utfärdadt Yid slutet af 1913 års riksdag

Svensk författningssamling

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdadt Yid slutet af 1913 års riksdag.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd. 4 käft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11.

» lånerörelse §§ 12—19.

» fonder §§ 20—24.

» befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30.

x> > » riksstatsutgifterna §§ 81—37.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§88 och 39.

Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41.

Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66.

Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens
hus §§ 67—71.

Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77.
Pensioneringen af tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek
och Riksdagens hus §§ 78—80.

Riksgäldskontorets vid 1912 års slut utbalanserade kapitalskulder, sid. 88.

» » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade

lån till vissa bestämda ändamål, sid. 43.

Av 1906 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 59.

Av 1910 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
järnvägslånefonden, sid. 61.

Av 1911 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från
fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 64.

Instruktion för övervaktmästaren i Riksdagens hus, sid. 67.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret sid 68.

» » » » Riksdagens bibliotek, sid. 69.

» » » » Riksdagens hus, sid. 69.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 70.

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser,

§ 1.

Riksgäldskontoret kar till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som av Rikets Ständer eller
Riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar Riksdagen till banda;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under
någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller
användas till andra behov än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid
likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda
samtycke, icke medgivas.

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är
av Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av Riksdagen
blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av
Riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente
samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som
tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att
omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt
för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk -

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,
två deputerade, en förste och eu andre, vilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande
deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina
åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna
tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,
varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under
tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt
att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under
högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande
vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta
ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av
dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,
motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ 10.

Befallningar, som av någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma
verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige
för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott

och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till
ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av Riksdagens eller dess
revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,
för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära
råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av Riksdagen
anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika
medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,
ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss
tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers
valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning
av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge
eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven
upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter
på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan
enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov
upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer
i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid
eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren
som fastställa betalningsterminerna.

§ 13

1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst
två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken
träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,
belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års Riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid
behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta
kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,
motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret
enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,
ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige
i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda
kredit äger riksgäldskontoret i män av behov verkställa upplåning på sätt
rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning till Riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter
för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka
böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp
vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente
fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga
återstående utgifter å föregående års låneanslag, höra i övrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,
fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets
skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom
vilken fordringar bos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola
nu eller framdeles göras gällande.

4:. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga
fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias
; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna
inlösen.

6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets
obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret
utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande
belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning,
samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret
utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran
på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,
må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Fullmäktige äga fastställa
bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för
dess begagnande.

2. Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres
framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes
hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna
göras gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende
på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,
som fullmäktige äga föreskriva.

§ 16.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000
kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet
därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge
de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas
i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta
full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet
och kapitalförlust vid inträffande behov föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde
framför varje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, vilken för ifrågavarande lån skall
till riksgäldskontoret erläggas, må, med avseende å såväl penningställningen
som säkerhetens beskaffenhet, av fullmäktige bestämmas.

2. De medel till belopp av 15,000,000 kronor, som av fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande av 1901 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret av kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige
medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19.

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa
Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning
fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela
sin garanti.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 2

(Riksgäldskontorets regi emente.)

Riksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvida -

tions- och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,
överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten
nppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Från denna fond skola under år 1914 utgå:

dels de annnitetsanslag, som avse amortering och förräntning av amorteringslånen,
nämligen

för 1880 års lån ........................ kronor

» 1886 » » ....................... 5

» 1890 d » »

» 1899 » » ........................

dels de annuitetsanslag, som avse amortering och förräntning av övertagna
lån, nämligen

för kommunlån ....................................................................... kronor 65,051: 81

» Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ... » 41,360: —

» Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån av

år 1898 .................................................................. » 87,720: —-

» år 1902 ................................................................ » 46,680: --

dels de annnitetsanslag, som avse statsräntelånen, nämligen

5,163,364: 64
2,473,955: 83
1,505,267: 78
1,523,602: 80

för 3,6 %

lånet .....................

» 1888 års lån .....................

» 1894 » » .....................

» 1900 » » .....................

» 1904 » » .....................

» 1906 » » .....................

» 1907 » » .....................

> 1908 » » .....................

» 1911 » » .....................

och extra avsättning, enligt 1913
års Riksdags beslut, till fonden
för statsskuldens amortering ...
dels ock ränta å svenska skattkammarvexlar
per la/4 1915.......................

kronor 3,824,379: 36
» 885,333: 33

» 672,300,

» 1,452,800

» 1,380,000

* 1,656,000

» 1,872,000

» 2,451,600

» 3,240,000

500,000: —

799,040:

samt ränta å medgifven och beräknad men ännu icke verkställd upplåning.

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å
vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för
statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens
amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,
på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med
hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av
statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning
i den nya upplåning, vartill fullmäktige av Riksdagen erhållit bemyndigande.
Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894
års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

§ 22.

1. De medel, som blivit av Riksdagen avsatta till understödjande av
enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras
under namn av järnvägslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1912 års utgång samt de bestämmelser,
som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid
detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av Riksdagen anslagna för att underlätta
åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs
och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av
riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av Riksdagen därför givna
föreskrifter samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna
av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta
reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,
söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med
åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till
riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning
sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej
må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen
varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av Riksdagen anvisade till understödjande av
vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och
bokföras under namn av allmänna byggnadslån/;fonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1912 års utgång finnas angivna i
en vid detta reglemente fogad bilaga.

§ 24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under
benämning pensionsfonden.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tillsvidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader
vid riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande
av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§
35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma
under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tillsvidare förräntade
medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1914 be -

räknade till sammanlagt 1,718,000 kronor, skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontor räkenskaper uppdebiteras
å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder
(överskott)», järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontor inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden
och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1914
beräknade till sammanlagt 662,000 kronor, skola insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken och i riksgäld skontorets räkenskaper uppdebiteras
å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», järnvägslånefonden resp.
allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontor inflyta medel, vilka äro att hänföra till
särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontor
anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets
giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras
å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

§ 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av
sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-
och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i
riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln
»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Från riksgäldskontor skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som
enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från
anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt
uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola
omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom
sådana av Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål
eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Ivungl. Maj:t
godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,
statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1914, undergruppen »riksdags-
och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsvis 1,225,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

a) de ledamöter av Riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnad
sersättningar, expenser för utskotten, arvoden åt Riksdagens och utskottens
sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,
som hittills plägat från detta anslag bestridas;

b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning
av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda
avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de
hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning
till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av
papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda
resor;

c) det understöd av 1,600 kronor, som Riksdagen beviljat förste notarien
hos Andra kammaren Tore Fledrén för utgivande av en uppslagsbok
över 1913 års lagtima Riksdags verksamhet, under villkor att 400
exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris
av en krona, senast den 15 augusti 1913 kostnadsfritt överlämnas till
riksgäldskontoret för omedelbar utdelning till Riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna för utarbetandet och tryckningen i en upplaga å 1,000

exemplar av ett fullständigt person- och sakregister till Riksdagens protokoll
med bihang för åren 1900—1910, enligt 1912 års Riksdags beslut;

é) kostnaderna, enligt 1912 års Riksdags beslut, för utgivandet på
svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar
av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i
främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade
avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,
avgiftsfritt tillställas de Riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,
samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,
hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

/) utgifterna, enligt 1913 års Riksdags beslut, för verkställande till
1914 års riksdag av utredning angående omfattningen av och kostnaderna
för en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för
tiden 1810—1866, i den mån sådant är med gällande tryckfrihetsförordnings
föreskrifter förenligt.

g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare
vid Riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat.

2. Till kostnader för Riksdagens hus, förslagsvis 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn av den för Riksdagens sammankomster avsedda
fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll
och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid Riksdagens
hus enligt vid detta reglemente fogad stat;

c) ett belopp av högst 32,000 kronor till bestridande av kostnaderna
för konstnären Axel Törnemans väggmålningar al fresco i Andra kammarens
plenisal, enligt 1912 års Riksdags beslut.

3. Till kostnader för Riksdagens bibliotek, reservationsanslag 7,000
kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av Riksdagens
bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års
Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontoretr
förslagsvis 162,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt
var och eu av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,
som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och
från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt Riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor
till andre deputeraden.

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt
av Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och
tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäld skontoret utgår vikariatsersättning
på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor
årligen. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänstinnehavare vid
riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten och detta reglemente
särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne
obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.
generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år
disponera eu summa av högst 225 kronor;

/) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna
bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,
dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt
användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under
villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att
pensionerna för änkor och barn efter ärnbets- och tjänstemän samt vakfbetjänte
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den
ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga
avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen
och hans expedition, förslagsvis 31,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande lönen för justitieombudsmannen
under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000 kronor årligen,
varemot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge
han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden
bosatt, att såsom flyttningsbjälp från riksgäldskontor uppbära 1,500
kronor.

Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen

för sekreteraren 6,000 kronor,

för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

vilka två avlöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt

för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års
tjänstgöring höjas med 100 kronor.

b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen,
emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång
inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning m. m.;

c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans
rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse,
förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommittens
expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens
förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning
m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års Riksdags beslut av
en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 15 samt 1 avd. 4 käft. 3

(Riksgäldskontorets reglemente.)

seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,
på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,
förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

§ 33.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1914 uppförda under anslagsgrupperna
»räntor å statsskulden m. in.» och »utgifter för kapitalökning,
avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna
statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga
å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och
amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.	Till räntor	Till avbetalning	Summa
Till ränta och direkt amortering
1880 års lån.......................................	2,331,964	64	2,831,400	—	5,163,364	64
1886 » » ......................................	1,951,697	74	522,258	09	2,473,955	83
1890 » » .......................................	906,601	11	598,666	67	1,505,267	78
1899 » » .......................................	1,138,762	80	384,840	—	1,523,602	80
B. Statsräntelånen. Till ränta och avsättning till fonden för stats-skuldens amortering						36
3,6 % lånet .......................................	3,053,481	12	770,898	24	3,824,379
1888 års lån.......................................	725,733	33	159,600	—	885,333	33
1891 » » .......................................	525,096	—	147,204	—	672,300	—
1900 » . .......................................	1,271,200	—	181,600	—	1,452,800	—
1904 » * .......................................	1,260,000	—	120,000	—	1,380,000	—
1906 * * .......................................	1,512,000	—	144,000	—	1,656,000	—
1907 » » .......................................	1,872,000	—	—	—	1,872,000	—
1908 » » .......................................	2,179,200	—	272,400	—	2,451,600	—
1911 ► » .......................................	2,880,000	—	360,000	—	3,240,000	—
samt enligt 1913 års Riksdags beslut ytter-			500,000		500,000
ligare avsättning .................................	—	—	—	—
C. Övrig statsskuld.
Kommunlån ..........................................	19,918	81	45,133	—	65,051	81
Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån	25,360	—	16,000	—	41,360	—
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens					87,720
obligationslån av år 1898 .....................	57,720	—	30,000	—	—
av år 1902 .....................	31,680	—	15,000	—	46,680	—
Arsanslaget till H. M. Konungen ...............	300,000	—	—	—	300,000	—
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1					90,000
i kvarteret Lejonet i Stockholm ............	90,000	—	—	—	—
Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital	7,500	—	—	—	7,500	—
Ränta å Göta kanals reparationsfond.........	7,044	45	—	—	7,044	45
Ränta å svenska skattkammarvexlar .........	799,040	—	—	—	799,040	—
D. Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning, förslagsvis...	2,594,800	*	_	_	2,594,800	—
Kronor	25,540,800		7,099,000	—	\| 32,639,800

§ 34.

1. Enligt Riksdagens beslut intill utgången av år 1912 åligger det
riksgäldskontoret att upplåna tillsammans 50,868,513 kronor 43 öre, avseende
följande ändamål:

Telegrafverket;

telegraf- och telefonväsendets utveckling;

Statens järnvägar:

anskaffande av ny rörlig materiel;
markförvärv för stationsutvidgningar;
dubbelspår Rönninge—Järna;

» Göteborg—Alingsås;

fortsättningsarbeten å följande statsbanor:

Järna—Nyköping—N orrköping;

Ulriksf ors—V olgsj ön;

Älfsby—Piteå;

Y eittij ärvi—Karungi—-Matarengi;

Gellivare—Porjus;

påbörjande av statsbanan Sveg—Brnnflo;

anläggningar vid Trälleborgs ångfärjestation (tilläggsanslag);

Statens vattenfallsverk:

kraftverksanläggningarna vid Porjus;
distributionsledningar från Trollhätte kraftverk;
anordningar till förekommande av driftstöringar vid eko d:o;
inköp av inventarier för d:o d:o;

kraftverksanläggningarna vid Älvkarleby och distributionsledningar
därifrån;

anläggning av ny farled mellan Yänersborg och Göteborg;
inköp av Södertälje kanal;

Statens utlånings fonden''.

