utfärdat vid slutet av 1917 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTOEET,

utfärdat vid slutet av 1917 års lagtima riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

:» lånerörelse §§ 12—19.

x> fonder §§ 20—24.

d befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

5) » riksstatsutgifteroa §§ 81—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§38 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

k särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagen
hus §§ 67—71.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77.
Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus §§ 78—79.

Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 80.

Angående ersättning för olycksfall i arbete § 81.

Riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade skulder, sid. 46.

, » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade

lån till vissa bestämda ändamål, sid. 52.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 67.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 69.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 78.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 75.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och

med år 1918, sid. 76.

, ■» > T> riksdagens bibliotek, sid. 77.

» » > » riksdagens hus, gällande från och

med år 1918, sid. 77.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 78.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ I Kiksgäldskontoret

bär till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riks*
dagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är
av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, skall från och med år 1918
äga uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller
bliva bestämda för ledamot av riksdagen.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse
med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige
meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets
räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till
vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar,
föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges
beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål
bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående
sammankomst förflutna tid.

Förste deputeraden äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden
meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga
förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen
ävensom vaktbetjänte ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela
föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst.
Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper
det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han
skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär
arvode såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott
och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mjmt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må
fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. 1 ullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor
ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor
till inlösen.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontor utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande a riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års låneanslag, höra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontor
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias;
för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna
inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Jämväl kan svensk
undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken
såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, ma, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller
i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan
stadgas.

2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av
kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara pla (Rlksgäldskontorets

reglemente.) 2

cerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska
valutor.

§ IB.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för ännuitetslikvider,
till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som
av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda förslagsanslag till
förräntning och amortering av statsskulden.

Från denna fond skola utgå:

dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger,
tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån,

dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga
belopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen
anvisas till avbetalning å statsräntelånen. Till samma fond skall överföras
behållningen vid 1917 års utgång av likvidations- och amortissementsfonden,
vilken vid nämnda tidpunkt skall upphöra.

Behållningen av fonden för statsskuldens amortering skall av fullmäktige
förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas
antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp
eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av

riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering
skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 195(1

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den
mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utgivna
lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden,
finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt, i den män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av
fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande
av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden,
skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret,
redovisas till statsverket.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utlämnade
lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga.

: § 24-

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock till 1917
års utgång av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid
riksgäldskontoret samt därefter tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar
och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å
konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder
(överskott)», allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta,
insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper
bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna
jämvägslånef ond en resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riks -

guldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontor räkenskaper bokföras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden
för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken
och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning1 i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 191S, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. in.», uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens
hus, förslagsanslag, 1,373,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskotttens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som
hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp,
som jämlikt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada
till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd
vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt
tryckeriexpedition;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
bos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) det understöd av 2,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien
hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1917 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige
att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras
att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt
annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som
skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt
och senast den 1 augusti 1917 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret
för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningai i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
av privet förslag, skolande detta arbete, i män de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas
till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag
beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari
1917 under hans återstående livstid;

g) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbotende och
tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll
jämte bihang för åren 1808—1915;

h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för
påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister
till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866;

i) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor
såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete
»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att
till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels ock ett belopp av 500
kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar;

k) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

T) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens
ämbetsberättelser.

2. Till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,
förslagsanslag, 196,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor
om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden
9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära
reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde
företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder,
som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen.

För tiden till 1917 års utgång skola dock utgå arvoden och resekostnadsersättning
enligt § 32 avd. 4 mom. a) i det av 1916 års riksdag utfärdade
reglementet; och äger förste deputeranden att till nämnda tid uppbära
jämväl där omförmälda tilläggsarvode av 3,000 kronor för året räknat;

b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning
enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente;

c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater
med tillhörande villkor och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela
nämnda tjänstinnehavare andra arvoden än de i avlöningsstaterna
bestämda;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret
samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige
att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år;

é) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens bus äga fullmäktige
disponera erforderligt belopp;

/) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse
i § 81 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av
olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagen
bibliotek och riksdagens bus;

g) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbbusen efter avlidna
obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.
generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år
disponera en summa av högst 225 kronor;

h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens bus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av
riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret;

i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få böjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

Från kassan må, för beredande av dyrtidstillägg under år 1917
åt kassans pensionärer, utbetalas ett belopp av högst 1,800 kronor;
och må kassan utan avseende å den böjning av pensionerna, som genom
utbetalning av nämnda dyrtidstillägg kommer att inträda, bibehållas vid sin

hittillsvarande rättighet att under viss förutsättning erhålla statsbidrag
av intill 2,250 kronor.

3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvikning av riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års
riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader
för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå:

a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning
av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier,
belysning m. m.;

bj utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer
m. m. samt inlösningsprovisioner.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 34,000 kronor.

Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder ban av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge ban uppbär justitieombudsmans avlöning; och

é) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

(Riksgäldskontorets reglemente.)

2;o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets ståt, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att för sekreteraren hos justitieombudsmannen är bestämd en
begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd
en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola
likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

4-o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej
utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kionor och
efter 10 år "med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av
250 kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen,

G;o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen,
emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens
gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning
m. m.;

7 :o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på

hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och
tryckfrihetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande,
mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna
för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets
förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket
ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles
skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000
kronor.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser rn. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 43,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor:

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flvttningsbjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest lian innehar tjänst

å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3ro) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen
är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola
anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som
ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning ma till den del, som ej utgör
tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare 200 kronor;

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100
kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri hostad

och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp
av 250 kronor årligen;

7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen; 8:o)

a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt
de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo
den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning
hos militieombudsmannen; och

b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna
sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft
sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor
för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked;

9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen
att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman,
som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor;

ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande
räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor;

12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen
ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag
av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige
att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition;

13) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition
ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgiildskontoret utbetalas till bestridande
av uppkommande flyttningskostnad.

1917 års riksdag har dels medgivit, att för bortarbetande av uppkommen
arbetsbalans å militieombudsmannens expedition militieombuds -

mannen må av 1917 års förslagsanslag till avlöning, resekostnader ock
expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda högst
tvåtusen kronor, dels ock för år 1918 för enahanda ändamål anvisat likaledes
högst 2,000 kronor.

Riksdagen har år 1917

1 :o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt de
grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 14 maj 1917
avgivna utlåtande nr 3, må under år 1917 utgå till befattningshavare vid
riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels ock bemyndiga!
fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen
till riksdags- och revisionskostnader, till kostnader för riksdagens
hus samt till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret
använda erforderliga belopp;

2:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1917 utgå till befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt
de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat
justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till
avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans
expedition använda erforderligt belopp;

8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år
1917 utgå till befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt
de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen
att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöning,
resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och
hans expedition använda erforderligt belopp.

4: o) dels medgivit

a) att ett tillfälligt tillägg av femton procent av månads- och .dagarvoden
må, med här nedan under b) och c) angivna undantag, utgå till
den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda personalen, ävensom att ett
dylikt tillägg må utgå jämväl å arvodet till den eller de personer, som
upprätta register över kamrarnas protokoll med därtill hörande bihang,

b) att ett tillfälligt tillägg av tjugu procent av månads- och dagarvoden
må utgå till den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda vaktpersonalen;

c) att från åtnjutande av ifrågavarande tillägg må undantagas den per -

sonal, som för sin tjänstgöring vid 1917 års riksdag redan erhållit tillfälligt
arvodestillägg: och

d) att de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen
fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra
militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring
hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning
under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för
tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av
militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt
tillägg;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att av anslaget till
riksdags- och revisionskostnader utbetala ifrågavarande arvodestillägg och
ersättningar.

§ 33.

De förslagsanslag, som finnas i riksstaten för år 1918 uppförda under
anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för
annuitetslikvider.

