utfärdadt vid slutet af 1903 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDSKONTORET

utfärdadt vid slutet af 1903 års riksdag.

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg. kontorets reglemente.)

Innehållsförteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—5.

» fordringar för utbetalda lån § 6.

)> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 7—16.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§

17—23.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 24.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 25—28.

Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 29—41.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 42—54.

Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ o5 57.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 58—66.

Fullmäktiges sammankomster §§ 67—74.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 75—89.

Betjeningen vid riksgäldskontoret §§ 90—97.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummeker m. m. §§ 98—103.
Pensionerandet af riksgäldskontorets betjening §§ 104 —106.

Allmänna bestämmelser § 107.

Reglemente för riksgäldskontor et.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i
dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i
afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets
räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva;

b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes,
fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med
riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper
och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad
bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående
riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma
föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets

förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas
till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska
statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets
förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen
utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå
ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta

reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda,
jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjäna till efterrättelse.

Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ ?•

Riksdagen har år 1879 till Kungl. Maj:ts förfogande, för att, pa sätt
och i den ordning, Kungl. Maj:t skulle äga att närmare bestämma, användas
till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg tillika med allt hvad därtill
hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, ställt ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kungl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyfts.

§ 8.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som
jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande
till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 9-

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro -

nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, bvilka järnväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
gran sknin g föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats
för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de
villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kung],
Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga ar
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans
ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kar komma att a detta anslag anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat
och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000
kronor, att utgå under fem år från och med ar 1902 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu
ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestäm melser:

, n/r • x

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det
sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst
så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande,

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt
Bill. till Biksd. Frot. 1903. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 2

(Riksgälds-kontorets reglemente.)

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af
den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen
blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning
af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,
järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet
godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande
fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande
anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträekningen
beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets
skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg
med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos
bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess
inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvar jämte of vanberörda sista tredjedel ej må
utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad
;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall
bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;
samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse
af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som
står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord
eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten
''kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande
expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor
belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 11.

Riksdagen har år 1900 beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande
ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Alfvesta järnvägsaktiebolag för utförande af järnvägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de villkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda järnvägsanläggningar blifvit uti Riksdagens
skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 fastställda;
och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å riksgäldskontoret
anvisadt, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 12.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den G mars 1899 fugade

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret
att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra
likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 13.

Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens
understödjande, särskild! tillverkningen af bränntorf och torfkol samt
framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse
med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontor att för ändamålet
i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst

1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å
de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908
tilläggas fonden.

§ 14.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1902 års
Riksdag för år 1903 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anv''sat
2,000,000 kronor, att enligt Kung!. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 15-

1902 års Riksdag har för år 1903 beviljat:
till utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra

stationen i Stockholm .................................... kronor 1,368,000: —

till påbörjande af permanent godsbangård vid Norrtulls
station...................................................... » 414,000: —

och till påbörjande af en rangeringsbangård vid

Tomteboda........................................................ » 390,000: —

eller tillsammans kronor 2,172,000: —

att utgå från riksgäldskontor^,; och åligger det till följd häraf fullmäktige
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetala de sålunda beviljade
beloppen.

§ 16.

1902 års Riksdag kar

a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning
af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i
Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning
för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling
efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om
densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den
genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia
Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret,
som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag
fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent
ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må
vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till
större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt
fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses
räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation
eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för
densamma; samt

b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande
försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda
årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga
medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna
för stiftelsens räkning förekomma.

2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 17-

Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp,
som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande
af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af

fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels
öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas.

§ 18-

Innevarande års Riksdag har för anläggning af telefonledningar från
Stockholm till Örebro och norska gränsen, från Stockholm till Malmö,
från Stockholm till Norrköping, från Norrköping till Nässjö, från Nässjö
till Växjö, från Växjö till Hessleholm, från Hessleholm till Malmö, från
Norrköping till Motala, från Nässjö till Mjölby, från Nässjö till Västervik,
från Växjö till Kalmar, från Hessleholm till Kristianstad, från Malmö till
Kristianstad, från Malmö till Ystad, från Stockholm till Västervik och
Oskarshamn, från Stockholm till Göteborg, från Stockholm till Sköfde,
från Sköfde till Vänersborg, från Sköfde till Borås, från Sköfde till Skara
och Lidköping, från Göteborg till Helsingborg, från Göteborg till Halmstad,
frän Falkenberg till Varberg, från Ängelholm till Halmstad, från
Helsingborg till Hessleholm, från Göteborg till Karlstad, från Sköfde till
Karlstad, från Göteborg till Lysekil, från Göteborg till Uddevalla, från
Smögen till Lysekil, Grebbestad och Strömstad, från Göteborg till Borås,
från Göteborg till Jönköping, från Göteborg till Växjö, från Norrköping
till Örebro, från Eskilstuna till Flen, från Norrköping till Västerås och
Gäfle, från Stockholm till Örebro, från Stockholm till Eskilstuna och
Örebro, från Stockholm till Arboga och Örebro, från Arboga till Västerås,
från Stockholm till Gäfle, från Stockholm till Gäfle och Falun, från Örebro
till Krylbo och Falun, från Örebro till Smedjebacken, från Söderhamn
till Hudiksvall, från Ljusdal till Ange och Östersund, från Hernösand till
Nyland, från Sollefteå till Ragunda och Östersund, från Örnsköldsvik till
Ramsele, Backe och Strömsund, från Hällnäs till Lycksele och Åsele, från
Boden till Vuollerim, från Nederkalix till Haparanda och från Gellivare
till Kiruna beviljat 2,759,400 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret
att af detta belopp såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen under år 1908

700,000 kronor och under år 1904 600,000 kronor att till utförande af
dem bland ofvan uppräknade telefonlinjer, som Kung! Maj:t finner skäligt
bestämma, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af
Ivungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och
jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps
öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu
år från första lyftaingsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån

telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar
böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkänn
agifvas.

§ 19.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende
i afseende å lokala telefonnät med förbindelseledningar ett lånebelopp af

1.500.000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång
blifvit af Kung! Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret
lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda
belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom
tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den
mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar
böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 20.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee öfver Ytterby,
Stenungsund, Bua och Svenshögen har 1903 års Riksdag för år 1904 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 3,000,000 kronor,
att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 21.

Innevarande åi''s Riksdag har, till utförande af provisoriska anordningar
vid centralstationen och norra stationen i Stockholm, för år 1904 beviljat
och till utgående från riksgäldskontoret anvisat, utöfver det af Riksdagen
för enahanda ändamål förut anvisade belopp, 1,368,000 kronor, ytterligare

340.000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 22.

Innevarande års Riksdag bar dels för bildande af en lånefond till
rederinäringens understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela, bemyndigat
riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla
statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande
för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden
utlämnade lån inflytande räntan, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar,
som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången
af år 1909 tilläggas fonden.

§ 23.

Innevarande års Riksdag har, till bestridande af vissa kostnader för
en expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld
och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet,
anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas
för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och ålägger
det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet
anvisa.

3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter.

§ 24.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret
att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det
belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 25.

Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han: statsrådet in pleno hört- och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 26.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem
hundra tusen kronor.

§ 27.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets
obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 28.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel
därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst 150,000 kronor.

Bill. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och''revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.

§ 29.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade,
må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade
verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras.

§ 30.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöniugsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.

