utfårdadt vid slutet af 1907 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfårdadt vid slutet af 1907 års riksdag.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksg.-kontorets reglemente.) .

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—7.

j> fordringar för utlämnade lån § 8.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 9—23.

» utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 24—42.

Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 43.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 44—47.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 48—64.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 65—76.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 77—79.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 80—88.

Fullmäktiges sammankomster §§ 89—96.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 97—113.

Betjäningen vid riksgäldskontoret §§ 114—121.

Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 122—127.
Pensionerandet af riksgäldskontorets betjäning §§ 128—130.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutom har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok;
att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige
bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret
förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att
fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning
samt villkoren för dess begagnande;

c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för bvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med
de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
bar Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handbngar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ *■

Enligt 1889 års Eiksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,388 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5.

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 3 1/3 procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,880,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

§ 7

Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af
1906 års 872 % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907
till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor,
hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till
amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 8.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 9.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 10.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 11.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 190S
tilläggas fonden.

§ 12.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 13.

Riksdagen har år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i
fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande
stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande
dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden
utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma
fond år 1908 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla
statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 14.

1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i
män af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadaförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och'' vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half
för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Rlksg.-kontorets reglemente.)

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hrvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o)

att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslag^^ och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i man af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj.ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; •

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill börande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; bvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000
kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget * för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet
bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat
och ställt till Kung! Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, bvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fort -

fares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5: o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad'';

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt
alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj:t så pröfvar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan

annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 19.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 20.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riks -

gäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontor att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i inom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 21.

1906 års Riksdag har, med bifall till därom af Kungl. Maj:t i proposition
n:o 180 gjord framställning, beslutat, bland annat:

att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar skall anläggas;

att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk framlagdt, med ritning n:o 2 betecknadt förslag,
mellan dej å ritningen med A och B betecknade punkter anvisa ett
belopp af 750,000 kronor;

att godkänna och antaga ett med propositionen framlagdt, den 13
märs 1906 upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående
förvärf för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t
och kronan af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och
Trollhättans socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med
rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna
finnas påkallade; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla Kungl.
Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordras för kraftkanalens
påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 22.

1906 års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
för år 1907 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 28.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att
för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 24.

1907 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
ett lånebelopp för år 1907 af 5,000,000 kronor att, i mån af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna
tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 25.

1907 års Riksdag har

dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000
kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret,
inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar,
i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att
dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret
tillkännagifvas;

dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof
af egendomarna n:r IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000
kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af
stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor;

dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts
pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter
i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att
köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel.

§ 26.

1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser,
som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens
understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning
samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapital afbetalningar å
de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de
till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000
kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000
kronor.

§ 27.

Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet kommer till stånd samt att aftal mellan detta bolag
och det danska »östasiatiske kompagni» varder träffa dt om upprättande af
gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å
ena, samt Ostasien, å andra sidan, har 1907 års Riksdag medgifvit, att

statskontoret må på enahanda villkor och med enahanda återbetalDingsskyldighet,
som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens understödjande
äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande af nämnda
förbindelse bevilja bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant
ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den
mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret
inbetalade, leverera hvad sålunda guldits tillbaka till riksgäldskontoret.

§ 28.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning
af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla
statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en
summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000
kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande
bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må,
oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller
lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913
tilläggas fonden.

§ 29.

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att under år
1908, i mån af behof, tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

100,000 kronor att tillföras den under benämning norrländska nyodlingsfonden
inrättade fond för befrämjande af uppodling af jord i Dalarna och
Norrland.

§ 30.

1907 års Riksdag har

a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907—
1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande,
i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som
finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter
å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år
1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt
omförmålda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000
kronor; och

b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas.

§ 81.

1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under
åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000
kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på
landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området
belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris
och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas
till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift,
som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret
förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar
och räntor, i den män de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets
ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens
kapital.

§ 32.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 6,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 33.

1907 års Riksdag har dels beviljat ett anslag af 8,125,000 kronor till
utförande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Grellivare—Riksgränsen
samt till anskaffande af ytterligare rullande materiel för statens
järnvägar, dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof och
efter Kungl. Maj:ts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1907
tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp.

§ 34.

1907 års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning af
ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
för år 1908 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af

500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 35.

1907 års Riksdag har dels för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Älfsjö och Huddinge järnvägsstationer anvisat ett belopp af

442,000 kronor, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontor att
under år 1907, i mån af behof, på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t
nämnda belopp.

§ 36.

Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk
samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1907 års Riksdag
för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett
anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 87.

Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan
öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har
1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 38.

Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan
till Skeliefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag
för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000
kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 39.

Till påbörjandet af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal
(Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1907 års
Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 40.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 134)
har 1907 års Riksdag

1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell
enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt
köpekontrakt förvärfvat egendomen *JB mantal Sjöboda n:o 1 i Västra
Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts
och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma
köp af statsmedel gäldas;

2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade,
af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade
köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska
lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å
Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet
vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade;

3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet
bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/
mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Älfsborgs län afsöndrade
lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning
öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel
gäldas;

4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för
statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl.
Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt

5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof,
tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande
af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren
Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill

300,000 kronor.

§ 41.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 136)
har 1907 års Riksdag

1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten
tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande
och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk
framlagdt förslag, anvisat ett belopp af 7,750,000 kronor;

2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstatio -

nens anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan
anvisat ett belopp af 80,887 kronor; samt

3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel pa rekvisition tillhandahålla
Kungl. Maj-.t under år 1907 2,080,887 kronor och under år
1908 3,000,000 kronor.

§ 42.

