utfärdat Tid slutet ay 1916 års lagtima riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTOR!^

utfärdat Tid slutet ay 1916 års lagtima riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 ard. 4 käft.

(Kiksgriildskontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 8—11.

d lånerörelse §§ 12—19.

i> fonder §§ 20—24.

d befattning med riksslatsinkomsterna §§ 25—30.

» > > riksstatsutgifterna §§ 81—37.

På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§88 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

d särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens
hus §§ 67—71.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77.
Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus §§ 78—80.

Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 81.

Riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalanserade skulder, sid. 44.

> » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade

lån till vissa bestämda ändamål, sid. 50.

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
jämvägslånelonden, sid. 65.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 67.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 70.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden och bibanefonden, sid. 78.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 76.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret sid 78.

» » » » riksdagens bibliotek, sid. 79.

» » » » riksdagens hus, sid. 79.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. SO.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

Riksgäldskontoret kar till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller
riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särkilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter klav
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§ 5-

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk -

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande
deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina
åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna
tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,
varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under
tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt
att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, ''myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,
som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens
obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret
överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam
pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans
fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den
mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av
medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem
uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av
pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall
förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens
användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,
där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga
föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för
därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks -

gäldskontoret ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,
samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäl dskontoret
till inlösen.

§ 14-

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedel'' i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och’'' stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna
inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst eu handskriven namn -

teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15-

1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäld skontoret
förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Jämväl kan svensk
undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken
såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss
mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje
innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar
å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga
föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäld skontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Eiksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller
i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan
stadgas.

2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av
kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade
i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska
valutor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. I avel. 4 haft. 2

(Riksgiildakontorcts reglemente.)

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nja obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Magt täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations-
och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,
överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten
uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Från denna fond skola under år 1917 utgå:

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorteringslånen
;|

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten
övertagna lån;

dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen;

dels ock ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd
upplåning.

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å
vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för
statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,
på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyn
digande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894
års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras
under namn av järnväg slånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång samt de bestämmelser,
som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid
detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret
förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter
samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej
må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av
vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och
bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång finnas angivna i
en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

Ifrån riksgäldskontor^ utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader
vid riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
85 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917 beräknade
till sammanlagt 1,429,000 kronor, skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder
(överskott)», järn vägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917
beräknade till sammanlagt 1,557,500 kronor, varav 920,500 kronor utgöra
avskrivning å lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, skola, i den mån de
inflyta kontant, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets
räkenskaper uppdebiteras å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar»,
jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden, varemot
den del, som utgör avskrivning, uppdebiteras å kontot »Likvider med
övriga ämbetsverk».

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30-

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-
och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i
riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln
»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1917, under gruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,270,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,
expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,
som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen,
som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten,
äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad,
dock högst för två resor fram och åter;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens
revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelningav
revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien
hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1916 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för
fullmäktige att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes
förhindras att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande
åt annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av
boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona,
snarast möjligt och senast inom två och en halv månad efter 1916 års
riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar
utdelning till riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,
hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning
i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll
under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

f) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande
förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens
ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk;

g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare
vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat;

It) kostnaden, enligt 1910 års riksdags beslut, för utredning angående
upprättande och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens
protokoll för tidevarvet 1809—1866;

i) kostnaden, enligt 1916 års riksdags beslut, för fullständig utredning
rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdaghuset och samtliga därmed
ävensom med behovet av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande
frågor;

k) kostnaden, 4,560 kronor, enligt 1916 års riksdags beslut, för
krigstidslijälp ej mindre åt befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus enligt de i mom. 1 :o av bankoutskottets
utlåtande nr 61 angivna grunder än även till den vid 1916 års
riksdag tillfälligt anställda personalen, vaktmästare hos kammare och utskott,
extra portvakter m. fl., med tio procent av deras dagavlöning.

Vidare har riksdagen bemyndigat fullmäktige att utbetala och å anslaget
till riksdags- och revisionskostnader m. m. avföra kostnaden för
tryckning av militieombudsmannens ämbetsberättelse, varjämte riksdagen,
utan fastställande av visst högsta belopp för hyran, dels uppdragit åt fullmäktige
att hyra lämplig lokal för militieombudsmansexpeditionen, dels ock
medgivit fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och revisionskostnader
m. m. avföra kostnaden för hyra och för lokalens uppvärmning
ävensom uppkommande kostnad för flyttning.

2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de nti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagens
hus enligt vid detta reglemente fogad stat.

3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1918 års

riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontor et,
förslagsanslag, 200,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt
var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,
som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och
från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som
gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor
till andre deputeraden, varjämte förste deputeraden äger uppbära — från
och med maj månad 1916, intill dess riksdagen beslutat i anledning av
eventuellt förslag rörande omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret,
dock längst för tiden till den 1 juni 1917 — ett tilläggsarvode av 3,000
kronor för år räknat;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt
av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och
tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning
på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag
av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten
och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne
obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.
generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år
disponera en summa av högst 225 kronor;

/) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte
vid riksgäld skontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,
efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 36,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att
gälla från och med år 1917, nämligen

l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och

e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare
skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 3

(Iiiksgiildskontorets reglemente.)

c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att för sekreteraren bos justitieombudsmannen är bestämd en
begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd
en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola
likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den
del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år böjas med 500
kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma
villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas,
som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen
i enahanda fall;

4:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej
utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och
efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad
och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar,
skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av
250 kronor årligen;

5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens
beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen;

6:o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen,
emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens
gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning
m. m.;

7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på
hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och
tryckfrihetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande,
mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor, från vil -

ket anslag emellertid icke må utgå kostnaderna för tryckning m. m. av
justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som
finnas intagna i § 32 mom. 5 av det vid slutet av 1915 års lagtima
riksdag utfärdade reglementet.

Vidare bar riksdagen bestämt, dels att av detta anslag må utgå kostnaderna
för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av en historik
över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet av
detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på
dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis
utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor,

dels ock att av ifrågavarande anslag ett belopp av 800 kronor må,
emot behörig redovisning, under år 1916, utgå till täckande av uppkommen
brist å anslaget till bestridande av expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskommitténs expedition.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen
och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att
gälla från och med år 1917, nämligen

l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000
kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b)

att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen
utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid
utgå till den, som därunder bestrider ämbetet;

- c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen,
som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder
han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid,
varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider
ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå
vad i varje särskilt fall prövas skäligt;

d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets
stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så
länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och

e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i
huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp
med 1,500 kronor;

2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall
utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat;

b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst
å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst
för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och

c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i
utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga
att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild
resekostnads- och traktamentsersättning;

3:o) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen
är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola
anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den del, som
ej utgör tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor
och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och

4ro) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid
militieombudsmansexpeaitionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav
1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må
till den del, som ej utgör tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas
med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter
15 år med ytterligare 500 kronor; och

b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent
å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full
sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter
medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom;

5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses
utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör
tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och
efter 10 år med ytterligare 200 kronor;

6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen
skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor
skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den

del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100
kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och

7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor
och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga
delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen; 8:o)

a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom
sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen,
må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt
de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo
den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning
hos militieombudsmannen; och

b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna
sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft
sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor
för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked;

9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens
förfogande att användas till befordrande av göromålens gång
inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen
att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman,
som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen;

10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen
må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor;

1 l:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor
må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande
räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor;

För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som
finnas intagna i § 32 mom. 6 a) och b), första stycket av det vid slutet
av 1915 års lagtima riksdag utfärdade reglementet.

