UTFÄRDAT DEN 14 JUNI 1935 (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

UTFÄRDAT DEN 14 JUNI 1935

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 15 sami. 1 avd. Nr 3.
(Riksgäldskontoret» reglemente.)

7 ri^^f r| >,•*. ''£ ’fc ri.

i ? * i/.:;*

r I ,< ¥ t \ '': ?•» r/

-? ■! lii /

'' c: ..

1 • * >

V:.- V*.U‘ •• \

■A

; *: > n >• i% •>• i * tv ? ■.>fi. •. jfö5ii

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ I Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen
blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott
och behållningar riksdagen till handa;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt
av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som
däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen).

Vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar må ackord utan riksdagens
särskilda samtycke icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av
riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i
den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen
blivit därtill utsedd. Fullmäktige äga att själva bland sig välja vice ordförande
att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen
bestämd ordning.

§ 5.

Äro fullmäktige ej så fulltaliga, som för besluts fattande erfordras enligt
vad här nedan stadgas, äger ordföranden eller den honom företräder att
inkalla erforderligt antal suppleanter.

§6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter.

Fullmäktige böra dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning
förefaller, som tyst vara bör.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även riksgäldsdirektören,
där han ej är fullmäktig.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna
uppdrag.

§ 9.

1. Fullmäktige utse för en tid av högst tre år i sänder inom eller utom
sig en riksgäldsdirektör att vara chef för riksgäldskontoret.

Till ersättare för riksgäldsdirektören att tjänstgöra vid semester eller förfall
i övrigt för denne förordna fullmäktige för ett år i sänder en tjänsteman
i verket, dock att fullmäktige, om särskilda omständigheter så påkalla, må
kunna utse en fullmäktig till ersättare.

Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören som dennes ersättare äga fullmäktige
utse en tillfällig ersättare.

Det åligger riksgäldsdirektören att i överensstämmelse med detta reglemente
samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, handhava
den närmaste ledningen av arbetet med upplåningen för statens räkning
och förvaltningen av statsskulden, anordna medel till av fullmäktige beslutade
eller eljest bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige,
tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet
inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen.

Riksgäldsdirektören äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för
enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ledighet under
högst fjorton dagar ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, örn sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

2. Till ett arbetsutskott, bestående av fullmäktiges ordförande och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige för ett år i sänder
utsedd ledamot, skola enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid arbetsutskottets sammanträden.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet
av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk,
få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för
sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisorer, genom justitieombudsmannen.

§ 11.

Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av riksdagens
revisorer, under den tid dessa äro samlade, begära råd och yttranden.

Fullmäktiges sammankomster.

§ 12.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid varje sammankomst skall protokoll föras.

§ 13.

Med undantag av de enligt § 9 åt riksgäldsdirektören uppdragna åligganden
böra alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden inför fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 14.

Önskar fullmäktig att för längre eller kortare tid avresa från huvudstaden,
bör han anmäla detta vid sammankomst eller hos ordföranden med
uppgift om tiden för sin frånvaro.

§ 15.

Är fullmäktig, som icke på sätt i nästföregående paragraf föreskrives
anmält sig till erhållande av ledighet, av sjukdom eller annan anledning
hindrad att bevista sammankomst, bör han sitt förfall tillkännagiva.

§ 16.

Vid sammankomsterna skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro örn besluten ense. Frågor örn låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivens utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas,
såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

Riksgäldsdirektören skall vara närvarande vid sammankomsterna och
äger, även om han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. Han är skyldig
att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig
från fullmäktiges beslut.

Riksgäldsdirektörens ersättare äger under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldsdirektör, rätt närvara vid sammankomsterna.

§ 17.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud i riksgäldskontoret, därest ombudet, utan att av fullmäktige
därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 18.

Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, böra samtliga
närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster. Därest flera
skiljaktiga meningar förekomma, böra de sinsemellan närmast överensstämmande,
såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller
för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

Besvär över fullmäktiges beslut.

§ 19.

över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt dessa beslut
kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär.

Missnöje med beslut skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas
hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav
bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga om tillsättande eller uppehållande
av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag beslutet
blivit justerat eller offentligen tillkännagivet.

Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton
dagar ingivas till fullmäktige, vilka hava att, jämte utlåtande däröver, sa
snart ske kan överlämna besvären till bankoutskottet.

Arvoden och reseersättningar till fullmäktige m. m.

§20.

