utfärdadt vid slutet af 1910 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1910 års riksdag.

Bih. till Biksd. Prof. 1910. 10 Sami 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—3.

» fordringar för utlämnade lån §§ 4—7.

x> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 8—38.

3> utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 39—54.

Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 55.

På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 56—59.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 60—73.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 74—86.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 87—90.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 91—99.

Fullmäktiges sammankomster §§ 100—107.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 108—124.
Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 125—129.

Behandlingen af frågor rörande tjånsteförsummelser m. m. §§ 130—185.
Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 136—138.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ 1

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende a den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta eu statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, da s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende pa riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda
statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen:

för 1888 års lån

> 1894 » »

» 1900 » »

» 1904 » »

» 1906 » »

» 1907 » »

» 1908 » »

kronor 885,833: 83

» 672,800: —

» 1,452,800: —

* 1,880,000: —

» 1,656,000: —

» 1,872,000: —

» 2,451,600: —

samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 */
procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i
händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med
året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 1/3 procent
af det under det sistförfluten året försålda obligationsbeloppet.

Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande
lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering.

Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige
med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering
af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till
minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit
bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas,
att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 4.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

§ 5.

Eiksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering
af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån
från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar
verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från
och med år 1918.

§ 6.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari bvggnadskassorna
i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret,
må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar,
efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas.

§ 7.

Riksdagen har år 1910, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 58,

dels medgifvit, att af de den 1 juli 1910 förfallna annuitets- och
räntebelopp å det Östra Blekinge järnvägsaktiebolag den 23 april 1897
beviljade statslån å 537,500 kronor ett belopp af 108,000 kronor må vid
förstnämnda tidpunkt kapitaliseras såsom särskildt lån till bolaget, till säkerhet
för hvilket lån skall lämnas inteckning med första förmånsrätt i bolagets
järnväg mellan Torsås och Bergkvara,

dels och föreskrifvit, att för lånets erhållande skola gälla följande bestämmelser,
nämligen:

att annuiteten beräknas till fem och en half procent å nämnda belopp,
108,000 kronor, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra
och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

att emellertid bolaget må vara berättigadt att när som helst, om det
så önskar, öka amorteringen å lånet eller helt och hållet inbetala detsamma;
samt

att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, bolaget skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt.

Angående riksgäldskontor^ åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i man af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till sa stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under
hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda
medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 11-

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:t,s därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af, uppodling af jord i Norrland och Dalarna (norrländska ny odling sfondm),
från hvilken fond i mån af tillgång lan må tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till
mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor a de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

Vidare har Riksdagen åren 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp
af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 300,000
kronor att tillföras nämnda fond.

^ 1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1910
i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så
stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden
inflytande annuiteter a utlämnade lan och andra fonden tillhöriga medel,
tillgodose ett lånebehof af 800,000 kronor.

§ 12.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt ^ rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å
de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.

1909 ars Riksdag har medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de
från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas,
må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas
fonden.

§ 13.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fondert för torfindmtriens befrämjande, i mån af behof, tillhanda -

hålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.

§ 14

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—
1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 15.

1909 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhanda -dahålla statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlings^''onden, så
stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909
af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlämnadt,
uppgår till högst 2,000,000 kronor;

dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och
räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,
må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital.

§ 16.

I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag

dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af
Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Rlksg.-kontorets reglemente.)

åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar
å från fonden utlämnade lån;

dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof,
till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad
Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder,
ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren
1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans
med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade
lan samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den här nedan
omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag,
som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor;

dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 17.

1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition
tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp
af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungl.
Maj: t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till
hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde
vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar
i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola
minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadslörslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2: o)" att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
sä stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1S74 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kung! Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5: o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara dis -

position, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttj anderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 19.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afsilande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densainmas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommclsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 20.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj;ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

§ 21.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må, efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter

i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 22.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets
behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor
att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl.

Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte
ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande
till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets
medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra
en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 23.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 24.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. *

§ 25.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§26.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till

utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att
enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 27.

Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk bar 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 28.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag
för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 29.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal
^Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års
Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 30.

1909 års Riksdag har för inköp af områden, som kunna erfordras
för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken
samt Norrköping—Linköping, för år 1910 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 200,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 31.

1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid
Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000
kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 32.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 184)
har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell,
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen */g mantal Sjöboda nr 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf Gr. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/t
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Alfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

§ 33.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909
års Riksdag

1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars
1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels n/64 mantal Starkekärr
nr 1 och 1/a mantal Gudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontoretg reglemente.)

Alfsborgs lan, dels ett område om 4,3 9 hektar af de till Vänersborgs stads
donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare
ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för
Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade
köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna
för samma köp af statsmedel gäldas;

2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens
nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt
för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma
att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt
belopp af högst 500,000 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1
omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i
nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda
belopp af högst 500,000 kronor.

§ 34.

1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande
af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande
af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget
å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909
anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor,

dels och för ar 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl.
Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt
förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000
elektriska hästkrafter.

§ 35.

1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af
ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 36.

Under villkor, dels att Göteborgs stad åtager sig att bekosta anläggning
af farled i Göta älf nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att
fartyg med 4 meters djupgående obehindradt kunna vid lågvatten där
framgå, dels ock att kommuner eller enskilda förbinda sig att bestrida
kostnaderna för de åtgärder, som behöfva vidtagas för att fartyg med
nämnda djupgående skola kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad,
Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål, har 1909 års Riksdag för anläggning
af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden den 19 mars 1909 omförmälda förslag,
beviljat ett belopp af 22,800,000 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret
att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år
1909 1,000,000 kronor och under år 1910 8,000,000 kronor.

§ 37.

För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta
området vid Djurgårds-Freseati af nya byggnader för museet har Riksdagen
år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor
skall af riksgäld skontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer,
för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar
af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom
statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar
därför inflyta.

§ 38.

Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet
upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i
Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset
ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontor förskottsvis utbetalas,
på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den
allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 3 kvarteret Murmästaren
i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§39.

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp för år 1910 af 8,500,000 kronor att, i mån af behof och sedan
detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret ljftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps ötverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst affcetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgang,
dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 40.

