utfärdadt vid slutet af 1905 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1905 års riksdag.

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Eiksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—6.

» fordringar för utbetalda lån § 7—9.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 10—22.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§

23—28.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 29.

På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 30—33.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 34—47.

Eiksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 48—59.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 60—62.
Eiksgäldskontorets styrelse §§ 63—71.

Fullmäktiges sammankomster §§ 72—79.

)) särskilda åligganden och uppdrag §§ 80—95.

Betjäningen vid riksgäldskontoret §§ 96—103.

Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 104—109.
Pensionerandet af riksgäldskontorets betjäning §§ 110—112.

Allmänna bestämmelser § 113.

Reglemente för riksgäldskontoret.

§ l.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller ohligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5.

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller ohligationsinköp tid efter annan.

§ 6.

Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet
af 1904 års 31/,, procent statsräntelån å 86,000,000 kronor från och med
år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch
amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000
kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 7.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta
reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

§ 8.

Riksdagen har år 1904 bestämt:

att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag
till den del, samma fordran öfverskjuter 800,000 kronor, från
1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna föres inom linjen;

att bolaget skall å detta belopp 800,000 kronor erlägga dels 4a/2 %
ränta om året från och med den 1 januari 1905 samt dels från och med
ingången af år 1906 i kapitalafbetalning så stor procent, att berörda belopp
varder till fullo inbetaldt inom loppet af 50 år därefter;

att bolaget skall vara skyldigt att sist den 81 juli 1905 ställa sådan
säkerhet för annuiteternas ordentliga erläggande, som fullmäktige i riksgäldskontoret
finna erforderlig utöfver den inteckningssäkerhet, hvilken förut
aflämnats;

att, sedan bolaget ställt sådan säkerhet som ofvan sägs, statens fordran
utöfver angifna kapitalbeloppet 800,000 kronor och därå upplupen ränta
varder afskrifven; samt

att, därest bolaget icke före den 31 juli 1904 ingått på här uppställda
villkor eller bolaget, sedan dessa villkor å dess sida antagits, skulle
brista i uppfyllandet af gjorda åtaganden, fullmäktige i riksgäldskontoret
skola äga vidtaga åtgärd för järnvägens exekutiva försäljning.

§ 9-

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret
ej mindre att med Ränna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag
träffa öfverenskommelse, hvarigenom i sammanhang med det

Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan Länna
och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör öfverlåtes på
Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Länna—-Norrtälje järnvägsaktiebolag
befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget beviljade lån för
järnvägens anläggning samt Stockholm—Eimbo järnvägsaktiebolag förbinder
sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen kontant till riksgäldskontoret
inbetala 80,000 kronor samt afgifva en med säkerhet af första inteckning
i Länna—Norrtälje järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att
jämte ränta betalas i enlighet med af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna
bestämmelser, dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t
varda fastställd, verkställa ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den
kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen, samt anskaffa
erforderlig rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas
annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter
det järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad
inom två år efter det arbetet påbörjats,

än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till stånd
samt fullmäktige i riksgäldskontoret vid järnvägens försäljning å exekutiv
auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna villkor med de
jämkningar, som kunna befinnas vara af omständigheterna påkallade.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ io.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj: t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ ll Riksdagen

har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af
fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12-

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst
1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.

§ 13-

Riksdagen har år 1903 dels för bildande af en lånefond till rederinäringens
understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela, bemyndigat
riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande
för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden
utlämnade lån inflytande räntan, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar,
som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången
af år 1909 tilläggas fonden.

§ 14.

Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas
för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret
att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

tio millioner kronor; hvarjemte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontor
skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom
berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontor, dels
ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade
lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kunBih.
till Riksd. Prot. 1905. 10 Sami. 1 Afl. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck -ningsbeloppet, af hvilken annuitet först gödtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be
stämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl.
Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 16.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser
:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett ka -

pital, sora jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stol’ del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj: t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad
;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pr Öl var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
kronojord, ersättning därför af, bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 17.

Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse
den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000

kronor må, utan iakttagande af i stadsrådsprotokollet öfver civilärenden
den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade
villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den
redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas
ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under
vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse,
som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel
för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för
bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens
fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla
bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill
ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida
påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del
däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet
bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning
meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning
skulle senare ifrågakomma.

§ is.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 19.

1902 års Riksdag har

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för eu köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riks -

gäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels oclc att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

§ 20.

Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en
expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishaf -vet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger
det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

§ 21.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1904 års
Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Riksdagen har år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af det utaf
1903 års Riksdag för anläggning af vissa interurbana telefonledningar
beviljade belopp, 2,759,400 kronor, såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen
under år 1904, utöfver förut för sist nämnda år anvisade lånebelopp
600,000 kronor, ytterligare 420,000 kronor och under år 1905

1,089,400 kronor, att till utförande af dem bland berörda interurbana
telefonledningar, som Kung! Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof
och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af
telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och jämte ränta, motsvarande
den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen
förorsakas riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen
återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel
därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut
af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontor anvisade utgifter.

§ 23.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontor att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
i afseende å lokala telefonnät med förbindelseledningar ett lånebelopp för
år 1905 af 2,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för
hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontor
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som
genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas
riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång,
dock så att dylika afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen
för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 24.

Riksdagen bär år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i
fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande
stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande
dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden
utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma
fond år 1903 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i män af behof tillhandahålla
statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor.

§ 25.

Innevarande års Eiksdag har, till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, beviljat ett anslag
å 1,920,000 kronor och däraf för år 1906 till utgående från riksgäldskontoret
anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 26.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade
järnvägar har 1905 års Eiksdag för år 1906 beviljat och till utgående
från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts
disposition utbetalas.

§ 27.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års
Eiksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 28.