Såsom arvode åtnjuter en var av fullmäktige 4 000 kronor årligen. Därjämte
utgå särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med 3 500 kronor
för år och till den av fullmäktige utsedde tredje ledamoten av arbetsutskottet
med 3 000 kronor för år.

§ 21.

1. Riksgäldsdirektören åtnjuter såsom arvode 19 000 kronor för år med
rätt för fullmäktige att, därest riksgäldsdirektören utses utom fullmäktige,
därutöver tillerkänna honom ett tilläggsarvode av högst 4 000 kronor för år.

Riksgäldsdirektörens ersättare uppbär, örn han är tjänsteman i verket, ett
årsarvode av 1 000 kronor och vid tjänstgöring under riksgäldsdirektörens
semester eller vid längre förfall för denne ett månatligt tjänstgöringsarvode
av 500 kronor. Därest ersättaren är fullmäktig, åtnjuter han särskild gottgörelse
till belopp, som fastställes av fullmäktige.

Gottgörelse åt tillfällig ersättare bestämmes av fullmäktige.

2. Riksgäldsdirektören äger åtnjuta semester under 45 dagar årligen.

För tid, varunder riksgäldsdirektören är av sjukdom hindrad att tjänstgöra,
skall å hans arvode göras avdrag av 20 kronor för dag.

Angående pension åt riksgäldsdirektören gäller vad därom särskilt är
stadgat.

§ 22.

Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, äger uppbära resekostnadsersättning
efter samma grunder som ledamot av riksdagen för varje resa,
som han efter kallelse till sammankomst företager trän hemorten och åter.

Ersättning för resekostnad utgår efter enahanda grunder till fullmäktig,
som för fullgörande av offentligt uppdrag vistas å annan ort än Stockholm.

§ 23.

Suppleant för fullmäktig, vilken inkallas till deltagande i sammankomst,
äger att, förutom resekostnadsersättning och traktamente enligt vad som
gäller för riksdagens ledamöter vid resa till och från riksdag, åtnjuta dagtraktamente,
som för suppleant, bosatt i Stockholm, utgår med 20 kronor
och för annan suppleant med 27 kronor.

Riksgäldskontorets upplåning.

§ 24.

Riksgäldskontoret äger att för svenska statens räkning upptaga lån för
nedan angivna ändamål:

för utbetalning av de anslag, vilka på riksstaten anvisas att utgå av lånemedel; för

ifrågakommande utbetalningar å de enligt § 63 regeringsformen på
riksgäldskontoret anvisade kreditiven;

för tillhandahållande av de krediter, vilka generalpoststyrelsen, domänverket,
telegrafverket och statens reproduktionsanstalt ävensom aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 på grund av riksdagens beslut äga tillgodonjuta i
riksgäldskontoret, ävensom andra dylika krediter, vilka av riksdagen framdeles
må beslutas;

för kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut
påkallas; samt

för konvertering av statslån.

§ 25.

Därest de statsobligationer, vilka av riksgäldskontoret ställts till vissa
kreditinstituts förfogande såsom grundfond eller garantifond, jämlikt därom
utfärdade bestämmelser skulle komma att tagas i anspråk för infriande av

dessa instituts förbindelser och obligationerna i anledning därav hembjudas
riksgäldskontoret till inlösen eller såsom säkerhet för lån, är riksgäldskontoret
berättigat att genom upplåning anskaffa de medel, som erfordras
för inlösningen eller för tillhandahållande av beviljat lån.

§ 26.

Genom upplåning äger riksgäldskontoret bereda erforderlig tillgång för
fullgörandet av den garanti för lån och därmed jämförliga förbindelser, som
svenska staten iklätt sig eller i enlighet med riksdagens beslut framdeles
kan komma att ikläda sig.

§ 27.

Därest svenska staten skulle komma att begagna sin rätt jämlikt

§ 8 i avtal den 29 juni 1927 mellan staten, å ena, och Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. fl., å andra sidan;

§ 9 i avtal den 26 maj 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Svenska
tobaksmonopolet, å andra sidan; samt

§ 8 i avtal den 15 oktober 1930 mellan staten, å ena, och aktiebolaget Vinoch
spritcentralen, å andra sidan,

att lämna ifrågavarande bolag viss kredit, äger riksgäldskontoret att genom
upplåning anskaffa de för kreditens tillhandahållande erforderliga
medlen.

§ 28.

