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 73.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 74.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast bos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 75.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom Jörekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 76.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste -

man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 71 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret

och riksdagens hus.

§ 77.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser:

1 :o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3:o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked an -

malt. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

% 78.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga biträdeshefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna- tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan binder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att bon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) Kvinnligt biträde, som befordrats till ordinarie från och med den
tidpunkt, då den av 1917 års riksdag beslutade avlöningsstaten trätt i kraft,
och som omedelbart dessförinnan mot fast arvode i riksgäldskontoret utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet, må äga att för åtnjutande
av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, varunder biträdet utfört,
sådant arbete i riksgäldskontoret.

7: o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för
sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnebavare vid riksgäldskontoret.

9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30
år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension
till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige
likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet
prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
bon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att bon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens led ^förklarande genom kungörelse.

ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
mån de icke stå i strid mot vad bär ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 79.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagsbiblioteket och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 sand. 3 käft. » 6

(Riksgäldskontorets reglemente.)

juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån han
eller bon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Yad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 20 juni 1919.

På Riksdagens vägnar;

för Första kammaren

för Andra kammaren

Hugo Hamilton

Talman.

Herm. Lindqvist

Talman.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1918 års slut för genom riksgäldskontor
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1918 års
			utbetalts.			oeioppei.
Årtal.	§•					slut.
		a) Allmänna byggnadslåne-
		fonden.
1866	43	Lån till Västerås domkyrka,
		för densammas reparation	1860			28,000		28,000
1866	148l)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande av elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ..................	1873-1875	5 X	4 X	20,000		1,976	58


1882	17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 %	4X	30,000	—	19,055	54

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års slut.

Årtal.	§•
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande av uppkommen brist
		i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17
L89 2	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	—	2,211	93
1896	16	Lån till Härnösands dom-
		kapitel, för uppförande av		Lånet återbeta-
		ny byggnad för allmänna		las med				4,500
		läroverket i Östersund......	1897	600 kr. årligen under 30 år.		15,000

18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	_	14,619	59

11877 11878		Lån till staden Söderhamn,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000	_	8,327	38

11880 \1881	iSl 10/	Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- ■vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000	-	49,402	32

*) Se vidare § 8 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1918 års
Årtal.	§•						slut.
1888	15	Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .....................	1889	5 X	4	100,000		58,354	12

1889	17	Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ...............	1890	5 •/.	4 X	200,000		121,834	78

1896	15	Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ...........	1897	47,. X	37,. X	150,000		115,650	76
1902	20	Lån till staden Åmål, för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 X	4 X	300,000		263,981	66

1866\|	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning av Kinda båtled medelst kanali-sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping...........................	1865-1870	5 X	3 x ;	437,500		325,431	77
		= 1,053,092: 13
						■ Summa	1,035,654	55

*} Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente
§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års slut.
Årtal.	§•
		b) Allmänna järnvägslåne-jonden.
J1866 \1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................	(1865-1867) \ 1898 (	5%	4 %''	2,600,000l)	1,812,988	40

1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5X’)	47, X	2,600,000	545,971	03
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-18l76	av, X* * 3)	5 X	5,000,000	2,328,728	91
			1	1	‘

*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr,, vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd a
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 av 1886 års reglemente.

3) Se § 3 av 1883 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	1 Ursprungliga	Kapitalåterstod vid IBIS
Årtal.	§•		utbetalts.			oeiODpei		slut.
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		vik —Åtvidaberg—Bersbo jämvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Västervik över Jenny, Garn-						*
		leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana.........	1877-1879	5 X1)	47, X	1,865,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny,				•
J1876 \1904	?}	med bibana och sidospår... Lån för anläggning av järn-väg från V islanda till Bolmen (numera övertaget av Karls-	1877-1879	5 X1)	47. X	1,750,000	_	1,475,550	16

		hamn—Vislanda järnvägs-aktiebolag) ........................	• 1877-1878	57l6 X	47a X	500,000’)		451,737	74

1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till
		Hemse ...........................	1877—1879	5 X1)	47.X	500,000		272,426	89
			—
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Väst-kinde och Tingstäde .........	1899, 1902	5 X	47, X	119,0003)		103,519	52 j

Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

”) Enligt kungl. brev av den */„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års slut.
Årtal.	§•						.
f 1876 \1879	13}	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana...	1879-1882	5 %''1)	47.X	2,375,000		1,510,787	44
/188l‘ \1912		Lån för anläggning av järn-väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs-	1883-1886	5 X	47» X	950,000		815,902
1913	221 36/	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Knipp-boheden till Rättvik.........	1913	5 X	47» X	1,252,000		1,245,740	_
1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yarberg till Borås ...........................	1879-1881	5 X1)	47» X	2,600,000		1,653,914	59
1881	15	Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö (Betal-ningsskyldigheten numera övertagen av A.-B. Yetlanda järnvägar)..........................	1883-1886	5 X	47, X	300,000		213,865	48
1881	15	Lån föranläggning av järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5 X	147» X	500,000	—	347,482	29

i) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års slut.
1883—1887	5 X	47* X	500,000	—	347,482	29
1905	5 X	47* X	500,000	—	465,397	04
1884—1887	5 X	47* X	500,000	—	356,442	38
1901—1903	5 X	47* x	4,795,000	—	4,341,102	68
1887—1889	5 X	47, X	324,000	—	236,530	80
1887—1890	5 X	47* X	824,915l)		615,752	30

Reglementets
Årtal.	§•
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingfÖrLänna— Norrtälje järnväg...............
1881	15	Lån för anläggning av järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn-vägsaktiebolag) ..................
11900	!9\	Lån till Borås—Alvesta
\1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Borås till Alvesta ............
1886	16	Lån för anläggning av järn-väg från Skara över Gös-säter till Vänern (numera
	*	övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår..............................

'') Enligt kungl. brev av d. "/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 7

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets

Årtal. §.

1886

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1918 års
slut.

Lån till Fågelsta—Yadstena
—Ödeshögs järnvägsaktiebolag
för anläggning av järnväg
från Yadstena till Ödeshög
....................................

Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för anläggning
av järnväg från
Karlshamn till Gullbärna
med bibana och hamnspår

Lån för anläggning av järnväg
från Mariestad till Gössäter
med bispår (numera
övertaget av Yästergötland
—Göteborgs järnvägsaktiebolag)
.................................

1888-1890

Lån för anläggning av järnväg
mellan Yittsjö och Hässleholm
(numera övertaget
av Hässleholm—Markaryds
järnvägsaktiebolag) ............

1888-1893

5 X

47. X

4 V* X

1890-1891

1890-1892

Lån till Skymnäs—Munkfors
järnvägsaktiebolag, för anläggning
av järnväg från
Björndalsbron till Munkfors
....................................

1891-1892

5 X

47. X

300,000

1,102,250’)

305,000

404,000

47. X

90,83 5

223,933

840,092

237,038

390,431

71,900

’) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års
Årtal.	§•
1886	16	Lån för anläggning av järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms	1892—1893	5 X	47, X	290,000		229,550	\| 62i

1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	47, X	1,300,000		1,096,085	79i i
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .....................	1892—1896	5 X 53,000»)	47, X	1,800,000		1,495,951	73
		Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag. (Enl. bankoutskottets uti. nr 47 och riksdagens skri-velse nr 191,1917 års riks-dag). Detta lån har bildats genom överföring till sär-skilt lån av förfallna kapi-tal- och räntebelopp å näst-föregående lån ..................	* 1918	** 472 x	1 1,065,515	02	1,065,515	02;
1891	19	Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	47, X	2,350,000	—	1,923,435 1	31

l) Motsvarande 5 % å ett belopp av 1,060,000: — kr.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1918 års
Årtal.	§•						Slut.
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund.........	1893—1895	5 X	4 7» X	653,000		542,698	05
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 X	47» X	1,247,000		1,117,411	43
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897-1899	5 X	47, %	537,500		471,006	66
1910	7	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise-ring av förfallna annuitets-och rän tebelopp å nästföre-gående lån ........................	1910	b1/* %	47, X	108,000		97,869	58
1896	14	Lån till Klintehamn—Korna järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	6 X	47* X	213,250'')		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	563,000*)		561,000

'') Enligt kungl. brev av den l*/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års slut.
1899-1901	•* 5 X	47* X	__ 1,545,500	—	1,384,891	22
1914		47* X	300,049 ^	94	300,049	94
1899-1902	5 X		1,710,000		1,532,296	34
1916	5,439 X	472 X	1,342,046	46	1,302,495	13
1900, 1902	5 X	472 X	339,000 ’)		339,000

Reglementets

Årtal. §.

1896

Transport

Lån till Sala—Gysinge—
Gävle järnvägsaktiebolag,för
anläggning av järnväg från
Sala över Gysinge till Hagaström
.................................

Lån till Sala—Gysinge—
Gävle nya järnvägsaktiebolag,
för anläggning av järnväg
från Sala över Gysinge
till Hagaström1) ...............