§ 31.

Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året till -

delas den person, som ‘därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets
förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda
förenade.

§ 32.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola
de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med
däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön.......................................................................... kronor 3,000: —

och tjänstgöringspenningar................................. » 1,500: -—

kronor 4,500: —;

^att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna;

att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma; -

att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjänstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna efter fem års ordinarie tjänst böjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna
med 100 kronor;

att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare,
som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och

d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 88-

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem
fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna,
böra äfven af riksgäldskontor^ medel bestridas.

§ 34.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen
för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Eiksdags statsreglering
kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp,
som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot
justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är
skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500
kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjaning utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nämligen:
för sekreteraren med 4,500 kronor;

3> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m.
använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för
medlens användning redovisa; samt

» en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års
innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets
stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 35.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1903 anvisat 850 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande
af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;

b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå
till högre belopp än 7,000 kronor; samt

c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknad!, år 1902 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.

§ 36.

Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret
uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp
af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser
jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den
därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskild!
redovisas.

§ 37.

Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor, samt
hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom

fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till
och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder,
som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvode!),
som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 64
omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med
8,000 kronor till den andre af deputerade.

§ 38.

Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.

§ 39.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda
8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

§ 40.

Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbliusen efter aflidne obemedlade
tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret
äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera
en summa af högst 225 kronor.

§ 41.

Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bri -

sten, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma
för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning
af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda
belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän
samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu
fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid
detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d.
generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors
tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad
och vederbörligen inbetald.

Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom låneford ringarna.

§ 42.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och
må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 48.

Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.

§ 44.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols -

verk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande villkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen
till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut
tlil riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de
ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 45.

Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken,
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 46.

Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1903 och 1904 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående
från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesocli
revision skostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar
å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;
börande i den likvid, som skall för det sistföiflutna diet i riksBih.
till Riksd. Prat. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg..kontorets reglemente.)

gäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras
det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda
anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda
utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret
utgått.

§ 47.

Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att
där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kungl. Maj:t disponeras.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar,
som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den
18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889,
af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens
inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående
stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarna för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet
den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras.

Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljniug beslut jämlikt kungl. bofven
den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till
och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med
utgången af år 1908.

År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge
försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande
och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret
och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts,
af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna
för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande
beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för
inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t
disponeras.

Slutligen har Riksdagen år 1903 medgifvit, att köpeskillingarna för
de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden,
rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888,
den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och
med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl.
Maj:t disponeras.

På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts
rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade
försäljningsmedel.

§ 48.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas
till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess
rekvisitioner tillhandahålla.

§ 49.

Riksdagen kar år 1899 bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och
villkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksbanken
och fullmäktige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 50.

Riksdagen har åren 1898 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret,
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad
enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret
öfverläinnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid
efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige
att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid
.

Riksgäldskontoret äger att till betäckande af det af 1902 års
Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande
anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor försälja statsobligationer till
erforderligt belopp.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af dels 8,000,000 kronor, anslag för år 1904 till fortsättning af statsbanan
från Göteborg till Sken, dels 340,000 kronor, anslag för samma år till
utförande af provisoriska anordningar vid centralstationen och norra stationen
i Stockholm, dels 1,500,000 kronor, för år 1904 beviljade medel
af 1901 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels 5,000,000
kronor, af innevarande års Riksdag anvisadt belopp för bildande af en
lånefond till rederinäringens understödjande, dels ock af innevarande års
Riksdag anvisade lån till telegrafstyrelsen ej mindre å 3,500,000 kronor
till fortsatt utveckling af statens telefonväsende i afseende å lokala telefonnät
med förbindelseledningar, än äfven å 1,300,000 kronor, däraf

700,000 kronor för år 1903 och 600,000 kronor för år 1904, till anläggning
af vissa interurbana telefonledningar.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på
sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning
af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör
föremål för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret
utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan,
att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret
utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning
eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa
obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 51.

Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 52.

De till riksgäldskontor influtna medel eller aflämnade behållningar
äfvensom de för järnvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller
hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontor anse innefatta full säkerhet;
ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas.

§ 53.

För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta
verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 54.

Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga
medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande
fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning
åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets
skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret
verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med

hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 55.

Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret
till banda, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas.

§ 56.

Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda
ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna
utdelas.

§ 57.

I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas stats -

kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt
godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit
försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör
till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok
biläggas.

Angående styrelsen för riksgäldskontoret.

§ 58.

Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigbeter är
utaf .Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, bvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig
välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 59.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 60.

Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 61.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 62.

Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsord -

ningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 63.

Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för
verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige
gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest
tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 64.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller,
två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider,
anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att
under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande
intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl
Bih. till Riksd. Prot. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorete reglemente.)

beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta
ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som
af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår
af de till riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med
belopp motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar.

§ 65.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående
användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,
få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer
allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 66.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna
begära råd och yttranden.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 67.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 68.

Med undantag af de enligt § 64 åt vissa deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras.

§ 69.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 70.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 71.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

§ 72.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna. ,

'' § 73.

Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ord -

förandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 74.

Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän
eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och
bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet
anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige,
af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller
statsutskottet öfverlämnas.

Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till statsutskottet eller revisorerna inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 75.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och
kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

för

§ 76.

En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal
riksgäldskontor^; anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jämväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfiiga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 77.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna
varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som
fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 78.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

Riksdagen har år 1902 uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret
att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja
erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.

§ 79.

Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 80.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 81.

Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af
statsverket och riksgäldskontor afgifna och fullmäktige tillställda berättelser
jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas.

§ 82.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihan gets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Biksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets
tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 83.

Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med de af Kungl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september
1874 fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska
hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 84.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet
insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för
bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta likviderande.

§ 85.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså
utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 86.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 87.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i
riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 88.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets
fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga
om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika viktiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,
men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 §
regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 §
regeringsformen);

d) för framtida uppsiktea ock kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 89.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjäningen vid riksgäldskontoret.

§ 90.

De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman,
en kamrerare,
en kassör,
en revisor,
en kassabokhållare,
en lånebokhållare,
en registrator och kanslist samt
två kammarskrifvare.

§ »I Vaktbetjäningen

utgöres af:

eu förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

Bill. till liiktid. Prut. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (i

(Rikgg.-kontorete reglemente.)

§ 92.

För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och
vaktbetjening i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och
bestämmelser:

l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;
och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare
utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de
nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara
underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles
kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder
för göfomålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta
semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half
månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år.

8:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller
missräkningspenuingar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han
eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat;
dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som
af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma
tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon
del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,
anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på
förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till
belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar
och missräkningspenningar.

4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens
förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar.

5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas
till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande
af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar
eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna
tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt

stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda
efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer
än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst
inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han
åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor.

7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning
utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning
genast frånträda.

§ 93.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller
annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande
bestrider vaktmästarsyssla. äger därför tillgodonjuta ersättning med
samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten
anslagen.

§ 94.

Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan
stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla
änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å
tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt.

§ 95.

Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de
med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 96.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor^ fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 97.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest
skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna,
tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver,
äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser
m. m.

§ 98.

Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten
ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande
användas.

§ 99.

Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges
särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 100.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjänst.

§ 101.

Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos
fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 102.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 103.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 98 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning.

§ 104.

Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt
trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön
såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med
afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan
finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 105.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande
anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst
trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar
af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem
tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till
vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter
tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel
för hvarje bristande tjänstår.

Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas
det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande
tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande
åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden
utfalla förmånligare.

§ 106.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,
kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett
tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontor, oaktadt han sig ej om afsked
anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga
tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna
lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,
dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående
paragraf belöper.

§ 107.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed
gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Glifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm deö 22 maj 1903-

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre. Axel Swartling.

Talman. Talman.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och

yaktbetjäning.

	Lön	Tjänstgö-	Missräk		1
	ringspett-	nings-	Summa	Alderstillägg.
		ningar	penningar
	kr.	kr.	kr.	kr.
1 sekreterare och ombuds-
man ...........................	4,400	2,000		6,400	\| Efter fem års tjänstgöring 1 inom graden kan lönen
1 kamrerare .....................	2,000
4,000	—	6,000	I höjas med 600 kronor
	3,000				\| Efter fem års tjänstgöring
1 kassör ...........................	1,500	500	5,000	; kan lönen höjas med 500 J kronor.

1 revisor ........................	2,500	1,500	__	4,000	Efter fem års tjänstgöring

1 kassabokhållare ............	2,500	1,500	_	4,000	inom graden kan lönen
1 lånebokhållare...............	2,000	1,000	—	3,000	. höjas med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring
1 registrator och kanslist	2,000	1,000	—	3,000	med ytterligare 500 kr.
1 kammarskrifvare .........	1,500 1,500	1,000	—	2,500	1 Efter fem års tjänstgöring 1 kan lönen höjas med 500 J kronor.
1 kammarskrifvare .........	1,000	—	2,500
1 förste vaktmästare ......	700	200	_	900	Efter fem års tjänstgöring
1 vaktmästare..................	600	200	—	800	kan lönen höjas med 100 kronor och tjänstgörings-
2 vaktmästare..................	1,200	400	—	1,600	penningarne med 100 kronor.
Summa	25,900	13,300	500	39,700

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.
Vaktbetjäningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200
kronor.

Pensionsstat vid riksgäldskontor!

Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............	4,400
» kamreraren August Leonard Stuart ...........................	4,000	—
» revisorn Per Genserik Hanner ....................................	3,500
» notarien August Neijber ................................................	3,000	—
» registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand
Montell ........................................................................	2,500
y> vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg .....................	700
Summa kronor	18,100	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
villkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af Kr. 39,700: —

Pensionsstaten vid dito................................................................. » 18,100: —

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22
maj 1902.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre,

Talman.

Axel Swartling,

Talman.

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 A fä. 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskontor.

Frans Albert Anderson, f. d. Generaldirektör, K. m. st. k. N. O., Ordförande
(vald 1901);

Edward Sederholm, Godsegare, K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., vice
Ordförande och Deputerad (vald 1908);

Otto Magnus Höglund, Fil. H., Grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., R. N. O.
Deputerad (vald 1908);

Johan Johansson, Bergsbruksidkare, R. N. O. (vald 1902);

Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. Löjtnant, Fabriksdisponent, K. V. O. l:a kl.,
R. N. O. (vald 1901);

Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., Godsegare, K. V. O. 2:a kl., R. N. O.
(vald 1902);

Edvin Magnus Unger, f. d. Häradshöfding, K. V. O. l:a kl., R. N. O.
(vald 1901).

Carl Emil Kinander, Fullmäktig i Jernkontoret, R. V. O.;
Reinhold Viktor Ramstedt, Grosshandlare, R. V. O.;

Knut Fredrik Gerhard Almqvist, Godsegare.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken

vid 1903 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare,

Herrar Gfustaf B. Berg,

F. E. Pettersson,

S. J. Bandqvist.

P. Sörensson,

P. Paulson och
J. F. Wester.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

Herrar C. T. af Ekenstam,

J. F. Nyström och
Gr. A. Walin.

För Andra Kammaren:

Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare,

Herrar A. Henricson.

C. Persson i Stallerhult,

E. Hammarlund,

Gr. Odqvist,

J. Bromée i Billsta och
P. O. Lundell.

Suppleanter:

Ledamöterna af samma kammare,

Herrar P. P. Waldenström,

A. Wiklund och
P. Olsson i Fläsbro.

Riksgäldskontorets vid 1902 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen-		Tiden, då för-	—	Återstående kapitalskuld den 31 december
tets			1902.
			bindelsema blif-vit utfärdade.	Räntefot.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
1880	38	Obligationer för 1880 års
		statslåns tre emissioner å
		tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £ st.6,600,000, francs 166,320,000 eller			Kr. 93,545,100
		rmk 134,640,000 ......	1880 d. V4	37, X	£ St. 5,154,000
1886	42	Obligationer för 1886 års	Frcs 129,880,800 Rmk 105,141,600
		statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvar-

		af blifvit utlämnade obli-gationer å tillsammans kr. 60,673,333:33...............	1886 d. 7„	37, X	j Kr. 57,320,888:68
1887	40	Obligationer för 1887 års	(Rmk 64,486,000
		statslåns fem emissioner å
		tillsammans kr. 50,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å.................	1887 d. 3“/la	37,o %	Kr. 48,803,500
1888	40	Obligationer för 1888 års
		statslån å kr. 26,666,666:3 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ st. 1,470,000 eller			[Kr. 25,lll,lll:ii
		francs 37,020,000 ............	1888 d. 7,	3 X	Rmk 28,250,000
1890	39	Obligationer för1890 års stats-			£ St. 1,384,250
		lån åkr. 35,555,555:66,mot-			Frcs 34,860,500

Reglemen tets -

Årtal. §.

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 december
1902.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1894

1899

svarande rmk 40,000,000,
£ st. 1,960,000 eller francs
49,360,000 ........................

1900

1866

1895

Obligationer för 1894 års statslån
å kr. 36,000,000, motsvarande
francs 50,000,000,
£ st. 1,980,000 eller rmk
40,400,000, hvaraf hälften
utlämnats...........................

Obligationer för 1899 års statslån
å kr. 72,000,000, motsvarande
francs 100,000,000,
£ st. 3,960,000 eller rmk
80,800,000, hvaraf hälften
utlämnats...........................

Obligationer för 1900 års statslån
å kr. 36,320,000, motsvarande
£ st. 2,000,000,
rmk 40,800,000 eller francs
50,400,000 ........................

Det s. k. gamla lånet, utgörande
ouppsägbara skulder
till Södertälje stads kyrka
och skepparesocieteten i
Stockholm...........................

1890 d. 7,

1894 d. *''/„

1899 d. l76

1900 d. “/,

Innestående fond för Göta
kanals underhållande ......

Af Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolag
upplagdt obligationslån,
för hvilket staten
i sammanhang med Västkustbanans
förvärfvande öfvertagit
betalningsskyldigheten
.................................

Kommun lån, för hvilka staten
i sammanhang med

f1798 d.
\1811 d.