Dessa förslagsanslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.

Till ränta och amortering

1880 års lån..............................

1886 ► » ..............................

1890 » » ..............................

1899 » » ..............................

B. Statsräntelånen.

3,e % lånet ..............................

1888 års lån...............................

1894 » » ..............................

1900 > » ..............................

1904—1906 års lån.....................

1907 års lån.............................

1908 > * ..............................

1911 ► » ..............................

1913 » » .............................

1914 » » ............................

1916 » » .............................

1917 ...............................

C. (irrig statsskuld.

Kommunlån ............................••••

Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån
Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån av år 1898 .....................

» » 1902 .....................

Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligationslån
av år 1896 1/1...........................

» » 1896 V,...........................

» » 1903..............................

» » 1914..............................

Årsanslaget till H. M. Konungen ...............

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1

i kvarteret Lejonet i Stockholm ............

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital
Ränta å Göta kanals reparationsfond.........

D. Ränta å medgiven och beräknad, ej
verkställd upplåning

Till räntor	Till avbetalning	Summa
1,898,200		3,375,900		5,274,100
1,882,200	—	600,000	—	2,482,200	—
816,800	—	687,200	—	1,504,000	—
1,082,000	—	441,400	—	1,523,400
3,012,840			_	3,012,840	_
725,500	—	—	—	725,500	—
506,400	—	—	—	506,400	—
1,271,200	—	—	—	1,271,200	—
2,766,960	—	—	—	2,766,960	—
1,638,000	—	—	—	1,638,000	—
2,043,000	—	—	—	2,043,000	—
2,880,000	—	—	—	2,880,000	—
3,240,000	—	—	—	3,240,000	—
8,155,000	—	—	—	8,155,000	—
5,925,000	—	—	—	5,925,000	—
3,500,000	—	—	—	3,500,000
10,680		49,100		59,780	_
22,600	—	19,000	—	41,600	—
52,480	_	35,000	_	87,480	—
29,120	—	17,000	—	46,120	—
57,080	_	51,000	_	108,080	—
14,320	—	13,000	—	27,320	—
134,575	—	63,000	—	197,575	—
49,500	—	—	—	49,500	—
300,000	—	—	—	300,000	—
90,000	_	_	_	90,000	—
7,500	—	—	—	7,500	—
7,045	—	—	—	7,045	—
15,000,000	—	—	—	15,000,000	—
57,118,000	\| —	5,351,600	—	62,469,600	—

§ 34.

1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kung]. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1917 beslutade och i riksstaten
för år 1918 uppförda anslag:

a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Postverket:

för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm ............ kr.

» nybyggnad » posthus i Linköping ........................... »

» inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny

posthusbyggnad därå ................................................... »

> nybyggnad av posthus i Gällivare .............................. >

300,000: -

210,000: —

700,000: —

100,000: —

Telegrafverket:

för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 2,475,000: —

» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
...................................................................... » 12,500,000: —

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar ............................................................

> täckande av brist å vissa till utförande av nya byggnader
och anläggningar beviljade anslag...............

» inköp av mark, som erfordras för utvidgning av

vissa järnvägsstationer .............................................

» ombyggnad av Malmö statsbangård ........................

» utförande av vissa förändringar vid centralstationen
i Stockholm ......................................................

» anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg

» utvidgning av Yästanfors station ..............................

» » » Ockelbo station....................................

» 8 » spårsystemet vid bangården i Mjölby

* * » » » Värtan.....................

» ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö ........................................................

» uppförande av lokomotivstation i Örebro.................

» » » » vid Krylbo...............

» » » plåtslagarverkstad vid Notviken......

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby ..........................................

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Aneby och Sandsjö...................................................

(Riksgäldskontor#!;* reglemente.)

kr.

8,903,600: —
1,252,900: —

800,000: —
500,000: —

1,550,900: —
1,000,000: —
100,000: —
150,000: —
106,000: —
400,000: —

600,000: —
175,000: —
290,000: —
300,000: —

1,800,000: —

2,700,000: —
4

för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår från

Örebro över Hallsberg till Laxå ........................ kr. 500,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna m. m.................................... » 75,000:

» omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg » 200,000:

» förvärv av järnvägen Mora Noret—Orsa ............... » 1,290,000:

» anläggande av bro från Mora station till järnvägen
Mora Noret—Orsa ....................................... » 500,000:

> ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån > 800,000: —

» utnötning av svagströmsledningar vid bandelen

Kiruna—Riksgränsen................................................ » 150,000: —

> påbörjande av elektrifieringen av linjen Kiruna—

Svartön ........................................................................ 31 3,500,000:

» fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo ............... » 2,500,000: —

» järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska

järnvägsnäten ............................................................ * 1,230,000:

» fortsättning av inlandsbanan mellan \ olgsjön och

Grällivare .................................................................... * 4,000,000:

» påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting............... » 1,000,000:

» anskaffande av rullande materiel................................. » 13,000,000:

Statens vattenfallsverk:

för utbyggnad av Stallbackakanalen m. m...................... » 115,000: —

> fortsättande av arbetena med Södertälje kanals

ombyggnad.................................................................. !> 600,000:

» utbyggnad av Trollhätte kraftstation ........................ » 3,620,000: —

» » » Porjus kraftstation .............................. » 1,075,000: —

» utvidgning av Västerås ångkraftstation..................... » 500,000: —

■» regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde ......... » 20,000:

» förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid

Motala ....................................................................... » 100,000:

» inköp av vattenfall och fastigheter m. m................ » 2,000,000: —

> distributionsanläggningar ............................................. » 4,000,000:

b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlånings fonder»-.

för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000: —

» » å fonden för bibanor inom vissa delar
av riket...................................... » 2,000,000: —

för kapitalökning	å lånefonden för tjänstemannasam-
	hället vid Mörby..............................	kr. 200,000	—
	å odlingslånefonden ..............................	» 400,000	--
T> >	å torvindustrilånefonden ....................	» 650,000	—
» »	å egnahemslånefonden ........................	» 6,500,000	—
» >	å norrländska nyodlingsfonden .........	» 80,000	—
» »	å täckdikningslånefonden ..................	» 140,000	—
» »	å allmänna nyodlingsfonden...............	» 30,000	—
>	å norrländska andelsmejerifonden......	150,000	—
	c) Spannmålslag erhus in. m.
för anordnande av	spannmålslagerhus och kylhus.........	kr. 8,000,000:	—

S 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontor,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk åresp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1918 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna
järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av
riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att
i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar
till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot
för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning
i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige

samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) och en annan
tjänstinnehavare i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna
i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning
i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken.

Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret
att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå

följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda
formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift
å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut.

Under loppet av juni månad varje år höra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sadant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes, dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 4S.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, hora
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ord förandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet bitratt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bor
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flera handlingar.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket star under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
pa de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, da riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderhga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning^
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamålägande
fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om sa erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i nksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets stallning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

°mfa Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar. ......

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, bos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontor avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgi t er
håller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i man av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige.

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, lata upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda efEekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revision sförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida nagra åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret
och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och
bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:

l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag.

Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskvldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnebavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor
än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns
skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med
förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missr
äkningspennin gar.

3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens
hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få
tills vidare mottagas och bibehållas.

4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien,
förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden
i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän
i samma verk under en månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma

tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan
statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke
må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för
fullgörande av värnplikt.

Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen
åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade
tjänsteåldern blivit uppnådd.

Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats
till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad.

Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid
riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade
lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande
till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före
den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid
riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart
före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande
staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande
av ålderstillägg.

Vad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda
förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer,
som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den
nya statens trädande i kraft mot fast arvode inom riksdagshuset utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom
ordinarie tjänstinnehavare hava att fullgöra.

6ro) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar
få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort
eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit
tjänsten.