§ 33.

De anslag, som finnas i riksstaten för år 1917 uppförda under anslagsgrupperna
i räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och
amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.	Till räntor	Till avbetalning	Summa
Till ränta och amortering
. 1880 års lån.......................................	2,014,000	—	3,210,657	—	5,224,657	—
1886 ► » .......................................	1,901,000	—	437,000	—	2,338,000	—
1890 » » .......................................	840,358	—	664,000	—	1,504,358	—
1899 » » ......................................	1,096,918	—	426,600	—	1,523,518	—
B. Statsräutelånen.
3,6 % lånet .......................................	3,053,517	—	—	—	3,053,517	—
1888 års lån.......................................	725,733	—	—	—	725,733	—
1894 . » .......................................	525,096	—	—	—	525,096	—
1900 • * .......................................	1,271,200	—	—	—	1,271,200	—
1904 . * .......................................	1,260,000	—	—	—	1,260,000	—
1906 . » .......................................	1,512,000	—	—	—	1,512,000	—
1907 . » .......................................	1,638,000	—	—	—	1,638,000	—
1908 . . .......................................	2,179,200	—	—	—	2,179,200	—
1911 * » .......................................	2,880,000	—	—	—	2,880,000	—
1913 » » .......................................	3,240,000	—	—	—	3,240,000	—
1914 » » ..............................,.......	8,463,000	—	—	—	8,463,000	—
1916 > » .......................................	3,000,000	—	—	—	3,000,000	—
C. (irrig statsskuld.
Kommunlån ..........................................	12,879	—	46,743	—	59,622	—
Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån	23,320	—	18,000	—	41,320	—
Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens
obligationslån av år 1898 .....................	53,880	—	35,000	—	88,880	—
» » 1902 .....................	29,800	—	17,000	—	46,800	—
Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obliga-
tionslåu av år 1896 ‘/t...........................	59,040	—	49,000	—	108,040	—
» » 1896 Va...........................	14,800	—	12,000	—	26,800	—
» » 1903 ..............................	137,363	—	61,000	—	198,363	—
» » 1914..............................	49.500	—	—	—	49,500	—
Arsanslaget till H. M. Konungen ...............	300,000	—	—	—	300,000	—
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ............	90,000	_	_	_	90,000	_
Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital	7,500	—	—	—	7,500	—
Ränta å Göta kanals reparationsfond.........	7,044	—	—	—	7,044	—
D. Ränta å medgiven och beräknad, ej
verkställd upplåning ........................	4,097,252	—	—		4,097,252	—
=	40,482,400	—	4,977,000	—	45,459,400	—•

§ 34.

1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas följande av riksdagen år 1916 beslutade och i riksstaten
för år 1917 uppförda anslag:

a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»:

Postverket:

för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm ............ kr. 350,000: —

» nybyggnad » posthus i Kristianstad ........................ > 163,400: —

» » » posthus i Linköping ........................... » 120,000: —

> inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny

posthusbyggnad därå......................................... » 860,000: —

Telegrafverket:

för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 250,000: —

» fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
...................................................................... » 7,000,000: —

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
järnvägar ............................................................ kr. 3,000,000: —

» inköp av mark, som erfordras för utvidgning av

vissa järnvägsstationer ............................................. » 500,000: —

» utförande av vissa förändringar vid centralstationen
i Stockholm ...................................................... » 1,409,900: —

> utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Göteborg och Alingsås............................................. » 2,900,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby .......................................... » 2,000,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Aneby och Sandsjö................................................... » 500,000: —

» ombyggnad av Malmö statsbangård.......................... » 1,000,000: —

» » » statens järnvägars reparationsverkstäder
i Malmö ........................................................ » 400,000: —

» ombyggnad av bangården i Norrköping .................. » 150,000: —

» statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön ................................ » 500,000: —

» statsbanebyggnaden Volgsjön—Stensele m. m....... > 2,500,000: —

» » Gällivare—Porjus—Jockmock i 1,000,000: —

statsbanan Sveg—Brunflo .......................................... » 3,000,000: —

för inköp av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga
bandelar m. m................................................. kr. 10,854,500: —

» kompletteringsarbeten å samma bandelar.................. * 630,000: —

» täckande av brist å anslagen för Itiksgränsbanans

elektrifiering............................................................. » 650,000: —

» anläggning av torvpulverfabrik för statens järnvägar
.......................................................................... » 390,000: —

» anskaffande av rullande materiel för statens järnvägar
........................................................................... » 6,740,000: —

Statens vattenfallsverJc:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg ..................................................................... kr. 300,000: —

> ombyggnad av Södertälje kanal m. m...................... » 400,000: —

» utbyggnad av Trollhätte kraftstation ....................... » 3,700,000: —

» » > Porjus kraftstation .............................. » 625,000: —

» anläggande av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk
.............................................................................. » 1,650,000: —

» uppränsning av Masurforsen............................... » 600,000: —

» gäldande av statens kostnader för Skattungens

och Oresjöns reglering ............................................. » 44,500: —-

> gäldande av statens kostnader för vattenfallsstyrel sens

inträde i Dalälvens regleringsförening ......... » 67,000: —

» distributionsanläggningar för statens kraftverk......... » 3,000,000: —

b) » Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder»:

för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000: —

» » å fonden för bibanor inom vissa delar
av riket................................................................. » 1,000,000: —

» bildande av eu lånefond för bekämpande av arbetslösheten
bland stenarbetarna.................................... » 3,500,000: —

» kapitalökning å odlingslånefonden.............................. » 250,000: —

» » å egnahemslånefonden ........................ » 5,000,000: —

» » å torvindustrilånefonden .................... » 600,000: —

» » å allmänna nyodlingsfonden............... » 60,000: —

c) »Kostnader för tobaksmonopolet»:

för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks tillverkningen

i riket ................................................kr. 8,650,000: —

d) »Neutralitetskostnader»:

tillfälliga lånemedel för täckande av kostnader för tryggande
av rikets neutralitet .................................... kr. 27,000,000: —

2. Köpeskillingen för Mora—Vänerns järnväg skall enligt 1916 års
riksdags beslut likvideras sålunda, att

1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av
det bolaget beviljade statslån, som — ursprungligen å 1,000,000 kronor
och beviljat mot säkerhet av inteckning å detta belopp i Mora—Vänerns
järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar
till och med år 1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 818,483:10

Anståndsränta ...................................... » 92,870: 81

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 9,105: 62 920,459: 53

2) Staten övertager betalningsskyldigheten för följande
lån, i den mån sådan betalningsskyldighet enligt amorteringsplan
inträder efter den 1 januari 1917, nämligen:

a) bolagets 4 % obligationslån av den 1 juli 1896,
som — ursprungligen å 2,000,000 kronor mot säkerhet av
inteckningar å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg —
efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar
enligt uppgjord amorteringsplan till och med
år 1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 1,476,000: —

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » —: — 1,476,000: _

b) bolagets 4 % obligationslån av den 1 september
1896, som — ursprungligen å 500,000 kronor mot säkerhet
av inteckning å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg
— efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och

Transport kronor 2,396,459: 53

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 4

(Itlkig&ldskontorets reglemente.)