1907 års Riksdag har dels för anläggning af ledningar, afsedda att
distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer
vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten anvisat
ett belopp af 1,500,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t meddelar, dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition,
i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 43.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 44.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 45.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 46.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 47.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, föryaltningsntgifter m. m.

§ 48.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontor till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 49.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 50.

1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens
hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för
honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå,
nämligen

lön........................................................................... kronor 1,400: —

tjänstgöringspenningar ....................................... » 600: —

kronor 2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning
af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad,
dels och föreskrift t, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions
erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare
vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare
skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas
såsom kostnad af Riksdagens hus.

§ 51.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl
Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från
och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i
riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans
återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 52.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskilt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 53.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar................................. d 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma; att

bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. j> 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningama
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagsko6tnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor
ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande
åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,
af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande
göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa
en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda
arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare bos Riksdagens
kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige
pröfva skälig.

§ 54.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 55.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjaning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

b en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.-

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
-vid enahanda fall.

§ 56.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1907 anvisat 600 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg
skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 300 kronor;

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1906 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

8:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt

4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

§ 57.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot
behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen
utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 58.

Riksdagen bär år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att
låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en
utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första
seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot
framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande
nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget
till riksdagskostnader.

« § 59.

För utgifvande af en uppslagsbok, innefattande redogörelse öfver 1907
års Riksdags verksamhet, har Riksdagen bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget
till riksdags- och revisionskostnader m. m. utbetala ett belopp
af 1,000 kronor, under villkor att 400 exemplar af boken varda till riksgäldskontoret
för utdelning bland Riksdagens ledamöter kostnadsfritt öfverlämnade.

§ 60.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årbga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 61.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enbgt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

§ 62.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skickbgbet, äga fullmäktige att an -

vånda 8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 63.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 64.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 65.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 66.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, h vilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ 67.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkst iondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dyka svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, bvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas..

§ 68.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 69.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1907 och 1908 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 70.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäld skontoret att
där särskilt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifva försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontor och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens an -

vändande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifva
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

§ 71.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 72.

Riksdagen har åren 1898 och 1903 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppFägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Eiksdagen har år 1906 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 1,500,0000 kronor för år 1907 beviljade medel af 1906 års fond
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar,

dels ock högst 100,000 kronor för inrättande af en lånefond till befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna (norrländska nyodlingsfonden).

Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 5,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende,

dels 3,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler
för telegrafverkets behof,

dels 5,000,000 kronor till ökning af lånefonden för rederinäringens
understödjande,

dels 2,000,000 kronor att utlämnas såsom lån till aktiebolaget svenska
ostasiatiska kompaniet,

dels högst 2,000,000 kronor till böjning af lånefonden för torfindustriens
befrämjande,

dels högst 100,000 kronor att tillföras norrländska nyodlingsfonden,
dels de medel, som för hvart och ett af åren 1907—1911 erfordras
för att fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss
ränteutgift äfvensom tillgodose ett årligt lånebebof af 750,000 kronor,
dels högst 2,000,000 kronor för bildande af en jordförmedlingsfond,
dels 6,000,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade järnvägar,

dels 3,125,000 kronor till utförande af erforderliga kompletteringsarbeten
å järnvägen Gfellivare—Riksgränsen m. m.,

dels 500,000 kronor till fortsättande af arbetet med utläggning af
ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
dels 442,000 kronor för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Alfsjö och Huddinge järnvägsstationer,

dels 1,200,000 kronor till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver
Storträsk till Lapp träsk m. m.,

dels 2,000,000 kronor till påbörjande af en statsbana från Järna öfver
Nyköping till Norrköping,

dels 800,000 kronor till påbörjande af en statsbana från Bastuträsk
till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden,

dels 2,000,000 kronor till påbörjande af en statsbana från Östersund
till Ströms vattudal jämte bispår,

dels ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande af likviden
för vissa fastigheter, som redan inköpts för statens anläggningar vid Trollhättan
m. m., än äfven ett belopp af intill 300,000 kronor att användas
till inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för berörda anläggningar,
dels 2,080,887 kronor, anslag för år 1907, samt 3,000,000 kronor,
anslag för år 1908, anvisade för anläggning af en kraftstation vid Trollhättan
m. m.,

dels 1,500,000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera
elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, och

dels 1,500,000 kronor för år 1908 beviljade medel af 1906 årsfond
till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna

«ller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 73.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations-
och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets
öfriga behof.

§ 74.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 75.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 76.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 77.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig
hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens
likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april
året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den
1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i
nödiga delar intagas i rikshufvudboken.

§ 78.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af Bih.

till Riksd. Prot. 1907. 10 Samt. 1 Af i. 2 Band. 6

(Eiksg-.-kontorcts reglemente.)

sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ 79.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 80.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig ''
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 81.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 82.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 83.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 84.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 85.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 86.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 95 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande
göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 87.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 88.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 89.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 90.

Med undantag af de enligt § 86 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 91.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 92.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 98.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 94.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 95.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträda
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 96.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom'' trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfående^ den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 97.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 98.

En gång hvarje år höra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 99.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 100.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut
vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens
beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken,
allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda
skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906
blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 101.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 102.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 108.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 104.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 105.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 106.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ 107.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 108.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 109.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ no.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för
dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,
anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af
det vunna resultatet till Riksdagen göra den framställning, hvartill förhållandena
föranleda, dels ock bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor
till bestridande af kostnaden för berörda täflan.

§ in.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor
att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro
uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels ock
bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån
af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor.

§ 112.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen); b)

efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 118.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.

§ H4.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.