För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd
därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga
medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i
åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst,
äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller för dias
vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig oidning aystänges
från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin
tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket
av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall,
eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse
för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fvra kronor om dagen.

Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och overmaskinisten
i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren
och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen,
ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner
oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare
erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av
annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige
pröva skäligt.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga,
dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

11;0) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent
å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten
utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget,
dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken,

på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten
för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej
till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

Härjämte har riksdagen förklarat,

att den, som från och med eller efter den tid, då de nya staterna
träda i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens
hus, skall vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av
avlöningsförmånerna fastställda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus, vilka icke inom en månad efter det de nya
avlöningsstaterna trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten
samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och
bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda
bibehållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser
tillkommande avlönings- och pensionsförmåner.

För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av
avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och
bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916 års riksdag fastställda
reglementet för riksgäldskontoret.

Samma villkor och bestämmelser skola även tills vidare lända till efterrättelse
vid tillämpningen av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens
bibliotek.

§ os.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlönmgsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig råtta
av vederbörandes'' tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden ma i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras.. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom ^skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtniuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande manader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
(Riksgäldskontorets reglemente.) 6

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 7S.

Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser att gälla
från ingången av år 1918:

l:o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst
med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest
och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten
kvarstå.

2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän
tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget.

3;o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande
endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring,
erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena
på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem
och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med
en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel
för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt
skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare.

4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga iir förhindrad att vidare på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina åligganden, oaktat lian sig ej om avsked anmält.
I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren
såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans
tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren
äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock
ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o)
här ovan belöper.

§ 79.

För tiden till 1917 års utgång gälla i fråga om pensioneringen av
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de bestämmelser,
som finnas intagna i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret.

Samma bestämmelser skola även tills vidare tillämpas beträffande pensioneringen
av tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 80.

Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna
kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor
och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.

2 ro) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3: o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas
kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan
orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna
till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras
för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6: o) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya
avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäld skontoret och befordras
till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot
fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes,
skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till
godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontoret.

Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat
andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning
utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande
av ett ålderstillägg i sistnämnda grad.

7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för
sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder,
som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit
30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med
pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag,
fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge
biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden.

Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest
hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta
pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst
gällande pensionsunderlaget.

Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla
pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad
arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst
avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet
av en trettiondedel för varje bristande tjänstår.

10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

ll:o) Eörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade
beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den
mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse
i fråga om de kvinnliga biträdena.

För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande de å riksgäldskontorets
stat uppförda kvinnliga biträdena de bestämmelser, som finnas intagna
i § 81 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet förriksgäldskontoret.

Angående ersättning för olycksfall i arbete.

§ 81.

Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd
vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17
juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den män han
eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal
kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser,
av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i
arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse.

Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som
är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer
samt tryckeriavdelning.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 18 juni 1917.
På Riksdagens vägnar:

för Första kammaren för Andra kammaren

Talman.

Riksgäldskontor» vid 1916 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

1886

1888

1890

Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner
å tillsammans kr. 96,000,000, varav
blivit utlämnade obligationer å kr.
85,656,360...................................................

Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner
å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000, francs 166,320,000
eller rmk 134,640,000 ..............................

Obligationer för 1886 års statslån å kr.
72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav
blivit utlämnade obligationer å rmk
72,614,500 ................................................

Obligationer för 1888 års statslån å kr.
26,666,666:8 7, motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

Obligationer för 1890 års statslån å kr.
35,555,555:68, motsvarande rmk40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående skald den 31 december 1916.
1887 d. 3%s) 1904 d. 30/lsl 1909 d. 3% 1909 d. »•/„]	SVio X	Kr. 83,689,360
1880 d. V4	37, X	Kr. 59,187,876 £ St. 3,261,040 Frcs 82,178,208 Rmk 66,525,216
1886 d. V6	37, X	/ Kr. 54,566,222:2 3 \Rmk 61,387,000
1888 d. 7,	3 X	Kr. 24,183,111:11 Rmk 27,206,000 £ St. 1,333,094 (Frcs 33,572,204
1890 d. 7,	37, X	(Kr. 24,342,222:22 Rmk 27,385,000 £ St. 1,341,865 (Frcs 33,793,090

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1894	42	Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ..........
1899	42 43	Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats .............
11900	44	Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...
1904 1906	15 i (58	Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr. 79,200,000, motsvarande francs 110,000,000, £ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ...
1907	72	Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ..
1908	82	Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000
1911	97	Obligationer för 1911 års statslån å kr. 72,000,000,motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Ränteiot.	Återstående skuld den 81 december 1916.
1894 d. «/i*	3 X	(Kr. 16,878,600 Frcs 23,442,500 £ St. 928,323 (Rmk 18,941,540
1899 d. »/,	37.X	Kr. 31,340,520 Frcs 43,528,500 £ St. 1,723,728:12 (Rmk 35,171,028
1900 d. 15/8	SV.X	Kr. 36,320,000 , £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000
1 1904 d. i/s j 1906 d. Vs	} 31/* x	Kr. 79,056,000 Frcs 109,800,000 £ St. 4,348,080 Rmk. 88,718,400
1907 d. Vs	3Vi*	Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000
1908 d. *»/,	4 % t. o. m. d.’% 1918, därefter sv. %	Kr. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000
1911 d. Vs	4 % t. o. m. d. 7,1926, därefter 37, % II	Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1913	34	Obligationer för 1913 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francsl00,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ......
1914	34	Obligationer för 1914 års statslån å kr. 159,567,200
1916	—	Obligationer för 1916 års statslån å Kr. 115,805,700
	—	Svenska 4 3/4 X statsskuldsförbindelser av den 5 juli 1916..........................................

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.
1913 d. Vid	47* X
1 1914 d. 15/io\ \o. 1915 d. VsJ	5 X
j 1916 d. 15/3 \ \ » »Viol	5 X
1916 d. 5/7	43/4 X

1906

'' I

1908

1895

1866

Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upplagt
obligationslån, för vilket staten i
sammanhang med förvärvandet av Örebro
—Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten
.............................................

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
upplagda två obligationslån, för vilka staten
i sammanhang med förvärvandet av
bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg
övertagit betalningsskyldigheten, nämligen: obligationslånet

av år 1898........................

» » » 1902........................

Kommunlån, för vilka staten i sammanhang
med Yästkustbanans förvärvande
övertagit betalningsskyldigheten ............

Kommunlån, för vilka staten i sammanhang
med Yästkustbanans förvärvande
övertagit betalningsskyldigheten...............

Innestående fond för Göta kanals underhållande
.........................................................

1833 d. 31/12

4 X

4 X
4 X

5 X

4,7 X
5 X

Återstående skuld
den 31 december 1916.

Kr. 72,000,000
Frcs 100,000,000
£ St. 3,960,000
.Rmk 80,800,000

Kr. 159,567,200
Kr. 115,805,700
Kr. 44,600,000

Kr. 583’000

Kr.	1,347,000
Kr.	745,000
Kr.	219,883:61
Kr.	40,100:09
Kr.	140,889

Reglemen- tets		Tiden, di för-bindelserna bli-	Räntefot.	Återstående skuld den 81 december 1916.
Årtal.	§•		vit utfärdade.
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ............			Kr. 2,250,000
				4 /O
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bokförda inom lin-jen med nämnda belopp ......	1890 d. •/» 1909 d. 30/6 1815 d. /„ 1778	37, X 37ä X
1909	4	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp.........
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 kr. (icke kapitaliserat) .......
1866	17	Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr.	5 X
1866	20	Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-derhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) ..................
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito)... .	—	-	•
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats-utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)........................
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds-kontorets övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle-mente innehåller)................
1906	30	Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elek-trisk drift å statens järnvägar			Er. 80,241:6 7

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglemen

Årtal.	§•
1907	40
1909	51
1910	47
1911	56
1914	34
1914	34
1914	34
• 1914	34
1914	34
1915	34
1915	34

Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till
inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan ........................