2. Av riksgäldskontoret skola vidare upplånas och enligt Kung!.
Maj:ts disposition utbetalas följande av Riksdagen år 1913 beslutade och
i riksstaten för år 1914 uppförda anslag:

a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affär sverks amheU:
till telegraf styrelsen:

för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
....................................................................... kr. 4,000,000: —

» telefonkabel till Gottland ............................................. » 600,000: —

till järnvägsstyrelsen;

för markförvärv...................................................................... kr. 300,000: —

» ny rullande materiel för statens järnvägar.................. » 2,000,000: —

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Bönninge och Järna m. m..................................... m 1,600,000: —

» utläggning av dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås » 1,600,000: —

» fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping ......... » 1,500,000: —

» d:o d:o Ulriksfors—Volgsjön ....................................... » 1,600,000: —

» d:o d:o Veittijärvi—Karungi—Matarengi .................. » 837,000: —

» d:o d:o Älvsby—Piteå .................................................. » 650,000: —-

» d:o d:o Sveg—Brunflo ................................................... » 500,000: —

» ombyggande af Malmö statshangård ........................... » 200,000: —

» statsbana från Karungi till Haparanda .................... » 600,000: —

» införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Biks gränsen

........................................................................ » 5,297,000: —

.> ökning av utrustningen för den elektriska driften å

bandelen Kiruna—Biksgränsen ................................. » 400,000: —

till vattenfallsstyrelsen:

för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg
........................................................................... kr. 3,000,000: —

» kraftverksanläggningen vid Trollhättan m. m.......... » 290,000: —

>/ uppförande av kraftstation vid Porjusfallen............... » 798,000: —

» täckande av förskott ...................................................... » 35,000: —

» anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby... » 2,500,000: —

» ledningar för distribuering av elektrisk energi från

Älvkarleby .................................................................. » 2,500,000: —

b) » Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsf''onder»:

till statskontoret;

för odlingslånefonden ............................................................ kr. 450,000: —

» egnahemslånefonden......................................................... » 6,800,000: —

» fonden för fiskerinäringens befrämjande..................... » 126,000: —

» norrländska njodlingsfonden.......................................... » 100,000: —

» jordförmedlingsfonden...................................................... » 300,000: —

» täckdikningsfonden............................................................ » 200,000: —

» bantverkslånef onden ......................................................... » 25,000:—•

» lånefonden för inköp af renar ........................... » 6,000: —

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,
i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad
statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen
sker för statskontorets räkning och vad angår övriga ämbetsverk å resp.
verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,
jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till
vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel
uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras
å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

Vidare skall riksgäldskontor^ upplåna de medel, som erfordras för
täckande av de utav Riksdagen år 1913 beslutade och i riksstaten för år
1914 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda
anslag till

a) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »fonden för bibanor
i västra delarna av riket» 2,000,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret
att i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda
utgiftstitel till fondens konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras
å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

b) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »järnvägslånefonden»
1,500,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper
omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till järnvägslånefondens
konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för
riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel
å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,
vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade
av riksgäld skontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda
hänseende gälla föreskrifterna i nådiga kungörelsen den 10 december
1909 om statsverkets giroräkning i riksbanken.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Till följd av stadgandet i 68 § regeringsformen har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av
7,500,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,
sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens
å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas
eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i
allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara
oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till 7,500,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok
vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma om

fattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen
granskad.

Kiksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga
delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman
hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje
månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om
under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt
verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande
insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels ock om
sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda
ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst
föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,
till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje
gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som 8j tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda krediti vs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän
vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro
av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 48.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,
vilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens
röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskilt agiver eller, efter börjad överläggning om ett
föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,
därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör
inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet
sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,
vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens
början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande
däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro
i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet
inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 51.

Eu gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid
skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade.

(Eitsjjilldskontorets reglemente.)

§ 52.

Under de tider, dä Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna
varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,
utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;
ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt
skick samt, om sa erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blivit av Riksdagen meddelade.

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäld sverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna
sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna
och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka
handlingar även genom fullmäktiges försorg höra till näst sammanträdande
Eiksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande
av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller
nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av
tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av Eiksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant avseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets
som bihan gets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av
de skrivmaterialier och övriga effekter, som för Eiksdagens behov kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Eiksdagens
hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje
kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa
av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsbolms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den
ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser
taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens
fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteks -

bankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordetDessutom
böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra fika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil Iningens hela belopp är bestämt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insattes eller med döden avgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige
i vartdera verket vara tillstädes.

§ 60.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek

och Riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för
tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens
hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen
av samma stater meddelat följande bestämmelser:

1 ro) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med för -

behållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom
graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande
belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspennin
gar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret eller Riksdagens
bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns
stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med
Kungl. l\faj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller
befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning
av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret
eller Riksdagens bibliotek finna uppdraget eller befattningen kunna få tills
vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens
jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren i riksgäldskontoret vardera under
en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under
en månad, samt Riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning
ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av
samma tid med godt vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen upp -

bära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid
riksgäldskontor för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare
iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda
stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,
ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade
befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,
eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:6) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad fråu tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänster!.

Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av
honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt
kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå
så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande
nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,
att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom
gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt
fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontor låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjämtinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna
procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för varje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges
för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,
under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid
övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock
ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst,
som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande
måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens
förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla
änka- och pupillkassan ad riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas
rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta
den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd. 4 Käft. 5

Riksgäldskontorets reglemente.)

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och
passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga
tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial
erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de
lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta
av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet
eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende
å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,
vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande
tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,
huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret som blivit nödsakad till borgenärer
avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande
tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av
bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande
försuttits; kommande dock den, som. emellertid förordnas till tjänstens bestridande,
att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid derå tillfällen undandragit sig
att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses bava förverkat sin
rätt att i riksgäldskontor vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit
sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,
blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontor
skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,
Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande
anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar
av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem
tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel
för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande
tjänstår eller ock med eu sextiondedel för varje överstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 80.

. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som
av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna
levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,
dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Riksgäldskontorets vid 1912 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
		Obligationer för 8G/io X statslånets åtta emis-sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var-av blivit utlämnade obligationer å kr. 85,655,360 .........................................
1880	38	Obligationer för 1880 års statslåns tre emis-sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot-svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ..............................
1886	42	Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ..................................
1888	40	Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000
1890	39	Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...
1894	42	Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ...........................

Eden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1912.
(1887 d. S0/12\| 1904 d. 30/J 1909 cl. 3% 1909 d. 30/12)	i ■ 36/io Ä*	Kr. 84,818,920
1880 d. */„	37, X	Er. 70,758,501 £ St. 3,898,540 Eros 98,243,208 Rmk 79,530,216
1886 d. 7,	37, X	/Kr. 56,439,111:11 /Rmk 63,494,000
1888 d. V3	3 X	Er. 24,191,lll:n Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 Eros 33,583,310
1890 d. l/s	37, X	Kr. 26,780,888:8 9 Rmk 30,128,500 ‘ £ St. 1,476,296:10 Frcs 37,178,569
1894 d. «/10	3 X	Er. 17,503,200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480

Reglemen tets -

Årtal. §.

1899

1900

1904

1906

1907

1908

1911

1906

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,
varav hälften utlämnats ...........................

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

36.320.000, motsvarande £ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

43.200.000, motsvarande francs 60,000,000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

46.800.000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000......

Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upplagt
obligationslån, för vilket staten i
sammanhang med förvärvandet av Örebro
—Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten
.............................................

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1912.
1899 d. 15/6	37, X	f Kr. 32,907.960 j Frcs 45,705.500 1 £ St. 1,809.937:16 l Rmk 36,930,014
1900 d. 16/8	31/, X	f Kr. 36,320,000 1 £ St. 2,000.000 j Krok 40,800,000 \| Frcs 50,400.000
1904 d. Vs	3 Vs X	Kr. 36.000.000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000
1906 d. Vs	3V2 X	Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000
1907 d. Vs	i 4 % t. o. m. U- V. 1915, I därefter 1 3‘ , %	Kr. 46.800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574.000 Rmk 52,520,000
1908 d. 2%	4 % t. o. m d.20/. 1918, därefter 3‘/, %	Kr. 54,480,000 £ St. 3,000.000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000
1911 d. Vs	f 4 % I t. o. m. fd.7.1926, I därefter t 3’/, %	Kr. 72.000.000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000
	4 x	Kr. 650,000

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1908 1895 1895 1866	48 16 16 18	Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upplagda två obligationslån, för vilka sta-ten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle-borg övertagit betalningsskyldigheten, näm-ligen : obligationslånet av år 1898........................ > » » 1902........................ Kommunlån, för vilka staten i samman-hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ Kommunlån, för vilka staten i samman-hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten.............. Innestående fond för Göta kanals underhål-
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ....................................
1911	92	Av statskontoret till riksgäldskontorots för-valtning överlämnade kassabehållningar ...
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bokförda inom lin-jen med nämnda belopp ..........................
1909	4	Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut-färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 kr. (icke kapitaliserat) ..............................
1866	17	Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hem giftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr............................

Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1912.
	4 X	Kr. 1,472,000
—	4 X	Kr. 806,000
	5 X	Kr. 375,465:07
—	4,7 X	Kr. 69,681:28
1833 d. 31/12	5 X	Kr. 140,889
—	4 X	Kr. 2,250,000
1890 d.	37, %	Kr. 30,000,000
1909 d. 3%	372 X	—
1815 d. •/„	——-	—
1778	5 X	...........

Keglemen tets -

Årtal. §.

18<3G

1866

1882

1866

1869

1906

1907

1908

1909

1910

Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum av
fordringshandlingar) ...............................

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).......

Dito för Södertälje kanals dito (dito) ..........

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd
inom linjen med kr. 100,777:16 (statsutskottets
utlåtande nr 23 vid 1869 års
riksdag)......................................................

Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets
övriga tillgångar, men med den
förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente
innehåller).......................................

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor
till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk
drift å statens järnvägar................

Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av
vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan ........................................

Dito av dito å 2,800,000 kronor för utbyggande
av kraftstationen vid Trollhättan
för viss högre leveransförmåga................

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av
vissa fastigheter för statens anläggningar
vid Trollhättan m. m...............................

Dito av dito å 1,061,246 kronor för fullbordande
av statsbanan från Morjärv över
Storträsk till Lappträsk m. m.................

Dito av dito å 1,500,000 kronor för fortsättning
av statsbanan från Östersund till
Ströms vattudal jämto bispår ..................

Dito av dito å 2,038,000 kronor för fullbordande
av statsbanan från Göteborg

till Skee....................................................

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd.

(Riksgiildskontorets reglemente.)

Tiden, då förbindelserna
blivit
utiardade.

Eäntefot.

Återstående kapitalskuld
den 31 december 1912.

4 höft.

Kr.	80,241:6 7
Kr.	75,392:61
Kr.	300,000
Kr.	403,025:53
Kr.	200,000
Kr.	100,000
Kr.	238,000 6

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna bli-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1912.
Årtal.	§■
1910	49	Anslaget för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Eönninge och Järna stationer m. m.....................................			Kr. 500,000
1911	54	Dito för utläggning av ytterligare ett järn-vägsspår mellan Rönninge och Järna sta-f.ionfir m. m. ...........................			Er. 250,000
1911	55	Återstoden av anslaget å 1,028,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Bastu-träsk till Skellefteå och vidare till Kall-holmsfjärden................................................			Kr. 328,000
1911	56	Anslaget för fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms vattudal jämte bispår	...		Kr. 1,400,000
1911	57	Återstoden av anslaget å 4,000,000 kronor för fortsättning av statsbanan från Järna över Nyköping till Norrköping.................			Er. 1,800,000
1911	59	Anslaget till anordnande av militärstation vid Keräsjoki båll- och mötesplats å järn-vägen Lappträsk—Yeittijärvi.....................	_		Kr. 32,500
1911	64	Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor för anläggning av en ny farled mellan Yänersborg och Göteborg .........................		_	Er. 1,600,000
1911	65	Anslaget för anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från sta-tens kraftverk vid Trollhättan..................			Er. 1,500,000
1911	67	Återstoden av anslaget å 3,450,000 kronor för anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby .........................................			Er. 400,000
			Summa Kr.	647,170,887:30
Inom	linjen balanserade skulder Kr......................	............... 60,250,777:16

Riksgäldskontorets yid 1912 års slut utbalanserade kapitalford rin gar lör
utlämnade lån till yissa bestämda ändamål.

Keglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1912 års slut.
Årtal.	§•
		a) Allmänna fyyggnadslåne-fonden.
1866	43	Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
1866	148 9	Lån till staden Yänersborg, för uppförande av ny byggnad för elementarläro-verket därstädes ...............	1867-1868	5 X 5 X	4 X	40,000		2,063	86
1866	1482)	Lån till staden Yästervik, för uppförande av ny bygg-nad åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	4 X	20,000		1,431	04
[1866 [1908	1483)) 11 1	Lån till Uppsala domkapitel, för uppförande av ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		11,000

		Transport	—	—	—	—		42,494	90

'') Jfr § 16 inom. 8 i 1867 års reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

Beglementets
Årtal.	§•
		Transport
1866	148 *)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes ...................
1874	5	Lån till seminarium för bildande av lärarinnor, för inköp av byggnad åt semi-nariet (numera övertaget av direktionen över Stock-holms städs undervisnings-verk) .................................

1882	17	Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan...
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................
1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau-rationsarbetet å densamma
		Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

1873-1875

1875

1883

1888

1893

5 X

Bäntefot.

Ursprungliga

beloppet.

4 X

20,000

59,000

30,000

40,000

Eapitalåterstod
vid 1912 års
slut.

42,494

6,804

11,024

19,055

22,308

29,707

131,394

'') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
1896	16	Transport Lån till Härnösands dom-kapitel, för uppförande av ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund......	1897	Lånet återbeta-las med 500 kr. årligen under 30 år.		15,000	—	131.394 7,500	86
co oo Cfc o CO o	17\ 10/	Lån till Yadstena och S:t Pers församlingar, för full-bordande av Yadstena klo-sterkyrkas restaurering ...	1898	Lånet åter-betalas senast fr. o. in. år 1918		16,000		16,000	—
				minst , ''/k åri. J
18771	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	—	24,443	27
11877 (1878		Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878—1879	6 X	5 X	200,000		67,122	29
11880 (1881,		Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 Y	5 V	200,000		90,661	73
♦
1888	15	Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ......................	1889	5 X	4 X	100,000		70,221	94
		Transport		—-	—		—	407,344	09

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1912 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	--	—	407,344	09
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000	—	144,657	54
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ...........	1897	47,0 X	37,0 X	150,000		127,971	61
1902	20	Lån till staden Åmål för
		ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .....................	1903	5 X	4 X	300,000	__	283,751	03
(	941)	Lån till Kinda kanalaktie-
1866)	118	bolag, för utsträckning av
l	143	Kinda båtled medelst kan ali-sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid T.inVörnnp''..........................	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		= 1,289,156: 04
		Transport	—	—	—	--	—	1,289,156	04

J) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.	§■						slut.
		Transport	—	—	—		—	1,289,156	04
		b) Järnväg slånefonden.
/1866 (1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Yäners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Yänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................	/1865-1867\| \ 1898 /	5 tf	4 X	2,600,000I)		2,068,881	21
1871	31	Lån till Karlskrona—Yäxjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Karlskrona och Yäxjö......	1872—1874	5Xä)	47, X	2,600,000	—	1,089,772	25
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 X	5 X	406,000		16,904	47
		Transport		—	—		—	4,464,713	97

*) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av
järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000
kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 av 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1912 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	4,464,713	97
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-hills jiirnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uppsala till Gävle med bi-banor .............................	1873	6 X	5 X	500,000		48,398	45
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57, X1)	5 X	5,000,000		3,015,226	12
1S76	5	Lån till Yästervik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Yästervik över Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana....................................	1877-1879	5 X2)	47, X	1,865,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-viks järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 Xa)	47* X	1,750,000		1,475,550	16
(1876 \1904	?}	Lån för anläggning av järn-väg frånYis! anda till Bolmen (numera övertaget av Karls-hamn—Yislanda järnvägs-aktiebolag) ........................	1877—1878	5 Vi 6 %	472 X	500,0003)		473,618	71
		Transport		—	—	—	--	11,004,036	74

*) Se § 3 av 1883 års reglemente.

3'' Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. .....

3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års
Riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

Reglementets

Årtal.	§•
1876	5
11876 (1879	51 13/
1876	5
/1881 (1912	1}
1881	15
1881	15

	Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1912 års
	utbetalts.			ueioppet.		slut.
Transport						11,004,036	74
Lån till Gottlands järnvägs-
aktiebolag, för anläggning av järnväg från Yisby till Hemse ..............................	1877—1879	5 X‘)	47. X	500,000		338,142	25

Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Kr ylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X1)	47.X	2,375,000		1,733,642	70
Lån till Yarberg—Borås järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-ningav järnväg från Yarberg till Borås.........	1879—1881	5 X1)	47.X	2,600,000		1,897,882	47
Lån för anläggning av järn-
väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs-aktiebolag) ...............	1883—1886	5 X	47aX	950,000		863,245	31

Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an-
läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö .........	1883—1886	5 X	47. X	300,000	—	237,466	23
Lån för anläggning av järn-
väg från Finspong till Nors-holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn-
vägsaktiebolag) ..................	1883-1886	5 X	47, X	500,000	—	388,586	95
Transport	—	—	—	—	—	16,463,002	65

*) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 saml. 1 avd. 4 käft. 7

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1912 års
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—	—	16,463,002	65
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	5 X	47. X	500,000	—	395,776	99
1881	15	Lån för anläggning av järn-
		väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn-vägsaktiebolag) ..................	1884—1887	5 X	472 X	500,000		402,657	41

1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Skara över Gös-säter till Yänern (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolagl ...........................	1887—1889	5 X	472 X	824,000		265,188	53
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med
		sidospår.............................	1887—1890	5 X	47, X	824,915 *)	_	685,573	89
1886	16	Lån till Fågelsta—Yadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-
		bolag för anläggning av järn-väg'' från Yadstena till Ödes-
		hög ....................................	1888—1890	5 X	472 X	300,000	—	249,325	32

		Transport	—	—	—	—	—	18,461,524	79

l) Enligt kungl. brev av d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Reglementets		Tiden, då				Ursprungliga beloDoet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1912 års
Årtal.	§•							Slut.

		Transport	—	—				—	18,461,524	79
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge järnyägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna
		med bibana och hamnspår	1888-1893	5 X	*7.	X	1,102,250*)	—	916,075	79
1886	16	Lån till Mora—Yänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning av järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	472	X	1,000,000	—	865,724	57
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) ...............................	1890-1891	5 %	472	%	305,000		260,678	04
1886	16	Lån för anläggning av järn-väg mellan Vittsjö och Häss-

		leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds
		järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	472	o/	404,000		390,431	87
1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk-fors ....................................	1891-1892	5 X	472	o/	90,835		78,638	09

		Transport	—	—				—	20,973,073	15

'') Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Eeglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Eapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1912 års
Årtal.							Slut.
§•
		Transport	—	—	—		—	20,973,073	15
1886	16	Lån för anläggning av järn-
		väg från Klippan till Rös-tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	47. X	290,000		251,060	10
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	47* X	1,300,000	_	1,176,941	31
1891	18	Lån till Norra Söderman-
	lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .........	1892—1896	5 X	4% X	1,800,000		1,781,595


1891	19	Lån till Härnösand—Sol-
	lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Härnösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	47. %	2,350,000		2,083,047	80


1891	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Norr-köping över Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund.........	1893-1895	5 X	472 X	653,000		585,140	06
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895—1896	5 X	47s X	1,247,000	—	1,128,958	31
		Transport	—	—	_		—	27,979,815	73

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
1896	14	Transport Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Gull-bärna till Torsås ............	1897-1899	5 X	41/, %	537,500	—	27,979,815 500,301	73 83
1910	7	Lån till Östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise-ring av förfallna annnitets-och räntebelopp å nästföre-gående lån ........................	1910	57* X	47, X	108,000		105,791	40
1896	14	Lån till Klin tehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	472 X	213,250*)		213,250
1890	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	4-72 X	563,000*)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Väst-kinde och Tingstäde .........	1899,1902	5 X	472 X	119,0003)		110,181	53
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 V	472 X	1,545,500		1,521,258	64
			u /o
		Transport		—	—		—	30,991,599	13

'') Enligt kungl. brev av den 16/lt 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214.000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.
2) Vara! vid 1912 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

°) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—	—	30,991,599	13
1896	14	Lån till Östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Linköping över Bimforsa						1,710,000
		och Kisa till Yimmerby ...	1899-1902	5 X	47* X	1,710,000	—	—
1896	14	Lån till Slite—Korna järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Koma						339,000
		till Slite ...........	1900, 1902	5 X	472 X	339,000'')	—	—
(1900	19!	Lån till Borås—Alvesta
(1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Borås till Alvesta ............	1901-1903	5 X	472 x	4,795,000		4,570,114	17
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
	vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Holts-Ijunga till Limmared.........	/1902( \1905J	5 X	472 X	505,000	—	488.039	85


1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från	(19021		472 X			1,850,000
		Orsa till Sveg ..................	<1907>	5 X	1,850,000	—	—
		(1909J
(1896	14/	Lån till Skövde—Axvalls
(1901	17/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Skövde till Axvall............	/1902/ (1905/	5 X	472 x	363,500 *)	—	363,500	—
		Transport	—	—	—	—	—	40,312,253	15

'') Enligt kung], brev av den 13/i 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med
1,000 kr.

’) Enligt kungl, brev den ''*/s 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med
5.500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§•
		Transport						40,312,253	15
1901	17	Lån för anläggning av järn-
		väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu-
		mera övertaget av Stock-holm—Västerås—Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1906	5 X	47* X	1,028,700		1,012,564	71
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från V al-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904, 1907	5 X	472 X	591,500		578,847	25

1901	17	Lån till Landskrona—Kjcv-
		Unge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning av
		järnväg från Kjevlinge till
		Sjöbo med sidospår till övedskloster .........-..........	11904)	5 X	47* X	1,192,000		1,192,000
			(1908/
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm-köping till Skebokvarn......	/19051 (1908/	5 X	472 X	532,500		532,500
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm till Vartofta ..................	119051 <1906>	5 X	472 X	510,000		510,000

1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka	(1909J
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905, 1906	5 X	472 x	290,000		290,000
		Transport	—	—	—	—	_	44,428,165	11

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1912 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	44,428,165	11
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Bilda, för an-läggning av järnväg från Borgholm till Böda .........	[1905] 1907	5 X	47, X	419,000		419,000
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-	(l90SJ
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda...........................	1906, 1907	5 X	472 X	483,300		483,300
(1901	17)	Lån till Orsa—Härjeådalens
\1905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande av järnvägsanlägg-	1905-1907 1909					2,200,000
		ningen mellan Orsa och Sveg	5 X	472 X	2,200,000	—	—
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Ränna—			472 X			486,323	22
		TsTnrrtälja järnväg...............	1905	5 X	500,000	—
		Lån till Södra Ölands järn-
1906	22
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning av järnväg från Borg-			472 X	951,5007		929,850
		holm till Näsby ...............	1908-1910	5 X	—	—
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Lidköping till Tun............	/19081 (1910/	5 %	472 X	367,500		367,500	_
1906	22	Lån till Varberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till
		Ätrans station ..................	1908, 1912	5 X	472 X	1,185,000	—	1,185,000	—
		Transport \| -	—	—	—	—	50,499,138	33

*) Varaf vid 1912 års slut återstodo ej lyftade kr. 21,650.

