utfärdadt vid slutet af 1906 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1906 års riksdag.

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

D skulder §§ 2—6.

» fordringar för utlämnade lån § 7.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 8—20.

» utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 21—30.

Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 31.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 32—35.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 36—50.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 51—62.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 63—65.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 66—74.

Fullmäktiges sammankomster §§ 75—82.

J) särskilda åligganden och uppdrag §§ 83—99.

Betjäningen vid riksgäldskontoret §§ 100—107.

Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 108—113.
Pensionerandet af riksgäldskontorets betjäning §§ 114—116.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontor medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra a däruti angifna utrikes orter infrias,
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
eu, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrift^ namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 31/., procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsocb
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån.

§ 7.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 8.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla,
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9.

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 10. •

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa ^angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.

§ Il Riksdagen

har ar 1904, för bildande af en egnahems]ånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 12-

Riksdagen har år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i
fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande
stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande
dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden
utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma
fond år 1903 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla
statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kung! Maj:t att å detta anslag till understödjande af nja, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sa
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be tämmande,

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

_ 5-''o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kung!
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Biksg.-kontorets reglemente.)

upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nja, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägs -

anläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o)

att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 15.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000
kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del

däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet
bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ 16.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver eivilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 17.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 18.

Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet,
anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger
det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

§ 19.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1905 års Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 20.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års
Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 21.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
ett lånebelopp för år 1906 af 3,500,000 kronor att, i mån af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift,
som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna
tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
hos riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 22.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar kar 1906 års Riksdag beviljat
ock ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fena år från och med år 1907 med 1,500,000
kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett
af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod
disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af
nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl.
Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor
och bestämmelser:

1 :o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar öfver ett
kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utlörande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslag^!; samt lyftas i män af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med
iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet,
som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman,
som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en
tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning
af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning
och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän
trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares
så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess
samma belopp varder behörigen inbetaldt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och
tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet
att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt
för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock
en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med
ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade
andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas af bolaget;

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så prof var lämpligt,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan
tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition,
upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan
annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i
nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan
annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under
den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att
för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning
med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning
skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång;
skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen
angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14
april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla
och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag
anvisa.

§ 23.

Innevarande års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom
gjorda framställning, beslutat, bland annat:

att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande
af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af
tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat
sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling
af till åker lämplig mark;

att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det
med fonden afsedda ändamål;

att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt

att bemyndiga riksgäldskontor et att för ändamålet under år 1907 i
mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor.

§ 24,

Innevarande års Riksdag har, med bifall till därom af Kungl. Maj:t
i proposition n:o ISO gjord framställning, beslutat, bland annat:

att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften
i Trollhätte strömmar skall anläggas;

att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk framlagdt, med ritning n:o 2 betecknadt förslag,
mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter anvisa ett
belopp af 750,000 kronor;

att godkänna och antaga ett med propositionen framlagdt, den IB
märs 1906 upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående
förvärf för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t
och kronan af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och
Trollhättans socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med
rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna
finnas påkallade; samt

att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla Kungl.
Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordras för kraftkanalens
påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag.

§ 25.

Innevarande års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järf va och Uppsala järnvägsstationer,
för år 1907 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp
af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 26.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1906 års Riksdag för år 1907 beviljat och till utgående

från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kung! Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 27.

Innevarande års Riksdag har dels beslutat att för en köpeskilling af

600,000 kronor till staten inlösa Strömstad—Skee järnväg med allt hvad
därtill hör, att af staten tillträdas den 1 januari 1907 på de villkor i
öfrigt, Kung!. Maj:t finner skäligt bestämma, dels ock till utgående från
riksgäldskontoret anvisat nämnda köpeskillingsbelopp 600,000 kronor, att
enligt Kung! Maj:ts disposition utbetalas.

§ 28.

Innevarande års Riksdag har, med bifall till Kung! Maj:ts i proposition
n:o 106 gjord framställning, bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
att, på det Kung! Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfvensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 30 mars 1906
angifna grunder åt staten förvärfva Örebro—Svartå järnväg, till Kungl.
Maj:t efter ingången af år 1907 på rekvisition utanordna de medel, som
erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till järnvägens
ägare utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalningar
å det i järnvägen intecknade obligationslån samt eventuellt andra i
järnvägen intecknade lån, bvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande
öfvertagas.

§ 29.

Innevarande års Riksdag har beslutat att — med godkännande af ett
mellan järnvägsstyrelsen och Säfveåns aktiebolag den 23 februari 1906
upprättadt aftal angående förvärf för statens järnvägar af ett bolaget tillhörigt,
i aftalet närmare angifvet markområde, omfattande tillsammans
346,918,1 kvadratmeter — bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla
järnvägsstyrelsen det penningbelopp, som erfordras för köpeskillingens
erläggande enligt nämnda aftal.

§ 30.

Riksdagen har år 1906

dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo
befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att

för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men
för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett
sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning,
samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda
för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret
för att redovisas under titel extra uppbörd;

dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskon tor et att i mån af
behof, enligt Kungl. Maj;ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga
medel intill nämnda summa.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 31.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 32.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 33.

Den breditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontor anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 34.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret'' upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 35.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsntgifter m. in.

§ 36.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efter -

rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontor till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontor godtgöras.

§ 37.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster af sedda
fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers
underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas,
i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 38.

Riksdagen har år 1901 beslutat, att för vaktmästaren vid Riksdagens
hus skola beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande gälla
samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret finnas upptagna
i riksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, äfvensom att för
vaktmästaren vid Riksdagens hus må i den tjänstgöringstid, som för erhållande
af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl den tid, under
hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning vid Riksdagen
eller dess verk; skolande aflöning och pension till bemälde vaktmästare i
räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Riksdagens hus.

