utfärdadt vid slutet af års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET.

utfärdadt vid slutet af års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS ISAAC MARGUS

1867.

Innehålls-förteckning.

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

skulder § 2.

fordringar för utbetalda lån § 3.

utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar § 4.

extra statsregleringen vid innevarande
riksdag §§ 5—19.
för jernvägsbyggnader samt anskaffande af medel
dertill §§ 20—22.

med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 23-27.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 28—31.

Utbetalningar af riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 32—42.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 43—63.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen in. fl. medel §§ 64—72.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 73—81.

Fullmägtiges sammankomster §§ 82—90.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 91—100.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 101—106.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 107—112.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 113—118.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 119—122.

Allmänna bestämmelser §§ 123 och 124.

gnin>lo:)höl-aiv3d''.'' nr i

>r>* -i>^‘
it volt 0;

jbom \		V, t tf Ht

'': ‘ ... ; - : ,i; i

■

■'' •’( ;i! !

'' . ''

■ . > -- - *>•

§ I Riks

g ålds-kontor et har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer och Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda
;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig!
åt Rikets Ständer och Riksdagen erhållit.

Angående Riksgiilds-kontorets skulder.

De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna aflförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

I afseende på Riksgäld s-kontorets skulder, om hvit kas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, höra
i öfrig! de föreskrifter, som finnas intagna uti §§ 3—33 af det vid sistförflutna
riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, i de delar samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. I Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont.. Reglemente.)

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda

eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti §§ 34—95
af det vid sistförfluten riksdag utfärdade reglemente i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse; dock har vid innevarande riksdag den förändring i vilkoren
för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne Tjurken, Nådehjon,
Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000
Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte inbetalningen och kapital-afbetalningen
derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits.

Angående Hiksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

A) Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar.

§ 4.

Nedannämnda uti Riksgälds-kontoret ännu innestående anslagssummor skola
uti Kontorets hufvudbok för sistlidet år afskrifvas, nemligen:

l:o det, enligt § 105 af sednast utfärdade reglemente, numera aflidue
Kammarrätts-rådet S. Lindberg vilkorligen tillerkända restitutionsbelopp, Ett tusen
femhundra Riksdaler;

2:o af Kong!. Maja icke disponeradt, belopp, Ett tusen femhundra Riksdaler,
af de enligt 14 mom, i 119 § af samma reglemente till statsbidrag för myrutdikningar
och v attenaftappning ar inom norra och nordvestra delarne af Riket vid
1862—1863 års riksdag anslagna medel;

3:o återstoden utaf den vid sistnämnda riksdag, enligt § 122 mom. 6 af
berörda reglemente beviljade årliga tillökning i anslaget för Kongl. Sund!hets-kollegium
för åren 1864, 1865 och 1866, tillhopa Niohundraåttatiotre Riksdaler 62 öre;

4:o det ännu innestående beloppet, Etthundrasextiosex Riksdaler 67 öre, utaf
det, uti § 122 mom. 11 af 1866 års reglemente upptagna, för år 1865 anvisade
arfvode till Antiqvitets-intendenten; och

5:o hela 1865 års anslag, Ett tusen femhundra Riksdaler, till resekostnader
och andra extra utgifter för samme intendent.

Hvad som derefter återstår utaf de vid föregående riksdagar på Riksgäldskontor
anvisade och der ännu innestående statsutgifter bör, med iakttagande af
de för hvarje särskildt fall meddelade och uti §§ 96—155 af det vid sistförfluten
riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente intagna föreskrifter, till
vederbörande i stadgad ordning utbetalas.

B) Under innevarande riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 5.

Nedannämnda, under innevarande riksdag beviljade, till ständiga statsbehofven
icke hänförliga anslags- och lånesummor skola af Riksgälds-kontorets medel
bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit
fastställd; hörande, sedan den bestämda utbetalningstiden inträda hvart och ett
anslag eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande äro föreskrifna,
utbetalas på en gång eller i man af skeende reqvisitioner.

§ 6.

Med bifall till Kong!. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning har Riksdagen,
utöfver de ordinarie utgifterna å Riks-statens Första Hufvudtitel för ombyggnad
och reparation af hofstallet vid Röda Bodarne till Kongl. Maj ds disposition
anvisat ett anslag af Elfva tusen femhundra Riksdaler, att i man af behof
utgå under loppet af innevarande år.

§ 7.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra
Hufvudtitel har Riksdagen, till slutligt fullbordande af de arbeten, som, till följd
af Rikets sednast församlade Ständers beslut, komma att under innevarande år
verkställas för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande
af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj, till Kongl. Maj ds disposition anvisat
Tjugufyra tusen etthundrafemtiotvå Riksdaler, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret
utgå.

§ 8.

Utom de vid regleringen åt Riks-statens Fjerde Hufvudtitel anvisade och
å donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Maj ds
disposition beviljat nedannämnda särskilda anslag för landtförsvaret tillhörande
föremål, h vilka anslag böla, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj ds föreskrifter,

uppå vederbörliga reqvisitioner, af Riksgälds-kontoret utbetalas efter ingången af
år 1868, med undantag af det i mom. 6:o bär nedan omförmälda anslag, af hvilket
en tredjedel må utgå redan under innevarande år, nemligen:

l:o till anställande af skjutförsök, Tjugutusen Riksdaler;

2:o till anskaffning af ammunitionsvagnar åt fältartilleriet, Fyra tusen fyrahundrasjuttio
Riksdaler;

3:o till anskaffning af sjuk- och medicirtalvagnar, reserv-lavetter, tross- och
expeditionsv agnar samt fourag ev agnar, tillhopa Aderton tusen sjuhundra Riksdaler;

4:o till anskaffning af vid- och anspannspersedlar för fältartilleriet, Trettioåtta
tusen sjuttiofem Riksdaler;

5:o till anskaffande af positions- och belägring s-artilleri, Trettiosex tusen
sjuhundrafemtio Riksdaler;

6:o till anskaffning af tidsenliga gevär, Fn million femhundra tusen Riksdaler,
att utgå med Femhundra tusen Riksdaler under år 1867 och med Fn million
Riksdaler under år 1868;

7:o för kopparpatroners anskaffande eller tillverkning, Etthundrasjuttiofem
tusen Riksdaler;

8:o till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, Femtio tusen Riksdaler;

9:o till fortsättande af skans anläggningen vid Oxdjupet, Femtio tusen Riksdaler.

10:o till Poräonierbaialjonens kasern- och kokhusbyggnader, Femtiofem tusen
etthundranittio Riksdaler 25 öre;

ll:o till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundraåttationio
tusen Riksdaler;

12:o såsom fyllnadsanslag till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad,
Etthundratjugusex tusen Riksdaler;

13:o till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, i och för fullbordande
af dess karteverk, Sjuttiofem tusen Riksdaler;

14:o till understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst, Nio
tusen Riksdaler;

15:o till aflöning åt instruktörer vid skårp sky tteföre ning ar ne, Femtio tusen Riksdaler;

16:o för beredande af tillgång till målskjutning spremier för dylika föreningar,
Tjugu tusen Riksdaler;

17:o till anskaffande af skarp ammunition åt nämnda föreningar, Tjuga
tusen Riksdaler;

18:o till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen, Fem
tusen Riksdaler.

§ 9.

Med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af
medel för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål, har Riksdagen, utöfver

de å Riks-statens Femte Hufvudtitel uppförda årliga Utgifter, till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1868 anvisat följande särskilda anslag, nemligen:

l:o till bestridande af kostnaderna för inredning af sjökrigsskolans lokal
samt anskaffning af skol- och gymnastik-inventarier in. m., Tjugu tusen Riksdaler;

2:o till ny sjökrigs-materiels anskaffande, Tvåhundranittio tusen åttahundrafyra
Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget
för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas;

3:o till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans
utredande, pröfva!- lämplig, Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler;

4:o till anskaffning åt projektiler för nyssberörda kanoner, Fyratioåtta tusen
Riksdaler;

5:o till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana
för grafva kanoner och dels artilleriförsök, äfvensom försök med undervattensminor,
Trettiosex tusen Riksdaler.

§ 10.

Utöfver de å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppförda utgifter, har Riksdagen till
Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande extra anslagssummor, nemligen:

l:o till arfvode åt ett biträde inom Civil-departementets Expedition vid de
kommunala ärendenas beredning och expedierande, Ett tusen åttahundra Riksdaler;

2:o för Rikets ekonomiska karieverks bearbetande, utöfver det derför med

6.000 Riksdaler på ordinarie stat uppförda anslag, Sextio tusen Riksdaler, deraf

20.000 Riksdaler få användas för karte-arbetena i Norrbottens län;

3:o till fortsättande åt storskiftes- och afvittrings-förråttningarne i Rikets
norra län, Nittiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar
uppförda anslag af 63,000 Riksdaler;

4:o till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruks-institut,
återstoden, Femtio tusen Riksdaler, af det härför vid sistförfluten riksdag beviljade
anslag å 100,000 Riksdaler;

5:o till understöd åt personel- af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. in., Två tusen Riksdaler;

6:o till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslårlingar, för att i främmande
länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs
till fäderneslandet återvända, Ett tusen femhundra Riksdaler;

7:o till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
Sex tusen Riksdaler;

8:o till årliga täfling smöten i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött, för såvidt Hushållnings sällskapen distriktvis
förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, Tre tusen Riksdaler;

Bill. till Riksd. Prot. 1867. i 0 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

9:o till understöd för Svenska trädgårds-förmingens elevskola, Fyra tusen
femhundra Riksdaler;

10:o till bildande af lämpliga hollånderier för de Norrländska lånen, Tio
tusen Riksdaler;

ll:o till fortsättandet af de geologiska undersökningarne och utgifvande af
derpå grundade kartor, Sextio tusen Riksdaler;

12:o till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholrns stuteri, Femton
tusen Riksdaler;

13:o för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, Fem tusen Riksdaler;

14:o för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för bergsläroverket
erforderlig nybyggnad, äfvensom för inredning af laboratorier och deras
förseende med behöflig!! inventarier, Fyratiosex tusen Riksdaler, åtgörande återstoden
af det vid sistlidna riksdag till berörda ändamål beviljade anslag;

15:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt
dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna, Trettiotvå tusen åttahundra
Riksdaler;

16:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten, Trettio tusen Riksdaler;

17:o till arfvoden för Civillag eniör er och Civillag eniörs- elev ers undervisning
vid krigs-högskolan, Tre tusen Riksdaler; och

18:o till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenby g gnadskorpsens
medlemmar, Två tusen Riksdaler.

§ IT

För väg anläggning ar och våg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra valtenaftappningsföretag
har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868
anvisat följande statsbidrag, i afseende å hvilka de bestämmelser och stadgande!!,
som förekomma i nedanstående § 12, höra tjena till efterrättelse, nemligen:

A). Väg anläggning ar och väg förbättringar.

l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre göda vågar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler, att användas
der Kong]. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

2:o för anläggning af väg från Ohriräsk till Fredrika kyrka och vidare till
Asele inom Westerbottens län, Tjuga tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det
anslag af 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för
denna väganläggning beviljat;

3:o för anläggning af väg mellan Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens
län, Femton tusen Riksdaler, att utgå i ytterligare afräkning å det anslag af

50,000 Riksdaler, som vid sistförfluten riksdag för berörda väganläggning beviljades;

4:o för anläggning af väg från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till
Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län,
Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid sistnämnda riksdag dertill
anvisade anslag af 76,250 Riksdaler.

B). Bro- och hamnbyggnader.

5:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder, ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler;

6:o till staden Ystad, Tjugufem tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det
staden vid sistförfluten riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag
af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;

7:o till staden Uddevalla, Trettio tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å
det staden vid sistförfluten riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af
79,000 Riksdaler, till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad.

C). Kanaler och andra oattenkommunikationer.

8:o Tre tusen Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och
Femton tusen Riksdaler såsom lån, att utgå i ytterligare afräkning å det vid
sistförfluten riksdag för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Westra och
Östra Silen beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler
skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån;

varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag,
som, enligt afslutadt kontrakt, förbundit sig utföra ifrågavarande arbete,
må vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller
särskild säkerhet, mot vilkor:

att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om
bolagsmännens skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade
statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;

att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som,
utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för arbetets fullbordande,
af hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör säkerhet för lånesummans
återbetalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på
föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i
annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de

årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, Direktionen
eger att, i man af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på
hvarje aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras
för den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten
kunnat bestridas;

att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning
må aktie-egarne tillgodokomma, användes till den inbetalning å lånet, som för året
bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne
frikallas från skyldighet att i annan ordning, än här blifvit stadgadt,
utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift;

att Fullmägtige i Eiksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till
fullo betaldt, ega utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets
styrelse och förvaltning; samt

att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen
underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgör.es,
kanal- och slussanläggningen kommer att hemfalla till Staten, utan rättighet för
aktie-egarne att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning
för de tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.

9:0 för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn,
i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—
1863 års riksdag beviljades, af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget
likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratjugu tusen Riksdaler, att
af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags
åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade.

D). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsjÖrctag.

10:o. Etthundratjugu tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,
utgå såsom anslag utan åtcrbetalningsskyldighet till understödjande af sådana
myr utdikning av och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Wester bottens, WesterNorrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks hålåder i Wermlands län, som företrädesvis afse att
förminska frostlåndigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något
fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af

behofvet påkallan, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas;

ll:o. Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utgå såsom
lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktar och sjöar
till beredande af odlingsföretag inom Rikets öfriga delar;

12:o. Trettio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns
sänkning och upprensning vid 1862 — 1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å

126,000 Riksdaler, på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda;

13:o. Två tusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utgå i ytterligare afräkning
å det utan återbctalningsskyldighet vid sistförflutna riksdag beviljade anslag
af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af
Linie eif.

§ 12.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som komma att tillämpas i
afseende på de statsbidrag, som under innevarande riksdag blifvit till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade lör väganläggningar och v äg förbättring ar, brobyggnader,
hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom
för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hafva här nedan intagna allmänna
vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och
åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; Indika föreskrifter, så vidt icke härifrån
skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och
lanesummorna särskild! meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande
dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse:

Ro. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kong!. Maj:ts
nådiga fastställelse.

2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, vinnläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar bära af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intill dess den framtida underhållsskyldigheten kan
varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa
härå vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda
afgifter få icke förhöjas, med mindre Kong!. Näjd, på grund af särskild! förekommande
omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovil -

korligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl.
Ma jäs Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger
en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda
bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf
de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsätta^

5.o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att
vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss
bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva
berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan koinmunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda
formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.

6:o. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som
af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter,
hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kali i
allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i man af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit
bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, såvida
icke Kongl. Majd, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!- skäligt annorlunda
förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intill dess
arbetet är vederbörligen utsy nåd t och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga
handlingar aflemnats, lyftas på eu gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets
utbekommande blifvit meddelad.

8:o. Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande
afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande,

innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgäldskontor!
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kong!. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras
;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, eu till Riksgälds-kontoret eller
ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intill dess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den
13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka
för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti
jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
från den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Näjd medgifvet anstånd
med detsamma utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid,
ankommer på Kongl. Näjd att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till Riksgälds-kontoret
inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Näjd eller af
Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma
att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras.
Fullmägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.

ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad!
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Näjd
pröfva!- skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom
kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af
Kongl. Näjd att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
höra företrädesvis, der sig gorå låter, tjenst- och sysslolösa personel1 användas.

13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under donna
riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen nu anvisa! för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten
att reserveras till Riksdagens disposition.

14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och toyrutdikningar
eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem
för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I
afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända
ofvan åberopade Kong!. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November
1848 till efterrättelse.

15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla
de fall, der ej särskild! biff vit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det
år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade
lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild
årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att
i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den
tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd
tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet
erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig
föreskrift derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvan stående stadgande!! blifvit i underdånighet anmälda, har
Riksdagen anhållit, att Kongl. Näjd täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre
om de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under
arbetenas fortgång kunna varda medgifna.

§ 13.

Utaf de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda och
i Riksgälds-kontoret innestående medel, har Riksdagen, till beredande af arbetsförtjenst
medelst anläggning af väg inom Råma socken mellan allmänna kustlandsvägen
samt Degersels Öfverstby, i enlighet med uppgjord plan, uppgående till en
beräknad kostnad af 50,750 R:dr, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till
utgående under innevarande år anvisat ett belopp af Trettiotre tusen åttahundratrettio
Riksdaler, med skyldighet för Råneå socknemän att, utan vidare statsbidrag,
fullborda ifrågavarande väg och densamma derefter för all framtid underhålla;
hvarjemte Riksdagen öfverlemnat åt Kongl. Näjd att meddela de föreskrifter

i afseende

i afseende pa dessa medels lyftning och användande, som kunna finnas erforderlig
och ledande till det åsyftade målets vinnande.