Reglementets		Tiden, då			Ursprunglig beloppet.		Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.		vid 1912 års
Årtal.
§■
		Transport		—	—		—	50,499,138	33
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från	/19081
		Skara till Timmersdala......	il91l\|	5 ^	47. X	352,500	—	352,500	—
1906	22	Lån till Mjölby—Hästkol-
		mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1910	5 X	47. X	800,000!)	—	799,600	—
1906	22	Lån till TJppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ......	1909	5 X	47.x	1,040,0002)	_	693,000	___
J1906	221	Lån till Kil—Fryksdalens
\1910	42/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Kil till Torsby..................	1911—1912	5 X	47. X	2,500,000=)		1,666,500
/1906	22]	Lån till Lysekils järnvägs-
\1910	42/	aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg..........................	1911—1912	5 X	47. X	1,200,000=)		800,000

		Transport	\|	—		—	54,810,738	33

0	Varaf	vid 1912	års slut återstodo ej lyftade kr.	400.
’)	D:o	vid	d:o d:0 »	547,000.
*)	D:0	vid	d:o d:o »	833,500.
*)	D:o	vid	d:o d:o 1	400 000,

(Riksgäldskontorcts reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetatts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonoet.	Kapitalåterstod vid 1912 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport		—	—		—	54,810,738	33
1906	22	Lån till Väderstad—Skän-ninge—Bränninge järnvägs-aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skänninge till Brän-ninge .................................	1912	5 X	4.1/ °/ * /2 /o	788,5001)		400,000
1906	22	Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an-läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............ = 53,988,182: 29	1912	K ©/ o /o	±7. *	100,000*)	—	66,600	—
		Svimma		—	—	_	—	55,277,338	33

’) Varav vid 1912 års slut återstodo ej lyftade kr. 388,500.
’) D:o vid d:o d:o > 33,400.

Av 1906 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000
kronor,'' att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor, årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett
av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldige att gottgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnads förslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sått och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av
kungl kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning
och besiktning av enskilda järnvågar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en
halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,
dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgives,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig
ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfar
es så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande
anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt
alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj: t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under
bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden ävensom för skada och in träns: samt
att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslaganvisa.

Av 1910 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av
dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst
så stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

S:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som
bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik
förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först
gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den
av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan
fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka
Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla
de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.
Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

Av 1911 års Riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd
från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och
Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond
av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och medar 1912
med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond
anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,
om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från
riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbjggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt
hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,
som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara
uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kung!. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar
sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig
ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans
tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och
är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och
arbetsplanens granskning föranledas.

5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån
vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav
minst så stor del, som motsvarar eu fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalniugsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. Eu femtondel av
den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen
blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och
besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 9

(Riksgäldskontorets reglemente.)

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras
sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent
å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres
ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande
sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd
med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom
fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning
såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalaa
till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i
sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,
som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av
försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,
förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.

8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för
den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan
fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör eu tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen
meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt
underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.
Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor
och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i Riksdagens hus.

Övervaktmästaren i Riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret
honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut
av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,
skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som
är anställd hos Riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller
tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar
och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren
såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen
vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda
vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till
anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,
att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen
avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter
icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset
och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för
riksdagens behov upphandlade effekter.

Avlönings stat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

1 sekreterare och ombudsman...
1 kamrerare...........................

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

1 d:o d:o ..............................

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1 d:o registrator och kanslist...
1 d:o revisor och bokhållare ...

1 första gradens tjänsteman, kammarskrivare
........................

2 d:o d:o ..............................

1 förste vaktmästare ...............

1 vaktmästare ........................

2 d:o ....................................

Summa

Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
5,000	2,800	_	7,800 (
5,000	2,500	—	7,500 /
3,500	1,500	—	5,000
3,500	1,500	—	5,000 )
3,000	1,500	1,000	5,500
3,000	1,500	—	4,500
3,000	1,500	—	4,500
1,800	1,000	—	2,800 1
3,600	2,000	—	5,600 J
1,200	600	—	1,800 \|
800	600	—	1,400 \
1,600	1,200	—	2,800 j
35,000	18,200	1,000	54,200

Ålderstillägg

med 500 kr. och efter 10

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

med 500 kr. och efter 6

med 200 kr.

med 200 kr. och efter 10

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid Riksdagens bibliotek.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
Riksdagens bibliotekarie .........	4,000	1,800	5,800	(lifter 5 år kan lönen höjas med < 500 kr. och efter 10 år med ( ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare ...............	800	600	1,400	(Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 200 kr.
Summa	4,800	2,400	7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna
av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige
tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,
Riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid Riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela
året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under
den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om
dagen.

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket
anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda
arvode,, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å
andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid Riksdagens hus.

		Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
1 övervaktmästare ..		1,400	1,000	2,400	(Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr.
1 övermaskinist .....		1,400	1,000	2,400	(Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr.
Summa	2,800	2,000	4,800

Arm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
av statistik över förbrukningen av elektricitet.

Pensionsstat vid. riksgäldskontoret.

	Kr.
Förre notarien August Neijber ............................................................	3,000	—
> registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	2,500	—
» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart ..........................................	2,000	—
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........	4,000	—
i maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskar Nilsson .........	700	—
» vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........	1,000	—
Summa kronor	13,200	—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

* Fullmäktige i Kiksgäldskontoret.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl.,
Stk. P. da C. O., E. Pr. Kr. O. Pa kl. m. br., St.-Off. Fr. H.
L., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1913);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. Pa kl., E. N. O.,
K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
1912); _

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. Pa kl., E. N. O.,
andre deputerad (vald 1911);

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. K. O,,
E. V. O., K. N. O. 2:a kl. (vald 1913);

Axel Ekman, bruksägare, E. N. O., E. Y. O., E. D. D. O., K. Y. O.
2:a kl. (vald 1912);

Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, godsägare, E. N. O., E. V. O., E. Anh.

A. Bj. O. Pa kl. (vald 1913);

Gustaf Kobb, Fil. D., professor, (vald 1913).

Suppleanter:

Axel Fredrik Vennersten, fabriksidkare, K. V. O. 2:a kl., E. Pr. Kr. O.
2:a kl.

Henne Sebastian Tamm, direktör.

Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, R. V. O.

Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1913 års statsrevision.

Utsedda av Riksdagens Första kammare:

Revisorer:

A. Hugo Falilén, ledamot av Första kammaren,

frih. O. H. A. Fleming, » > » »

K. E. von Geijer, » » » »

E. A. Hallin, » » » »

G. S. Neiglick, » » » »

A. Åström, » » » »

Suppleanter:

G. M. H. Ekelund, ledamot av Första kammaren,
Johan Nilsson, » » » »

Anton Hahn, » » » »

Utsedda av Riksdagens Andra kammare:

Revisorer: •

Ledamöterna av Andra kammaren:

J. J. Byström,

J. B. Eriksson i Grängesberg,

K. Y. Eydén,

J. Ström,

C. P. Jansson i Edsbäcken,

J. P. Jesperson.

Suppleanter:

Ledamöterna av samma kammare:

N. E. Lindberg,

A. O. Eune,

S. Söderberg i Hobborn.

1913 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgivas .........................................................

Allmänna byggnadslånefonden......................................................

Allmänna hypoteksbanken ............................................................

Amortering, fonden för statsskuldens ..........................................

Anslag å riksstaten ..................................................................

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ...................................................

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................

Anteckningsböcker, kamrerarens ock kassörens..............................

Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för .................................

Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade

» i Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.........

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret

Avbetalning å statsskulden, anslag till .......................................

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............

» för d:o vid Riksdagens bibliotek ......

» för d:o vid Riksdagens hus...............

Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning ....................................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ....................................

Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ...

Behållningar, statsverkets............................................................

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ...........................

Berättelser, fullmäktiges...............................................................

» justitieombudsmannens .............................................

» Riksdagens revisorers................................................

Besiktning å Riksdagens hus ......................................................

Besvär över fullmäktiges beslut ................................................

Bevillningsförordning, utfärdande av ny .......................................

Bibanelånefonden

Bibliotek, Riksdagens..................................................................

Bibliotekarie, » ..................................................................

§ 2.

§§ 23, 28 o. sid. 43—46
§ 61.

§§ 14, 20, 21.

§§ 20, 33.

§ io.

§ 69.

§ 50.

§ 33.

§ 32 mom. 4.

§ 32 mom. 1.

§ 32 mom. 4.

§§ 20, 33.

Sid. 68.

Sid. 69.

§§ 78-80.

§ 71.

8 32 mom. 4.

S 17.

§ 32 mom. 4.

§ 54.

§ 32.

§§ 32, 56.

§ 51.

§§ 49, 76.

§ 65.

§§ 22,36 o.sid. 64—67.
§§ 32, 64.

§§ 32, 67.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1 avd. 4 höft.

(Riksgäldskontorets reglemente.)

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 53.

Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o. sid.43—46.

Dekorering av Andra kammarens plenisal med väggmålningar ... § 32 mom. 2.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 50.

Egnahemslånefonden..................................................................... § 34.

Elektriska ledningar för distribuering av energi från statens kraftverk
vid Älvkarleby, anslag till....................................... § 34.

Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret § 80.

Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition ............................................................... § 32.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 70.

» d » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 77.

» » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 4.

Fiskerinäringens befrämjande, fonden för.................................... § 34.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21.

Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20, 24.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 22, 23, 36.

» » , förteckning ä .............................. Sid. 43—58.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67.

» granskning av riksdagsmännens ................................. § 66.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 71.

» anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... § 19.

» äga att av Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
.................................................................. § 11.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10.

t> antal för besluts fattande ................................... §§ 46, 65.

» arvoden och resekostnadsersättningar ........... § 32 mom. 4.

» befattning upphör................................................... § 7.

» berättelser............................................................... § 54.

» besluts överklagande ............................................ §g 49, 76.

» deputerade ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4.

» ombud..................................................................... §§ 9, 61.

» omröstningar ......................................................... § 48.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 3.

» protokoll ............................................................... § 42.

» sammankomster ...................................................... §§ 42—49.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken.
............................................................. § 65.

» ställande till ansvar................................................ § 11.

» suppleanter ............................................................ Sid. 71.

» » , deras inträdande ................................. §§ 4, 5, 7.

» särskilda uppdrag............... §§ 50—66.

Fullmäktiges tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45.

* överläggningar ...................................................... §§ 47, 48.

Förfall för fullmäktige ............................................................... § 44.

Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 17.

Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid... § 32 mom. 4.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 4.

Grundlagar m. in., utgivning av eu samling utländska............... § 32 mom. 1.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65.

Göteborg—Alingsås, anslag för utläggning av ytterligare ett

järnvägsspår mellan ................................... § 34.

Hantverksldnefonden .................................................................. § 34.

Hus, Riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52.

» ang. uppförande av nya för Riksdagen och riksbanken m. in. § 53.

Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40.

Hypotelcsbank, Sveriges allmänna ................................................ § 61.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12—19

Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14.

Inspektor över Riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64.

Instruktion för övervaktmästaren i Riksdagens hus ..................... Sid. 67.

Inventarier i Riksdagens hus...................................................... §§ 51, 57.

Inventering av låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 50.

Jord förmedlings fonden.................................................................. § 34.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 mom. 5.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5.

» ämbetsberättelse ....................................... § 32 mom. 5.

» ämbetsresor................................................ § 32 mom. 5.

» expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 5.

» insättande i ämbetet ................................. § 65.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av

en historik över .......................................... § 32 mom. 5.

Järna—Nyköping—Norrköping, anslag till fortsättande av statsbanan

mellan.............................................................................. • § 34.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. § 22 o. sid. 47—64

» statens, anslag till ................................................... § 34.

Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60.

Järnvägslånefonden.............................................................. §§ 22, 28, 36 o. sid. 47—64

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rörlig ............... § 34.

Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av................................. § 34.

Kapitalfor äring ar, riksgäldskontorets vid 1912 års slut utbalan serade

......................................................... Sid. 43—58.

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1912 års slut utbalanserade Sid. 38—42.

Karungi—Haparanda, anslag till anläggning av statsbanan mellan

Kassaförstärkning åt statsverket...................................................

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets .................................

Kinda kanals aktiebolag, revision av...........................................

Kiruna—Riksgränsen, bandelen, införande av elektrisk drift å, m. m.

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutionsutskottets protokoll, utredning för en publikation av

Konstitutorial för tjänsteinnehavare .............................................

Konvertering av äldre statslån......................................................

Kraftstation vid Porjusfallen, anslag till anläggning av...............

» » Trollhättan, » » » » ...............

» » Älvkarleby, » » » » ...............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

> riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen av........................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvidations- och amortissementsfonderna.......................................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering av..............................

Lånerätt, riksgäldskontorets........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av....................................

Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................

Markförvärv för stationsutvidgningar, anslag till ........................

Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arvode för ...........................

Norrländska nyodlingsfonden ......................................................

Obligationer, riksgäldskontorets ...................................................

Odlingslånefonden ........................................................................

Ombud, Konungens .....................................................................

» , fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

Ordförande, vice, bland fullmäktige .............................................

Papper, upphandling av...............................................................

Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens

bibliotek och Riksdagens hus..........................................

Pensionsfond, för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl.
Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, Riksdagens
bibliotek och Riksdagen hus ..............................

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................

Plenisal, Andra kammarens, angående dekorering av..................

Porjusfallen, anslag för anläggning av en kraftstation vid, m. m.

Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret.................................

» ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ......

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

§ 34.

§ 12.

§ 17.

§ 59.

§ 34.

§ 70.

§ 32 mom. 1.

§ 67.

§ 12.

§ 34.

§§ 13, 38, 39.

§ 16-§ 14.

§§ 4, 7.

§§ 20, 30, 33.

§ 50.

§§ 34, 36.

§§ 12-19.

§ 22 o. sid. 47—64.
§ 68.

5 67.

§ 34.

§ 67.

§ 34.

§§12,14,15,17,19,30.
§ 34.

§ 47.

§§ 9, 61.

§ 48.

§ 3.

§ 57.

§§ 78-80.

§ 24.

§ 67.

Sid. 70.

§ 32.

§ 34.

§ 13.

§ 63.

§§ 14, 30.

Protokoll, ktiges ...............................................................

» dagens, tryckning av ..........................................

» iksdagens, för åren 1900—1910, ang. utgivande av

tt person- ock sakregister till.................................

Redovisning v de till riksgäldskontoret ingående medel...............

19 0, angående kostnaderna för....................................

Renar, lånef nden för inköp av...................................................

Resekostnads sättning för Riksdagens revisorer ...........................

» » fullmäktige ..........................................

» > justitieombudsmannen...........................

Revisionsberä telser från enskilda järnvägsbolag ...........................

Revisionskost åder........................................................................

Revisorer, iksdagens, vid 1913 års statsrevision, ock deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande av kallelse till deras första

sammanträde................................................

> » ang. inkallande av suppleanter........................

» » råd ock yttranden av dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

» » traktamenten ock resekostnader för ...............

» u es av fullmäktige för granskning av Strömskolms
n a kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
manna hypoteksbanks ock konungariket Sveriges

s dshypotekskassas förvaltning .................................

Revisorernas berättelser .............................................................

Riksbanken, ng. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

kattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ng. kreditiv i banken för riksgäldskontoret ......

» g. uppförande av nytt hus för..............................

Riksdag, 191 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten

Riksdagens b blioteharie ...............................................................

» h s ...........................................................................

» » , ang. avlöning för övervaktmästaren ock övermaskinisten
vid m. m........................................

» > , instruktion för övervaktmästaren i .....................

» , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

Riksdagsbibr teket........................................................................

Riksdagshan ingar, tryckta, ang. vården av ..............................

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagskost åder........................................................................

» anslag till ......................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksgäldskon orets befattning med riksstatsinkomsterna ...............

» befattning med riksstatsutgifterna ..................

» fonder ............................................................

§ 42.

§ 57.

§ 32 mom. 1.
§ 40.

§ 32 mom. 1.
§ 34.

§ 32 mom. 1.
§ 32 mom. 4.
§ 32 mom. 5.
§ 60.

§ 32 mom. 1.

Sid. 72.

§ 55.

§ 11.

§ 32 mom. 1.

§§ 59, 61, 62.
§§ 32, 56.

§ 13.

§ 16.

§ 53.

§ 32 mom. 1.
§§ 32, 67.

§§ 32, 51, 52.

§ 32.

Sid. 67.

§ 52.

§§ 32, 64.

§ 58.

§ 53.

§ 32.

§ 65.

§§ 25—30.

§§ 31—37.

§§ 20, 24.

Riksgåldskontorets, fordringar för utlämnade lån ..............

& fullmäktige..........................................

» föremål............................................................

» huvudbok ......................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

» lånerätt............................................................

» lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper......................................................

skulder............................................................

* styrelse............................................................

■> upplåning.........................................................

k utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

s änke- och pupillkassa.......................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av ................................................

Riks statsinkomst ernå, riksgåldskontorets befattning med...............

Rilcsstatsutgif''terna, riksgåldskontorets befattning med..................

Räkenskaper, riksgåldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen av............................................................

Räntor å statsskulden, anslag till................................................

Rörlig materiel vid statens järnvägar, anslag till...........................

Sammankomster, fullmäktiges......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande av

kallelse till .............................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens

bibliotek och Riksdagens bus .........................................

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......................................

Skrifmaterialier för Riksdagens behov..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för...........................

» riksgäldskontorets, förteckning å....................................

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges .................................

Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............

Statslån, äldre, konvertering av...................................................

Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................

Sirömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige.........................................................

» , deras inträdande ......................................................

» för Riksdagens revisorer ..........................................

» , ang. inkallande av...................................................

§§ 22, 23, 36 o. sid. 43—58.

...... Sid. 71.

...... § I .

..... § 40.

...... §§ 2, 12-19.

...... § 16.

...... §§ 34, 36.

...... §§ 12—19.

......§§12, 14,15,17,19,30.

...... §§ 40, 41.

...... §§ 14 o. sid. 38—42

...... §§ 3—11.

..... §§ 12, 19, 36.

...... §§ 31-39.

...... § 17.

..... § 32 mom. 4.

...... § 14 mom. 4.

...... §§ 25-30.

...... §§ 31—37.

...... §§ 40, 41.

...... § 14.

..... §§ 20, 33.

...... § 34.

..... §§ 42—49.

§ 55.

§ 65.

§§ 9, 32.

§ 67.

§ 13-§ 48.

§ 57.

§ 14.

Sid. 38
§ 62.

§ 17.

§ 12.

§ 15.

§ 59.

§§ 3-11.
Sid. 71.

§§ 4, 5, 7.
Sid. 72.

42.

Suspension a tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Sveg—Brun o, anslag till statsbanan mellan ..............................

Telefonkabel ill Gottland, anslag till ..........................................

Telefonväs , statens, anslag för fortsatt utveckling av ............

Telegrafväse , statens, anslag till fortsatt utveckling av............

Tjänsteförsu melscr, frågor rörande .............................................

Tjänsteinne vare vid riksgäldskontor, Riksdagens bibliotek och
Riks agens hus,

svärshänvisning för................................................

ntledigande av .........................................................

nsionering av.........................................................

Tjänstemän vid riksgäldskontor, antagande av ...........................

» » » , avlöning för..............................

» » Riksdagens bibliotek..........................................

» » Riksdagens hus ................................................

» » justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande av

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, Riksdagens
bibliotek och Riksdagens hus............

Traktamenten, Riksdagens revisorers ..........................................

Trollhättan, anslag till anläggning av en kraftstation vid, m. m.

Tryclcfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning av Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

» av revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...

Täckdikningsfonden .....................................................................

TJlriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan ..................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

Uppbördsmedel, särskilda ............................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling av papper för tryckning av Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppslagsbok över 1913 års Riksdags arbeten ...........................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper....................................

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vattenfallsstyrelsen, anslag till täckande av förskott.....................

Veittijärvi—Kaningi—Matarengi, anslag till statsbanan mellan...

Vice värden i Riksdagens hus ...................................................

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek
och Riksdagens bus .......................................

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret

Väggmålningar i Andra kammarens plenisal, anslag till ............

§§ 72-77.
§ 34.

§ 34.

§§ 72-77.

§ 76.

§ so.

§§ 78-80.

§ 70.

§ 32.

§§ 32, 67.

§ 32.

§§ 68, 69, 71.

§§ 44, 45.

§ 67.

§ 32 mom. 1.

§ 34.

§ 32.

§ 57.

§§ 32, 56.

§ 32.

§ 34.

§ 6.

§ 32 mom. 4.

§ 67.

§ 29.

§§ 50—66.

§ 57.

§§ 12, 19, 34, 36.

§ 32 mom. 1.

§§ 31-39.

§ 41.

§ 17.

§ 34.

§ 57 o. sid. 68.

§ 67.

§ 70.

§ 32.

Vänersborg—Göteborg, anläggning av ny farled mellan............... ■ § 34.

Ålder stillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontorets, Riksdagens
bibliotek och Riksdagens hus.............................. § 67.

Älvkarleby, anslag för anläggning av ett kraftverk vid............ § 34.

Älvkarleby, anslag till anläggning av elektriska kraftledningar från § 34.

Älvsby—Piteå, anslag till statsbanan mellan ............................ § 34.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............................. § 32 mom, 4.

överlåtelse på viss person av riksgäldskontorets obligationer ...... § 15.

överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48.

Övertagna lån, amortering och förräntning av ........................... §§ 20, 33.

Övervaktmästaren i Riksdagens hus, instruktion för .................. Sid. 67.

övervaktmästaren och övermaskinisten i Riksdagens hus............... § 32.

CEXTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1913.

Herrar Fullmäktiges i Rilcsgäldskontoret ''utredning och förslag om
åstadkommande av ökad skyndsamhet i publicerandet av
kamrarnas protokoll.

Till Riksdagens Törsta kammare.

I en vid 1912 års riksdag inom Första kammaren väckt motion
nr 85 hemställde herr S. Clason, att kammaren ville besluta anordna en
utredning om åstadkommande på i motionen angivna grunder av ökad
skyndsamhet i publicerandet av kammarens protokoll.

Sedan Första kammarens första tillfälliga utskott häröver avgivit
utlåtande (nr 4), beslöt kammaren den 28 februari 1912, med bifall till
utskottets hemställan, att åt riksgäldsfullmäktige uppdraga att, på sätt
fullmäktige funne lämpligt, låta verkställa utredning i vad mån ökad
skyndsamhet i publicerandet av kammarens protokoll kunde ernås, samt
för kammaren framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde giva
anledning.

Yidare har Andra kammaren, med bifall till en därstädes av herr
A. Cederborg väckt, av kammarens femte tillfälliga utskott (i utlåtande nr
4) tillstyrkt motion nr 270 den 13 mars 1912 beslutat lämna fullmäktige
enahanda uppdrag med avseende å denna kammares protokoll.

För fullgörande av dessa uppdrag hava fullmäktige till en början
införskaffat yttranden i frågan från förste notarien hos Första kammaren
kanslirådet C. F. Yougt, förste notarien hos Andra kammaren, sekreteraren
T. Hedrén och föreståndaren för Riksdagens tryckeriavdelning
filosofie kandidaten J. P. Yelander.

Kanslirådet Yougts yttrande är i huvudsak av följande innehåll:

»De nuvarande stadgandena om kamrarnas protokoll återfinnas del
i riksdagsordningens §§ 76 och 77, dels ock i Första kammarens ord
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 1

ningsstadga § 14 och Andra kammarens arbetsordning § 15. Enligt
dessa stadganden göres en bestämd skillnad mellan två olika delar av
protokollet, det s. k. sto mprotokollet, som föres av sekreteraren (ordningsstadgan
§ 14, l:o och arbetsordningen § 15, l:o) och ledamöternas yttranden,
som skola, så vitt ske kan, ordagrant upptecknas av särskilda,
för sådant ändamål anställda tjänstemän. I praktiken tillgår detta på
följande sätt:

1) Stomprotokollet. Yid kammarens sammanträde för sekreteraren
ett memorialprotokoll, innefattande korta anteckningar rörande ämnet för
överläggningen, namnen å de ledamöter, som därunder yttra sig, talmannens
yttranden och propositioner, utgången av omröstning, där sådan
äger rum, och kammarens beslut. Med ledning av dessa anteckningar
och övriga handlingar uppsätter den s. k. stomnotarien stomprotokollet,.
vilket, sedan det av sekreteraren genomgåtts och rättats, av honom uppläses
till justering i Första kammaren på sjunde och i Andra kammaren
på sjätte dagen efter plenum. Av stomnotarien uppgöres också, åtminstone
i Första kammaren, en s. k. kapprock, d. v. s. ett omslag, innehållande
dag och tid för plenum, talarnes namn samt de nummer, varmed
deras anföranden äro i stomprokollet betecknade.