Till betäckande af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m. har
Eiksdagen år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
5,864,780 kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 29.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Do. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 30.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsnmma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 31.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 32.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 33.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att K ungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsntgifter m. m.

§ 34.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 35.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.

§ 36.

Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl
Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från
och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i
riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans
återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas.

§ 37.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontor disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 38.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

och tjänstgöringspenningar.................	............... )) 1,500: —
	kronor 4,500: —

att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma
;

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. )) 200: •—

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor
från och med år 1905 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande
för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant
pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra
i biblioteket förekommande göromål.

Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa
en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af ena -

hända arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens
kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige
pröfva skälig.

§ 39.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 40.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

)) en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro -

målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

» en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens hepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som ;äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 41.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisat 600 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp
än 300 kronor; och äro från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas adöningsförmåner af statstjänst för innevarande
år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 5,000 kronor.

§ 42.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala eu summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp
af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Ttyekningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt
redovisas.

§ 43.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom
fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 69
omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med
8,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 44.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonai och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

§ 45.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna.

§ 46.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbkusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f: d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 47.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afskräde och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
sreneralassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna.

§ 48.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Eiksdagen bestämt. Allt förordBili.
till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

nande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 49.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungi. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning •— såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål
anvisade.

§ so.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedau
nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 51.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 52.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1905 och 1906 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader
samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å
statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistförtlutna året i riksgäldskontoret
med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed, de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 58.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp, af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Slutligen har Riksdagen år 1903 medgifvit, att köpeskillingarna för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888,
den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och

med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.
Maj:t disponeras.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

§ 54.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det aligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 55.

Riksdagen har åren 1898 och 1903 bemyndigat riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslanefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sadant ändamål till riksgäldskontoret
öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret äger att till betäckande af dels det af 1902 ars
Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande
anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor, dels ock det af 1904 års
Riksdag till bildande åt en egnahemslånefond anvisade belopp af högst
10,000,000 kronor försälja statsobligationer till erforderligt belopp.

Riksdagen bar år 1905 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst förförsäljning
af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af dels 500,000 kronor, anslag för år 1906 till utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000
kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid
statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,475,600 kronor, anslag för
samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels

5,364,730 kronor, af innevarande års Riksdag anvisade medel till betäckande
af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp
af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., dels 1,500,000
kronor, för år 1906 beviljade medel af 1901 års fond till låneunderstöd
för enskilda järnvägar, dels 2,000,000 kronor, år 1905 beviljadt lån till
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels ock
5,000,000 kronor, år 1905 anvisade medel till ökning af lånefonden för
rederinäringens understödjande.

För konvertering åt äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sadant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering »atgar, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Majrts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att pa nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 56.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, bvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta
likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 57.

De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i
riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Eiksdag anskaffats för
beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel
hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade
i främmande staters skuldförbindelser.

Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så
länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar,
insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras
räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för
sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som
anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden,
lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande
lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl
penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 58.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 59.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforder -

liga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontor
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med
bänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 60.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret
till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.

§ 61.

Under loppet af juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna
utdelas.

§ 62.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 63.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf .Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 64.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 65.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 66.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 67.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 68.

. Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 69.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller,
två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,
anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sam -

mankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller, för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med
belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.
.

§ 70.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, försina
åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 71.

Till ledning vid pröfningen och af görandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 72.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 73.

Med undantag af de enligt § 69 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 74.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 75.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 76.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 77.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna,

§ 78.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 79,

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
h var jämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ SO.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 81.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal
för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jämväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 82.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 83.

Riksdagen har år 1905 lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigande
att till Kungl. Maj:t öfverlämua det gamla riksdagshuset
äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda byggnad
omedelbart och den sistnämnda efter det riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
därifrån afflytta!.

§ 84.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års Riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 85.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 86.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträ dt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 87.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 88.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelsér i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 89.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda
kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen
utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 90.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ 91.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 92.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 93.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

Bill. till RiJcsd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 94.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil Iningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 95.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

✓

Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.

§ 96.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.

§ 97.

Vaktbetjäningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

§ 98.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5: o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6: o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt
stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma villkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.

§ 99.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslaget.

§ ioo.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 101.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 102.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 103.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.

§ 104.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 105.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 106.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 107.

Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 108.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 109.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin
rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 104 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ no.

Tjänsteinnehafvare skall, då lian uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäidskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ in.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 112.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som
af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäidskontoret, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ H3.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20 maj 1905.
På Biksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre Axel Swartling

n. v. talman. n. v. talman.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

vakthetj aning.

		Tjänstgö-	Missräk-
	Lön	ringspen-	nings-	Summa	Ålderstillägg.
		ningar	penningar
	kr.	kr.	kr.	kr.
1 sekreterare och ombuds-
man	4,400	2,000		6,400	j Efter fem års tjänstgöring
					> inom graden kan lönen
1 kamrerare .....................	4,000	2,000	—	6,000	J höjas med 600 kronor.
					j Efter fem års tjänstgöring
1 kassör ...........................	3,000	1,500	500	5,000	> kan lönen höjas med 500
					J kronor.
1 revisor ........................	2,500	1,500	—	4,000	Efter fem års tjänstgöring
1 kassabokhållare ............	2,500	1,500	—	4,000	inom graden kan lönen . höjas med 500 kronor och
1 lånebokhållare...............	2,000	1,000	—	3,000	efter tio års tjänstgöring
1 registrator och kanslist	2,000	1,000	—	3,000	med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	J Efter fem års tjänstgöring > kan lönen höjas med 500
1 kammarskrifvare .........	1,500	1,000	—	2,500	) kronor-
1 förste vaktmästare ......	700	200	_	900	Efter fem års tjänstgöring
					kan lönen höjas med 100
1 vaktmästare..................	600	200	—	800	> kronor och tjänstgörings-
2 vaktmästare..................	1,200	400	_	1,600	penningarne med 100
					kronor.
Summa	25,900	13,300	500	39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Yaktbetjaningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............	4,400
» notarien August Neijber ................................................	8,000	—
» registratorn och kanslisten Jalcob Peter Ferdinand Montell ........................................................................	2,500
» vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................	700
Summa kronor	10,600	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle ock
äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.