Transport kronor 2,396,459: 53
kapitalavbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan till och
med år 1916 här utföres sålunda:

Kapital ................................................... kr. 370,000: —

Upplupen, ej förfallen ränta............... » 4,892: 22 374,892: 22

c) bolagets 41/2 % obligationslån av den 15 maj 1903,
som — ursprungligen å 8,250,000 kronor mot säkerhet av
inteckning å nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg —
efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar
enligt, uppgjord amorteringsplan till och med år
1916 här utföres sålunda:

Kapital................................................... kr. 3,083,000: —

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 17,341: 87 8,100,341: 87

d) bolagets 5 7, % obligationslån av den 1 april 1914
å 900,000 kronor mot säkerhet av inteckningar å sammanlagt
nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg, vilket lån efter
beräkning av vederbörliga räntelikvider till och med år 1916
här utföres sålunda:

Kapital................................................. kr. 900,000: —

Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 12,237: 50 912,237: 50

3) Staten gäldar till bolaget den 2 januari 1917 återstående
delen av köpeskillingen, kronor 4,195,450: 05, på

följande sätt:

a) till bolaget överlämnas certifikat, utfärdade av riksgäldskontor
et, över i statsskuldboken gjorda inskrivningar
rörande obligationer av 1914 eller 1916 års 5 % statslån
å sammanlagt 2,720,000 kronor, vilka certifikat skola utfärdas
å de belopp av jämna 1,000-tal kronor, som bolaget
önskar, och ställas å de obligationsägare, som bolaget uppgiver,
skolande i avseende å nämnda obligationer gälla, att
räntan utgår från och med den 1 januari 1917 samt att
de ej kunna av ägarna uttagas förrän efter utgången av år
1926, vid vilken tidpunkt obligationerna mot certifikatens
återställande kunna utbekommas i riksgäldskontorets kassa kr. 2,720,000: —

Transport kronor 9,503,931: 12

Transport kronor 9,508,981: 12

b) till bolaget överlämnas

dels sammanlagt 800,000 kronor svenska statens 5 %
obligationer av år 1914 eller år 1916 till en kurs av

98 % .................................................................. .................... kr. 784,000: —

varvid bolaget erlägger upplupen, icke förfallen kupongränta,

dels och kontant återstoden av köpeskillingen,......... kr. 987,068:88

Summa kronor 11,275,000: —

Beträffande den under mom. 1) härovan omförmälda delen av köpeskillingen
kronor 920,459: 53 har riksdagen beslutit, att för detta belopp
skall å riksstatens inkomstsida ske en motsvarande höjning av inkomsttiteln
för i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden.
Riksdagen har vidare i anledning härav medgivit, att fullmäktige må av å
sagda inkomsttitel uppförda belopp för likviden av Mora—Yänerns järnväg
disponera intill 920,500 kronor.

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1917 under »Utgifter
för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna
järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av
riket», 1,500,000 kronor och 1,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att
i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar
till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot
för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel
å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,
vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade
av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda
hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909
om statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,
vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,
vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman
hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje
månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om

under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt
verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande
insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels ock om
sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ «.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till bankoutskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flera handlingar.

§ 51.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

§ 52.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumeration savgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 5

(RikNglildslioiitorets reglemente.)

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj-t. och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast
insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet
eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen)
;

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksda -

gens hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen
av samma stater meddelat följande bestämmelser:

l:o) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall
avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret eller riksdagens
bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, -var i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under
en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under
en månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av

gamma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid
riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare
iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda
stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,
ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade
befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,
eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av
honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt
kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig
ordning avstäuges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå
så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom
gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

11 :o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna
procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,
under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock
ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig råtta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårds -

löshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera
honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 75.

Om någon av vakthetj än ingen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärd sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne
efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön
såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem
tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden
utfalla förmånligare.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 6

(RikNgilldskontorets reglemente.)

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna
levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,
dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 81.

Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena
gälla följande bestämmelser:

l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;
och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning
i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant
förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,
dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under
en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med
den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets
tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin
befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde
tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom,
kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspennin -

garna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens
uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara
skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige
med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

7:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden
för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget,
men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30
år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension
till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige
likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge
biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina
åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och SO tjänstår kan kvinnligt
biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom
eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt
fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av
fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga
det för tjänsten gällande pensionsunderlag.

9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas
medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

10:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning
skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

ll:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro
meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar
och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till
efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena.

Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 15 juni 1916.
På Riksdagens vägnar:

för Första kammaren för Andra kammaren

Hugo Hamilton Johan Widén

Talman.

Riksgäldskontorets yid 1915 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

1886

1888

1890

Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner
å tillsammans kr. 96,000,000, varav
blivit utlämnade obligationer å kr.
85,656,360...................................................

Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner
å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000, francs 166,320,000
eller rmk 134,640,000 ..............................

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav
blivit utlämnade obligationer å rmk

72,614,500 ................................................

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

Eden, då förbindelserna
blivit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld
den 31 december 1915.

1887 d. 30/12
1904 d. 30/12
1909 d. 3%
1909 d. 30/12

1880 d. 7,

1886 d. y6

1888 d.

/ 8

1890 d. 7,

37:

37,

Er. 84,819,920

Er. 62,327,826
£ St. 3,434,040
Frcs 86,537,808
Rmk 70,054,416

f Er. 55,053,333.34
(Rmk 61,935,000

Er. 24,191,111:11
Rmk 27,215,000
£ St. 1,333,535
Frcs 33,583,310

Er. 24,983,555:66
Rmk 28,106,500
£ St. 1,377,218:10
Frcs 34,683,421

Reglemen tets -

Årtal.

1894

1899

Tiden, då förbindelserna
bli
vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld
den 31 december 1915.

Obligationer för 1894 års statslån å kr.
36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000,
varav hälften utlämnats ...........................

1894 d. »/t•

Obligationer för 1899 års statslån å kr.
72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,
varav hälften utlämnats ...........................

1899 d. 15/5

Kr. 17,503,200
Frcs 24,310,000
£ St. 962,676
Rmk 19.642,480

37,

Kr. 31,752,720
Frcs 44,101,000
£ St. 1,746,399:12
Rmk 35,633,608

1900

Obligationer för 1900 års statslån å kr.
36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/g

1904

Obligationer för 1904 års statslån å kr.
36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

1904 d. 7,

1906

Obligationer för 1906 års statslån å kr.
43,200,000, motsvarande francs 60,000,000,
£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

1906 d. 7*

1907

Obligationer för 1907 års statslån å kr.
46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. 7g

1908

Obligationer för 1908 års statslån å kr.
54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. 2%

1911

Obligationer för 1911 års statslån å kr.
72,000,000,motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

1911 d. V»

37, %

37* %

Kr. 36,320.000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk. 40,400,000

372 X

Kr. 43,200,000
Frcs 60,000,000
£ St. 2,376,000
Rmk 48,480,000

37* %

Kr. 46,800,000
Frcs 65,000,000
£ St. 2,574,000
Rmk 52,520,000

4 %
t. o. m.
d.20/, 1918,
därefter

. 3''/, %

Kr. 54,480,000
£ St. 3,000,000
Frcs 75,600,000
Rmk 61,200,000

4 %
t. o. m.
d. 7,1926,
därefter

37, %

Kr. 72,000,000
Frcs 100,000,000
£ St. 3,960,000
Rmk 80,800,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1915.
Årtal.
§•
1913	34	Obligationer för 1913 års statslån å kr.			r Kr. 72,000,000 j Tres 100,000,000 ) £ St. 3,960,000
		72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 .	1913 d. 710	41/,*
l Rmk 80,800,000
1914	34	Obligationer för 1914 års statslån å	J 1914 d. 15/101 lo. 1915 d. VJ
		kr. 151,177,000	5 X	Er. 151,177,000
	—	1914 års tillfälliga lån mot 6 % skattkam-			/Kr. 19,818,500 \ $ 5,000,000
		marväxlar pr yi2 1916.......	1914 d. V12	6 X