1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år
1911 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den
under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande
af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp,
som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
a utlämnade lan och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose
ett lånebehof af 300,000 kronor.

§ 41.

Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års
Riksdag dels beslutat,

att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter
pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation,
som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare
utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande
af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt
att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden
för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med
fonden afsedda ändamål,

dels och bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1911
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000
kronor.

§ 42.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000
kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af
dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya,
ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t
beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och
bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan aterbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

S:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
eller det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel
af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl.
kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och
besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
procent a ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först
godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och
återstoden utgör afbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under
en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande
sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas
anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,
genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad
ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke
är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas
till staten;

d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet
vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang
härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som
icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma
belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill börande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den
af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med
förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget,
än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning
med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,
kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara
disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes
utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång
i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes
utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde
under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång;
samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet
eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten,
ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 48.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt
Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 44.

Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping
förbi Lunda till Norrköping bar 1910 års Riksdag beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 45.

Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare
till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till
utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 46.

Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors)
jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1910 års Riksdag
för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 47.

Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee har 1910 års
Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,088,000 kronor, att emellertid
utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag
till utbetalning från riksgäldskontoret.

§ 48.

Till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt de i sammanhang
därmed stående arbeten och markförvärf har 1910 års Riksdag för år 1911
beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 700,000
kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 49.

Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag
af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F.
Liljewalchs stärbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag
beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och
Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad
sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal
norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels ock af
ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en
beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande
af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 50.

Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den
15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m.
iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af en statsbana från
Lappträsk till Veittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfartsväg
från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om
de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från
riksgäldskontoret anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 893,000 kronor
för år 1911, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 51.

För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken
har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl.
Maj:ts disposition utbetalas.

§ 52.

Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg
och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910
års Riksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911
utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.
Bihang till Riksdagens Protokoll 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente).

§ 53.

1910 års Riksdag har för år 1911 beviljat och till åtgående från
riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten.

§ 54.

För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora
Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gellivare
och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande
af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen har 1910 års Riksdag
beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret
anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911

2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

3:o. Med statsreglering©!! gemenskap ägande utgifter.

§ 55.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sadant ändamål finner för godt bestämma) dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

é:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 56.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 §‘ har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam -

mankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 57.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 58.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv höra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 59.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och rerisionskostnader,
allöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 60.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakt -

tagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontor till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 61.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 62.

Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens
hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande
af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda
tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda
bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga
om vaktmästare vid detta verk.

§ 68.

För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket
utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat.

Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna
och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half
månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma.

Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblio -

teket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre
om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare
vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna
aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares
antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i
riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid
detta verk.

Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens
med arfvode af 10 kronor om dagen.

Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes,
vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den
tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för
vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse,
som fullmäktige pröfva skälig.

Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för
beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas
vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket
förekommande göromål.

§ 64.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 65.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen

för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå
med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut
innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst
frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen
utgår med följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren 6,000 kronor,
för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500
kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt
för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring
höjas med 100 kronor.

Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat
ett ärligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörele, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen,
vikariatsersättning, renskrifning m. m.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén,
samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 66.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt
anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig
redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskommitténs expedition.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderhga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtbga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 67.

Riksdagen bar år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra eu
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.

§ 68.

Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1910 års lagtima
Riksdags verksamhet beviljat förste notarien hos Andra kammaren,
sekreteraren Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige
i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, un.
der villkor att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1910 kostnadsfritt
öfverlämnats till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens
ledamöter.

§ 69.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 70.

Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt
af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas.

§ 71.

Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till
belöning för extra arbeten äga fullmäktige att från och med år 1910 använda
11,000 kronor årligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
får dock icke under ett påföljande år användas för samma ändamål.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret
andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskilt
bestämda eller medgifna.

§ 72.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 73.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
greneralassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors

tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 74.

De till riksgäldskontor hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 75.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 76.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Hiksg.-kontorets reglemente.)

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 77.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalnings villkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 78.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1910 och 1911 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden
efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 79.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge

försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontaret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1908, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år
1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försälj ni ngsmedel.

Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj
1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas
under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år
1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning
från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga
skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under
sistnämnda tid på därom särskildt gjorda framställningar må lämna tillstånd,
må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till
skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna
i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från
riksgäldskontoret utbetalas.

§ 80.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas

till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 81.

Riksdagen har åren 1898, 1903 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningaj
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att
fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift
äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor.

Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande
till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och
ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med
till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt
andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret
och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose
ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor.

Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af

dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,

dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,300
kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan,
än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra
fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar
vid Trollhättan in. m.,

dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,

dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall
kunna under år 1911 tillgodose ett lånebebof af 800,000 kronor,
dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden,
dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping
—Norrköping,

dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Ivallholmsfjärden,

dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms
vattudal med bispår,

dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee,
att utgå under år 1910,

dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan
Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. in.,

dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.,

dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för anläggning
af en statsbana Lappträsk — Veittijärvi m. m.,

dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad
vid Notviken,

dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled
mellan Vänersborg och Göteborg,

dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m.,
dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, för
påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.,
dels ock 1,500,000 kronor, för år 191 i beviljade medel af 1906 års
fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Om nya statsobligationer, i livilka någon viss, ovillkorlig återbetalning
medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra
framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för
skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande
dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas
på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 82.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.

§ 83.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för

sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 84.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse,

§ 85.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige
i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser
i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp
af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år
äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa
erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp,
löpetid, myntslag, inlösen m. m.

§ 86

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 87.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 88.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ 89.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

§ 90.

De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och
Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges
förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige
äga godtskrifva skälig ränta.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande
och tills vidare af anslagsmedel.

1Bill. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

(lUksg.-kontorets reglemente-)

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 91.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, livilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 92.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enbgt af
Eiksdagen bestämd ordning.

‘ § 93.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enbgt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 94.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 95.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 96.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige

gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 97.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 106 innehåller,
två deputerade, en förste och eu andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 98.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 99.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 100.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 101.