§ H5.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

§ H6.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontor et får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.

§ H7.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.

§ 118.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ H9.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 120.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 121.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva -

righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.

§ 122.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 123.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 124.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 125.

Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 126.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 127.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 122 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ 128.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sertiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 129.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan af skedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 130.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnejiafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föresknfna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 Af i. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 131.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 1 juni 1907.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Axel Swartling,

n. v. talman. n. v. talman.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

vaktbetj aning.

		Tjänstgö-	Missräk-
	Lön	ringspen-	nings-	Summa	Alderstillägg.
		ningar	penningar
	kr.	kr.	kr.	kr.
1 sekreterare och ombuds-
man ........................	4,400	2,000	_	6,400	1 Efter fem års tjänstgöring
					> inom graden kan lönen
t kamrerare .....................	4,000	2,000	—	6,000	J höjas med 600 kronor.
					] Efter fem års tjänstgöring
1 kassör ...........................	3,000	1,500	500	5,000	> kan lönen höjas med 500
					) kronor.
1 revisor ........................	2,500	1,500	—	4,000	Efter fem års tjänstgöring
1 kassabokhållare ............	2,500	1,500	_	4,000	inom graden kan lönen
1 lånebokhållare...............	2,000	1,000	—	3*000	• höjas med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring
1 registrator och kanslist	2,000	1,000	—	3,000	med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	I Efter fem års tjänstgöring
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	/ kan lönen höj eib med o 00 ) kronor.
1 förste vaktmästare ......	700	200	_	900	Efter fem års tjänstgöring
1 vaktmästare..................	600	200	—	800	kan lönen höjas med 100 . kronor och tjänstgörings-
2 vaktmästare..................	1,200	400	_	1,600	penningarne med 100
					kronor.
Summa	25,900	13,300	500	39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.

Pensionsstat vid riksgäldskontor.

. ! Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............	4,400
d notarien August Neijber ................................................	8,000	—
5 registrator!! och kanslisten Jakob Peter Ferdinand
Montett ........................................................................	2,500
Summa kronor	9,900	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.

Förestående två stater, nämligen:

Aflöningsstaten för riksgäldskontoret, upptagande en summa af kr. 89,700: —

Pensionsstaten vid dito.................................................................. ® 9,900: —

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 1
juni 1907.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre

n. v. talman.

Axel Swartling

n. v. talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. N. O. l:a kl., K. V. 0. l:a kl., E. Pr.
Kr. O. l:a kl., St.-Off. Gr. Fr. 0., ordförande (vald 1907);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. l:a kl., E. N. O.,
K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
1906);

Oscar Wilhelm Odélberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. V. O. l:a kl.,
E. N. O. (vald 1907);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. Y. O. l:a kl., E. N. O.,
andre deputerad (vald 1905);

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. N. O.,
E. V. O. (vald 1907);

Victor Ludvig Moll, kamrerare i allmänna hypoteksbanken (vald 1905);

Alexis Hammarström, byråchef i kungi. generaltullstyrelsen, E. N. O. (vald
1906).

Suppleanter:

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, E. V. O.;
grefve Carl Oscar Taube, f. d. distriktschef, K. Y. O. l:a kl., R. S. O., E. N. O.,
K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., E. D. D. O., R. P. O. da C.,
E. S. Albr. O. l:a kl.

Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i
Nobelstiftelsen, E. N. O.

Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1907 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,

friherre C. Gr. A. Klingspor,
friherre K. A. A. Trolle,
friherre C. H. Falkenberg,

G. A. Walin,

J. A. Lilliesköld,

G. Ros.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

A. E. Håkanson,

O. Björklund,

friherre Johan G. Beck-Friis.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

E. O. V. Wavrinsky i Stockholm,

E. G. H. Åkerlund,

S. O. Nyländer,

K. G. Karlsson i Göteborg,

S. H. Kvarnzelius.

P. Pehrsson i Åkarp.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

L. J. Jansson i Djursätra,

K. Starbäck,

L. Eriksson i Bäck

Riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

1886

1887

1888

1890

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk

70,364,500 ........................

Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års s tatslån
åkr. 35,555,555:66,mot -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1880 d. l/4

1886 d. V,

1887 d. »•/,,

1888 d. V,

Räntefot.

37, X

87.. x

3 X

Återstående kapitalskuld den 31 december 1906.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Kr. 85,595,400 £ St. 4,716,000 Frcs 118,843,200 Rmk 96,206,400	—
/Kr. 57,766,222:22 \Rmk 64,987,000	—
Kr. 54,551,360

Kr. 24,666,666:87
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
Frcs 34,243,500

Reglemen tets -

Årtal. §

1894

1899

1900

1904

1906

1866

svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs

49.360.000 ........................

Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationer för 1904 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000 ........................

Obligationer för 1906 års statslån
å kr. 43,200,000, motsvarande
francs 60,000,000,
£ st. 2,376,000 eller rmk

48.480.000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i

Stockholm...........................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1906.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1890 d. 7,	37, X	Er. 29,863,555:66 Rmk 33,596,500 £ St. 1,646,228:10 Tres 41,458,081	—
1894 d. »7„	3 X	Er. 18,000,000 Pras 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000	—
1899 d. 1900 d. ‘7,	37, X 4 X t. o. m. d. “/. 1910, därefter [37, X	Er. 34,889,040 Eros 48,457,000 £ St. 1,918,897:4 Rmk 39,153,256 Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000	—
1904 d. 7$	37* X	Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000
1906 d. »/,	37* X	Er. 43,200,000 Frcs 60,000,000 '' £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000	—
/1798 d. 7, \ 1811 d. ••/„	5 X	—	Er. 10,125
1833 d. *7,,	5 X	—	Er. 140,889

Reglemen -

Artal. §.