§ 14.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Uufvudtitel
har Riksdagen beviljat och till Kong!. Maj:ts disposition anvisat följande
extra anslag, nemligen:

l:o till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman för år 1868, Tjugufyra
tusen sjuhundra Riksdaler;

2.0 såsom bidrag till kolonien S:t Bartliélemys förvaltningskostnader, Tjugufem
tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 från Riksgälds-kontoret
utgå; och

3:o till ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret, Länsstyrelserna och Arméförvaltningen
förskottsvis bestridda utgifter, Tvåhundraåttatiosju tusen trehundratrettiofem
Riksdaler 2 öre.

§ 15.

Vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel har

Riksdagen, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kong!. Maj:ts
disposition på Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande anslag, hvilka på
vederbörliga reqvisitioner skola utbetalas, nemligen:

1-0- Tre tusen Riksdaler till tjemtebiträde vid handläggning af de inom

Lcklesiastik-departementet förekommande ärenden, rörande ordnandet af presterskapets
löneförmåner;

2:o. Tio tusen Riksdaler till förbättring af de svagast aflönade kommini strars,

kapellpredikanters, samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor, intilldess
de genom den pågående allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det belopp,
som erfordras till anständig bergning; hvarvid likväl iakttages, att någon
löneförbättring icke må komma dem till godo, hvilkas tjenstår vederbörande nämnd,
deröfver hord, anser höra vid innehafvarens afgång indragas;

3;o. Tre tusen Riksdaler till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen
vid Upsala universitet;

4:o. Tio tusen trehundrasjuttiofem Riksdaler för anbringande af en luft värmningsapparat

i det för patologisk anatomi och kemi vid Carolinska medikokirurgiska
institutet uppförda hus;

5.o. Prettiotusen Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen
åt examinerade folkskolelärare;

6:o. Tjuga tusen Riksdaler till understöd för sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare;

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. / Afd. A Band, 3

Riksg.-Kont. Reglemente,

7:o. Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
;

varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande
föremål disponeras;

8:o. Tjugusju tusen femhundra Riksdaler för fullbordande af folkskolelärareseminariibyggnaden
i Linköping;

9:o. Åtta tusen femtio Riksdaler till löneförbättring åt Sundhets-kollegii embete-
och tjenstemän samt vaktmästare;

10:o. Ett tusen femhundra Riksdaler till arfvode åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar;

ll:o. Ett tusen niohundratrettiosex Riksdaler till aflöningstillökning åt nämnda
akademis vaktbetjening;

12:o. Tjugutvå tusen sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande och underhåll
af Nationalmusei-bygpnaden och der förvarade samlingar in. m.; hvarförutan den å
anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna besparing till ett belopp åt Tio
tusen femhundra Riksdaler må användas dels till erforderlig restaurering af de
musei oljefärgstaflor, som deraf finnas i behof, dels ock till förgyllning af ramar
eller anskaffande af nya sådana; dock att af nämnda belopp ersättning med 6,000
Riksdaler skall till Statskontoret utgå för hvad detsamma till ändamålet förskjutit;

13:o. Två tusen Riksdaler, att användas till understöd för den af Doktor
0. Sandalil i hufvudstaden inrätttade mediko-pneumatiska anstalt, derest KonglMaj:t,
efter vederbörandes hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet,
att den bör från Statens sida understödjas;

14:o. Tre tusen Riksdaler för vård och skötsel af spetälske personer i Helsingland,
mot vilkor att enahanda bidrag fortfarande af Gefleborgs läns landsting
för ändamålet anvisas;

15:o. Tre tusen femhundra Riksdaler till arfvode, och resekostnadsersättning
åt en antiqvitets-intendent;

16:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för uppsökande och aftecknande af runstenar
samt teckningarnes utgifvande;

17:''o. Två tusen Riksdaler för undersökning af fornlemningar och upprättande
af förteckningar öfver sådana;

18:o. Två tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af plancheverk öfver fomsaker
och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum samt
Svenska sigill från medeltiden;

19:o. Sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande af fornlemning änne i Wisby ;

20:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för fortsatt utgifvande af arbetet
“ Svenska språkets lagar “;

21:o. Ett tusen femhundra Riksdaler att utgå till Artisten N. Mandelgren
för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, med skyldighet för Mandelgren att

vid slutet af år 1868 till Fria Konsternas akademi inlemna de afteckningar, lian
under året gjort;

22:o. Åttahundra Riksdaler, såsom understöd till Lithografen C. J. BiUmarlc
för fortsatt utgifvande af plancheverket “ Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck*;
och

23:o. Fyrahundra Riksdaler till fortsatt utgifvande af arbetet “ För dna och
närvarande Sverige.

§ 16.

För fortsättande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten, här
Riksdagen till utgående från Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande belopp,
nemligen:

l:o till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler,
dels ett låneunderstöd af Sjuttio tusen Riksdaler;

2:o till läroverksbyggnaden i Carlstad dels ett anslag af Fyratiosju tusen
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler;

3:o till läroverksbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag åt Trettio tusen
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler;

4:o till läroverksbyggnaden i Westervik dels ett anslag af Sjutton tusen femhundra
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tio tusen Riksdaler;

och skola i afseende på ofvanberörda låneunderstöd tillämpas de vid sist-"
förflutna riksdag stadgade och uti 148 § af det för Riksgälds-kontoret då utfärdade
reglemente intagna vilkor;

5:o för reparation af Linköpings domkyrka ett anslag af Tretton tusen femhundra
Riksdaler; och

6:o för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping, ett anslag af
Tio tusen Riksdaler.

§ 17-

För hospitalsfondens förstärkning har Riksdagen för år 1868 å Riksgäldskontoret
anvisat ett kreditiv af Etthundra tusen Riksdaler.

§ 18.

Utöfver de å Rike-statens Nionde Hufvudtitel anslagna summor har Riksdagen
till Kong!. Maj:ts disposition för år 1868 på Riksgälds-kontoret anvisat följande
kreditiver, nemligen:

l:o för upprätthållande af den Arméens Pensionskassa åliggande pensionerings
skyldighet Åttatiofem tusen femhundra Riksdaler, med skyldighet för Pen -

sionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande
förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rustkållsafgifterna, och
under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis
utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets
räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga,
om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna ; hvarjemte
Riksdagen, i afseende å den uppkomna bristen för åren 1861—1864, utgörande
35,400 Riksdaler 86 öre, jemte den ytterligare brist, som för år 1865
kan uppstå, och hvilken beräknas till omkring 8,000 Riksdaler, medgifvit, att
samma brister få af möjligen blifvande öfverskott å 1868 års anslag ersättas, i
den man 1866 och 1867 års anslag icke till sådan ersättning förslå;

2:o för fortfarande tillämpning af nu gällande, den 9 Februari 1858 och
den 6 November 1860 utfärdade pensionsstater för arméens befäl och tjenst em ån
Etthundraåttatio tusen Riksdaler, att användas till betäckande af den skilnad, som
för Arméens Pensionskassa under år 1868 kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves
den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen
att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper
redovisa föregående årets utgift;

3:o för fortsatt tillämpning under år 1868 af den vid 1859 och 1860 årens
riksdag uppgjorda och då godkända staten för pensioneringen af Sjöförsvarets
embete- och tjenstemån samt betjente Sjuttiotvå tusen Riksdaler, med rättighet för
Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å berörda kreditiv under loppet
af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöflig!, sedan styrkt blifva,
i hvad mån det för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen
åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats
må för 1868 års pensionering i mån af behof användas; och

4:o för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade
pensionering för år 1868 Fyratio tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen
öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å detta kreditiv under loppet af
samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöflig!, sedan styrkt blifvit,
i hvad mån det för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen
åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för
1868 års pensionering i mån af behof användas.

§ 19.

Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas

införda, böra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma anslags-
och lönesummors utbetalning iakttagas:

l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret
uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskilt
föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och

2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma,
få icke i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof
disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.

C) Angående de vid sistlidna och innevarande riksdag för jernvägsbyggnader
och jernvägsmateriel beviljade anslag samt om
anskaffande af dertill erforderliga medel.

§ 20.

Till utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning samt anskaffande af
jernvägsmateriel blefvo af Rikets sednast församlade Ständer anvisade följande
anslagssummor att från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:

l.o för fortsättning och afstädande af de å nordvestra stambanan från Arvika
till riksgränsen mot Norge återstående arbeten, två millioner niohundra tusen
Riksdaler, att med en million tvåhundra tusen Riksdaler utgå under år 1866
samt med öfriga en million sjuhundra tusen Riksdaler under år 1867;

2:o för fortsättande åt nordvestra stambanan från Christinehamn öfver Carlstad
till Arvika, femhundra tusen Riksdaler;

3:o femhundra tusen Riksdaler, att under år 1866 utgå, för att af Kongl.
Maj:t i män af behof användas till godtgörande dels af de ökade utgifter, som
utöfver den i ursprungliga kostnadsförslaget för sammanbindningsbanan genom
Stockholm beräknade summa erfordrats för verkställande af de i samma förslag
afsedda expropriationer, och dels för inlösen eller expropriation af den i qvarteret
Uggleskans belägna, A. Gr. Bergfalk tillhöriga egendom;

4:o till komplettering af bristande trafik materiel å Statens redan anlagda
stambanor, två millioner Riksdaler att i man af behof utbetalas, mot det att den
från och med år 1867 uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens
jernvägar varder till Riksgälds-kontoret levererad.

Hvad af dessa anslagssummor ännu icke blifvit från Riksgälds-kontoret utbetald!,
skall, i enlighet med Kongl. Maj:ts disposition, uppå skeende reqvisition,
i föreskrifven ordning utbetalas.

Derjemte komma följande, i sammanhang med beviljande af förberörda anslagssummor,
af Rikets sednast församlade Ständer meddelade föreskrifter, att, såvidt
desamma afse ofvanberörda anslag, fortfarande tjena till efterrättelse:

vid jernvägsarbetenas utförande må Kongl. Maj:t närmare bestämma de orter,
som statsbana eller handel, hvartill anslag blifvit beviljadt, skall genomgå,
och de ställen, den bör anlöpa, äfvensom till ändamål, gemensamma för olika
stambanor eller bandelar anordna medel utan omedelbart skeende fördelning dem
emellan samt använda det öfverskott, som kan finnas uppkomma å ett stambanearbete,
till att fylla den brist, som å ett annat möjligen kan uppstå;

af byggnadsanslaget eger Kongl. Maj:t använda hvad som erfordras till
anställande af undersökningar med afseende & framtida fortsättande af stambanorna
inom de traktör, der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar blifvit
framställda, eller Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar
anställa;

vid jernvägsarbetena möter icke hinder för användande af arbetskommenderingar
ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September 1857
upptagna vilkor.

§ 21.

Till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan för år 1868 har Riksdagen
till utgående från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af två millioner
Riksdaler.

Derjemte har Riksdagen beslutat:

att öfverlemna till Kongl. Näjd att vid jernvägsarbetenas utförande närmare
bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt,
skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; äfvensom att Kongl. Näjd må till
ändamål, gemensamma för olika bandelar, anordna medel utan omedelbart skeende
fördelning dem emellan; samt

att hinder icke mota för användande vid jernvägsarbetena af arbetskommenderingar
ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September
1857 upptagna vilkor.

§ 22.

Till godtgörande af en del af de medel, Riksgälds-kontoret dels redan förskjutit
dels ytterligare kan komma att förskjuta för utbetalandet af de till jernvägsbyggnaders
utförande anvisade statsbidrag, ega Fullmägtige, att upplåna en
summa af sex millioner Riksdaler mot obligationer i Svenskt mynt, ställda till
innehafvare!! att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna höra angifvas,
och löpande med fem procents ränta samt försedda med halfårs räntekuponer;
skolande infriandet åt dessa obligationer ske till hela beloppet under åren
1870, 1871 och 1872, med ungefär lika andelar under hvardera året; och ega
Fullmägtige bestämma de valörer, som för obligationernas gångbarhet finnas mest

lämpliga, dock icke under 100 R:dr, äfvensom bevilja den kapitalrabatt, som af
omständigheterna påkallas.

I öfrig! ega Fullmägtige att, på sätt § 62 innehåller, anskaffa de medel,
som utöfver berörda sex millioner Riksdaler kunna komma att erfordras för bestridande
af ifrågavarande utgifter.

D) Med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 23.

I händelse Statsverkets, till Kongl. Statskontoret ingående inkomster för något
år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i
Riks-staten blifvit af Rikets Ständer och Riksdagen beräknade, bör den brist, som
enligt rikshufvudboken härigenom uppkommer i tillgångarne för statsutgifternas
bestridande, Kong]. Statskontoret af Riksgälds-kontoret ersättas; och må — under
förbehåll att, så snart sig visar, det sagda inkomster komma att öfverstiga sitt i
Riks-staten upptagna belopp, de sålunda uppkomna öfver skotts medlen varda af
Kongl. Statskontoret afräkningsvis till Riksgälds-kontoret aflemnade — det förra
verket deremot, i händelse af behof, förskottsvis från det sednare erhålla ersättning
för sig visande brister i de beräknade inkomsterna, fastän dessa bristers
slutliga belopp icke blifvit genom afslutad rikshufvudbok bestämdt.

§ 24.

Derest någon af de, vid statsregleringarne för åren 1866, 1867 och 1868
i egenskap af förslagsanslug, beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat
år befinnas otillräcklig för dermed utsudda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret
att bristen, efter årets slut, Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret
aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående
§ 186, för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i
om för mäkla anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad
särskild liqvid rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan
reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse
för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Uti den vid 1862 och 1868 års Riksdag fastställda samt för åren 1864,
1865 och 1866 gällande Riksstat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag,
nemligen: ''

under Andra F1 ufvudtiteln i

till fångars vård och underhåll;

„ mediko-legala besigtningar;

„ skrif-materialier och expenser, ved m. m.;
„ rese- och traktamentspenningar;

„ ersättning åt domare, vittnen och parter.

under Fjerde llufvudtitclu:

till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;

„ beväringsmanskapets vapenöfning;

„ inqvarterings-kostnader i Stockholm;

„ inqvarterings-kostnader i landsorterna;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
kansliexpedition.

under Femte llufvudtiteln:

tillskott i de för båtsmans-indelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 88,200 Riksdaler;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
kansliexpedition;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depot.

under Sjette iiufvudtitehi:

till utflyttningshjelp efter laga skiften;

„ ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling; „

odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;

till

till ersättning för jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar;

„ Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte åt
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier och expenser m. in.;

„ rese- och traktamentspenningar.

under Sjunde llufvndtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

„ omkostnader för kontrollverket;

* Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;

„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

„ ersättning till städerna för mistad tolag;

„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmans-räntor och arrenden
m. m.;

„ belöning för rofdjurs dödande;

„ lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;

„ städers friheter;

„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;

„ observations- och uppbördsprocent^’ m. m.;

„ mantalsskrifnings-provision;

„ restitutioner;

„ _ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;

„ rese- och traktaments-penningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.

under Åttonde llnfvudtiteln:

till biskopens på Gotland lön;

„ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;

„ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen;

„ Lappmarks ecklesiastikverk; x

„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
hvilka spanmål ingår;

„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;

„ fattigvården i allmänhet;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.

Bih. till Riksd. Prof, 1867. 40 Sami. 1 A/d, 2 Band.

Riksg.- Kont. Reglemente, 4

under Nionde ålufviidtiteln:

till invalidhus-fonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden;
samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.

Vid den under sistlidne riksdag verkställda statsreglering, hvilken från och
med år 1867 skall tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar blifvit vidtagna
i afseende på de anslag, om hvilka nu är fråga:

på Andra Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, nemligen :
ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya Strafflagens införande frångångna hötes-andelar;
på Fjerde Hufvudtiteln har tillkommit:
till salpeter-uppköp;

det å Femte Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till båtsmännens beklädnad
har i Riks-staten blifvit bestämdt till högst 138,200 Riksdaler;
på Sjette Hufvudtiteln har uppförts ett nytt förslagsanslag:
för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön.

Vid den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering," hvilken från
och med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen ytterligare
följande förändringar blifvit beslutade:

på Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under
benämning:

roteringsund erstöd;

hvarförutan anslaget till fourragering blifvit utsträckt äfven till pontonierbataljonens
hästar;

från Sjette Hufvudtiteln utesluta anslaget “till Sala bergslag för förlust genom
vissa räntors förvandling* ; och har det på donna Hufvudtitel uppförda anslag
“för kontrollen å bränvinsförfättningarnes tillämpning, att utgå direkte åt inflytande
bränvinstillverkningsmedlen* erhållit följande förändrade benämning:

för kontrollen å bränvinsförfättningarnes tillämpning och restitution åt tillverkningsafgift
för utfördt bränvin;

från Åttonde Hufvudtiteln utesluta anslaget “till ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiastik-boställen11.

§ 25.

Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar
fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta
anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande åt så val deras
dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att,
då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla
ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits
; så bör Eiksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är
af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgitvet.

§ 26.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningsbjelps- eller nådårsbesparing tillförene
föreskrifna innehållning!»'' å embets- och tjenstemäns löner herde upphöra, men
förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, kvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra
de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade
liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 27.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blitvit förskottsvis bestridda för de vid båismanshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl Näjd under
1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan.

E) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

'' 8 28.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Rikdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv-summa af tre millio -

ner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas,
än sedan riksdags kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 29.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under liden mellan
innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, då Konungen till Rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, har Riksdagen
fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 30.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
sednare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 31.

Det till underlättande och befrämjande af ackords-regleringen inom arméen
beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må för detta ändamål,
mot direktionens öfver arméens pensionskassa fortfarande ansvarsförbindelse för
de lyftade kreditivmedlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af
högst etthundrafemtio tusen Riksdaler; skolande de å detta kreditiv lyftade medel
ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas, i den man dertill afsedda tillgångar blifva
för bemälda direktion disponibla. Vid kreditivets anlitande böra, genom direktionens
försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning
erhålles om de ackords-liqvider, till Indika kriditivmedlen skola användas, samt
om några för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande
påräknade tillgångar till ackordsfonden influtit.

F) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
afiöningar, ''förvaltnings- ut gifter, m. m.

§ 32.

Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgälds-kontoret
bestridas, med iakttagande af de genom Riksdagens Stats-Utskott
Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör
Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda
kostnader för sednast förflutna riksdag, som, enligt Rikets då församlade Ständers
beslut, skola åt detta verks medel betalas.

§ 33.

Sedan den beslutade påbyggnaden och förändringen af de för Kamrarnes
och Utskottens sammankomster m. m. upplåtna hus under sistlidet år blifvit utförd,
höra ännu återstående komplettering sarbeten under nästkommande sommar
verkställas, så att Riksdagens hus såväl till sitt yttre som inre blir försatt i fullt
ändamålsenligt skick, dertill jemväl hörer, att Fullmägtige, efter det husets murar
under sommaren hunnit genomtorka, höra under nästa höst låta-anställa ytterligare
undersökningar i afseende på den der anbringade uppvärmnings- och ventilationsapparats
fortsätta begagnande i Kamrarne och sedermera låta vidtaga sådana förändringar
i densamma, som kunna finnas erforderliga och ändamålsenliga för afhjelpande
af de i afseende å uppvärmningen och ventilationen nu för handen
varande olägenheter. De härför erforderliga utgifter skola af Riksgälds-kontorets
tillgångar bestridas.

Dessutom skola kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för
vederbörligt underhåll såväl af den för Riksgälds-kontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom de för samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontors-expenser vanligen hänförda
utgifter.

§ 34.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag beviljat för bildande af ett mot Representationens
behof och anspråk svarande bibliothek inom Riksdagens hus, fortfarande
skall utgå, har Riksdagen, som utfärdat nya stadgande!» rörande Riks -

dagens arkiv ock bibliothek, medgifvit, att den person, som af Fullmägtige utses
att hafva den omedelbara vården om de der förvarade böcker och handlingar,
må bebo tvänne till bibliotheket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig
vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under bibliothekariens vård; och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar
skola föras, i man af behof kompletteras och utvidgas.

§ 35.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättning ar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända
räkningar, af Kiksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden,
Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- pcb kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i
och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes
för den ledamot af Statskontoret, hvilken halt nådigt förordnande att Revisorerne
med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds-kontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika
utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden,
än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden
verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets
medel bestridas.

§ 36.

Ajlöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitie-kanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på Rikets stat,
är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
Justi tie-ombudsmans-lönen.

Utöfver deu fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga
belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler,

„ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen Riksdaler,

„ eu Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på Rikets
stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 37.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa åt två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse
än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande biläger, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skeft; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmägtige särskild! redovisas.

§ 38.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler äril -

gen; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kam,
marens ledamöter.

§ 39.

Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personat och vaktbetjening
utgår enligt den åt Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, dels
under föregående riksdagar, dels under den nuvarande, beviljade löneförhöjning:
ko. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller
eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för
Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna
dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden;
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag
och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under de
två sednast förflutna riksdagens fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring,
äro icke berättigade att vidare uppbära s. k ljuspenningar.

4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet
för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma
tjenst bestämda arfvode.

5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga
och bibehålla andra ordinarie tjenster, så vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de
öfrig» tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande
innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande^ icke
varit skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet

af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest
hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen
derstädes hinderlig, från endera tj ensten afgå, när Fullmägtige sådant aska,
och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning
utom detsamma.

§ 40.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof!
utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega
Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!
bestämda eller medgifna.

§ 41.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontorct,
ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 42.

Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för liden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understiga de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under liden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och
barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke
få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. .d.
General-assistans-kontoret efterlemnade enlcor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont, Reglemente.)

Angående Hiksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
siirskildt anslagna tillgångar.

§ 43.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Ålit förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande
af Riksgälds-kontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke,
icke medgifvas.

§ 44.

Återstoden af den bevillning, som, enligt Rikets Ständers, genom Kongl.
Maj ds nådiga Kungörelse af den 5 Oktober 1866, till allmän efterrättelse utfärdade
Bevillning s-stadga, skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken
blifvit fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den
ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående
restantier -å de förflutna årens bevillningsmedel höra, i den män de varda indrifna,
komma detta verk till godo.

§ 45.

De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrift^ konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stämplingen af papperet för de bär i hufvudstaden utkommande tidningar
jemte andra, stämpelafgift underkastade, skrifter verkställes; hörande Riksgälds-kontoret
till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser
utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.

§ 46.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognition- och Kronans - öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 47.

Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock

undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Carlskrona behof eller för Allmänna Magasins-inrättningens rakning, såvida ej
dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.

§ 48.

Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel,
hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk
ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 49.

Återstoden åt det, till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter, vid sistförflutna
riksdag anvisade bidrag af Statsverkets i den då fastställda Riks-staten
beräknade årliga inkomster bör i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

§ 50.

Såsom bidrag till bestridande af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter vid innevarande riksdags statsreglering
har, på sätt den af Riksdagen nu utfärdade Riks-stat innehåller, anslagits
ett belopp af tre millioner trehundraaderton tusen tvåhundrasjuttio Riksdaler för
år 1868. Detta bidrag eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
utbekomma successiv^ i den mån detta sednare verks tillgångar det medgifva.

§ 51.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å
Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade
besparingar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1865
och hvarje påföljande år blifvit afslutad, eu derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 52.

Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl.
Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra

tjugusju Riksdaler 50 öre, utaf eu Femte Hufvudtiteln tillgörande och till aflöning
åt de på indragningsstat ännu Kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd
anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma
genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgäldskontoret
tillställas.

§ 53.

I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette
Ilufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett
tusen Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium,
till Riksgälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas.

§ 54.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgäldskontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma
års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtrånterierna
samt Ofverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 55.

Jemlikt de beslut, Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat i afseende
på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande lokal begagnade
köpeskillingen för den af Kronan försålda, vid Regeringsgatan bär i hufvudstaden
belägna, så kallade Hofbageri-egendomen, — bör, sedan Myntverkets ställning
framdeles så förbättrats, att samma köpeskillings belopp, tjugufem tusen
Riksdaler, kan af nämnda verk, utan olägenhet eller men för dess obehindrade
verksamhet, återbetalas, detta belopp, i den man det varder disponibelt, genom
Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

§ 56.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del „
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, under det förbehåll, som i
§ 28 af 1866 års reglemente omförmäles, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 57.

Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar
skall till Riksgälds-kontoret ingå, och bör nämnda behållning, så snart räken -

skaperna öfver trafiken för hvarje månad hunnit så afslutas, att densamma för
månaden kan uppgifvas, ofördröjligen till Riksgälds-kontoret levereras, dock under
förbehåll, att i händelse utgifterna för rörelsen å Statens jern vägar och desammas
underhåll någon månad icke af inkomsterna betäckas, den uppkommande bristen
må, uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-köntorets tillgångar ersättas.

§ 58.

Till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut och den i bankoreglementet
derom meddelade föreskrift, skall utaf Riksbankens behållna vinst för
år 1864 en summa af en million sjuhundra tusen Riksdaler under år 1867 från
Banken till Riksgälds-kontoret aflemnas.

§ 59.

Likaledes skall hela det till jemna hundratusental uppgående belopp af
1865 års bankovinst, eller en million åttahundratusen Riksdaler under år 1867
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

'' § 60.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplasta medel samt detta verka
öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom Riket befintliga, af Kong!. Näjd oktrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kong!. Näjd meddelade, oktrojer
eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas,
dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Fullmägtige
jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande
behof föryttras.

§ 61.

För bestridande åt Eiksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet
lyftas; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 62.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontorets åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmägtige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor, som Fullmägtige ega bestämma. I afseende på upplåning
mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 63.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret
ingående bevillnings- m. fl. medel.

§ 64.

Allmänna bevittningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillningsstadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 65.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande

författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontor^
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas- och må
vedergällningen för sagda stämpling» verkställande och kontrollerande hädanefter
utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar som
vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgäldskontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna stämpling
med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen

trnri rrrrtro o

§ 66.

Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
ofnga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren
summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom
den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser
från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska

räkningar aflemna» äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskild! är
bestämd.

8 67.

I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontor^!
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning
mflutna medel; Indika förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till
rigtigheten bestyrkta.

§ 68.

De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbördsoch
anmärknings- m. fl., medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll
författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem
tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret
expedieras.

§ 69.

För de medel, som, till följd af Kong!. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder
ör Riksgälds-kontorets rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga
leqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.

8 70.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, med undantag af de för jernvägsbyggnaderna upplåga och dels
såsom anslag, dels såsom lån,, utgifna medel, hvilka uti en särskild räkenskap
redovisas, uppgöra och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok. Allt
hvad som i ränta och kapitalafbetalning inflyter för de till enskilda jernvägsanläggningar
utbetalda och i den särskilda räkenskapen bokförda lånen skall i
främsta rummet användas till bestridande af ränta och amortering af de för jernvägsbyggnaderna
upptagna fonderade lån, så att Riksgälds-kontoret endast tillskjuter
hvad som derutöfver erfordras för de bestämda annuiteternas utgörande.
Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för jernvägs-lånemedlen skola
inom den 1 Juli året näst efter det, livilket dessa räkenskaper omfatta, vara
afskräde och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen
granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl.
Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 71.

Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, etter det dermed utsudda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående aret genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 72.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig
liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af donna liqvid meddelas Kongl.
Statskontoret bränne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande,
bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt
med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående

Angående styrelsen öfver Riksgålds-kontorct.

§ 73.

Förvaltningen åt Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen _ uppdragen åt sju Futtmägtige, Indika vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdags ordningen stadgar.

Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullinägtige att sjelfve bland sig välja eu
vice Ordförande, att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 74.

Uppkommer ledighet bland Fullinägtige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 75.

Är Styrelsen ej så fulltalig, so in för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föreskrifves, eget'' Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 76.

Fullinägtige äro förbundne att vid Rilesgälds-Jcontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter-, hörande Fullinägtige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst va,ra bör.

§ 77.

Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
lian, jemlik! något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall lian genast rånträda fullmägtig s-be fattning
en och suppleant inträda i hans ställe.

§ 78.

Jemte noggrann! iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omBih.
till RiJcsd. Prof. 186 T. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6

{Riklig.-Kont. Reglemente

sorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för
öfrigt vidtaga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag.

§ 79.

Fullmägtige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för låne-transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga
underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med
lånemedlens indragning samt verkställighet af de för tiiksgälds-kontorets rakning
erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmägtige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 87 innehåller. Med hänsigt
till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lånegifvarne
och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland
Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela
dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående
sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina
uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. 1 förhållande
till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna,
må Fullmägtige bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses
hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga
gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande
lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års slut beviljas; dock må
tjensteman, som kommit i åtnjutande af den högre aflöningen i första graden
eller af löneförhöjning till följd af femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra
och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskild! arfvode för det biträde, Deputerade
af honom erhålla.

§ 80.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom Justitfe-ombudsmannen.

§ 81.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter
blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmägtiges sammankomster.

§ 82.

Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 83.

, Med undantag af de enligt § 79 åt visso Deputerade uppdragna bestyr
och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. in., höra
alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ 84.

Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 85.

År Fullmägtig, som icke, på sätt i näst nedanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 86.

Vid sammankomst skola minst jern Fullmägtige vara tillstädes'', dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omlörmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem
Fullmägtige äro närvarande.

8 87.

Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra
samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest derå skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller,
efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det
då fattade beslutet biträda

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmägtige kan utses.

§ 88.

Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
såvida sådant för" utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll
antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 89.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd åt beslut, fattad! vid Fullmägtiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

8 90.

Öfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personel'', eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär• dervid

klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, böra inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmägtige, af Indika desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar
efter delfående!, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till
Stats-Utskottet eller Revisorerne inlemnas.

Angående Mlmiigtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 91.

Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ 92.

Fn gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-hontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvithet jemväl står
under deras vård och inseende.

§ 93.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj :t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige,
vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för
de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgs -

falla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse kommer alltid att upphöra så
tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan
kunna vara försätta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras,
reparerade.

§ 94.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Rihsgälds-hontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
höra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna en fullständig berättelse för hela den tid,
som förflutit, sedan Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande
jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen
då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas.

§ 95.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med
allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka
handlingar äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 96.

Före nästkommande riksdags början höra Fullmägtige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande
af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning ;

b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens
lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-persedlarne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningar^, (infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

För (ifrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 97.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanal-direktionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör
utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola
Fullmägtige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag
den 7 April 1865 och för Linda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i
nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att granska hvartdera af
dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 98.

Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning
och räkenskaper en Revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra
Fullmägtige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan
Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 99.

Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga

hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller
för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen
deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som

blifvit utsedd till efterträdare åt Justitieombudsmannen, ifall
denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet eller i
Justitieombudsmans-embetet insättes eller med döden afgår
(98 § Regeringsformen); ^

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande
utse och välja ej mindre en person, för att
såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i hvardera
verket vara tillstädes.

§ 100.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmagter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordna!, skola tre bland
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående

Angående betjening»!! vid Itiksgälds-liontoret

§ 101.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens
besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas,
den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den man förut utgående löner och arfvoden
äio eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas.

§ 102.

De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ 103.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af 6 J 6

tre Kommissarier.

Vid kansli-göromålen biträdas Kommissarierne af
eu Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. I Afd. 2 Band. 7

{RiksffKont. Reglemente.)

en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontor sskrifvane; åt hvilka tvenne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrig! förefallande
revisionsarbete, med undantag åt den Kommissarierne sjelfve åliggande
granskningsskyldighet, besörjes i Revisions-kontoret åt

eu Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ 104.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökningsärenden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
eu Ombudsman.

§ 105.

Vaktbetjeningen utgöres åt
en Vaktmästare,
tre Kammar dr ängar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 106.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne ernbets- och tjensteman samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den åt Fullmägtige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tillsvidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemanna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytteiligai e
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret tätt sig alagda, kunna
anses erforderliga.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 107.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 101 och 113 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande mast utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

§ 108.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet,, bär han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 109.

Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom liden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ no.

Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare -lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras
inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvittrut
afseende underrättelse om dagen, då dylikt ■ förslag ingått, bör genom utfärdadt
anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess donna besvärstid tilländagått.

§ 111.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverk^; dock höra de tjensteman, som anställas vid
Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva afiagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan,
ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem,
som i domarevärf må begagnas.

§ 112.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och
passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsninmelser in. in

§ H3.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och
varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,

eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekalla inför
Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första värningsgraden, ej
deraf låter sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken '' under tiden må till ersättning
för tjenstlös förrättande användas.

§ Hd.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida
Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt,
eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och
utöfva sin kommissarie-beställning.

§ 115.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet
eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin
innehafvande tjenst.

§ 116.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af stärka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt sätt
sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 117.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från fenster
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest deri afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas
förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Bevisorerne afgjorda, eller
den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som
emellertid förordnas till fönsteris bestridande, att de med densamma förenade lönemåner
åtnjuta.

8 118.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 113 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgiilds-koutorets betjening.

§ 119.

Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 120.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio
år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela
lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 121.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande åt pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utåt hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjenstefel! ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdragas en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af
lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för
hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera
förmånligt.

§ 122.

Skulle, enligt § 120, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i
anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga,
vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest
göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven
utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked
från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den
med tjensten förenade lön bör honom tilläggas.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fåll förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskollande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 123.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 124.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap
egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1867.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

(i. Lagerbjclke.

n. v. Talman.

A. IV. Sundberg.

n. v. Talman.

§ i 1866 års I
reglemente.