2) Yttrandena upptecknas av stenografer, notarier, och granskas av
förste notarierna, innan de justeras av ledamöterna. Förfarandet är något
olika i de båda kamrarna, varför här lämnas en särskild redogörelse för
de olika förfaringssätten.

a) Första kammaren. För upptecknandet finnas anställda från och
med 1912 års riksdag sex — förut fem — notariepar. Yarje par
tjänstgör i tur och ordning från Eiksdagens början eu timme, dock med
det undantag, att dels det tjänstgörande notarieparet kvarsitter i tjänstgöring
över timslaget under pågående anföranden i två minuter — detta
för att såvitt möjligt icke göra avbrott i referatet av pågående anförande»
— dels ock att det notariepar, som börjar sin tjänstgöring klockan 4 eftermiddagen
och klockan 12 på natten, är skyldigt att fortsätta till slutet
av plenum, detta för att koncentrera notariernas tjänstgöring till ett
tillfälle på förmiddagen och ett tillfälle på eftermiddagen, vilket med
hänsyn till notariernas anställning i ämbetsverken och deras övriga göromål
av dem anses vara av synnerlig vikt.

Sedan ett notariepar slutat sin timme, fördelas arbetet efter lottning
så, att den ena notarien får ena hälften och den andra notarien
andra hälften, och arbetet med uppsättningen verkställes av vardera.

notarien med tillhjälp av hans egna och. den andra notariens stenografiska
anteckningar. Därvid är att märka, att svårare anföranden icke
kunna uppsättas — jag undviker med avsikt det alldeles missvisande
uttrycket »utskrivas»; intet anförande kan »utskrivas» ordagrant sådant
som talaren hållit det och notarien skrivit det — utan kollationering,
då det i det andra stenogrammet kan finnas åtskilligt, som undgått den
notarie, som fått uppsättningen på sin lott, och då det alltid är lättare
för en notarie att läsa sitt eget stenogram än en annans. I Andra
kammarens kansli lärer kollationering vara regel. De uppsatta anförandena
avlämnas sedan på andra dagen efter plenum, d. v. s. för onsdagsplenum
på fredagen och för lördagsplenum på måndagen före klockan
10 förmiddagen till vederbörande förste notarie.

Förste notarier finnas från och med 1912 års riksdag tre, förut två.
De tjänstgöra efter särskilt uppgjord turlista två timmar i sträck, dock
att dels förste notarie tjänstgör utöver timslaget så länge anförandet
pågår, dels och den förste notarie, som börjar sin tjänstgöring klockan B
eftermiddagen och klockan 11 eftermiddagen, tjänstgör ända till slutet
av plenum. Sedan förste notarien mottagit de till hans tjänstgöringstid
hörande anföranden, har han att hopliäfta de särskilda talarnas anföranden,
numrera dem och att, med ledning af egna anteckningar, genomgå
och rätta (revidera) anförandena, därvid han särskilt har att tillse att
icke några omeningar eller felaktiga faktiska uppgifter förekomma. Därefter
utsänder han på tredje dagens morgon — d. v. s. för onsdagsplenum
på lördagen och för lördagsplenum på tisdagen — före klockan
10 förmiddagen de reviderade anförandena med särskilda missiv till vederbörande
talare. Uti missiven anmodas talarna att till kammarens
kansli återställa anförandena senast å sjätte dagen efter plenum, d. v. s.
för onsdagsplenum å tisdagen och för lördagsplenum å fredagen. Vid
återlämnandet inläggas anförandena i den s. k. kapprocken, där undertiden
även det av sekreteraren underskrivna stomprotokollet inlagts, och
således skulle på sjunde dagen, då stomprotokollet uppläses till justering,
protokollet vara fullt färdigt. Så är emellertid ofta icke förhållandet,
utan registratorn måste från en eller annan ledamot infordra yttranden,
som icke blivit i rätt tid till kansliet återställda. Protokollet lämnas så
till tryckning.

b) Andra hammaren. Här finnas från och med 1912 års riksdag
nio — förut åtta — notariepar och fem — förut fyra — förste notarier.
De huvudsakliga olikheterna mot förfarandet i Första kammaren äro:

a) att varje notariepar tjänstgör blott en halvtimme och att varje
notarie sålunda för varje tjänstgöringstur får på sin lott blott en kvart

b) att tjänstgöringsturerna icke äro begränsade till eu på förmiddagen
och en på eftermiddagen utan att varje notariepar måste beräkna
att få tjänstgöra var nionde halvtimme.

c) att skrivningen avbrytes med halvtimslag och timslag, dock att
det vid slaget tjänstgörande paret skriver meningen till slut.

d) att de uppsatta anförandena avlämnas till förste notarierna, anförandena
för förmiddagsplenum dagen efter plenum före klockan 7 eftermiddagen
och anförandena för aftonplenum andra dagen efter plenum
före klockan 10 förmiddagen.

e) att förste notarierna icke utsända anförandena med missiv utan,
på samma tid som de i Första kammaren utsändas, inlägga dem i de
så kallade kapprockarna.

Efter denna redogörelse för det nu tillämpade förfaringssättet gäller
det att undersöka, i vad mån proceduren må kunna förkortas.

Motionären i Första kammaren har fullt riktigt uppdelat proceduren
i tre huvudavdelningar: 1) stenograferingen och stenogrammens »utskrivning»,
2) justeringen och 3) tryckningen, och samme motionär har såsom
ett önskemål för närvarande uppställt, att publiceringen av kamrarnas
protokoll kunde ske efter cirka 4 dygn.

För den ifrågasatta förkortningen av tiden för publicerandet av
kamrarnas protokoll fordras för det första förkortning av tryckningstiden.
Enligt den av tryckeriföreståndaren lämnade utredningen lärer denna
kunna förkortas till omkring ett dygn från protokollets avlämnande till
tryckning. Härvid är dock att märka, att med en så knappt tillmätt
tid för sättning, korrekturläsning, tryckning och häftning det torde vara
svårt att bereda tillfälle för sekreterarens nu brukliga, såsom mycket
lämplig befunna granskning av protokollet i korrektur. Att den snabbare
tryckningen, särskilt då denna måste äga rum på lördagseftermiddag
och söndag, kommer att medföra en högst väsentlig ökning i kostnaden
är självfallet.

Yad för det andra förkortningen av justeringstiden beträffar, är
detta utan tvivel det moment, där den största tidsbesparingen skulle
kunna göras. Utan att närmare ingå på detta ämne, vilket egentligen

faller utom omfånget för min utredning, kan det dock sägas utan överdrift,
att den nu tillmätta justeringstiden, tre dygn, är i förhållande till
de övriga momenten — uppsättningen och tryckningen — alltför långt
tilltagen. I det följande måste jag utgå från att den kan inskränkas till
ett dygn; och skall något resultat kunna vinnas, är detta absolut nödvändigt.
Visserligen skulle genom justeringstidens ytterligare förkortning —
nämligen till fem timmar — eu ännu snabbare publicering kunna vinnas,
men med hänsyn till kammmarledamöternas av ett allt mera forcerat
riksdagsarbete strängt upptagna tid torde eu så kort justeringstid icke
rimligtvis kunna ifrågasättas.

Återstår så det tredje momentet, uppsättandet och reviderandet av
anförandena. I normala fall åtgår för varje notarie i Första kammaren
för uppsättande av den halvtimmes stenogram, som faller på hans lott
för varje plenum, en tid av sex timmar. Detta i normala fall. Om
anförandet varit särskilt svårt att uppfatta eller berört mera speciella
ämnen, så att detsamma fordrat särskilt studium för att komma in i ämnet,
erfordras vida längre tid — det finnes exempel på att en halvtimme
tagit 12 timmar för utarbetande. Å andra sidan kan det inträffa, att
talare, som varit lätt att uppfatta — vilket särskilt är händelsen i början
av diskussionen, då anförandena i regel äro bättre genomtänkta,
och framför allt då talaren yttrar sig från talarstolen — kunnat refereras
på kortare tid än ovan angivits. Au är att märka, att de flesta

av notarierna innehava anställning i ämbetsverk, som hindrar dem från
att förr än fram på eftermiddagen — jag tatar nu om förmiddagsplenum
— börja arbetet med stenogrammets dechiffrering och utskrivning
av anförandena. Tillkommer så aftonplenum, är det omöjligt att
fullborda arbetet på den nu anslagna tiden utan anlitande av natten,

vilket också torde vara det vanliga redan under nuvarande förhållanden.
Förste notariens arbete måste alltid förläggas till natten, ty de två timmars
referat, som han mottager klockan 10 förmiddagen, kunna ej börja
bearbetas av honom förr än på eftermiddagen samma dag, beroende

därpå att alla de nuvarande förste notarierna innehava anställning, som
omöjliggör ett annat förfarande. Förste notarierna i Andra kammaren
äro emellertid så till vida bättre situerade, som de mottaga anförandena
redan klockan 7 eftermiddagen dagen efter plenum och sålunda hava
två nätter till sitt förfogande och dessutom äro befriade från missiverandet
av anförandena. Emellertid, skall något kunna vinnas, så måste
någon förkortning i tiden för uppsättandet och reviderandet företagas,

men å andra sidan får denna förkortning ej göras större, än som är
absolut nödvändigt för vinnande av det utav motionären avsedda mål —
såvida man icke vill slå in på den både dyrbarare och i avseende på
resultatet säkerligen vida sämre utvägen att med avskedande av den
nuvarande stenografkåren anställa yrkesstenografer i den mån sådant
är möjligt.

För vinnande av motionärens önskemål utan tillgripande av sist
antydda utväg bär jag uppgjort följande schematiska förslag, avsett för
normala förhållanden, d. v. s. arbetsplenum endast onsdag och lördag
med aftonplenum endast lördag.

Onsdagens plenum avlämnas till förste notarien torsdag klockan 7 eftermiddagen,

utsändes (även i Andra kammaren) fredagen klockan 10 förmiddagen
till ledamöterna med föreläggande att återställa referaten senast
lördag klockan 10 förmiddagen,

justeras i lördagens plenum och avlämnas till tryckning, som torde
kunna vara färdig till söndagen.

Lördagens förmiddags- och aftonplenum avlämnas till förste notarien
respektive måndag klockan 10 förmiddagen och klockan 7 eftermiddagen,

utsändes tisdag klockan 10 förmiddagen till ledamöterna med föreläggande
att återställa referatet senast onsdag klockan 10 förmiddagen,

justeras i onsdagens plenum och avlämnas till tryckning.

Denna procedur skiljer sig från den nuvarande huvudsakligen i förkortningen
av tiden dels för uppsättande av onsdagsreferaten för notarierna
i Första kammaren, dels och för reviderandet av onsdagsreferaten
för samtliga förste notarierna; och det torde icke kunna ifrågasättas, att
tjänstemännen skola kunna åtaga sig det forcerade arbete, som härav
blir en oundgänglig följd, utan en motsvarande ökning av löneförmånerna.
Detta oavsett lider förslaget av åtskilliga svagheter:
l:o) är det avsett endast för normala förhållanden. Inträffar, såsom
ofta är fallet, särskilt mot riksdagens slut och även dessförinnan i Andra
kammaren, arbetsplena även på mellandagarna, låter det sig svårligen
genomföras, åtminstone utan en högst väsentlig ökning av arbetskrafterna ;

2:o) är det svårt att genomföra, såvida aftonplena inträffa på onsdagen.
Det möter då snart sagt oöverstigliga svårigheter för notarierna
att kunna avlämna hela onsdagens referat till torsdags afton, och under

annan förutsättning finnes ej någon tid för förste notariens revision, då
denna ju alltid måste försiggå på torsdagsnatten, såvida icke i avseende
å dessa anföranden justeringstiden kunde inskränkas till tiden från kl. 7
fredags eftermiddag till lördags förmiddag kl. 10;

3:o) lämnar det ytterst ringa eller ingen tid för sekreteraren att,
såsom nu är vanligt, granska yttrandenas överensstämmelse i avseende
på yrkandena med stomprotokollet;

4:o) förutsätter det mer än för närvarande tillgång på skickliga
maskinskriverskor. Det torde vara nödvändigt både för nedskrivandet
och den hastigare tryckningen, att maskinskrift alltid anlitas, och det
kan ju även ifrågasättas, huruvida det icke är nödvändigt, att i enlighet
med motionärens förslag referaten avfattas i dubbla exemplar, på det att,
om anförandet ej återställes av talaren, tryckning må kunna äga rum
efter duplettexemplaret:

5:o) är det fara värt, att åtminstone eu del av den nuvarande
notariestammen ser sig nödsakad att, oavsett ökade avlöningsförmåner,
lämna sin anställning i Riksdagen. Arbetet är redan nu ytterligt ansträngande,
och eu forcering av detsamma skulle säkerligen ställa många av
de nuvarande notarierna inför nödvändigheten att icke ånyo söka anställning
i kansliet. Svårigheten låter sig icke hjälpas genom att vederbörande
notarie under riksdagen eller en del av densamma söker tjänstledighet
i det verk, där han är anställd, ty dels är det med de relativt
ringa arbetskrafter, som numera stå ämbetsverken till buds, svårt för
dessa att bevilja sådan tjänstledighet, dels har en sådan, om den verkligen
erhålles, alltid den följden, att vederbörandes befordringsutsikter
försämras, och detta i vida högre grad än som motsvaras av den stundom
i utsikt ställda »ersättningen för mistade tjänstgöringspenningar».
Det återstår ju då för Riksdagen att söka arbetskrafter utom tjänstemännens
klass, men såsom också motionären antytt, skulle detta under
nuvarande förhållanden knappt låta sig göra. Det har också på senare
år visat sig allt svårare att på ett tillfredsställande sätt rekrytera notariekåren
och försöken att vid denna rekrytering gå utom tjänstemännens
klass hava icke slagit väl ut.»