Förestående två stater, nämligen:

Aflöningsstaten för riksgäldskontoret, upptagande eu summa af kr. 39,700: —

Pensionsstaten vid dito................................................................. » 10,600: —

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20
maj 1905.

På Riksdagens vägnar:

För Första .Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Axel Swartling,

n. v. talman. n. v. talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Per Axel Henrik Cavalli, J. D., landskamrerare, K. N. O. l:a kl., K. V. O.
l:a kl., St.-Off. Grr. Fr. O., ordförande (vald 1904);

Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O.

K. D. D. O. 2:a gr, vice ordförande och deputerad (vald 1908);

Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl.,
E. N. O. (vald 1904);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. V. O. 2:a kl., E N. O.,
deputerad (vald 1905);

Oart Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. V. O.
(vald 1904).

Victor Ludvig Moll, kamrerare i allmänna hypoteksbanken (vald 1905);

Alexis Hammarström, byråchef i kung! generaltullstyrelsen, E. N. O. (vald
1905).

Suppleanter:

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, E. V. O.;

Reinhold Victor Ramstedt, grosshandlare, E. N. O., E. Y. O.;

grefve Carl Oscar Taube, distriktschef, K. V. O. 2:a kl., E. S. O., E. N. O.,
K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., E. D. D. O., E P. O. da C.,
E. S. Albr. O. l:a kl.

Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken

vid 1905 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,

friherre C. G. A. Klingspor,

P. Paulson,

C. T. af Ekenstam,

'' J. F. Wester,

grefve G. E. Lewenhaupt och
G. A. Walin.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

friherre N. A. A. Trolle,
friherre C. H. Falkenberg och
J. A. Lilliesköld.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

S. O. Nyländer i Axelfors,

A. Petersson i Påboda,

J. P. Jansson i Saxhyttan,

P. Olsson i Fläsbro,

A. Wiklund i Brattfors och
A. Henricson i Karlslund.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

E. O. V. Wavrinsky i Stockholm,

P. Pehrsson i Åkarp och
P. P. Waldenström i Galle.

Riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen- tets
Årtal.	§■
1880	38
1886	42
1887	40
1888	40
1890	39

Obligationer för 1880 års
statslåns tre emissioner å
tillsammans kr. 119,790,000,
motsvarandet st.6,600,000,
francs 166,320,000 eller
rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
statslån å kr. 72,000,000
eller rmk 81,000,000, hvaraf
blifvit utlämnade obligationer
å tillsammans rmk

70,364,500 ........................

Obligationer för 1887 års
statslåns sex emissioner å
tillsammans kr. 60,000,000,
hvaraf blifvit utlämnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års
statslån åkr. 26,666,666:6 7,
motsvarande rmk 30,000,000
eller £ st. 1,470,000 eller

francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån
å kr. 35,555,555:66,mot -

Tiden, då förbindelserna
blif- Räntefot,
vit utfärdade.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

i I

1880 d. V4

Kr. 89,733,600
£ St. 4,944,000
Frcs 124,588,800
Rmk 100,857,600

1886 d. V,

1887 d. 57,

1888 d. 7,

„ Kr. 58,468,444:44

/« * Rmk 65,777,000

»7,. %

3 %

Kr. 54,534,000

Kr. 24,666,666:8 7
Rmk 27,750,000
£ St. 1,359,750
Frcs 34,243,500

glemen tets -

894 42

1899 42
43

1900 44

1904 51

1866 13

1866 18

1895 16

svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs

49.360.000 ........................

Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk

40.400.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obligationer för 189 9 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk

80.800.000, hvaraf hälften

utlämnats...........................

Obli gationer för 1900 år s statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs

50.400.000 ........................

Obligationer för 1904 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40,400,000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm..........''.................

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

Af Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för hvilket staten
i sammanhang med Väst -

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1904.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1890 d. 7,

1894 d. 17, e

1899 d.

1900 d. ,5/8

1904 d.

11798 d.
11811 d.

1833 d. "/„

/it

37,

4 %

t. o. m.

d 16/
u- / 8

1910,

därefter

37, X

3Va %

Kr. 30,757,777:78
Rmk 34,602,500 j
£ St. 1,695,522:10 i
Prcs 42,699,485

Kr. 18,000,000
Prcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000

Kr. 35,463,600
Prcs 49,255,000
£ St. 1,950,498
Rmk 39,798,040

Kr. 36,320,000
£ St. 2;000,000
Rmk 40,800,000
Prcs 50,400,000

Kr. 36,000,000
Prcs 50,000,000
£ st. 1,980,000
Rmk. 40,400,000

Kr. 10,125
Kr. 140,889

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1904.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		kustbanans förvärfvande öf-vertagit betalningsskyldig-heten .................................		4 X	Kr. 1,131,000
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfvertagit betalnings-skyldigheten ..................		5 %	Kr. 608,766:06 Kr. 114,867:82
1895	16	Kommunlån, för hvilka sta-ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan-de öfvertagit betalnings-skyldigheten ....................		4,7 %
1899	18	Enligt kontraktet om för-värfvande åt staten af ban-delen Örebro^—Frövi inne-stående andel af köpeskil-lingen för nämnda handel		4 %	Kr. 3,000,000
1902	28	Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d, Arffurstens palats) ............		4 X	Kr. 2,250,000
—	—	öfriga diverse skulder.........			Kr. 1,671,782:01
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bok-förda inom linien med nämnda belopp..................	. 1890 d. 16/6	37, X
1866	15	Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med r:mt 1,250 r:dr, jämte upplupen ränta r:mt 2,286:88 ..................	1750 d. V,	6 %

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-		Återstående kapitalskuld den 31 december 1904.
	Räntefot.
				Icke fonderad skuld.
vit utfärdade.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............	1815 d. yn
1866	17	Ränta å Hertigens af So-
		dermanland, sedermera Ko-nung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom linien med runt 150,000 r:dr ...........................	1778	5 %''
1866	20	Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......