1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens
hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för
honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå,
nämligen

lön.......................................................

tjänstgöringspenningar ...................

................... kronor

................... »

1,400: —
600: —

kronor

2,000: —

samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning
af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad,
dels ock föreskrifvit, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions
erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma

bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare
vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare
skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas
såsom kostnad af Riksdagens hus.

§ 39.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl
Glustaf Oskar Kilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från
och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i
riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans
återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 40.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 41.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med

däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibbotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen bar meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar................................. 3> 1,500: —

kronor 4,500: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor
ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande
åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt,
af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande
göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa
en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda
arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens
kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige
pröfva skälig.

§ 42.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 43.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetj aning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 44.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1906 anvisat 600 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg
skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 300 kronor;

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor;

c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af
arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter
uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor;

8:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller
arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen
för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer
än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad;
samt

4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

§ 45.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs
expedition bör årligen från och med år 1906 ett belopp
af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret
till justitieombudsmannen utbetalas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 46.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor
till andre deputeraden.

§ 47.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda af
löningsstat, hvilken icke får öfverskridas.

§ 48.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 49.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 50.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 51.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 52.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ SB.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda;

så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af
ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas.

§ 54.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 55.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1906 och 1907 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revi -

sionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å
statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 56.

Riksdagen bar år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försälj ningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kung! Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna
ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta
skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut
jämlikt kungl. bref ven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23
maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har
denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909.

På grund häraf åligger det riksgäldskontor att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

§ 57.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 58.

Riksdagen har åren 1898 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret äger att till betäckande af dels det af 1902 års
Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande
anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor, dels och det af 1904 års
Riksdag till bildande åt en egnahemslånefond anvisade belopp af högst
10,000,000 kronor försälja statsobligationer till erforderligt belopp.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst förförsäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af dels 500,000 kronor, anslag för år 1906 till utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000
kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,475,600 kronor, anslag för
samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels
5,364,730 kronor, af 1905 års Riksdag anvisade medel till betäckande
af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter
för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., dels 1,500,000 kronor,
för år 1906 beviljade medel af 1901 års fond till låneunderstöd för
enskilda järnvägar, dels och 5,000,000 kronor, år 1905 anvisade medel till
ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande.

Riksdagen har år 1906 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 500,000 kronor, anslag för år 1907 till fortsättande af arbetet med
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer,
dels 4,000,000 kronor, anslag för samma år till anskaffande
af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 600,000
Bill. till JRiksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

kronor för inlösen till staten af Strömstad—Skee järnväg, dels 1,500,000
kronor, för år 1907 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd
för enskilda järnvägar, dels 8,500,000 kronor, år 1906 beviljadt lån till
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 8,250,000
kronor till påbörjande af en kraftkanal vid Trollhättan samt för fullgörande
af likvid till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag enligt ett af
Eiksdagen godkändt aftal, dels 5,000,000 kronor för inköp af enskilda
tillhöriga vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar, dels

100,000 kronor för inrättande af en lånefond till befrämjande af uppodling
af jord i Norrland och Dalarna, dels erforderliga medel till inköp från
Säfveåns aktiebolag, enligt ett af Riksdagen godkändt aftal, af viss mark
till bangårdsanordningar i Göteborg, dels ock de medel, som erfordras för
gäldande af hvad för förvärfvande åt staten af Örebro—Svartå järnväg
skall kontant till järnvägens ägare utbetalas.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kung! Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; sko -

lande fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 59.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 60.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 61.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 62.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontor åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskon
toret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 63.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplanta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
af slutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.

§ 64.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna
utdelas.

§ 65.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 66.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Eiksdagen uppdragen'' åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 67.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant!enligt af
Eiksdagen bestämd ordning.

§ 68.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 69.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 70.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 71.

Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande *af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 72.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 81 innehåller,
två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja
lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga
utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade
eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse
med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela;
ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt till -

hörande göromål. Vid hvarje sammankomst höra deputerade redogöra för
sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 73.

Befallningar, som af någon annan än Biksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Biksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas utan i laga ordning och till följd af Biksdagens eller dess revisorers
beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 74.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 75.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 76.

Med undantag af de enligt § 72 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 77.

Åstunda!1 fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 78.

År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 79.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 80.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 81.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 82.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på bvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att bos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
bvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Bill. till Biksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ SB.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 84.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens
hus, hvilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit förvttrade.

§ 85.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 86.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 87.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 88.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 89.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser

jämte därtill hörande förklaringar, indika handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Eiksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 90.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Eiksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Eiksdagens behof kunde
erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Eiksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 91.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 92.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ 93.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 94.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 95.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 96.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för
dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar,
anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af
det vunna resultatet till Riksdagen göra den framställning, hvartill förhållandena
föranleda, dels och bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor
till bestridande af kostnaden för berörda täflan.

§ 97.

Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor
att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro
uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels ock
bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån
af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor.

§ 98.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:fc i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 99.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjäningen yid riksgäldskontoret.

§ 100.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.

§ 101.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

§ 102.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af allöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontor får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontor
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.

§ 103.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.

§ 104.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 105.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 106.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på
dem, som i domarevärf må begagnas.

Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Smil. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

§ 107.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande
den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel sajnt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
in. in.

§ 108.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 109.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

Öl

§ no.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ in.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 112.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ US.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 109 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ 114.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ H5.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ H6.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28 maj 1906.

På Eiksdagens vägnar:

o o

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre,

n. v. talman.

Axel Swartling,

n. v. talman.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

vakthetjäning.

