UTFÄRDAT DEN 4 JUNI 1930 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT DEN 4 JUNI 1930

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 avd. 2 höft.

(Riksgäldskontoret» reglemente.)

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som
däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
.särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är avriksdagen
uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i
den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

§ 5.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna
uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, en förste och en andre, vilka
det åligger att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela, leda arbetet med upplåningen
för statens räkning och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till
av fullmäktige beslutade eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden
inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn
över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande
förvaltningen, fullmäktige dock obetaget att, där så prövas lämpligt, till
annan fullmäktig än deputerad anförtro fullgörande av visst uppdrag rörande
förvaltningen.

Förste deputeraden utses omedelbart efter det val av fullmäktige för -

rättats av riksdagens valmän och utövar därefter sin befattning, till dess
nytt val av fullmäktige under nästföljande år ägt rum. Andre deputeraden
utses för kortare period.

Fördelningen mellan deputerade, av vilka förste deputeraden har daglig
tjänstgöringsskyldighet, av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes
av fullmäktige.

Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl
beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Förste deputeraden äger att under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som utses att
under sådan ledighet bestrida förste deputeradens befattning, utgår ersättning
med belopp, motsvarande dennes arvode för ifrågavarande tid.

Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig
att frånträda därmed förenad avlöning, så länge han uppbär arvode
såsom förste deputerad.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,
få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för
sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer, under den tid dessa äro samlade, begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 12.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å lid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt deputerade eller särskilt utsedd fullmäktig
uppdragna åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande
ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få
endast där avgöras.

§ 14.

önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift örn tiden för sin frånvaro.

§ 15.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives
anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning
hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

§ 16.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivens utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,
såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 17.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 18.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga
närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera
skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller
för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 19.

över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut
kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav
bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller uppehållande
av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättning till fullmäktige.

§ 20.

Såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 6 000 kronor samt var
och en av de övriga fullmäktige 4 000 kronor årligen. Fullmäktiges deputerade
äga härjämte uppbära särskilda årliga arvoden, som utgå med 10 000
kronor till förste deputeraden och 3 000 kronor till andre deputeraden.

För tid, varunder förste deputeraden är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall han vidkännas ett tjänstledighetsavdrag av 8 kronor för dag.

§ 21.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära reseersättning för
varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager fran sin hemort
till sammanträdesorten och åter, enligt de grunder, som äro eller bliva
bestämda för ledamot av riksdagen.

Reseersättning efter enahanda grunder utgår till fullmäktig, som för fullgörande
av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

§ 22.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till tjänstgöring, äger uppbära
dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda
för ledamot av riksdagen.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 23.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av de anslag, vilka på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel; för

ifrågakommande utbetalningar å de enligt § 63 regeringsformen på
riksgäldskontoret anvisade kreditiven;

för tillhandahållande av de krediter, vilka generalpoststyrelsen, domänverket,
telegrafverket och statens reprodu ktionsanstalt ävensom aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 på grund av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i
riksgäldskontoret, ävensom andra dylika krediter, vilka av riksdagen framdeles
må beslutas;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut
påkallas; samt

för konvertering av statslån.

§ 24.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom
utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande av
dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas
riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret
berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras
för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 25.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av de garantiförbindelser, svenska staten avgivit för lån, upptagna
av vissa flottningsföreningar, samt för det internationella lånet av år
1923 för Österrikes finansiella återuppbyggande, ävensom därmed jämförliga
förbindelser, som i enlighet med riksdagens beslut kunna komma att avgivas
å svenska statens vägnar.

§ 26.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin jämlikt § 8 i ett
den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
m. fl., å andra sidan, ingånget avtal förbehållna rätt att lämna bolaget
viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom upplåning anskaffa de för
kreditens tillhandahållande erforderliga medlen.

§ 27.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas
av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

§ 28.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 23—27, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget att,
därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes vara
ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra förbindelser
på kortare tid eller ock genom begagnande av tillfälliga krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller
av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 29.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,
skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd
uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga
lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av § 28 andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om
övriga lånevillkor.

§ 30.

Obligationer och skattkammarväxlar, sorn utfärdas av riksgäldskontoret,
skola, då deras valör överstiger 1 000 kronor eller motsvarande belopp i
utländskt myntslag, vara försedda med handskriven namnteckning av minst
en fullmäktig. Obligationer och skattkammarväxlar å lägre valör må av
riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven
namnteckning.