1906	28	Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp-
		lagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro
		—Svartå järnväg övertagit betalnings-skyldigheten .......................		4 %	Kr. 601,000
1908	48	Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten
		upplagda två obligationslån, för vilka sta-ten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-borg övertagit betalningsskyldigheten, näm-ligen :
		obligationslånet av år 1898........................			Kr. 1,381,000
				4 %
		» » » 1902........................			Kr. 761,000
				4 %
1895	16	Kommunlån, för vilka staten i samman-
		hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............
1895	16	Kommunlån, för vilka staten i samman-		0 %	-Hr. Jol,o<U:09
		hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten..........		4,7 X	Kr. 47,971:79
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhål-
		lande .......	1833 d. 31/12		Kr. 140,889
			5 %
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten nr
		1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ......................	-....... ■	4 %	Kr. 2,250,000

Reglemen-		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.
tets		Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1915.
Årtal.
§.
1911	92	Av statskontoret till riksgäldskontorets för-
		vältning överlämnade kassabehållningar ...	—	—	Kr. 20,000,000
	—	Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning
		å byggnadsfondens för riksdags- och riks-bankshus behållning ........................			Kr. 25,424:7 6
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för Sveriges all-

		manna hypoteksbank, bokförda inom lin-jen med nämnda belopp ......	1890 d.	37, X
1909	4	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-
		färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................	1909 d. 30/6	372 X
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000
		kr. (icke kapitaliserat) ..............................	1815 d.	—	—
1866	17	Hertigens av Södermanland, sedermera Konung
		Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr................	1778	5 %
1866	20	Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-
		derhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) .................................	-	_
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........	—	—
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-
		förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats-utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)................................................
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds-
		kontorets Övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle-mente innehåller).......................................
1906	30	Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor
		till inköp av vattenfall, lämpliga för elek-trisk drift å statens järnvägar..................		—	Kr. 80,241:67

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1915.
Årtal.	§•
1907	40	Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till inköp av vissa fastigheter för statens an-läggningar vid Trollhättan ........................			Er.	75,392:64
1909	51	Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. in...............................			Er.	223,161:63 100,000
1910	47	Dito av dito å 2,038,000 kronor för full-bordande av statsbanan från Göteborg till Skee......................................................			Er.
1911	56	Dito av dito å 1,400,000 kronor för full-bordande av statsbanan från Östersund till Ströms vattudal jämte bispår.....................			Kr.	75,000
1912	56	Anslaget till anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från sta-tens kraftverk vid Trollhättan m. m.......			Er.	1,500,000
1914	34	Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till telefonkabel till Gottland...........................			Kr.	250,000
1914	34	Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn-vägsspår mellan Rönninge och Järna m. m.	.	■ o -	Er.	350,000
1914	34	Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland.................................			Er.	325,000

1914	34	Dito till utläggning av ytterligare ett järn-vägsspår mellan Rönninge och Järna ......	_	—	Er.	574,200
1914	34	Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till fortsättande av statsbanan Järna—Norr-köping .. .................................			Kr	1 112 000
1914	34	Anslaget till anläggningar i Nyköping för tralikutbyte mellan statsbanan Järna— Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst-manlands järnväg ..................................			Kr.	50,000 250,000
1914	34	Återstoden å anslaget å 1,000,000 kronor till dubbelspår Norrköping—Mjölby ...............	______		Er.

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1915.
Årtal.	§•
1914	34	Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till
		fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå...			Er.	110,000
1914	34	Dito å dito å 2,480,000 kronor till anlägg-
		ningar vid Centralstationen i Stockholm
		m. m.........................................................		______	Er.	75,000
1914	34	Dito å dito å 3,000,000 kronor till an-
		läggning av en ny farled mellan Väners-borg och Göteborg ....................................			Er.	600,000
1914	34	Dito å dito å 2,200,000 kronor till ledningar
		för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk .......................................			Er.	1,500,000 17,000,000
		Förräntade värnskattemedel..........................			Er.
1906	22	Återstoden av anslaget för åren 1907—1911
		å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs-lånefonden...................................................			Er.	1 42,300
1910	42	Återstoden av anslaget för åren 1912—1915
1914	36	å 6,000,000 kronor till allmänna järn-vägslånefonden ..........................................			Er.	793,400

1911	51l	Anslagen för åren 1912—1915 till fonden
1912	69	för åstadkommande av bibanor inom vissa
1914	36)	delar av riket.............................................			Er.	6,000,000
		Diverse skulder.
		Tillfälligt deponerade utländska valutor...... Å reservationsanslaget till utvidgning och			Er. Er.	17,686,946: 84 6,033: 13
		komplettering av riksdagens bibliotek......
		Utelöpande förfallna obligationer och kuponger			Er.	22,472,574: 24
		Riksgäldskontorets fonder.
		Likvidations- och amortissementsfonden ......			Er.	3,701,270: 61
		Fonden för statsskuldens amortering............			Er.	16,581,834: 88
		Riksgäldskontorets pensionsfond ..................			Er.	17,580: 90
			Summa Er.	949,448,058: 08
Inom	linjen balanserade skulder Er......................	............... 60.250,77746

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 häft.

(Rlksgllldskontorets reglemente.)

Riksgäldskontorets yid 1915 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till yissa bestämda ändamål.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
			utbetalts.			oeioppet.
Årtal.	§•					slut.
		a) Allmänna byggnadslåne-
		fonden.
1866	43	Lån till Väster ås domkyrka,
		för densammas reparation	1860			28,000		28,000	—
1866	148l)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande av elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ..................	1873—1875	5	4 X	20,000		4,532	26


1882	17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4X	30,000	—	19,055	54
		Transport		—	—	—		51,587	80

J) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
			utbetalts.			oeioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						51,587	80
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande av uppkommen brist
		i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 x	4 X	30,000		22,308	17
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	—	2,475	76
1896	16	Lån till Härnösands dom-
		kapitel, för uppförande av		Lånet
		ny byggnad för allmänna		återbeta-las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen under 30 år.		15,000		6,000
J1898	171
(1908	15}	Lån till Yadstena och S:t Pers församlingar, för full-		Lånet j åter-
		bördande av Yadstena klo-		betalas				16,000
1877*)		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1918 med minst */,. ärl.		16,000

7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000		18,838	63
/1877	8\	Låu till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000		49,402	32

		Transport		—	—		—	166,612	68

) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1915 års
			utbetalts.			neioppei.		slut.
Årtal.
§•
	13\ 10/	Transport	-	_	_	-	_	166,612	68
f 1880 \l 881	Lån till staden Hudiksvall,
för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		67,122	29

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ....................	1889	5 X	4 X	100,000	—	63,382	13
1889	17	Lån till staden IJmeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000	—	131,504	05
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ...........	1897	±7,. X	37,. X	150,000	—	120,841	93
1902	20	Lån till staden Åmål för
		ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 X	4 X	300,000	—	272,357	31
f	941)	Lån till Kinda kanalaktie-
1866<	118	bolag, för utsträckning av
l	143	Kinda båtled medelst kanali-
		sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping...........................	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		= 1,147,252: 16
		Transport	—	—	—	—	—	1,147,252	16