Med undantag af de enligt § 97 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 102.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 103.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 104.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
• omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 105.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 106.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig allägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 107.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos revisorerna eller bankoutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
banko utskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till bankoutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

, § 108.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 109.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ no.

Under de tider, dä Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om sfi erfordras, reparerade.

§ in.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.

§ H2.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ H3.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 114.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 115.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ H6.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,
vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll
jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar,
som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande
bestämmelser aflämnas.

§ 117.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ H8.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ H9.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter af slutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

Bill. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Rikag.-kontorets reglemente.)

§ 120.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontor att i styrelsen för
konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken
skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså
tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga
revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 121.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 122.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 123.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.

§ 124.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänsteinneliafvare vid riksgäldskontoret.

§ 125.

Kiksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för
tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels
ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret
än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall
afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen
rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom
graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre
befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för be -

fattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller
däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas
annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat.

Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag,
som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige
uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag
eller tjänstebefattning ej må anses inverka binderligt för tjänstgöringen
i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare
mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan binder för göromalens
jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad
och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad.

5:6) Där förböjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat
medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förböjning
ej beviljas, förrän tjänsteinnebafvaren under minst fyra femtedelar af
samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock
att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester;
och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från
och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade
villkoren blifvit uppfyllda.

Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid
den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön
och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen
tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära
skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande
af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet.

Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för
de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare
tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande
i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att
förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats

till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan
af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet
för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,
men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till
den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras
endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen,
utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära
de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,
äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som
under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande
af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin
tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,
efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten
anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för
svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos
Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller
fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig
ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att
sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå
så inycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande
nödigt.

9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter
pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet
under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden
uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom
ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga
förfall, eller då vaktmästare änst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning
häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst,
att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom

godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt
tre kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen
i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna
skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare
af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

11 ro) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande
af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna
procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels
procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst
han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges
för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad,
under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning
af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid
öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad
skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock
ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår.

§ 126.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit
i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret;
kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra,
så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen.

§ 127.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 128.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 129.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
in. m.

§ 130.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 131.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytter -

ligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 132.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 133.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 134.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
bankoutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 135.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 130 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäidskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid
riksgäidskontoret.

§ 136.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäidskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 137.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med eu sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 138.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(lliksg.-kontorets reglemente.)

af sjukd°m eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmalt. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjanstemnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ 139.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 10 juni 1910.

På Eiksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

Chr. Lundeberg,

talman.

För Andra Kammaren:

Axel Swartling,

talman.

Aflöningsstat för tjänsteinne häfvare vid riksgäldskontoret.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Miss- räk- nings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.
1 sekreterare och ombudsman...	5,000	2,800		7,800
1 kamrerare.........................	5,000	2,500	—	7,500
1 tredje gradens tjänsteman, förste revisor .....................	3,500	1,500		5,000
1 d:o d.o ..............................	3,500	1,500	—	5,000
1 andra gradens tjänsteman, kassör.................................	3,000	1,500	1,000	5,500
1 d:o registrator och kanslist...	3,000	1,600	—	4,500
1 d:o revisor och bokhållare ...	3,000	1,500	—	4,500
1 första gradens tjänsteman, kam-marskrifvare .................	1,800	1,000		2,800
1 d:o d:o .........................	1,800	1,000	—	2,800
1 förste vaktmästare ...............	1,200	600	—	1,800
1 vaktmästare ..................	800	600	_	1,400
2 d:o .........................	1,600	1,200	—	2,800

Ålderstillägg

Summa | 33,200 | 17,200 | 1,0001 51,400

(Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 500 kr.

] Efter 5 år kan lönen höjas
> med 500 kr. och efter 10
J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.

{Efter 3 år kan lönen höjas
med 500 kr. och efter 6
år med ytterligare 500 kr.
/Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kr. och efter 10
år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. »

Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens
hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
Riksdagens bibliotekarie .........	4,000	1,600	5,600	(Efter 5 år kan lönen höjas med < 500 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare ........	800	600	1,400	[Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med l ytterligare 200 kr.

Summa	4,800	2,200	7,000

Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna
af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100
kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus.

	Lön Kr.	Tjänst- görings- pen- ningar Kr.	Summa Kr.	Ålderstillägg
1 öfvervaktmästare..................	1,400	600	2,000	/Efter 5 år kan lönen höjas med
	\ 200 kr.
1 öfvermaskinist .....................	1,400	1,000	2,400	/Efter 5 år kan lönen höjas med
	\ 200 kr.
Summa	2,800	1,600	4,400

Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en
strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor
ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande
af statistik öfver förbrukningen af elektricitet.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin ..............................	4,400
» notarien August Neijber ............................................................	3,000	—
> registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............	2,500	—
» bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt .........	4,000	—
» maskinisten vid Riksdagenshus Karl Gustaf Oskar Nilsson .........	700	—
Summa kronor	14,600	—

Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehalvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl.,
Stk. P. da C. O., R. Pr. Kr. O. l:a kl., St.-Off. Fr. H. L., Stoff.
Gr. Fr. O., ordförande (vald 1910);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. l:a kl., R. N. O.,

K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
190 9) j

Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. V. O. l:a kl.,
R. N. O. (vald 1910);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. Y. O. l:a kl., R. N. O.,
andre deputerad (vald 1908);

Oart Emil Klander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, R. N. O.,
R. V. O. (vald 1910);

Victor Ludvig Moll, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank,
R. N. O. (vald 1908);

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsägare, R. V. O. (vald 1910).

Suppleanter:

Per Henrik Santesson, J. K., verkställande direktör i Nobelstiftelsen, R. N. O.;
Herman Lamm, grosshandlare;

Axel Ekman, bruksägare, R. N. O., R. Y. O., R. D. D.

Revisorer

Ledamöterna af

af stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1910 års statsrevision.

Utsedda af Första Kammaren:

Riksdagens Första Kammare:
friherre J. G. Beck-Friis.