1895

1899

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvande
öfvertagit betalningsskyldigheten
.....................

1902

1890

1866

Kommunlån, för hvilka staten
i sammanhang med
Västkustbanans förvärfvande
öfvertagit betalningsskyldigheten
.....................

Enligt kontraktet om förvärfvande
åt staten af bandelen
Örebro—Frövi innestående
andel af köpeskillingen
för nämnda handel

Innestående köpeskilling för
fastigheten n:o 1 kvarteret
Lejonet i Stockholm (f. d.
Arffurstens palats) ............

1866

öfriga diverse skulder.........

Obligationer å 30,000,000
kr., hvilka utfärdats såsom
grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank, bokförda
inom linjen med
nämnda belopp..................

Bih.

Ännu icke till inlösen företedda
Trollhätte slussverks
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom linjen med r:mt 1,250
r:dr, jämte upplupen ränta
r:mt 2,286:88 ..................

Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 r:dr
(icke kapitaliseradt)............

till BiJcsd. Prof. 1907. 10 Sami

(Riks?.- kontorets reglemente.)

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

5 X

4,7

Återstående kapitalskuld den 31 december
1906.

Fonderad skuld.

4 X

1890 d. ‘7.

1750 d. 7,

1815 d. 7„
1 Åfd.

37, X

6 X

2 Band.

Icke fonderad
skuld.

Kr. 558,681:07

Kr. 105,076:94

Kr. 3,000,000

Kr. 2,250,000
Kr. 5,233,414:67

Reglemen tets -

Årtal. §,

1866

1882

1866

1869

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Ränta å Hertigens af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linjen med r:mt 150,000
r:dr .................................

Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito
(dito) .................................

Lappmarks ecklesiastikfonds
i behållning, bokförd inom
linjen med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................

1778

Räntefot.

5 %

Summa Kr.

Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16

Återstående kapitalskuld den 31 december 1906.
Fonderad skuld.	Icke fonderad
skuld.
_
—	—
—	—
—	—
—	—
—	—

420,852,244:44	11,298,186:68

Riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till vissa bestämda ändamål.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års slut.
Årtal.	§■
1866	43	a) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000	_	28,000	—
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes ......	1864	5 X	4 X	25,000	—	4,524	35
1866	37	Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000		7,318	21
		Transport	—	—	—	—	—	39,842	56

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1906 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
1866	37	Transport	_____	___	_			39,842	56
Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ..........	1865	5 X	4 X	12,000		2,143	45
			u /o
1866	37	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes . .	1866	5 X	4 %	25,000		6,550	02
/1866	37 \	Lån till Kalmar domkapitel,
11899	7 /	för uppförande af en bygg-nad till inrymmande af gym-
		nastiklokal m. m. för ele-
		mentarläroverket i Kalmar	* 1866	*7, X	4 X	22,000	—	21,131	18
1866	148*)	Lån till staden Yänersborg,
		för uppförande af ny byggnad för elementarläro-
		verket därstädes ..........	1867-1868	5	4 X	40,000		12,115	38

1866	148»)	Lån till staden Yästervik,
	för uppförande af ny bygg-
		nåd åt elementarläroverket därstädes ....................	1867-1868	5 X	4 X	20,000		6,363	69

1866	148*)	Lån till Uppsala domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		44,404	31
			u /o
1866	1486)	Lån till Karlstads domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro-
		verket i Karlstad.............	1868	5 X	4 X	40,000	—	13,610	83
		Transport		—	—			146,161	42

, xMi^ooa?/ii^?''gavara?^e ^n’ ,s.om ®-r V*®® utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor^ har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflaranats a berörda laneaterstod, att med därå beräknad annuitet af 41/, % återbetalas.
ä) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

’) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1906 års
Årtal.	§■		utbetalts.					slut.
		Transport	—	—	—	—	—	146,161	42
1866	148l)	Lån till Skara domkapitel, för ändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-huset i Skara.............	1868-1869	5 X	4 X	40,000		25,233	16

1866	148s)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes .....................	1873-1875	5 X	4 X	20,000		10,619	65

1874	5	Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi-nariet .............................	1875	5 X	4 X	59,000		24,197	67

1882	17	Lån till Linköpings dom-kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000		19,055	54
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,308	17

1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000		33,405	11
		Transport		—	—	1	—	280,980	72 1

1 Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

’) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.		Kapitalåterstod vid 1906 års slut.

Årtal.	§■
		Transport	—	1 i	—	—		280,980	12
1896	16	Lån till Hernösands dom-		I
		kapitel, för uppförande af		Lånet återbeta-
		ny byggnad för allmänna		las med j				10,500
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen j	—	15,000	—
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under 30 år.
		Pers församlingar, för full-		Lånet
		bördande af Yadstena klo-		betalas		16,000		16,000
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. \ år 1909	—	—	—
		= 307,480: 72		med
				l >/„ an.
		b) Tomtregleringslån.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000		33,467	02

11877	8\	Lån till staden Söderhamn,
\1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000		110,995	99
11880	13\	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10/	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		128,561	49
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .....................	1889	5 X	4 X	100,000		81,708	11
1889	17	Lån till staden IJmeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 S.rs eldsvåda ...................	1890	5 X	4 X	200,000		166,746	32
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	47,. X	37,. X	150,000		140,150	06
		Transport		—	—	—		969,109	71

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	969,109	71
1902	20	Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .................	1903	5 X	4 X	300,000		300,000
		=x 961,628: 99
		c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar.
1866j	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön Kengen till hamnen vid Linköping...........................	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
		= 325,431: 77
		d) Lån till järnvägsanlägg-ningar.
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg: mellan Helsing-borg och Årup ..................	1864-1865	5 X	4 %	1,100,000		96,798	98
		Transport	—	—	—	—	—	1,691,340	46

*) 9e vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

Reglementets

Årtal.	§■
1866	80
1866	80
1866	80
11866	821
11897	13/
V—( 00 v-H	31

Transport

Lån till Kristianstad—Hessleholms
järnvägsaktiebolag,
för anläggning af järnväg
mellan Kristianstad och
Hessleholm ........................