Föranleder beslut, som fattas av riksdagen, därtill, att utgifter skola bestridas
av riksgäldskontoret, och hava för ändamålet erforderliga medel
icke ställts till verkets förfogande genom anslag på riksstaten eller på annat
sätt, äger riksgäldskontoret att genom upptagande av lån bereda tillgång
till dessa utgifter.

§ 29.

Den upplåning, varom stadgas i §§ 24—28, skall äga rum mot obligationer
eller andra förbindelser med längre löptid; fullmäktige dock obetaget att,
därest sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest finnes vara
ändamålsenligt, upplåna medel mot skattkammarväxlar eller andra förbindelser
på kortare tid eller ock genom begagnande av tillfälliga krediter.

Beträffande riksgäldskontorets inlåning från vissa statsinstitutioner eller
av dem förvaltade fonder gäller vad därom är särskilt stadgat.

§ 30.

De obligationer, som utgivas av riksgäldskontoret vid upptagande av lån,
skola vara ouppsägbara från långivarnas sida men ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd
uppsägning eller ock medelst årliga avbetalningar enligt uppgjord amorte -

ringsplan, med rätt för fullmäktige att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och försäljningskurs, ävensom att fastställa övriga
lånevillkor.

Vid upplåning i annan form än mot obligationer äga fullmäktige, med
de inskränkningar, som föranledas av § 29 andra stycket, likaledes rätt att
fastställa räntefoten och betalningsterminerna samt att jämväl besluta om
övriga lånevillkor.

§ 31.

Obligationer, som utfärdas av riksgäldskontoret, skola vara försedda med
fullmäktiges namnteckningar i facsimiletryck.

I fråga om andra förbindelser än obligationer äga fullmäktige bestämma
angående antalet namnteckningar och i vad mån dessa skola vara handskrivna
eller anbringas genom tryck.

§ 32.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Majits fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Majit täcktes å det nya lånet meddela sin
garanti.

§ 33.

Fullmäktige äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa
till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skattkammarväxlar eller
skuldförbindelser i annan form intill erforderligt belopp i utländskt mynt
med en löptid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med
fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande
skuldförbindelsernas form, belopp, löptid, myntslag, inlösen m. m.

Inlösen av riksgäldskontorets obligationer och övriga förbindelser.

§ 34.

Av riksgäldskontoret utfärdade obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid i avseende på dem icke blivit stadgad, i vederbörlig
ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar
hos enskilda eller hos Kungl. Majit och kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.

Om särskilda skäl därtill föranleda, må fullmäktige medgiva inlösen av
obligationer och räntekuponger, tillhörande av riksgäldskontoret utgivna lån,
oaktat betalningsrätten på grund av preskription förfallit.

§ 35.

Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
medgiva direkt inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger,
ehuru desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias. För detta ändamål
må fullmäktige träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare,
som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen.

Statsskuldboken.

§ 36.

Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige
bestämma, kan genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning
i statsskuldboken kan, i den utsträckning fullmäktige medgiva, även äga
rum mot kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av
obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga utfärda bestämmelser
rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande.

§ 37.

Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans
hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares
hand, under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva
obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva.

Av riksgäldskontoret förvaltade fonder.

§ 38.

Till den under fullmäktiges förvaltning ställda fonden för statsskuldens
amortering skola föras de anslag, som komma att av riksdagen anvisas för
denna fond.

Fondens behållning skall av fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden
användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning
eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning,
vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Fonden må även
användas för täckande av förluster, uppkomna å lånemedelsplaceringar, i
den mån riksdagen därtill lämnat bifall.

§ 39.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, lånefonden för anskaff -

ning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, allmänna byggnadslånefonden
och fonden för låneunderstöd, sistnämnda fond dock endast vad
beträffar de lån, som till vederbörande låntagare utlämnats från riksgäldskontoret.

§ 40.

Fullmäktige skola i enlighet med därom meddelade stadganden förvalta
pensionsfonden för vissa riksdagens verk. Å fondens i riksgäldskontoret
innestående tillgodohavanden skall för varje räkenskapsår gottskrivas skälig
ränta.

Placeringen av riksgäldskontorets kontanta medel.

§ 41.

Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke
behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken
eller placeras i lätt förytterliga valutor. *

Statsverkets kassabehållningar. Kassaförstärkning åt statsverket.

§ 42.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderligt,
äger riksgäldskontoret att på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
bestämmas, av statskontoret mottaga sådana behållningar till förvaltning.

§ 43.