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av
vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan m. m...............................

Dito av dito å 2,038,000 kronor för fullbordande
av statsbanan från Göteborg
till Skee......................................................

Dito av dito å 1,400,000 kronor för fullbordande
av statsbanan från Östersund till
Ströms vattudal jämte bispår.....................

Dito av dito å 600,000 kronor till telefonkabel
till Gottland ...................................

Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan
Sverige och Tyskland.................................

Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till
fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping
...................................................

Anslaget till anläggningar i Nyköping för
trafikutbyte mellan statsbanan Järna—
Norrköping samt Oxelösund—Flen—Näst
manlands järnväg......................................

Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till
fortsättande av statsbanan Ålvsby—Piteå...

Norrköping—Mjölby.....................

Återstoden av anslaget till anordn
Haparanda av järnvägsförbindels
svenska och finska järnvägsnäten.

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående skuld den 31 december 1916.
—	—	Kr.	75,392:64
—	—	Kr.	213,161:63
—	—	Kr.	100,000
—	—	Kr.	75,000
—	—	Kr.	250,000
—	—	Kr.	325,000
—	—	Kr.	812,000
—	—	Kr.	50,000
—	—	Kr.	85,000
—	—	Kr.	600,000
		Kr.	25,000

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående skuld den 31 december 1916.
—	—	Kr. 42,300
		Kr. 1,332,850 Kr. 5,000,000
—		Kr. 20,484,274:6 6
—	5 %	Kr. 302,916: 67
—	*7i %	Kr. 12,000,000
—	5 X	Kr. 800,000
—	—	Kr. 10,000,000 •
—	—	Kr. 32,424: 76
—		Kr. 6,097,017: 03
—		Er. 15,166,040: 8 6
—		Kr. 20,219: Öl
Summa Kr.	1,054,111,522: 98

Reglemen tets -

Årtal.	§•
1906	22
1910	42
1914	36
1911	51
1912	69
1914	36

1911

Återstoden av anslaget för åren 1907—1911
å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägslånefonden.
......

Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000
kronor till allmänna järn vägslånefonden ...

Anslagen för åren 1912—1915 till fonden
för åstadkommande av bibanor inom vissa
delar av riket..........

Diverse skulder.

Utelöpande förfallna obligationer och kuponger

Reverslån hos Rederiaktiebolaget Sverige,
jämte därå upplupen ränta.....................

Förräntade värnskattemedel..........................

Kungl. vattenfallsstyrelsens förnyelsefond

Av statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning
överlämnade kassabehållningar ...

Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning
å byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus
behållning .................................

Riksgäldskontorets fonder.
Likvidations- och amortissementsfonden

Fonden för statsskuldens amortering.....

Riksgäldskontorets pensionsfond ...........

Inom linjen balanserade skulder Kr.

Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års slut för genom riksgäldskontoret
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Årtal. \|	§•
		a) Allmänna byggnadslåne-fonden.
1866	43	Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
1866	148l)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ...............................	1873-1875	5 X	4 X	20,000		3,713	55
1882	17	Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4X	30,000		19,055	54
		Transport	—	—	—	—		50,769	09

*) Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1916 års
							slut.
Årtal.	8
		Transport						50,769	09
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden
		för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888		4 X	30,000		22,308	17

1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	—	2,390	43
1896	16	Lån till Härnösands dom-
		kapitel, för uppförande av		Lånet
11898 \1908	m 10/	ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund......	1897	återbeta-las med 600 kr. årligen under 30 år.	—	15,000	—	5,500	—
Lån till Vadstena och S:t		Lånet åter-
Pers församlingar, för full-
		bördande av Vadstena klos-		betalas
		terkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1918	—	16,000	—	16,000	—
1877‘)				med minst irl.
7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000		16,780	56

00 t- t''-00 00	el	Lån till staden Söderhamn,
6/	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5	200,000		39,872	44
			u /•
		Transport	—	—	- i	—		153,620	69

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1916 års
Årtal.	§■
11880 \1881	131 10/	Transport	—	—	—	—	—	153,620	69
Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		58,478	40

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ....................	1889	5 X	4 X	100,000		63,382	13
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X t	4 X	200,000		131,504	05
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ...........	1897	4%. X	sv,. X	150,000		120,841	93
1902	20	Lån till staden Åmål, för
		ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 X	4 X	300,000		268,251	60
f	941)	Lån till Kinda kanalaktie-
1866{	118	bolag, för utsträckning av
[	143	Kinda båtled medelst kanali-
		sering av Stångån från sjön Eengen till hamnen vid Linköping...........................	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		“= 1,121,510: 67
		Transport	—	—	—	—	—	1,121,510	57

Se ridare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1916 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slät.
		Transport	—	—	—			1,121,510	57
		b) Allmänna järnvägslåne-Jonden.
J1866 (1897	eTco'' OO rH	Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................	(1865-1867(	5*	4 X	2,600,000*)		1,868,258	08
			( 1898 /
1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5 JO	47, X	2,600,000	—	743,408	83
1871	31	Lån till Bergslagernas jäm-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57,X3)		5,000,000		2,479,741	82
			° 7o
		Transport	—	—	—	—	—	6,212,919	30

„ 1),4V ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 fa. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
“> ™ ^ belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 fa. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 av 1886 års reglemente.
s) Se § 8 av 1883 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1916 års slut
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		6,212,919	30
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-vik —Åtvidaberg—Ber sbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Västervik över Jenny, Gam-leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana.........	1877-1879	5 X1)	4=7. X	1,865,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X1)	4=7» X	1,750,000		1,475,550	16
/1876 \1904	?}	Lån för anläggning av järn-väg frånV islanda till Bolmen (numera övertaget av Karls-hamn—Vislanda järnvägs- ... ...............	1877-1878	^ V16 X 5 X1) 5 °/.1)	4=7» X 47» X 47» X	500,000*)		456,507	41
1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till TT Am sfi ..............................	1877-1879 1879-1882	500,000 2,375,000		296,286	15
/1876 \1879	13/	Lån till Södra Dalarnes jäm-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana...		1,559,365	97
		Transport		—	—	—		11,527,158	32

Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. ...

’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlik.beslut av 1904 ars
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

Reglementets
Årtal.	§■
1913	22) 36/
1876	5
11881 \1912	1}
1881	15
1881	15
1881	15

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Transport	—	—	—			11,527,158	32
Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järn väg från Knipp-boheden till Rättvik	1913	5 %	•t1/ »/ * 2/o	1,252,000		1,252,000
Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ningav järnväg från Yarberg till Borås....................	1879-1881	5 X1)	AXf o/	2,600,000		1,707,095	30
	* / 2 /o
Lån för anläggning av järn-väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag) ........................	1883-1886	5 X	47, X	950,000		826,222	01

Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö .........	1883-1886	5 X	47* X	300,000		223,933	04
Lån för anläggning av järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5 X	47* X	500,000		365,016	63

Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883-1887	5 X	47* X	500,000		365,016	63
Transport j	—	—	—	—		16,266,441	93

‘) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		16,266,441	13
1881	15	Lån för anläggning av järn-väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn-vägsaktiebolag) ..................	1884—1887	5 X	47* X	500,000		373,221	86
1886	16	Lån för anläggning av järn-väg från Skara över Gös-säter till Vänern (numera övertaget av "Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-	1887—1889	5 X	47* X	324,000		246,935	56
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med	1887—1890	5 X	47, X	824,915*)		641,102	41
						J
1886	16 '' \|	Lån till Fågelsta—Vadstena —Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning av järn-väg från Vadstena till Ödes-	1888—1890	5 X	472 X	300,000	_	233,152	21
1886	16	............................. Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspåi	1888—189c	5 X	47* X	1,102,250*	)-	- 872,505	37
		Transport			—	*-		- 18,633,359	14

*) Enligt kungl. brev av d. 11
2) Återstoden, 18,000 kr., av

1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. .... ,.

beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att

lyfta.