§ 31.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Majlis fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Majit täcktes å det nya lånet meddela sin
garanti.

§ 32.

Riksgäldskontoret äger att vid riksbankens huvudkontor begagna kassakreditiv.
dock ej till högre belopp än 1 500 000 kronor. Riksgäldskontoret
är ej skyldigt att för kreditivet ställa säkerhet eller erlägga kreditivavgift.

§ 33.

Fullmäktige äga alt på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller

skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

; l ^Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 34.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig
ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar
hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Örn särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån,
oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 35.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger,
ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias. För detta ändamål
må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare,
som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 36.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige
bestämma, kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning
i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga
rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av
obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser
rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.

§ 37.

Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans
hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares
hand, under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva
obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 38.

Till den under fullmäktiges förvaltning ställda fonden för statsskuldens
amortering skola föras de anslag, som komma att av riksdagen anvisas för
denna fond.

Fondens behållning skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden
användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning
eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning,
vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Fonden må även
användas för täckande av förluster, uppkomna å lånemedelsplaceringar, i
den mån riksdagen därtill lämnat bifall.

§ 39.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, allmänna byggnadslånefonden
och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad
beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.

§ 40.

Fullmäktige skola förvalta dels den jämlikt beslut av 1888 års riksdag
bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus, dels ock, i enlighet
med därom meddelade stadganden, pensionsfonden för vissa riksdagens
verk. Å berörda fonders i riksgäldskontoret innestående tillgodohavande
skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig ränta.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 41.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller placeras i lätt förytterliga valutor.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 42.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till förvaltning.

§ 43.

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Majit
på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla
statskontoret det belopp, Kungl. Majit för sådant ändamål finner gott
bestämma; dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets
tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 44.

På statsverkets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å från riksgäldskontoret utlämnade lån och krediter;

kapitalavbetalningar å dylika lån, i den mån dessa utgått av andra statsinkomster
än lånemedel;

räntor å tillsvidare förräntade medel;

kursvinster efter avdrag av kursförluster;

uppbördsmedel å anslag, vilka anvisats att täckas av andra statsinkomster
än lånemedel;

medel, vilka varit avsedda för inlösen av obligationer och räntekuponger,
för vilka betalningsrätten sedermera på grund av preskription upphört.

Samtliga dessa inkomster skola tillika i riksgäldskontorets räkenskaper
tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

§ 45.

På riksgäldskontorets giroräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalavbetalningar å från riksgäldskontoret utlämnade lån, i den mån
dessa utgått av lånemedel;

medel, vilka till riksgäldskontoret återlevererats å anslag, vilka utgått
av lånemedel;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
rik sgäldskontor et.

Dessa inkomster skola tillika, i den mån de tagas i anspråk för utbetalning
av anslag, vilka anvisats att utgå av lånemedel, i riksgäldskontorets
räkenskaper tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel
jämlikt § 41 placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 46.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 47.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
riksstaten under titlarna Riksdags- och revisionskostnader m. m., Räntor å
statsskulden m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga
anslag att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå
från riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att, i mån av behov,
genom uttag från statsverkets giroräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 48.

Riksgäldskontoret har att utbetala de anslag, som på riksstaten anvisas
att täckas av lånemedel. Utbetalningarna skola verkställas enligt Kungl.
Maj:ts disposition med iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 49.

Enligt § 63 regeringsformen anslår riksdagen och anvisar till utbetalning
från riksgäldskontoret en kreditivsumma för att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning
får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blivit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 50.

Enligt § 63 regeringsformen anvisas vidare å riksgäldskontoret en kreditivsumma
för att under tiden mellan riksdagarna vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 51.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken

skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad
samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§ 52.

Senast vid utgången av oktober månad varje år bör, till upplysning för
allmänheten om riksgäldskontorets ställning, utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det näst
föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet lämpade
utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 53.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer,
skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen tillhöra
riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium

§ 54.

Riksdagshuset står under fullmäktiges vård och inseende, och böra full
mäktige minst en gång varje år verkställa besiktning av detsamma.

§ 55.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga lokaler inom
riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl.
Majit eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sammankallade och för
vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden
icke finnas att tillgå, utan även av ämbetsmyndigheter, som antingen
av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem
anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra,
allmänt gagn avseende ändamål. Fullmäktige äga vid varje sådan upplåtelse
föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens
samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna
vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 56.

Vid varje lagtima riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva
och till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse
till sistförflutna riksdag avgavs.