Hiksgähls-kontorets vid 1866 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade
de vid samma tid i Kontoret iitneståcudc anslagssummor.

Tiden då förbindelserna

blifvit utfärdade.

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1866.
	Renderad skuld.	Icke fonderad skuld.

3 Obligationer för 1855 års

statslån till jernvägsanläggningars
bekostande
eller understödjande, primitivt
281,900 B:dr Bunt.

4 Dito för 1858 års jernvägs lån,

primitivt 8,190,500
Thlr Pr. C:t.......

Dito för 1860 års jernvägslån:

a) mot obligationer, ställda
på utlottning, primitivt
8,000,000 Thlr Pr. C:t

b) mot premieobligationer,
primitivt 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjettedel^ deraf eller
2,000,000 Thlr . . .

Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade
obligationer för endast
555,700 £ St.......

Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t,
deraf blifvit sålda obligationer
å ett sammanräknad!
belopp af 7,372,300
Thlr Pr. C:t.......

Bill. till Rilcsd. Prot. 1867.

1855 d. 3%	X -ti O O CO	Bunt 232,300
1858 d. y,		Thlr 7,372,200	—	—	—
1860 d. ys	4! x	Thlr 7,403,700	—	—	—
1860 d. y3	—	Thlr 2,036,000	—		—
1864 d. ,34	4\|X	£ St. 547,800	—	—	—
1866 d. 2/,	5 %	Thlr 7,362,200

10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

1 M *<>- CD m. »q ^	\	Tiden då för-bindelserna	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1866.
3- p° .® 2		uiiiviv ut-färdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
8	Dito för 1865 års temporära lån, primitivt 8,100,000 Mark Hamb. B:ko . . .	1865 d. >V,	6 X			Banko Mark 4,050,000
9	Dito för 1861 års statslån, primitivt 3,000,000 R:dr Kant............	1861 d. 3%	42 X	Runt 2,836,700	—	—	--
10	Dito för 1863 års inhemska lån för utbetalning af kreditivet till försvars-verkets fullständigare ord-nande, primitivt 3,000,000 R:dr R:mt.........	1863d.30/12	5 X			R:mt 1,554,800
11	Obligationer, utfärdade för Statsverkets skuld till Riksbanken i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko eller i Runt 5,808,000 R:dr . .	1841 d. 3%	4 %			Runt 2,376,000
12	Dito för 1854 års lån till be-stridande af kostnader för upprätthållande af Rikets neutralitet, primitivt 1,000,000 R:dr Banko . .	1854 d. V6	4 X			Runt 123,000
13	Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet.......\|	1798 d. % 1811 d.30/12	) 5 i 5 “		—	Runt 10,125	—
14	Dito utfärdade såsom grund-fond för Allmänna Hypo-theksbanken, bokförde inom Union med R:mt 8,000,000 R:dr......	1861	4zx	>
15	Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte sluss-verks lottsedlar, å till-

g		Tiden då för-		Äterstående kapitalskuld den 31
3 A		bindelserna blifvit ut-	Räntefot.	December 1866.
i Er		färdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	hopa 7,500 Daler Silfver-mynt, bokförda inom li-nien med R:mt 1,875 R:dr,
	jemte derå upplupen ränta E:mt 3,267:18...... .	1750	6 %
16	Ärliga anslaget till H. M.
	Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . .	1815	—	—	—
17	Ränta å 11. K. id. Hertigens af
	Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hem-giftskapital, bokfördt in-om Union m. R:mt 150,000		5 x
18	Innncstående fond för Göta
	kanals underhållande . .	---	5 x		—	R:mt 140,889	—
19	Dito för Södertelje kanals dito	—	5 %	—	—	,, 45,000	—
20	Fond för Hjelmare kanals
	och slussverks underhal-
	lande (utgör blott ett de-positum af fordringshand-
	lingar) ..........	—	—	—-—	—	—	—
21	Dito för Strömsholms ka-
	nals (dito).........	—	—	_v__	—	—	—
22	[nnestående lösen för ekeskog	—	4 %	—	—	Runt 306,852	97
23	Lappmarks ecklesiastikfonds
	behållning, bokförd inom limon m. Runt 100,777:16.		5 %
24	Innestående fond för folk-
	skolelärares pensionering	---	---	—	—	R:mt 180,000	—
25	Brudgåfvo vinster (kapital-
	skulden afskrifven) ....	—_		—	—	—	—
26	Äldre depositionsmédel, leve-
	rerade från Kong!. Stats-kontoret, bokförda inom
	limon m. Runt 136,788: 54.			__	—	—	—
27	Från Kong!. Postverket mot-
	tågna medel, som varit in-neslutna i öfverblifna bref
	d:o d:o m. Runt 4,727: 32.	-,-			—	—	—
28	Innestående medel för und-
	sättningar vid missvexter eller felslagna skördar. .					Krut 843,731	66

§ i - reg		Tiden då för-		Återstående kapitalskuld den 31
o* CO a a cd ^		bindelserna	Bäntefot.	December 1866.
1 A. po P 3		färdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
29	Uti f. d. Ridderstolpeska hu-
	set intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus ...........					O o rH a tf
30	För frami. Kommersrådet 8.
	B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares rakning deponeradt ka-pital ........... \|	1865 d.''/io 1866 d.19/,	5 %			R:mt 200,000
31	Till Riksbanken för derstä-des, emot diskontvilkor och 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade förskott, bokfördt inom
	Union 6,022,278: ÖL. . .	—	—	—		—	—

Riksgälds-koutorets vid 1866 års slut ntbalanserade kapitalfordriiigar för de af
dess medel utbetalda eller godtgjorda lån.

				Tiden då,	Bäntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
3 Z g Ci				lånet ut-betalts.	beloppet.		vid 1866 års slut.
34	Lån	till Upsala akademis bibliotheksbygg-
			nåd..................	1824, 1825 1841	3%	75.000 12.000		21,005 3,003	75
35			utvidgande af läroverket i Carlstad		21
36	"	-	uppförande af ett nytt lärohus för elementarläroverket i Jönköping .	1861	4%
120,000	120,000
37	- „	r	uppförande af byggnader för ele-
			mcntarläroverket i Halmstad. . .	1866		25,000	_	25,000	—
»	"	»	uppförande af byggnader för läro-verket i Calmar...........	1866
40,000	40,000
»	”	V	uppförande af byggnader för Umeå läroverk................
1864	25,000	25,000
"	»	11	uppförande af byggnader för läro-verket i Falun...........
1864	40,000	40,000
''''	"		uppförande af byggnader för läro-verket i Sala............	"
1865	12,000	12,000
38	11		Hernösands stad och Hernö landt-
			församling, för fullbordande af nya stiftskyrkan.............	1845		60,000		12,000
39	»	„	uppbyggande af ny kyrka i Chri-
			stinehamn..............	1849, 1854	3%	37,500		26,330	33
40	11	"	Lidköpings stad, för ny kyrkas uppbyggande.............	1851	4%
24,000	14,468	49
41	"	"	Knäreds församling i Hallands län för kyrkobyggnad..........
1852		24,000	17,113	56
			Markaryds församling i Krono-
			bergs län för kyrkobyggnad . . .	1854		10,000	—	7,629	57
42	»	"	Wallentuna församling i Stock-holms län för kyrkobyggnad. . .	1859		20,000		19,151	08
j 43		för reparation af Linköpings domkyrka	1850	„	30,000	—	16,612	89
			„ af W exiö „	1852		30,000	—	18,960	43
	„	„	„ af Skara „	1858		25,000	—	21,671	54
„	„	„	„ af Westerås „	1858		22,500	—	20,317	56
„	„	„	of 11 ctl 11 31	1860	—	28,000	—	28,000	—
			Transport	—	j —	—	\|—	\| 488,264 41

HJ -N-
crq H‘		[Tiden då				Kapitalåterstod
3 \|		lånet ut-	Räntefot.	U rsprungliga	vid 1866
2 öi F\|		betalts.		beloppet.		års slut.
	Transport					488,264	41
44	Lån till Oarlskrona stads pastorat.....	1842	3%	18,000	—	6,062	28
45	„ „ allmänna barnhus-inrättningen i
	Stockholm..............	1851	4%	75,000	—	56,613	43
46	„ „ återuppbyggande åt staden Borås	1830—1832		127,500	—	13,985	88
47	„ „ staden Wenersborg, byggnadslån	1835—1837	„	225,000	—	34,933	31
48	„ för staden Wexiös återuppbyggande
	efter 1838 års eldsvåda......	1838	„	150,000	—	11,949	05
49	„ „ staden Wexiös återuppbyggande
	efter 1843 års eldsvåda......	1843	i 3 och)	360,000	—	197,917	69
			4 %i
50	„ till staden Åmål, byggnadslån . . . .	1846	4%	45,000	—	28,539	32
52	„ återuppbyggande af den år 1847
	nedbrunna del af staden Christian-
	stad..................	1848—1850		150,000	—	89,908	53
53	„ för uppbyggande af den år 1849 ned-
	brunna del af staden Lidköping	1852		63,666	—	46,561	43
54	„ „ återuppbyggande af staden Örebro	1854, 1855	„	375,000	—	325,252	68
.	„ „ „ af staden Jön-
	köping . . .	1855	„	100,000	—	86,734	04
55	„ „ „ af staden Ekesjö	1857	l 4ochj \|4i%i	200,000	—	180,749	92
56	„ till staden Christiänstad, för ny tomt-
	reglering...............	1851	4%	20,000	—	9,018	57
57	„ „ staden Lidköping för dito . . . .	1854		20,000	—	16,349	06
	„ „ „ Örebro för dito......			37,500	—	30,594	51
„	„ „ „ Jönköping, för dito . . . .	1855	55	15,000	—	12,219	29
	„ „ „ Ekesjö, för dito......	1857	55	30,000	—	26,750	20
58	„ „ „ Malmö, till kasern- och
	stallbyggnader...........	1813—1815	«	32,000	—	12,170	13
59	„ för återuppförande af Conradsfors
	bruk..................	1845	3%	45,000	—	17,587	48
60	„ till staden Ystad, för hamnbyggnad	1824		30,000	—	4,799	99
„	„ „ „ „ „ hamnuppmud-
	äring.............	1857	4%	60,000	—	49,189	89
61	„ „ „ Warberg för hamnanlägg-
	ning.....	1844	3%	30,000	—	16,941	42
	„ „ „ „ för dito.....	1849	4%	22.500	—	11,845	91
62	„ för hamnbyggnad vid Cimbrishamn .	1843	3%	37,500	—	29,972	20
	i) )) »	1845	2%	7,500	—	3,132	05
	Transport	! -	1 -	\| ---	—	\| 1,808,042167

				Tiden då				Kapitalåterstod
2 CD tf 02				lånet ut-	Räntefot.	Ursprungliga	vid 1866
tv 02 tf ^				betalts.		beloppet.	års slut.
			Transport					1,808,042	67
63	Lån	till	staden Christianstad för hamn-
			anläggning vid Ahus.......	1848	3°/o	30,000	_	21,601	76
„	„		återstående hamnarbeten vid Åhus
			samt Hernesta kanals fullbordande
			m. m.................	1855	4%	30,000	—	21,901	45
64		„	fullbordande af kaj byggnaden och
			upprensning af hamnen vid Söl-
			vesborg...............	1847	99	15,000	—	2,950	46
65	„	„	Göteborgs hamnbyggnad.....	1848—1857	99	210,000	—	67,035	67
66	V	„	hamnbyggnad vid Linköping . .	1841	3%	30,000	—	7,691	46
67	99	„	staden Westerås, för utvidgande
			och förbättring af stadens hamn.	1849	4%	30,000	—	15,826	52
„	„	för	uppmuddring af hamnen och se-
			gelrännan vid Christinehamn . .	1850	„	36,000	—	20,377	29
„	„	99	anläggning af hamn vid Wadstena	1850		48,000	—	27,264	49
68	„	„	fullbordande af hamnbyggnaden
			vid Wadstena...........	1855	y	15,000	—	10,965	81
„	„	„	Arboga-åns uppmuddring . . . .	1855	99	15,000	—	10,938	46
99	„	99	upprensning och fördjupning af
			Köpings å.............	1855	„	20,000	—	14,539	22
69		„	anläggning af en hamnbassin in-
			vid Carlstad samt en kanal der-
			ifrån till Kanikenäset vid Wcnern	1859	„	100,000	__	84,170	SO
„	y	„	hamnbyggnad vid Falkenberg. .	1859	„	47,000		39,577	01
„	99	99	fullbordande af hamnanläggnings-
			arbetena vid Strömstad......	1858		] 5,000		12,773	55
70	99		hamnbyggnaden vid Färjestaden
			i Thorslunda socken på Öland .	1858		12,850	_	10.479	17
71	y	„	byggande af hamn vid staden
			Gren na...............	1861		37,500		33,477	SO
„		„	förbättring och utvidgning af
			Helsingborgs hamn........	1862		230,000		216,541	SO
„	„	99	hamnbyggnaden vid staden Åmål	1861		8,000		7,578	24
„	„	„	fortsättning af hamn och kanal-
			anläggningen vid Carlstad . . . .	1861		70,000		62,394	87
„	„	99	uppmuddring af segelleden mel-
			lan Piteå och lastageplatsen Löf-	!
			holmen samt anläggning af en	i
			lastbrygga vid nämnda stad . . .	1861 j	„	26,000	—	23,173	01
			Transport)	_ \| I	—	1	I	2,519,302 47

5 05

2 02
5" P»

Transport

Lån för Rottne-åns upprensning och fullbordande
af den påbörjade jetébyggnaden
vid inloppet till nämnda
å.................

, „ slussanläggningar i Clara eif vid

Dejefors och Forshaga inom Nedra
Ulleruds och Grafva socknar i

Wermland..............

„ anläggning af jernväg mellan Ohri stinehamn

och Sjöändan.....

, „ d:o af d:o mellan Nora och Ervalla

. „ d:o af d:o d:o.............

„ d:o af d:o från Kärrgrufvan inom
Norbergs bergslag till sjön Åmän ningen

................

, „ fullbordande af samma jernväg .

. „ anläggning af jernvägen Wess man—Barken.

...........

„ fullbordande af sistnämnda jernväg
, „ anläggning af jernväg mellan städerna
Falun och Godo......

, „ fullbordande af samma jernväg .

, „ anläggning af jernväg mellan Hu diksvall

och sjöarne Dellen
, „ d:o af d:o från Söderhamn till

sjön Bergviken m. m.....

, „ d:o af d:o mellan Borås och nedljunga
............. .

, „ d:o af d:o från Eslöfs station på

södra stambanan till Ystad
, „ d:o af d:o mellan Helsingborg och

Årup..............

, ,, d:o af d:o mellan Landskrona och

Eslöfs station på södra stambanan
...............

, „ d:o af d:o mellan Christianstad

och Hessleholms station på s<
stambanan...........

Transport

Tiden då lånet ut-betalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1866 års slut.
			—	2,519,302	47
1861	4 %	10,000	—	9,150	64
1856	.	150,000	—	113,945	64
1849		100,000		52,955	21
1854		150,000	—	104,896	63
1858	ra o/ /o	75,000	—	22,460	27
1852, 1853	4 %	150,000		136,223	06
1855—1856	2 %	150,000	—	133,236	06
1856, 1857	3 %	200,000		164,435	29
1858	4 %	200,000	—	163,248	30
1854—1859	2 %	2,400,000		2,221,364	16
1858, 1859	5* %	600,000	—	180,000	—
1858, 1859	4 %	370.000	—	340,728	73
1858-1860	»	500,000	—	466,831	84
1862, 1863	V)	1,436,000	—	1,406,705	60
1864—1866	„	2,450,000	—	2,450,000	—
1864, 1865	»	1,100,000	—	1,100,000	—
1864—1866	"	1,200,000	—	1,200,000 •	—
1864, 1865		720,000	—	717,260	—
\|--	—	—	-	13,502,743	90

Tiden då lånet ut-betalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1866 års slut.
—	—		—	13,502,743	90
1864	4 %	434,000	—	432,233	87
1864, 1865	»	500,000	—	493,802	08
1865, 1866	»	3,091,430	—	3,091,430	—
1852	4 %	20,000	—	13,723	20
1855	"	6.000	—	4,372	60
1859		10,000	—	8,898	24
1858	„	100,000	—	81,591	22
1861		55,000		48,993	28
1864	5 %	20,000	—	18,739	92
1841, 1842	4 %	226,500	—	63,740	96
{	2, 3. 4	<>		1,497,552	55
1	och 5%	(
! 1855—1857	2 %	240,000		167,014	10
1858	4 %	150,000	—	128,497	85
1862 1	»	60,000	—	47,876	77
1 1 1864 i	—	7,000		6,300	—
! 1864	—	30,000 —	30,000	—
\| j \|19,637,510	54

Transport

Lån för anläggning af jernväg emellan;

Wexiö och Alfvestads station på1

södra stambanan..........

