UTFÄRDAT DEN 3 JULI 1948 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT DEN 3 JULI 1948

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 15 samt. 1 avd. Nr 2.

V ''

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnandf,
som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i
den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Fullmäktige skola jämväl i den omfattning riksdagen beslutar genom den
fullmäktige underställda riksdagens ekonomibyrå handhava förvaltningen
av riksdagens ekonomiska angelägenheter ävensom vården av riksdags! et.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

§ 5.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han jämlikt § 26 riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas,
skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i
hans ställe.

Vad sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning i fråga om skyldighet
för riksgäldsdirektören att frånträda befattningen såsom riksgäldsdirektör.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna
uppdrag.

§ 9.

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret och riksdagens
ekonomibyrå.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall
i övrigt för denne förordna fullmäktige för högst tre år i sänder en
tjänsteman i verket, dock att fullmäktige, om särskilda omständigheter så
påkalla, må kunna utse en fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade
eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret och riksdagens ekonomibyrå samt i allmänhet handhava
den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att bevilja tjänstemännen semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheter, i
fråga om tjänstemän tillhörande lönegraderna 25—37 (löneplan nr 1)
under högst 14 dagar samt beträffande övriga tjänstemän under högst tre
månader, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande, beträffande
tjänstemän i lönegraderna 25—37 (löneplan nr 1) högst intill fullmäktiges
nästa ordinarie sammankomst. Personalfrågor av mera principiell
innebörd skola dock av riksgäldsdirektören föredragas inför fullmäktige.

Riksgäldsdirektören utövar beträffande vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och
revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revi -

sorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 11-

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer, under den tid dessa äro samlade, begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 12.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes.
Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 14.

Önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift om tiden för sin frånvaro.

§ 15.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives
anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning
hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

§ 16.

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige,
därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande eller andra
ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas
eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är
skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

§ 17.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av
Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 18.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra
samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest
flera skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster
utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 19.

Över fullmäktiges beslut i ärenden, som röra tjänstemännen i riksgäldskontoret
och riksdagens ekonomibyrå eller andra enskilda personer, äger
den eller de, på vilkas rätt dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet
anföra besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden
därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller
uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, så
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. m.

§ 20.

Såsom arvode åtnjuter eu var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 3 000 kronor för år.

§ 21.

Beträffande avlöning till riksgäldsdirektören och arvode till riksgäldsdirektörens
ersättare stadgas i avlöningsreglementet för riksdagens verk.

§ 22.

1. Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger för varje resa, som
han efter kallelse till sammankomst av fullmäktige eller sammanträde av
arbetsutskottet företager från hemorten eller åter, åtnjuta resekostnadsersättning
enligt reseklass I i allmänna resereglementet, dock att sådan
ersättning för färd å statliga och enskilda järnvägar ej utgår till fullmäktig,
som i egenskap av riksdagsman äger rätt till fri resa.

Enahanda rätt till resekostnadsersättning tillkommer fullmäktig, som för
fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

2. Vid resa för förrättning i riksgäldskontorets ärenden äger fullmäktig
åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

a) vid resa inom riket enligt rese- och traktamentsklass I A i allmänna
resereglementet, dock att resekostnadsersättning för färd å statliga och
enskilda järnvägar ej utgår till fullmäktig, som i egenskap av riksdagsman
äger rätt till fri resa; samt

b) vid resa utom riket enligt grunder, som av fullmäktige bestämmas.

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger åtnjuta dels resekostnadsersättning enligt reseklass I i allmänna resereglementet,
dock att resekostnadsersättning för färd å statliga och enskilda
järnvägar ej utgår till suppleant, som i egenskap av riksdagsman
äger rätt till fri resa, dels traktamente för resa från hemorten och åter med
25 kronor, dels ock dagtraktamente, som utgår för suppleant, bosatt i Stockholm,
med 25 kronor och för annan suppleant med 33 kronor för varje
sammankomstdag.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 24.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av medel, som anvisats å kapitalbudgeten;

för tillhandahållande av de krediter, vilka statliga myndigheter på grund
av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i riksgäldskontoret;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj :ts beslut
påkallas; samt

för amortering och konvertering av statslån.

§ 25.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt
därom utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande
av dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav
hembjudas riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är
riksgäldskontoret berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som
erfordras för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser,
som svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.

§ 27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt
§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan,

§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, å andra sidan, eller

§ 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget
Vin- och spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.

§ 28.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas
av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

§ 29.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 24—28, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget
att, därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes
vara ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra
förbindelser på kortare tid eller ock genom begagnande av tillfälliga
krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller
av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 30.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,
skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd
uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga
lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av § 29 andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om
övriga lånevillkor.