C. E. L. Bohnstedt,

P. E. Fahlbeck,

A. H. Fahlén,

C. H. von Mentzer,

G. Olsén.

Suppleanter:

samma kammare:

A. Bellinder,

E. A. Hallin,

A. Åström.

Utsedda af Andra Kammaren:

Riksdagens Andra Kammare:

J. Ericsson i Yallsta,

A. P. Gustafsson i Sjögesta,

T. Zetterstrand,

S. H. Kvarnzelius,

A. E. Lindvall,

K. Y. Rydén.

Suppleanter:

samma kammare:

J. Ström i Transtrand,

J. J. Byström,

P. Nilsson i Bonarp.

Bil. I.

Riksgäldskontorets yid 1909 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarande £St.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ..........

1886

1887

1888

1890

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit ntlämnade obligationer
å tillsammans rmk

72,614,500 ........................

Obligationer för 1887 års
statslåns sju emissioner å
tillsammans kr. 78,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ St. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,motsvarande
rmk 40,000,000,
£ St. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................

liden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1880 d. */4

37, X

1886 d. 76

''1887 d. 3°/12l
1904 d. »/ ''
1909 d. 3% j

1888 d. 7,

1890 d. 7,

37, X

36/io X

3 X

37, X

Återstående kapitalskuld den 31 december
1909.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Kr. 78,326,688
£ St. 4,315,520
Frcs 108,751,104
Rmk 88,036,608

/Kr. 57,713,333:34
/Rmk 64,927,500

Kr. 69,544,560

Kr. 24,191,111:1
Rmk 27,215,000
£ St. 1,333,535
Frcs 33,583,310

Kr. 28,401,777:77
Rmk 31,952,000
£ St. 1,565,648
Frcs 39.428.768

Reglemen tets -

Årtal. §.

1894

1899

1900

1904

1906

1907

1908

Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ St. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 årsstatslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ St. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationer för 1904årsstats lån

å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ St. 1,980,000 eller rmk

40.400.000 ........................

Obli gationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
£ St. 2,376,000 eller rmk

48.480.000 ........................

Obligationer förl 907 års statslån
å kr. 46,800,000, motsvarande
francs 65,000,000,
£ St. 2,574,000 eller rmk

52.520.000 ........................

Obligationer förl908 års statslån
å kr. 54,480,000, motsvarande
£ St. 3,000,000,
francs 75,600,000 eller rmk

61.200.000 ........................

Tiden, då för-	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1909.
bindelserna blif-vit utfärdade.	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1894 d. 15/io	3 X	Kr. 17,503,200 Eros 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480	—
1899 d. 15/5	31/, X	f Kr. 33,949,440 1 Frcs 47,152,000 \| £ St. 1,867,219:4 (Rmk 38,098,816	—
1900 d. 15/8 1904 d. Vs	4 X t. o. m. d 15/ Q- / 8 1910, därefter 3V,X 3 Vä X	Kr. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980.000 Rmk. 40,400,000	—
1906 d. Va	3 Vä X	Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000	—
1907 d. Vs	4 % t. o. m. ‘ d. V, 1915, därefter 3''/, %	Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 \|£ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000
1908 d. 2%	4 % t. o. m. <d.’0/,1918, därefter 3‘/, %	Kr. 54,480,000 £ St. 3,000,000 \|Frcs 75,600,000 (Rmk 61,200,000	—

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

1 Afd. 2 Band.

-Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1909.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.
1909	85	1909 års tillfälliga lån mot skattkammarväxlar å £ St. 600,000 och francs 15,000,000 ...	1909 d. 15/7 1833 d. 81/lä		Kr.21,696,000 Kr. 140,889
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhållande ......	5 X	0
1906	28	Af Örebro—Svartå järnvägs-aktiebolag upplagdt obliga-tionslån, för hvilket staten i sammanhang med förvärf-vandet af Örebro—Svartå järnväg öfvertagit betal-ningsskyldigheten ............		4 X	Kr. 694,000
1908	48	Af järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upp-lagda två obligationslån, för hvilka staten i sammanhang med förvärfvandet af bola-gets järnväg mellan Malmö och Trelleborg öfvertagit be-talningsskyldigheten, näm-ligen:
		obligationslånet af år 1898	—	4 X	Kr. 1,554,000
		» » » 1902		4 X	Kr. 846,000
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfvertagit betalnings-skyldigheten .....................		5 X	Kr. 473,765:49
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfvertagit betalnings-skyldigheten ....................		4,7 X	Kr. 88,596:45

					Återståtnde kapitalskuld den ill december
negiemen-		Tiden, då för-bindelserna bill-		1909.
tets		Räntefot.
			Fonderad skuld.	Icke fonderad
vit utfärdade.
Årtal.	§■			skuld.
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. A rfPi i r s t An s pal åt s)		4 X		Kr. 2,250,000
1890	14	Obligationer å 30,000,000
		kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bok-förda inom linjen med nämnda belopp..................	1890 d. ••/,	37, X
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............

1815 d. •/„	—
1866	17	Ränta å Hertigens af Sö-
		dermanland, sedermera Ko-
		nung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom linjen med r:mt 150,000
		r:dr .................................	1778	5 X	_	—
1866	20	Fond för Hjälmare kanals och
1866	21	slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......
Dito för Strömsholms kanals
1882		dito (dito) ........................	—	—
3	Dito för Södertälje kanals dito
		(dito) .................................			—
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds
		behållning, bokförd inom linjen med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866	26	Brudgåfvovinsten (kapital-
		skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15
		vid 1859—60 årens riksdag)	—	—	---	—

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1909.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller) ..............................
			Summa Er.	526,430,110:22	27,743,250:94
Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16	■

Bil. II.