Reglementets		Tiden, dä			Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1916 års
Årtal.			utbetalts.					Slut.
§■
		Transport	—	—	—		—	18,633,359	14
1886	16	Lån till Mora—Yänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Mora strand till östra Yännlands
		järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	41/, X	1,000,000	—	818,483	10
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................	1890-1891	5 X	41/, X	305,000		245,620	99
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg mellan Yittsjö och Häss-leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	47* X	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk-
		fors ....................................	1891-1892	5 X	47, x	90,835		74,346	91
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsaktiebolag) ..........	1892—1893	5 X	47s X	290,000		237,360	06

		Transport	—	—	—	—	—	20,399,602 07

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1916 års
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—		—	20,399,602	07
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	4 Vs X	1,300,000	—	1,125,441	99
1891	18	Lån till Norra Söderman-
	lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor	1892—1896	5 X	4 Va X	1,800,000		1,781,595



1891	19	Lån till Härnösand—Sol-
	lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	4 Va X	2,350,000		1,981,385	78


1891	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund.........	1893—1895	5 X	4 Va X	653,000		558,107	46
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895—1896	5 X	4 Va X	1,247,000	—	1,117,411	43
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897—1899	5 X	4 V, %	537,500		. 481,642	85

		Transport	—	—	—	—	—	27,445,186	58

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.	§•		utbetalts.		beloppet.		slut.
		Transport	—	_	—	----- -		27,445,186	58
1910	7	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapelle-ring av förfallna annuitets-och räntebelopp å nästföre-gående lån ....	1910	57, X	47, X	108,000		100,745	75
		............
1896	14	Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	47.X	213,250*)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47, X	563,000*)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Yäst-kinde och Tingstäde .........	1899, 1902	5 X	47* X	119,0003)		105,938	30
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga-ström ...................	1 1899-1901		47, X	1,545,500		1,412,896	77
			o
		Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo-lag, för anläggning av järn-väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) .........	1914		47, X	300,0494)	94	300,049	94
		Transport	—	—	—	—	i	30,139,067	34

4 w ?.SÄk6li“beviljade belopp’ 214’°°°kr-’blivit nedsatt raed 750 kr **}

Avhlånetn!vbårV] 8981 tillVSaL90°rhar- statsl^.etf fr.ån början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.
till särskilt län tifl t mr ‘ S P“^ysmge^.?avle laravagsaktiebolag överfördes enligt kung! brevet den ••/, 1913

i enlighet'' med 1 *" “r“,t b"°PP " kr 30°''°49! 94 ** Kk>il”“

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	_	——	_	—		30,139,067	34
1896	14	Lån till östra Centralbanans
	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Yimmerby ...	1899-1902	5 X	47* X	1,710,000		1,563,282	75


,		Lån till Östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag (Kungl. brev av den 81/s 1916). Detta lån har bildats genom över-föring till särskilt lån av
		förfallna kapital- och ränte-belopp å nästföregående lån	1916	5,439%	47, X	1,342,046	46	1,329,438	55
1896	14	Lån till Slite—Korna järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Korna till Slite..............................	1900, 1902	5 %	47* X	339,000*)		339,000	___
(1900	i9\	Lån till Borås—Alvesta
\1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från	1901-1903	5 %	47* x	4,795,000	—	4,424,249	84
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-	(1902)	I 5 %	47* X	505,000		473,972	27
		ljunga till Limmared.........	\1905(
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens	(1902)
		järnvägsaktiebolag, för an-		47* X	1,850,000		1,850,000	-
		läggning av järnväg från	<( 1907}	Ö /«
		Orsa till Sveg ..................	(l909j
11896	14)	Lån till Skövde—Axvalls
\1901	17J	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från	(1902)	5 %	47* x	363,5008	)-	363,500
		Skövde till Axvall ............	(1905)				-
		Transport	1 1 —	—	—	—		40,482,510 blivit nedsatt	75 med
*) Enligt	kung!, brev av den “/s 1904 har	statslånets från början beviljade belopp, 340,UUU Kr.,

1,000 ^ Enligt kungl. brev av den *’/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1916 års
Årtal.	§•		utbetalts.			ueiuppei.	slut.
1901		Transport					40,482,510	75
17	Lån för anläggning av järn-väg från Enköpings hamn över Heby till,Enåker (nu-

		mera övertaget av Stock-holm—Y ästerås —Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	4 Vi X	1,028,700	987,453	48
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning av järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen......	1904, 1907	5 X	4y,x	591,500	563,758	62
1901	17	Lån till Landskrona—Kjev-
		linge—Sjöbo järnvägsaktie-
		bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till övedskloster .......	J1904/	5 X	47* X	1,192,000	1,192,000
1901			(1908/
17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg
		från Stålboga över Malm-köping till Skebokvarn......	/19051 (1908/	5 X	47* X	532,500	532,500
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm	119051
		till Yartofta ..................	{19061	5 X	47* X	510,000	510,000
			w /o
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka	(1909J
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg			•
		från Bjärka till Åtvidaberg	1905, 1906	5 X	47* X	290,000	290,000
		Transport \|		—	—	—	44,558,222	85

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Årtal.	§•
	i	Transport	—	1	i			44,558,222	35
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an-läggning av järnväg från Borgholm till Böda .........	(19051 11907	5 X	47, X	419,000		419,000
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-	(1908J
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn				483,300		483,300
		till Ruda. ........................	1906, 1907	5 X	47, X	—	—
(1901	171	Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-	1905-1907		47* X	2,200,000		2,200,000
		ningen mellan Orsa och Sveg	1909	5 X	—
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling förLänna—	1905	5 X	4-7* X	500,000		472,994	70
		Lån till Södra Ölands järn-
1906	22
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-linlm till Näsby ...............	1908-1910	5 X	47* X	951,5001)		950,500
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an-

		läggning av järnväg från Lidköping till Tun............	J1908( (1910/	5 %	47* x	367,500		367,500	—
1906	22	Lån till Yarberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till Ätrans station ..................	1908, 1912	5 %	47* X	1,185,000		1,185,000	—
		Transport	—		—	\| -		50,636,517	55

'') Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.	§•		utbetalts.			ueioppet.	slut.
		Transport		_	_		50,636,517	55
1910	42	Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsan-läggning från Yarberg över Ullared till Ätrans station	1913—1914	5 X	4 Va X	65,000	65,000
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg frän Skara till Timmersdala.....	/1908( (1911/	5 %	4 Va X	352,500	352,500
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 X	4 Va X	800,0007	799,600
1906	22	Lån till Uppsala Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Uppsala till Enköping......	1909	5 X	47, X	1,040,000	1,034,800
/1906 (1910	221 42/	Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Kil till Torsby..........	1911—1915	5 °/	47. X	2,500,000	2,500,000

(1906 (1910	221 42/	Lån till Lysekils järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg........	f 1911-1912, 11915	5 X	47. X	1,200,000	1,200,000

		Transport	—	—	—	--	56,588,417	55

7 Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1916 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		56,588,417	55
1906	22	Lån till Väderstad—Ske-ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Grän-ning© ..............................	1912, 1915	5 X	4 Vs X	788,500'')		709,650
1906	22	Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Tjinrl fors till BosjöD............	1912	5 X	4 Va X	100,0002)		66,600
1910	42	Lån till Sävsjöström—Näs-sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström......	1913-1915	5 X	47.X	2,581,500		2,581,500
1910	42	Lån till Trollhättan—Nosse-bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro... = 59,379,656: 98	1914	5	4 7,X	555,000	—	555,000	—
		c) Fonden för bilanor i västra delarna av riket.
		Lån till Dal—Västra Värm-lands järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning från Billingsfors till År	1916	5,4 %	(iÄl < återsto-I den rän-\ tefritt.	5,622,0003	>-	1,000,00C	—
		Summ	i\| -	—	—	—	1 _	- 61,501,16"	55

*) Varav
*) D:o
*) D:o

vid 1916 års slut återstodo ej lyftade kr.
vid d:o d:o »

vid d:o d:0 »

78,850.