	Lön	Tjänstgö-	Missräk-		Ålderstillägg.
	ringspett-	nings-	Summa
		ningar	penningar
	kr.	kr.	kr.	kr.
1 sekreterare och ombuds-
man ..............................	4,400	2,000		6,400	1 Efter fem års tjänstgöring
4,000		> inom graden kan lönen
1 kamrerare .....................	2,000	—	6,000	J höjas med 600 kronor. \| Efter fem års tjänstgöring
3,000
i kassör ...........................	1,500	500	5,000	> kan lönen höjas med 500 J kronor.

1 revisor ........................	2,500	1,500	—	4,000	Efter fem års tjänstgöring
1 kassabokhållare ............	2,500	1,500	_	4,000	inom graden kan lönen
2,000			höjas med 500 kronor och
1 lånebokhållare...............	1,000	—	3,000	efter tio års tjänstgöring
1 registrator och kanslist	2,000	1,000	—	3,000	med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	\| Efter fem års tjänstgöring > kan lönen höjas med 500 ) kronor.
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500
1 förste vaktmästare ......	700	200		900	Efter fem års tjänstgöring
	kan lönen höjas med 100
1 vaktmästare..................	600	200	—	800	. kronor och tjänstgörings-
2 vaktmästare..................	1,200	400	—	1,600	penningarne med 100 kronor.
Summa	25,900	13,300	500	39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjaningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.

Pensionsstat yid riksgäldskontor.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............

» notarien August Neijher ................................................

J> registratorn och kanslisten Jalcob Peter Ferdinand
Montell ........................................................................

Summa kronor

4,400

3,000

2,500

9.900

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.

Förestående två stater, nämligen:

Aflöningsstaten för riksgäldskontoret, upptagande en summa af kr. 39,700: —

Pensionsstaten vid dito.................................................................. j> 9 90O: —

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28
maj 1906.

På Eiksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren

Gustaf Sparre

n. v. talman.

Axel Swartling

n. v. talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., St.-Off.
Gr. Fr. O., ordförande (vald 1904);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. Y. O. 2:a kl., E. N. O.,
K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald
1906);

Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl.,
E. N. O. (vald 1904);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. Y. O. l:a kl., E. N. O.,
andre deputerad (vald 1905);

Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. V. O.
(vald 1904).

Victor Ludvig Moll, kamrerare i allmänna hypoteksbanken (vald 1905);

Alexis Hammarström, byråchef i kungl. generaltullstyrelsen, E. N. O. (vald
1906).

Suppleanter:

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, E. V. O.;

Grefve Carl Oscar Taube, distriktschef, K. V. O. 2:a kl., R. S. O., E. N. O.,
K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., E. D. D. O., R. P. O. da O.,
E. S. Albr. O. l:a kl.

Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i
Nobelstiftelsen, E. N. O.

Revisorer af stats-, banko- och riksgälds verken

vid 1906 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,

C. T. af Ekenstam,
friherre N. A. A. Trolle,
friherre C. Gr. A. Klingspor,
friherre C. H. Falkenberg,

P. Paulson,

G. A. Walin.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

C. J. G. Swartz,

J. A. Lilliesköld.

G. Ros.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

S. O. Nyländer,

P. Olsson i Fläsbro,

E. G. H. Åkerlund,

E. O. V. Wavrinsky i Stockholm,

A. Wiklund,

P. Pehrsson i Åkarp.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

K. G. Karlsson i Göteborg,
Å. H. Hammarskjöld,

S. H. Kvarnzelius.

Bih. till Biksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Riksgäldskontorets vid 1905 års slut utfoalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1880

1886

1887

1888

1890

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk

70,364,500 ........................

Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån å kr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån
åkr. 35,555,555:66,mot -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1880 d. 1/i

1886 d. 7„

1887 d. 3712

1888 d. 7

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1905.

Fonderad skuld.

37,

3% X

3%o X

Kr. 87,664,500
£ St. 4,830,000
Eros 121,716,000
Rmk 98,532,000

/Kr. 58,118,222:22
\ Rmk 65,383,000

Kr. 54,550,000

Kr. 24,666,066:67
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
Eros 34,243,500

Icke fonderad
skuld.

Reglemen-		Tiden, då för-	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1905.
tets			bindelserna blif-vit utfärdade.	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Årtal.
		svarande rmk 40,000,000, £ st. 1,960,000 eller francs 49 360 000 ........................	1890 d. V,	37, x	Er. 30,318,222:22 Rmk 34,108,000 £ St. 1,671,292 Eros 42,089,272 Er. 18,000,000 Frcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 Er. 35,181,000 Frcs 48,862,500 £ St. 1,934,955 Rmk 39,480,900 Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 (Frcs 50,400,000 (Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 (Rmk. 40,400,000
1894	42	Obligationer för 1894 års stats-lån å kr. 36,000,000, mot-svarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, hvaraf hälften	1894 d. 1S/1Q	3 X
1899	42 43	Obligationer för 1899 års stats-lån å kr. 72,000,000, mot-svarande francs 100,000,000, £ st. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, hvaraf hälften	1899 d.	37, X
1900	44	Obligationer för 1900 år s stats-lån å kr. 36,320,000, mot-svarande £ st. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50 400 000 ................	1900 d. u/8	4 X t. o. m. rf 15/ a- / 8 1910, därefter 37, X 37* X
1904	51	Obligationer för 1904 års stats-lån å kr. 36,000,000, mot-svarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40 400 000 ........................	1904 d. V* 1905 d. 17/?
1905	59	1905 års tillfälliga lån mot skattkammarvexlar å £ st. 870,000 och francs 13 250 000 ........................		Er. 25,339,200
1866	13	Det s. k. gamla lånet, ut-görande ouppsägbara skulder till Södertälje stads kyrka och skepparesocieteten i Stnokholm...........................	f 1798 d. 8/s \1811 1833 d.	5 X		Er. 10,125
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhållande ......	5 X	—	Er. 140,889

Eeglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 december
tets			1905
			bindelsema blif-	Räntefot.
				Icke fonderad skuld.
vit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-
		ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfver tagit betalnings-skyldigheten ..................				Kr. 584,334:37
				o yc	——
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-
		ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfvertagit betalnings-skvldigheten .....		4,7 X		Kr. 110,084:78
1899	18	Enligt kontraktet om för-
		värfvande åt staten af ban-delen Örebro—Frövi inne-
		stående andel af köpeskil-lingen för nämnda handel	---	4 %		Kr. 3,000,000
1902	23	Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats) ... .		4. °/		Kr. 2,250,000

—	—	öfriga diverse skulder.........	—			Kr. 771,009:26
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all-
		männa hypoteksbank, bok-förda inom linien med
		nämnda belopp............	1890 d. ia/6	3''A %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med r:mt 1,250 r:dr, jämte upplupen ränta
		r:mt 2,286:8 8 ............	1750 d. V,	6 %
1866	16	Ärliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............	1815 d. •/„	—	---

Keglemen tets -

Årtal. §.

1866

1882

1866

Ränta å Hertigens af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, hemgiftskapital,
bokfördt inom
linien med r:mt 150,000
r:dr .................................

1866

1869

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Fond för Hjälmare kanals och
slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) ........................

Dito för Södertälje kanals dito
: (dito) .................................

23 (Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med r:mt 100,777:16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår
bland riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................

1778

Eäntefot.

5 %

Återstående kapitalskuld den 31 december 1905.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.

—	—
	:
—	—

Summa Kr.

Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:<h

380,818,611:11

32,205,642:11

Riksgäldskontorets Tid 1905 års slut utbalanserade kapitalfordringar för
utlämnade lån till yissa bestämda ändamål.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belormet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.	§•						Slut.
1866	48	a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000		28,000
1866	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande af ett nytt lärohus för elementarläro-yerket därstädes ...............	1861	5 X	4 X	120,0.00		2,645	16
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes ......	1864	5 X	4 X	25,000		5,552	26
		Transport	—	—	—		—	36,197	42

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.
§■
		Transport	_—	—	—	—	—	36,197	42
1866	37	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-yerkshus därstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000	_	8,950	25
1866	37	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1865	5 X	4 X	12,000	—	2,637	93
1866	37	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes......	1866	5 X	4 X	25,000	—	7,502	42
f1866 11899	37 1	Lån till Kalmar domkapitel,
7 1	för uppförande af en bygg-nadtill inrymm ande af gym-nastiklokal m. m. för ele-				P		21,270	37l

		mentarläroverket i Kalmar	1866	47, X	4 %	22,000	—
1866	1482)	Lån till staden Yänersborg,
	för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket därstädes ...............	1867-1868	5 X	4 X	40,000		13,572	48


1866	1483)	Lån till staden Yästervik,
	för uppförande af ny bygg-nad åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	5 X	4 X	20.000		7,081	23

1866	1484)	Lån till Uppsala domkapitel,
	för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala .................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		49,427	22

1866	1486''	Lån till Karlstads domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro-						15,008	81
		verket i Karlstad...............	1868	5 X	4 X	40,000	—
		Transport	—	1	—		—	161,648	13

1) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 ntbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande ai 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 47, X återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 8 i 1867 års reglemente.

s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitaiåterstod vid 1905 års
			utbetalts.			Deioppec.		slut.
Årtal.
§■
		Transport	—	—	—	—	—	161,648	13
1866	1481)	Lån till Skara domkapitel,
	för ändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-huset i Skara.....................	1868-1869	5 X	4 X	40,000	—	26,169	18

1866	148s)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-

		städes.................................	1873-1875	5 X	4 X	20,000	—	11,172	74
1874	5	Lån till seminarium för
		bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi-nariet .................................	1875	5 X	4 X	59,000		26,100	74
1882	17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000	—	19,752	28
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist
		i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000		22,892	47
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	_	34,014	30
		Transport	—	—	—		—	301,749	84

1 Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.
§•
		Transport	_	—			—	301,749	84
1896	16	Lån till Hernösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	11,000	—
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under
		Pers församlingar, för full-		Lånet
		bördande af Yadstena klo-		betalas
		ster kyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1909	—	16,000	—	16,000	—
		= 828,749: si		med minst . Vi. ärl- .
		b) Tomtregleringslån.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	_	34,730	50

/1877	8\	Lån till staden Söderhamn,
\1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878-1879	6 X	5 X	200,000	_	117,139	04
/1880	13\	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10/	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		133,868	09
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .....................	1889	5 X	4 X	100,000	_	83,373	18
1889	17	Lån till staden TJmeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200.000		169,948	38
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	47» X	37xo X	150,000	—	141,940	21
		Transport		—	—		—	1,009,749	24

l) Se vidare § 8 i 1881 års reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.	§•						slut.
		Transport	—	—	—		—	1,009,749	24
1902	20	Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... = 980,999: 40	1903	5 X	4 X	300,000	—	300,000	—
1866j	941) 118 143	c) Lån till kanal- och sluss-anläggningar. Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping........................... = 825,431: 77	1865-1870	5 X	3 X	437,500		325,431	77
1866	79	d) Lån till järnvägsanlägg-ningar. Lån till Borås järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Borås till Herrljunga ........................	1862-1863	-2)	4 X	1,377,055	24	41,259
			0 u
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing-borg och Arup ..................	1864-1865	5 X	4 %	1,100,000		145,960	56
		Transport		—	—		—	1,822,401	17