*) Se vidare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 38 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 1869 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1915 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,147,252	16
		b) Allmänna järnväg slåne-fonden.
(1866 \1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................	(1865-1867\ \ 1898 /	5 X	4 X	2,600,0007		1,921,402

1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5X7	47, X	2,600,000		835,797	92
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiobolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874—1876	57, X3)	5 X	5,000,000		2,623,563	64

		Transport		—	—	—	—	6,528,015	72

'') Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 3 av 1886 års reglemente.
a) Se § 8 av 1883 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§•			✓
		Transport	—	_	_	_____	_	6,528,015	72
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-
		Tik —Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från Yästervik över Jenny, Gam-leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana.........	1877-1879	5 X1)	47, X	1,865,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-
/1876 \1904		vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X1)	47* X	1,750,000		1,475,550	16
7}	Lån för anläggning av järn-
	väg från Yislanda till Bolmen (numera övertaget av Karls-hamn—Yislanda järnvägs-aktiebolag) .....................	1877-1878	57l6 X	47* X	500,000’)		465,439	41



1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Yisby till Hemse ..............................	1877-1879	5 X1)	47* X	500,000		307,450	86
			—
/1876	5)	Lån till Södra Dalarnes järn-
\1879	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Krylbo
		till Borlänge med bibana...	1879-1882	5 X1)	47* X	2,375,000	—	1,692,906	62
		Transport		—	—		—	11,995,892	10

M Se § 3 ar 1883 och 1886 års reglementen.

’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
			utbetalts.			Dröppel.		slut.
Årtal.
§•
	22\ 36/	Transport	—	—	—	—	—	11,995,892	10
1913	Lån till Södra Dalarnes järn-
	vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Knipp-boheden till Rättvik.........	1913	5 X	*7.X	1,252,000'')	—	834,600	—


1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yarberg till Borås...........................	1879-1881	5 X *)	4V.X	2,600,000		0 1,757,985	93
J1881 \1912	1S,}	Lån för anläggning av järn-

	väg mellan Borlänge och
*		Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag) ........................	1883-1886	5 X	47, X	950,000		854,591	35

1881	15	Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö .........	1883-1886	5 X	472 X	-300,000	—	223,933	04
1881	15	Lån för anläggning av järn-
		väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn-
		vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5 X	47, X	500,000		373,221	66

1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883-1887	5 X	47, X	500,000		373,221	66
		Transport	—	—	—		~	10,413,445	74

*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400.
s) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tideu, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1915 års

Årtal.	§■
		Transport	—	—	—		—	16,413,445	74
1881	15	Lån för anläggning av järn-
		väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn-vägsaktiebolag) .......	1884—1887	5 X	47* X	500,000		381,073	36
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Skara över Gös-säter till Yänern (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolair) ...........................	1887—1889	5 X	47* X	324,000		251,804	36
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens					-
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med
		sidospår............................	1887—1890	5 X	47, X	824,915'')	—	652,964	75
1886	16	Lån till Fågelsta—Yadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning av järn-väg: från Yadstena till ödes-
		hög ....................................	1888-1890	5 X	4% X	300,000	—	237,466	23
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna
		med bibana och hamnspår	1888-1893	5 X	47* X	1,102,2502)	—	887,672 \|60
		Transport	—		—	—	—	18,824,427	04

‘1 Enligt kungl. brev av d. "/« 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1915 års

Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	18,824,427	04
1886	16	Lån till Mora—Vänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1898	5 %	47» X	1,000,000	_	831,084	31
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs jämvägsaktie-bolael......... ..................	1890-1891	5 X	47* x	305,000		249,637	31
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg mellan Vittsjö och Häss-leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	47» X	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk-						75,491
		fors .............	1891-1892	5 X	47* X	90,835	—	54
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Klippan till Kös-tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsak tiebolag) ............	1892—1893	5 X	47* X	290,000		241,014	41

		Transport	—	—	—	—	—	20,612,086	48

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 käft.

(Rlksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga	Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	vid 1915 års
			utbetalts.			Dröppel.		slut.
Årtal.
§•
		Transport	--	—	—	—	—	20,612,086	48
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	47* X	1,300,000	—	1,139,178	94
1891	18	Lån till Norra Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från
		Nyby bruk till Södertälje med bibanor .....................	1892—1896	5 X	47* X	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Härnösand—Sol-
		lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	47* %	2,350,000		2,008,503	14
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Yikbolandets jäm-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund.........	1893—1895	5 X	47* X	653,000		565,318	14
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från
		Uddevalla till Lelången ...	1895—1896	5 X	47* X	1,247,000	—	1,117,411	43
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897—1899	5 X	47, %	537,500		486,619	95

		Transport	—	—	—		—	27,710,713	08

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1915 års slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—		27,710,713	08
1910	7	Lån till Östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise-ring av förfallna annuitets-ocb räntebelopp å nästföre-gående lån ...................	1910	&7* %	47, X	108,000		102,091	63
1896	14	Lån till Klintehamn—Eoma järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Klintehamn till Eoma......	1897-1900	5 X	47* X	213,2501)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	563,000*)		561,000	_
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Yäst-kinde och Tingstäde .........	1899, 1902	5 X	47* X	119,0003)		107,070	14
1896	14	Lån till Sala-Gysinge-Gävle järn vägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga-ström ...............................	1899-1901	5 X	47* X	1,545,500		1,426,001	69
	—	Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo-lag, för anläggning av järn-väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) ...............	1914		47, X	300,0494)	94	300,049	94
		Transport	—	—	—	—		30,420,176	48

till

1) Enligt kungl. brev av den u/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

a) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. ... . , .

*) Enligt kungl. brev av den !/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr blivit nedsatt med 1,000 kr.
*) Av lånet av år 1898 till Sala-Gysinge-Gävle järnvägsakhebolag överfördes enligt kungl :brevet den /,,1913
särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett forfallet belopp av kr. 300,049. 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

\| Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
1		Transport	--	—		---	_	30,420,176	48
1896 :	14	Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Vimmerby ...	1899-1902	5 X	4 Vs X	1,710,000		1,710,000
1896	1.4	Lån till Slite—Roma järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Roma till Slite........................	1900, 1902	5 X	4% X	339,000*)		339,000

r 1900 \ 1901	19\ 18/	Lån till Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Borås till Alvesta ............	1901-1908		4 Vs X	4,795,000		4,463,157	7 A
			° 7°		( TCl
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-ljunga till Limmared.........	/1902( (1905/	5 X	4 Vs X	505,000		477,724	66
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådaiens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Orsa till Sveg ................	(19021 /l907>	5 %	4 Vs X	1,850,000		1,850,000
11896 (1901	!4) 17/		(l909\|
Lån till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skövde till Axvall ..........	/1902( (1905/	5 X	4 Vs X	363,500 *)		363,500
		Transport j		_1				39,623,558	88

*) Enligt kung], brev av den ,s/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med

, caa ^ brev av den ”/« 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med

5,500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1915 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§•
		Transport						39,623,558	88
1901	17	Lån för anläggning av järn-väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu-mera övertaget av Stock-holm—Y ästerås —Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	4V.X	1,028,700		994,151	66
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Yal-
		demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön
		Yxningen..........................	1904, 1907		47* X	591,500		567,783	37
1901	17	Lån till Landskrona—Kjev-linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till

		Sjöbo med sidospår till övedskloster .....................	11904)	5 %	47, X	1,192,000		1,192,000
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-	(1908/
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm-	/19051 (1908/
		köping till Skebokvarn......	5 X	4% X	532,500	—	532,500	—
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm till Yartofta .....................	11905) 1906	5 Y	47* X	510,000		510,000

1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka	\|l909J
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905, 1906	5 X	47* x	290.000		290,000
		Transport	.---	1 _	—	—		43,709,993	91

Reglementets
Årtal. §.