Då riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse örn riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer
att omfatta.

§ 57.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, om
helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i
tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola
fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer
hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen
varande suppleanten utan dröjsmål inkallas.

§ 58.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta örn tryckning av
revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar,
vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

§ 59.

Före varje riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper
och, med behörigt iakttagande av i sådant avseende meddelade föreskrifter,
upprätta kontrakt angående såväl protokollens som bihangets tryckning; b)

träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt örn
leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna
i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset
samt

e) föranstalta örn anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud
genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av berörda
effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera arbeten.

§ 60.

Det åligger fullmäktige ej mindre att, om anledning därtill gives, söka
förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande
av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret,
användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som
äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har
inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån
överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning
av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för
de utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Likaså utses av fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom
böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst,
som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter
avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse
en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning
och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan utse
dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant, som
skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse
en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse en
ledamot samt suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en revi -

sor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan utse
en ledamot och en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse
en revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av
styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.

6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för denne, dels en ledamot i
styrelsen för Ostkustbanans aktiebolag jämte suppleant för denne, dels ock
en ledamot i djurgårdskommissionen.

7. Fullmäktige skola utse dels en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av Strömsholms nya kanalbolags förvaltning och räkenskaper,
dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen av Kinda kanals
aktiebolags förvaltning och räkenskaper.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för
tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga vidare årligen, likaledes utom sig, utse tre revisorer
och tre suppleanter att deltaga i revisionen av aktiebolaget Vin- och Spritcentralen
för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

§ 62.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige vara tillstädes.

§ 63.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, örn justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans
ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 anil. 2 höft. 2

(Riksgäldskontoret)* reglemente.)

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt
i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser
den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade;
samt

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin
avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän. Återbesättande
av lediga tjänster.

§ 64.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser:

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna
fordras att hava undergått godkänd studentexamen; dock bör riksgäldssekreteraren
och ombudsmannen hava fullgjort vad författningarna föreskriva
i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas, samt sekreteraren
och notarien hava avlagt juris kandidatexamen eller kansliexamen.

Tjänsteman i 7:e eller ll:e lönegraden skall hava avlagt godkänd realskolexamen
eller erhållit avgångsbetyg från 8-klassigt läroverk för kvinnlig
ungdom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av övriga i tjänsteförteckningen för riksgäldskontoret upptagna
tjänster eller ordinarie tjänst vid riksdagens hus erfordras att hava
med gott vitsord genomgått folkskola och i övrigt ådagalagt för tjänsten
erforderliga kunskaper.

I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen
respektive realskolexamen eller normalskolekompetens.

§ 65.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med
samma tjänst förenade löneförmånerna, ävensom tiden, inom vilken sökande
äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag inom riksgäldskontoret.
Ansökningstiden skall bestämmas till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande.
Därest inom den bestämda tiden någon till tjänstens erhållande fullt
skicklig och lämplig sökande icke anmält sig, bör ny ansökningstid utsättas.

§ 66.

Vid tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetenta sökande den, som
fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna,
finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 67.

1. Örn tjänsteman, som begått mindre förseelse i tjänsten eller visat vanvördnad
eller ohörsamhet mot förman, ej låter sig av deputerads tillsägelser
och föreställningar rätta eller ock gör sig skyldig till större fel eller försummelse
i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna
levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige
anmäla, och skall tjänstemannen, sedan för sakens bedömande erforderliga
upplysningar infordrats samt tillfälle lämnats honom att sig förklara,
inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

2. I händelse den, som på detta sätt erhållit varning, ej därav låter sig
rätta utan varder förvunnen till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring över vad mot honom förekommit
infordras, och äga därefter fullmäktige att med avseende å förekommande
omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under längre eller kortare
tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt § 20 mom. 1 avlöningsreglementet
för befattningshavare vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom
uppbära något därav.

3. Därest tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat
i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring,
ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring,
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock minst 6 månader med förlust av lönen, eller helt och
hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön.

§ 68.

På fullmäktiges prövning beror, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöva sin befattning.

§ 69.

Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman avhålles från tjänstgöring eller
för alltid skiljes från tjänsten, skall jämte hänvisning till besvärs anförande
honom skriftligen meddelas.

§ 70.

Icke-ordinarie befattningshavare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält
laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tre efter varandra följande
månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat
biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret
vidare tjänstgöra. Den icke-ordinarie befattningshavare, som
under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt
och, efter att, på sätt i § 67 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den ickeordinarie
befattningshavare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

övergångsbestämmelse.