§ 31.

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med
fullmäktiges och riksgäldsdirektörens namnteckningar i facsimiletryck;
dock att beträffande premieobligationer, som icke löpa med ränta, och sparobligationer
antalet namnteckningar må efter fullmäktiges bestämmande
begränsas eller ock desamma helt uteslutas.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.

§ 32.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin
garanti.

§ 33.

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller
skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. in.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 34.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig
ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar

hos enskilda eller hos Kungl. Maj :t och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna
lån, oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 35.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och
räntekuponger, ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias. För detta
ändamål må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare,
som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 36.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer kan genom obligationernas
inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken
införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan, i den utsträckning
fullmäktige medgiva, även äga rum mot kontant inbetalning, varvid
sökanden antecknas såsom ägare av obligationer till motsvarande belopp.
Fullmäktige äga utfärda bestämmelser rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 37.

Riksgäldskontoret har att förvalta de under dess förvaltning ställda kapitalfonderna
i enlighet med de föreskrifter, som meddelas av riksdagen eller
av Kungl. Maj:t med riksdagens medgivande.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 38.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 39.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till förvaltning.

§ 40.

I händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj :t
på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla
statskontoret det belopp, Kungl. Maj :t för sådant ändamål finner gott bestämma;
dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets
tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 41.

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å lån från av riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder; samt

uppbördsmedel å anslagen under titlarna Riksdagen och dess verk in. in.
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt å sådana anslag
under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av riksgäldskontoret
förvaltade kapitalfonder.

§ 42.

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalmedel, vilka återlevererats till riksgäldskontoret från kapitalfonder,
i den mån de icke skola tagas till uppbörd å anslag till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
riksgäldskontoret.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel
jämlikt § 38 insättas å postgirokonto eller placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 43.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 44.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
driftbudgeten under titlarna Riksdagen och dess verk in. m., Riksgäldsfomjen
och Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt sådana
anslag under titeln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som avse av
riksgäldskontoret förvaltade kapitalfonder, ävensom sådana övriga anslag
å driftbudgeten, vilka enligt särskilda beslut av riksdagen skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom
uttag från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 45.

Riksgäldskontoret har att enligt Kungl. Maj :ts disposition och med iakttagande
av de av riksdagen meddelade föreskrifter utbetala de medel, som
anvisas på kapitalbudgeten.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 46.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall snarast möjligt efter budgetårets utgång avslutas och behörigen
granskas.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§ 47.

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under
det näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet
lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 48.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer,
skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen tillhöra
riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diariuin.

§ 49.

Fullmäktige skola minst en gång varje år verkställa besiktning av riksdagshuset.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga lokaler inom
riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Ivungl.
Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sammankallade och för vilkas
sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden
icke finnas att tillgå, utan även av ämbetsmyndigheter, som antingen
av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade
ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn
avseende ändamål. Fullmäktige äga vid varje sådan upplåtelse föreskriva
de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga.
Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst,
att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat
och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

Vid varje lagtiina riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva
och till bankoutskottet avlämna berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse
till sistförflutna riksdag avgavs.

Då riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer
att omfatta.

Därest, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan riksdagens revisorer
sammanträtt för den dem enligt § 72 riksdagsordningen åliggande
granskning av statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, revisor hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga
i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda
suppleanten. Uppkommer hinder för inkallad suppleant, skall den
närmast i ordningen varande suppleanten utan dröjsmål inkallas.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av
revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar,

§ 51.

52.

§ 53.

vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

§ 54.

Före varje riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper
och, med behörigt iakttagande av i sådant avseende meddelade föreskrifter,
upprätta kontrakt angående såväl protokollens som bihangets
tryckning;

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt om
leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras; c)

låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna
i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset;
samt

e) föranstalta om anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud
genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av
berörda effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

§ 55.

Fullmäktige äga utfärda bestämmelser angående utdelning av de till
riksgäldskontoret avlämnade tryckta riksdagshandlingarna ävensom fastställa
prenumerationsavgift och försäljningspris för riksdagstrycket.

§ 56.

Det åligger fullmäktige ej mindre att, om anledning därtill gives, söka
förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även,
därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, förfara på
sätt fullmäktige efter prövning av omständigheterna finna med statens fördel
mest förenligt.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifråij
överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd

granskning av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda
åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och
säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 57.

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Därjämte utses av fullmäktige
en suppleant för den av fullmäktige utsedde ledamoten. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer
ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna
ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga
rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse en
revisor jämte suppleant för deltagande i den årliga revisionen av styrelsens
förvaltning och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan
utse dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant,
som skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola
jämväl utse en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av
styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse
en ledamot samt suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en
revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan utse
en ledamot och en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse
en revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

6. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen
från statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall
vara vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola
jämväl utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen
av nämndens räkenskaper och förvaltning.

