UTFÄRDAT DEN 31 MAJ 1954 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT DEN 31 MAJ 1954

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195Jf. 13 samt. 2 avd. Nr 2.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka jämte suppleanter utses i
den ordning, §§ 70 och 71 riksdagsordningen stadga.

Fullmäktige skola jämväl i den omfattning riksdagen beslutar genom
den fullmäktige underställda riksdagens ekonomibyrå handhava förvaltningen
av riksdagens ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdagshuset.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
riksdagen bestämd ordning.

§5.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

§6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

§7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas,
skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda
i hans ställe.

Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet
för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirektör.

§8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och
för verkställigheten av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§9-

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller
förfall i övrigt för denne förordna fullmäktige för högst tre år i sänder en
tjänsteman i verket, dock att fullmäktige, om särskilda omständigheter så
påkalla, må kunna utse en fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade
eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå samt i allmänhet
handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i
fråga om tjänstemän tillhörande lönegraderna 25—37 (löneplan nr 1) under
högst 14 dagar samt beträffande övriga tjänstemän under högst tre
månader, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande, beträffande
tjänstemän i lönegraderna 25—37 (löneplan nr 1) högst intill fullmäktiges
nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor av mera principiell
innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas
viktigare ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

§10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till an -

svar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer begära råd och yttanden.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 12.

Fullmäktige sammanträda en gång varannan vecka eller oftare, om
ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Vid varje sammankomst
skall protokoll föras.

§13.

Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§14.

Önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift om tiden för sin frånvaro.

§15.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives
anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning
hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

§ 16.

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige,
därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra
ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas
eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är
skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

§17.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§18.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra
samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest
flera skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster
utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 19.

Över fullmäktiges beslut i ärenden, som röra tjänstemännen i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå eller andra enskilda personer, äger
den eller de, på vilkas rätt dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen
anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. m.

§20.

Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 5 000 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 4 000 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 3 000 kronor för år.

§21.

Beträffande avlöning till riksgäldsdirektören och arvode till riksgäldsdirektörens
ersättare stadgas i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

§ 22.

Fullmäktig äger att för resa, som han för fullgörande av fullmäktiguppdraget
eller eljest för riksgäldskontorets räkning företager från hemorten
eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag, samt för
återresa åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag som i
andra stycket sägs, traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet eller när fråga är om utrikes resa,
utlandsresereglementet, därvid fullmäktig skall hänföras till rese- och
traktamentsklass 1 A.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med fullmäktige eller för
annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för riksgäldskontorets
räkning skall under tid, då riksdagen håller session, traktamente icke utgå
till fullmäktig, som är ledamot av riksdagen.

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger åtnjuta dels resekostnadsersättning enligt § 22, dels traktamente för
resa från hemorten eller ort, där han vistas för offentligt uppdrag, samt
för återresa med 30 kronor, dels ock dagtraktamente, som utgår för suppleant,
bosatt i Stockholm, med 34 kronor och för annan suppleant med 45
kronor för varje sammankomstdag.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 24.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund
av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts
beslut påkallas; samt

för amortering och konvertering av statslån.

§25.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom
utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för in -

friande av dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav
hembjudas riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån,
är riksgäldskontoret berättigat att genom upplåning anskaffa de medel,
som erfordras för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser,
som svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.

§27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt
§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan,

§ 8 i avtal den 28 maj 1948 mellan staten, å ena, och Aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, å andra sidan, eller

§ 12 i avtal den 31 augusti 1948 mellan staten, å ena, och Aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att
genom upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.

§ 28.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola
bestridas av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på
annat sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda
tillgång till dessa utgifter.

§ 29.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 24—28, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget
att, därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes
vara ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra
förbindelser på kortare tid eller också genom begagnande av tillfälliga
krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner
eller av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 30.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av
lån, skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret
verkställd uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas
valörer, räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom
att fastställa övriga lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av § 29 andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta
om övriga lånevillkor.

§ 31.

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda
med fullmäktiges och riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck;
dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa med ränta,
och sparobligationer antalet namnteckningar må efter fullmäktiges bestämmande
begränsas eller ock desamma helt uteslutas.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.

§32.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj :t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

§ 33.

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller
skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§34.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i

vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar
hos enskilda eller hos Kungl. Maj :t och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna
lån, ävensom utbetalning av vinster å av riksgäldskontoret utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 35.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer
och räntekuponger, ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och
stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias.
För detta ändamål må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 38.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning
fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid
sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 37.

Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna
i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen
eller av Kungl. Maj:t med riksdagens medgivande.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 38.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de
icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i
riksbanken eller å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 39.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till
förvaltning.

§40.

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl.
Maj :t på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla
statskontoret det belopp, Kungl. Maj :t för sådant ändamål finner
gott bestämma; dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets
tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 41.

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt

uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk m. m.
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt å sådana anslag
under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder.

§42.

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder,
i den mån de icke skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat må däri angivna medel
jämlikt § 38 insättas å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§43.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 44.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
driftbudgeten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Riksgäldsfonden
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt sådana
anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom sådana övriga anslag
å driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom
uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§45.

Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj:ts disposition och med
iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel,
som anvisas på kapitalbudgeten.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 46.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall snarast möjligt efter budgetårets utgång avslutas och behörigen
granskas.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må
kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§47.

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok,
innefattande bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet
under det näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de
obligationer, skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen
tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 49.

Fullmäktige skola minst en gång varje år verkställa besiktning av
riksdagshuset.

§ 50.

Lediga lokaler inom riksdagshuset må på villkor, som fullmäktige äga
föreskriva, upplåtas för tillfälligt begagnande av statliga kommittéer och
utredningar samt kongresser ävensom för liknande, allmänt gagn avseende
ändamål.