§ 71.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, skola fortfarande tjäna till efterrättelse i
de delar, vari samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda eller eljest
alltjämt äro tillämpliga.

Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet,
i överensstämmelse med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente
att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat,
lända till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att reglementet efter
riksdagens slut av trycket utgives och till salu allmänheten tillhandahålles.

Stockholm den 4 juni 1930.

På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON

/ Acke Westling.

till

1930 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar ...................... § 2.

Anslag av lånemedel, ang. riksgäldskontorets lånerätt för utbetalning
av............................. § 23.

» » » ang. utbetalning av..................... § 48.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .............................. § 10.

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och deputerade . . § 20

» för fullmäktiges suppleanter ........................ § 22.

Avsättning, tjänstemans..................................... § 67 mom. 3.

Befattningshavare, icke-ordinarie, tjänsteförsummelser av....... § 70.

Berättelser, fullmäktiges, till riksdagen och riksdagens revisorer . . § 56.

Beslutförhet, fullmäktiges ................................... § 16.

» fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret vid

deras gemensamma sammanträden............. § 63 mom. 3.

Bibanelånefonden .......................................... § 39.

Bostadskreditkassan, svenska, ang. val av styrelseledamot och revisor
i kassan jämte suppleanter för dem .................... § 61 mom. 4.

Bränsle, ang. inköp av, för riksdagshuset...................... § 59.

Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus................ § 40.

Byggnadslänefonden, allmänna .............................. § 39.

Deputerade, fullmäktiges .................................... § 9.

Diarium, ombudsmannens, granskning av .................... § 53.

Dispens från kompelensfordringarna för riksgäldskontorets tjänstemän
................................................. § 64.

Domänverkets kredit, ang. riksgäldskontorets lånerätt för tillhandahållande
av ........................................ § 23.

Egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer och

skattkammarväxlar....................................... § 30.

Flottningsföreningar, ang. riksgäldskontorets lånerätt för fullgörande
av statens garantiförbindelser för lån, upptagna av vissa

flottningsföreningar ...................................... § 25.

Fonden för låneunderstöd .................................. § 39.

Fonden för statsskuldens amortering ........................ § 38.

Fonder, förvaltade av riksgäldskontoret ...................... §§ 38—40.

Fullmakter, riksdagsmäns, ang. val av tre bland fullmäktige att

närvara vid granskning av ................................ § 62.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet .............................. § 10.

» antal för besluts fattande ...................... § 16.

» arvoden och reseersättningar .................... §§ 20—22.

» befattning upphör .............................. § 7.

» berättelser .................................... § 56.

Fullmäktiges besluts överklagande........................... § 19.

» deputerade .................................... § 9.

» ombud ........................................ § 9.

» omröstningar .................................. § 18.

» ordförande och vice ordförande ................ § 3.

» protokoll ..................................... § 12.

> sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken
..................................... § 63 mom. 3.

» ställande till ansvar ............................ § 10.

» suppleanter ................................... §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag .............................. §§ 53—63.

* tjänstledighet .................................. §§ 14, 15.

» tystnadsplikt .................................. § 6.

» överläggningar ................................ §§ 17, 18.

Förfall för fullmäktig ...................................... § 15.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å nya statslån ........................ § 31.

Garanti fonder, vissa kreditinstituts .......................... § 24.

Generalpoststgrelsens kredit, ang. riksgäldskontorets lånerätt för
tillhandahållande av ...................................... § 23.

Giroräkning, riksgäldskontorets, insättningar å ................ § 45.

Giroråkning, statsverkets, insättningar å ...................... § 44.

Grundfonder, vissa kreditinstituts ............................ § 24.

Göta kanal, ang. val av ledamot i dess direktion samt revisor för

granskning av kanalverkets räkenskaper .................... § 63 mom 2 a)

Huvudbok, riksgäldskontorets ............................... §51.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna, ang. val av styrelseledamot och
revisor i banken samt ombud för deltagande i bankdelägarnas
sammankomster ......................................... § 61 mom. 1.

Icke-ordinarie befattningshavare, tjänsteförsummelser av........ § 70.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga skuldförbindelser
.................................................. §§ 34, 35.

Inskrivning i statsskuldboken av obligationer.................. § 36.

Inventarierna i riksdagshuset, ang. komplettering och iståndsättande
av ................................................ § 59.

Inventering av riksgäldskontorets värdehandlingar............. § 53.

