utfärdadt vid slutet af 1893 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET

utfärdadt vid slutet af 1893 års riksdag.

Bill. till BiJcsd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2 och 3.

» fordringar för utbetalda lån §§ 4—6.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 7-15.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 16—19.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 20.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 21—24.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 25—35.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 36—48.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 49—51.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 52—60.

Fullmäktiges sammankomster §§ 61—68.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 69—88.

Riksgäldskontorets betjening §§ 89 och 90.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 91—95.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 96—101.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 102—105.

Allmänna bestämmelser § 106.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets^ Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar,

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning
stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en
annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna
valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån
främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att de inteckningar, som i Norbergs
jernvägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två bolaget beviljade
statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade förbindelser,
hvardera å 150,000 kronor, må dödas, så vidt de besvära det å en i statsrådsprotokollet
omförmäld, af kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren år
1878 upprättad karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref
75 qvadratstänger eller 2 tunnland 31,7 kappland, med vilkor att bolaget dessförinnan
å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten utgår med tre procent, till
Riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen afbetalt ett belopp af fem tusen
kronor.

§6-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp -

låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontor
anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébölags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

ko) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa ...........................................................................„ 350,810: 18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. » 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvanuämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 9.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railvvay company, limited", till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,
dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordnin -

gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

- a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma- •
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå, till dess''inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk Bih.

till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, 2

(RikBg.-kontorets reglemente.)

ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ Il Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggniugen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 12.

Riksdagen har år 1891 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån
åt Hernösands—Sollefteå jcrnvägsaMiebolag och utgå med ena hälften under år
1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos
Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är
fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor
böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under
de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsaulägguingar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående
paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893
beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 13.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kong!. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

:i. _: • i i: -f t, •. * , >[\\ i; . 1 i . ifl-f I * ] > •'' ti

§ U.

Som sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af
2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas
till kompletteringsarbeten å Luleå—G elliv ar a-banan och till inköp af rullande
materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891
häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,
behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor.

§ 15.

För fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka har sistlidne
års Riksdag anvisat dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000
kronor dels på Riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att al domkyrkan återgäldas
medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman,
af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående
oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning,
allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr äu styrkt blifvit, att
domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande.

Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen
utbetala nämnda lånebelopp, 40,000 kronor; hvaremot och enär detsamma blifvit i
riksstaten för år 1893 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma
ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts.

2:o. Under Innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens tclefonväsende ett
lånebelopp af eu million kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje

gång blifvit af Kong]. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från
första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets
medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 17.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Öfver-Luleå har
innevarande års Riksdag till Kongl. Majrts förfogande stält ett belopp af 800,000
kronor, att i mån af behof under år 1894 lyftas i Riksgäldskontoret, med rätt för
Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t så pröfvar nödigt, deraf använda högst
500,000 kronor till inköp af malmvagnar för Lulcå-Gellivara-banan samt att redan
under innevarande år i Riksgäldskontoret lyfta hvad som för dylikt inköp kan
inom sistnämnda belopp erfordras; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret
att omförmälda medel enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala.

§ 18.

Till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå
(Boden) har innevarande års Riksdag för år 1894 beviljat ett anslag af 3,700,000
kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 3,000,000 kronor,
att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 19.

Innevarande års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

■-.t* .[au / M-n/im i''^iri''ijvjoi''1:; j *yio

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 20.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 81.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 22.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 23.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Biksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut -

öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 24.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
ailöningar, förvaltningsutgifter, na. in.

§ 25.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 26.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 27.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882
års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för
bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ » 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän augifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, böjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

Jiih. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente).

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 28.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af
Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till
de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på
Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader,
som kunna föranledas af verkstälda resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser
om revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af
de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, hora äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 29.

Åflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda åflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttnin gshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För o van bemälda kansli- och vaktbetjening utgår åflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tre usen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro -

målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor* hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 30.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 31.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma

grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som
utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 58 omförmälda
uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen
kronor till den andre af Deputerade.

§ 32.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannaper sonal och vaktbetjening utgår,
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: l:o.

Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 33.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 34.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 35.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

atom lånefordringarne.

§ 36.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna Medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 37.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 38.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

c) för Dy It a svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 39.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalnings vilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 40.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1893 och 1894 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§ 51 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 41.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kong]. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 42.

Riksdagen har år 1892 medgifvit, att ett vid byte af mark mellan kronan
och Linköpings stad kronan såsom mellangift tillkommande belopp af 19,321
kronor 25 öre må användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna
för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt
Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, till följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att,
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala berörda belopp.

§ 43.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 44.

Riksdagen har dels år 1888 dels innevarande år bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande för -

sträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men
stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,
med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer,
räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret eger att till betäckande af dels det lånebelopp å 1,000,000
kronor, som innevarande års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla
telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels det belopp
af 800,000 kronor, som samma Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för anskaffande
af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Ofver-Luleå, försälja statsobligationer
till erforderligt belopp.

Innevarande års Riksdag har äfven bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1894 på Riksgäldskontoret
anvisade anslagsbelopp å 8,000,000 kronor till afslutande af arbetena å stambanan
mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd
ur 1891 års fond för lån till enskilda jernvägar.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående''osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af do medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse
lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i
landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 45.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta likvidation- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 46.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 47.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 48.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärlcning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 49.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ SO.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 51.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 52.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 53.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 54.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 55.

Fullmäktige äro förbundne att vid Eiksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 56.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författniug, att
kan, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 57.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att
med statslån understödt jern vägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets
skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Itiksgäldskontoret, användas
till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens
uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jern vägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontor et har inteckning till säkerhet för fordran, så
förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets
fordran af köpeskillingen varder betäckt.

§ 58.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller, två
Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel
till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa
dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,
hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut
varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan
Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-
eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja
tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton
dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets
värdepapper det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 59.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 60.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 61.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 62.

Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 63.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 64.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 65.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 66.

, Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 67.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 68.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 73.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

Rih. till Riksd. Prof. 181)3. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 5

(Riksg.-kontorctB reglemente.)

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarhyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 74.

Då Revisorer^ öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om R itc sgä Idsko n tor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 75.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag
då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar.

Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna
sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige
ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På
enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 76.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt den för Revisorerna
utfärdade instruktion innehåller, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernas angående statsverket och riksgäldskontoret
afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar,
hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande
Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 77.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protolcollets som hihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 78.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 79.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontor rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 80.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypotchsbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 81.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 82.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9
September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes
garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper
och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom
Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,
hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 83.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingavne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarue
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889

bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och lata verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 84.

Riksdagen har år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade
registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär
och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,
utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt
register till kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867
samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript
fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader
tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt
Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och
möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och
förslagsberäkniug öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande
må erfordras.

§ 85.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 86.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt >underdåniga yttrande''och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 87.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 88.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rått att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 89.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;

en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 90-

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§ 91.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 96
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 92.

Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 93.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 94.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 95.

Vid lediga tjensters tillsättande utuämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. in.

§ 96.

Om någon Riksgäldsleontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden
må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 97.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 98.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 99.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest pa ett
tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen
af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas
till suspension eller entledigande.

§ 100.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
’ Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, G

(lliksg.-kontorets reglemente.)

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 101.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 96 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 102.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjcningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 103.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 104.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer -

dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 105.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 106.

Några tillförne meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden angående Kiksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 10 Maj 1893.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Pelir Ehrenhcim, Carl Herslow,

n. v. Talman.

Kiksgäldskoutorets vid 1892 års slut utbalanserado skulder.