Lån till östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag, för anläggning
av järnväg från
Linköping över Rimforsa
och Kisa till Vimmerby ...

Lån till östra Centralbanans
järnvägsaktiobolag (Kungl.
brev av den 81/g 1916). Detta
lån har bildats genom överföring
till särskilt lån av
förfallna kapital- och räntebelopp
å nästföregående lån

Lån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag,
för anläggning
av järnväg från Roma
till Slite..............................

J) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den s% 1913
till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

2) Enligt kungl. brev av den 12/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
1,000 kr.

Beglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1918 års
Årtal.
§•
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-ljunga till Limmared.........	1902, 1905	5 X	47* X	505,000		465,953	32
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-	119021
		läggning av järnväg från	<1907!	5 X	4 v, x	1,850,000	_	1,850,000	—
		Orsa till Sveg ..................	(1909)
/1901	1?\	Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905	171	järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	11905-1907 1909	5 X	47* X	2,200,000	—	2,200,000	—
jl896	14\	Lån till Skövde—Axvalls
\1901	17/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skövde till Axvall............	1902, 1905	5 %	47* X	363,500 ‘)		363,500
1901	17	Lån för anläggning av järn-
		väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu-mera övertaget av Stock-holm-V ästerås -Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	47* X	1,028,700		973,139	32
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
	köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	'' 1904, 1907	5 X	47* X	591,500		555,157	63

*) Enligt kungl. brev av den 12/6 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5,500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1918 års
Årtal.	§■						slut.
1901	17	Lån till Landskrona—Kjev-linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till övedskloster .....................	1904, 1908	5 X	47, X	1,192,000		1,192,000
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm-köping till Skebokvarn......	1905, 1908	5 X	47* X	532,500		532,500
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm till Vartofta .....................	119051 1906} 11909J	5 X	47* X	510,000	.	510,000
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905, 1906	5 X	47* X	290,000	_	290,000
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an-läggning av järnväg från Borgholm till Böda .........	119051 <1907} U908j	5 X	47* X	419,000		419,000
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda..........................	1906, 1907	5 X	47* X	483,300		483,300

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1918 års

Årtal.	§•
1906	22	Lån till Södra Ölands järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-	11908-1910	*		951,500!)		950,500
		holm till Näsby ...............	\| 1913	5 X	47, X
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från				367,500		367,500
		Lidköping till Tun............	1908, 1910	5 X	47, x	—	—
1906	22	Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an-

		läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till
		Ätrans station ..................	1908, 1912	5 X	47, X	1,185,000	—	1,185,000	—
1910	42	Lån till Yarberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsan-läggning från Yarberg över Ullared till Ätrans station	1913-1914	5 X	47 *X	65,000	—	65,000	—
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skara till Timmersdala......	1908, 1911	5 X	47, X	352,500	—	352,500	—

>) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

Reglementets		liden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1918 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
•		Transport					I
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 X	47» X	800,000!)		799,600
1906	22	Lån till Uppsala—Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Uppsala till Enköping......	1909, 1913	5 X	47» X	1,040,000		1,017,753	41
/1906 \1910	22) 42/	Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Kil till Torsby..................	11911-19121 \|1914-1915\|	5 X	4V« X	2,500,000		2,487,500
(1906 \l910	22) 42/	Lån till Lysekils järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg..........................	(1911-1912,1 11915 )	5 X	47. X	1,200,000		1,187,730
1906	22	Lån till Yäderstad—Ske-ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Brän-ninge ..............................	1912, 1915	5 X	47» X	788,500		788,500
1906	22	Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an- i läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............	1912	5 %	4 7» x	100,000		99,319	01

'') Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 8

(Riksgiildskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1917 års
Årtal.	§•
1910	42	Lån till Sävsjöström—Näs-sjö järnvägsak tiobolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström......	1913-1916	5 X		2,581,500		2,581,500
1910	42	Lån till Trollhättan—Nosse-bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro...	1914—1916	5 X	47, *	555,000	____	555,000	_
1910	42	Lån till Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag för järn-vägsanläggning från Eksjö till österhvmo ... .........	1917	5 X	• 47, X	643,000		643,000
1916	—	Lån till Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag för järn-vägsanläggning från Gång-hester till Ulricehamn......	1917	5,4 /o	5 X	1,165,000		1,165,000
—	—	Ytterligare lån till Borås— Ulricehamns järnvägsaktie-bolag för järnvägsanläggning från Gånghester till Ulrice-hamn ..........................	1918	5,4 X	5 X	150,000		150,000
1916	—	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag för järnvägs-anläggning från Gullabo till Torsås ....................	1917	5,4 X	5 X	248,500		248,500

						Summa	60,582,207	11

Reglemeutets

Årtal. §.