Jordbrukskreditkassan, svenska, ang. val av styrelseledamot och

revisor i kassan jämte suppleanter för dem.................. § 61 mom. 5.

Justitieombudsmannen, ang. insättande av hans efterträdare i ämbetet
samt ang. val av justitieombudsmannens
efterträdare ................ § 63 mom. 1 b)

* ang. bestämmande av avdrag å hans avlöning
under viss ledighet ............ § 63 mom. 2 c)

Järnvägsbolag, ang. övervakande av deras förvaltning samt granskning
av deras styrelse- och revisionsberättelser .. § 60.

» äng. tvångsförsäljning av deras fasta egendom .... § 60.

Järnvåg slånefonden, allmänna............................... § 39.

Kassabehållningar, statsverkets .............................. § 42.

Kassaförstärkning åt statsverket............................. §§ 23, 43.

Kinda kanals aktiebolag, ang. val av revisor i ................ § 61 mom. 7.

Kommittéer, ang. upplåtande av lokal i riksdagshuset åt dem .... § 55.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän ........ § 64.

Konkurs, tjänstemans ...................................... § 68.

Kontanta medel, riksgäldskontorets, placeringen av ............ § 41.

Konungens ombud i riksgäldskontoret ........................ § 17.

Konvertering av statslån, ang. riksgäldskontorets lånerätt för .... § 23.

Krediter, ang. riksgäldskontorets lånerätt för tillhandahållande av
de krediter, som generalpoststyrelsen, domänverket, telegrafverket,
statens reproduktionsanstalt och Aktiebolaget kreditkassan

av år 1922 äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret.............. § 23.

Kreditinstituts grundfonder och garantifonder ................ § 24.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret enligt § 63 regeringsformen §§ 23, 49, 50.

Kreditiv, riksgäldskontorets, i riksbanken..................... § 32.

Kreditkassan av dr 1922, aktiebolaget, ang. riksgäldskontorets lånerätt
för tillhandahållande

av dess krediter....... § 23.

» » » > » ang. val av styrelseledamot

i kassan jämte suppleant

för honom ............ § 61 mom. 6.

Ledighet för fullmäktig..................................... §§ 14, 15.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, ang. riksgäldskontorets lånerätt
för tillhandahållande av viss kredit åt .................. § 26.

Lånemedelsanslag, ang. riksgäldskontorets lånerätt för utbetalning
av ................................ § 23.

» ang. utbetalning av ....................... § 48.

Låneunderstöd, fonden för .................................. § 39.

Militieombudsmannen, ang. insättande av hans efterträdare i ämbetet
samt ang. val av militieombudsman nens

efterträdare .................... § 63 mom. Ib).

» ang. bestämmande av avdrag å hans avlöning
under viss ledighet ............ § 63 mom. 2 c).

Obligationer, riksgäldskontorets ........................... §§ 28—31, 34—37.

Ombud, fullmäktiges, vid underhandlingar ang. lån ............ § 9.

Ombud, Konungens, i riksgäldskontoret ...................... § 17.

Omröstning vid fullmäktiges sammankomster ................ § 18.

Ordförande, fullmäktiges .................................... § 3.

Ordförande, vice, fullmäktiges............................... § 3.

Ostkustbanans aktiebolag, ang. val av styrelseledamot i bolaget

jämte suppleant för honom .............................. § 61 mom. 6.

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .................... § 40.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.............. § 41.

Preskription av riksgäldskontorets obligationer och övriga skuldförbindelser
.............................................. § 34.

Protokoll med bihang, riksdagens, ang. upprättande av kontrakt

rörande protokollens och

bihangets tryckning ...... § 59.

» » » » ang. upphandling av därför

erforderligt papper ...... § 59.

Protokoll vid fullmäktiges sammankomster.................... § 12.

Reglementen, äldre, ang. vissa däri meddelade föreskrifter ...... § 71.

Reproduktionsanstalt, statens, ang. riksgäldskontorets lånerätt för

tillhandahållande av dess kredit........................... § 23.

Reseersättning till fullmäktige............................... § 21.

» till fullmäktiges suppleanter ................... § 22.

Restauration i riksdagshuset, ang. anordnande av .............. § 59.

Revisionsberättelser ang. enskilda järnvägsbolag .............. § 60.

Revisionsberättelserna ang. statsverket och riksgäldskontoret,
tryckning av ............................................ § 58

Revisorer, riksdagens, ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde ....................... § 57.

* » äng. inkallande av suppleanter för ...... § 57.