1901 17

/1901 17\

\1905

1905 9

1906 22

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1915 års slut.
Transport	—	—	—	—		43,709,993	91
Lån till järnvägsaktiebolaget
Borgholm—Böda, för an-läggning av järnväg från	(19051					419,000
Borgholm till Böda .........	<1907>	5 X	Å1/* X	419,000	—	—
Lån till Ruda—Finsjö—Os-	(1908J
karshamns järnvägsaktie-holag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda ........................	1906, 1907	5 %	47, X	483,800		483,300
Lån till Orsa—Härjeådalens
järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-	1905-1907					2,200,000
ningen mellan Orsa och Sveg Stockholm—Rimbo järnvägs-	1909	5 X	47, X	2,200,000

aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling f&rLänna— Norrtälje järnväg...............	1905	5 X	47, X	500,000		476,549	95
Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-				951,5007		950,500
holm till Näsby ...............	1908-1910	5 X	47, X		—
Lån till Lidköping—Kållands
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Lidköping till Tun............	/1908/	5 X	47, X	367,500		367,500
Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an-	(1910/


läggning av järnväg från Yarberg över Ullar ed till						1,185,000
Ätrans station ..................	1908, 1912	5 X	47, X	1,185,000	—	—
Transport	—	—	—	1	\|—	1 49,791,843	86

*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprunglig beloppet.	a	Eapitalåterstod vid 1915 års
Årtal.	§•					Slut.
		Transport	■ —	_	_	_	_	49,791,843	86
1910	42	Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsan-läggning från Varberg över Ullared till Ätrans station	1913—1914	5 X	47, X	65,000		65,000
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skara till Timmersdala......	J19081 11911/	5 X	47* X	352,500		352,500
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 X	47* x	800,0007		799,600
1906	22	Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ......	1909	5 X	47* X	1,040,000		1,034,800
/1906 \l910	221 42/	Lån till Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Kil till Torsby..................	1911—1915	5 X	47, X	2,500,000		2,500,000
(1906 \l910	221 42)	Lån till Lysekils järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg..........................	/1911-1912, 11915	5 X	47, X	1,200,000		1,200,000
		Transport	—	—	—	--	—	55,743,743	86

*) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1915 års slut.
Transport		—	—		—	55,743,743	86
Lån till Väderstad—Ske-
ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Brän-
ninge ................................	1912, 1915	5 X	4 7* X	788,500'')	_	709,650	_
Lån till Lindfors—Bosjöns
järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............	1912	5 %	4% X	100,0002)		66,600
Lån till Sävsjöström—Näs-
sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström......	1913—1915	5 X	47* X	2,581,500'')	_	2,223,350	_
Lån till Trollhättan—Nosse-
bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro...	1914	5 X	47* x	555.0004)		370,000
= 57,966,091: 70
Summa	—	—	_		_	59,113,843	86

Reglementets

Årtal.

1906

1910

1) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 78,850.
*) D:o vid d:o d:o » 33,400.

s) D:o vid d:o d:0 » 358,150.

*) D:0 vid d:o d:o » 185,000.

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett
av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnads förslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning
och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 9

(Rikggiildgkontoretg reglemente.)

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en
halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,
dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda medgives,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig
ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande
anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt
alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kung],
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt
att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, KuDgl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag oeh arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räutas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kung!. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl,
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsomrade
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade^bestämmelser angående låneunderstöd
från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånetB återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres
ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning
såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,
som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av
försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.*)

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

*) Mom. 7:o har genom beslut av 1916 års riksdag erhållit förändrad lydelse; se sid. 75—76.

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från järnväg slånefonden och bibanefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

(Riksgäl(Iskontorets reglemente.)

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit
å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för
kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten;

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran
i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;
och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Till fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa
delar av riket har 1916 års riksdag anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor
och beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920, samt medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade
medel.

Riksdagen har vidare beslutit sådan ändring i de av 1911 års riksdag
fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda
fond, att vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall
erhålla följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet
först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

é] att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill
dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall
börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit
lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven
ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus.

Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut
av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,
skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som
är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller
tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar
och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren
såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen

vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda
vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till
anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,
att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen
avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter
icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset
och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för
riksdagens behov upphandlade effekter.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

1 sekreterare och ombudsman...
1 kamrer ..............................

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

1 d:o d:o ..............................

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1 d:o registrator och kanslist...
1 d:o revisor och bokhållare ...

1 första gradens tjänsteman, kammarskrivare
........................

2 d:o d:o ..............................

1 kvinnligt biträde ...................

1 d:o ....................................

1 förste vaktmästare ...............

1 vaktmästare ........................

2 d:o ....................................

Summa |

Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
5,000	2,800	_	7,800
5,000	2,500	—	7,500
3,500	1,500	—	5,000
3,500	1,500	—	5,000
3,000	1,500	1,000	5,500
3,000	1,500	—	4,500
3,000	1,500	—	4,500
1,800	1,000	—	2,800
3,600	2,000	—	5,600
1,050	550	—	1,600
1,050	550	—	1,600
1,200	600	—	1,800
800	600	—	1,400
1,600	1,200	—	2,800
37,100	19,300	1,000	57,400

Ålderstillägg

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

j Efter 3 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 6
) år med ytterligare 500 kr.

\ Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
) år med ytterligare 200 kr.

}Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
> med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två
ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor).

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
Riksdagens bibliotekarie .........	4,000	1,800	5,800	{Efter 5 år kan lönen höjas med \| 500 kr. och efter 10 år med
	{ ytterligare 500 kr.
1 vaktmästare .............	800	600	1,400	{Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med
	( ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,400	7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige
tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 60 öre om dagen under den tid,
riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året
en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning
må äga att* så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna
gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den
tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom
eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig
amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige
för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens
med ett arvode av 5 kronor om dagen.*)

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket
anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda
arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å
andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

1 över vaktmästare ..................	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
1,400 1,400	1,000 1,000	2,400 2,400	/Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr.
1 övermaskinist .....................

Summa	2,800	2,000	4,800

*) Amanuensen E. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för
år 1916 av 1,000 kronor.

Anm. 1. övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
av statistik över förbrukningen av elektricitet.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

	Kr.
Förre registrator!! ock kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	2,500	—
t> kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................	2,000	—
» bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........	4,000	—
» vakta ästai en vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........	1,000	—
» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan
Magnus Stuart ..................................................................	4,000	—
» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander	1,500	—
> förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................	1,400	—
» vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................................................	1,200	—
> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen
Knut von Matern ................................. .............................	3,290	—
» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................	3,100	—
3 notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms
änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................	500	—
Summa kronor	24,490 \| -

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i riksgäldskontoret.