1916

c) Fonden för bibanor i
västra delarna av riket.

Lån till Dal—Västra Värmlands
järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Billingsfors till Arvika
med bibana ............

Lån till Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag
för järnvägsanläggning
från Åmål
till Årjäng ........................

Tiden, då
lånet
utbetalts.

1916

1917, 1918

Annuitet.

0,4

5,4

Räntefot.

( å 2/s av 1
I lånet 5 %, I
< återsto- >
| den rån- I
( tefritt. J

lånet o %

Itersto

tefritt

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1918 års
slut.

5,622,000 ‘)

3,273,7502)

Summa

1,000,000

2,182,500

3,182,500 —

*) Varav vid 1918 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000.
2) D:o .vid d:o d:o » 1,091,250.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järn vägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att
hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran bos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de
villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj :t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till ut -

gående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

Vidare har 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond
från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år
från oeh med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för
Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från

8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga.

1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916—-1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

Vidare har 1916 års riksdag

dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för
år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas •
för år 1920;

dels och medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel. ''

Slutligen har riksdagen år 1919 beslutat, att den avsättning till fonden,
som enligt år 1916 fattat beslut skolat ske under år 1920, i stället
skall äga rum under år 1921.

För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och gå specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6 ro) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
. som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 Käft. 9

( Riksgiildskontorets reglemente.)

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

11:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
1) dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande, år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

l) Riksdagen har år 1919 besluta, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som skolat
ske under åren 1920 och 1921, i stället skola äga rum under åren 1921 och 1922.

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
ntbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från

och med år 1920.*)

1 riks Stadssekreterare, tillika ombudsman.
................................

1 riksgäldskommissarie ...............

1 förste revisor...........................

1 tjänsteman i tredje graden.........

2 tjänstemän i tredje graden.........

1 tjänsteman i andra graden .........

4 tjänstemän i andra graden.........

Missräkningspenningar till den tjänsteman
i andra graden, som förrättar
kassörsgöromål...............

1 tjänsteman i första graden.........

4 tjänstemän i första graden.........

1 kvinnligt biträde av högre grad...

2 kvinnliga biträden av högre grad
1 kvinnligt biträde av lägre grad...

5 kvinnliga biträden av lägre grad

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare ........

3 vaktmästare ........

Summa

Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
5,400	2,700	8,100
5,400	2,700	8,100
4,500	2,300	6,800
4,300	2,100	6,400
8,600	4,200	12,800
3,200	. 1,600	4,800
12,800	6,400	19,200
		1,000
2,100	1,100	3,200
8,400	4,400	12,800
1,700	700	2,400
3,400	1,400	4,800
1,500	500	2,000
7,500	2,500	10,000
1,800	750	2,550
1,500	700	2,200
4,500	2,100	6,600
		113,750

Ålderstillägg till lön
Kr.

600 kr. efter 5 år.

\ 500 kr. efter 5 år, 500
/ kr. efter ytterligare 5 år.
\ 500 kr. efter 5 år, 500
/ kr. efter ytterligare 5 år.
1 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
/ efter ytterligare 5 år.

i 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
/ efter ytterligare 5 år.

'' 200 kr. efter 5 år, 200
kr. efter ytterligare 5 år
och 200 kr. efter än ytterligare
5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr.
tillhöra lön och 100 kr.
tjäustgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterligare
3 år.

Pen sions under lag Kr.

5,600

| 5,200
| 5,000
| 4,000

I1’1

800

600

1,800
| 1,600

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året —
skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad.

Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i av bidan på slutförandet
av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en
tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer
en motsvarande befattningshavare.

1919 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för tiden från och med
den 1 juli 1919 till samma års slut förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning,
icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare.

'') Den i 1918 års reglemente intagna staten skall gälla till utgången av år 1919 med undantag
för förste vaktmästaren och vaktmästarna, för vilka den här ovan intagna staten skall gälla från
och med ingången av år 1919.

Stat för riksdagsbiblioteket.