1833 d. 87ia

37, X

37,

4 X

t. o. m.

d 15/
u- / 8

1910,

derefter

37, X

Kr. 31,592,444:44
Rmk 35,541,500
£ St. l,741,533:io
Frcs 43,858,211

Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000

Kr. 36,320,000
£ St. 2,000,000
Rmk 40,800,000
Frcs 50,400,000

Kr. 10,125
Kr. 140,889

Kr. 1,178,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 december 1902.
	bindelserna blif-	Räntefot.
			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
vit utfärdade.
Årtal.	§•
		Västkustbanans förvärfvan-
		de öfvertagit betalnings-skyldigheten . .		5 °/		Kr. 654,194:62 Kr. 123,799:39
1895	16	Dito dito.............................		4,7 %
1899	18	Enligt kontraktet om för-
		värmande åt staten af ban-delen Örebro—Frö vi inne-
		stående andel af köpeskil-lingen för nämnda handel		4 °/	__	Kr. 3,000,000
1902	23	Innestående köpeskilling för
		fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arff ur stens palats)		4 °/		Kr. 2,250,000
1899	18	Af statskontoret till riks-
		gäldskontorets förvaltning öfverlämnade kassabehåll-ningar .................				Kr. 17,000,000 Kr. 2,442,561:28
—	—	öfriga diverse skulder.........
1890	14	Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom
		grundfond för Sveriges all-männa hypoteksbank, bok-förda inom linien med
		nämnda belopp.........	1890 d. *•/,	37, %''
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med r:mt 1,250 r:dr, jämte upplupen ränta r:mt 2,286:88 ..................	1750 d. ''/,	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............	1815 d. 7„		..
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
I		af Södermanland, sedermera

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-va utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 december 1902.
				Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		Konung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom linien med r:mt 150,000 r:dr ...........................	1778	5 •/.
1866 1866	20 21	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........
1882	3	Dito för Södertälje kanals dito (dito) .................................
1866 1866 1869	23 25 77	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven); (stats-utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller) ..............................
			Summa Kr.	346,693,044:4 3	26,799,569:29
Inom	linien balanserade skulder Kr.......... 30,254)314:04

Kiksgäldskontorets vid 1902 års slut utbalanseradc kapitalfordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1902 års
Årtal.	§■
1866	43	a) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation	1860			28,000		28,000
1866	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande därstädes af ett nytt lärohus för elemen-tarläroverket .....................	1861	5 X	4 X	120,000		19,002	08
1866	90	Lån till apotekare-societe-ten, för uppförande af en byggnad åt farmaceutiska institutet...........................	1862	5 X	4 X	50,000		2,489	74
1866	37	Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk ..................	1864	5 X	4 X	25,000		8,403	50
		Transport		—	—		—	57,895	32

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1902 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	--	—	—		—	57,895	32
1866	37	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1864	£> X	4 X	40,000	—	13,503	44
1866	37	Lån till staden Sala, för tipp-
		förande af ett nytt läro-verkshus därstädes ............	1865	5 X	4 X	12,000		4,010	16
1866	37	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af byggnad för ett fullständigt elemen-tarläroverk därstädes.........	1866	5 X	4	25,000		10,141	73
/1866	37 \ 7 1	Lån till Kalmar domkapitel,
\ 1899	för uppförande af en ny byggnad för läroverket i							62
		Kalmar ............................	1866	4 Va X	4 X	22,000		21,656
1866	1482)	Lån till staden Vänersborg,
	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket därstädes......	1867, 1868	5 X	4 X	40,000		17,616	07


1866	1483)	Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg-
		nåd åt elementarläroverket därstädes ...........................	1867, 1868	5 X	4 X	20,000	_	9,069	21
1866	1481)	Lån till Upsala domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket därstädes .........	1867, 1868	5 X	4 X	140,000		63,363	68
1866	1485)	Lån till Karlstads domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-				40,000		18,894	38

		tarläroverket därstädes......	1868	5 X	4 X	—
		, Transport	—	—	—	—	—	216,150	61

■) Sedan ifrågavarande lån, som år 1860 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1809 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4 */, % återbetalas.
s) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente.

4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente.

6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg. kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1902 års
Årtal.			utbetalts.					slut.
§■
		Transport	—	—	—		_	216,150	61
1866	148'')	Lån till Skara domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-bvggnaden därstädes .........	1868, 1869	5 X	4 X	40,000		31,966	50
1866	1482)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen-tar! äroverksbyggnaden där-städes .............................	1873, 1875		4 X	20,000		12,706	37

1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .............................	1875	5	4 X	59,000		31,390	29

1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 X	4 X	30,000		21,716	19
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-
		pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade
		kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka
		jämte därmed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 X	4 X	30,000	_	24,518	89
1892	17	Lån till Skara domkyrka,
		för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 X	4 X	40,000	_	35,801	89
		Transport		—	-	—	—	374,250	74

*) Jfr § 27 i 1869 års reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då				Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.		vid 1902 års
—			utbetalts.			beloppet.	slut.
Årtal.	§•
		Transport		_			_	374,250	74
1896	16	Lån till Hernösands dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	12,500	—
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under
		Pers församlingar, för full-		Lånet
		bördande af Yadstena klo-		åter- betalas
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1900	—	16,000	—	16,000	—
		= 402,750: 7 4		med
		b) Tomtregleringslån.		ärl.
1872	32	Lån till staden Strängnäs,
		för ny tomtreglering efter
		1871 års eldsvåda ............	1872	6 X	4 X	30,000	—	1,751	32
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878	6 X	5 X	50,000	—	38,171	26
(1877	8\	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda ............	1878, 1879	6 X	5 X	200,000	—	133,868	09
(1880	i3(	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10/	för ny tomtreglering efter
		1878 och 1879 årens elds-
		vådor .................................	1881, 1882	6 x	5 X	200,000	—	148,319	27
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års
		eldsvåda ...........................	1889	5 X	4 X	100,000	—	87,993	90
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		regleringiföljdaf den staden
		år 1888 öfvergångna brand	1890	5 X	4 X	200,000	—	178,834	40
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny reglering af viss de(
		däraf i följd af den släden
		år 1895 öfvergångna brand	1897	47,„ X	37,0 X	150,000	—	146,946	—
		= 735,884: 2 4
		Transport		—			—	1,138,634	98

*) Se vidare § 3 i 1881 år3 reglemente.

Reglementets

Årtal. §.

1866

1866;

93'')

942)

118

143

1866

Transport

c) Lån till kanal- och sluss anläggningar.

Lån till Dalslands kanalaktiebolag,
för segelledsöppnande
från Hattefura vid
Vänern till sjön Stora Lee

Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning af
Kinda båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings

hamn .................................

= 390,684: 86

d) Lån till järnvägsanlägg ningar.

Lån til! Borås järnvägsaktiebolag,
för anläggning af
järnväg mellan Borås och
Herrljunga ........................

Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
(Helsingborg
—Billeberga, äfven Helsingborg—Å
rup) järnvägsaktiebolag,
för anläggning af
järnväg mellan Helsingborg
och Årup ...........................

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

1865, 1867

/ 1865 )

\1867—

1862, 1863

1864, 1865

5 *

-*)

5 %

Räntefot.

3 %

Ursprungliga

beloppet.

800,000

437,500

1,377,055

1,100,000 —

Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.

1,138,634

65,253

325,431

155,758

282,388 41

1,967,467

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års reglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom- 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.
*) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6,

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1902 års
Årtal.
§•
		Transport		—	—		—	1,967,467	04
1866	80	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på sö-dra stambanan ..................	1864, 1865	5 X	4 X	720,000		151,980	90
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Eslöfs station på södra stambanan till Ystad...........................	1864-1866	5 X	4 X	2,450,000		651,049	05
1866	80	Lån till Landskrona—Eslöfs
		järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på södra stambanan...	1864-1866	5 X	4 X	1,200,000	—	310,419	89
J1866	821	Lån till Uddevalla—Yäners-
\1897	13}	borg—Herrljunga järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Udde-valla samt för järn vägens om-byggnad till normalspårig	J1865-1867} \ 1898 }	5 X	4 X	2,600,0007		2,452,078	47
1871	31	Lån till Karlskrona—Yäxiö
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg mellan städerna Karlskrona och Växiö.................................	118721 1873 (l874\|	b X 2)	47, X	2,600,000		1,730,387	88

		Transport		—	—		—	7,263,383	23

'') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

2) Se § 8 af 1886 års reglemente.