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. 0. 2:a
kl., R. Y. 0., K. N. S:t 0. O. 2:a kl., ordförande (vald 1916);

Axel Ekman, bruksägare, K. V. 0. 2:a kl., R. N. 0., R. D. D. 0.,
vice ordförande (vald 1915);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. 0. 2:a kl., R. V. 0.,
R. Pr. Joll. 0., R. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., förste deputerad
(vald 1914);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1916).

Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna
hypoteksbank (vald 1915);

Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. V. O. (vald 1916);

Erik Kute Palmstierna, friherre, kapten (vald 1916).

Suppleanter:

Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, R. N. 0., R. V. 0., R. D.
D. 0.;

Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. 0.

Otto Maurits Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl.

Bihanfi till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 höft.

(Uiksgiildskoutorets reglemente.)

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1916 års statsrevision.

Utsedda av riksdagens forsta kammare:

Revisorer'':

Ledamöterna av första kammaren:

C. G. Ekman,

frih. O. H. A. Fleming,

K. E. von Geijer,

K. J. A. Gustafsson,

Johan Nilsson,

S. F. E. Söderbergk.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

I. E. G. Svensson,

frib. O. B. A. Silfverschiöld,

A. Hult.

Utsedda av riksdagens andra kammare:

Revisorer:

Ledamöterna av andra kammaren:

A. Anderson i Råstock,

J. B. Eriksson i Grängesberg,

V. Larsson i Västerås,

J. Olofsson i Ligernäs,

P. M. Olsson i Blädinge,

S. Söderberg i Hobborn.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

D. H. Pettersson i Bjälbo,

A. F. Janson i Bråten.

S. Linders.

till

1916 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens

samtycke medgivas ......................................................... § 2.

Allmänna byggnadslånefonden......................................................§§ 23, 28 o. sid. 50—52.

Allmänna hypoteksbanken ............................................................ § 61.

Allmänna järnvägslånefonden ........................ §§ 22, 28, 34, 36 o. sid. 53—-70, 73—76.

Allmänna nyodlingsfonden............................................................ § 34.

Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 14, 20, 21.

Anéby och Sandsjö, anslag för dubbelspår mellan ....................... § 34

Anslag å riksstat en ................................................................. §§ 20, 33, 34.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 10.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 69.

Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. § 50.

Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ..............................,... § 33.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 4.

» » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.......:. § 32 mom. 1.

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 4.

Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... §§ 20, 33.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 78.

» för d:o vid riksdagens bibliotek ...... Sid. 79.

» för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 79.

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 78—80.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 71.

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 4.

Behållningar, statsverkets............................................................ § 18.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... § 32 mom. 4.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 54.

» justitieombudsmannens ............................................. § 32 mom. 5.

» riksdagens revisorers ................................................ §§ 32, mom. 1, 56.

Besiktning å riksdagens hus .......................... § 51.

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ §§ 49, 76.

Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... § 65.

Bibanelänefonden........................................................ §§ 22, 34 o. 36 o. sid. 70—76.

Bibliotek, riksdagens .................................................................. §§ 32, 64.

Bibliotekarie, > .................................................................. §§ 32, 67.

Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 81.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o.sid.50—52.

Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken
av statsobligationer för............................................. § 13.

Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37.

Dalälvens regleringsförening, anslag till gäldande av statens kostnad
för vattenfallsstyrelsens inträde i.............................. § 34.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 50.

Egnahemslånefonden..................................................................... § 34.

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret § 80.

Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ............................................................... § 32.

» för militieombudsmannens expedition ........................... § 32.

Extra ordinarie tjänsteman, ang. villkoren för deras antagande ... § 70.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

rik sgäld skontoret........... ............... § 77.

» » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 4.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5.

> » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21.

Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20, 24.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 22, 23, 36.

> » , förteckning å .............................. Sid. 50—64.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67.

» granskning av riksdagsmännens ................................. § 66.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 81.

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... § 19.

» äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden
................................................................. § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10.

» antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 65.

» arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 4.

» befattning upphör................................................... § 7.

» berättelser............................................................... § 54.

» besluts överklagande ............................................ §§ 49, 76.

» deputerade ........................................................... §§ 9, 32 mom. 4.

> ombud..................................................................... §§ 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 3.

» protokoll ............................................................... § 42.

» sammankomster ...................................................... §§ 42—49.

Fullmäktiges sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
............................................................. § 65.

» ställande till ansvar................................................ § 10.

» * suppleanter ........................................................... Sid. 81.

» suppleanter, deras inträdande................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 50—66.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

» överläggningar ...................................................... §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ............................................................... § 44.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 4.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 4.

Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1.

Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17.

Gällivare—Porjus—Jockmock, anslag för statsbanebyggnaden mellan § 34.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65.

Göteborg—Alingsås, utläggning av dubbelspår mellan.................. § 34.

Hus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53.

Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ....................................,........... § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12 —19.

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger .................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14.

Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets

obligationer ..................................................................... § 15.

Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus ..................... Sid. 76.

Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §§ 51, 57.

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 50.

Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5.

» suppleant................................................... § 32 mom. 5.

> ämbetsberättelse ....................................... § 32 mom. 5.

» ämbetsresor................................................ § 32 mom. 5.

» expedition, dess expenser.......................... § 32 mom. 5.

» insättande i ämbetet ................................ § 65.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över .......................................... § 32 mom. 5.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................ § 22 o. sid. 65—70.

» statens, anslag till .................................................. § 34.

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60.

Jämvägslånefonden .................................... §§ 22,28,34, 36 o. sid. 65—70, 73—76.

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............ § 34.

Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av................................. § 34.

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalan serade

......................................................... Sid. 50—64.

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalanserade Sid. 44—49.

Kassaförstärkning åt statsverket................................................... § 12.

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. § 17.

Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... § 17.

Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... § 59.

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 70.

Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... § 32 mom. 1.

Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. § 67.

Konvertering av äldre statslån...................................................... § 12.

Kraftstation vid Porjusfallen ..................................................... § 34.

» » Trollhättan........................................................ § 34.

» » Älvkarleby ..................................................... § 34.

Kraftverk, statens, anslag till distributionsanläggningar för......... § 34.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... §§ 13, 38, 39.

» riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... § 16.

Krigstidshjälp åt vissa befattningsinnehavare .............................. § 32 mom. 1.

Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ § 14.

Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... § 81.

Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... §§ 4, 7.

Likvidations- och amortissementsfonder na....................................... §§ 20, 30, 33.

hane- och säkerhetshandlingar, inventering av.............................. § 50.

Lånerätt, riksgäldskontorets....................................................... §§ 81, 36.

Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... §§ 12—19.

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... § 22 o. sid. 53—64.

Lönebesparing.............................................................................. § 68.

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av .................................... § 67.

Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder
i.................................................................... § 34.

Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................ § 34.

Markförvärv för stationsntvidgningar, anslag till ........................ § 34.

Masurforsen, anslag för upprensning av...................................... § 34.

Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. § 32 mom. 6.

» ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ... § 32 mom. 1.

» » förhyrande av lokal för ..................... § 32 » 1.

Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals
avlöning .................................... § 32 mom. 6.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 6.

» suppleant................................................... § 32 mom. 6.

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, dess statsskuld ..................... § 33.

Mora— Vänerns järnvägsaktiebolag, likviderande av köpeskillingen för § 34.

Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 67.

Neutralitet, rikets, anslag för tryggande av................................. § 84.

Norrköping, anslag fös ombyggnad av bangården vid.................. § 34.

Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. § 34.

Nyodlingsfonden, allmänna ......................................................... § 34.

Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§ 12, 13, 14, 15, 17, 19, BO.

Odlingslånefonden, ..................................................................... § 34.