„ d:o af d:o från hamnen vid Köping
till Uttersberg med grenbana
till sjön Lillsvan......

, , d:o af d:o från Herrljunga öfver

Wenersborg till Uddevalla (bev.

3,240,000)..............

, „ uppförande af en jernbro öfver

Svartån å landsvägen mellan Linköping
och Bergs gästgifvaregård
, „ brobyggnad öfver Dalelfven i när heten

af Gustafs kyrka
, „ anläggning af tvänne flottbroar

i närheten af Thorsångs kyrka,
den ena öfver Dalelfven och den

andra öfver Lillelfven......''

, „ ny bro öfver Hel ge-å vid Chri

stianstad..............

, „ brobyggnad öfver Ume eif invid

staden Umeå
, „ d:o d:o ....

, „ inlösen af

derna . . .

, „ sjösänkningar, och andra vatten aftappningar

för odlingsföretag
, „ sänkningen af sjöar ne Störa och

d:o d:o .......

uppförande af bygg
ceutiska institutet

laudshöfdinge-ackor -

socken af Westerås län.
grundförbättringar å Alna!
dom............

Bih. till RiJcsd. B rot. 1867.

(Rilcsg.-Kont. Reglemente.)

Transport
It) Samt. 1 Afd. 2 Band.

OJ	z
Hl
	no
B	O
	O
Ö	po

	CD

Lån för

95 „ till
113,15 „ för

	Tiden då lånet ut-betalts.	Bäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1866 års slut.
Transport segelleds öppnande från Hattefura					19,637,510	54
vid YVenera till sjön Stora Lee utsträckning af Kinda båtled me-delst kanalisering af Stångån från	1865	3 %	450,000		450,000
sjön Rengen till Linköpings hamn Jemtlands kommunikations-aktie-	1865	»	235,000	—	235,000	—
bolag................. Lida-åns sänkning och upprens-	1864, 1865	5 %	70,000	—	70,000
ning..................	1864	„	46,000	—	46,000	—
Summa	1				20,438,510\|54

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före
den 1 Januari 1867 icke utbetalda anslags- och lånesummor,
efter afdrag af hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer
att utbetalas.

CD m.
crq ^				Summa
S CD g CD © 2	A) Anslag.	Riksmynt.		Riksmynt.

	a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag:
97	För inköp af 300 exemplar utaf Svenska Förn-
	skrift-sällskapets samlingar för år 1866 . .	—	—	1,050	—
	b) Beviljadt under 1847—1848 års riksdag:
98	För pensionering af borgmästare i Rikets stä-
	der, utom Stockholm, samt kommissions-
	landtmätare, jemte desse tjenstemäns enkor
	och barn, beräknadt för år 1868 till....	—	—	13,200	—
	c) Beviljadt under 1850—1851 års riksdag:
99	För fullbordande af hamnbyggnaden vid Calmar		—	1,500	—
	d) Beviljade under 1853—1854 års riksdag:
100,i	För uppmuddring af hamnen vid Ystad ....	7,500
101	„ utvidgning och förbättring af Göteborgs
	hospital . . ...................	75,000	—	82,500
	e) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
102	För utdikning och aftappning af sänka traktör
	och sjöar till beredande af odlingsföretag	5,780	—
103	„ beskattningsväsendets förenkling samt ar-
	betena vid de nya jordeböckernas afslu-
1	tanda och granskning.............	3,120	02

Transport | 8,900j02| 98,250j—

			''	1
cr^ ^				Summa
3 ®		Riksmynt.
O ° 9_ po				Riksmynt.
	Transport	8,900	02	98,250	__
106,2	För fortsatt utgifning af arbetet »Svenskt diplo-
	matarium»....................	2,456	25
106,3	„ fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges hi-
	stöna och offentliga förhållanden vigtiga
	skrifter och handlingar............	1,900	01
106,-i	„ ny byggnad för Göteborgs hospital ....	140,000	—
107	„ löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
	och läraren vid pedagogik i Avesta samt
	till stadsped agogiernas utvidgande.....	3,369	70	156,625	98
	f) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:	''
108,1	För anskaffning af rid- och anspänna m. fl. per-
	sedlar för två tolfpundiga reservbatterier	5,000	—
108,2	„ befästningar å blindo invid Waxholm . . .	22,208	09
109,2	„ understödjande af mindre hamnbyggnader
	och årensningar................	6,000	—
no	„ verkställigheten af den beslutade förenk-
	lingen af beskattningsväsendet samt de nya
	jordeböckernas afstötande och granskning	163	04
in	Till ersättning för upphörande af de s. k. fri-
	socknarnes tjenstbarheter till Bylta svafvel-
	bruk m. m....................	88,587	80
113,i	„ befordrande af äldre, i Riksarkivet och
	andra allmänna eller enskilda samlingar be-
	finfliga, för Sveriges historia och offentliga
	förhållanden vigtiga skrifters och handlin-
	gars utgifning..................	9,000	—
113,2	„ byggnadsarbeten å den åt Stockholms vete-
	rinärinrättning upplåtna egendom......	13,000	—	143,958	93
	g) Beviljade under 1862— 1863 års riksdag:
114	För uppförande af ett straffarbetsfängelse i
	Carlskrona...................	20,000	—
115,1	„ anskaffning af 12 st. refflade, gröfre karm-
	ner samt lavetter med släpor af jern, äfven-
	som projektiler.................	44,000	—
115,2	„ anskaffning af 16,000 refflade infanteri-
	gevär ......................	189,000	—-
115,3	„ anskaffning af 2,000 kavallerisablar.....	i 13,155	—
	Transport	1 266,155	\|_	\| 398,834	91


Öl				Summa
3 $ ro ® ro		Kikamynt.		Riksmynt.
	Transport	266,155	—	398,834	91
115,6	För indelta arméens utredning, såsom fyllnads-
	anslag......................	4,963	83
115,7	„ förhöjning i beklädnads-passevolansen vid
	Svea och Andra Lifgardes-regementena,
	Lifgardet till häst, Husar-regementet Ko-
	nung Carl XV och Sappörkompaniet . . .	8,778	46
115,8	„ ytterligare tillökning i beklädnads-passevo-	/
	lansen vid Svea och Andra Lifgardes-
	regementena, Sappörkompaniet, Lifgardet
	till häst och Husar-regementet Konung
	Carl XV ....................	6,586	94
115,9	„ förhöjning i beklädnads-passevolansen vid
	Svea och Göta Artilleri-regementen ....	3,797	—
115,10	„ enahanda förhöjning vid Wendes Artilleri-
	regemente....................	1,083	83
115,14	„ understöd åt officerare, som inträda i aktiv
	krigstjenst hos någon i vänskapligt förhål-
	laude till Sverige stående magt.......	9,000	—
115,15	„ kostnader i följd af arreststraffets tillämp-
	ning vid indelta arméen...........	20,000	—
115,16	,. anskaffande af s. k. skyddstält........	9,323	73
115,17	„ anskaffning af 2,000 refflade infanterigevär
	för ersättande af ett lika antal sådana, som
	skola från Kronans förråd utlemnas till
	skarpskytteföreningarne i Riket.......	50,000	—
115,19	„ målskjutningspremier .............	5,000	—
115,20	„ utdelning af kostnadsfri ammunition åt
	skarpskytte-föreningarne...........	5,000	—
116,1	„ Flottans nybyggnad eller anskaffande af ny
	krigsfartygsmateriel..............	600,000	—
116,2	„ angelägna arbeten och anskaffningar vid
	Flottans stationer................	150,000	—
116,3	Till försök för utrönande af dels s. k. pansar-
	plåtars af Svenskt jern förmåga att motstå
	skott, dels ock lämpligaste konstruktionen
	af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs
	bestyckning m. m................	50,000	—
117,1	,, skiften och afvittringar............	87,000	—
117,2	„ Alnarps landtbruks-institut, i och för till-
	byggnaden å Lomma församlings kyrka . .	7,500

Transport j 1,284,188|79) 398,834,91

a T
% H-
B O ro ^ S pso ro 2		Riksmynt.
	Transport	1,284,188	79
117,3	Till utdelande vid landtbruksmöte!! af prisbelö-
	ningar för husdjur, redskap och ladugårds-
	produkter m. m.................	6,000	--
117,5	,, uppförande af en ny byggnad för Svenska
	slöjdföreningens söndags- och aftonskola . .	70,000	—
117,6	„ lärares aflönande och elevers underhåll m.
	m. vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona	4,558	62
118,1	För anläggning af nya samt förbättring eller
	omläggning af backiga eller eljest mindre
	göda vägar ...................	88,099	67
118,2	„ kommunikationsled mellan llräcke gästgif-
	varggård och staden Sundsvall.......	28,000	—
118,3	„ anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika
	kyrka och vidare till Asele inom W ester-
	bottens län...................	3,327	—
118,4	„ anläggning af väg mellan Östmarks kyrka
	och Norska gränsen i närheten af Kälke-
	landstorp.....................	7,000	—
118,7	„ anläggande af en dragväg vid samt verk-
	ställande af muddringsarbeten ofvanför Fal-
	kenbergs hamn.................	2,000	—
118,9	„ Indalselfvens upprensning, så att densamma
	må kunna med ångbåtar befaras från Klin-
	gerfjärden vid Östersjön till Utanede by
	i Jemtland...................	7,000	—
118,12	verkställande af rensningar i Lule eif samt
	anläggande af kanaler förbi Hedens och
	Ede forsar....................	352,000	—
118,13	anläggning af båtled jemte slussar mellan
	sjöarne Kl äggen, Flaten och Kilen i Fryks-
	dals härad af Wermlands län........	58,000
118,14	„ understödjande af sådana myrutdikningar
	och vattenaftappningar inom Norrbottens,
	Westerbottens, W ester-IN orrlands, Jemtlands,
	Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt
	Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af
	Wermlands län, som afse att förminska
	frostländigheten.................	121,446	—

Summa

Riksmynt.

398,834

►It
-L -				Summa
B 02 O Ci		Riksmynt.
				Riksmynt.
	Transport	2,031,620	08	398,834	91
120	För utarbetande och utgifning genom trycket
	af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver
	Statens jernvägsbyggnader..........	31,663	—
121,2	» bestridande af kolonien S:t Barthelemys
	förvaltningskostnader.............	18,000	—
121,3	„ ersättande af de förluster, indelnings- och
	ränte-innehafvare komma att vidkännas ge-
	nom mjöl- och såg-qvarnräntans upphö-
	rande .......................	70,000	—
121,4	„ vårdandet och förökandet af Kamereraren
	Carl Sandbergs samlingar..........	500	—
122,i	Till understöd för högre folkskolor........	13,000	—
122,2	„ folkskoleväsendets utveckling och förbättring
1	i allmänhet..................	87,009	21
122,3	„ löneförbättring utöfver minimilönen, 400
	R:dr om året, åt examinerade folkskola-
	lärare .......................	68,489	21
122,4	„ understöd åt sådana församlingar, som i
	följd af medellöshet icke kunna till erfor-
	derligt belopp bekosta aflöning åt sina folk-
	skolelärare ...................	27,980	—
122,7	„ understöd för den af Doktor 0. Sandahl i
	hufvudstaden inrättade mediko-pneumatiska
	anstalt......................	500	—
122,8	För bekostande i hufvudstaden af offentliga ve-
	tenskapliga föredrag i sådana ämnen, som
	företrädesvis tillhöra allmän bildning....	7,000	—
122,12	., fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . .	2,000	—
123	„ verkställande af åtskilliga ny- och ombygg-
	nader på Gymnastiska central-institutets
	tomt.......................	17,178	84
124	„ förändring och tillbyggnad af Kronans
	egendom N:o 4 på Riddarholmen, för in-
	rymmande derstädes af Riksarkivets sam-
	lingar.......................	72,613	41
125,2	„ nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . .	200,000	—
	Transport	2,647,553j75	398,834(91

j i 1866 års reglemente.		Riksmynt.	Summa Riksmynt.
	Transport	2,647,553	75	398,834	91
126 129 133	Till löneförhöjning för lärare vid elementar-läroverken, som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856— 1858 års riksdag beslutade reglering af dessa läroverk varit anställde såsom vi- karier ...................... ^ Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader..................... „ pensionering af Flottans embets- och tjenste-man samt betjente, kreditiv......... „ underhåll och komplettering af Riksdagens arkiv och bibliothek..............	2,000 134,426 6,570 829	59 62
134	Återstoden af anslagen för Statens jernvägs-byggnader....................	900,462		3,691,841	1 96
	h) Beviljade under 1865 och 1866 års riksdag:
	Af dessa anslag, som finnas specificerade sidd. 145 — 156 uti det vid sistlidna riksdag ut-färdade reglemente, voro följande belopp, som anvisats att utgå under år 1866, ännu vid samma års slut i Riksgälds-kontoret innestående, nem-ligen :
139,22 ; 140,2 141,4	Till uppsättning af beklädnads- in. fl. persedlar för 385 hittills vakanta soldatnummer vid Norra och Södra Skånska infanteri-regemen-tena, hvilka under år 1866 skulle rekry-teras, samt för denna materiel underhåll under samma år.......... 76,655: 06. „ ersättande af förskottsvis anvisade medel till anskaffning af 10 st. 9-, tums jernkanoner med projekti-ler m. m............... 94,200: — „ betäckande af en för Alnarps landtbruksinstitut åsamkad skuld 50,000: —	220,855	06
	De anslag, som anvisats att utgå under år 1867, och hvilka finnas specificerade sidd. 144—156
	Transport	220,855	06	4,090,676,87




	CD
Ej	05 05
ö

156,i

156,2

156,3

135

142,

143,
148

Transport

i 1866 års reglemente, uppgå till ett
sammanräknadt belopp af . . 4,929,836: 35.
men häraf hafva redan under år

1866 blifvit utbetalda de uti
145 § i samma reglemente anvisade
tvenne anslag, som utgått
af undsättningsmedlen med

tillhopa............. 105,000: —

efter afdrag hvaraf det vid 1866
års slut i Riksgälds-kontoret
innestående anslagsbeloppet

utgjorde.....................

Af de vid sistlidna riksdag för jern vägsbyggnader
och jernvägsmateriel beviljade anslag
innestodo vid 1866 års slut följande belopp:
För fortsättning och afsilande af de å nordvestra
stambanan från Arvika till riksgrän.
sen mot Norge återstående arbeten, hela

anslaget för 1867 ...............

„ fortsättande af nordvestra stambanan från
Christinehamn öfver Carlstad till Arvika,

1867 års anslag.................

,, komplettering af bristande trafikmateriel å

Statens redan anlagda stambanor, återstoden

Riksmynt.

220,855

4,824,836)35

1,700,000

500.000

600.000

Summa

Riksmynt.

4,090,676 87

7,845,69141

Summa anslag

B) Lån.

a) Beviljadt vid 1862—1863 års riksdag:

Återstod af beviljadt lån för jernvägsanläggning
från Herr ljunga öfver Wenersborg till
Uddevalla....................

b) Beviljade vid 1865—1866 års riksdag:

Dessa lån, hvilka skola utgå efter 1867 års ingång
och finnas specificerade sid. 157 i 1866
års reglemente, upptagas här till deras sammanräknade
belopp..............

Summa lån

11,936,368 28

148,570 —

730,000

878,570

Bill. till Biksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

{Riksg.-Kont. Reglemente.)

luder 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter,
utom de till jernvägsbyggnader anvisade medel.

§ och moment
i det
nya reglementet.

inom.

A) Anslag.

luder Första Kufvudtiteln:

För ombyggnad och reparation af kol
stallet vid Röda Bodarne......

luder Andra Hufvudtiteln:

För uppförande af ny arkivbyggnad för
Göta Hofrätt och ombyggande af den
hofrättshusets tomt omgifvande kaj

luder Fjerde Hufvudtiteln:

Till anställande af skjutförsök......

„ anskaffning af ammunitions vägnar åt

fältartilleriet..............

„ dito af sjuk- och medicinalvagnar
reservlavetter, tross- och expeditionsvägnar
samt fouragevagnar......

fältartilleriet . . .
dito af positions artilleri.