33,400.

4,622,000.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järn vägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock sa att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, ma för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8.o) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4;o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts,

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5ro) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj: t prövas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl,
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplates
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj: t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring.

Riksdagen har ar 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga.

Vidare bar 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond
från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år
från oeb med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för
Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga.

1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från
8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera
av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för
ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga.

1915 års riksdag bar beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande
fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916
1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919.

Slutligen bar 1916 års riksdag

dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för
år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fönden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920;

dels och medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel.

För åtnjutande av lån från denna fond bar riksdagen fastställt följande
villkor och bestämmelser:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som år förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uPPgj°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara sa omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5ro) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6.0) Statslånet ma utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång pa sätt och a tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör. utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med eu annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

*) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag.

711

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

11 ro) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj-t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: 1°)

kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
sa stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalmngsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

(Biksgiildskontorets reglemente.) ] n

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4ro) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande’sig
utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts,

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, inti
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran

i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus.

Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut
av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,
skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som
är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller
tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar
och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren
såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen
vid portarna och hava uppsikt över att, den i riksdagens lokaler anställda
vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till
anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,
att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen
avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter
icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset
och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för
riksdagens behov upphandlade efFekter.

Avlöninysstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och med år 1918*

1 riksgäldssekreterare, tillika om-)
budsman.................................j

1 riksgäldskommissarie ...............

D I

1 förste revisor...........................j

1 tjänsteman i tredje graden, kärn-}

rerare ....................................I

1 tjänsteman i tredje graden, kam-j

rerare....................................|

1 tjänsteman i andra graden, kassör)
Missräkningspenningar till denne...

1 tjänsteman i andra graden, re-j

gistrator och kanslist ...............

1 tjänsteman i andra graden, revisor!
1 tjänsteman i andra graden, revisor)
1 tjänsteman i första graden, kam-j

marskrivare ...........................

1 tjänsteman i första graden, kammarskrivare
...........................

1 tjänsteman i första graden, kammarskrivare
...........................|

1 kvinnligt biträde av högre grad...|
1 kvinnligt biträde av högre grad...}
1 kvinnligt biträde av lägre grad...
1 kvinnligt biträde av lägre grad...

1 förste vaktmästare ..................

1 vaktmästare ...........................

Summa

	Tjänst-			Pen-
Lön j	görings- pen-	Summa	Ålderstillägg till lön	sions- under-
	ningar			lag
Kr. 1	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
5,400	2,700 i	8,100 il 600 kr. efter 5 år.	> 5,600
5,400	2,700	8,100
4,500	2,300	6,800 p	'' 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år.	\ 5,200
4,300	2,100	6,400 ;	i 500 kr. efter 5 år, 500	5,000
[ kr. efter ytterligare 5 år.
4,300	2,100	6,400
3,200	1,600	4,800
—	—	1,000
3,200 3,200	1,600 1,600	4,800 4,800	. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år.	4,000
3,200	1,600	4,800
2,100	1,100	3,200	500 kr. efter 5 år, 500 kr.	'' 2,800
2,100	1,100	3,200	efter ytterligare 5 år.
2,100	1,100	3,200		) 1,500
1,250	750	2,000	> 200 kr. efter 5 år, 200 kr.
1,250	750	2,000	* efter ytterligare 5 år.	) \ 1,300
1,050	550	1,600	> 200 kr. efter 5 år, 200 kr.
1,050	550	1,600	efter ytterligare 5 år.	)
1,400	600	2,000	\ 200 kr. efter 5 år.	, 1,400
1,100	550	1,650	1150 kr. efter 5 år, 150 kr.	l j 1,200
1,100 1.10C	550 550	l,6hu 1,650	J efter ytterligare 5 år.
52,300\| 26,450	) 79,750

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året
skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad. . .

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

Anm. 4. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret

dels att, i avbidan på slutförandet av vis3 i bankoutskottets utlåtande nr 45 omtörmäld utredning,
tills vidare förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande
vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare;

dels ock att tills vidare under år 1917 förordna det antal tjänstemän, som må anses erforderligt
för arbetets behöriga gång, mot en avlöning, icke överstigande vad som enligt den till
samma års slut gällande stat skulle utgå till motsvarande befattningshavare.

__»

*) Den i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret
skall fortfarande tillämpas intill utgången av år 1917.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

		Tjänst-		~
	Lön	görings-	Summa	k lderstillägg
		pen-
	Kr.	ningar	Kr.
		Kr.
				fEfter 5 år kan lönen höjas med < 500 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 500 kr.
Riksdagens bibliotekarie ____	4,000	1,800	5,800
1 vaktmästare ..............
			fEfter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med
800	600	1,400
				\| ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,400	7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige
tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,
riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året
en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning
må äga att, så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna
gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den
tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom
eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig
amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige
för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens
med ett arvode av 8 kronor om dagen.*)

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket
anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda
arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å

__ andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från

och med år 1918.**)

		Tjänst-		»	Peu-
	Lön	görings- pen-	Summa	Ålderstillägg till lön	sions- under-
		ningar			lag
	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
1 övervaktmästare ............	1,600 1,600 1,200 1,100 1,100	1,000 1,000 500	2,600 2,600 1,700 1,600 1,600	1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter / ytterligare 5 år. i 150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter	\| 1,800
1 övermaskinist ...............
1 förste eldare ..................	1,300 1 ____
1 portvakt.......................	500
1 d:o .......................	500	\| ytterligare 5 år.	} 1,200

Summa	6,600	3,500	10,100

*) Amanuensen R. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för
år 1917 av 1,000 kronor.

**) I 1916 års reglemente intagen avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus galle
intill utgången av år 1917.

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus
med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året.

Anm 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av
statistik över förbrukningen av elektricitet.

Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning
av högst 150 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

	Kr.
Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	2,500	—
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
> bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Sten/eif .........	4,000	—
» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........	1,000
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan
Magnus Stuart ..................................................................	4,000	— i
> korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500	—
\ > förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................	1,400	-
» vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................................................	1,200	— \|
> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen
Knut von Matem ..............................................................	3,290	—
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................	3,100	—
\| i » notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................	500	—
» övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida
Olivia Levin, född Vestermark .............................................	500	—
Summa kronor	24,990	—

Anmärkning Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i riksgäldskontor.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O. 2:a
kl., R. V. 0., K. N. S:t 0. 0. 2:a kl., ordförande (vald 1916);

Axel Ekman, bruksägare, K. Y. 0. 2:a kl., R. N. 0., R. D. D. 0.,
vice ordförande (vald 1915);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. 0. 2:a kl., R. V. 0.,
R. Pr. Joh. 0., R. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., förste deputerad
(vald 1917);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1916).

Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna
bypoteksbank, R. N. 0. (vald 1915);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. V. O. (vald 1916);

Erik Kule Palmstierna, friherre, kapten (vald 1917).

Suppleanter:

Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, K. Y. 0 2 a kl , R N 0
R. D. D. 0.; ‘ ’’

Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. 0.;

Otto Mauritz Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1917 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens första kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av första kammaren:

frih. O. H. A. Fleming,

K. E. von Geijer,

K. J. A. Gustafsson,

A. Hult,

I. E. G. Svensson,

C. G. Ekman.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

frih. O. B. A. Silfverschiöld,

A. Ingeström,

S. Clason.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

A. Anderson i Eåstock,

Y. Larsson i Västerås,

S. Linders,

J. Olofsson i Digernäs,

P. M. Olsson i Blädinge,

D. H. Pettersson i Bjälbo.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

A. F. Janson i Kungsör,

M. Sommelius,

E. Kristensson.

.si

till

1917 års reglemente för riksgäldskontor.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas ......................................................... § 2.

Allmänna byggnadslånefonden......................................................§§ 23, 28 o. sid. 52 54.