Lån till Ystad—Eslöfs järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Eslöf
till Ystad...........................

Lån till Landskrona—Eslöfs
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan
Landskrona och Eslöf ......

Lån till Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Herrljunga
öfver Vänersborg till Uddevalla
samt för denna järnvägs
ombyggnad till normalspårig.
..........................

Lån till Karlskrona—Växjö
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan
Karlskrona och Växjö......

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

1864-1865

1864-1866

Annuitet.

5 X

5 %

|1865-1867\
\ 1898 /

1872—1874

5 V

5 JO

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1906 års
slut.

720,000

4 X 2,450,000

4 X

1,200,000

41/, X

2,600,000'')

2,600,000

1,691,340

24,923

241,443

108,359 |54

2,316,544

1,507,354

5,889,966

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagd! 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr-> hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 3 af 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års

Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	5,889,966	48
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 X	5 X	406,000		136,258	24
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi-banor ................................	1873	6 X	5 X	500,000		188,386	43
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57.x1)	5 X	5,000,000	—	3,645,823	48
1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-
		berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana....................................	1877-1879	5 X*)	47, X	1,865,000		1,526,529	33
1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X*)	47, X	1,750,000		1,475,550	16
		Transport	—	—	—	—	—	12,862,514	12

]) Se § 8 af 1883 års reglemente.

Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Bih. till Biksd Prot. 1907. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års
Årtal, j
§•
11876		Transport	-		_	- -	_	12,862,514	12
\1904	7/	Lån för anläggning af järn-
	väg frånYislanda till Bolmen (numera öfvertaget af Vis-landa—Bolmens nya järn-vägsaktiebolag) ..................	1877—1878	57i, X	47.X	500,0007		494,248	44



1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse ..............................	1877—1879	5 X’)	47* X	500,000	—	388,604	80
11876 \1879	5\ 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X’)	47. X	2,375,000	—	1,943,754	20

1
1 1876	5	Lån till Varberg—Borås järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Varberg till Borås.........	1879—1881	5 Xs)	47* X	2,600,000		2,127,899	29
1881	15	Lån till Siljans järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................	1883—1886	5 X	47* X	950,000	—	905,444	94
1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö.........	1883—1886	5 X	47* X	300,000	—	259,717	40
		Transport	—		—	—	—	18,982,183	19

*) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 ars
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	18,982,183	19
1881	15	Lån för anläggning af järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn-vägsa.kt.iebolagl ..................	1883-1886	5 X	47* X	500,000		427,341	08
			t
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	5 X	47* X	500,000		432,862	28
1881	15	Lån till Kinds härads järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve-sta järnvägsaktiebolag) ......	1884—1887	5 X	47* X	500,000		438,145	72
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie-h olae^ ............................	1887—1889	5 X 5 X	47* X 47, X	324,000		287,194	68
1886	16	Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grythyttehed jämte si-dospår .................................	1887—1890	341,000		341,000
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-
		Transport	—	—	—	—	—	20,908,726	95

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1906 års
							Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	20,908,726	95
		läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med
		sidospår.............................	1887-1890	5 %	47* X	824,915 *)		739,189	59

1886	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Vadstena till Ödes-hög ...........................	1888—1890	5 X	47* X	300,000		268,823	93
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna
		med bibana och bamnspår	1888—1893	5 X	47* X	1,102,2507	—	987,713	93
1886	16	Lån till Mora—Vänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	47* X	1,000,000		922,679	83
1886	16	Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår.................................	1890-1891	5 X	47* X	305,000		293,944	32
1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg mellan Vittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget
		Transport	—	—	—	—	—	24,121,078	55

*) Enligt kungl. bref af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

’) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—	—	—	24,121,078	55
		af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	47* X	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors	1891—1892	5 X	41/. X	90,835	—	83,811	63
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms jä rn vä.gsa k ti ehnl a g)	1892—1893	5 X	472 X	290,000		267,577	14
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	472 X	1,300,000		1,239,029	92
1891	18	Lån till Norra Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .................	1892—1896	5 X	47i X	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Hernösand—Sol-
		lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	472 X	2,350,000		2,205,613	54
18 91	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	472 X	653,000		617,731	10
		Transport	—	—	—	—	—	30,706,868	75

Reglementets j		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	30,706,868	75
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 X	47, %	1,247,000		1,188,515	62
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Thorsås............	1897-1899	5 %	47, X 47 .X	587,500		529,069	24
1896	14	Lån till Klintehamn—Eoma järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	213,2501)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47* X	568,000*)	_	561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899-1902	5 X	47* X	119,0003)		115,297	27
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 X	47* X	1,545,500		1,537,589	44
		Transport		—	—	—	—	34,851,590	32

*) Enligt kungl. bref af den 16/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
2) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

*) Enligt kungl. bref af den */„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Reglemente ts		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års

Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	34,851,590	32
1896	14	Lån till östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ...	1899 1902	5 X	47* X	1,710,000	_	1,710,000	1
1896	14	Lån till Slite—Roma järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma				339,0003)		339,000
		till Slite ...............	1900-1902	5 X	47» X	—	—
(1900	W)	Lån till Borås—Alfvesta
(1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X	47* x	4,795,000		4,745,971	12
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-ljunga till Limmared.........	419021 (1905/	5 X	47* X	505,000	-T-	505,000	—


1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens
	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Orsa till Sveg ..................	1902	5 X	47* X	1,838,000 s)	—	1,233,000	—

(1896	141	Lån till Sköfde—Axvalls
(1901	17/	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från	fl902(		47* X	363,500s)		363,500
		Sköfde till Axvall ............	(1905/	5 X	—	—
		Transport	—	—	—	—	—	43,748,061	44

*) Enligt kungl. bref af den *3/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr.