........

dito af tidsenliga gevär

och belägrings -

Anslag, beviljade att utgå	Summa anslag.
år 1867.	år 1868.
11,500				11,500
		24,152	—	24,152
		20,000
—	—	4,470	_
—	—	18,700	—
	—	38,075	—
___		36,750	_
500,000	—	1,000,000	__

Transport [500,000j—11,117,995]—| 35,652] —

§ och ino-		Anslag,	beviliade
merit nya r	i det egle-		att	utgå		Summa
mentet.						anslag.
.			år 1867.	år 1868.
§	mom.
		Transport	500,000		1,117,995		35,652
8	7	Till kopparpatroners anskaffande eller till-
		verkning................		—	175,000	—
„	8	„ fortsättande af Carlsborgs fästnings-
		byggnad.................	—	—	50,000	—
	9	„ fortsättande af skansanläggningen vid
		Oxdjupet................		—	50,000	—
22	10	„ pontonierbataljonens kasern- och kok-
		husbyggnader..............	—	—	55,190	25
Y>	11	„ underhåll af beväringsmanskapets be-
					189,000
22	12	„ kompletterande af dito, fyllnadsanslag	—	—	126,000	—
1)	13	„ fortsättande af Topografiska Korpsens
		arbeten i och för fullbordande af dess
					75,000
»	14	„ understöd åt officerare, som inträda
		i utländsk krigstjenst..........	—	—	9,000	—
>1	15	„ aflöning åt instruktörer vid skarp-
		skytteföreningarne............	—	—	50,000	—
2)	16	För beredande af tillgång till målskjut-
		ningspremier för dylika föreningar. .	—	—	20,000	—
2)	17	„ anskaffande af skarp ammunition åt
		nämnda föreningar...........	—	—	20,000	—
»	18	Till kostnader för arreststraffets tillämp-
		ning vid indelta arméen........	—	—	5,000	—
			500,000	—	1,942,185	25	2,442,185	25
		Under Femte llufvudtiteln:
9	1	Till bestridande al kostnaderna för inred-
		ning af sjökrigsskolans lokal samt
		anskaffning af skol- och gymnastik-
		in ve titan ör m. m.............			20,000
	2	„ ny sjökrigsmateriels anskaffande . . .	—	—	290,804	—
	3	„ anskaffande af kanoner.........	—		144,000	—
„ ,	4	„ dito af projektiler för nyssberörda
		kanoner ..................			48,000
„	5	„ bestridande af kostnaderna för dels
		anskaffning af lämplig skjutbana för
		grufva kanoner och dels artilleriförsök,
		äfvensom försök med undervattens-
		minor...................	—	—	36,000	—	638,804	—
		Transport	—	-		-	3,016,641125

§ och moment
i det
nya reglementet.

6
7

grundade kartor

Strömsholms stuteri........

uppehållande af undervisningen
skeppsbyggeri-afdelningen vid Skepj
byggeri-institutet i Carlskrona . .

Anslag, beviljade
att utgå

Transport

Under Sjette Hufvudtitelu:

Till arfvode åt ett biträde inom Civildepartementets
expedition vid de kommunala
ärendenas beredning och expedierande
...............

„ Rikets ekonomiska karteverks bearbetande
..............

„ fortsättande af storskiftes- och
vittrings-förrättningarne i Rikets

norra län..............

uppförande af en ny ekonomibyggnad
vid Alnarps landtbruksinstitut .

. understöd åt personel'' af mankönet
för genomgående af fullständig lärokurs
i boskaps uppfödande och skötsel,
mjölkning m. m..........

reseunderstöd åt utexaminerade landt brukslärlingar.

............

, utdelande vid allmänna landtbruksmöten
af prisbelöningar för husdjur

redskap och maskiner m. in.....

> årliga täflingsmöten i städerna Stockholm,
Göteborg och Malmö med göd-|
boskap, smör, ost, fläsk och kött
, understöd för Svenska trädgård^

eningens elevskola..........

, bildande af holländerier för de Nc
ländska länen ............

Transport

år 1867.	år 1868.
	—
		1,800
—	—	60,000	—
—	—	97,000	—
—	—	50,000	—
—	—	2,000	—
—	—	1,500	—
	—	6,000	—
	—	3,000	—
—	—	4,500	—
—	—	10,000	—
1 .	—	60,000 15,000
	—	5,000	—
	\|—	315,800

3,016,641

Summa

anslag.

-!3,016,641125

$ och moment
i det
nya reglementet.

8
9

Transport

erforderlig nybyggnad äfvensom för
inredning af laboratorier och deras
förseende med behöfliga inventarier .

Till aflöning åt Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader samt dess

tjenstebiträden.............

„ undersökningar och expenser för allmänna
arbeten.............

„ arfvoden för civilingeniörer och civilingeniörs-elevers
undervisning vid
krigshögskolan.............

understöd vid utrikes resors företagande
af Väg- och Vatten byggnads korpsens

medlemmar..........

anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest

mindre göda vägar ..........

dito af väg från Öhrträsk till Fredrika
kyrka och vidare till Åsele inom

Westerbottens län . . . ........

dito af dito mellan Åsele och Wilhelmina
kyrkoby i dito.......

dito af dito från Ramsele sockengräns
genom Fjcllsjö till Bodums kyrka
samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka

inom Wester-Norrlands län......

understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensningar af
åar och farleder............

staden Ystad, för utvidgande af dess
hamn . ..................

staden Uddevalla, för utvidgande och

fördjupning af dess hamn .......

kanal- och sluss-anläggning mellan
sjöarne Vestra och Östra Silen. . , .
utsträckning af Kinda båtled från sjön
Rengen till Linköpings hamn . . . .
understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester -

Anslag, beviljade
att utgå

år 1867.

år 1868.

315,800

46.000

32,800

30.000

3.000

2.000

150,000

s 20,000

15.000

20.000

20,000

25.000

30.000
3,000

60.000

Summa

anslag.

3,016,641

Transport |--

772,600j—13,016,641|25

Anslag, beviljade att utgå	Summa anslag.
år 1867. \|	år 1868.
—	—	772,600		3,016,641	25
__	_	120,000
—	—	2,000	—
33,830		__
33,830	—	894,600	—	928,430	—
		24,700
	—	25,000	—		1 i
		287,335	02	337,035	\| 02
		3,000
		10,000	_
__	—	3,000	_
		10,375
J
—	—	30,000	—
"1	—	56,375;-	\|4,282,106)27

§ och moment
i det
nya reglementet.

Transport

Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och
Störa Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten
Till rensningar för flodvattnets afledande

i en del af Ume eif.......

anläggning af väg inom Råneå socken
mellan allmänna kustlandsvägen samt
Degersels Öfverstby, att utgå af und

sättningsmedlen

Under Sjunde Hufvudtiteln:

stemän

bidrag

ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret,
Länsstyrelserna och Arméförvaltningen
förskottsvis bestridd?
utgifter.................

Under Åttonde Hufvudtitelns

Till tjenstebiträde inomEcklesiastik-departementet
för ärenden rörande ordna
det af presterskapets löneförmåner.

„ förbättring af komministrars, kupol

ken-adjunkters lönevilkor ....
instrumenter för fysiologiska institutionen
vid Upsala universitet. .
luftvärmningsapparat. vid Caroli
mediko-kirurgiska institutet . .
löneförbättring utöfver minimih
åt examinerade folkskolelärare .

Transport)

§ och mo-
ment	i det
nya regie-
mentct.
§	mom.
15	6	Till
	7
"	8	»
”	9	"
N	10	”
I ^	11
I ”	12	"
! "7	13	"
"	14	»
	15	Y)
i	16	»
-	17	"
„	18	-
	19	„
»	20
»	21	»
	22	il

Anslag, beviljade att utgå	Summa anslag.
år 1867.	år 1868.
	—	56,375	—	4,282,106	27
;	—	20,000 3,000	—
		27,500

		8,050
■
	—	1,500	—
—	—	1,936	—
		22,750 2,000 3,000 3.500 1.500

	—	—
	—	—
2,000 2,000 750
	—	—
	—	1,500	—
—	—	1,500	—
____	—	800!	J

Transport

understöd åt sådana församlingar, son
ej förmå till erforderligt belopp bo
kosta aflöning åt sina folkskolelärare
undervisning i trädgårdsskötsel vil
folkskolelärare-seminarierna ....
folkskolelärare-seminariibyggnaden

Linköping...............

löneförbättring åt Sundkets-kollegi
embete- och tjensteman samt vakt
mästare................

aka

vitterhets-, Historie- och År
tets-akademiens samlingar . .
aflöningstillökning åt nämnda

demis vaktbetjening.........

vårdande och underhåll af National
musch byggnaden och der förvaradi
samlingar m. in............

pneumatiska anstalt
vård och skötsel af
i Helsing-land .

ner

en antiqvitets-intendent.....

uppsökande och aftecknande af

stenar...............

undersökning af fornlemningar
upprättande af förteckningar öfver

sådana ...............

fortsatt utgifvande af plansch1

öfver fovnsaker m. m.......

vårdande af fornlemningarne i Wisby
fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska
språkets lag ar “........

Artisten N. Mandelgren för fortsättande
af hans antiqvariska forskningar
Lithografcn C. J. Billmark för fortsatt
utgifvande af planschverket 11 Sverige,
aqvarell-lithografter och tontryck“

Transport

159,661|—14,282,106127

§ och ment nya r	mo- det jgle-		Anslag, beviljade att utgå	Summa anslag.
mentet.
§ \|	mom.		ar lbb7.	ar 1 bbb.
15	23	Transport Till fortsatt utöfvande af arbetet “Fordna	—	—	159,661 400	—	4,282,106	27
16	1 2	„ läro verldsbyggnaden i Upsala.....	—	—	20,000 47,000	—
"	g				30,000
»	4.				17,500
» Y> »	5 6	„ reparation af Linköpings domkyrka „ tillbyggnaden vid hospitalet i Ny-	II		13,500 10,000
17		„ hospitalsfondens förstärkning, såsom		_	100,000		398,061	_
18	1	Under Monde ihifvudtiteln: För upprätthållande af den Arméens Pen-sionskassa åliggande pensionerings-			85,500 180,000
"	2	„ fortfarande tillämpning af nu gällan-de pensionsstater för arméens befäl
”	3	„ fortsatt tillämpning af staten för pen-sionering af Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, såsom kre-			72,000
»	4	„ upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbät-trade pensionering, såsom kreditiv.			40,000		377,500	_
1		Summa	1 —	—		\|—	\|5,057,667\|27

\ och mo-
ment	i det				1
nya	egle-		T O		Summa
mentet.		Lan.		lån.
	mom.
		il) fjäsa.
		Under Sjette flufvudtiteln:
ii	8	För kanal- och slussanläggning mellan sjöar ne Östra
		och Vestra Silen på Dalsland...........	15,000
	9	N Utsträckning af Ivinda båtled..........	60,000	_
»	11	„ lund för understödjande af utdilmingar och af-
		tappningar af sänka traktör och sjöar.....	50,000
»	12	„ sänkning af Lida-ån............	30,000		155,000
		Under Åttonde liufviidtiteln s
16	1	För fortsättande af läro verldsbyggnaden i Upsala.	70,000
n	2	>, dito af dito i Färjstad..........	20,000
>,	3	» dito af dito i Wenersborg........	20,000	_
"	4	„ dito af dito i Westervik . ........	10,000	—	120,000
		Summa	—	_	275,000	—)

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente.'') *

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt

vaktbetjening.

Ordinarie lön.	Arfvode.	Summa.
4,400		600		5,000
4,400	—	600	—	5,000	—
8,800	—	1,200	--	10,000	—
3,000		600		3,600
3,000	—	450	—	3,450	—
2,000		300		2,300
2,000	—	300	—	2,300	—
2,000	—	300	—	2,300	—
2,000	—	300	—	2,300	—
2,000	—	300	—	2,300	—
2,000	—	300	—	2,300	—
1,000		150		1,150
1,000	—	150	—	1,150	—
1,000	—	150	—	1,150	—
1,000	—	150	—	1,150	—
1,000	—	150	—	1,150	—
1,500	—	—	—	1,500	—
675		75		750
575	—	75	—	650	—
1,150	—	150	—	1,300	—
575	—	50	—	625	—
575	—	50	—	625	—
45,650	-	6,400	-	52,050	—

Fjerde tjenstegraden:

1 Sekreterare hos Fullmägtige ....

1 Kommissarie .............

2 Kommissarier.............

Tredje tj enstegraden:

1 Kamererare i Boksluts-kontoret . .
1 Kamererare i Revisions-kontoret. .

Andra tj enstegraden:

Ombudsman.................

Notarie och Registrator hos Fullmägtige

Notarie hos Kommissariatet........

Kassa-bokhållare..............

Bokhållare i Boksluts-kontoret......

Bokhållare i d:o .*.....

Första tj enstegraden:

1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition >

1 Kanslist hos Kommissariatet......

1 Kammarskrifvare.............

1 Kontorsskrifvare.............

1 Kontorsskrifvare.....

Lönetillökning för de tre
500 R:dr för hvardera . .

äldste i donna grad å

Vaktbetjening:

Vaktmästare...........

Kammardräng..........

Kammardrängar.........

Husdräng.............

Husdräng........... ■ -

Tillägg: För tjensteman inom andra eller tredje tjenstegraden, som icke innehar
annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

För den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver . R:dr 2,500: —

För den, som tjenat i donna grad 10 år och derutöfver . . „ 3,000: —

För den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver . . „ 3,500: —

och för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år
och derutöfver.......................... » 4,000: —

Peiisions-stat vid ltiksgälds-koutorct.

Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Fougt..........	1,417	50
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg..................	660	66
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ....	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets Kreditsedelverk, Öfver-krigslcommissarien Fr. Lindstedts tvänne oförsörjda döttrar,
Thilda Carolina och Siri Aurora Lindstedt, hvardera 112 R:dr 50 öre	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn.............	225	—
Summa R:dr Runt	2,778	16

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens
frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas
utgående stadgade vilkor upphöra.

Förestående Två Stater, nemligen:

Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa åt. . . . 52,050: —

Pensions-staten vid dito .................... 2,778: 16.

uppgjorda och fastställda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1867.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG.

n. v. Talman. n. v. Talman.

öfver

1867 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackordsregleringen inom Arméen, kreditiv

för................

Adjv,nieter, löneförbättring åt.......

Aflöning för Flottans civile tjensteman .

„ „ Folkskolelärare........

„ „ Justitie-ombudsmannen m. fl

„ „ lediga tjensters bestridande

„ „ Riksgälds-kontorets tjensteman na-personal

och vaktbetjening
„ „ Styrelsen för allmänna väg ocb

vattenbyggnader......

Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret ....

Afsked med pension...............

A/vittringar och skiften, fortsättande af . .

Aktorsarfvode...................

Alnargs La ndt bruks-In statut, ekonomi-byggnad
vid..............

Allmänna arbeten, undersökning och expenser
för...............

Allmänna bevillningen..............

„ „ uppbörden och redovisningen
af......

Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

Sid.	34.	§	43.
”	28.	§	31.
	17.	§	15 mom. 2.
	35.	§	52.
	17.	§	15 mom. 6,
	30.	§	36.
»	51, 52.	88	107, 108.
,)	32.	8	39.
	10.	§	10 mom. 15.
	82.		------
	55.	88	120—122.
	9.	8	10 inom. 3.
"	39.	8	205.
»	9.	8	10 mom. 4.
	10.	8	10 mom. 16.
»	34.	8	44.
n	38, 39.	88	64, 66, 67.

2 Band.

Allmänna Hypotheks-banlcen..........	Sid.	47.		§	98.
Amiralitels-krigsmanskassan, bidrag till dess pensionering............		20.		§	18 mom. 3, 4.
Ammunition, åt skarpskytte-föreningarne . .	..	8.		§	8 mom. 17.
Ammunitionsvagnar för fältartilleriet.....		8.		§ 88	8 mom. 2.
Anmärkning smedel......		35,	39.	48, 68.
Anslag angående lediga tjenstår.......		51.		§	109.
ÅntiqvarisJca märkvärdigheter i Historiska museum.............		18.		§	15 mom. 13.
Antiqvitets-intendent, aflöning, resekostnader och expenser för.........		6, 18.	§	4 inom. 4, 5,
Agnarell-lithografier, utgifning af.......		19.			15 monn 15. 15 inom. 22.
Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till . .		16.		§	13.
Arfvode för Deputerade och deras biträden		42.		79.
,, „ Fullmägtige...........		31.		§	38.
» » Riksgälds-kontorets tjensteman		32,	33	88	39, 40.
Arkivbyggnad för Göta hofrätt......		7.		§	7.
Arkivet, Kiksdags-......		29,	30.	§	34.
Arméens ackordsreglering, kreditivet för .		28.		§	31.
>, Pensionskassa..........		19,	28.	8	18 inom. 1, § 31.
Arrest-strafets tillämpning vid indelta Ar-méen ..........		8.		8 inom. 18.
Artilleriet, kanoner samt rid- och anspänna-nde fl. persedlar för.......		8.		8	8 mom. 1—5.
Artilleri-försök med kanoner...... Auktionsmedel för Kronans hus ....		9. 34.		8 §	9 mom. 5. 47.
Banlcen, Riksgälds-kontorets kreditiv å. . .		38.		8 88	61.
Bankens behållna vinst.....		37.		58. 59.
Barthelemy, S:t, kolonien, utgifter för . .	y	17.		8	14. inom. 2.
Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontorct.	u	52.		8	112.
Befor äringsvilkor......		32,	52.	§	39 inom. 1, 5, § 111
Begrafningshjelp efter obemedlade tjenste-man och vaktbetjenter.....		83.		8	41.
Begrafningshjelps-besparingar..........	„	27.		8	26.
Beklädnad åt Beväringsmanskapet. . .		8.		8	8 mom. il, 12.
Belåning af obligationer.....		37.		8	60.
Belägrings-artilleri, anskaffning af.....	u	8.		8	8 mom. 5.
Belöning för extra arbeten...........		33.		8	40.
Bergsläroverk, nybyggnad för........		10.		8	10 mom. 14.
Berättelser, Fulimägtiges, Kommissariatets och Ombudsmannens......		46.		8	94.
„ Justi tie-om budsmannens.....		31.		8 88	37.
>, Riksdagens Revisorers...... Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riks-dagens hus............		30.	46.	35, 95.
	45.		8	92.
Beskattningsväsendets förenkling, anslag till	„	17.		8	14 mom. 1.