Allmänna hypoteksbanken ............................................................ g 61.

Allmänna järnvägslånefondtn ........................ §§ 22, 28, 34, 36 o. sid. 55—69, 73—75.

Allmänna nyodlingsfonden............................................................ g 34.

Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... gg 14, 20, 21.

Andelsmejerifonden .................................................................... g 34

Andersson, Sven, ang. understöd åt............................................. g 32 mom. 1.

Aneby och Sandsjö, anslag för dubbelspår mellan ....................... § 34

Annuitetslikvider, fonden för......................................................... gg 20, 30.

Anslag å riksstaten .................................................................. gg 33, 34.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... g 10.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ g 69.

Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. g 50.

Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. § 33.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 2.

» » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 mom. 1.

» » e. 0. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 2.

Arvodestillägg, tillfälligt, ang. utbetalande av .............................. g 32.

Avbetalning & statsskulden, anslag till ....................................... gg 20, 21, 33.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 76.

» för d:o vid riksdagens bibliotek ...... Sid. 77.

för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 77.

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... gg 78—79.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... g 71.

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 2.

Behållningar, statsverkets............................................................ § 18.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... g 32 mom. 2.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... g 54.

> justitieombudsmannens ............................................. g 32 mom. 5.

» riksdagens revisorers ................................................ gg 32, mom. 1, 56.

(Riksgäldskontorets reglemente.) 11

Besiktning & riksdagens hus .....................................................

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande av ny .......................................

Bibanelånefonden......................................................... §§ 22, 34

Bibliotek, riksdagens ..................................................................

Bibliotekarie, » ..................................................................

Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga .......................................

Bohusbanans viadukt över Säveån, ombyggnad av .....................

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus..............................

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... ''

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för.............................................

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning .........

Dalälvens flodområde, anslag till regleringsåtgärder inom............

Deputerade, fullmäktiges ............................................................

Diarium, ombudsmannens...........................................................

Dyr tidst iltåg g från riksgälsdkontorets änke- och pupillkassa.........

Egendom, riksdagens anslag till underhåll av..............................

Egnahemslånefonden...............•''.....................................................

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret

Ersättning för bestridande av lediga tjänster ..............................

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ...............................................................

» för militieombudsmannens expedition ...........................

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ...

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret...........................

» » » arvoden åt .......................................

Finska och svenska järnvägsnäten, förbindelse mellan..................

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen ....................................

» » militieombudsmannen ....................................

Fonden för statsskuldens amortering ..........................................

Fonder, riksgäldskontorets .........................................................

Fordringar, riksgäldskontorets, förteckning å ..............................

Forsmo—Hoting, tvärbana mellan................................................

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän ..............................

» granskning av riksdagsmännens .................................

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter..................

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ...

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden
.................................................................

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ...................................................

» antal för besluts fattande .......................................

» arvoden och resekostnadsersättningar .....................

» befattning upphör...................................................

» berättelser...............................................................

§ 51.

§§ 49, 76.

§ 65.

o. 36 o. sid. 69—73.
§§ 32, 64, 67.

§ 32.

8 BO.

§ 34.

8 53.

5§ 23,28o.sid.52—54.

8 13.

§ 37.

§ 31.

§§ 9, 32 mom. 2.

8 50.

§ 32 mom. 2.

§ 32 mom. 1.

§ 34.

§8 72—79.

§ 67.

§ 32.

§ 70.

§ 77.

§ 32 mom. 2.

8 34.

§ 32 mom. 5.

§ 32 mom. 6.

§§ 14, 20. 21.

§§ 20-24.

Sid. 52—66.

§ 34.

§ 67.

8 66.

Sid. 79.

§ 19.

8 11-5 10.

§8 46, 65.

§ 32 mom. 2.

§ 7.

S 54.

Fullmäktiges bedluts överklagande ............................................ gg 49, 76.

» deputerade ............................................................ gg 9, 32 mom. 2.

» ombud..................................................................... gg 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

> ordförande och vice ordförande .............................. § 3.

» protokoll ............................................................... g 42.

> sammankomster ...................................................... gg 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
............................................................. g 65.

» ställande till ansvar................................................ § 10.

» suppleanter ........................................................... Sid. 79.

» suppleanter, deras inträdande................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 50—66.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

* överläggningar ...................................................... gg 47, 48.

Förfall för fullmäktige ............................................................... §g 44, 45.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. g 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 2.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 2.

Grundlagar m. in., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1.

Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65.

Hallsberg, huvudrangerbangård vid ............................................. g 34.

Haparanda och finska gränsen, järnvägsförbindelse mellan............ § 34.

»Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar»

ang. anslag för utgivande och inlösen av detta arbete ... § 32 mom. 1.

Hus, riksdagens ........................................................................ gg 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53.

Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... g 40.

Hypoteksbank, ''Sveriges allmänna ................................................ § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12—19

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... g 14.

Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer ..................................................................... § 15.

Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus ..................... Sid. 75.

Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §g 51, 57.

Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar .............................. g 50.

Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... g 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens suppleant...................................................

i ämbetsberättelse .......................................

» ämbetsresor................................................

» expedition, dess expenser...........................

» insättande i ämbetet .................................

Justilieombudsmansämbelets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över ..........................................

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för.................................

> statens, anslag till ...................................................

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m.......

Järnvägslånefonden .................................... §§ 22, 28, 34, 36 o.

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............

Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av.................................

Kapital for driv gar, statsverkets, vid 1916 års slut utbalanserade
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade

Kassa för stärkning åt statsverket...................................................

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets .................................

Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld......

Kinda kanals aktiebolag, revision av...........................................

Kiruna—Riksgränsen, utflyttning av svagströmsledningen vid ...

Kiruna—Svartön, elektrifiering av linjen mellan ........................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av .....................

Konstitutorial för tjänsteinnehavare .............................................

Konvertering av äldre statslån......................................................

Kraftstation vid Porjusfallen .....................................................

i> » Trollhättan.........................................................

» » Västerås ........................................................

Kraftverk, statens, anslag till distributionsanläggningar för.........

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

» riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Krigstidshjälp och krigstidstillägg åt vissa befattningsinnehavare

Krylbo, uppförande av en lokomotivstation vid...........................

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................

Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets..........................................

Kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868—1915, ang. register
till........................................................................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvidations- och amortissementsfonden..........................................

Lindome—Anneberg, statsbanelinjen mellan ..............................

Ldne- och säkerhet shandlingar, inventering av..............................

Låner ätt, riksgäldskontorets..................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ............................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ...................................

Lönebesparing.......................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av .............................

§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 5.
§ 65.

§ 32 mom. 5.

§ 22 o. sid. 67—75.
§ 34.

§ 60.

sid. 67—69, 73—75.
§ 34.

§ 34.

Sid. 52—66.

Sid. 46—51.

§ 12.

§ 17.

S 17.

§ 59.

§ 34.

§ 70.

§ 32 mom. 1.

§3 67, 80.

§ 12.

§ 34.

§§ 13, 38, 39.

§ 16-§ 32.

§ 34.

§ 14.

§ 80.

§ 32 mom. 1.

§3 4, 7.

$ 21.

§ 34.

§ 50.

8 34.

§§ 12-19.

§ 22 o. sid. 67—75.
§ 68.

§ 67.

Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i....................... g 34.

Malmö statsbangårcl, anslag till ombyggande av § 34.

Markförvärv för stationsutvidgniDgar, anslag till § 34.

Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. § 32 mom. 6.

» ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ... § 32 mom. 1.

» » förhyrande av lokal för ..................... § 32 » 6.

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning .................................... § 32 mom. 6.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 6.

» suppleant................................................... § 32 mom. 6.

Militärtjänstgöring, ang. ersättning under................................... § 32.

Mjölby, spårsystemet vid bangården i............ § 34.

Mora—Noret—Orsa, järnvägen................................................... g 34.

Motala, förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid § 34.

Mörby, tjänstemannasamhället vid................................................ § 34.

Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 67.

Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. § 34.

Notviken, plåtslagareverkstad vid ........................................... g 34.

Nyodlings fonden, allmänna ........................................................ g 34.

» norrländska ...................................................... g 34.

Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... gg 12, 13, 14, 15, 17,19 30.

Ockelbo station, utvidgning av ...................................... g 34.

Odling slånefonden, ............................................................... g 34.

Olycksfall i arbete, ang. ersättning för....................................... gg 32 mom. 1, 81.

Ombud, Konungens............................................................. g 47.

» , fullmäktiges .................................................................. gg 9^ 54.

Omröstningar, fullmäktiges ..................................................... g 48.

Ordförande bland fullmäktige...................................................... g 3.

Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. g 3.

Papper, upphandling av.......................................................... g 57.

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus .......................................... gg 78, 79.

Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor m. fl. g 24.
Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontor, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus .............................. g 67.

Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontor ............ § 80.

Pensionsstat vid riksgäldskontor................................................ Sid. 78.

Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet
1809—1866, anslag till påbörjande av arbetet med utarbetandet
av ..................................................................... g 32 mom. 1.

Porjus kraftstation, anslag för utbyggnad av.............................. § 34.

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontor .......... § 13.

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... | 63.

Postverket, av riksdagen beslutade anslag till.............................. § 34.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. gg 14, 30.

Protokoll, fullmäktiges ..... ......................................................

> riksdagens, tryckning av ..........................................

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel.............

Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter

2) riksdagens revisorer .....................

3) fullmäktige ....................................

4) justitieombudsmannen .....................

5) militieombudsmannen........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ...........................

..........................................................................................

Revisorer, riksdagens, vid 1917 års statsrevision, och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................

» » ang. inkallande av suppleanter........................

» » råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten och resekostnader för ...............

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kind a kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser ............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............

» ang. uppförande av nytt hus för..............................

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit .....................

Riksdag,'' 1917 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten..

Riksdagens bibliotekarie ...............................................................

» ledamöter, reseersättning till.......................................

» hus ...........................................................................

» » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten
vid m. m........................................

» » , instruktion för övervaktmästaren i ....................

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .....

Riksdagsbiblioteket.......................................................................

Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt .....................

Riksdagskostnader........................................................................

» , anslag till ......................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksgäldskontor befattning med riksstatsinkomsterna ...............

» befattning med riksstatsutgifterna ..................

§ 42.

§ 57.

§ 40.

§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 2.
§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 6.
§ 60.

§ 32 mom. 1.

Sid. 80.

§ 55.

§ 11-

§ 32 mom. 1.

§§ 59, 61, 62.
§§ 32, 56.

§ 13.

§ 16-§ 53,

§ 13.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 67.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 51, 52.

§ 32 mom. 2.
Sid. 75.

§ 52.

S§ 32, 64.

§ 58.

§ 53.

§ 32.

§ 65.

§§ 25-30.

§§ 31-37.

Riksgäldskontorets fonder ............................................................ §§ 20 24.

* fordringar för utlämnade lån .................. §§ 22, 23, 36 o. sid. 52—66.

» fullmäktige...................................................... Sid. 79.

» föremål............................................................ § 1.

» huvudbok ...................................................... § 40.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19.

» kreditiv i riksbanken....................................... § 16.

» länsrätt ........................................................... § 34.

» lånerörelse ..................................................... §§ 12—19.

1 obligationer......................................................§§ 12, 14,15,17,19,30.

» räkenskaper...................................................... §§ 40, 41.

» skulder............................................................ § 14o. sid. 46—51.

» styrelse............................................................ §§ 3—11.

> upplåning......................................................... §§ 12, 19, 34.

> utbetalningar ................................................... §§ 31—39.

» utlåning ....................................................... | 17.

» änke- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 2.

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av................................................ § 14 mom. 4.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30.

Riksstatsulgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37.

Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till ..................... § 34.

Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14.

Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33.

Rönninge—-Järna, dubbelspår mellan .......................................... ''§ 34.

Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... §§ 42—49.

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

kallelse till ...................................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor

gemensamma ...................................................... § 65.

Semester för deputerade.............................................................. §§ 9t 32.

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus ......................................... § 67.

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 48.

Skrifmaterialier för riksdagens behov .......................................... § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30.

» riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 46—51.

Spannmålslagerhus och kylhus, anslag till anordnande av............ § 34.

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 62.

Stallbackakanalen, anslag för utbyggnad av................................. § 34.

Statens järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel
vid .................................................................. § 34.

» kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34.

» telefon- och telegrafväsende, anslag till........................... § 34.

Statens trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar
vid .........................................................

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............

Statslån, äldre, konvertering av...................................................

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................

Stockholms .centralstation, anslag till vissa omändringar vid ......

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige .........................................................

» , deras inträdande ......................................................

» för riksdagens revisorer ..........................................

, > » » , ang. inkallande av ............

> för justitieombudsmannen och militieombudsmannen...

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Sveg—Brunflo, anslag till statsbanan mellan ..............................

Södertälje kanal, ang. ombyggnad av..........................................

Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av

Telegrafverket, av riksdagen beslutade anslag till ........................

Tjänste/Örsummelser, frågor rörande .............................. .............

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus,

besvärshänvisning för................................................

entledigande av .........................................................

pensionering av.........................................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ...........................

» > » , avlöning för..............................

» » riksdagens bibliotek ..........................................

» » riksdagens hus ................................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

» » militieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga

Tjänstledighet för fullmäktige ................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus ............

Torvindustrilånefonden..................................................... ............

Traktamenten, riksdagens revisorers.............................................

Trollhätte kraftstation, anslag för utbyggnad av...........................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

> av revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...

Täckdikningsfonden ..............................................................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus

Understöd åt skulptören Sven Andersson ....................................

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

§ 34.

§ 18.

§ 12.

§ 15.

§ 34.

§ 59.

§§ 3—11.
Sid. 79.

§§ 4, 5, 7.
Sid. 80.

§ 55.

§ 32.

§§ 72-77.
§ 34.

§ 34.

§§ 72-77.

§ 76.

§§ 72—77.

§ 78.

§ 70.

§ 32 mom. 2.
§§ 32, 67.

§§ 32, 67.

§ 32 mom. 5.
§ 32 mom. 6.
§§ 68, 69, 71.
§§ 44, 45.

§ 67.

§ 34.

§ 32 mom. 1.
§ 34.

§ 32.

§ 57.

§§ 32, 56.

§ 32.

§ 34.

§ 14.

§ 32 mom. 2.
§ 32 mom. 1.
§ 67.

Uppbördsmedel, särskilda ........................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets .......................................

Uppslagsbok över 1917 års riksdags arbeten.............................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor...................

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper

Utlåning, riksgäldskontorets.................................

Vattenfall och fastigheter, anslag för inköp av

Vattenfallsverk, statens, anslag till............................

Vice värden i riksdagens hus .................................

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus ............................

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor

Volgsjön—Gällivare, anslag för inlandsbanan mellan
Värtan, utvidgning av spårsystemet vid

Västanfors station, utvidgning av....................

AlderstiUägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus
Återtransport till innehavaren av pä viss person överlåten obligation
....................................................

Anke- och pupillkassan vid riksgäldskontor............................

Örebro, uppförande av en lokomotivstation i
Örebro—Laxå, dubbelspår mellan

överläggningar, fullmäktiges ....................................

Övertagna lån, amortering och förräntning av
Övervaktmästaren i riksdagens hus, instruktion för
övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus

§ 29.

§§ 50—66.

§ 57.

§3 12, 19, 34.

§ 32 mom. 1.

§§ 31-39.

§ 41.

§ 17.

§ 34.

§ 57 o. sid. 78.

§ 67.

§ 70.

§ 34.

§ 67.

§ 15.

§ 32 mom. 2.

§ 34.

§§ 47, 48.

§ 33.

Sid. 75.

§ 32.

(Riksgäldskontorets reglemente.)