Riksgäldskontorets vid 1909 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till yissa bestämda ändamål.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års slut.
Årtal.	§•
1866	43	a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000		28,000	_
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes......	1864	5 X	4 X	25,000		1,187	75
1866	37	Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000		1,997	31
		Transport	—	—	—	—	—	31,185	06

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1909 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
		Transport		__	_		__	31,185	06
1866	37	Lån till staden Sala, för upp-förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1865	5 X	4 X	12,000		538	13
1866	37	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af ett nytt
		läroverkshus därstädes......	1866	5 X	4 X	25,000	—	3,466	—
1866	37 \|	Lån till Kalmar domkapitel,
1899	7	för uppförande af en bygg-
1908	11 j	nåd till inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele-				1)
		mentarläroverket, i Kalmar	1866	47, X	4 X	22,000	—	20,835	89
1866	148*)	Lån till staden Vänersborg,
		för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket därstädes ...............	1867-1868	5 X	4 X	40,000		7,384	95
1866	148'')	Lån till staden Västervik,
	för uppförande af ny bygg-
		nåd åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	5 X	4 X	20,000	—	4,039	24
11866	148‘)\|	Lån till Uppsala domkapitel,
\1908	11 1	för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket
		i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000	—	14,321	39
		Transport		—	—		—	81,770	66

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid sintet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande al 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 ''/* % återbetalas.

’) Jfr § 16 mom. 8 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.	8-
		Transport		—	—	—	—	81,770	66
1866	148 •)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes .................................	1873-1875	5 % 5 X	-i X	20,000		8,824	06
1874	5	Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi-nariet .................................	1875	4 X	59,000		18,018	65
1882	17	Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000	—	19,055	54
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17
1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000		31,327	86
		Transport	—	—	—		—	181,304	94

‘) Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 18''. 5 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1909 års
							SOU.
Årtal.	§•
		Transport	_______	_	_		_	181,304	94
1896	16	Lån till Hernösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen under	—	15,000	—	9,000	—
/1898	17\	Lån till Vadstena och S:t		30 år. Lånet åter-
\1908	10/	Pers församlingar, för full-
		bördande af Vadstena klo-		betalas senast		16,000		16,000
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1918
		= 206,304: 9 4		med minst */,. årl.
		b) Tomtregleringslån.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	—	29,284	76

11877	8\	Lån till staden Söderhamn,
\1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878—1879	6 X	5 X	200,000	—	90,661	73
11880	13)	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10]	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000	—	110,995	99
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .....................	1889	5 X	4 X	100,000	—	76,302	51
		Transport		—	—	—	—	513,549	93

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—	—	513,549	93
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000	—	156,350	93
1896	15	Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	47,. X	37» X	150,000	—	134,383	57
1902	20	Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................	1903	5 X	4 X	300,000		293,880
		= 891,859: 49
		c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar.
lseöj	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelstkanali-sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping..........................	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		= 325,431: 7 7
		Transport	—	—	—		—	1,423,596	20

l) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Bih. till Biksd. Prat. 1910. 10 Sami. 1 Afd. a Band.

(Itiksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
		Transport	—	—	—		—	1,423,596	20
		d) Lån till järnvägsanlägg-ningar.
/1866 \1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Väners-borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig .........................	J1865-1867)	5 V	4 X	2,600,000'')		2,199,989	70
			( 1898 /
1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5X 8)	47, X	2,600,000	—	1,312,329	08
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs jämvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 X	5 X	406,000		80,941	05
		Transport	—	—	—		—	5,016,856	03

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 3 af 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		5,016,856	03
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi-banor .................................	1873	6 X	1 5 X	500,000		123,505	84
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57, %'')	5 X	5,000,000		3,353,558	90
1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-han a.....................................	1877-1879	5 X2) 5 XJ)	47, X 4=V. X	1,865,000 1,750,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879		1,475,550	16
11876 \1904	?}	Lån för anläggning af järn-vägfrånYislandatillBolmen (numera öfvertaget af Karls-hamn—Yislanda järnvägs-aktiebolag) ........................	1877—1878	57l6 %	472 X	500,0003)		484,613	63
		Transport		—	—	—	—	11,980,613	89

*) Se § 8 af 1883 års reglemente.

”i Se 5 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

•) ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 ars
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års slut.
—	—	—	—	—	11,980,613	89
1877—1879	5 X1)	47, X	500,000	—	365,037	Öl
1879—1882	5 X1)	472 X	2,375,000	—	1,845,624	73
1879—1881	5 X1)	47, X	2,600,000	—	2,020,473	33
1883—1886	5 X	47* X	950,000	—	905,444	94
1883—1886	5 %	472 X	300,000	—	249,325	32
1883-1886	5 X	472 X	500,000		409,241	54
—	—	—	—	—	17,775,760	76

Reglementets
Årtal.	§•
1876	5	Transport Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse ............................
f 1876 \1879	5) 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...
1876	5	Lån tillYarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järn väg från Varberg till Borås.....................
1881	15	Lån till Siljans järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................
1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö.........
1881	15	Lån för anläggning af järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolag'') ..................
		Transport

'') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.
§•
		Transport		—	—	—	—	17,775,760	76
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	5 X	*7. X	500,000	—	415,542	14
1881	15	Lån för anläggning af järn-
		väg mellan Borås och Sven-ljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfvesta järn-
		vägsa.ktiebolag) ...............	1884—1887	5 X	472 X	500,000	_	421,571	43

1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg från Skara öfver Gös-säter till Vänern (numera öfvertaget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-						276,917
		hot a g) ...........................	1887—1889	5 X	472 X	324,000	—	03
1886	16	Lån till Svartälfs järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grythyttehed jämte si-				341,000		341,000
		dospår.................................	1887—1890	5 X	47, X	—	__
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med							17
		sidosnå.r ... .................	1887—1890	5 X	472 X	824,915 *)	—	714,149

		Transport	—	—	—	—	—	19,944,940	53

*) Enligt kungl. bref af d. ”/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.							slut.
§•
		Transport		—	—	—	—	19,944,940	53
1886	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Vadstena till Odes-
		hög ...........................	1888—1890	5 X	4 Vs X	300,000		259,717	40
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna

		med bibana och hamnspår	1888—1893	5 X	47. X	1,102,250'')	—	954,256	40
1886	16	Lån till Mora—Vänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	4Vs X	1,000,000		896,079	71
1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg från Mariestad till Gös-säter med bispår (numera öfvertaget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................	1890-1891	5 X	47. x	305,000		270,352	99
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg mellan Vittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	5 X
1890-1892	472 X	404,000	390,431	87