		Tjänst-	Orts- tillägg
	Lön	görings- pen-	Summa	Alderstillägg till lön
		ningar
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
3 ledamöter i styrelsen, arvo-
den ä 500 .......................	_	_	_	1,500 8,100 4,000 4,000
1 riksdagsbibliotekarie .........	5,000 2,200 2,200	2.500 1.500 1,500	600	600 kr. efter 5 år.
1 andre bibliotekarie............	300	1 500 kr. efter 5 år, 500 kr. 1 efter ytterligare 5 år j och 500 kr. efter än yt-
1 d:o ............	300

Föreståndaren för expedit) o-					J terligare 5 år.
nen, arvode .....................	_	_	_	1,000
				\ 100 kr. efter 3 år, 100 kr.
1 förste vaktmästare ............	1,100 900	650	150	1,900 1,600	1 efter ytterligare 3 år \| och 100 kr. efter än yt-J terligare 3 år.
1 vaktmästare ...........	550	150

Summa				22,100

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt
bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från

och med år 1919.

		Tjänst-			Pen-
	Lön	görings- pen-	Summa	Ålderstillägg till lön	sions- under-
		ningar			lag
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1 övervaktmästare ............	2,100 2,100 1,600 1,500 1,500	1,300 1,300 650	3,400 3,400 2,250 2,150 2,150	\ 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter / ytterligare 5 år. j 100 kr. efter 3 år, 100 kr. efter > ytterligare 3 år och 100 kr. J efter än ytterligare 3 år.	j> 2,200
1 övermaskinist ...............
1 förste eldare ..................	1,600
1 portvakt.......................	650
1 eko ..............................	650	1 1,600

Summa		13,350

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elektricitet.

Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 150 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Stat för justitieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år

1920.!)

Lön

Kr.

Tjänst görings pen ningar Kr.

Ortstil
lägg

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg till lön
Kr.

Justitieombudsmannen ......... 8,000

1 expeditionssekreterare ...... 5,600

1 registrator och biträdande
sekreterare .....................

2,900

8,000

2,500

1,600

1 kvinnligt biträde av lägre grad

1,500

500

1 vaktmästare

900

550

Summa

11,000

8,100

4,500

2,000

150

1,600

27,200

600 kr. efter 5 år.

500 kr. efter 5 år, 500 kr.
efter ytterligare 5 år och
500 kr. efter än ytterligare
5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.
efter ytterligare 5 år och
200 kr. efter än ytterligare
5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr. tillhöra
lön och 100 kr.
tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 8 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterligare
3 år.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

'') De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelserna skola gälla till utgången av år 1919
med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången
av år 1919.

Stat för militieombudsmansexpeditionen, gällande från och med år

1920.

		Tjänst- görings-	Orts-	Summa
	Kr.	pen- ningar Kr.	tillägg Kr.	Kr.
Militieombudsmannen .........	8,000	3,000	_	11,000
1 expeditionssekreterare.........	5,600	2,500	—	8,100
1 byråintendent ..................	3,800	1,700	—	5,500
1 kvinnligt biträde av lägre grad	1,500	500	—	2,000
1 vaktmästare .....................	900	550	150	1,600
Summa				28,200

Ålderstillägg till lön
Kr.

600 kr. efter 5 år.
t 500 kr. efter 5 år, 500 kr.
I efter ytterligare 5 år och
500 kr. efter än ytterligare
5 år.

200 kr. efter 5 år, 200 kr.
efter ytterligare 5 år och
200 kr. efter än ytterligare
5 år; skolande av
ålderstillägget 100 kr. tillhöra
lön och 100 kr.
tjänstgöringspenningar.

100 kr. efter 3 år, 100 kr.
efter ytterligare 3 år och
100 kr. efter än ytterligare
3 år.

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall, så länge denna förmån
kvarstår, å lönen avdragas 300 kronor årligen.

l) De i 1918 års reglemente intagna avlöningsbestämmelserna skola gälla till utgången av år 1919
med undantag för vaktmästaren, för vilken den här ovan intagna staten skall gälla från och med ingången
av år 1919.

Pensionsstat.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	Kr. 2,500
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........	1,200	—
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart ..................................................................	4,000	_
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500	—
» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................	1,400	—
> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matern ................................. .............................	3,290	_
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................	3,100	—
Förra skrivbiträdet å justitieombudsmansexpeditionen Ellen Kindelius......	1,200	—
Förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Gösta Miles Karl-ström...............................................................................	1,500	_
Förra notarien hos riksdagens andra kammare Andrietta Katarina Lundgren	750	—
Förre notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................	500	_
> övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levinr född Vestermark .............................................	500
Summa kronor	23,440	—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.
(Riksgäldskontorets reglemente.)

15 saml.