Reglementets		Tiden, då					Kapitalåterstod
			lånet	Annuitet.	Räntefot.	ursprungliga	vid 1902 års
			utbetalts.			oeioppei.
Årtal.						slut.
§•
		Transport		_				7,263,383	23
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg .........	11872\| [1873/	6 %	5 X	406,000	—	198,479	34
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-
		hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från							1
		Upsala till Gäfle ...............	1873	6 °/	5	500,000		261,364	50
1871	31	Lån till Bergslagernas järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Lud-vika till Kil........................	[18741 *18751 [1876J	57, X1)	5 X	5,000,000	—	3,974,564	39
1876	5	Lån till Västervik—Åtvida-
		berg—Bersbo järnvägsaktie-bolag, för anläggning af järnväg från Västervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-	[18771
		berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön...............	J18781 (1879J	5 X2)	47, x	1,865,000		1,572,514	90
1876	5	Lån till Hultsfred—Väster-
		viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Hultsfred och Jenny, med bibana till sjön Yxern,	[18771
		sidospår till Ankarsrum och	18781	5 X2)	1% X	1,750,000	—	1,551,247	82
		hamn spår vid Verkebäck...	[1879]
		Transport		—	- j	t	—	14,821,554	18

*) Se § 3 af 1883 års reglemente.

3) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

Reglementets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1902 års
Årtal.	§•						slut.
		Transport				—	—		—	14,821,554	18
1876	5	Lån till Yislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Yislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen .....................	(1877/ (1878/	5 X1)	41/, X	785,000		768,299	12
1876	5	Lån till Gottlands järnvägs-aktiebolag, för anläggning af järnväg från Yisby till Hemse kyrka.....................		il877 1878 1879		5 X‘)	472 X	500,000	—	415,557	11
11876 (1879	5\ 13/	Lån till Södra Dalarnes järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Krylbo station på statens norra stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergs-lagernas järnvägsaktiebo-lags järnväg jämte bibana till Bispbergs grufvefält ...		1879 1880 1881 1882		5 X'')	47.X	2,375,000		2,055,975	81
1876	5	Lån till Yarberg—Borås järn-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg öfver kritslå till Borås ...........................	1 1	1879'' 1880 18811		5 X1)	47.X	2,600,000	—	2,250,752	43
1881	15	Lån till Lenna—Norrtälje järnvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala—
		Transport		—	—		—	20,312,138	65

*) Se § 8 af 1883 och 1886 års reglementen

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1902 års slut.
							20,312,138	65
	1883
	1884 1885		5 X	47. X	746,1970	94	746,197	94
	1886
1883-1886	b X	4 Va X	950,000	—	905,444	94
	[1883]
	1885		5 X	41/, X	300,000	—	271,601	85
	[1886
1883-1886	5 X	472 X	500,000	—	448,039	86
/1883-1885\ ( 1887 )	5 X	472 X	500,000	—	452,669	72
11884 (1887		5 X	472 X	500,000	—	457,100	21
	(1887	1
	1888	1 f
	[1889	i	5 X	472 X	324,000	—	298,948	28
—	—	—	—	—	23,892,141	45

Reglementets

Årtal.

1881

1886

Transport
Lenna järnväg och Norrtälje
.................................

Lån till Siljans järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Borlänge
station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens södra stambana ...
Lån för anläggning af järnväg
från Finspong till Norsholm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag)
..................

Lån till Stockholm—Rimbo
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
..................

Lån till Kinds härads järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg-mellan Borås
och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfvesta
järnvägsaktiebolag) ......

lag, för anläggning af järnväg
från Skara till Ki:
kulle och Vänern ......

Transport

*) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor äger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Reglementets

Årtal.

1886

§•

Transport

Lån till Svartälfs järnvägsaktiebolag,
för anläggning af
järnväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Tinnen...............

Lån till Fogelsta—Vadstena
—Ödeshögs järnvägsaktiebolag
för anläggning af järnväg
mellan Fogelsta och

Vadstena till Ödeshög ......

Lån till Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolag, för järnvägsanläggning
från Karlshamn
till Konneby ochGull bärna

.................................

Lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Östra Värmlands järnväg

med bibana........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle
järnvägsaktiebolag, för
anläggning af järnväg från
Mariestads järnvägsstation
till Gössäters järnvägsstation
med bispår ...............

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

(1887)

''1888

189CM

1887»

1888

18901

(1888)

•Il889(

U890J

1888

1889

1890
1893

1889-1893

(1890)

\1891/

Annuitet.

5 %

Räntefot.

47,

472

472 X

472

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.

341,000

824,915'')

300,000

1,102,250 *)

1,000,000

305,000

23,892,141

341,000

767,826

279,238

1,025,976

953,099

294,756

27,554,038

''1 Enligt kung!, bref af d. u/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

’) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.
Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band 9

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1902 års
			utbetalts.			Deioppei.		slut.
Årtal.
§•
		Transport						27,554,038	64
1886	16	Lån för anläggning af järn-
		väg mellan Yittsjö och Hess-leholm (numera öfvertaget af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............	1890-1892	5 %	47, X	404,000		390,431	87
1886	16	Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an-
		läggning af järnväg mellan Björndalsbron och Munkfors	/1891( (1892/	5 X	472 X	90,835	—	86,574	84
1886	16	Lån för anläggning af järn-väg från Klippan till Rös-tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............	/1892/ (1893/	5 X	472 X	290,000		276,398	98
1891	18	Lån till Malmö—Tomelilla
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla .........	/1892,1893/ (1894,1896)	5 X	472 X	1,300,000		1,272,191	76
1891	18	Lån till Norra Söderman-
		lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertelje med bibanor till Åkers
		styckebruk, Strängnäs, Ma-riefred och Igelstaviken......	1892—1896	5 X	472 %	1,800,000		1,781,595
1891	19	Lån till Hernösand—Sol-
		lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ...	1892—1895	5 X	472 X	2,350,000		2,350,000
1891	18	Lån till Norrköping—Söder-
		köping—Vikbolandets jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Norr-köping till Söderköping
		m. m..................................	1893—1895	5 X	472 X	653,000	—	635,138	13
		Transport	—	—	—		—	34,346,369	22

Eeglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1902 års
Årtal.
§•
		Transport	—	—	—		—	34,346,369	22
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lån gen ..............................	1895-1896	5 X	41/, %	1,247,000		1,220,325	47
1896	14	Lån till Östra Blekinge järn-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af järnväg från Gull-	fl897\| 1898} <1899^		47, X	537,500		534,812	50
		bärna station till Thorsås	5 %	—
1896	14	Lån till Klintebamn—Rom a
		järnvägsaktiebolag för an-läggning af järnväg från Klintehamn till Roma sta-	f18971
		tion ....................................	f1899} ''l90(r	5 X	47« x	213,250'')	_	213,250	_

1896	14	Lån till Markaryd—Veinge
		järnvägsaktiebolag, för an-läggning af järnväg från Markaryds station till Ye-	,1897. 1898} U90(r
		inge station........................	5 X	472 X	563,000*)	—	561,000	—

1896	14	Lån till Gottlands järnvägs-
		aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest-kinde och Tingstäde .........	fl 899j (1902/	5 X	472 X	119,0003)	—	118,029	62
1896	14	Lån till Sala—Gysinge—
		Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga-	(18991 1900}	5 X	472 X	1,545,500		1,545,500
		ström .................................	11901j
		Transport	—	—	—		—	38,539,286	81

'') Enligt kungl. bref af den 10/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr.
!) Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

") Enligt kungl. bref af den 7,, 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr.