*) Enligt kungl. bref af den “/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.

*) Enligt kungl. bref den *’/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5.500 kr. till 863,500 kr.

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts	Annuitet.	Räntefot.	vid 1905 års
Årtal.
§•
		Transport						43,748,061	44
1901	17	Lån till Enköping—Heby—
		Runhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ...	1904-1905	5 X	47. X	1,028,700		1,028,700
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Val-demarsvik till Söderköping
		med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904	5 X	47.X	591,5001)	_	375,000	—
1901	17	Lån till Landskrona—Kjef-
		linge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till
		Sjöbo med sidospår till öfvedskloster .....................	1904	5 X	47* X	1,192,0002)	_	794,000	_
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm-köping till Skeboqvarn......	1905	5 X	47* X	532,5003)		355,000
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm						340,000
		till "Vartofta .....................	1905	5 X	47* X	510,0004)	—	—
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg	1905	5 X	47* x	290,000		290,000	_
		Transport	—	—	—	—	—	46,930,761	44

*) Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 216,500: —.

D:o vid	d:o	d:0	398,000: —
D:o vid	d:o	d:0	177,500: —
D:o vid	d:o	d:0	170,000: -

—--		-—------	—	—	—				...
Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1906 års

Årtal.	§•
		Transport						46,930,761	44
1901	17	Lån till järnvägsaktiebolaget
		Borgholm—Böda, för an-läggning af järnväg från Borgholm till Böda .........	1905	5 X	47. X	419,0001)		279,332
1901	17	Lån till Ruda—Finsjö—Os-
		karshamns järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda ....................	1906	5 X	472 X	483,3002)		322,200
\|1901	in	Lån till Orsa—Härjeådalens
(1905	in	järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	1905	5 X	472 X	2,200,0003)		1,250,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Länna— Norrtälje järnväg .............	1905	5 X	472 X	500,000		500,000

		= 47,687,751: 96
		e) Lån för utveckling af
11903 (1904	18\ 19/	statens telefonväsende. Lån till telegrafstyrelsen ...	(1903) <1904'' (1905] 1904	-4)	-5)	2,759,400	—	2,759,400	—
1904	20	D:o d:o...............	—4)	37* X 33/4 X 374 X	1,775,000	_	1,775,000	_
1905	23	D:o d:0...............	1905	-4) —4)	2,000,000	_	2,000,000 3,500,000	—
1906	21	D:o d:o...............	1906	3,500,000		_
= 10,034,400: —
		Summa	—	—	—		—	59,316,693	44

'') Hvaraf vid 1906 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668.
s) D:o vid d:o d:o » 161,100.

а) D:o vid d:o d:o » 950,000.

4) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen.

б) Räntan å detta lån utgår efter 4 % för de under åren 1903 och 1904 utlemnade beloppen kr. 1,720,000:— och
efter 33/4 % för det belopp, kr. 1,039,400:—, som utlämnats under år 1905.

Bill. till Biksd. Prot. 1907. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Rlksg.-kontorets reglemente.)

till

1907 års reglemente för riksgäldskontor^.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas......................................................... § 65.

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl............... ...................... §§ 55, 56

» » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för en hos honom

anställd vaktmästare............................................. § 53.

» » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning

............................................................ §§ 61.

Aflöningar, anslag till.................................................................. § 69.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Sid. 59.

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 128—130.

Allmänna hypoteksbanken ............................................................ § 107.

Amortering, extra, af statsskulden ............................................. §§ 3, 5—7.

» af 1894 års lån ...................................................... § 4.

» » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... § 72.

Amortissementsfonder..................................................................... §§ 3-—7, 72.

Anmiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3—7, 69.

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 119.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 87.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 119.

Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 97.

Årffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 20.

Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 60.

» » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 54.

» » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. §§ 116, 117.

Barriär af sten framför riksdagshuset, ang. uppförande af ......... § 111.

Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjär den, anslag till påbörjande af

en statsbana mellan......................................................... § 38.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 121.

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 63.

Behållningar, statskontorets......................................................... § 68.

Belöning för extra arbeten ......................................................... § 62.

Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 67.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 101.

» justitieombudsmannens ............................................. § 57.

» Riksdagens revisorers................................................ §§ 54, 103.

Besiktning å Riksdagens hus ...................................................... § 98.

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 96.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... § 112.

Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 53, 109.

Bibliotekarie, » § 53.

Brist i statskontorets inkomster fylles ....................................... § 43.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 100.

Dekorering af kamrarnes plenisalar i riksdagshuset..................... § 110.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 60, 86.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 97.

Dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen § 56.

Egnahemslån ef onden ..................................................................... § 12.

Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan, anslag till .............................. § 42.

Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... §§ 15—18.

Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 122—127.

Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 116, 117.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expeditioner ............................................................ § 57.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... 3 120.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 127.

» » » gratifikationer åt .............................. § 62.

» » » åtnjuta ersättning för förrättande af

ordinarie tjänst .......................... § 116.

Fiskerinäringens befrämjande, ang. utbetalning af medel till fonden
för ........................................................................... § 30.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen ...... § 55.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... § 8.