3 höft.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. V. 0. l:a
kl., K. N. 0. 2:a kl., K. N. S:t 0. 0. 2:a kl., ordförande (vald
1919);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. V. O. l:a kl., K. N. 0.

2:a kl., R. Pr. Joh. O., R. Ank. A. Bj. O. l:akl., vice ordförande,
förste deputerad (vald 1917);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1919).

Henric Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna
hypoteksbank, K. V. 0. 2:a kl., R. N. O. (vald 1918);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. N. O., R. V. O. (vald 1919);

Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, K. Y. 0. 2:a kl., R. N. 0.,
R. D. D. 0. (vald 1918);

Ernst Julius Söderberg, kassör (vald 1918).

Suppleanter:

Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. 0.;

Otto Mauritz Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl.;

Carl Gustaf Ekman, redaktör.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1919 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

P. A. Dahl,

K. E. von Geijer,

Karl J. A. Gustafsson,

A. Hult,

Olof Olsson,

frih. O. B. A. Silfverschiöld.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

Å. Ingeström,

C. J. A. Roos,

C. G. Boberg.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

A. J. Andersson i Gävle,

J. Jönsson i Revinge,

J. Jönsson i Slätåker,

E. Kristensson,

O. Nilsson i Tånga,

O. N. Olsson i Broberg.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

A. W. T. von Sneidern,

A. A. Lindqvist i Kosta,

J. Jönsson i Boa.

till

1919 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäld skontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas ............................................,...''......... § 2.

Allmänna byggnadslånefonden .....................................................§§ 23, 28 o. sid. 43—45.

Allmänna hypoteksbanken ........................................................... § 61.

Allmänna järnvägslånefonden...................................... §§ 22, 28, 36 o. 46—62, 66—68.

Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 14, 20, 21.

Andersson, Sven, ang. understöd åt............................................. § 32 mom. 1.

Annuitetslikvider, fonden för........................................................... §§ 20, 30.

Anslag å riksstaten för år 1920 och tilläggsstaten för år 1919... §§ 33, 34.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 68.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 2.

» » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 mom. 1.

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 2.

Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... §§ 20, 21, 33.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 69.

» för d:o vid riksdagsbiblioteket........... Sid. 70.

» för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 70.

» för d:o vid justitieombudsmansexpedi tionen

........... Sid. 71.

» för d:o vid militieombudsmansexpedi tionen

.............................. Sid. 72.

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning ,................................... §§ 77—78.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 70.

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 2.

Behållningar, statsverkets............................................................ § 18.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret .................... § 32 mom. 2.

Berättelser, fullmäktiges.................................;............................. § 54.

» riksdagens revisorers .......;......................................... §§ 32, mom. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus ....................................,,............... g 51.

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ §§ 49, 75.

Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... § 64.

BibanelåneJonden............................•................................ §§ 22, 36 o. sid. 59, 62—66.

Bibliotek, riksdagens .................................................................. § 32.

Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 78.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o.sid.43—45.

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för............................................. § 13.

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkuing ......... § 37.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 2.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 50.

Dyrtids tillägg åt befattningshavare vid riksgäldskontor in. fl. ... § 32 mom. 6.

Egendom, riksdagens anslag till underhåll av.............................. § 32 mom. 1.

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor §§ 71—76.

Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 66.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfribetskommitténs

expedition ............................................................... § 32 mom. 5.

» för militieombudsmannens expedition ........................... § 32 mom. 6.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 69.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontor........................... § 76.

» » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 2.

Flyttningslijälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5.

» » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21.

Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20—24.

Fordringar, riksgäldskontorets, förteckning å .............................. Sid. 43—59.

Frukoslservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till ........ § 32 mom. 4.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 66.

» granskning av riksdagsmännens ................................. § 65.

Fullmäktige i riksgäldskontor och deras suppleanter.................. Sid. 74.

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... § 19.

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet .............. § 10.

» antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 64.

» arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 2.

» befattning upphör.......................... § 7.

» berättelser.............................................. § 54.

» besluts överklagande ............................................ §§ 49, 75.

» deputerade ...... §§ 9, 32 mom. 2.

» ombud..................................................................... §§ 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

» ordförande och vice ordförande ............................. § 3.

» protokoll ............................................................... § 42.

» sammankomster ...................................................... §§ 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
..,,...........,7......... § 64.

Fullmäktiges ställande till ansvar................................................ § 10.

» suppleanter ........................................................... Sid. 74.

» suppleanter, deras inträdande ................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 50—65.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

» överläggningar ...................................................... §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ............................................................... §§ 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.
Qeneralassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 2.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontor .................. § 32 mom. 2.