Besparingar å extra och tillfälliga stats-anslag .............	Sid	20, 21.	§	19.
Besparingar å förslagsanslagen........		23-26.	§	24.
„ „ statsanslagen i allmänhet . .		35.	§	51.
Besvär öfver Fullmägtiges beslut......		44, 54.	§§	90, 117.
Bevillningen, allmänna.............	„	34.	§	44.
„ uppbörden och redovisningen åt	„	38, 39.	§§	64, 66, 67.
Bevillning s-för ordning, utfärdande af.....		48.	8	99 mom. b.
Beväringsmanskapets beklädnad........	„	8.	§	8 inom. 11,
Bibliotek, Riksdagens.............		29, 30.	§	34.
Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets utgifter................		35.	§§	49, 50.
Bihanget till Riksdagens protokoller, tryck-ning af................		46.		96.
Billmark, G. J., Lithograf, utgifning af ett hans arbete .............		19.		15 mom. 22
Bodum och Ramsele, väganläggning mellan	„	11.	§	11 mom. 4.
„ och Tåsjö, dito dito	„	11.	§	11 mom. 4.
B olcslutskontor, Riksgälds-kontorets .....		49.	§	103.
Boskaps uppfödande, anslag till........	„	9.	§	10 mom. 5.
Brister i förslagsanslagen...........	y	23—26.	§	24.
„ „ trafik-inkomsterna å Statens jern-band1 .................		36, 37.		57.
„ „ Statsverkets inkomster.......		23.	§	23.
Brobyggnader, anslag till...........	„	11.	§	11 inom. 5.
Byggnadslån till läroverks byggnader ....	„	19.	§	16 mom. i—
Båtsmansrotarnes sammanförande.......	„	27.	§	27.
Öar i,-borgs fästningsbyggnad..........		8.	§	8 mom. 8.
Carlskrona Skeppsbyggeri-institut......	„	10.	§	10 mom. 13
CfirZstatfsläro versbyggnad, lån och anslag till	„	19.	§	16 mom. 2.
Carolinska institutets hus, luftvärmnings-apparat derstädes..........		17.	§	15 mom. 4.
Civil-departementet, biträde vid kommunala ärende»1 inom............		9.	§	10 inom. 1.
Civil-ingeniörer, arfvode för..........	„	10.	§	10 mom. 17
Civil-ingeniörs-elevers undervisning, anslag till		10.	§	10 mom. 17
Dalslands kanalaktiebolag, revision......		47.	§	97.
Depositionsmedel.................	„	36.	§	54.
Deputerade för fondväsendet..........	v	42.	§	79.
Diarium, Ombudsmannens...........		45.	§	91.
Degersels Ofverstby, väganläggning till . . .	„	16.	§	13.
Ecklesiastik-departementet, biträde för pre-sterskapets löneregleringsärender inom.................		17.	§	15 mom. 1.
Ekonomibyggnad vid Alnarp, anslag till . .	„	9.	§	10 mom. 4.
Ekonomiska karteverk, rikets, anslag för . .	y	9.	§	9 mom. 2.
Embetsresor, Justitic-ombudsmannens . . . .	„	31. .	§	37.
Enke- och pupill-kassan vid Riksgälds-kontoret	„	33.	§	42.

Expedition, Fullmägtiges............

„ J nstitie-ombudsmannens.....

Expeditionsvagnar, anskaffning af......

Expenser för allmänna arbeten........

,, „ Justitie-ombudsmanneu in. fl.

Extra ordinarie tjenstemäns antagande. . . .
„ n „ skiljande från

Riksgälds-konto ret.

.......

Flottans civile tjensteman, aflöning för . . .
Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen .

Folkskolelärares aflönande...........

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel
..................

Folkskolelärare-seminariehyggnaden i Lin köping
.....''............

Folkskoleväsendets förbättring, anslag till . .
Fordna och närvarande Sverige, nlanch verket

................

Fordringar, Riksgälds-kontorets.......

Fornlemning änne i Wisby...........

Fornlemning ars undersökande och upptecknande
................

Fornsaker och historiska märkvärdigheter,

planschverk öfver . ........

Forsel-lön, ersättning till räntetagare för. .

F''ourage-vagnar, anskaffning af........

Fredrika kyrka och Öhrträsk, vägan läggning
mellan...........

Frostländig!^!, anslag för minskning af. . .
Fullmagter för Riksgälds-kontorets tjensteman
................

„ granskning af Riksdagsmännens

Fullmägtige i Riksgälds-kontoret.......

Fullmägtiges ansvarsskyldighet........

„ antal för besluts fattande .

„ befattning upphör........

„ berättelser............

„ besluts Överklagande.....

„ sammanträden..........

„ frånvaro..............

„ föreskrifter............

„ förfall...............

» ar Vedett och resekostnads-er sättni

ngar.......... .

„ kausligöromål..........

„ omröstningar...........

„ Ordförande............

Sid.

49.

30, 31.
8.

10.

31.

52.

„ 54.

„ 3s, 36.

31.

17.

18.

18, 19.

19.

18.

„ 18.

18.

27.

10.

12.

32.

48.

84.

42.

43, 48.

41.

46.

44.

43.

44.
43.

31.

49.

44.

41.

§ ioi

§ 36.

§ 8 mom. 3.

§ 10 mom. 16.
§ 37. .

§ in -

§ 118.

§ 52.

§ 36-

§ 15 mom. 5, 6, 7.

§ 15 mom. 7.

§ 15 mom. 8.

§ 15 mom. 5, 6, 7.

§ 15 inom. 23.

§ 3.

§ 15 mom. 19.

§ 15 mom. 17.

§ 15 inom. 18.

§ 25.

§ 8 mom. 3.

§ 11 inom. 2.

§ 11 inom. 10.

8 39 inom. 1.

§ 100.

§ 80.

§§ 86, 99.

§ 77.

8 94.

§ 90.

§ 82.

§§ 84, 85.

§ 89.

§§ 84, 85.

§ 38.

§ 102.

§ 87.

§ 73.

Fullmägtiges

Fidlmägtiges protokoller............	Sid	. 43.	§	82.
„ rådfrågning}!!1 hos Revisorerue		43.		81.
„ sammankomster.........		43, 44.	§§	82—90.
„ sessionsdagar.....''.....:		43.	§	82.
„ ställande till ansvar......		42.	§	SO.
„ Suppleanter............		84
„ „ deras inkallande/ .		41.	§§	75, 77.
„ särskilda uppdrag........		45—48.	§§	91—100.
„ tjenstledighet...........	„	43.	§	84.
„ åliggande!!............		41.	§	78.
Furusjön i Jönköpings län, lån till.....		6.	> §	3.
Fysiologiska institutionen vid Upsala uni-
versitet...............		17.	§	15 mom. 3.
Fält-artilleriet, anskaffningar för.......		8.	§	8 mom. 2—4.
Fästning sby g g neder, anslag till........		8.	§	8 inom. 8, 9.
Förfall, Fullmägtiges..............	y	41, 43.	§§	75, 84, 85.
Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
tillgång...............		37.	§	60.
Förskott, ersättning till Kong!. Statskonto-
rot för ................	„	17.	g	14 mom. 3.
Förslag till lediga tjänsters återbesättande.		52.	§	no.
Förslagsanslag enligt Riksstaten.......	„	23-26.	§	24.
Försvarsverket till lands, anslag för.....		7, 8.	§	8.
„ „ sjös anslag för......		8, 9.	§	9.
Geologiska undersökningar...........	„	10.	§	10 mom. 11.
Gevär, anslag till................	J1	8.	§	8 inom. 6.
Granskning af Kommissariatets protokoller
och anteckningsböcker*. . .	y	45.	§	91.
„ „ Riksdagmäns fullmagter . .		48.		100.
„ „ Riksgälds-kontorets råken-
sk apel''...........	w	40.	§	70.
Gratifikationer till betjening^!! vid Riks-
gälds-kontoret...........		33.	§	40.
Göta Hofrätt, arkiv byggnad för.......		7.	§	7.
Göta Kanal-direktion, val till ledamot af. .		48.	§	99 mom. d.
Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bi-
dragen till.............		13—16.	§	12.
Hamnbyggnader.................	„	11.	§	11 mom. 6—7.
Historiska märkvärdigheter, planschverk öf-
ver..................	„	18.	§	15 mom. 13.
Hofbageri-egendomen, köpeskillingen för. . .		36.	§	55.
HofstaUet vid Röda Bodarne, ombyggnad af		7.	§	6.
Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för.......		7.	§	7.
Hotländerier, bildande af............	<\|1	10.	§	10 mom. 10.
Honoraria, Fullmäktiges............		31.	§	38.
Hospitals-byggnaden i Nyköping.......	„	19.	§	16 mom. 6.
Hospitalsfondens förstärkning........		19.	§	17.
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets.......		40.	§	70.

Bill. till Riksd. Prat. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

[Riksg.-Kont, Reglemente.)

Hus, Kronans, i städerna.........- -

„ Riksdagens ................

„ Riksgälds-kontorets...........

Husdjur, premier för..............

Hypofhéksbanken, allmänna.......-

Jernbanor, Statens, trafikinkomsten af . . .
Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till . . .
Indelta Arméen, arreststraffets tillämpning

vid...................

Indrifnings-arfvoden...............

Infanteri-gevär, anslag till...........

Inkomster, af Statens jcrnvägar........

„ Statsverkets brist uti.......

„ Riksgälds-bontorets........

Instruktion för Riksgälds-bontorets tjensteman
..................

Instruktörer för Skarpskytteföreningarne . .

Intendent, Antigvitets-...........-

Inventarier i Riksgälds-bontorets och Riksdagens
hus..............

Inventering åt låne- och säkerhetshandlingar
Jordéböks-hontorets tjensteman, arfvoden åt

Jiistitie-ombiidsmannens aflöning . ;.....

n insättande i em betet

Kanaler, statsbidrag till............

Kanoner, anskaffning af............

„ skjutbana för.........• • • •

Kapellpredikanters lönevilkor, förbättring af

Kartverk, rikets ekonomiska.........

„ militära............

Kartor, geognostiska..............

Kasernbyggnad för Pontonierbataljonen . . .
Kinda båtleds utsträckning till Linköping.

Kinda kanalaktiebolag, revision........

Kokhus för Pontonierbataljonen .......

Komministrars lönevilkor, förbättring åt . .

Kommissariat, Riksgälds-bontorets......

dess protokoller och anteckningsböcker
.......

„ utlåtanden........

Kommunalärender, biträde vid........

Kontors-expenser.................

Kopparpatroners anskaffande.........

Kortstämpel-afgiften...............

Kreditiv, Arméens ackordsreglerings.....

för infallande krig..........

” n ökad pensionering af Arméens
och Flottans befäl.......

Sid. 34,	35.
	29,	45.
	29,	45.
	9.
11	47.
	36.
»	21,	22.
	8.
"	39. Q
”	36,	37.
	23.
	34-	-38.
	50.
	8.
»	18.
	29,	45, 46.
	45.
	17.
	30.
	48.
„	11,	12.
»	9.
	9.
"	17. 9.
Ii	8.
„	10.
	8.
	12.
	47.
	8.
„	17.
"	49.
	45.
	44.	1
„	9.
Ii	29.
„	8.
	34,	38.
	28.
"	27,	28.
	19,	20.

§ 47.

§§ 33, 92, 93.

§| 33, 92.

§ 10 mom. 7.

§ 98.

§ 57.

§§ 20, 21.

§ 8 utom. 18.

| 69.

§ 8 mom. 6.

§ 57.

§ 23.

§§ 43-63.

§ 106.

§ 8 mom. 15.

§ 15 inom. 15.

§§ 33, 92, 96.

*§ 91.

§ 14 utom. 1.

| 36.

§ 99 mom. c.

| 11 mom. 8, 9.
§ 9 inom. 3.

§ 9 inom. 5.

§ 15 inom. 2.

§ 9 inom. 2.

§ 8 mom. 13.

§ 10 inom. 11.

§ 8 mom. 10.

§ 11 mom. 9.

I 97-

§ 8 mom. 10.

§ 15 inom. 2.

§ 103.

§ 10 mom. 1.

| 33.

§ 8 mom. 7.

§§ 44, 65.

1 31.

§§ 28, 30.

§ 18 mom. 1—3.

Kreditiv för rikets försvar eller andra vigtiga
ändamål...........

„ Riksgälds-kontörels å Banken . .

Köpeskilling för klöf bageri-egendomen. . . .

„ „ kronohemman........

Ladugardsprodukter, premier för.......

Landsvägarnes förbättring, anslag till....

Landtbruks-institutet vid Alnarp.......

Landfbrukslcirlingar, reseunderstöd åt, ... .

Landtbruksmöten, prisbelöningar vid.....

Landtmannaprodukter, täflingsmöten med. .

Lcmdtförsvaret, extra anslag till.......

Landtränteriernas depositionsmcdel.....

„ månadsförslag.......

Landträntmästarnes remisslage........

Lavetter, anskaffning af...........

Lediglieter bland Fullmäktige . ........

Lida-ån, sänkning af..............

Lindberg, S., f. d. Landskamrerare, ådömd

ersättning..............

Linköpings domkyrkas reparation, anslag för
» hamn och Rengen, båtled mellan

„ seminarium, byggnad för.....

Liqvid mellan Stats- och Hiksgälds-verken

„ angående förslags-anslagen......

» „ Statsverkets öfverskott. .

Ljuspenningar vid Riksgälds-kontorct. . . .
Luftvärmningsapparat i Carolinska institutets
hus........

,, i Riksdagens hus . .

Län för Statens jernvägsbyggnader.....

Läroverksbijggnader, anslag och lån till . . .

Mandelgren, N., Artist, anslag till......

Manufaktur-diskontens vinstmedel......

Medeltids-sigiller, planschverk öfver .....

Medicinalvagnar, anskaffning af.......

Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till. . . .

Militära karteverkets utförande........

Militäröfningar, folkskolelärares.......

Mindre kreditivct.................

Minor, undervattens-..............

Missväxter, behöfvandes undsättning vid . .

Museum, Historiska...............

National-, underhåll af.......

Myntsort, den i reglementet begagnade. . .
Myrutdikningar för minskande af frostländighet.
............

Sid.	. 28.	§§ 29, 30.
„	38.	§ 61.
„	36.	§ 55.
	34.	tz 46.
„	9.	§ 10 inom. 7.
	10.	§ 11 mom. 1.
	9.	§ 10 inom. 4.
„	9.	H 10 inom. 6.
„	9.	§ 10 inom. 7.
„	9.	8 10 inom. 8.
	8, 9.	tz 8-
	36.	§ 54.
	39.	§ 67.
„	39.	§ 68.
„	8.	§ 8 mom. 3.
„	41.	§ 74.
"	13.	§ 11 mom. 12.
	6.	H 4 mom. 1.
y	19.	§ 16 mom. 5.
y	12.	§ 11 inom. 9.
	18.	8 15 inom. 8.
y	23.	§ 72.
	23.	§ 24.
	35.	§ 51.
"	32.	§ 39 mom. 3.
	17.	8 15 mom. 4.
	29.	§ 33.
	22.	§ 22.
y	19.	§ 16 mom. 1—
y	18.	8 15 inom. 21.
	36.	§ 63.
„	18.	ij 15 inom. 18.
	8.	§ 8 mom. 3.
y	18.	i; 15 inom. 13.
„	8.	§ 8 mom. 13.
	8.	8 8 inom. 13.
	28.	§ 29.
y	9.	§ 9 inom. 5.
y	36.	§ 56.
	18.	§ 15 inom. 18.
y	18.	8 15 inom. 12.
n	56.	§ 123.
n	6, 12.	§§ 4 inom. 2,

11 mom. 10.

Målskjutningspremier åt Skarpskyttc-före ningarne.

.......

Månadsförslag, Landtränteriernas......

Nationalrmusei-byggnaden, underhåll a! . . .
Nordvestra stambanan, anslag till......

Nyköpings hospital, tillbyggnad af......

Nådår s-besparingar...............

Näfvelsjön, i Jönköpings län, lån till....

Obligationer, belåning af............

Observations-arfvode...............

Observations-medel................

Odlingsföretag, anslag och lån för beredande åt
„ föreskrifter rörande dessa anslag
och lån ..........