» » , förteckning å .............................. Sid. 67—-81.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 116.

» granskning af riksdagsmännens ................................. § 113.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 61.

» äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
................................................................. § 88.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet................................................... § 87.

» antal för besluts fattande ....................................... § 93.

» arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 60.

» befattning upphör................................................... § 84.

» berättelser............................................................... § 101.

» besluts öfverklagande ............................................ § 96.

» deputerade ........................................................... §§ 60, 86.

» komplettering ......................................................... §§ 81, 82.

Fullmäktiges ombud..................................................................... §§ 86, 105, 107.

» omröstningar ........................................................ § 95.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 80.

» protokoll ............................................................... § 89.

» sammankomster ...................................................... §§ 89—96.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken
.............................................................. § 112.

» ställande till ansvar................................................ § 87.

» suppleanter ........................................................... Sid. 61.

» » , deras inträdande ................................. §§ 81, 82, 84.

» särskilda uppdrag................................................... §§ 97—113.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 91, 92.

» åligganden ........................................................... § 85.

» öfverläggningar ...................................................... §§ 94, 95.

Förfall för fullmäktige ............................................................... § 92.

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 74.

» » 1888 års statslån................................................ § 3.

» » 1894 » * § 4.

» » 1900 » » § 5.

» » 1904 » »................................................. § 6.

» » 1906 » » § 7.

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter.............................. § 70.

» » kronans hus i städerna .............................. § 66.

Gellivare—Riksgränsen, anslag till kompletteringsarbeten å järnvägen
mellan .................................................................. § 33.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ... § 63.

Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret

................................................... § 62.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 112.

Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... § 77, 78.

Hus, kronans, i städerna ....L...................................................... § 66.

» Riksdagens ................j....................................................... §§ 49, 98, 99.

» » ang. dekorering af kamrarnes plenisalar i ...... § 110.

» » » uppförande af en stenbarriär framför ...... § 111.

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 100.

Hypoteksbunken, allmänna....]....................................................... § 107.

Inkomster, riksgäldskontoretsj...................................................... §§ 65—76.

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... §§ 2, 72, 73.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2.

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 109.

Inventarier i Riksdagens hug...................................................... §§ 98, 104.

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 97.

Jordförmedlings fonden...........t...................................................... § 31.

Justitieombudsmannen, fiyttningshjälp för....................................... § 55.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning........................... §§ 55, 56.

» ämbetsberättelse ....................................... § 57.

» ämbetsresor................................................ § 57.

» expedition, dess expenser............ § 57.

» insättande i ämbetet ................................. § 112.

Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af

en historik öfver.......................................... § 58.

Jäv foa— Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan................................................... § 22, 34.

Järna—Norrköping, anslag till påbörjande af en statsbana mellan § 37.

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. §§ 15—18.

» statens, anslag till ................................................... §§ 22, 32—39.

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... § 106.

Järnvägsbyggnader, statens, anslag till ....................................... §§ 22, 33—39.

Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens ........................ § 55.

» » , riksgäldskontorets................................. §§ 114, 115.

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalan serade

......................................................... Sid. 67—81.

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1906 års slut utbalanserade Sid. 63—66.

Kassaförstärkning åt statskontoret............................................. §§ 43, 76.

Kassareserver i utlandet, Riksgäldskontorets................................. § 74.

Kinda kanals aktiebolag, revision af........................................... § 105.

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 120.

Konstitutorial för tjänstemän ...................................................... § 116.

Kontorsexpenser........................................................................... § 49.

Konvertering af äldre statslån...................................................... § 72.

Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af.................. § 21, 41.

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... §§ 44—46.

» riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... § 75.

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... § 70.

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ §§ 2, 72.

Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... §§ 81, 84.

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... §§ 69, 79.

Likvidations- och amortissemenlsfonder.......................................... §§ 3—7, 73, 77.

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af.............................. § 97.

Länsrätt, riksgäldskontorets......................... § 72.

Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... § 74.

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................... ............... §§ 15—18.

Lönebesparing...................................................................v.......... § 118.;

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... § 116.)

Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... § 71. j

Morjärv—Lappträsk, anslag till fortsättning af statsbanan mellan

m. m...................................................................... § 36.

Nilsson, K. O. O., ang. pension åt .......................................... § 51.

Norrland och Dalarne, fond för uppodling af jord i .................. § 14, 29.

Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... gg 2, 72—74.

Odlingslånefonden ........................................................................ gg 95 10.

Ombud, Konungens..................................................................... § 94.

» . fullmäktiges .................................................................. §§ 86, 105, 107.

Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 95.

Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 80.

» , vice, bland fullmäktige ............................................. g 80.

» » , fullmäktiges, utses af fullmäktige själfva ......... g 80.

Orsa-Sveg, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan......... § 17.

Ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande af fartyg § 27.

Papper, upphandling af............................................................... g 104.

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... gg 128—130.

» » Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde
vaktmästare .......................................... § 53.

» » maskinisten K. G. O. Nilsson ........................... § 51.

Pension sstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 60.

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... § 108.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. gg 2, 73.

Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 89.

» Riksdagens, tryckning af............................................. g 104.

Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. § 13, 26.

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... gg 77—79.

Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ........................... g 54.

» » fullmäktige .......................................... g 60.

» » justitieombudsmannen........................... § 55.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... g 106.

Revisionskostnader........................................................................ gg 54, 69.

Revisorer, Riksdagens, vid 1907 års statsrevision och deras

suppleanter...................................................... Sid. 62.

» » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................ g 102.

» » ang. inkallande af suppleanter........................ g 102.

» » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att

begära........................................................ g 88.

» » traktamenten och resekostnader för.................. g 54.

» utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning
...................................................................... gg 105, 107.

Revisorernas berättelser.............. gg 54, 103.

Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för.............................. g 100.

Riksdag, 1907 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess verksamhet § 59.

Riksdagens bibliotekarie.............................................................. g 53.

» hus ........................................................................... gg 49, 98, 99.

» » , ang. aflöning för öfvervaktmästaren vid m. m. ... § 50.

» » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 99.

Riksdagsbiblioteket........................................................................ gg 53, 109.

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af ............

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagskostnader........................................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksdagstrycket ...........................................................................

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.......................................

» fordringar för utbetalda lån..............................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

» hufvudbok ......................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

Riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken.......................................

» likvid med statsverket ....................................

» lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper......................................................

» skulder............................................................

» styrelse............................................................

» tjänstemannapersonal .......................................

» upplåning.........................................................

» utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

» vaktbetjäning...................................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen af............................................................

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till

Sammankomster, fullmäktiges......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af

kallelse till .............................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret........................

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......................................

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .............................................

» för Riksdagens behof..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för ...........................

» riksgäldskontorets, förteckning å ....................................

Stat, ajlönings-, för riksgäldskontoret ..........................................

» , pensions-, » » ..........................................

Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............

» inkomster, brister i, fyllas ....................................

Statslån, äldre, konvertering af...................................................

» 1888 års, ang. förräntning af.......................................

§ 52.

§ 100.

§§ 48, 69.

§ H2.

§§ 52, 104.

§§ 64, 118.

§ 8.

Sid. 61.

§ 1.

§ 77.

§§ 65-76.

§ 75.

§ 69, 79.

§ 74.

§ 2.

§§ 77, 78.

§§ 2-7.

§§ 80-96.

§ H4.

§§ 46, 72, 76.
§§ 9-64.

§ 74.

§ H5.

§ 2.

§§ 77, 78.

§§ 2, 72, 73.
§§ 32, 33.

§§ 89-96.

§ 102.

§§ 100, 112.

§ 86.

§ H6.

§ 95.

§ 57.

§ 104.

§§ 2, 73.

Sid. 63—66.
Sid. 59.

Sid. 60.

§ 68.

§ 43.

§ 72.

§ 3.

Statslån, 1894 års, ang. förräntning och amortering af ............... § 4.

» 1900 års, ang. förräntning af....................................... § 5.

» 1904 års, ang. förräntning af....................................... § 6.

» 1906 års, ang. förräntning af ................................... § 7.

Statsskuldbok, ang, inrättande af ................................................ § 2.

Stenbarriär framför riksdagshuset, ang. uppförande af ............... § 111.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ § 105.

Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 80—88.

Suppleanter för fullmäktige......................................................... Sid. 61.

» , deras inträdande ...................................................... §§ 81, 82, 84

» för Riksdagens revisorer .......................................... Sid. 62.

» , ang. inkallande af ................................................... § 102.

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ................................. §§ 122—126.

Svenska ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande

af fartyg ................................................................. § 27.

Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ § 24.

Telegrafverket, förskott till ......................................................... § 47.

» , lån för anskaffande af lokaler åt ........................ § 25.

Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. §§ 122—127.

Tjänstemän vid riksgäldskontoret ................................................ § 114.

» » » aflöning för.............................. § 61.

» » » aflöningsstat för....................... Sid. 59.

» » » antagande af ........................... § 120.

» » » besvärshänvisning för............... § 126.

» » » entledigande af ........................ §§ 122—124.

» » » pensionering af ........................ §§ 128—130.

» » justitieombudsmannens expedition........................ § 55.

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af §§ 118, 119, 121.

Tjänstledighet för fullmäktige ..................................................... §§ 91, 92.

» » tjänstemännen och vaktbetjäningen..................... § 116.

Torf industrien, lånefond för understödjande af.............................. § 11, 28.

Traktamenten, Riksdagens revisorers .......................................... § 54.

Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m. §§ 23, 41, 42.

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, anslag till förvärfvande af

dess fastigheter vid Trollhättan .............................. § 21.

Trollhätte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter

för dess räkning ...................................................... § 40.

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 57.

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 104.

» af revisorernas berättelser .......................................... § 103.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser ........... §57.

» » Riksdagens revisorers berättelser ............ § 54.

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 2.

Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus § 63.

Undsättningsmedel vid missväxter ................................................ § 71.

Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 97 113.

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... § 104.

Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 46, 72, 76.

Uppslagsbok öfver 1907 års Riksdags verksamhet ..................... § 59.

Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret.................................... §§ 9—64.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper .................................... § 78.

Utlottning slistor rörande de isvenskt mynt förskrifna statsobligationer § 72.

Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 74.

Vaktbetjäning, justitieombudsmannens ......................................... § 55.

» riksgäldskontorets ................................................ § 115.

» » , aflöningsstat för ..................... Sid. 59.

Vaktbetjäningens pensionerande...................................................... §§ 128—130.

» tjänsteförsummelser och entledigande.................. §§ 125—127.

Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för, m. m................ § 50.

» vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .................. § 53.

Vattenfall, anslag till inköp af ................................................... § 23.

Vice värden i Riksdagens hus ................................................... § 104.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... § 116.

» * att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 120.

Alderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 116.

Älfsjö—Huddinge, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan ...................................................... § 35.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. §§ 64, 118.

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2.

Öfverläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 94, 95.

Örebro—Fröiri, ang. likvid af köpeskillingen för bandelen mellan § 19.

Östersund—Ströms vatludal, anslag till påbörjande af en statsbana

mellan ................................ § 39.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 10 Sami. 1 A fd. 2 Band. 12

(Riksg.-kontorets reglemente.)