1 händelse statsverkets inkomster skulle visa sig otillräckliga för bestridande
av dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Majit
på statskontorets anmälan prövat behovet, för dess fyllande tillhandahålla
statskontoret det belopp, Kungl. Majit för sådant ändamål finner gott
bestämma; dock med skyldighet för statskontoret att, så snart statsverkets
tillgångar det medgiva, återgälda vad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna m. m.

§ 44.

På statsverkets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

räntor å från riksgäldskontoret utlämnade lån och krediter;
kapitalavbetalningar å dylika lån, i den mån dessa utgått av andra statsinkomster
än lånemedel;

räntor å tillsvidare förräntade medel;

kursvinster efter avdrag av kursförluster;

uppbördsmedel å anslag, vilka anvisats att täckas av andra statsinkomster
än lånemedel;

medel, vilka varit avsedda för inlösen av obligationer och räntekuponger,
för vilka betalningsrätten sedermera på grund av preskription upphört.

Samtliga dessa inkomster skola tillika i riksgäldskontorets räkenskapertillgodoföras
den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

§ 45.

På riksgäldskontorets checkräkning i riksbanken skola insättas nedannämnda
till riksgäldskontoret inflytande inkomster:

valutan för upptagna statslån;

kapitalavbetalningar å från riksgäldskontoret utlämnade lån, i den mån
dessa utgått av lånemedel;

medel, vilka till riksgäldskontoret återlevererats å anslag, vilka utgått av
lånemedel;

medel, vilka jämlikt särskilda av riksdagen fattade beslut inbetalats till
riksgäldskontoret.

Dessa inkomster skola tillika, i den mån de tagas i anspråk för utbetalning
av anslag, vilka anvisats att utgå av lånemedel, i riksgäldskontorets
räkenskaper tillgodoföras den inkomsttitel i riksstaten, till vilken de höra.

Utan hinder av vad i denna paragraf är stadgat, må däri angivna medel
jämlikt § 41 placeras i lätt förytterliga valutor.

§ 46.

Beträffande redovisningen av sådana till riksgäldskontoret inflytande inkomster,
som böra tillgodoföras viss inkomsttitel i riksstaten, skola i övrigt
gälla de föreskrifter, vilka meddelats eller varda meddelade av riksdagen.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 47.

Det tillkommer riksgäldskontoret att utbetala de anslag, som anvisas på
riksstaten under titlarna Riksdagen och dess verk m. m., Räntor å statsskulden
m. m. och Avbetalning å statsskulden ävensom sådana övriga anslag
att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, vilka skola utgå från
riksgäldskontoret; och äger riksgäldskontoret att i mån av behov genom uttag
från statsverkets checkräkning i riksbanken lyfta sagda anslag.

§ 48.

Riksgäldskontoret har att utbetala de anslag, som på riksstaten anvisas
att täckas av lånemedel. Utbetalningarna skola verkställas enligt Kungl.

Maj:ts disposition med iakttagande av de av riksdagen meddelade föreskrifter.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 49.

Enligt § 63 regeringsformen anslår riksdagen och anvisar till utbetalning
fran riksgäldskontoret en kreditivsumma för att vid infallande krig
av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning
får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blivit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 50.

Enligt § 63 regeringsformen anvisas vidare å riksgäldskontoret en kreditivsumma
för att under tiden mellan riksdagarna vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 51.

över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres för varje budgetår en fullständig huvudbok, vilken
skall inom den 1 augusti närmast efter budgetårets utgång vara avslutad
samt senast den 1 därpå följande september behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas riksräkenskapsverket
till handa, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna
i nödiga delar intagas i rikshuvudboken.

§ 52.

Snarast möjligt efter utgången av varje räkenskapsår bör till upplysning
för allmänheten om riksgäldskontorets ställning utgivas en årsbok, innefattande
bland annat redogörelse för riksgäldskontorets verksamhet under det
näst föregående räkenskapsåret, och böra i årsboken införas för ändamålet
lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för samma år.

Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 53.

Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer,
skuldförbindelser och övriga värdehandlingar, som antingen till -

höra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige
böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium.

§ 54.

Riksdagshuset står under fullmäktiges vård och inseende, och böra fullmäktige
minst en gång varje år verkställa besiktning av detsamma.

§ 55.

Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga lokaler inom
riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl.
Majit eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sammankallade och för
vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden
icke finnas att tillgå, utan även av ämbetsmyndigheter, som antingen
av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem
anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra,
allmänt gagn avseende ändamål. Fullmäktige äga vid varje sådan upplåtelse
föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens
samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna
vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 56.