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.
§•
		Transport	■	_	—		—	1,822,401	17
1866	80	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Kristianstad och Hesslehnlm ..................	1864-1865	5 X	4 X	720,000		58,580	25
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf		5 X
		till Ystad...........................	1864-1866	4 X	2,450,000		349,945	64
1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ......	1864-1866	5 X	4 X	1,200,000	—	161,884	17
J1866 V1897	82\ 13/	Lån till Uddevalla—Yäners-
borg—Herrljnnga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Udde-


		valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-mai spån’g...........................	(1865-18671 \ 1898 j	5 X	4 X	2,600,0007		2,352,446	79

1871	31	Lån till Karlskrona—Yäxjö
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Karlskrona och Yäxjö......	1872—1874	5X7	47, X	2,600,000		1,566,846	78
		Transport		—	—		—	6,312,104	80

*) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

*) Se § 3 af 1886 års reglemente.

Beglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Bäntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1905 års
			utbetalts.			aeioppei.		slut.
Årtal.	1
1 §•
		Transport		—	—		_	6,312,104	80
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 X	5 X	406,000	—	152,969	75
1871	31	Lån till Uppsala—Margrete-
		tills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi-banor ...........................	1873	6 X	5 X	500,000		207,987	08
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-
		vika till Kil........................	1874-1876	57, X1)	5 X	5,000,000		3,734,117	60

1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-
		berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-
		bana...............	1 Q77 1Q7Q	5 X2)	47, X	1 Q£K nnn		1,526,529	33
				1 ?oöO,UUU
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X2)	4V2X	1,750,000		1,475,550	16
		Transport		—			—	13,409,258	72

1) Se § 3 af 1883 års reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1905 års
			utbetalts.		Deioppet.		slut.
Årtal.	§•

(1876	5)	Transport		_	_		_	13,409,258	72
\1904	7/	Lån till Yislanda—Bolmens
	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Yislanda till Bolmen.........	1877—1878	57i« X	47. x	500,0007	—	497,187	50


1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Yisbv till Hemse ..............................	1877—1879	5 X’)	47, X	500,000	—	395,794	07
11876 \1879	51 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X2)	472 X	2,375,000	_	1,973,688	23

1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yarberg till Borås........	1879—1881	5 X2)	472 X	2,600,000		2,160,669	18
1881	15	Lån till Siljans järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................	1883—1886	5 X	472 X	950,000		905,444	94
1881	15	Lån till Hvetianda—Säfsjö
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Hvetianda och Säfsjö.........	1883—1886	5 X	4 7.X	300,000		262,887	46
		Transport		—	—		—	19,604,930 110 ! 1

*) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års
Riksdag dels genom afskrifning, dels genom atbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför
ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Eapitalåterstod vid 1905 års
			utbetalts.			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—		—	19,604,930	10
1881	15	Lån för anläggning af järn-
		väg från Finspong till Nors-holm (numera öfyertaget af Norra Östergötlands järn-
		vägsaktiebolagl ..................	1883-1886	5 %	47* x	500,000		432,862	28

1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	5 X	472 X	500,000	_	438,145	72
1881	15	Lån till Kinds härads järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve-sta järnvägsaktiebolag) ......	1884—1887	5 X	472 X	500,000		443,201	65
1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera öfvertaget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag:! .................................	1887—1889	5	472 X	324,000		290,329	84
1886	16	Lån till Svartälfs järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grytli yttehed jämte si-dospår .................................	1887—1890	5 %	47, X	341,000		341,000
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för an-
		Transport		—	—		—	21,550,469	59

Reglementets		Tiden, då			Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1905 års
Årtal.							Slut.
§•
		Transport		—	—		—	21,550,469	59
		läggning af järnväg från Halmstad till Bolnien med sidospår..............................	1887 — 1890	5 X	47. X	824,915'')		746,828	08
1886	16	Lån till Fogel sta—Yadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Yadstena till ÖdeS-hÖ!? ...........................	1888-1890	5 X	41/. X	300,000		271,601	85
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna

		med bibana och hamnspår	1888—1893	5 X	47, X	1,102,250'')	—	997,920	03
1886	16	Lån till Mora—Yänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till Östra Yärmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	4 v. X	1,000,000		930,794	10
1886	16	Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med
		bispår...............................	1890 -1891	5 X	47, X	305,000		294,756	78
1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget
		Transport		—	—		—	24,792,370	43

‘I Enligt kungl. bref af d. "/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

!) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	24,792,370	43
		af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	41/, X	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors	1891—1892	5 X	4% X	90,835		84,548	69
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X	47i x	290,000		269,930	28
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	5 X	47* X	1,300,000		1,247,875	52
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .....................	1892—1896	5 X	47, %	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	47* X	2,350,000		2,223,075	16
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Yikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	47* X	653,000		622,374	26
		Transport			—		—	31,412,201	21

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	--	_	31,412,201	21
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 X	47* %	1,247,000		1,197,000	59
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Thorsås............	1897-1899	5 %	47* X	537,500		529,069	24
1896	14	Lån till Iflintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	472 X	213,250'')		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	472 X	563,000’)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899-1902	5 X	47s X	119,0003)		116,026	10
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström .................................	1899-1901	5 X	472 X	1,545,500		1,545,500
		Transport		—	—		—	35,574,047	14

1) Enligt kungl. bref af den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.

2) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

8) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.
Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 A fä. 2 Band. 10

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Eeglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	—	—	—	—	—	35,574,047	14
1896	14	Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Timmer by...	1899-1902	5 X	41/* X	1,710,000		1,710,000
1896	14	Lån till Slite—Roma järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma till Slite..............................	1900-1902	5 X	4 v. x	339,000 *)		339,000
/1900 (1901	19) 18/	Lån till Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X	4 Va X	4,795,000		4,771,025
1896	14	Lån till Kalkenbergs järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-ljunga till Limmared.........	/1902\ (1905/	5 X	4 Va X	505,000	—	505,000	—
1896	14	Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Orsa till Sveg ..................	1902	5 %''	4 Va X	1,838,000 a)		1,233,000
11896 (1901	14\ 17/	Lån till Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............	fl902\ (1905/	5 X	4 Va X	363,5003)		363,500
		Transport	—	—	—	—	—	44,495,572	14

*) Enligt kungl. bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr. ... .

z) Enligt kungl. bref af den n/n 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.

3) Enligt kungl. bref den "/g 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med
5,500 kr. till 363,500 kr.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1905 års slut.

Årtal.	§•
		Transport						44,495,572	14
1901	17	Lån till Enköping—Heby—
		Runhällens järnvägsaktie-
		bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ...	1904-1905	5 X	473x	1,028,7007		685,800
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning af järnväg frän Val-demarsvik till Söderköping
		med hamnspår till sjön Yxningen..........................	1904	5 X	472 X	591,500*)	_	375,000	_
1901	17	Lån till Landskrona—Kjef-
		Unge—Sjöbo järnvägsaktie-
		bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till Sjöbo med sidospår till Öfvedskloster ...................	1904	5 X	472 X	1,192,0003)		794,000
1901	17	Lån till Mellersta Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm-						355,000
		köping till Skeboqvarn......	1905	5 X	472 X	532,5004)	—	—
1901	17	Lån till Tidaholms järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm						300,000
		till Yartofta .....................	1905	5 X	47.x	510,0005)	—	—
1901	17	Lån till Åtvidaberg—Bjärka
		—Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg			47.X	290,0006)		193,300
		från Bjärka till Åtvidaberg	1905	5 %	—	—
		Transport	—	—	—	——	—	47,198,672	14

Hvaraf	vid 1905	års slut	återstodo ej	lyftade kr. 342,900: —.
D:o	vid	d:o	d:o	216,500: —.
D:o	vid	d;o	d:0	398,000: —.
D:o	vid	d:o	d:0	177,500: —.
D:0	vid	d-.o	d:o	210,000: —.
D:0	vid	d:o	d:o	96,700: —.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1905 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§•
		Transport						47,198,672	ii
1901	17	Lån till Borgholm—Boda järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Borgholm till Böda .........	1905	5 X	47a X	419,0001)		279,332
[1901	171	Lån till Orsa—Härjeådalens
\1905	17/	järnvägsaktiebolag, för full-bordande af järnvägsanlägg-ningen mellan Orsa och Sveg	1905	5 X	47a X	2,200,0002)		400,000
1905	9	Stockholm—Rimbo järnvägs-
		aktiebolags skuld för ogul-den köpeskilling för Länna— Norrtälje järnväg...............	1905	5 V	47a X	500,000		500,000

		= 46,742,823: 13
		e) Lån för utveckling af
		statens telefonväsende.
1902	18	Lån till telegrafstyrelsen ...	1902	-8)	4 X	1,500,000	—	300,000	_
11903	181	D:o d:o för vissa inter-	/19031
\1904	19/	urbana telefonledningar ...	\1904J	-4)	4 X	]		( 1,720,000	_
1905 1903	22	D:o d:o för vissa inter-urbana telefonledningar ...	1905	12,759,400	—
-4)	33AX	\| 1,039,400
19	D:o d:o för
		lokala telefonnät med för-bindelseledningar ..............	1903	—4)	4 X	1,500,000		1,500,000
1904	20	D:o d:o för lokala telefonnät med för-bindelseledningar ...............	1904	-4)	1,775,000
33A X	1,775,000

1905	23	D:o d:o för lokala telefonnät med för-bindelseledningar .............	1905	2,000,000
—4)	33AX	2,000,000

		= 8,334,400: —
		Summa \|		_ \|	—		—	56,712,404	14

'') Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668.
s) D:o vid d:o __ dto » 1,800,000.

3) Lånet skall återbetalas inom 12 år från forsta lyftningsdagen.

4) » » » inom 20 år » » »

till

1906 års reglemente för riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas......................................................... § 51.

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl..................................... §§ 43, 44.

» » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för eu bos honom

anställd vaktmästare............................................. § 41.

» » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning

............................................................ §§ 47, 102.

Aflöningar, anslag till.................................................................. § 55.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Sid. 54.

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 114—-116.

Allmänna hypotéksb unken ............................................................ § 93.

Amortering, extra, af statsskulden ............................................. §§ 3, 5, 6.

» af 1894 års lån ...................................................... § 4.

» » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... § 58.

Amortissementsfonder..................................................................... §§ 3—6, 59, 63,

Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3—6, 55.

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 105.

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 73.

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 105.

Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 88.

Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 17.

Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 46.

» » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 42.

» » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. §§ 102, 103.

Bangårdsanordningar i Göteborg, anslag till .............................. § 29.

Barriär af sten framför riksdagshuset, ang. uppförande af ......... § 97.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 107.

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 49.

Behållningar, statskontorets......................................................... § 54.

Belöning för extra arbeten ......................................................... § 48.

Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 53.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 87.

» justitieombudsmannens ............................................. § 45.

» Riksdagens revisorers................................................ §§ 42, 89.

Besiktning å Riksdagens hus ................................. § 84.

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 82.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... § 98.

Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 41, 95.

Bibliotekarie, * § 41.

Brist i statskontorets inkomster fylles ....................................... § 31.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 86.

Dekorering af kamrarnes plenisalar i riksdagshuset..................... § 96.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 46, 72.

Diarium, ombudsmannens............................................................ § 83.

Dyrtidsiillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen § 44.