		Transport	—	—	—	—	—	22,715,778	90

'') Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.	§•
		Transport	--	—	—	—	—	22,715,778	90
1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors	1891—1892	5 X	47* X	90,835		81,395	40
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	47* X	290,000		259,863	10
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	47* X	1,300,000		1,210,032	35
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .....................	1892—1896	5 X	47* %	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	47* X	2,350,000		2,148,371	02
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	47* X	653,000		617,731	10
		Transport		—	—		—	28,814,766	87

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
Årtal.	§•						slut.
		Transport	-	_	_	_____	_	28,814,766	87
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 X	47, %	1,247,000		1,160,700	26
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Torsås ...........	1897-1899	5 %	47, X	537,500		529,069	24
1896	14	Lån till Klintehamn—Eoma järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Boma.....	1897-1900	5 X	47* X	213,2501)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	563,000*)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899-1902	5 X	47* X	119,0003)		112,908	04
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Galle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 X	47* X	1,545,500		1,521,258	64

		Transport	--	—	—	—	—	32,912,953	05

'') Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
*) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

“) Enligt kungl. bref af den */u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1909 års
							OiUl*
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	32,912,953	05
1896	14	Lån till östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ...	1899-1902	5 X	4 Va X	1,710,000		1,710,000
1896	14	Lån till Slite—Roma järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma till Slite..............................	1900-1902	5 X	472 X	339,000'')		339,000
/1900	19\	Lån till Borås—Alfvesta
\1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X	472 X	4,795,000		4,663,839	73
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-	(1902/

		ljunga till Limmared.........	5 X	472 X	505,000	—	497,079	01
		(1905/
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Orsa till Sveg ..................	/1902) (1909/	5 X	472 X	1,850,000		1,850,000

J1896	14)	Lån till Sköfde—Axvalls
/1901	17/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från	(1902/		472 X			363,500
		Sköfde till Axvall ............	(1905/	5 X	363,500 7	—	—
		Transport	—	—	—		—	42,336,371	79

*) Enligt kungl. bref af den ’*/» 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifrit nedsatt med
1,000 kr.

’) Enligt kungl. bref den *’/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 363,600 kr.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 11

(Riksg.-kontoretg reglemente.)

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1909 års
Årtal.
§•
		Transport						42,336,371	79
1901	17	Lån för anläggning af järn-
		väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker (nu-mera öfvertaget af Stock-holm-V ästerås -Bergslager-nas nya järnvägsaktiebolag)	1904-1905	5 X	47, *	1,028,700		1,028,700
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yal-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904	5 X	47, X	591,500		591,500
1901	17	Lån till Landskrona—Kjef-
		linge—Sjöbo järnvägsaktie-
*		bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till
		Sjöbo med sidospår till öfvedskloster .....................	11904) \1908f	5 X	47, X	1,192,000		1,192,000	—
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm-köping till Skeboavarn......	/19051 (1908/	5 X	472 X	532,500		532,500
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm till Yartofta .....................	11905) 11909/	5 X	47, X	510,000		510,000
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905	5 %	47, X	290,000		290,000
		Transport	—	—	—	—	—	46,481,071	79

Reglementets		liden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1909 års
Årtal.
§•
		Transport		—	—		—	46,481,071	79
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från Borgholm till Böda .........	119051 (1908/	5 X	472 X	419,000		419,000
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda...........................	1906	5 %	472 X	483,300		483,300
/1901	17\	Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	/19051 \1909/	5 X	472 X	2,200,000		2,200,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskillingförLänna— Norrtälje järnväg ..............	1905	5 %	472 X	500,000		494,887	50
		Lån till Södra Ölands järn-
1906	22
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Borg-				951,5000		856,350
		holm till Näsby ...............	1908-1909	5 X	47ä X	—	—
1906	22	Lån till Lidköping—Kållands
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Lidköping till Tan............	1908	5 %	472 X	367,5002)		245,000
1906	22	Lån till Yarberg—Ätrans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Varberg öfver Ullared till Ätrans station ..................	1908	5 X	472 X	1,185,000®)		790,000
		Transport		—	—			51,969,609	29

'') Hvaraf vid 1909 års slut''återstodo ej lyftade kr. 95,150.
2) D:o vid d:o d:o 122,500.

") D:o vid d:o d:o 395,000.

Reglementets		Tiden, då					Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.		vid 1909 års
			utbetalts			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						51,969,609	29
1906	22	Lån till Skara—Timmersdala
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Skara till Timmersdala......	1908	5 X	47, X	352.5001)		235,000
1906	22	Lån till Mjölby—Hästhol-
		mens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mjölby till Hästholmen......	1908—1909	5 X	47* X	800,0002)		720,000
1906	22	Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an-

		läggning af järnväg från Uppsala till Enköping ......	1909	5 %	47* X	1,040,0003)		693,000
		= 52,194,013: 09
		e) Lån för utveckling af
		statens telefonväsende.
1905	23	Lån till telegrafstyrelsen ...	1905	-4)	374 X	2,000,000	—	2,000,000	_
1906	21	D:o d:o...............	1906	-4) —4)	374 X 4 X 4 X	3,500,000 5,000,000 5,000,000		3,500,000 5,000,000 5,000,000
1907	24	D:o d:o...............	1907
1908	35	D:o d:o...............	1908	-4!	_	_
1909	37	D:o d:o ...............	1909	-4)	4 X	4,000,000	—	4,000,000	_
		= 19,500,000: —
		f) Lån för anskaffande af lokaler för telegrafverkets
		behof.	119081 \1909j
1907	25	Lån till telegrafstyrelsen ... = 1,999,500: —	-4)	4 %	3.000,0005)	—	1,999,500	—
		Summa	—	—	—		—	75,117,109	29

’) Hvaraf vid 1909 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500.

*) D:o vid d:o do » 80,000.

8) D:0 vid d:o d:o » 347,000.

*) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen
7 Hvaraf vid 1909 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000,500.

till

1910 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ......................................................... § 74.

Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret ........... Sid. 59.

» för d:o vid Riksdagens bibliotek ...... Sid. 60.

» för d:o vid Riksdagens hus............... Sid. 60.

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 136—138.

Allmänna hypoteksbanken ............................................................ § 119.

Amorteringl fonden för statsskuldens .......................................... §§ 3, 81.

Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3, 78.

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 127.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 98.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 127.

Anteckningsböcker, kamrerareus och kassörens.............................. § 108.

Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 19.

Arfvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 69.

» * Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 64.

» » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 71.

Barnbördshuset, allmänna i Stockholm, förskott för uppförande af

nya byggnader för ......................................................... § 38.

Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärderi, anslag till eu statsbana

mellan.............................................................................. §§ 25, 26, 45.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 129.

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 72.

Behållningar, statskontorets......................................................... § 77.

Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... § 71.

Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 76.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 112.

» justitieombudsmannens ............................................. § 66.

» Riksdagens revisorers................................................ §§ 64, 114.

Besiktning å Riksdagens hus ...................................................... § 109.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 107, 134.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny § 123.

Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 63, 122.

Bibliotekarie, * g 63.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 111.

Byggnadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till

riksgäldskontoret ............................................................ § 6.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 69, 97.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 108.

Egnahemslånefonden..................................................................... g 16.

Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, anslag till .............................. §§ 35, 53.

Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... gg 18, 42.

Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 130—135.

Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 125 mom. 2, 8, 9.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expeditioner ............................................................ § 66.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... 8 128.

* * * och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 135.

* » » arfvoden åt....................................... § 71.

Falköping—Ranten— Olskroken, inköp af mark för dubbelbanan ordning

mellan ......................... § 30.

Fiskerinäringens befrämjande, fonden för .................................... § 14.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 65.

Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 3, 81.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 4—7.

* » , förteckning å .............................. Sid. 69—84.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 125.

» granskning af riksdagsmännens ................................. § 124.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 62.

* äga att af Riksdagens revisorer begära råd och ytt randen

................................................................. § 99.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet................................................... § 98.

» antal för besluts fattande ....................................... §§ 104, 123.

» arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 69.

» befattning upphör................................................... § 95.

» berättelser............................................................... § 112.

» besluts öfverklagande ............................................ § 107.

» deputerade ........................................................... §§ 69, 97.

» ombud..................................................................... §§ 97, 119.

» omröstningar ......................................................... § 106.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 91.

» protokoll ................... § 100.

» sammankomster ...................................................... §§ 100 —107.

Fullmäktiges sammanträden gemensamt med fullmäktig9 i riksbanken
.............................................................. § 123.

» ställande till ansvar................................................ § 98.

» suppleanter ........................................................... Sid. 62.

s » , deras inträdande ................................. §§ 92, 93, 95.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 108—124.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 102, 103.

» öfverläggningar ...................................................... §§ 105, 106.

Förfall för fullmäktige ............................................................... § 103.

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 83.

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter .............................. § 79.

» » kronans hus i städerna .............................. § 75.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid... § 72.

Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 71.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 123.

Göteborg-Skee, anslag till fullbordande af statsbanan .................. § 47.

Handtverkslånefonden,.................................................................. § 4=1.

Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... §§ 87, 89.

Hus, kronans, i städerna............................................................ § 75.

» Riksdagens ............ §15 61, 109, 110.

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 111.

Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 119.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 74—86,

Inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark............... § 79.

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... §§ 2, 82.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2.

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 122.

Inventarier i Riksdagens hus...................................................... §§ 109, 115.

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 108.

Jordförmedling sfonden.................................................................. § 15-

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 05.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning........................... § 65.

» ämbetsberättelse ....................................... § 66.

» ämbetsresor................................................ § 66.

» expedition, dess expenser........................... § 66.

» insättande i ämbetet ................................. § 123.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af

en historik öfver.......................................... § 67.

Jama—Nyköping—Norrköping, anslag till en statsbana mellan §§ 23, 24, 44.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. §§ 18, 42.

» statens, anslag till ................................................... §§ 23—31, 43 51.

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... § H8-

Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande af ny rörlig ............... § 43.

Kdmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

rikgäldskontoret.....................

Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens
Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1907 års slut''utbalanserade
................................

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade

Kassa för stärkning åt statskontoret.........................

Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ............................

Kinda kanals aktiebolag, revision af.................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän

Konstitutorial för tjänsteinnebafvare......

Kontorsexpenser.....................

Konvertering af äldre statslån................

Kraftstation vid Porjusfallen, anslag till anläggning af...............

* » Trollhättan, » » » »

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.................

» riksgäldskontorets, i riksbanken.......................

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af...............

Lappträsk— Veittijärvi, anslag till anläggning af statsbana mellan,

m. m............................

Ledigheter bland fullmäktige ..............

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken

Likvidations- och amortissementsfonderna.................

Lane- och säkerhetshandlingar, inventering af............

Laner ätt, riksgäldskontorets..........................

Lånerörelse, riksgäldskontorets
Låneunderstöd åt enskilda järnvägar
Lönebesparing.........................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid

Mor järn- Lapp träsk, anslag till fullbordande af statsbanan mellan, m’.''m''.
Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader
för .......................................

Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arfvode för...............

Norrköping Linköping, inköp af mark för dubbelanordning mellan

Norrländska nyodlingsfonden

Notviken, anläggning af en reparationsverkstad vid

Obligationer, riksgäldskontorets ..............................

Odlingslånefonden .........................

Ombud, Konungens......................

* , fullmäktiges ........................

Omröstningar, fullmäktiges

Ordförande bland fullmäktige........................................

5 , vice, bland fullmäktige

Papper, upphandling af.......................

§ 6.

§ 65.

Sid. 69—84.
Sid. 64—68.

§§ 55, 86.

§ 83.

§ H7.

§ 128.

§ 125.

§ 61.

§ 81.

§ 54.

§ 34.

§§ 56-59.

§ 84.

§ 79.

§ 2.

§ 50.

§§ 92, 95.

§§ 78, 89.

§§ 3, 82, 87.

§ 108.

§§ 58, 81, 86.

§ 83.

§§ 18, 42.

§ 126.

§ 125 mom. 5.

§ 80.

§ 27.

§ 37.

§ 125 mom. 10.
§ 30.

§§ 11, 40.

§§ 31, 51.

§§ 2, 81-83.

§§ 8-10.

§ 105.

§§ 97, 119.

§ 106.

§ 91.

§ 115.