Sekreteraren Hedrén har i sitt yttrande anslutit sig till det av kanslirådet
Yougt framställda, ovan omförmälda förslaget till åstadkommande
av ett snabbare publicerande av kamrarnas protokoll. Härom yttrar
Hedrén:

»Då detta förslag under nedan angivna förutsättningar är möjligt
att genomföra och. då därigenom — för relativt måttliga kostnader —
en avsevärd tidsvinst med hänsyn till riksdagsprotokollens publicering
skulle åstadkommas, tillåter jag mig härmed vördsamt att på det livligaste
tillstyrka detsamma.»

Nyss antydda förutsättningar äro följande:

1) att, enär arbetet i Andra kammarens kansli är ojämförligt mera
betungande än i Första kammarens, vilket framgår bland annat därav,
att i Andra kammaren det måste anses normalt, att — åtminstone sedan
Riksdagen pågått en månad — det är afton- (natt-)plenum både onsdag
och lördag, under det att i Första kammaren aftonplenum i regel lärer
förekomma högst eu gång i veckan, notariernas antal ökas i Andra
kammaren med ett par under hela riksdagstiden samt med ytterligare ett
par under de två sista månaderna av riksdagen. Under sistnämnda tid
erfordras jämväl ytterligare en förste notarie.

Kostnaderna härför skulle uppgå till följande belopp, beräknat efter
riksdags normaltid:

för 1 notariepar	under	hela riksdagen	kr.	3,600: —
» d:o	under	två månader ...	»	1,800: —
» en förste notarie under två månader	»	1,080: —
		Summa	kr.	6,480: —

2) enär förslaget med nödvändighet förutsätter, att referaten utskrivas
i två exemplar (resp. rättelserna införas av förste notarierna på båda
dessa exemplar), lärer det anses skäligt att, med hänsyn till härav förorsakad
ökad kostnad och tidsutdräkt, notarier och förste notarier tillerkännas
ersättning för renskrivningskostnad, som lämpligen torde kunna

bestämmas till 200 kronor för person	och	riksdag.
Detta skulle utgöra:
För Första hammaren:
3 första notarier ..........................	kr.	600: —
12 notarier.......................................	»	2,400: — kr. 3,000: —
För Andra hammaren:
5 första notarier............................	kr.	1,000: —
20 notarier*) ..................................	»	4,000: —
1 förete notarie under 2 mån. ..	»	100: —
2 notarier under 2 mån. .........	»	200: — kr. 5,300: —

Summa kr. 8,300: •—

;) För närvarande 18.

3) att ett enda tryckeri erhåller i uppdrag att trycka samt jämväl
korrekturläsa vardera kammarens protokoll. Endast genom att på detta
sätt överlämna tryckning och korrigering åt ett tryckeri för varje kammares
protokoll (sålunda åt två tryckerier, ett för vardera kammaren)
lärer det bliva möjligt att verkställa tryckning och korrigering inom
ett dygn.

Den merkostnad, som skulle uppstå till följd av övertidsbetalning,
därest tryckningen skulle verkställas inom ett dygn efter protokollens
justering, lärer efter mig lämnad uppgift kunna begränsas till 25 % av
den normala tryckningskostnaden för protokollen. Då denna kostnad
för båda kamrarna i fjol uppgick till sammanlagt omkring 35,000 kr.,
skulle kostnadsökningen utgöra ej fullt 9,000 kronor, vilken siffra dock
för säkerhets skull torde böra utjämnas till 10,000 kronor.

Sammanlagda kostnadsökningen för den nu föreslagna anordningen
i och för ett hastigare publicerande av kamrarnas protokoll skulle
sålunda utgöra tillhopa 24,780 kronor eller i jämnat tal 25,000 kronor.

Slutligen torde böra anmärkas, att den nu föreslagna anordningen
låter sig till fullo genomföras blott under normala förhållanden. Mot
riksdagens slut, eller om eljes särskild brådska råder, lärer en större eller
mindre försening i publiceringen ej kunna undvikas.

Föreståndaren för Riksdagens tryckeriexpedition kandidat Yelander
har i sitt yttrande framhållit, att en avsevärd förkortning av tryckningstiden
kunde vinnas endast under nedan angivna förutsättningar:

»1) att tryckeriexpeditionen befrias från korrekturläsning av protokollen; 2)

att tryckningen av vardera kammarens protokoll överlämnas till
ett större tryckeri, som även åtager sig korrekturläsningen;

3) att protokollen på förut bestämda tider avhämtas hos den förste
notarie, som har att övervaka deras fullständighet samt att i dem inlägga
ojusterade dupletter av de anföranden, som ej inkommit justerade.»

Härefter anför herr Yelander huvudsakligen följande:

»För tryckeriexpeditionens befriande från korrekturläsningen tala
följande omständigheter. Bihangstryckets snabba expediering och läsning
är och måste vara huvudsaken, ty därpå hänger riksdagsarbetets
xortgång. Protokollens läsning måste därför sättas i andra rummet och
vid stark hopning av bihangstryck för bordläggning delvis uppskjutas. En
ökning av tryckeriexpeditionens personal för protokollsläsning skulle vara

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt.

ett både dyrt och dåligt hjälpmedel. Korrekturläsningens överlämnande
åt tryckeriet är en vida enklare och naturligare åtgärd. Ty det är tydligt,
att ett stort tryckeri, som åtagit sig regelbundet återkommande
protokollstryck i stort omfång, måste, då sådant tillströmmar och undantränger
annat arbete, få sina korrekturläsare delvis lediga för protokollsläsning,
som alltså ej behöver orsaka större kostnad.

Vidare måste både sättarne och tryckeriets korrekturläsare, vid en
dylik koncentrering av arbetet, på helt kort tid vinna en säker uppfattning
av vad hävd och konsekvens fordra i fråga om stavning, kommatering,
användning av stora bokstäver och av olika stilsorter, mellanslag
och typografisk uppställning, i följd varav ock tidsbesparande maskinsättning
borde kunna användas, vilket nu näppeligen är möjligt. Vid
protokollens fördelning mellan för närvarande 17 tryckerier användas
för sättningen 200—300 sättare, som till största delen ej kunna, emedan
protokollssättning ej för var och eu ifrågakommer nog ofta, tillämpa
konsekvens i fråga om de olikheter i stavning, kommatering in. in.,
som protokollsmanuskripten förete redan i stenografernas ojusterade
utskrift, men ännu mera sedan kammarledamöterna inflickat rättelser
efter var sina olika tycken. Ej heller kan fullt så stor samstämmighet
genomföras mellan tryckeriexpeditionens tio korrekturläsare, som
skulle lätt och av sig själv åstadkommas, då några få och alltid desamma
ombesörjde korrekturen av vardera kammarens protokoll. En
följd härav vore ock, att korrigeringarna och därmed förenade kostnader
skulle kunna betydligt minskas, allrahelst det ju då läge i det tryckeris
intresse, som åtagit sig protokollstryckningen, att förebygga alla onödiga
korrigeringskostnader.

Protokollens hämtning hos förste notarien i stället för å tryckeriexpeditionen
vore blott ett undvikande av onödig omgång och tidsutdräkt.
Klockslag borde därvid angivas. Granskningen av arbetets utförande
enligt uppgjort kontrakt borde däremot fortfarande åligga tryckeriexpeditionens
föreståndare.

Som en olägenhet av den ifrågasatta anordningen har framhållits,
att tiden ej skulle medge kamrarnes sekreterare att kasta en granskande
blick på protokollens stomme och uppställning, medan de föreligga i
korrektur, men å andra sidan skulle den tidsutdräkt, som orsakas dels
härav, dels av den ständiga fram- och återsändningen av korrektur mellan
tryckerierna och riksdagshuset, alldeles upphöra.

Någon minskning av tryckeriexpeditionens personal i följd av protokollsläsningens
överflyttande till tryckerier anser jag ej kunna ske,
enär tillräckligt antal arbetskrafter måste finnas för det alltjämt växande
bihangs- och förslagstrycket. De lediga mellanstunderna bleve visserligen
flera än nu, men de tillfällen, då alla arbetskrafter behövdes samtidigt,
bleve ej färre. På sin höjd kunde arbetstiden efter riksdagens
slut minskas från 25 till 15 dagar, om protokollsläsningen efter riksdagen
bortfölle. Men 15 dagar behövdes fullväl för alla skrivelser
och reglementen samt sorteringen och slutordnandet av manuskriptmassorna.
»

Med avseende å anordnandet av en snabbare tryckning av protokollen
hava fullmäktige vänt sig till åtskilliga större tryckerifirmor i
huvudstaden med förfrågan, huruvida firmans tryckeri kunde åtaga sig
att på en tid av 24 timmar från mottagandet av manuskriptet, dock
med någon utsträckning av tiden vid inträffande av sön- eller helgdag,
utföra sättning, korrekturläsning, tryckning och häftning av endera kammarens
samtliga protokoll. Av de tillfrågade firmorna har endast en,
nämligen Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, befunnits villig åtaga
sig berörda prestation, under det att de övriga avböjt förslaget huvudsakligen
av det skäl, att ett sådant åtagande skulle verka störande på
tryckeriets verksamhet på andra områden och därjämte förutsatte vidtagande
av särskilda kostsamma anordningar vid tryckeriet. Från firman
P. A. Norstedt & Söner hava fullmäktige med anledning av den
gjorda förfrågan fått mottaga en skrivelse, innefattande ett formligt anbud,
vilket är av följande innehåll:

»Härigenom få vi vördsamt erbjuda oss att på samma villkor, som
varit gällande för 1912 års riksdagsprotokoll, utföra sättning, tryckning
och häftning av riksdagsprotokollen för åren 1913, 1914 och 1915, och
förbinda vi oss att utan övertidsersättning inom 24 timmar efter sista
manuskriptets mottagande till vederbörande kammares kansli avlämna
500 ex. av protokollen, häftade och skurna, samt resterande upplaga
inom ytterligare 24 timmar, med tillägg i varje fall av 29 timmar vid
inträffande sön- eller hälgdag, allt under förutsättning:

att avtal träffas för nämnda tre år och avser båda kamrarnas samtliga
protokoll;

att manuskriptet är fullt läsbart och anordnat så, att detsamma utan
att klippas kan fördelas på flera sättare;

att för varje gång senast 3 timmar i förväg underrättelse lämnas
oss, när manuskriptet är att förvänta, och

att, med hänsyn till lagen angående kvinnors nattarbete, leveransicke
behöver ske mellan kl. 7 e. m. och kl. 9 f. m.

Påkallas korrigering mot en gång avlämnat manuskript, eller förekommer
annat arbete, som icke finnes upptaget i kontraktet, beräknas
kostnaderna härför efter samma normer, som legat till grund för kontraktet
i övrigt.

Vidare få vi erbjuda oss att mot en ersättning av högst 1 kr. per
sida eller del därav under 1 år ombesörja korrekturläsningen av riksdagsprotokollen
med iakttagande av samma noggrannhet som hittills,
men under förutsättning att särskild promemoria rörande stavningen tillhandahålles
oss. Är manuskriptet icke överensstämmande med den avlämnade
promemorian, kunna vi icke garantera, att icke misstag någon
gång kunna förekomma.

Mot övertidsersättning, beräknad enligt kontraktet, erbjuda vi oss
att, efter rekvisition, i den mån sådant är möjligt, afkorta leveranstiden.

Strejk, lockout eller annan force majeure fritager från förbindelser
om leveranstid och dylikt.

Det arbete, som tilldelas oss enligt detta anbud, får icke medtagas
i beräkningen vid fördelningen av arbetet på bihang till Riksdagens
protokoll, vilket arbete bör tilldelas oss i samma proportion, som övriga
boktryckerier.»