Egnahemslånefonden..................................................................... § 11.

Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... §§ 13—15, 22.

Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 108—113.

Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 102.

Expedition för undsättning åt docenten O. Nordenskjöld, anslag till § 18.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expeditioner ............................................................ § 45.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 106.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 113.

» » » gratifikationer åt .............................. § 48.

» » » åtnjuta ersättning för förrättande af

ordinarie tjänst ........................... § 102.

Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 43.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... § 7.

> » förteckning å ................................. Sid. 62—76.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 102.

» granskning af riksdagsmännens ................................. § 99.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 56.

» äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
................................................................. § 74.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 73.

» antal för besluts fattande ....................................... § 79.

» arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 46.

» befattning upphör................................................... § 70.

» berättelser............................................................... § 87.

» besluts öfver klagande ............................................ § 82.

» deputerade ........................................................... §§ 46, 72.

» komplettering ......................................................... §§ 67, 68.

t> ombud..................................................................... §§ 72, 91, 93.

» omröstningar ......................................................... § 81.

» ordförande och vice ordförande .............................. § 66.

Fullmäktiges protokoll ............................................................... § 75.

» sammankomster ...................................................... §§ 75—82.

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken
.............................................................. § 98.

» ställande till ansvar................................................ § 78.

» suppleanter ............................................................ Sid. 56.

» » deras inträdande ................................. §§ 67, 68, 70.

» särskilda uppdrag................................................... §§ SB—99.

» tjänstledighet ......................................................... §§ 77, 78.

» åligganden ........................................................... § 71.

» öfverläggningar ...................................................... §§ 80, 81.

Förfall för fullmäktige ............................................................... § 78.

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
................................................................. § 60.

» » 1888 års statslån................................................ § 3.

» » 1894 » » § 4.

» » 1900 » » § 5.

» » 1904 » » § 6.

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter.............................. § 56.

» » kronans hus i städerna .............................. § 52.

G ener assistanskontor et, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän in. fl. vid ... § 49.

Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret

................................................... § 48.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 98.

Göteborg, anslag till bangårdsanordningar i................................. § 29.

Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan........................ § 20.

Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... § 63.

Hus, kronans, i städerna ............................................................ § 52.

» Riksdagens ........................................................................ §§ 37, 84, 85.

» » ang. dekorering af kamrarnes plenisalar i ...... § 96.

» » » uppförande af en stenbarriär framför ...... § 97.

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 86.

Hypoteksbanken, allmänna............................................................ § 93.

Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 51 — 62.

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... §§ 2, 58, 59.

» » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2.

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 95.

Inventarier i Riksdagens hus...................................................... §§ 84, 90.

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 83.

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 43.

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning........................... §§ 43, 44.

» ämbetsberättelse ....................................... § 45.

» ämbetsresor................................................ § 45.

» expedition, dess expenser........................... § 45.

Justitieombudsmannens insättande i ämbetet.................................

Järfva-—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan...................................................

Järnvågar, enskilda, ang. låneunderstöd för.................................

» statens, anslag till ...................................................

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m.......

Järnvägsbyggnader, statens, anslag till .......................................

Kansli- och vaktbetj aning, justitieombudsmannens ........................

» » riksgäldskontorets.................................

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalan serade

.........................................................

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalanserade

Kassaförstärkning åt statskontoret................................................

Kassareserver i utlandet, Riksgäldskontorets.................................

Kinda kanals aktiebolag, revision af...........................................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutorial för tjänstemän ......................................................

Kontorsexpenser...........................................................................

Konvertering af äldre statslån......................................................

Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af..................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

2 riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af......

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken ....................................

Likvidations- och amortissementsfonder..........................................

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af..............................

Lånerätt, riksgäldskontorets.........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ....................................

Nilsson, K. G. O., ang. pension åt ..........................................

Nordenskjöld, O., anslag till undsättning åt.................................

Norrland och Dalar ne, fond för uppodling af jord i ..................

Obligationer, riksgäldskontorets ...................................................

Odlingslånefonden ........................................................................

Ombud, Konungens.....................................................................

» fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

» vice, bland fullmäktige .............................................

» 2 fullmäktiges, utses af fullmäktige själfva .........

Or sa-Svep, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan.........

§ 98.

§ 25.

§§ 13-15, 22.

§§ 19, 20, 25-29.
§ 92.

§§ 20, 25.

§ 43.

§§ 100, 101.

Sid. 62—76.

Sid. 58—61.

§§ 31, 62.

§ 62.

§ 91.

§ 106.

§ 107.

§ 37.

§ 58.

§ 24.

§§ 32-35.

§ 61.

§ 56.

§§ 2, 58.

§§ 67, 70.

§§ 55, 65.

§§ 3-6, 59, 63.

§ 83.

§ 58.

§ 60.

§§ 13—15, 22.

§ 104.

§ 102.

§ 57.

§ 39.

§ 18.

§ 23.

§§ 2, 58-60.

§S 8, 9.

§ 80.

§§ 72, 91, 93.

§ 81.

§ 66.

§ 15.

Papper, upphandling af............................................................... § 90.

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... §§ 114—116.

» » Biksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde
vaktmästare .......................................... § 41.

» » maskinisten K. G. O. Nilsson ........................... § 39.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 55.

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... § 94.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 2, 59.

Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 75.

» Biksdagens, tryckning af............................................. § 90.

Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. § 12.

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... §§ 63—65.

Resekostnadsersättning för Biksdagens revisorer ........................... § 42.

» » fullmäktige .......................................... § 46.

» » justitieombudsmannen........................... § 43.

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 92.

Revisionskostnader........................................................................ §§ 42, 55.

Revisorer, Biksdagens, vid 1906 års statsrevision och deras

suppleanter...................................................... Sid. 57.

» » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................ § 88.

» » ang. inkallande af suppleanter........................ § 88.

» » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att

begära.......................................................... § 74.

» » traktamenten och resekostnader för.................. § 42.

» utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning
..................................................................... §§ 91, 93.

Revisorernas berättelser............................................................. §§ 42, 89.

Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för.............................. § 86.

Riksdagens bibliotekarie............................................................... § 41.

» hus ........................................................................... §§ 37, 84, 85.

» » ang. aflöning för öfvervaktmästaren vid m. m.... § 38.

j> » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 85.

Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 41, 95.

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af ............ § 40.

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... § 86.

Riksdagskostnader........................................................................ §§ 36, 55.

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 98.

Riksdagstrycket ........................................................................... §§ 40, 90.

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... §§ 50, 104.

» fordringar för utbetalda lån.............................. § 7.

» fullmäktige...................................................... Sid. 56.

» föremål............................................................ § 1.

» hufvudbok ...................................................... § 63.

» inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 51—62.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken.......................................

» likvid med statsverket ....................................

» lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper......................................................

» skulder............................................................

» styrelse............................................................

» tjänstemannapersonal .......................................

» upplåning.........................................................

» utbetalningar ...................................................

» utlåning .........................................................

» vaktbetjäning...................................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen af............................................................

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till

Sammankomster, fullmäktiges......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af

kallelse till .............................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken ock riksgäldskontor

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......................................

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .............................................

» för Riksdagens behof..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för ...........................

» riksgäldskontorets, förteckning å....................................

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret..........................................

» pensions-, » » ..........................................

Statsbanan Göteborg—Skee, ang. anslag till.................................

Statskontorets behållningar, aflämnas till riksgäldskontoret............

» inkomster, brister i, fyllas ....................................

Statslån, äldre, konvertering af ...................................................

» 1888 års, ang. förräntning af.......................................

» 1894 års, ang. förräntning och amortering af...............

» 1900 års, ang. förräntning af.......................................

» 1904 års, ang. förräntning af.......................................

Stenbarriär framför riksdagshuset, ang. uppförande af ...............

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............

Strömstad—Skee järnväg, anslag till inlösen af...........................

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige.........................................................

» deras inträdande ......................................................

» för Riksdagens revisorer ..........................................

§ 61.

§ 55, 65.

§ 60.

§ 2.

§§ 63, 64.

§§ 2-6.

§§ 66-74.

§ ioo.

§§ 58, 62.

§§ 8-50.

§ 60.

§ ioi.

§ 2.

§§ 63, 64.

§§ 2, 58, 59.
§§ 19, 26.

§§ 75-82.

§ 88.

§§ 86, 98.

§ 72.

§ 102.

§ 81.

§ 45.

§ 90.

§§ 2, 59.

Sid. 58—61.
Sid. 54.

Sid. 55.

§ 20.

§ 54.

§ 31.

§ 58.

§ 3.

§ 4.

§ 5-§ 6.

§ 97.

§ 91.

§ 27.

§§ 66-74.
Sid. 56.

§§ 67, 68, 70
Sid. 57.

Suppleanter, ang. inkallande af ...................................................

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Säfveåns aktiebolag, anslag till förvärfvande af ett detsamma tillhörigt
markområde.......................................

Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............

Telegrafverket, förskott till .........................................................

Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret ................................................

» » » aflöning för..............................

» » » aflöningsstat för.......................

» » d antagande af ...........................

» » » besvärshänvisning för...............

» » » entledigande af ........................

» » » pensionering af ........................

» » justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af

Tjänstledighet för fullmäktige ......................................................

» » tjänstemännen och vaktbetjäningen.....................

Torf industrien, ang. bildande af en lånefond för understödjande af

Traktamenten, Riksdagens revisorers ..........................................

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, anslag till förvärfvande af

dess fastigheter vid Trollhättan ..............................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser..............................

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ...

» af revisorernas berättelser ..........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser...........

» » Riksdagens revisorers berättelser ............

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer

Understöd för obemedlade tjänstemäns sterbhus ...........................

Undsättningsexpedition till södra Ishafvet....................................

Undsättningsmedel vid missväxter ................................................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...................................................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ......................................................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret....................................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ....................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer

Utlåning, riksgäldskontorets.........................................................

Vaktbetjäning, justitieombudsmannens ..........................................

» riksgäldskontorets ................................................

» aflöningsstat för ...................................................

Vaktbetjäningens pensionera^ e......................................................

» tjänsteförsummelser och entledigande..................

Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för m. m................

» vid Riksdagens bibliotek, aflöning för ..................

Vattenfall, anslag till inköp af ...................................................

§ 88.

§§ 108-112.

§ 29.

§ 21.

§ 35.

§§ 108—113.

§ ioo.

§ 47.

Sid. 54.

§ 106.

§ H2.

§§ 108—110.

§§ 114-116.

§ 43.

§§ 104, 105, 107
§§ 77, 78.

§ 102.

§ 10.

§ 42.

§ 24.

§ 45.

§ 90.

§ 89.

§ 45.

§ 42.

§ 2.

§ 49.

§ 18.

§ 57.

§§ 83-99.

§ 90.

§§ 34, 58, 62.

§§ 8-50.

§ 64.

§ 58.

§ 60.

§ 43.

§ 101.

Sid. 54.

§§ 114-116.

§§ 111-113.

§ 38.

§ 41.

S 30.

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... § 102.

» » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 106.

Ålderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 102.

Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret ............... §§ 50, 104.

öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2.

Öfverläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 80, 81.

Örebro—Frövi, ang. likvid af köpeskillingen för bandelen mellan § 16.
Örebro—Svartå järnväg, ang. förvärfvande åt staten af............... § 28.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1906.