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1.

Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 64.

Helgeandsholmen, anslag för utredning av frågan om dess slutliga
ordnande ................................................................. § 32 mom. 1.

Hus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53.

Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12 —19.

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14.

Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer..................................................................... § 15.

Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §§ 51, 57.

Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar .............................. § 50.

Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13.

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för....................................... § 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5.

» suppleant................................................... § 32 mom. 5.

» ämbetsherättelse ....................................... § 32 mom. 1.

» ämbetsresor................................................ § 32 mom. 5.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 5.

» insättande i ämbetet ................................. § 64.

Justilieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över ........................... § 32 mom. 5.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................ § 22 o. sid. 60—68.

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60.

Järnvägslånefonden............................................ §§ 22, 28, 36 o. sid. 46—62, 66—68.

Kapitalfordringar, statsverkets, vid 1918 års slut utbalanserade Sid. 43—59.

Kassa för stärkning åt statsverket................................................... § 12.

Kassareserver, riksgäldskontoreta ................................. ■ g 17

Kassareserver, riksgäldskontoreta, ang. deras placering i guld...... § 17.

Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................ g 59.

Kompetensvillkor för riksgäldskontoreta tjänstemän ..................... g 69.

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa .................................... gg 43 0 62.

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... § 32 mom '' 1.

Konstitutorial för tjänsteinnehavare .............................. gg 66 73

Konvertering av äldre statslån..................................... g 42

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... gg 43, 33 39.

» riksgäldskontoreta, i riksbanken.................................... § 16.

Krigs tids tillägg åt vissa befattningsinnehavare och pensionärer § 32.

Kronkredilaktiebolaget, Svenska ........................................ gg 43 0 33

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ g 14.

Kvinnliga biträden, riksgäldskontoreta....................................... g 73

Kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868—1918, ang. re g''8ter

tm ............;..............................................’.......''..... § 32 mom. 1.

Ledigheter bland fullmäktige ....................... gg 4 7

hane- och s/ikerhetshandlingar, inventering av......................... g 50.

Lånerätt, riksgäldskontoreta.............................................. § 34

Lånerörelse, riksgäldskontoreta ...................................... gg 42_19

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ................................... g 22

Lönebesparing............................................................................ g 37

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av ................................... g 66.

Lönetillägg, tillfälligt, åt befattningshavare vid riksgäldskontoret

. m> ^............................................................................... § 32 mom. 6.

Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. g 32 mom. 6

* ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ... § 32 mom. 1.

* » förhyrande av lokal för ..................... § 32 > 6.

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning .................................... g 32 mom. 6.

* expedition, dess expenser........................... g 32 mom. 6.

» suppleant................................................... g 32 mom. 6.

Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 66.

Obligationer, riksgäldskontoreta .......................................... gg 12, 13, 14 15 17 19 39

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för ....... ’ s’ 32’ mom 1 7Q

Ombud, Konungens.......................................... g 47 '' ’

» , fullmäktiges .................................................................. gg 61

Omröstningar, fullmäktiges .................................................. g 43

Ordförande bland fullmäktige....................................... g 3

Ordförande, vice, bland fullmäktige ....................................... g 3

Papper, upphandling av:...................................................... g 57.

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus ................................................................ g 77.

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. § 24.

Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus..................................................................... g 66.

Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................

Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag till påbörjande av arbetet med utarbetandet
av .....................................................................

Person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för

åren 1911—1920, anslag till..........................................

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...........................................................

» riksdagens, tryckning av ..........................................

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Register över kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868—1918,
samt över riksdagens protokoll med bihang för åren 1809

—1866 och 1911—1920 .............................................

Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter .....................

2) riksdagens revisorer .....................

3) fullmäktige ....................................

4) justitieombudsmannen .....................

5) militieombudsmannen........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ...........................

Revisionskostnader........................................................................

Revisorer, riksdagens, vid 1919 års statsrevision, och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................

, » ang. inkallande av suppleanter........................

» > råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten och resekostnader för ...............

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser ..............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............

» ang. uppförande av nytt hus för.......................•......

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit .....................

Riksdag, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten..................

Riksdagsbibliotekarien ..................................................................

Riksdagens ledamöter, reseersättning till.......................................

» hus ...........................................................................

§ 78.
Sid. 73.

§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.

§ 13.

§ 63.

§§ 14, 30.

§ 42.

§ 57.

§ 40.

§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 2.
§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 6.
§ 60.

§ 32 mom. 1.

Sid. 75.

§ 55.

§ 11-

§ 32 mom. 1.