Av anbudet framgår, att den snabbare tryckning av protokollen,
som däruti erbjudes, skulle verkställas utan någon förhöjning i de nuvarande
kostnaderna och att likaledes häftningen av protokollen skulle
utföras av tryckeriet för samma pris, som nu gottgöres den av Riksdagen
för ändamålet anlitade bokbindaren. Beträffande korrekturläsningen
har ersättningen för tryckeriets ombesörjande av densamma icke
bestämt fixerats i anbudet, som endast angiver att priset icke skulle
överstiga 1 krona för sida eller sålunda 16 kronor för ark. Det torde
emellertid vara utsikt till att uppgörelse om ersättning efter en något
lägre beräkningsgrund skall kunna träffas. — Om man utgår från 1912
års protokoll, vilka för båda kamrarna utgjorde tillsammans i det närmaste
400 ark, skulle ersättningen till tryckeriet för korrekturläsning,,
beräknad efter det ifrågasatta maximipriset av 16 kronor för ark, belöpa
sig till omkring 6,400 kronor. INagon avsevärd häremot svarande

nedsättning i kostnaderna för Kiksdagens tryckeriexpedition synes icke
kunna ställas i utsikt, enär, på sätt föreståndaren för nämnda expedition
i sitt ovan återgivna yttrande anfört, personalen därstädes knappast
torde kunna minskas i följd av överflyttandet från expeditionen av protokollens
korrekturläsning.

De av kanslirådet Yongt och sekreteraren Hedrén föreslagna åtgärder,
varigenom protokollen skulle kunna, uppsatta och reviderade, av
kansliet avlämnas på morgonen 2:a dagen efter plenum, eller då helgdag
mellankommer, 3:e dagen efter plenum, skulle enligt Hedréns här
ovan meddelade beräkningar medföra en ökad kostnad av 14,780 kronor,
varav arvoden till ökad personal 6,480 kronor och ersättning för renskrivning
8,300 kronor. Då kostnaden för tryckningstidens nedbringande
till 24 timmar, med erforderlig förlängning då helgdag inträffar, kan på
grund av det lämnade anbudet beräknas till högst 6,400 kronor, finner
man att samtliga kostnaderna för den ifrågasatta reformens genomförande
enligt det framlagda förslaget beräknats belöpa sig till en summa av
omkring 21,000 kronor.

Yad av kanslirådet Yougt och sekreteraren Hedrcn föreslagits i
syfte att förkorta tiden för kansliernas arbete med uppsättandet och reviderandet
av anförandena i kamrarna synes fullmäktige icke giva anledning
till någon erinran, och få fullmäktige alltså tillstyrka förslaget i
denna del. Likaledes finna fullmäktige eu uppgörelse i fråga om tryckningen
av protokollen enligt de i Norstedt & Söners anbud angivna
grunder, vilken uppgörelse komme att medföra betydlig tidsbesparing,
vara synnerligen lämplig och anse, att en sådan åtgärd kan vidtagas
oberoende av övriga framställda förslag. Fullmäktige hava emellertid
icke ansett sig böra vidtaga en så genomgripande förändring, innan
kamrarna fattat beslut i den fråga, som nu är föremål för utredning.

För vinnande av önskvärd skyndsamhet i publicerandet av kamrarnas
protokoll är det givetvis nödvändigt att minska tiden för de
uppsatta yttrandenas justering av vederbörande talare, vilken tid nu är
bestämd till 4 dygn för Första kammaren och 3 dygn för Andra kammaren
men i verkligheten stundom utsträckes längre. Det av kanslirådet
Yougt och sekreteraren Hedrén uppgjorda förslaget avser att
minska denna justeringstid till ett dygn och överensstämmer i detta
hänseende med vad som förordats av motionären i Första kammaren.
Nämnda kammares tillfälliga utskott har emellertid i sitt utlåtande i
ämnet uttalat tvivelsmål, huruvida ett dygns justeringstid kunde anses

vara tillräcklig, särskilt med hänsyn därtill att ett stort antal kammarledamöter
under största delen av riksdagstiden äro strängt upptagna av
utskottsarbete och dylikt. Fullmäktige kunna ej heller undgå att hysa
betänkligheter mot en så stor inskränkning av justeringstiden som den
sålunda föreslagna och anse, att man lämpligen bör stanna vid justeringstidens
begränsning till två dygn (söckendagar). Huru under denna av
fullmäktige förordade förutsättning förhållandena korume att ställa sig
beträffande protokollen för onsdags- och lördagsplena, framgår av nedanstående
tablå, varuti såväl de vedertagna veckodagarna och timmarna
för kamrarnas sammanträden blivit iakttagna som ock avseende fästats
vid den förlängning i tryckningstiden, som, för så vitt kostnaderna för
övertidsarbete skola undvikas, föranledes av inträffande söndag. (Det
bör påpekas att den ordinarie arbetstiden vid tryckerierna upphör
klockan 2 eftermiddagen dagen före sön- eller helgdag).

2 dygns justeringslid

onaagsprotolcollen lördagsprotohollen

uppsätta och reviderade

av kansliet......... fredag kl. 10 f. m. •— tisdag kl. 10 f. m.

justerade av talarna... måndag kl. 10 f. m. —torsdag kl. 10 f. m.

justering i kammaren tisdag kl. 3 e. m. •— fredag kl. 3 e. m.

färdigtryckta i en upplaga
av 500 ex. onsdag kl. 4 e. m. — måndag kl. 11 f. m.

Fullmäktige hava icke förbisett, att protokollen för onsdags- och
lördagsplena skulle kunna bliva publicerade lika snart, även om justeringstiden
bestämdes till tre dygn. Beträffande sammanträden på andra
veckodagar komme däremot en sådan utsträckning av justeringstiden att
föranleda dröjsmål med publiceringen av protokollen. Med avseende

härå och då två dygn synas vara en fullt tillräcklig justeringstid, hava
fullmäktige ansett sig icke böra tillstyrka, att en längre tid anslås för
ändamålet.

För jämförelse vilja fullmäktige även meddela en tablå beträffande
protokollen för onsdags- och lördagsplena under förutsättning av endast
ett dygns justeringstid.

onsdagsprotolcollen lördag sprotokotten

uppsätta och reviderade

av kansliet......... fredag kl. 10 f. m. — tisdag kl. 10 f. m.

justerade av talarna. . lördag kl. 10 f. m. — onsdag kl. 10 f. m.

justering i kammaren » kl. 11 f. in. — » kl. 11 f. m.

färdigtryckta i en upplaga
av 500 ex. måndag kl. 5 e. m. — torsdag kl. 12 f. m.

Såväl i ordningsstadgan för Första kammaren som i arbetsordningen
för Andra kammaren är för närvarande stadgat, att de uppsatta yttrandena
skola avlämnas i vederbörandes kammares kansli att där under
viss tid finnas tillgängliga för genomläsning och justering av ledamöterna.
Inom Andra kammaren förfar man ock i överensstämmelse härmed, men
i Första kammaren har utbildat sig den praxis, att yttrandena av kansliet
utsändas till vederbörande talare för justering. I)et av kanslirådet
Yougt och sekreteraren Hedrén framlagda förslaget går nu ut på att, i
sammanhang med justeringstidens förkortning, sistnämnda förfarande
skulle få tillämpning beträffande båda kamrarna. Enligt förslaget skulle
yttrandena utskrivas i två exemplar, varav det ena utsändes till vederbörande
talare med anmodan att inom utsatt tid till kansliet återställa
yttrandet justerat, vid påföljd att detsamma i annat fall befordras till
tryckning efter det i kansliet kvarblivna duplettexemplaret. — I Andra
kammarens arbetsordning är redan nu föreskrivet att, om ledamot icke
inom stadgad tid justerat, sitt yttrande, detsamma ändock anses såsom
justerat. För att undgå uppskov med tryckningen torde det vara nödvändigt
att en sådan föreskrift finnes och med bestämdhet tillämpas.
Stadgande härom synes därför ock böra införas i Första kammarens ordningsstadga.
Yad åter angår frågan, huruvida de uppsatta yttrandena
böra tillsändas talarna för genomläsning och justering, eller om de endast
skola vara för ändamålet tillgängliga i kammarens kansli, synas
visserligen beaktansvärda skäl tala för det förstnämnda förfaringssättet,
men då även vissa olägenheter kunna anses vara förenade med detsamma
i jämförelse med det senare alternativet, vilket överensstämmer med
vad för båda kamrarna nu är stadgat, hava fullmäktige funnit sig icke
hava anledning föreslå någon förändring i hithörande föreskrifter. —
Under alla förhållanden synes det emellertid vara lämpligt, att yttrandena
utskrivas i två exemplar.

Genomförandet av de förändrade anordningar, som fullmäktige sålunda
ansett sig böra tillstyrka, påkallar, vad Första kammaren angår,
vissa ändringar i 14 § av den för kammaren gällande ordningsstadgan;
och få fullmäktige med avseende härå framlägga följande förslag till
ändrad lydelse av nämnda paragraf:

§ 14.

(nu: sjunde dagen)

(rm: tredje dagen)

(nu: under nästföljande
fyra dagar)

l:o. Vid kammarens sammanträde före sekreteraren
protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen
å dem, som yttra sig, talmannens yttranden och propositioner,
utgången av omröstning, där sådan äger
rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å
fjärde söchendagen därefter, om kammaren då sammanträder,
eller i motsatt händelse vid kammarens näst
därefter inträffande sammanträde av sekreteraren uppläsas
och av kammaren justeras.

Justeringen av kammarens vid riksdagens slut
ojusterade protokoll verkställes inför kammarens av
Stockholms stad utsedda ledamöter. Tillkännagivande
om tiden för justeringen införes i Post- och inrikes
tidningar, för den händelse att kammarens övriga
ledamöter önska därvid vara tillstädes.

2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens
sammanträde avgiva, skola, så vitt ske kan, ordagrant
av särskilda, för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och sist andra söchendagen därefter klockan
10 förmiddagen, försedda med uppsättarens namnteckning,
avlämnas i kammarens kansli, där de till
andra söchendagen därefter hlochan 10 förmiddagen böra
''finnas för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som
före utgången av nämnda tid justerar sitt yttrande,
g öre därå anteckning om verkställd justering; annan
ledamot dock obetaget att påkalla särskild justering därav
inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle.
Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Ytt -

randena böra därefter med protokollet ofördröjligen till
trycket befordras.

Stockholm den 19 december 1912.

H. Cavalli.

Otto M. Höglund. tf7. Odelberg. G. F. Östberg.

Emil Kinander. Axel Ekman. G. Lagerbjelke.

II. Sederholm.

Till Eiksdagens Andra kammare.

T en vid 1912 års riksdag----(text lika med sid. 1 —15

här framom)-----i två exemplar.

Genomförandet av de förändrade anordningar, som fullmäktige sålunda
ansett sig böra tillstyrka, påkallar, vad Andra kammaren angår,
vissa ändringar i 15 § av den för kammaren gällande arbetsordningen;
och få fullmäktige med avseende härå framlägga följande förslag till
ändrad lydelse av mom. 2:o och 4:o av nämnda paragraf:

§ 15.

(nu: sjätte dagen) 2:o) Omförmälda protokoll skall å fjärde söcken dagen

därefter, om kammaren då sammanträder, eller
i motsatt händelse vid kammarens näst därefter inträffande
sammanträde av sekreteraren uppläsas samt,
sedan kammaren detsamma godkänt, förses med talmannens
anteckning därom.

4:o) Yttrande, som ledamot under överläggning
(nu: tredje dagen) i ett ärende avgivit, skall sist andra söckendagen därefter
klockan 10 förmiddagen finnas för genomläsning
tillgängligt i kammarens kansli och för sådant ända(nu:
tredje dagen mål där förbliva till andra söckendagen därefter klockan
därefter) [Q förmiddagen. Ledamot, som före utgången av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 3

nämnda tid justerar sitt yttrande, göre därå anteckning
om verkställd justering; annan ledamot dock
obetaget att påkalla särskild justering därav inför
kammaren vid det i 2 mom. omförmälda tillfälle. Ilar
ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,
(nu: såsom justerat) anses detsamma ändock såsom■ av honom justerat. Yttrandena
böra därefter med protokollet ofördröjligen
till trycket befordras.

Stockholm den 19 december 1912.

H. Cavalli.

tr. Odelberg. G. F. Östberg.

Axel Ekman. G. Lagerbjelke.

H. Seder halm.

Otto M. Höglund.
Emil Financier.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1913.