§ 51.

Vid varje riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva och
till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till
sistförflutna riksdag avgavs.

§52.

Fullmäktige skola till riksdagens revisorer senast den 15 september
varje ar avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning.

§53.

Fullmäktige skola föranstalta om tryckning av revisorernas över revision
av statsverket och riksgäldskontoret avgivna och fullmäktige tillställda
berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka handlingar
även genom fullmäktiges försorg skola till riksdagen och revisorerna överlämnas.

§ 54.

Före varje riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper
och, med behörigt iakttagande av i sådant avseende meddelade föreskrifter,
upprätta kontrakt angaende saväl protokollens som bihangets
tryckning;

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt om
leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras
;

c) låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna
i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset;
samt

e) föranstalta om anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud
genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av
berörda effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

§ 55.

Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de till
riksgäldskontoret avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa
prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.

§56.

Genom fullmäktiges i riksgäldskontoret försorg skola särskilda debattprotokoll
utgivas i enlighet med av riksdagen fastställda grunder.

§57.

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige
en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga
rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även
utse en revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av
styrelsens förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse
dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor och en

suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan utse
dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant,
som skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl
utse en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan utse
en ledamot och en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en
revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

6. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga
i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman
under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

7. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet för
tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Aktiebolaget Vin- och spritcentralen för
tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till
och med nästa ordinarie bolagsstämma.

§58.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen
i hans ställe förordnat, eller då frågor om registrering av partibeteckningar
enligt 54 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
avgöras av chefen för inrikesdepartementet, skola tre bland fullmäktige
vara tillstädes.

§ 59.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda
hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannens eller militieombudsmannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest
bliver ledig samt val av ställföreträdare erfordras under tid, då riksdagssession
ej pågår, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammans början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas; samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnadema å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid
verkställas per capita.

Kompetensfordringar för tjänstemännen. Återbesättande av

lediga tjänster.

§ 60.

1. För erhållande av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret och i riksdagens
ekonomibyrå med lön enligt löneplan nr 1 gälla följande kompetensvillkor,
nämligen

l:o) beträffande tjänst i någon av lönegraderna Ca 20—37:

a) studentexamen eller

b) avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens
inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt;

dock att till riksgäldssekreterare och ombudsman samt förste byråsekreterare
endast den kan antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva
i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas;

2:o) beträffande biträdestjänster i lönegraderna Ca 8—18 (kontorsbiträden,
kameralbiträden, kontorsskrivare och förste kontorsskrivare):

a) realexamen eller

b) avgångsbetyg från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens;

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195J,). 13 samt. 2 avd. Nr 2.

3:o) beträffande övriga tjänster:

avgångsbetyg från folkskola enligt 47 § folkskolestadgan samt intyg
om för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

2. I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från ovan i l:o) eller 2:o) meddelade bestämmelser,
dock ej beträffande tjänst, för vilken föreskrivits juridisk
kompetens.

§ 61.

1. Ordinarie tjänster i riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå
tillsättas av fullmäktige, tjänst i lönegraden Ca 37 efter anmälan av riksgäldsdirektören
och annan tjänst med lön enligt löneplan nr 1 sedan densamma
kungjorts till ansökan ledig.

2. Kungörelse om ledig tjänst skall ske genom anslag inom riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå samt dessutom, beträffande tjänst
i någon av lönegraderna Ca 20—36, genom tillkännagivande i Post- och
inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar. Kungörelsen
skall såvitt möjligt avse tjänst i viss lönegrad.

Till ledig tjänst skall den sökande utses, som är för tjänsten mest lämplig
och skicklig.

Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.

3. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige
låta med tillsättning därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse tjänst
lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna om tillsättande
av sådan tjänst.

§62.

För ordinarie tjänsteman med lön enligt löneplan nr 1 utfärdas konstitutorial.

Ordinarie tjänsteman med lön i någon av lönegraderna Cp 1—19 förordnas
för högst tre år i sänder.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 63.

1. Om ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten eller visat
vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta av riksgäldsdirektörens
tillsägelser och föreställningar, eller om sådan tjänsteman
gör sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller beträdes
med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, skall detta anmälas

för fullmäktige. Sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar
infordrats samt tjänstemannen beretts tillfälle att sig förklara, skall han
inför fullmäktige tillrättavisas och varnas.

2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter sig
rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom
hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom
från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt
28 § III andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk finnes
skäligt låta honom uppbära viss del därav.

3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat i
mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo
göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter
anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring
med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla
honom från tjänstgöring, dock under minst 6 månader med förlust av
lönen, eller förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna
i 25 § 2 mom. avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock
skilja honom från tjänsten.

4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller försummelse
i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till last och
ej låter sig av riksgäldsdirektörens tillsägelser och föreställningar rätta,
må, där förseelsens art så anses påkalla, omedelbart skiljas från riksgäldskontorets
tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav anmälan
sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed avhålla
vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles från
tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten,
skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 64.

På fullmäktiges prövning beror, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare
bibehålla och utöva sin befattning.

Övergångsbestämmelse.

§ 65.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, skola fortfarande tjäna till efterrät -

telse i de delar, vari samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda eller
eljest alltjämt äro tillämpliga.

Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet,
i överensstämmelse med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente
att lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda i
vederbörlig ordning förordnat; och böra fullmäktige besörja, att reglementet
efter innevarande års riksdags vårsessions slut av trycket utgives och
till salu allmänheten tillhandahålles.

Stockholm den 31 maj 1954.

På b a n k o u t s k o 11 e t s vägnar:

FRANS SEVERIN.

/Sven Gerentz.

Alfa Boktr., Sthlm 1954