» » råd och yttranden av dem äga fullmäktige

att begära .......................... § il.

* » ang. tryckning av revisorernas berättelser § 58.

Riksbanken, ang. riksgäldskontorets kreditiv i................. § 32.

» äng. skattkammarväxlar att ställas till riksbankens

förfogande .................................. § 33.

Riksdagshuset ............................................. §§ 54, 55, 59.

Riksdagsmäns fullmakter, ang. val av tre bland fullmäktige att

närvara vid granskning av ................................ § 62.

Riksdags- och riksbankshus, ang. uppförande av nya .......... § 63 mom. 2 b).

» » » byggnadsfonden för .............. § 40.

Riksdagsort, ang. samråd med Konungen örn utsättande av . . . . § 63 mom. la).

Riksdagstrycket, se Protokoll med bihang, riksdagens.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ........ §§ 44_46.

» befattning med riksstatsutgifterna .......... §§ 47, 48.

» fonder .................................. §§ 3sl_40.

» fullmäktige .............................. §§ 3_10.

» föremål ................................. § 1

» huvudbok ............................... § 51.

» kreditiv i riksbanken ..................... § 32.

» lånerätt ................................. §§ 23—33.

» obligationer ............................ §§ 28—31, 34—37.

» räkenskaper ............................. §§ 51 52.

» styrelse ................................. §§ 3_n

» upplåning ............................... §§ 23—33.

» årsbok .................................. § 52,

Riksgäldskontorets giroräkning, insättningar å ................ § 45.

Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med ........ §§ 44_46.

Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med .......... §§ 47, 48.

Råd och yttranden äga fullmäktige att begära av riksdagens revisorer
.............................................. § 11.

Räkenskaper, riksgäldskontorets ............................. §§ 51, 52.

Sammankomster, fullmäktiges ............................... §§ 12_18.

» fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret
gemensamma ........................ § 63 mom. 3.

Semester för förste deputeraden............................. § 9.

Skattkammarväxlar, upplåning mot .......................... §§ 28_30.

» att ställas till riksbankens förfogande ...... § 33.

Skeppshypotekskassan, svenska, ang. val av styrelseledamot och

revisor i, jämte suppleanter för dem........................ § 61 mom. 3.

Skiljaktiga meningar mellan fullmäktige ...................... § 18.

Skrivmaterialier, ang. inköp av skrivmaterialier för riksdagen .... § 59.

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges, ang. val av styrelseledamot
jämte suppleant samt revisor i kassan .............. § 61 mom. 2.

Statsskuldboken ........................................... §§ 36, 37.

Statsskuldens amortering, fonden för......................... § 38.

Statsverket, kassaförstärkning åt ............................ §§ 23, 43.

Statsverkets giroräkning, insättningar å....................... § 44.

Statsverkets kassabehållningar .............................. § 42.

Strömsholms nya kanalbolag, ang. val av revisor i.............. § 61 mom. 7.

Suppleanter för fullmäktige................................. §§ 4, 5, 7, 22.

Suspension, tjänstemans ................................... § 67 mom. 2 och 3.

Telegrafverkets kredit, ang. riksgäldskontorets lånerätt för tillhandahållande
av ........................................ § 23.

Tjänsteförsummelser, frågor ang............................. §§ 67, 70.

Tjänster, lediga, ang. återbesättande av ...................... §§ 65, 66.

Tjänstledighetsavdrag för l:e deputeraden vid sjukdom ........ § 20.

» för justitieombudsmannen och militieom budsmannen

under viss ledighet........ § 63 mom. 2 c).

Tobaksmonopolet, svenska, ang. val av tre revisorer i tobaksmono polet

jämte suppleanter för dem........................... § 61 mom. 8.

Tryckning av riksdagens protokoll med bihang ................ § 59.

Tystnadsplikt, fullmäktiges ................................. § 6.

Underskrifter, egenhändiga, å riksgäldskontorets obligationer och

skattkammarväxlar ...................................... § 30.

Upplåning, riksgäldskontorets ............................... §§ 23—33.

Varning, tjänstemans ....................................... § 67 mom. 1.

Vin- och spritcentralen, aktiebolaget, ang. val av tre revisorer i

bolaget, jämte suppleanter för dem ........................ § 61 mom. 9.

Värdehandlingar, riksgäldskontorets, inventering av ............ § 53.

Årsbok, riksgäldskontorets .................................. § 52.

Österrikes finansiella återuppbyggande, 1923 års internationella

lån för ................................................. § 25.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 15 sami. 1 avd. 2 höft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)