1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito) ................
1882	3	Dito för Södertälje kanals dito
		(dito) ..........
1866	23	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15
		vid 1859—60 årens riksdag)
1869	77	Post-ass uransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-
		håller) ...............

			Summa Kr.	383,944,088:89	8,927,429:83
Inom	linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Af cl. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente).

Riksgäldskontorets Tid 1904 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån för vissa bestämda ändamål.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§•					*
1866	43	a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000		28,000
1866	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande af ett nytt lärohus för elementarläro-verket därstädes ...............	1861	5 X	4 X	120,000	—	8,312	65
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna-stiklokal m. m. för elemen-tarläroverket därstädes......	1864	5 X	4 °/ 1 /o	25,000		6,539	23
		Transport		-----	—		42,851	88

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
			utbetalts.			Deioppec.		slut.
Årtal.
§■
		Transport		—	—		—	42,851	88
1866	37	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verk sbus därstädes ............	1864	5 X	4 X	40,000		10,531	34
1866	37	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1865	5 X	4 X	12,000		3,113	39
1866	37	Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt

		läroyerkshus därstädes ......	1866	5 X	4 X	25,000	—	8,413	09
(1866	37 1	Lån till Kalmar domkapitel,
(1899	7 1	för uppförande af en bygg-nad till inrymmande af gym-nastiklokal m. m. för ele-				i)
1		mentarläroverket i Kalmar	1866	47, X	4 X	22,000	—	21,404	20
1866	1482)	Lån till staden Yänersborg,
	för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket därstädes .............	1867-1868	5 x	4 X	40,000		14,973	54


1866	1483)	Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg-

		nåd åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867-1868	5 X	4 X	20,000		7,772	59
1866	1484)	Lån till TJpsala domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för elementarläroverket i Uppsala...........................	1867-1868	5 X	4 X	140,000		54,233	76
1866	1486)	Lån till Karlstads domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro-verket i Karlstad...............	1868	5 X	4 X	40,000		16,356	37


		Transport			—		—	179,650	16

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4''/, X återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital återstod vid 1904 års
							Slut.
Årtal.	§■
		Transport		—	—		—	179,650	16
1866	1481)	Lån till Skara domkapitel,
	för ändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

		huset i Skara.....................	1868-1869	5 %	4 X	40,000	—	26,169	IB
1866	1482)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden där-städes .................................	1873-1875	5 X	4 %	20,000		11,704	56


1874	5	Lån till seminarium för
		bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi-nariet .................................	1875	5 X	4 X	59,000		27,933	40
1882	17	Lån till Linköpings dom-
		kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan...	1883	5 X	4 X	30,000	—	20,439	25
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka, för betäc-kande af uppkommen brist
		i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr-kan ....................................	1888	5 X	4 X	30,000	—	23,454	30
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	_	34,658	76
		Transport		—	—		—	324,009	61

'') Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

’) Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då‘ lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
		Transport		_	_		_	324,009	61
1896	16	Lån till Hernösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	11,500	—
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under 30 år.
		Pers församlingar, för fall-		Lånet
		bördande af Vadstena klo-		åter- betalas
		ster kyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m.	—	16,000	—-	16,000	—
		= 351,509: 61		med minst
				årl.
		b) Tomtreglering slån.
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000		35,933	81

(1877	81	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878 -1879	6 %	5 X	200.000		122,989	56
(1880	13(	Lån till staden Hudiksvall.
(1881	10/	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881-1882	6 X	5 X	200,000		138,921	99

1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .....................	1889	5 X	4 X	100,000		84,974	21
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .....................	1890	5 X	4 X	200,000		173,027	29
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............	1897	4=7,„ X	37,0 X	150,000	_	143,668	16
		Transport		—	—		—	1,051,024	63

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport		—	—		—	1,051,024	63
1902	20	Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... = 999,515; 02	1903	o %	4 X	300,000	—	300,000	—
		c) Lån till kanal- och sluss-
		anläggningar.
186e\|	941) 118 143	Lån till Kinda kanalaktie-bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali-sering af Stångån från sjön Kengen till hamnen vid Linköping........................... = 325,431: 77	1865-1870	5 X	3 X	437,500	—	325,431	77
		d) Lån till järnvägsanlägg-ningar.
1866	79	Lån till Borås järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Borås till Herrljunga ........................	1862-1863	~2)	4 X	1,377,055	24	80,932	31
1866	80	Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing-borg och Årup ..................	1864-1865	5 X	4 %	1,100,000		193,231	31
		Transport		—	—	—	—	1,950,620	02

*) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
2) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Reglementets		liden, då			Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
			lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	vid 1904 års
Årtal.							Slut.
§•
		Transport		_	_		_	1,950,620	02
1866	80	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Kristianstad och Hessleholm ........................	1864-1865	5 V	4 X	720,000		90,942	55
1866	80	Lån till Tstad—Eslöfs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöf till Ystad...........................	1864--1866	5 X	4 X	2,450,000		454,274	65
1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ......	1864-1866	5 X	4 X	1,200,000		213,350	16
(1866 \1897	821 13/	Lån till Uddevalla—Väners-
borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde-valla samt för denna järn-vägs ombyggnad till nor-malspårig ...........................	(1865-1867/ ( 1898 (	5 %''	4 X	2,600,000'')		2,386,968	07


1871	31	Lån till Karlskrona—Växjö
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö......	1872—1874	5 X *)	47, X	2,600,000	—	1,623,776	82
		Transport		—	—		—	6,719,932	27

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Kiksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

'') Se § 3 af 1886 års reglemente.

Eeglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
		Transport		—	—		—	6,719,932	27
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	1872-1873	6 %	5 X	406,000		168,885	48
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi-banor .....................	1873	6	5 X	500,000		226,654	36
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	1874-1876	57, X1)	5 X	5,000,000		3,818,207	24
1876	5	Lån till Yästervik—Åtvida-berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana................	1877-1879	5 X2)	47,X	1,865,000		1,526,529	33

1876	5	Lån till Hultsfred—Yäster-viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår...	1877-1879	5 X2)	47, X	1,750,000		1,495,741	78
		Transport		—	—		—	13,955,950	46

l) Se § 3 af 1883 års reglemente.

'') Se § 3 af 1883 och 188C års reglementen.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
			utbetalts.			Deioppet.		slut.
Årtal.
§•
\|		Transport						13,955,950	46
1876	51)	Lån till Yislanda—Bolmens
	järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Yislanda till Bolmen .........	1877 — 1878	5 X2)		785,000	_	768,299	12

1876	5	Lån till Grottlands järnvägs-
	51 13/	aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse ..............................	1877—1879	5 X2)	47. X	500,000	—	402,673	75
876 79	Lån till Södra Dalarnes järn-
vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana...	1879—1882	5 X2)	472 X	2,375,000	_	2,002 ,333	23


1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Yarberg till Borås.........	1879—1881	5 X2)	47.*	2,600,000		2,192,027	92
1881	15	Lån till Lenna—Norrtälje järnvägsaktiebolag, för an-

		läggning af järnväg från Lenna till Norrtälje .........	1883—1886	5 X	47. X	746,1973)	94	746,197	94
1881	15	Lån till Siljans järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................	1883—1886	5 X	472 X	950,000		905,444	94
1881	15	Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an-

		läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö.........	1883—1886	5 X	472 X	300,000	—	265,921	01
		Transport			—	—	—	21,238,848	37

J) Jfr § 7 af 1904 års reglemente.

*) Eje § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

s) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor äger bolaget ej rättighet
tt utbekomma.

Bik. till BiJcsd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§•						slut.
		Transport	—	—	—		—	21,238,848	37
1881	15	Lån för anläggning af järn-väg från Finspong till Nors-holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn-vägsaktiebolagl ..................	1883-1886	5	47a X	500,000		438,145	72

1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ......	1883—1887	5 X	47a X	500,000		443,201	65
1881	15	Lån till Kinds härads järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg mellan Bo-rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve-sta järnvägsaktiebolag) ......	! 1884—1887	5 X	47a X	500,000		448,039	86
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Skara öfver Gös-säter till Yänern (numera öfvertaget af Yäs ter götland —Göteborgs järnvägsaktie-bolag) .................................	1887—1889	5 X	47a X	324,000		293,329	99
1886	16	Lån till Svartälfs järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grythyttehed jämte si-dospår .................................	1887—1890	5 X	47, X	341,000		341,000
				—
1886	16	Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktieholag, för an-
		Transport		—	—	—	—	23,202,565	59

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
			utbetalts.			ceioppet.		slut.

Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	23,202,565	59
		läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår.......................	1887 — 1890	5 %	41/* X	824,915 7		754,137	64

1886	16	Lån till Fogelsta—Yadstena
		—Ödeshögs järnvägsaktie-bolag för anläggning af järn-väg från Yadstena till ödes-höer ..................................	1888—1890	5 X	472 X	300,000		274,260	14
1886	16	Lån till Mellersta Blekinge
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bihang och hamnspår	1888—1893	5 X	472 X	1,102,250a)		1,007,686	63
1886	16	Lån till Mora—Yänerns järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana.........	1889-1893	5 %	472 X	1,000,000		938,558	95
886	16	Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår............... ............	1890-1891	5 X	472 X	305,000		294,756	78

1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget
		Transport		—	—		—	26,471,965	73

l) Enligt kungl. bref af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Keglementets		Tiden, dä lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belounet.	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport	--	—	—		—	26,471,965	73
		af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 X	472 X	404,000		390,431	87

1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors	1891—1892	5 X	472 X	90,835		85,254	01
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............	1892—1893	5 X 5 X	472 X 472 X	290,000		272,182	09
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla .........	1892—1896	1,300,000		1,256,340	21
1891	18	Lån till Norra Söderman-lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ...............	1892—1896	5 X	472 %	1,800,000		1,781,595

1891	19	Lån till Hernösand—Sol-lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	472 X	2,350,000		2,239,784	84
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum-melby till Arkösund .........	1893—1895	5 X	472 X	653,000		626,817	47
		Transport		—	—		—	33,124,371	22

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1904 års
Årtal.	§■
		Transport			—		—	33,124,371	22
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ...	1895-1896	5 X	4% %	1,247,000		1,205,120	18
1896	14	Lån till östra Blekinge järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-bärna till Thorsås............	1897-1899	5 %	4 7.x	537,500		529,069	24
1896	14	Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Roma......	1897-1900	5 X	41/* X	213,25g1)		213,250
1896	14	Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ......	1897-1900	5 X	47.X	563,0002)		561,000
1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	1899-1902	5 X	47.x	119,0003)		116,723	54
1896	14	Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-ström ...............................	1899-1901	5 X	472 X	1,545,500		1,545,500

		Transport		—	—		—	37,295,034	18

*) Enligt kungl. bref af den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

s) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 ki.