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning
Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl.
Pensionsafgifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................

Porjusfallen, anslag för anläggning af en kraftstation vid, m. m.
Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ...............................................................

> Riksdagens, tryckning af.............................................

Rederinäringens understödjande, lånefond för

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...........................

» s fullmäktige ..........................................

» » justitieombudsmannen...........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag

Revisionskostnader........................................................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1908 års statsrevision och deras

suppleanter......................................................

» » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................

» » ang. inkallande af suppleanter........................

» » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att

begära.........................................................

Revisorer, Riksdagens, traktamenten och resekostnader för .........

» utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms

nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges
allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges

stadshypotekskassas förvaltning.................................

Revisorernas berättelser .............................................................

Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa

skattkammarväxlar till dess förfogande....................

» ang. uppförande af nytt hus för..............................

Riksdag, 1910 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess verksamhet

Riksdagens bibliotekarie...............................................................

» hus ...........................................................................

» » i ang. aflöning för öfvervaktmästaren och öfver maskinisten

vid m. m........................................

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

Riksdagsbiblioteket........................................................................

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. vården af ..............................

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagskostnader........................................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån ...........................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

§§ 136—138.

§ 90.

§ 125 mom. 11.
Sid. 61.

§ 54.

§ 121.

§§ 2, 82.

§ 100.

§ H5.

§ 12.

§§ 87-90.

§ 64.

§ 69.

§ 66.

§ H8.

§§ 64, 78.

Sid. 63.

§ 113-§ H3.

§ 99.

§ 64.

§§ 117, 119, 120.
§§ 64, 114.

§ 85.

§ in.

§ 68.

§ 63.

§§ 61, 109, no.

§ 62.

§ no.

§§ 63, 122.

§ 116.

§ in.

§§ 60, 78.

§ 123.

§§4—
Sid. 62.

§ 1.

Riksgäldskontorets hufvudbok ...................................................... §§ 87, 89.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 74—86.

» kreditiv i riksbanken....................................... § 84.

» likvid med statsverket .................................... §§ 78, 89.

» lånerörelse ...................................................... § 83.

» obligationer...................................................... §§ 2, 81, 82.

> räkenskaper...................................................... §§ 87, 88.

» skulder............................................................ §§ 2, 3 o. sid. 64—68.

> styrelse............................................................. §§ 91—99.

» upplåning......................................................... §§ 58, 81, 86.

> utbetalningar ................................................... §§ 8—73.

» utlåning ......................................................... § 83.

» änke- och pupillkassa....................................... §§ 73, 126.

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................ § 2..

Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 87, 88.

Räntekuponger, inlösen af............................................................ § 2.

Rönninge—Järna, anslag för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan, m. in.................................................... § 49.

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jemvägar, anslag till § 43.

Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... §§ 1 00—107.

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af

kallelse till ............................................. § 113.

Samma?iträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ...................................................... § 123.

Semester för deputerade.............................................................. § 97.

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ § 125.

Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ............................................................ § 6.

Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 85.

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 106.

Skrifmaterialier för Riksdagens behof.......................................... § 115.

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 2, 82.

» riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 64—68.

Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 120.

Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............ § 77.

» inkomster, brister i, fyllas .................................... § 55.

Statslån, äldre, konvertering af................................................... § 81.

Statsskuldbok, ang. inrättande af ................................................ § 2.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ § 117.

Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 91—99.

Suppleanter för fullmäktige ......................................................... Sid. 62.

» , deras inträdande ...................................................... §§ 92, 93, 95.

» för Riksdagens revisorer .......................................... Sid. 63.

> , ang. inkallande af................................................... § 113.

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning................................. §§ 130—134.

Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ § 39.

Telegrafverket, förskott till .........................................................

» , lån för anskaffande af lokaler åt ........................

» , lån till uppförande af stationsbyggnader för dess

behof i Stockholm och Göteborg...........................

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för..............................

» » » , antagande af ...........................

» » » , besvärshänvisning för...............

» » » , entledigande af ........................

» » » , pensionering af ........................

» » Riksdagens bibliotek..........................................

» » Riksdagens hus .................................................

» j> justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret............

Tomteboda—larfva, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan, m. m....................................................

Torf industrien, lånefond för understödjande af..............................

Traktamenten, Riksdagens revisorers ..........................................

Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m.

Trollhättans egnahemslånefond......................................................

Trollhälte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter

för dess räkning m. m..........

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang-...

» af revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser...

» » Riksdagens revisorers berättelser ............

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer
Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus

Undsättningsmedel vid missväxter ................................................

Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till

riksgäldskontoret ...........................................................

Uppslagsbok öfver 1910 års Riksdags verksamhet .....................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper....................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vadstena klosterkyrka, ang. återbetalning af lånet till dess restaurering
........................................................................

Vattenfall, anslag till inköp af ...................................................

§ 59.

§ 21.

§ 22.

§§ 130—135.

§ 70.

§ 128.

§ 134.

§§131, 132.

§§ 136—138.

§ 63.

§ 62.

§ 65.

§§ 125, 126.

§§ 102, 103.

§ 124.

§ 48.

§ 13.

§ 64.

§ 34.

§ 17.

§§ 32, 33.

§ 66.

§ H5.

§ 114.

§ 66.

§ 64.

§ 2.

§ 72.

§ 80.

§ 125 mom. 10.
§§ 108—124.

§ 115-

§§ 58, 81, 86.

§ 6.

§ 68.

§§ 8-73.

§ 88.

§ 81.

§ 83.

§ 5.

§ 20.

Vice värden i Riksdagens hus ................................................... g 115., sid. 59.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... § 125 mom. 5.

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 128.

Vänersborg—Göteborg, anläggning af ny farled mellan............... g§ 36, 52.

Ålderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 125 mom. 5.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. §§ 73, 126.

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2.

Öfverläggningar, fullmäktiges ...................................................... gg 105, 106.

Öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus......... § 62.

Östersund—Ströms vattudal, anslag till statsbana mellan ........... gg 28, 29, 46.

Östra Blekinge järnvägsaktiebolags statslån, kapitalisering af förfallna

annuitets- och räntebelopp till ett nytt lån ..................... g 7.

f»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1910.