Reglementets
Årtal.	§-
1896	14
1896	14
/1900	19(
(1901	18/
1896	14
1896	14
(1896	U\
(1901	17]

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Transport
Lån till östra Centralbanans
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Linköping öfver Rimforsa
och Kisa till Yimmerby ...
Lån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af järnväg från Roma
jernvägsstation å Gottlands
järnvägsaktiebolags järnväg
till Slite lastage- och hamnplats
i Othems socken......

Lån till Borås—Alfvesta
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg mellan

Borås och Alfvesta ............

Lån till Falkenbergs järnvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan
Holtsljunga och Limmared
Lån till Orsa—Herjeådalens
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Orsa station till Sveg i

Herjeådalen........................

Lån till Sköfde—Axvalls
järnvägsaktiebolag, för anläggning
af järnväg från
Sköfde till Axvalls station
åLidköping—Skara—Stenstorps
järnväg .....................

= 44,072,300: 30

(1899

1900

1901
.1902,

/1900)

(1902/

19011

1902/

1902

Summa

5 tf

47.

472 X

47. %

472 %

472 v

472

1,710,000

340,000

4,795,000 *)

505,000 2)

1,850,000»)

369,0004)

Kapitalåterstod
vid 1902 års
slut.

38,539,286

1,710,000

340,000

3,196,666

336,666

1,233,000

246,000

45,601,260

*) Hvaraf vid 1902 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,598,333: 34.
*) D:o vid d:o d:o kr. 168,333: 8 3.

*) D:o vid d:o d:o kr. 617,000: —.

7 D:o vid d:o d:o kr. 123,000:—.

till

1903 års Reglemente för Riksgäldskontor^.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får
icke utan Riksdagens samtycke med gifvas

............................................. Sid. 24. § 42.

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl....... » 21. §§34 35.

» » Riksdagens bibliotekarie äfven som

för eu hos honom anställd

vaktmästare...........................

» » riksgäldskontorets tjänstemanna personal

och vaktbetjäning ...

Aflöningar, anslag till....................................

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän

och vaktbetjäning .....................

Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning ......

Allmänna hypoteksbanken ..............................

Amortering, extra, af statsskulden ...............

» af statslån utan viss bestämd åter betalningstid.

.......................

» » 1894 års lån ........................

Amortissementsfonder.......................................

Annuiteter och räntor, anslag till ..................

Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster

vid riksgäldskontoret ........................

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .....................

Ansökningstid till lediga tjänster ..................

Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens
Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets

räkning af........................

Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande

och två deputerade..................

» s Riksdagens revisorers kansli och

vaktbetjäning ........................

» » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret
.................................

Bill. till Riksd. Prof. 1903. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

»	19.	§	32.
	23, 42.	§§	38, 92.
»	25.	§	46.
»	48.	—	—
»	46, 47.	§§	104—106.
»	40.	§	85.
»	4, 5.	§§	3—5.
»	28.	§	50.
»	5.	§	4.
»	4, 5, 29, 31.	§§	3, 4, 5, 51, 55.
»	4, 5, 25.	§§	3, 4, 5, 46.
»	43.	§	95.
»	34.	§	65.
»	43.	§	95.
»	36.	§	75.
	13.	§	16.
»	22.	§	37.
»	20.	§	33.
»	42, 43.	§§	92, 93.

Afå. 2 Band.

Bangårdsanordninqar i Stockholm, anslag till	Sid.	12, 15.	§§ 15, 21.
Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret Begrafningshjelp efter obemedlade tjänstemän	»	44.	§ 97.
och vaktbetjänte...............		23.	§ 40.
Behållningar, statskontorets.........	»	25.	§ 45.
Belöning för extra arbeten . .	»	23.	§ 39.
Bergverkstionden, villkor för upphörande af ...	»	24.	§ 44.
Berättelser, fullmäktiges...........	»	38.	§ 79.
» justitieombudsmannens	»	22.	§ 36.
» Riksdagens revisorers.... Besiktningar å riksgäldskontorets och Riks-	»	20, 38.	§§ 33, 81.
dagens hus ..............................	»	36.	§ 76.
Besvär öfver fullmäktiges beslut ..............	»	36.	§ 74.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny.........	»	40.	§ 88.
Bibliotek, Riksdagens..........................	»	19, 40.	§§ 32, 87.
Bibliotekarie, *> .................................... Borås—Alfvesta, lån till järnvägsanläggning	»	19.	§ 32.
mellan ..............................		11.	§ 11.
Brist i statskontorets inkomster fylles .........	»	16.	§ 24.
Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus Centralstation, Stockholms, anslag till provi-soriska anordningar vid .........	»	37.	§ 78.
	12, 15.	§§ 15, 21.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af............	»	39.	§ 83.
Deputerade, fullmäktiges ..............................	»	22, 33.	§§ 37, 64.
Diarium, ombudsmannens.............................. Dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitie-		36.	§ 75.
ombudsmansexpeditionen .........		22.	§ 35.
Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret	»	23, 43.	§§ 41, 94.
Enskilda järnvägar, låneunderstöd till............ Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid	»	6—11.	§§ 9, 10, 11
riksgäldskontoret........................	»	44, 45, 46.	§§ 98—103.
Ersättning för bestridande af lediga tjänster Expedition för undsättning åt docenten 0.	»	42.	§ 92.
Nordenskjöld, anslag till ............ Expenser för justitieombudsmannens och tryck-	*	16.	§ 23.
frihetskommitténs expeditioner ... Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för		22.	§ 36.
deras antagande » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgälds-		44.	§ 96.
kontoret .........		45.	§ 103.
» » » gratifikationer åt » » 21 åtnjuta ersättning för förrättande af		23.	§ 39.
ordinarie tjänst		42.	§ 92.