Reglementets		Tiden, då	Annuitet.		Ursprungliga hftlnnnet..	Kapitalåterstod
		•	lånet	Räntefot.	vid 1904 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§.
		Transport		--	—		—	37,295,034	18
1896	14	Lån till Östra Centralbanans
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Viramerby ...	1899-1902	5 X	472 X	1,710,000		1,710,000
1896	14	Lån till Slite—Roma järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Roma till Slite.....................	1900-1902	5 X	472 X	339,000l)		339,000
/1900	19 }	Lån till Borås—Alfvesta
(1901	18/	järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............	1901-1903	5 X	472 X''	4,795,000	—	4,795,000	—
1896	14	Lån till Falkenbergs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Holts-Ijunga till Limmared.........	1902	5 X	472 X	505,000 2)	—	336,666	67
1896	14	Lån till Orsa—Herjeådalens järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Orsa till Sveg ..................	1902	5 X	41/2 X	1,838,0003)	—	1,233,000	—
11896	14} 17/	Lån till Sköfde—Axvalls
(1901	järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............	1902	5 X	41/2 x	369,000 *)	_	246,000	_
		Transport		—	—	—	—	45,954,700	85

*) Enligt kungl. bref af den I3/s 1904 bar statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med

1.000 kr.

2) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 168,333:3 3-

3) Enligt kungl. bref af den "/n 1904 bär statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med

12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000.

*) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 123,000.

Eeglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1904 års
			utbetalts			ceioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						45,954,700	85
1901	17	Lån till Enköping—Heby— Runhällens järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järn-väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ...	1904	5 X	47**	1,028,7007		665,500
1901	17	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Val-demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...........................	1904	5 X	472 X	591,5002)		375,000
1901	17	Lån till Landskrona—Ivjef-
		Unge—Sjöbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till
		Sjöbo med sidospår till Öfvedskloster .....................	1904	5 X	472 X	1,192,0003)		794,000
		= 46,112,744: 46
		e) Lån för utveckling af
		statens telefonväsende.
1900	15	Lån till telegrafstyrelsen ...	1900	-4)	4 X	1,000,000	—	800,000	_
1901	16	D:o d:o	1901	-4)	4 X	1,000,000	—	900,000	—
1902	18	D:o d:o	1902	-4)	4 X	1,500,000	—	1,500,000	_
1903	181	D:o d:o för
1904	19/	vissa interurbana telefon-ledningar ...........................	119031	-5)	4 X	2,759,4006)		1,720,000
1903	19	D:o d:o för lokala telefonnät med för-bindelseledningar ...............	(iyo4) 1903		1,500,000
-5)	4 X	1,500,000
		D:o d:o för
1904	20
		lokala telefonnät med för-bindelseledningar ..............	1904	—5)	33A X	1,775,000		1,775,000
		= 8,195,000: —
		Summa	—	—	—	—	—	55,984,200	85

'') Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 363,200:—.
s) D:o vid d:o d:o 216,500: —.

''} D:o vid _ d:o d:0 398,000:—.

*) Lånet skall återbetalas inom 12 år från första lyftningsdagen.

) » » » inom 20 år från * »

*) Af det beviljade lånet återstodo vid 1904 års slut ej lyftade 1,039,400 kr. .

till

1905 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas.........................................................

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl.....................................

» » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för en bos honom

anställd vaktmästare.............................................

» » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning

............................................................

Aflöning ar, anslag till..................................................................

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning...

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning ....................................

Allmänna hypot eksbanken ............................................................

Amortering, extra, af statsskulden .............................................

» af 1894 års lån ......................................................

» » statslån utan viss bestämd återbetalningstid.........

Amortissementsfonder.....................................................................

Annuiteter och räntor, anslag till ................................................

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ...................................................

Ansökningstid till lediga tjänster ................................................

Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens..............................

Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............

Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade

» » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.........

» » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret ..................

Bangårdsanordningar i Stockholm, ersättande af förskottsvis bestridda
utgifter för .........

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ....................................

Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ...

Behållningar, statskontorets.........................................................

Belöning för extra arbeten .........................................................

Bergverkstionden, villkor för upphörande af.................................

§ 48.

§§ 40, 41.

§ 38.

§§ 44, 98.

§ 52.

Sid. 50.

§§ 110—112.

§ 91.

§§ 3, 5, 6.

§ 4.

§ 55.

§§ 3—6, 56, 60.
§§ 3-6, 52.

§ 101.

§ 70.

§ 101.

§ 80.

§ 19-§ 43.

§ 39.

§§ 98, 99.

§ 28.

§ 103.

§ 46.

§ 51.

§ 45.

§ 50.

Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 85.

» justitieombudsmannens ............................................. § 42.

» Riksdagens revisorers................................................ §§ 39, 87.

Besiktningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... § 81.

Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 79.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... § 94.

Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 38, 93.

Bibliotekarie, » § 38.

Brist i statskontorets inkomster fylles ....................................... § 29.

Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 84.

Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 43, 69.

Diarium, ombudsmannens........................................................... § 80.

Dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen § 41.

Egnabemslånefonden..................................................................... § 14.

Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... §§ 15—17.

Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 104—109.

Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 98.

Expedition för undsättning åt docenten O. Nordenskjöld, anslag till § 20.

Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expeditioner ............................................................ § 42.

Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 102.

» » » och vaktmästare, deras skiljande från

riksgäldskontoret........................... § 109.

» » » gratifikationer åt .............................. § 45.

» » » åtnjuta ersättning för förrättande af

ordinarie tjänst ........................... § 98.

Flyttningsbjälp för justitieombudsmannen .................................... § 40.

Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 7—9.

» » förteckning å ................................. Sid. 58—71.

Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 98.

» granskning af riksdagsmännens ................................. § 95.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 52.

» äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden
................................................................. § 71.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 70.

» antal för besluts fattande ....................................... § 76.

» arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 43.

» befattning upphör................................................... § 67.

» berättelser............................................................... § 85.

» besluts öfverklagande ............................................ § 79.

* deputerade ............................................................ §§ 43, 69.

» komplettering ......................................................... §§ 64, 65.

» ombud..................................................................... §§ 69, 89, 91.

» omröstningar ......................................................... § 78.

» ordförande och vice ordförande ................... § 63.

» protokoll ............................................................... § 72.

Bill. till Riksd. Prot. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktiges sammankomster ......................................................

» sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken
..............................................................

» ställande till ansvar................................................

» suppleanter ...........................................................

» » deras inträdande .................................

» särskilda uppdrag...................................................

» tjänstledighet .........................................................

» åligganden ...........................................................

» öfverläggningar ......................................................

Förfall för fullmäktige ...............................................................

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar.
.................................................................

» » 1888 års statslån................................................

» » 1894 » » ................................................

» » 1900 » » ................................................

» » 1904 » » ................................................

Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter ..............................

» » kronans hus i städerna ..............................

Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade
tjänstemän m. fl. vid ...
Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret

...................................................

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses

Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan........................

Hufvudbok, riksgäldskontorets......................................................

Hus, kronans, i städerna ............................................................

» Riksdagens och riksgäldskontorets ....................................

» ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m.

Hypoteksbanken, allmänna............................................................

Inkomster, riksgäldskontorets ......................................................

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger .....................

» » s. k. riksgäldssedlär...................................................

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............

Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus ..................

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar ..............................

Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för.......................................

Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och

vaktbetjänings aflöning...........................

» ämbetsberättelse .......................................

» ämbetsresor................................................

» expedition, dess expenser...........................

» insättande i ämbetet .................................

Järfva—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår
mellan...................................................

Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för.................................

§§ 72-79.

§ 94.

§ 70.

Sid. 52.

§§ 64, 65, 67.

§§ 80-95.

§ 74, 75.

§ 68.

§§ 77, 78.

§ 75.

§ 57.

§ 3.

§ 4.

§ 5.

§ 6.

§ 53.

§ 49.

§ 46.

§ 45.

§ 94.

§ 21, 27.

§ 60.

§ 49.

§§ 35, 81, 82, 83.
§ 84.

§ 91.

§§ 48—59.

§§ 2, 55, 56.

§ 2.

§ 93.

§§ 81, 88.

§ 80.

§ 40.

§§ 40, 41.

§ 42.

§ 40.

§ 94.

§ 25.

§§ 15-17.

Järnvägar, statens, anslag till ...................................................

Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m.......

Järnvägsbyggnader, statens, anslag till .......................................

Kansli- och vaktbetjäning, justitieombudsmannens ........................

» » riksgäldskontorets.................................

» » aflöningen för.......................................

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalan serade

.........................................................

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade

Kassaförstärkning åt statskontoret................................................

Kassareserver i utlandet, Riksgäldskontorets.................................

Kinda kanals aktiebolag, revision af.............................................

Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän .....................

Konstitutorial för tjänstemän ......................................................

Kontorsesqpenser ...........................................................................

Konvertering af äldre statslån......................................................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.......................................

> riksgäldskontorets, i riksbanken....................................

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af......

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................

Ledigheter bland fullmäktige ......................................................

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken ....................................

Likvidations- och amortissementsfonder..........................................

Jjåne- och säkerhelshandlingar, inventering af..............................

Länsrätt, riksgäldskontorets.........................................................

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...................................................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ..........................................

Länna—Norrtälje järnväg, ang. öfverlåtelse af ...........................

Lönebesparing..............................................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ....................................

Nilsson, K. G. O., ang. pension åt ..........................................

Nordenskjöld, O., anslag till undsättning åt.................................

Obligationer, riksgäldskontorets ...................................................

Odlingslånefonden ........................................................................

Ombud, Konungens.....................................................................

» fullmäktiges ..................................................................

Omröstningar, fullmäktiges .........................................................

Ordförande bland fullmäktige......................................................

» vice, bland fullmäktige .............................................

» » fullmäktiges, utses af fullmäktige själfva .........

Orsa-Sveg, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan.........

Papper, upphandling af...............................................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vakthetjäning...

» » Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde
vaktmästare ..........................................

§S 21, 25-28.

§ 90.

§§ 21, 25-28.

§ 40.

§§ 96, 97.

§§ 44, 98.

Sid. 58—71.
Sid. 54—57.

§ 29, 59.

§ 57.

§ 89.

§ 102.

§ 103.

§ 35.

§ 55.

§§ 30-33.

§ 58.

§ 53.

§§ 2, 55.

§§ 64, 67.

§§ 52, 62.

§§ 3-6, 56, 60
§ 80.

§ 55.

§ 57.

§§ 15-17.

§ 9.

§ 100.

§ 98.

§ 54.

§ 36.

§ 20.

§§ 2, 55—57.

§§ 10, 11.

§ 77.

§§ 69, 89, 91.

§ 78.

§ 63.

§ 17-§ 88.

§§ 110-112.

§ 38.

Pensionering af maskinisteu K. G. 0. Nilsson ..................

Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder..............................

Protokoll, fullmäktiges ..............................................................

» Riksdagens, tryckning af.............................................

Rederinäringens understödjande, lånefond för

Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel...............

Resekostnadsersäitning för Riksdagens revisorer ....................

» » fullmäktige ..........................................

» » justitieombudsmannen...........................

Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag

Revision skostnader...................................................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1905 års statsrevision och deras

suppleanter......................................................

• » ang. utfärdande af kallelse till deras första

sammanträde................................................

» » ang. inkallande af suppleanter........................

» » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att

begära........................................................

» » traktamenten och resekostnader för..................

Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt allmänna bypoteksbankens förvaltning
....................................................................

Revisorernas berättelser .............................................................

Riksbanken, ang. uppförande af nytt bus för..............................

Riksdagens bibliotekarie.............».................................................

» hus ...........................................................................

» » ang. aflöning för vaktmästaren vid m. m..........

» » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ......

Riksdagsbiblioteket........................................................................

Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af

Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för .......................

Riksdagshuset, gamla, angående dess öfverlämnande till Kungl. Maj:t

Riksdagskostnader ........................................................................

Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ....................................

Riksdagstrycket ...........................................................................

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.......................................

» fordringar för utbetalda lån..............................

» fullmäktige......................................................

» föremål............................................................