Reglemen-		Tiden, då för-
tets		bindelserna blif
			vit utfärdade.
Årtal.	§•
1866	5	Skulden för 1860 års pre-
		mielån mot obligationer å
		2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-
		förda till fem sjettedelar
		deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vs
1878	39	Obligationer för 1878 års
		jernvägslån å 1,500,000 £
		St. eller 37,650,000 Francs	1878 d. 15/b
1880	38	Obligationer för 1880 års
		jernvägslåns tre emissioner,
		tillhopaKr. 119,790,000, mot-
		svarande £ St. 6,600,000,
		Francs 166,320,000 eller
		Rmk 134,640,000 ...	1880 d. V«
1886	42	Obligationer för 1886 års
		jernvägslån å 72,000,000
		Kr. eller 81,000,000 Rmk,

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1892.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	Thlr 288,333 Va (Kr. 7 6 8,8 8 8 : 89)
4 %	j£ St. 887,840 {Francs 22,284,784 (Kr. 16,123,174: io)	—
4 %	\|Kr. 108,682,200 St. 5,988,000 Frcs 150,897,600 Rmk 122,155,200	—

Tiden, då för-	Räntefot.	Återstående kapitalskuld 1892.	den 31 December
vit utfärdade.	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1886 d. >/e	3 Va %	(Kr. 56,306,222: 22 (Rmk 63,344,500	—
1887 d. 30/i2 j t	3 6/io %	Kr. 23,155,500''	—
s		Kr. 26,666,666:87
. 1888 d. Vs 3	3 %	Rmk 30,000,000 \£ St. 1,470,000 (Frcs 37,020,000
i		[Kr. 35,003,lll:ii
r . 1890 d. Va s	3 Va %	\|Rmk 39,378,500 \£ St. l,929,546:io (Frcs 48,593,069	—:--
e 1891 cl. Vt e	4 %	—	(Kr. 7,200,000 (Fr. 10,000,000

Reglemen

Årtal. §.

1887

1888

1890

1891

1866

hvaraf till 1892 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 57,208,888,88
Kr. eller 64,360,000 Rrnk
Obligationer, ouppsägl
från innehafvarens sida,
men stälda att af Riksgäldskontoret
infrias efter sej
månaders föregången upp
sägning, å 30,000,000 Kr.
hvaraf till 1892 års slu

Kr. samt af en tredje emission
ålikaledes 10,000,000Kr
obligationer å 3,155,500 Kr,

ObligationeråRmk30,000,000
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda åt
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning ..

Obligationer för 1890 ärs

ä/9, motsvarande 40,000
Rrnk, 1,960,000 £ St. i

49,360,000 Francs........

Obligationer för 1891

''/t

1896, å

fallna d.

7.200.000, motsv

10.000. 000 Francs...
Obligationer, hvilka

Reglemen		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December
tets			1892.
			bindelserna blif	Räntefot.
Årtal.	§■		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet _	j 17 9 8 d. \|1811 d.3»/12	5 %		Kr. 10,125
1890	14	Obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo-teksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000	3 Va %
1890 d. 13/ä
1891	20	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000....
1892 d. 3»/4	3 V* %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88	1750 d. >/*	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)..	1815 d. ■/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mt!50,000 R:dr .	5 %
1778
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande Diverse skulder	1833 d. 31/i2	5 %	—	Kr. 140,889 > 1,995,690:87
1866	20	Fondför Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1866	21
1882 1866	3 22
1866	25
1869	77

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)
Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: ic
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
.................................

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1892.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

Summa Er.

2 6 6,7 0 5,7 6 3:29.

Inom linien balanserade skulder Er........ 33,254,314:04.

Bil. B.

Iliksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristine-hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ................................	118491	\ ,2 * \	3 %	37,500		6,750
			\|1854j	1 ränta. J
y>	43	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
y>	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		61,498	18

		Transport	—	—	—	—		96,248	18

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
! r Q • () } t •		Transport	—	—	—	—	—	96,248	18
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	5 %	4 %	50,000		21,959	01
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864		y>	25,000		15,813	22
		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»		40,000		25,354	14
		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes..............	1865	»		12,000		7,575	66
		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866	J»		25,000		16,991	48
. 7>		Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny bygg-nad för läroverket i Kalmar	1866	y>	»	40,000	_	27,155	60
3>	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868			40,000		28,122	58
J>	1482)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad
		Transport	—	—	—	—	—	239,219	87

’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1892 års
							slut.
Årtal.	§■
		Transport		—	—	—	—	239,219	87
		åt elementarläroverket der-städes...............	1867, 1868	5 %	4 %	20,000		14,246	86
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes.......	1867, 1868	»		140,000		99,639	79
»	1482)	Lån till Karlstads Domka-
!	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1868	»		40,000		29,016	35