Ombud, Konungens ..................................................................... § 47.

» , fullmäktiges .................................................................. §§ 9, 61.

Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 48.

Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 3.

Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. § 3.

Papper, upphandling av............................................................... § 57.

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus .......................................... §§ 78—80.

Pensionsfond, för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. § 24.
Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67.

Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............ § 81.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 80.

Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet

1809—1866, utredning i och för upprättande av ............ § 32 mom. 1.

Porjus kraftstation, anslag''för utbyggnad av.............................. § 34.

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................ § 13.

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... § 63.

Postverket, av riksdagen beslutade anslag till.............................. § 34.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 14, 30.

Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 42.

» riksdagens, tryckning av .......................................... § 57.

Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel............... § 40.

Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter ..................... § 32 mom. 1.

2) riksdagens revisorer ..................... § 32 mom. 1.

3) fullmäktige .................................... § 32 mom. 4.

4) justitieombudsmannen ..................... § 32 mom. 5.

5) militieombudsmannen........................ § 32 mom. 6.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag .......................... § 60.

Revisionskostnader........................................................................ § 32 mom. 1.

Revisorer, riksdagens, vid 1916 års statsrevision, och deras

suppleanter...................................................... Sid. 82.

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................ § 55.

» » ang. inkallande av suppleanter........................ § 55.

» >• råd och yttranden av dem äga fullmäktige att

begära........................................................ § 11.

Revisorer, riksdagens traktamenten och resekostnader för ............ § 32 mom. 1.

» utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms
nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning ................................. §§ 59, 61, 62.

Revisorernas berättelser ... ........................................................... §§ 32, 56.

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 13.

» ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ § 16.

» ang. uppförande av nytt hus för.............................. § 53.

» ang. överlämnande till denna bank av obligationer

för centralkassa för jordbrukskredit ..................... § 13.

Riksdag, 1916 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.. § 32 mom. 1.

Riksdagens bibliotekarie ............................................................... §§ 32, 67.

» ledamöter, reseersättning till....................................... § 32 mom. 1.

» hus ........................................................................... §§ 32, 51, 52.

» » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten
vid m. m......................................... § 32.

» » , instruktion för övervaktmästaren i ..................... Sid. 76.

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 52.

Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 32, 64.

Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................. § 58.

Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt § 53.

» , utredning ang. ifrågasatt påbyggnad av.................. § 32 mom. 1.

Riksdagskostnader........................................................................ § 32.

» , anslag till ...................................................... § 32.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 65.

Riksgränsbanans elektrifiering, täckande av brist å anslag för...... § 34.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ............... §§ 25—30.

» - befattning med riksstatsutgifterna .................. §§ 31—37.

» fonder ............................................................ §§ 20, 24.

» fordringar för utlämnade lån .................. §§ 22, 23, 36 o. sid. 50—64.

» fullmäktige...................................................... Sid. 81.

» föremål............................................................ § 1.

» huvudbok ...................................................... § 40.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19.

» kreditiv i riksbanken....................................... § 16.

» lånerätt........................................................... §§ 34, 36.

» lånerörelse .................................................... §§ 12—19.

. » obligationer......................................................§§12,14,15,17,19,30.

> räkenskaper..................................................... §§ 40, 41.

» skulder........................................................... § 14 o. sid. 44—49.

» styrelse........................................................... §§ 3—11.

> upplåning........................................................ §§ 12, 19, 34, 36.

» utbetalningar ................................................. §§ 31—39.

» utlåning ................................................... § 17.

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 4

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av................................................ § 14 mom. 4

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30.

Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37.

Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till ..................... § 34.

Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41.

Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14.

Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33.

Sammankomster, fullmäktiges...................................................... §§ 42—49.

Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av

kallelse till ...................................................... § 55.

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor

gemensamma ...................................................... § 65.

Semester för deputerade.............................................................. §§ 9, 32.

* » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens

bibliotek och riksdagens hus .......................................... § 67.

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13.
Skattungens och Oresjöns reglering, anslag för gäldande av statens

kostnader för .................................................................. § 34.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 48.

Skrifmaterialier för riksdagens behov.......................................... § 57.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30.

» riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 44—49.

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 62.

Statens järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel
vid .................................................................. § 34.

» kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34.

» telefon- och telegrafväsende, anslag till........................... § 34.

» trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar
vid ......................................................... § 34.

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgälds kontoret ............ § 18.

Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12.

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15.

Stenarbetare, lånefond för bekämpande av arbetslösheten bland ... § 34.

Stockholms centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... § 34.

Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59.

Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 3—11.

Suppleanter för fullmäktige ......................................................... Sid. 81.

» , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7.

» för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 82.

» » » » , ang. inkallande av ............ § 55.

» för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... § 32.

Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. §§ 72—77.

Svep—Brun/lo, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34.

»Sveriges land och folk», inlösen för riksdagens läkning av ett

visst antal exemplar av denna publikation........................ § 32 mom. 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Södertälje kanal, ang. ombyggnad av..........................................

Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av

Telegrafverket, av riksdagen beslutade anslag till ........................

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................. ............

Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och
riksdagens bus,

besvärshänvisning för................................................

entledigande av .........................................................

pensionering av .........................................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ...........................

, > » , avlöning för..............................

» » riksdagens bibliotek ..........................................

» » riksdagens hus ...............................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

> » militieombudsmannens expedition ........................

Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga
Tjänstledighet för fullmäktige ............ .........................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens hus ............

Tobaksmonopol, anslag för bestridande av kostnader för införande av

Torvindustr ilånefonden.................................................................

Törvpulverfabrik för statens järnvägar, anläggning af..................

Traktamenten, riksdagens revisorers.............................................

Trollhätte kraftstation, anslag för utbyggnad av...........................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang

> av revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...

Vlriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan....................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus

Uniformsbeklädn ad, vaktmästares ................................................

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppslagsbok över 1916 års riksdags arbeten.................................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper ....................................

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vattenfallsverk, statens, anslag till................................................

Vice värden i riksdagens hus ............................................■ ■••••

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek
och riksdagens hus ........................................

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret

Volgsjön—Stensele, anslag för statsbanebyggnaden mellan............

§ 34.

§§ 72-77.

§ 76.

§ 80.

§§ 78-80.

§ 70.

§ 32.

§§ 32, 67.

§ 32.

§§ 68, 69, 71.
§§ 44, 45.

§ 67.

§ 34.

§ 32 mom. 1.

§ 34.

§ 32.

§ 57.

§§ 32, 56.

§ 32.

§ 34.

§ 14-

§ 32 mom. 4.

§ 67.

§ 29.

§§ 50—66.

§ 57.

§§ 12, 19, 34, 36.
8 32 mom. 1.

§§ 31—39.

§ 41.

§ 17-§ 34.

§ 57 o. sid. 78.

§ 67.
§ 70.
§ 34.

Vänersborg—Göteborg, anläggning av ny farled...........................

Ålderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens
bibliotek och riksdagens bus ..............................

Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation
.............................................................................

Älvkarleby kraftverk, anslag för anläggning av ångkraftstation för

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret..............................

överläggningar, fullmäktiges ......................................................

Övertagna lån, amortering och förräntning av ...........................

Övervaktmästaren i riksdagens bus, instruktion för ..................

Övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus

§ 34.

§ 67.

§ 15.

§ 34.

§ 32 mom. 4.
§§ 47, 48.

§§ 20, 33.

Sid. 76.

§ 32.

CBNTRALTRYOKERIIflT, STOCKHOLM 1816.