Flyttning shjälp för justitieombudsmannen........	Sid.	21.		§	34.
Fond för nytt riksdagshus ...........................	»	37.		§	78.
» » understödjande af odling af sänka
	trakter .......................................	» *	6, 13.	§§	8—	17.
Fordringar,	riksgäldskontorets .....................	»	5.		§	6.
>	» förteckning å...	>	52-	-68.		—
Fullmakter	för riksgäldskontorets tjänstemän...	»	42.		§	92.
»	granskning af riksdagsmännens ...	»	41.		§	89.
Fullmäktige	i riksgäldskontoret och deras
	suppleanter ...........................	»	50.		—	—
»	äga att af Kiksdagens revisorer
	begära råd och yttranden......		34.		§	66.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet .....................		34.		§	65.
»	antal för besluts fattande .........	»	35.		§	71.
»	arfvoden och resekostnadsersätt-
	ningar....................................	»	22.		§	37.
»	befattning upphör.....................	»	32.		§	62.
»	berättelser.................................	»	38.		§	79.
»	besluts öfverklagande ...............	»	36.		§	74.
»	deputerade.................................		22,	33.	§§	37,	64.
»	komplettering ...........................		32.		§§	59,	60.
»	ombud.......................................	»	33,	39, 40.	§§	64,	83, 85.
»	omröstningar ...........................	»	35.		§	73.
»	ordförande och vice ordförande	»	32.		§	58.
»	protokoll....................................		34.		9	67.
»	sammankomster ........................	»	34,	35.	§§	67-	-74.
»	sammanträden gemensamt med
	fullmäktige i riksbanken ......	»	40.		§	88.
»	ställande till ansvar..................	»	34.		§	65.
»	suppleanter .............................		50.			—
	» deras inträdande ...	»	32,	33.	§§	59,	60, 62.
»	särskilda uppdrag.....................	»	36-	-41.	§§	75-	-89.
»	tjänstledighet ...........................	»	35.		§	69.
	åligganden.................................	»	33.		§	63.
D	öfverläggningar ........................	2>	35.		§§	72,	73.
Förfall för fullmäktige .................................	»	35.		§	70.
Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till-
	gångar och behållningar.........	»	30.		§	52.
»	» 1888 års statslån ..................		4.		§	3.
»	» 1894 » » ..................	»	5.		§	4.
»	» 1900 » » ..................	»	5.		§	5.
Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter	»	26.		§	47.
»	» kronans hus i städerna	»	24.		§	43.
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för
	sterbhusen efter obemedlade
	tjänstemän m. fl. vid.........	»	23.		§	40.

betjänte vid riksgäldskontor	Sid.	23.	§ 39.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses ............		40.	§ 88.
Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan	»	12, 15.	§§ 14,	20.
Hallsberg—Motala—Mjölby järnväg, anslag till
inköp af.........		6.	§ 7.
Hufvudbok, riksgäldskon torets........................	»	31.	§ 55.
Hus, kronans, i städerna ..............................		24.	§ 43.
» Riksdagens och riksgäldskontorets ......	7)	18, 36, 37.	§§ 30,	76,
» ang. uppförande af nya för Riksdagen
och riksbanken m. m......................		37.	§ 78.
Hypoteksbanken, allmänna..............................	»	40.	§ 85.
Inkomster, riksgäldskontorets ........................		24—31.	$8 42-	-54.
Inlösen af förfallna obligationer och ränte-
kuponger.................................	»	3, 28.	§§ 2, 50, !
» » s. k. riksgäldssedlar ..................	»	4.	§ 2.
Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af
fullmäktige ....................................	»	40.	S 87.
Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens
hus .............................................	»	36, 38.	§§ 76,	82.
Inventering af låne- och säkerhetshandlingar...	»	36.	§ 75.
Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för.........	»	21.	8 34.
Justitieombudsmannens jämte den hos honom an-ställda kansli- och vakt-
betjänings aflöning ...	»	21—22.	§§ 34, § 36.	35.
» ämbetsberättelse .........	»	22.
» ämbetsresor..................	»	22.	§ 36.
» expedition, dess expen-
ser ...........................	»	22.	§ 36.
» insättande i ämbetet ...	»	40.	8 88.
Järnväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag
till inköp af ..............................	»	6.	§ 7.
Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för ...	»	6—11.	§§ 9-	11.
» statens, anslag till ........................	»	12, 15.	§§ 14,	15,
Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras för-
vältning m. m.........................	»	39.	§ 84.
Järnvägsbyggnader, statens, anslag till............	»	12, 15.	§§ 14,	15,
Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens	»	21.	§ 34.
» » riksgäldskontorets......	»	41.	§§ 91,	92.
» » aflöningen för ............	»	23.	§ 38.
Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1902
års slut utbalanserade ......	»	56 — 68.	- -
Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1902
års slut utbalanserade .........	»	52—55.	- -
Kassaförstärkning åt statskontoret..................	»	30.	% 54.

Kinda kanals aktiebolag, revision af............... Sid. 39. § 83.

Kompet en svilkor för riksgäldskontorets tjänstemän
....................................

Konstitutorial för tjänstemän ........................

Kontorsexpenser .............................................

Konvertering af äldre statslån........................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.........

> riksgäldskontorets, i riksbanken......

Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för

försäljning af........................

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af

Ledigheter bland fullmäktige ........................

Likvid mellan stats- och riksgäldsverken ......

Likvidations- och amortissementsfonder............

Lån, ang. ett för Riksbankens räkning i utlandet
upptaget....................................

Lånefond för rederinäringens understödjande...
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af

Lånerätt, riksgäldskontorets...........................

Lånerörelse, riksgäldskontorets .....................

Låneunderstöd åt enskilda järnvägar...............

Lönebesparing ................................................

Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af.........

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ......

Nordenskjöld, O., anslag till undsättning åt...

Obligationer, riksgäldskontorets .....................

O dlin gslånefonden ..........................................

Ombud, Konungens .......................................

» fullmäktiges ....................................

Omröstningar, fullmäktiges ...........................

Ordförande bland fullmäktige........................

» vice, bland fullmäktige ...............

» » fullmäktiges, utses af fullmäktige
själfva ...............

Papper, upphandling af.................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän

och vaktbetjäning...............

» » Riksdagens bibliotekarie och

den hos honom anställde vaktmästare.
......,......................

Pensionsstat vid riksgäldskontoret..................

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses

af fullmäktige.....................

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder

Protokoll, fullmäktiges .................................

» Riksdagens, tryckning af...............

»	44.	§	97.
	43.	§	94.
»	18.	§	30.
»	28.	§	50.
»	16, 17.	§§	25—27.
	30.	§	53.
	26.	§	47.
»	4, 29.	§§	2, 50.
»	32.	§§	59, 62.
»	25, 31.	§§	46, 57.
	4, 5, 29, 31.	§§	3, 4, 5, 51, 55.
»	28.	§	49.
»	15.	§	22.
»	36.	§	75.
»	28.	§	50.
»	30.	§	52.
»	6—11.	§§	9—11.
»	43.	§	94.
»	42.	§	92.
»	27.	§	48.
»	16.	§	23.
»	3, 28—30.	§§	2, 49—52.
»	6, 13.	§§	.8, 17.
»	35.	§	72.
»	33, 39, 40.	§§	64, 83, 85.
»	35.	§	73.
»	50.		—
»	50.	—	—
»	32.	§	58.
7>	38.	§	82.
y>	46, 47.	§§	104—106.
»	19.	§	32.
2>	49.		—
»	40.	§	86.
Tf	3, 29.	§§	2, 51.
»	34.	§	67.
»	38.	§	82.