§§ 59, 61, 62.
§§ 32, 56.

§ 13.

§ 16-§ 53.

§ 13.

§ 32 mom. 1.
§ 32.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 51, 52.

Riksdagens hus, ang. avlöning för övervaktmästaren och över- •

maskinisten vid, m. m........................................ § 32 mom. 2.

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 52.

Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare vid § 32.

Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................. § 58.

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ..................>... § 53.

Riksdagskostnader........................................................................ § 32.

» , anslag till ...................................................... § 32.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 64.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ............... §§ 25—30.

» befattning med riksstatsutgifterna .................. §§ 31—37.

» fonder ............................................................ §§ 20—24.

» fordringar för utlämnade län .................. §§ 22, 23, 36 o. sid.43—59.

» fullmäktige...................................................... Sid. 74.

» föremål............................................................ § 1.

» huvudbok ...................................................... § 40.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19.

» kreditiv i riksbanken....................................... § 16.

» lånerätt............................................................ § 34.

» lånerörelse ..................................................... §§ 12—19.

» obligationer......................................................§§ 12, 14,15,17,19,30.

» räkenskaper...................... §§ 40, 41.

i skulder........................................................... § 14.

* styrelse............................................................ §§ 3 — 1!.

* upplåning......................................................... §§ 12, 19, 34.

> utbetalningar .................................................. §§ 31 — 39.

» utlåning ....................................................... § 17.

» änka- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 2. ''

Riksgäldssedlar, inlösen av ......................................................... § 14 mom. 4.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25 — 30.

Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37.

Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14.

Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33.

Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... §§ 42—49.

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

kallelse till ...................................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ...................................................... § 64.

Semester för deputerade................................i............................. §§ 9, 32.

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus ......................................... § 66.

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ..................................... § 48.

Skrivmaterialier för riksdagens behov.......................................... § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för ........................... §§ 14, 30.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 15 samt. 3 käft. 11

(Riksgäldskontorets reglemente).

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges .................................

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............

Statslån, äldre, konvertering av...................................................

Slatsskuldbok, ang. inrättande av................................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............

Styrelsen för riksgäldskontoret................ .....................................

Suppleanter för fullmäktige .........................................................

» , deras inträdande ......................................................

» för riksdagens revisorer ..........................................

» i » » , ang. inkallande av ............

» för justitieombudsmannen och militieombudsmannen...

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Svenska Icronkreditalctiebolaget ......................................................

Tillfälligt lönetillägg för befattningshavare i riksgäldskontoret m. fl.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande ...........................................

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus,

besvärshänvisning för................................................

entledigande av .........................................................

pensionering av.........................................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ...........................

» » » , avlöning för..............................

» » riksdagens bibliotek ..........................................

» » riksdagens hus ................................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

» » militieombudsmannens expedition ........................

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus...................................................

Traktamenten, riksdagens revisorers.............................................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

» av revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser................................................

Underskrifter, antalet egenhändiga å rilrsgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus

Understöd åt skulptören Sven Andersson ....................................

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppslagsbok över riksdagens verksamhet ....................................

Utbetalningar, åliggande riksgäldslumtoret....................................

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper ....................................

§§ 13 o. 62.

§ 18.

§ 12.

§ 15.

§ 59.

88 3-11.

Sid. 74.

§§ 4, 5, 7.

Sid. 75.

§ 55.

§ 32 mom. 5—6.
§8 71-76.

§§ 13 o. 63.

§ 32 mom. 6.

§§ 71-76.

8 75.

§8 71-76.

8 77.

8 69.

§ 32 mom. 2.

8 32.

§§ 32, 66.

§ 32 mom. 5.

''§ 32 mom. 6.

§§ 67, 68, 70.

88 44, 45.

8 66.

§ 32 mom. 1.

8 32.

8 57.

§8 32, 56.

§ 32.

8 14.

§ 32 mom. 2.

§ 32 mom. 1.

§ 66.

8 29.

§§ 50-65.

8 57.

88 12, 19, 34.

§ 32 mom. 1.

88 31-39.

8 41.

Utlåning, riksgäldskontoreta......................................................... § 17.

Vice värden i riksdagens hus ................................................... § 57 o. sid. 69.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor och riksdagens

hus........................................................................ § 66.

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor § 69.

Ålderstilldgg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor och riksdagens
hus ..................................................................... § 66.

Återtransport till innehavaren av pä viss person överlåten obligation.
............................................................................ § 15.

Änke■ ock pupillkassan vid riksgäldskontor .............................. § 32 mom. 2.

överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48.