Officerares inträdande i utländsk krigstjenst

Ombudsman, Riksgälds-kontorets.......

Ombyggnad af Hofstallet vid Reda Bodarne

Omröstningar, Fullmäktiges..........

Oxdjupet, skansanläggning vid........

Pensioner, ökade vid Arméen och Flottan,

kreditiver för............

Pensionering s-skyldighet, Arméens Pensionskassas,
upprätthållande af . ...
Pénsionsförhöjning för Flottans gemenskap
Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman
och vaktbetjening ....
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret ....

Planschverk, bidrag till utgifning af.....

Pontonier-bataljonens kasern och kokhus . .

Positions-artilleri, anskaffning af.......

Premier, målskjutnings-, för Skarpskytte föreningarne.

............

Presterskapets lönereglering, biträde för . . .
Prisbelöningar vid landtbrukare-möten . . .

Projektiler till kanoner.............

Protokoller, Fullmäktiges...........

„ Riksdagens, papper till tryckning
af ...............

Ramsele och BodiTm, väganläggning mellan

Redskap, landtbruks-, premier för......

Reglementariska stadganden, äldre......

Remisslage.....................

Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan
Reparation af Hofstallet vid Röda Bodarne
Resekostyads-ersättning för Riksdagens Revisorer
......

„ „ Fullmäktige . .

Sid.	8.	S 8 mom. 16.
	39.	8 67.
	18.	§ 15 inom. 12.
"	21, 22.	§ 20 inom. 1, 2. 8 21.
„	19.	§ 16 inom. 6.
„	27.	§ *26.
„	6.	8 3.
	37.	§ 60.
	39, 40.	8 69.
	35, 39.	88 48, 68.
"	12, 13.	§ 11 mom. 10.
”	13—16.	§ 12.
	8.	L 8 möm. 14.
	50.	8 104,
	7.	8 6.
„	44.	§ 87.
"	8.	§ 8 mom. 9.
,,	18, 19.	§ 18.
	19.	§ 18 inom. 1.
,,	19.	§ 18 inom. 4.
	54, 55.	§§ 119—122.
”	83.	—
	18, 19.	§ 15 monn 18, 2!
	8.	§ 8 mom. 10.
"	8.	§ 8 inom. 5.
	8.	§ 8 mom. 16.
	17.	§ 15 inom. L
	9.	§ 10 inom. 7.
	9.	§ 9 inom. 4.
V	43.	§ 82.
	46.	§ 96.
	11.	§ 11 inom. 4.
	9.	§ 10 inom. 7.
	56.	§ 124.
„	39.	8 68.
	12.	§ 11 inom. 9.
»	7.	§ 6.
	30.	§ 35.
,,	31, 32.	§ 38.

Resekostnads-ersättning för Justi tie-ombuds mannen.

...............

Rese-understöd åt landtbrukslärlingar . . . .
„ åt Y äg- och Vatten by ggnads korpsens

medlemmar . . . .

Reserv-lavetter, anskaffning åt.........

Restantier å allmänna bevillningen.....

Revisions-lcontor, Riksgälds-kontorets . . . ,
Revisorer, Riksdagens, vid 1867 års statsrevision
.......

» » traktamenten och

resekostnader för. .

Revisorernes berättelser.............

Rid- och anspanns-per,sedlar för fältartilleriet

Riksbankens behållna vinst . .........

Riksbanken, kreditiv å.............

Riksdagens kansli-lokaler, boksamlingar uti

Riksdags-arkivet.................

Riksdags-bibliotheket...............

Riksdagshuset.............

Riksdagskostnader................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom .
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås

Riksgälds-kontorets betjening..........

n Enke- och pupillkassa .

» fordringar för meddelade

lån............

„ Fullmäktige........

„ föremål...........

„ hufvudbok.........

>, hus.............

„ inkomster och särskilda

tillgångar........

„ kreditiv å Fanken . . .

v obligationer........

» rättegångs- och utsftk nings-ärenden.

.....

,, skulder...........

y Styrelse..........

„ tjcnstemanna-personal. .

„ upplåning.........

>, utgifter...........

>, vaktbetjening.......

Riks-statens inkomster, Riksgälds-kon törel
deraf tillkommande belopp . .
Rotar vid batsmanshållet, sammanförande af
Runstenars uppsökande och afteckning . . .
Rådfrågningar hos Rikets Ständers Revisorer
Råneå socken, yäganläggning inom.....

Sid. 31.

10.

34.

49.

84. 85.

30.

30, 46.
8.

37.

38.

30.

29.

29, 45.
29.

47.

66.

49, 50.
33.

84.

40.

29, 45.

34 -38.
38.

60.

41-43.

49, 50.
38.

6—33.

50.

35.

27.

18.

43.

16.

§ 37.

g 10 mom. 6.

g 10 mom. 18.
g 8 mom. 3.

8 44.

§ 103.

§ 35.

§§ 35, 95.

§ 8 inom. 4.

§g 58, 59.

§ 61.

8 34.

§ 34.

§§ 33. 92, 93.

8 32.

§ 99 mom. a.

§ 123.

88 101—106.

§ 42.

§ 3.

§ I §

70.

§§ 33, 92.

§§ 43—63.

§ 61.

8 2.

§ 104.

8 2.

gg 73—81.
gg 101-105.

§ 62.
gg 4—42.

§ 105.

§§ 49, 50.

§ 27.

8 15 inom. 16.
§ 81.

§ 13.

Räkenskaper, Riksgälds-kontorets......	Sid.	40.	§	70.
„ „ utdrag af		40.	8	71.
Räntebärande pappers belånande.......		37.	8	60.
Räntegifvares befriande från forsellön ....		27.	§	25.
Sammanbindningsbanan genom Stockholm .	„	21.	§	20 mom. 3.
Sammankomster, Fullmäktiges.........		43-45.	§§	82-90.
„ Fullmäktiges i Fanken och Riksgälds-kontoret gemen-samma .............		47, 48.	§ §	99.
Sandahls mediko-pneumatiska anstalt ....	„	18.	15 mom. 13.
Seminariebyggnad i Linköping........		18.	§	15 mom. 8.
Seminarier för folkskole-lärare........		18.	§	15 inom. 7.
Sessionsdagar, Fullmäktiges..........		43.	§	82.
Sigiller, medeltids-................		18.	§	15 inom. 18.
Silen, Östra och Vestra, segelled mellan . .		11.	8 8	11 inom. 8.
Sjukvagnar, anskaffning af...........		8.	8 inom. 3.
Sjöaftappningar.................		12, 13.	§	11 inom. 10,
„ vilkor för statsbidrag till .		13-16.	§	12.
Sjöförsvaret, anslag till.............		8. 9.	§	9.
Sjökrigsmateriel, ny...............	y	9.	8	9 mom. 2.
Sjökrigsskolan, lokal och inventarier för . .	„	9.	8	9 mom. 2.
Skansanläggning vid Oxdjupet........	y	8.	8	8 inom. 9.
Skarpskytte-föreningarne, aflöning åt instruk-törer för.....		8.	§	8 mom. 15.
„ målskjutniugs-pre- mier för.....		8.	8	8 mom. 16.
„ ammunition åt. . .		8.	§	8 inom. 17.
Skatteköp eskillingar...............	y	34.	§	46.
Skeppsbyggeri-instituteti Carl sk rena, anslag till	„	10.	§	10 mom. 13.
Skiften och afvittringar, dito..........	„	9.	§	10 mom. 3.
Skjutbana för grafva kanoner.........		9.	§	9 mom. 6.
Skjutförsök, anställande af...........		8.	8	8 mom. 1.
Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskot-tens behof...........		46.	8	96.
Skulder, Riksgälds-kontorets.........	y	5.	§	2.
Spelkort, stämpelafgiften för..........	y	34, 38.	88	45, 65.
Spetälska personers vård, anslag till ....		18.	8	15 mom. 14.
Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter..........	V	20, 21.	§	19.
„ äldre, rörande Riksgälds-kon-toret ..............		56.	§	124.
Stamjernbanor, anslag till...........	y	21, 22.	§§	20, 21.
Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret . . .		82.		—
„ pensions-, för Riksgälds-kontoret . . . Statens jernvägsbyggnader...........	”	83. 21-23.	88	20-22.
Statsbanorna, behållningar eller brister i rö-relsen derå . . ........		36.	§	57.
Statsinkomsterna, brister i...........		23.	§	23.
„ öfverskott å.........	„	35.	§	51.

Statskontoret, ersättning till..........

Statslånefonden..................

Statslån för jernvägsbyggnader....... .

Statsregleringen, ordinarie...........

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid föregående riksdagar . .
i, dito vid 1867 års riksdag . . .
„ allmänna stadgande!! rörande .
Statsverkets besparingar och öfvdfskott . . .

„ förslagsanslag...........

„ inkomster, brister uti ......

„ ,, Riksgälds-kontorets

andel af......

_ liqvider med Rilcsgälds-kontoret

Stipendier för officerare............

Stockholm, j er n v ägsa n 1 ägg n i n g genom . . . .
Storskiftes- och afvittringsförrättningarne i

norra länen.............

Strömrensningar, anslag till..........

Strömsholms nya kanal bolag, revision ....

„ stuteri, stallbyggnad för ....
Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader,
löneanslag till . . .
Stångåns kanalisering, statsbidrag till . . .
Stämpélafgifterna för spelkort och tidningar

Större kreditivet.................

Summariska räkningarne............

Sundhets-kollegium, anslag för.........

Sid.	17.
	38.
	22.
»	23—27.
	6, 7.
„	7—20.
„	20, 21.
„	35.
	23—26.
	23.
	35.
„	23, 35.
	8.
”	21.
	9.
	12.
»	47.
V	10.
	10.
n	12.
	34, 38.
	27.
	39.
„	6, 18.

Suppleanter för Fullmäktige.........

„ deras inkallande.........

,, för Revisorerne..........

Suspensioner...................

Svenska språkets lagar.............

„ Trädgårdsföreningens skola.....

Sverige, “aqvarel 1-lithografier och tontryck “

„ fordne, och närvarande........

Teckningar öfver runstenar..........

Teknologiska institutet, byggnad för bergsläroverket
..............

Testamentsbevillningen, arfvode för......

Thersner, U., Öfvers te-löjtnant, fortsättning
af hans planschverk öfver Sverige

Tidningsstämpel-afgiften ............

Tjensteförsummelser...............

Tjenstemän vid Rik sgälds-kontomt.....

„ „ >, aflöning för

» „ „ pensionering af

84.

41.

85.

52, 53.
18.

10.

19.

18.

10.

38.

19.

34, 38.
52—54.
49, 50.
32.

54, 55.

§ 14 mom. 3.

§ 63.

§ 22.

§§ 23-27.

§ 4.

§§ 5-18.

§ 19.

§ 51.

§ 24.

§ 23.

§§ 49, 50.

§§ 24, 51.

§ 8 mom. 14.

§ 20 mom. 3.

§ 10 inom. 3.

§ 11 mom. 10.

§ 97.

§ 10 mom. 12.

§ 10 inom. 15.

§ 11 inom. 9.

§§ 45, 65.

§ 27.

§ 66.

§ 4 mom. 3.

§ 15 inom. 9.

§ 75.

§§ 113, 114, 116.
§ 15 inom. 20.

§ 10 mom. 9.

8 15 mom. 22.

§ 15 mom. 23.

§ 15 monn 16.

§ 10 mom. 14.

§ 64.

§ 15 inom. 23.
§§ 45, 65.

§§ 113 -118.

§§ 102-104.

§ 39.

§§ 119-122.

Tjenster, lediga, bestridande af........

„ återbesättande af......

Tjenstgörings-ordning . . ............

Tjenstgörings-penningar.............

Tjenstledighet för cmbetsmännen och vakt betjeningen.

........

„ „ Fullmäktige . . .....

Tjurken, m. tf. vattendrag i Jönköpings län,

lån till.................

Topografiska kårens arbeten..........

Trafikinkomst, behållning å ..........

Trafikmateriélens komplettering........

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ....

Trossvagnar, anskaffning af.......- - -

Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser
................

Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller
..............

„ „ Revisorernas berättelser. . . .

Trycknings-kostnader för Justitie-oinbuds mannens

berättelser........

Trädgårdsföreningens elevskola........

Tåsjö och Bodum, väganläggning mellan. .

Tåflingsmöten med gödboskap in. m.....

Uddevalla hamn, anslag till. -........

Ume eif, rensningar i. .........- -

Understöd för Riksgäld s-kontorets tjensteman
s sterbhus............

Undersökningar, geologiska..........

Undersöknings-kostnader för allmänna arbeten

Undervattens-minor, försök med.......

Undsättningsmedel vid missväxter ......

Uppbörden och redovisningen af Riksgäldskon
ture t-s medel. ..........

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......

Upplåning för Riksgälds-liontorets rakning
Upsala elementarläroverk, bidrag till ny

byggnad för .............

Utbetalningar, allmänna stadgande!! rörande
Utdikningar och aftappningar af myror i norra

länen ......

5 u „ i Rikets öfriga delar

Utdrag af Riksgälds-liontorets räkenskaper

Utgifter, Riksgälds-liontorets.........

Utlåning af Riksgälds-liontorets medel . . •

Utlåtanden, Kommissariatets.........

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens . . •
„ Riksgälds-kontorets......

Bid. 51.

107, 108.

	51, 52.	§§ 109, 110, 112.
»	50.	§ 106.
	32.	§ 39 mom. 3.
	51.	§ 108.
V)	43.	§ 84.
*	tf.	§ 3.
	8.	§ 8 mom. 13.
	36.	§ 57.
	21.	§ 20 inom. 4.
	30.	§ 35.
	8.	§ 8 inom. 3.
„	31.	§ 37.
	46.	§ 96.
"	30.	§ 35.
	31.	§ 37.
	10.	§ 10 mom. 9.
	11.	§ 11 inom. 4.
	9.	§ 10 inom. 8.
	11.	§ 11 inom. 7.
"	13.	§ 11 mom. 13.
	33.	§ 41.
	10.	§ 10 inom. 11.
	10.	§ 10 mom. 16.
	9.	\| 9 inom. 5.
v	36.	§ 56.
	38—40.	§§ 64-72.
	45-48.	§§ 91—100.
V	38.	§ 62.
	19.	§ 16 inom. 1.
	13-16,	20 §§ 12, 19.
	12.	§ 11 inom. 10.
	13.	8 11 mom. 11.
	40.	§ 71.
	6—33.	§§ 4-42.
	37.	§ 60.
„	44.	§ 88.
..	30.	§ 36.
»	50.	§ 105. Vaktbetjeningens

Vaktbetj eningens pensionerande........

„ tjensteförsum melser . . . .

Varningar för tjensteförsummelser......

Vattenaftappningar, anslag och lån för . . .

„ i norra länen......

„ i öfriga delar af riket.

„ allmänna föreskrifter rö rande

dertill beviljade

statsbidrag.......

Vederlag för rusthålls-afgifterna.......

Wenersborgs läroverk, bidrag till byggnad för
Ventilations-apparat, i Riksdagens hus . . .
Westerviles läroverk, bidrag till byggnad för
Wilhelmina och Åsele, väganläggning mellan
Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten
„ „ lönetillökningen vid Riksgälds kontoret.

.............

Vinst, Bankens.................

Vinstmedel, Manufaktur-diskontens.....

Wisby fornlemningar..............

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien,
anslag till..........

Väganläggningar och vägförbättringar, anslag
till..........

„ allmänna föreskrifter rö rande

dessa anslag . . .
Väg- och Vattenbyggnads-korpsens medlemmar,
anslag till utrikes resor åt,
Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen, löneanslag
för................

Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för . . . .
Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan
Åsele och Öhrträsk, väganläggning mellan •

Öfverskott, Statsverkets.............

Öhrträsk och Åsele, väganläggning mellan .

Sid.	54, 55.	§§	119, 122.
„	53.	§	116.
	52.	§	113.
„	12, 13.	§	11 mom.	10—13.
„	6. 12.	§	4 inom. 2.
		§	11 inom.	10.
"	13.	§	11 mom.	11.
	13-16.	§	12.
„	19, 20.	§	18 inom.	1.
„	19.	§	16 inom.	3.
	29.	§	33.
„	19.	§	16 inom.	4.
	11.	§	11 inom.	3.
	13—16.	§	12.
	32	§	39.
„	37.	§§	58, 59.
„	36.	§	53.
"	18.	§	15 inom.	19.
"	18.	§	15 inom.	10, 11.
"	10, 11.	§	11 utom.	1—4.
	13-16.	§	12.
	10.	§	10 mom.	18.
	10.	8	10 inom.	15.
	11.	§	11 mom.	6.
V	11.	§	11 mom.	3.
„	10.	§	11 mom.	2.
„	35.	§	51.
»	10.	§	11 mom.	2.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1867. lo Sami. 1 Afd. 2 Band.

[Riksy.-Kont. Reglemente.)