Rederinäringens understödjande, lånefond för...	Sid.	15.	§ 22.
Redovisning af de till riksgäldskontoret in-
gående medel ........................	»	31, 32.	§§ 55-	-57.
ReseJcostnadsersättning för Riksdagens revisorer	»	20.	§ 33.
» » fullmäktige...............		22.	§ 37.
» » justitieombudsmannen	9	22.	§ 36.
Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag	»	39.	§ 84.
Revisionskostnader..........................................	»	20, 25.	§§ 33,	46.
Revisorer, Riksdagens, vid 1903 års stats-
revision och deras suppleanter	»	51.	- -
» » ang. utfärdande af kallelse till
deras första sammanträde...	»	38.	§ 80.
» » ang. inkallande af suppleanter	»	38.	§ 80.
» » råd och yttranden af dem äga
fullmäktige att begära.....		34.	§ 66.
» » traktamenten och resekostna-
der för..............................	»	20.	§ 33.
Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för-
vältning .......................................	»	39, 40.	§§ 83,	85.
Revisorernas berättelser.................................	»	20, 38.	§§ 33,	81.
Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för	»	37.	§ 78.
» ang. lån å 25 millioner kronor
till..........................................	»	28.	§ 49.
Riksdagens bibliotekarie.................................	»	19.	§ 32.
» hus .............................................	»	18, 36, 37.	§§ 30,	76,
» » ang. aflöning för vaktmästaren
vid m. m............................	»	18.	§ 30.
» » lokaler inom, få för vissa ända-
mål upplåtas .....................	»	37.	§ 77.
Riksdagsbiblioteket..........................................	»	19, 40.	§§ 32,	87.
Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för
vården af .....................	»	18.	§ 31.
Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond
för.......................................	9	37.	§ 78.
» nytt, ang. möblering af .........	»	37.	§ 78.
Riksdagskostnader..........................................	»	18, 25.	§§ 29,	46.
Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ......	»	40.	§ 88.
Riksdagstrycket .............................................	»	18.	§ 31.
Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.........	9	23, 43.	§§ 41,	94.
» fordringar för utbetalda lån	»	5, 56—68.	§ 6.
» fullmäktige........................	9	50.
» föremål..............................	»	3.	§ 1.
» hufvudbok ........................	»	31.	§ 55.
» hus....................................	»	18, 36.	§§ 30,	76.

Riksgäldskontorets inkomster och särskilda till -

gångar...........................	Sid.	24—31.	8S	42—54.
» kreditiv i riksbanken.........	»	30.	§	53.
» likvid med statsverket ......	»	31.	§	57.
» lånerörelse ........................	»	30.	§	52.
» obligationer........................	»	4.	§	2.
» räkenskaper........................		31.		55, 56.
s skulder..............................		3—5, 52—55.	§§	2—5.
» styrelse..............................	»	32—34.	§§	58—66.
» tjänstemannapersonal .........	»	41.	§	90.
» upplåning...........................	»	28, 30.	§§	50, 54.
» utbetalningar .....................		6—24.	§§	7—41.
» utlåning ...........................	»	30.	§	52.
» vaktbetjaning.....................	»	41.	§	91.
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ..................	»	4.	§	2.
Räkenskaper, riksgäldskontorets..................	»	31.	§§	55, 56.
Räntekuponger, inlösen af..............................		4, 29.	§§	2, 50, 51.
Sammankomster, fullmäktiges ........................	»	34—36.	§§	67—74.
Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang.
utfärdande af kallelse till	»	38.	§	80.
Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och
riksgäldskontoret gemensamma	»	37, 40.	§§	78, 88.
Semester för deputerade.................................	»	33.	§	64.
» » tjänstemännen vid riksgäldskon-
törst ....................................	»	42.	§	92.
Skiljaktiga meningar bland fullmäktige .........	»	35.	§	73.
Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfribetskommitténs expe-
dition....................................	»	22.	§	36.
» för Riksdagens behof............		38.	§	82.
Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för		3, 29.	§§	2, 51.
» riksgäldskontorets, förteckning å ......		52—55.	—	—
Stat, ajlönings-, för riksgäldskontoret ............	»	48.	—	—
» pensions» » ............	»	49.	—	—
Statsbanan Göteborg—Skee, ang. anslag till ...	»	12, 15.	§§	14, 20.
Statskontorets behållningar, aflämnas till riks-
gäldskontoret......	»	25.	§	45.
Statskontorets inkomster, brister i, fyllas ......	»	16.	§	24,
Statslån, äldre, konvertering af .....................	»	28.	§	50.
Statslån, 1888 års, ang. förräntning af.........	»	4.	§	3.
» 1894 års, ang. förräntning och amor-
tering af ....................................	»	5.	§	4.
» 1900 års, ang. förräntning af.........	»	5.	§	5.
Stockholms centralstation, anslag till proviso-
riska anordningar vid	»	12, 15.		15, 21.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess

förvaltning.................................	Sid.	39.	§ 83.
Styrelsen för riksgäldskontoret........................	»	32—34.	§§ 58-66.
Suppleanter för fullmäktige ...........................	>	50.	—--
» deras inträdande ........................	»	32.	§§ 59, 60, 62.
t> för Riksdagens revisorer ............		51.	—
» ang. inkallande af .....................	»	38.	§ 80.
Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ...	»	44, 45.	§ 98 o. tf.
Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt ut-
vecklin g af ...............	»	14, 15.	§§ 18, 19.
Telegrafverket, förskott till ...........................	»	17.	§ 28.
Tjänsteförsummelser, frågor rörande ...............	7>	44, 45.	§§ 98—103.
Tjänstemän vid riksgäldskontoret ..................	»	41.	§ 90.
» » » aflöning för ............	»	23.	§ 38.
» » » aflöningsstat för ......		48.	—
» » » antagande af............	»	44.	§ 96.
» » » besvärshänvisning för	»	45.	§ 102.
» » » entledigande af.........	»	44.	§§ 99, 100.
» > » pensionering af.........		46.	§§ 104—106.
» » justitieombudsmannens expedition	»	21.	§ 34.
Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande
och återbesättande af........................	>	43, 44.	§§ 95, 97.
Tjänstledighet för fullmäktige ........................	»	35.	§ 69.
» för tjänstemännen och vaktbetjä-
ningen.................................	»	42.	§ 92.
Torf industrien, ang. bildande af en lånefond
för understödjande af............	»	12.	§ 13.
Traktamenten, Riksdagens revisorers ............	»	20.	§ 33.
Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser	>	22.	§ 36.
Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill
hörande bihang ........................	»	38.	§ 82.
» af revisorernas berättelser ............	»	38.	§ 81.
Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser..................	»	22.	§ 36.
» » Riksdagens revisorers
berättelse ..................		20.	§ 33.
Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds-
kontorets obligationer...............	»	4.	8 2.
Understöd för obemedlade tjänstemäns sterb-
hus .............................................	»	23.	§ 40.
Undsättningsmedel vid missväxter ..................		27.	§ 48.
Uppdrag, fullmäktiges särskilda.....................	>	36—41.	§§ 75—89.
Upphandling af papper för tryckning af Riks-
dagens protokoll ........................	1)	38.	8 82.
Upplåning, riksgäldskontorets ........................	»	17, 28, 30.	§§ 27, 50, 54.
Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret......	»	6—24.	§§ 7—41.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper...... Sic

Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt

förskrifna statsobligationer ... »

Utlåning, riksgäldskontorets........................... *

Vaktbetjäning, justitieombudsmannens ............ »

» riksgäldskontorets..................... »

» aflöningsstat för........................ *

Vaktbetjäningens pensionerande........................ *

» tjänsteförsummelser och entledigande
........................... *

Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för

m. m........................................ *

» vid Riksdagens bibliotek, aflöning

för .......................................... *

Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret »
» » att kunna antagas till tjänsteman

vid riksgäldskontoret.................. »

Ålder stillägg för riksgäldskontorets tjänstemän »

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets

obligationer ................................. *

Öfverläggningar, fullmäktiges ........................ *

Örebro—From, ang. likvid af köpeskillingen

för bandelen mellan......... »

SI.	§ 56.
28.	§ 50.
30.	§ 52.
21.	§ 34.
41, 42.	§§ 91-93.
48.	—
46, 47.	§§ 104—106.
45.	§§ 101—103.
18.	§ 30.
19.	§ 32.
42.	§ 92.
44.	§ 96.
42.	§ 92.
4.	§ 2.
35.	§§ 72, 73.
11.	§ 12-

Bill. till Riksd. Vrot. 1003. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

1 Afd. 2 Vand,