» hufvudbok ......................................................

» hus..................................................................

» inkomster och särskilda tillgångar ..................

» kreditiv i riksbanken.......................................

» likvid med statsverket ....................................

§ 36.

Sid. 51.

§ 92.

§§ 2, 56.

§ 72.

§ 88.

§§ 13, 24.
§§ 60-62.
§ 39.

§ 43.

§ 40.

§ 90.

§§ 39, 52.

Sid. 53.

§ 86.
§ 86.

§ 71.
§ 39.

§§	89,	91.
§§	39,	87.
§	84.
§	38.
§§	35,	81—83
§	35.
§	82.
§§	38,	93.
§	37.
§	84.
§	83.
§§	34,	52.
§	94.
§§	37,	88.
§§	47,	100.
§§	7—	9.
Sid	. 52
§	1.
§	60.
§§	35,	81, 83.
§§	48-	-59.
§	58.
§	62.

Riksgäldskontorets lånerörelse ......................................................

» obligationer......................................................

» räkenskaper......................................................

» skulder............................................................

» styrelse............................................................

» tjänstemannapersonal .......................................

» upplåning.........................................................

» utbetalningar ...................................................

d utlåning .........................................................

» vaktbetjäning...................................................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ...............................................

Räkenskaper, riksgäldskontorets...................................................

Räntekuponger, inlösen af............................................................

Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till

Sammankomster, fullmäktiges ......................................................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af

kallelse till .............................................

Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor

gemensamma ......................................................

Semester för deputerade..............................................................

» » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................

Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .......................................

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs

expedition .............................................

» för Riksdagens behof..........................................

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för...........................

» riksgäldskontorets, förteckning å ....................................

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret..........................................

» pensions-, » » ..........................................

Statsbanan Göteborg—Skee, ang. anslag till.................................

Statskontorets behållningar, aflämnas till riksgäldskontoret............

Statskontorets inkomster, brister, i, fyllas ....................................

Statslån, äldre, konvertering af ...................................................

Statslån, 1888 års, ang. förräntning af.......................................

» 1894 års, ang. förräntning och amortering af...............

» 1900 års, ang. förräntning af.......................................

» 1904 års, ang. förräntning af.......................................

Stockholm-—Rimbo järnvägsaktiebolag, se Länna—Norrtälje järnväg.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............

Styrelsen för riksgäldskontoret......................................................

Suppleanter för fullmäktige .........................................................

» deras inträdande ......................................................

» för Riksdagens revisorer ..........................................

» ang. inkallande af ...................................................

Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning .................................

Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............

§ 57.

§ 2.

§§ 60, 61.

§§ 2—6.

§§ 63-71.

§ 96.

§§ 55, 59.

§§ 10-47.

§ 57.

§ 97.

§ 2.

§§ 60, 61.

§§ 2, 55, 56.

§ 26.

§§ 72-79.

§ 86.

§§ 84, 94.

§ 69.

§ 98.

§ 78.

§ 42.

§ 88.

§§ 2, 56.

Sid. 54—57.
Sid. 50.

Sid. 51.

§§ 21, 27.

§ 51.

§ 29.

§ 55.

§ 3.

§ 4.

§ 5.

§ 6.

§ 89.

§§ 63-71.
Sid. 52.

§§ 64, 65, 67
Sid. 53.

§ 86.

§ 104 o. ff.
§§ 22, 23.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Telegrafverket, förskott till ...........................................

Tjänsteförsummelser, frågor rörande ...........................

Tjänstemän vid riksgäldskontoret

* » » aflöning för...........................

* » » aflöningsstat för........................

* » » antagande af ...........................

* » » besvärshänvisning för...............

* » » entledigande af ........................

* » » pensionering af ........................

» » justitieombudsmannens expedition........................

Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af

Tjänstledighet för fullmäktige ...............................

» » tjänstemännen och vaktbetjäningen.....................

Torf industrien, ang. bildande af en lånefond för understödjande af

Traktamenten, Riksdagens revisorers ............................

Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser......................

Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill börande bihang...

» af revisorernas berättelser .........................................

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser...........

* * Riksdagens revisorers berättelser ............

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer

Understöd för obemedlade tjänstemäns sterbhus ...........................

Undsättningsmedel vid missväxter

Uppdrag, fullmäktiges särskilda...............................................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll......

Upplåning, riksgäldskontorets ........................................

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret...................................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper..................................

Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt förskrift statsobligationer

Utlåning, riksgäldskontorets.................

Vaktbetjäning, justitieombudsmannens ..

» riksgäldskontorets ........

» aflöningsstat för ...........

Vaktbetjäningens pensionerande..............

Vaktbetjäningens tjänsteförsummelser och entledigande..................

Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för m. m................

» vid Riksdagens bibliotek, aflöning för ..................

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret...........................

* att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret
Vislanda-—Bolmens järnvägsaktiebolag, ang. nedsättning af statens

„ fordran hos........................

Alderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän..............................

Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret ..............................

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer

Öfverläggningar, fullmäktiges .................................................

Örebro From, ang. likvid af köpeskillingen för bandelen mellan

§ 33.

§§ 104—109.
§ 96.

§ 44.

Sid. 50.

§ 102.

§ 108.

§§ 105, 106.
§§ 110-112.
§ 40.

§§ 101—103.
§ 74, 75.

§ 98.

§ 12.

§ 39.

§ 42.

§ 88.

§ 87.

§ 42.

§ 39.

§ 2.

§ 46.

§ 54.

§§ 80-95.

§ 88.

§§ 32, 55, 59.
§§ 10-47.

§ 61.

§ 55.

§ 57.

§ 40.

§ 97.

Sid. 50.

§§ 110-112.
§§ 107—109.

§ 35.

§ 38.

§ 98.

§ 102.

§ 98.

5§ 47, 100.
§ 2.

?§ 77, 78.

§ 18.

Centraltryckeriet, Stockholm, 1905.