Vid varje lagtima riksdags början skola fullmäktige till riksdagen avgiva
och till bankoutskottet avlämna berättelse örn riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse
till sistförflutna riksdag avgavs.

Då riksdagens revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse örn riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer
att omfatta.

§ 57.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 16 september eller, örn
helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i
tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola
fullmäktige ofördröjligen inkalla den för honom utsedda suppleanten. Uppkommer
hinder för inkallad suppleant, skall den närmast i ordningen
varande suppleanten utan dröjsmål inkallas.

§ 58.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av
revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar,
vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
riksdag och revisorer överlämnas.

§ 59.

Före varje riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta örn upphandling av för tryckningen av riksdagens protokoll
med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderligt papper
och, med behörigt iakttagande av i sådant avseende meddelade föreskrifter,
upprätta kontrakt angående såväl protokollens som bihangets tryckning;

b) träffa avtal om inköp av bränsle för riksdagshusets behov samt örn
leverans av skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagen erfordras;

c) låta i den mån så erfordras komplettera och iståndsätta inventarierna
i riksdagens hus;

d) låta utföra nödiga underhålls- och reparationsarbeten å riksdagshuset;
samt

e) föranstalta om anordnande av restauration i riksdagshuset för riksdagens
ledamöter och tjänstemän.

Vid verkställigheten av dessa åligganden bör i regel iakttagas, att anbud
genom kungörelser i allmänna tidningarna infordras å leverans av berörda
effekter eller besörjande av omförmälda trycknings- med flera arbeten.

§ 60.

Det åligger fullmäktige ej mindre att, örn anledning därtill gives, söka
förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande
av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret,
användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som
äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för statens fordran, förfara på sätt fullmäktige
efter prövning av omständigheterna finna med statens fördel mest förenligt.

Sedan styrelse- och revisionsberättelser rörande de bolag, vilka innehava
statslån för anläggning av enskilda järnvägar, blivit av statens ombud i
bolagens revision insända till kommunikationsdepartementet och därifrån
överlämnade till riksgäldskontoret, böra fullmäktige, efter verkställd granskning
av dessa berättelser, taga under övervägande, huruvida särskilda åtgärder
erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för
de utgivna lånens fortsatta likviderande.

§ 61.

1. I styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige. Likaså utses av fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom
böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst,
som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter
avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

2. Det tillkommer fullmäktige att i styrelsen för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande,
dels ock en suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola även utse
en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning
och av hypotekskassans räkenskaper.

3. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan utse
dels en ledamot, som skall vara vice ordförande, dels ock en suppleant, som
skall vara suppleant för vice ordföranden. Fullmäktige skola jämväl utse
en revisor jämte suppleant för deltagande i revisionen av styrelsens förvaltning
och kassans räkenskaper.

4. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska bostadskreditkassan utse en
ledamot samt suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en revisor
och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

5. Fullmäktige skola i styrelsen för Svenska jordbrukskreditkassan utse
en ledamot och en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl utse en
revisor och en suppleant för honom för deltagande i revisionen av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper.

6. Fullmäktige skola utse dels en ledamot i styrelsen för aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 jämte suppleant för honom, dels ock en ledamot
i Djurgårdskommissionen.

7. Fullmäktige skola i den nämnd, som skall handhava lånerörelsen från
statens sekundärlånefond för jordbrukare, utse en ledamot, som skall vara
vice ordförande, jämte en suppleant för honom. Fullmäktige skola jämväl
utse en revisor jämte suppleant att deltaga i den årliga granskningen av
nämndens räkenskaper och förvaltning.

8. Fullmäktige skola utse dels en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av Strömsholms nya kanalbolags förvaltning och räkenskaper,
dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen av Kinda kanals
aktiebolags förvaltning och räkenskaper.

9. Fullmäktige äga årligen utom sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet för
tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår till och med
nästa ordinarie bolagsstämma.

10. Fullmäktige äga vidare årligen, likaledes utom sig, utse tre revisorer

Kilning till riksdagens protokoll 1935. 15 sami. 1 avd. Nr 3. 2

(Riksgäldskontoret» reglemente.)

och tre suppleanter att deltaga i revisionen av aktiebolaget Vin- och spritcentralen
för tiden från ordinarie bolagsstämma under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

§ 62.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen
granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person,
Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige vara tillstädes.

§ 63.

1. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i
riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget:

a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda örn utsättande
av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder,
riksdag ej kan hållas i huvudstaden; samt

b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till
efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan
riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet
insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans
ställe.

2. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
dessutom

a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda
kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna
av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må
förut härtill utsedda personer kunna återväljas;

b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen,
i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige;
samt

c) att bestämma vad justitieombudsmannen eller militieombudsmannen
för sådan tid, då han av annan anledning än semester eller sjukdom icke
bestrider ämbetet, skäligen prövas böra i varje särskilt fall avstå av sin
avlöning.

3. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma
sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes, och skall omröstning därvid verkställas
per capita.

Kompetensfordringar för riksgäldskontorets tjänstemän. Återbesättande

av lediga tjänster.

§ 64.

Beträffande kompetensfordringarna för erhållande av ordinarie befattning
i riksgäldskontoret gälla följande bestämmelser.

För att kunna antagas till tjänsteman i någon av 16 :e—30 :e lönegraderna
fordras att hava avlagt studentexamen; till sekreterare och ombudsman
eller notarie kan dock endast den antagas, som fullgjort vad författningarna
föreskriva i avseende å dem, som i domarvärv må begagnas.

Tjänsteman i 7:e—14 :e lönegraderna, utom förste riksgäldsvaktmästare
och riksgäldsvaktmästare, skall hava avlagt realexamen (realskoleexamen)
eller erhållit avgångsbetyg från kommunal flickskola eller 8-klassigt läroverk
för kvinnlig ungdom, medförande normalskolekompetens.

För erhållande av tjänst såsom förste riksgäldsvaktmästare och riksgäldsvaktmästare
samt tjänst i 4:e lönegraden ävensom ordinarie tjänst vid riksdagens
hus erfordras att hava med gott vitsord genomgått folkskola och i
övrigt ådagalagt för tjänsten erforderliga kunskaper.

I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må
fullmäktige medgiva dispens från föreskrifterna angående studentexamen
respektive realexamen (realskoleexamen) eller avgångsbetyg från kommunal
flickskola eller 8-klassigt läroverk för kvinnlig ungdom.

§ 65.

Innan i § 64 omförmäld ordinarie tjänst tillsättes, skall tjänsten till ansökan
kungöras ledig medelst anslag inom riksgäldskontoret samt dessutom
beträffande tjänst i 16:e—30:e lönegraderna medelst tillkännagivande
i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar.
Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad.

Anmäler sig icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid
utsättas.

§ 66.

Vid tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetenta sökande den, som
fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna,
finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande.

Frågor rörande tjänsteförsumnielscr m. m.

§ 67.

1. Örn ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten eller visat
vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta av riksgäldsdirektörens
tillsägelser och föreställningar, eller örn sådan tjänsteman gör

sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller beträdes
med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige.
Sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordrats
samt tjänstemannen beretts tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige
tillrättavisas och varnas.

2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter sig
rätta ulan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom hos
fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige
att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom
från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt
20 § mom. 1 avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk
finnes skäligt låta honom uppbära någon del därav.

3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat i
moni. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo göra
sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter anmälan
härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring med hänsyn
till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom från tjänstgöring,
dock under minst 6 månader med förlust av lönen, eller förflytta
honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 13 § mom. 3
andra stycket avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock skilja
honom från tjänsten.

4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller försummelse
i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till last och
ej låter sig av riksgäldsdirektörens tillsägelser och föreställningar rätta, må,
där förseelsens art så anses påkalla, omedelbart skiljas från riksgäldskontorets
tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd.

5. Örn tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav anmälan
sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed avhålla
vederbörande tjänsteman från tjänstgöring.

6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles från tjänstgöring,
förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten, skall
jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas.

§ 68.

På fullmäktiges prövning beror, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret,
som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöva sin befattning.

övergångsbestämmelse.

§ 69.

De föreskrifter, som äro intagna i vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, skola fortfarande tjäna till efterrättelse i

de delar, vari samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda eller eljest
alltjämt äro lämpliga.

Jämlikt § 7 i den för bankoutskottet gällande instruktionen har utskottet,
i överensstämmelse med riksdagens beslut, upprättat förestående reglemente
att lända till efterrättelse från och med den 1 juli 1935, intill dess
annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat; och böra fullmäktige
besörja, att reglementet efter riksdagens slut av trycket utgives och till salu
allmänheten tillhandahålles.

Stockholm den 14 juni 1935.

På b a n k o u t s k o 11 e t s vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

I Sten Widlund.