7. Fullmäktige skola årligen utse en revisor och en suppleant att deltaga
i revisionen av Strömsholms nya kanalbolag från den ordinarie bolagsstämman
under löpande år till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

8. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet för

tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

9. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av aktiebolaget Vin- och spritcentralen för tiden
från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med nästa
ordinarie bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av Sveriges centrala restaurangaktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.

§ 58.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen
i hans ställe förordnat, eller då frågor om registrering av partibeteckningar
enligt 54 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen
avgöras av chefen för inrikesdepartementet, skola tre bland fullmäktige
vara tillstädes.

§ 59.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande
av riksdagsort, då, i avseende till de i nämnda paragraf omförmälda
hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannens eller militieombudsinannens
ställföreträdare skulle avsäga sig det erhållna förtroendet
eller han övertagit ombudsmansämbetet eller hans befattning eljest bliver
ledig samt val av ställföreträdare erfordras under det lagtima riksdag
ej är församlad, utöva riksdagens rätt härutinnan.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud alt å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut
härtill utsedda personer kunna återväljas; samt

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
2—■ Bihang till riksdagens protokoll 1948. 15 samt. 1 avd. Nr 2.

sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

Kompetensfordringar för tjänstemännen. Återbesättande av lediga tjänster.

§ 60.

1. För erhållande av ordinarie tjänst i riksgäldskontoret och i riksdagens
ekonomibyrå med lön enligt löneplan nr 1 gälla följande kompetensvillkor,
nämligen

l:o) beträffande tjänst i någon av lönegraderna Ca 20—37:

a) studentexamen eller

b) avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens inseende
ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt;

dock att till förste byråsekreterare och ombudsman eller byråsekreterare
endast den kan antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende
å dem, som i domarevärv må begagnas;

2:o) beträffande biträdestjänster i lönegraderna Ca 8—18 (kontorsbiträden,
kameralbiträden, kontorsskrivare, förste kontorsskrivare och registrator): a)

realexamen eller

b) avgångsbetyg från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för
flickor medförande s. k. normalskolekompetens;

3:o) beträffande övriga tjänster:

avgångsbetyg från folkskola enligt § 47 folkskolestadgan samt intyg om
för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper.

2. I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från ovan i l:o) eller 2:o) meddelade bestämmelser,
dock ej beträffande tjänst, för vilken föreskrivits juridisk kompetens.

§ 61.

1. Innan ordinarie tjänst med lön enligt löneplan nr 1 tillsättes, skall
tjänsten till ansökan kungöras ledig genom anslag inom riksgäldskontoret
samt dessutom, beträffande tjänst i någon av lönegraderna Ca 20—37,
genom tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må
ej understiga fjorton dagar. Kungörelse skall såvitt möjligt avse tjänst i
viss lönegrad.

2. Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.

§ 62.

1. Till ledig tjänst skall den sökande utses, som är för tjänsten mest
lämplig och skicklig.

2. För ordinarie tjänsteman med lön enligt löneplan nr 1 utfärdas konstitutorial.

Ordinarie tjänsteman med lön i någon av lönegraderna Cp 1—19 förordnas
för högst tre år i sänder.

Frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 63.

1. Om ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten eller visat
vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta av riksgäldsdirektörens
tillsägelser och föreställningar, eller om sådan tjänsteman gör
sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller beträdes
med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige.
Sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordrats
samt tjänstemannen beretts tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter sig
rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom hos
fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom från
tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt 28 §
III andra stycket avlöningsreglementet för riksdagens verk finnes skäligt
låta honom uppbära viss del därav.

3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat i
mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo
göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter anmälan
härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring med
hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom
från tjänstgöring, dock under minst 6 månader med förlust av lönen, eller
förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 25 §
2 mom. avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock skilja honom
från tjänsten.

4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller försummelse
i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till last och
ej låter sig av riksgäldsdirektörens tillsägelser och föreställningar rätta, må,
där förseelsens art så anses påkalla, omedelbart skiljas från riksgäldskontorets
tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav anmälan
sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed
avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles från
tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten,
skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 64.

På fullmäktiges prövning beror, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöva sin befattning.

Övergångsbestämmelse.

§ 65.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, skola fortfarande tjäna till efterrättelse i
de delar, vari samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda eller eljest
alltjämt äro lämpliga.

Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet,
i överensstämmelse med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente
att lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig
ordning förordnat; och böra fullmäktige besörja, att reglementet efter
riksdagens slut av trycket utgives och till salu allmänheten tillhandahålles.

Stockholm den 3 juli 1948.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

/Sten Widlund.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948
817128