	1483)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes...........	1868, 1869	»	»		13
40,000	32,344
1868	47 *)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration.................	1869	6 %	»	23,500		6,289	58
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes......	1873, 1875	5 %	»	20,000		16,697	39
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875		»	59,000	_	45,018	75

		Transport	—	—	—		—	482,472	72

*) Jfr § 1C mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Öl

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
15:«V C [		Transport	—	—	—		—	482,472	72
1882	17 i ; i	Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		26,825	50
1887 ( V	15 !)’ ! 1	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten......... = 538,024: 63	1888	»		30,000	—-	28,726	41
		b) Tomtreglering slån.
1866 1dt	142	Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867	6 %	»	50,000		15,752	05
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»	»	30,000		15,781	48
1877»)	7	Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		46,599	05
		Transport		—	—	—	—	616,157	21

») Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§.							slut.
		Transport		—	—-	__	_	616,157	21
/18 7 7	8	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda .....	1878, 1879		5 %	200,000		177,946	88
/1880			o Va	——
13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor ........< .	1881, 1882			200,000		183,715	99
		Lån till staden Luleå, för		»	—
1888	15
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	1889					100,000
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny	° %	4 %	1UU,UU0
		regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand	1890		»	200,000		200,000
		= 739,795: 45
		c) Lån till kanal- och
1866		slussanläggningar.
931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
		Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	428,686	37
»	942)\|	Lån till Kinda kanalaktiebo-
y>	118	lag, för utsträckning af Kin-
	143]	da båtled medelst kanalise-
		Transport	—	—	—			1,706,506	45

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; r

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente,

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
		Transport		—	- —-	—	—	1,706,506	45
		ring af Stångån från sjön	j 1865 \			r ,			■; i ’
		Rengen till Linköpingshamn	\1867-	5 %	3 %	437,500	—	359,692	05
1866	143'')	Lån till Dalslands kanalak-					7
		tiebolag,för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på					jAi r!
		Dalsland..............................	1868,1869	6 %	4 %	51,200	—	11,583	63
		= 799,962: 05.
		d) Lån till jernvägs-
		anläggningar.			:f,H i;
/1866	75	LåntillNorbergsjernvägsnya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	5 %	i y , '':.	150,000		45,453	01


		Lån tillNorbergs jernvägs nya
		aktiebolag, för fullbordan-	/1855/
		de af samma jernväg.........	/I856/	3 %	2 %	150,000	—	71,459	96
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	453,263	60
		Transport	—	—	—	—	—	2,647,958	70

*) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen-
tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1892 års
							slut.
Årtal.	§•
•! • -		Transport	—	—	—	—	—	2,647,958	70
1866	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan .....	1864	7 %'')	4 %	434,000	_	141,672	49
		Lån tillHelsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %		1,100,000		636,870	75
»		Lån till Kristianstad—Hess-	i { f ■
		lebolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och				i
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.................	1864, 1865		>	K fh : ‘ •; t 720,000		394,665	10
» .!	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-inan till Ystad.....................	»	»
1864—1866	2,450,000	1,433,410	14
»		Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866		»	1,200,000		696,362	31
		Transport	—	—	—		—	5,950,939	49

’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. u/ia 1886.

Reglemen -tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
		Transport	—		—	—	—	—	5,950,939	49
1866	82	Lån till Uddevalla—Veners-					’ ! ■ -1 * il’
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-			nu i	i .-■• ..ti [ jY «> i; ;{j
		devalla.................................	1865—1867	5 %	4 %	3,240,000 i ■ .	—	2,071,013	85
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-- läggning af jernväg mellan	[1872				*u?»_ i; ti''.	j.Y.j	tf
		städerna Karlskrona och	<[1873				y,} > u ''.1‘ a fi.
		Vexiö....................................	1874		5 % >)	41/* % i v.:	2,600,000 vn! t>7 It		2,142,898	02
»		Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-				: 1
		,{i -
		läggning af jernväg mellan	J1872[
		Krylbo och Norberg .........	[1873/	6 %	5 %	406,000	—	309,950	57
	»	Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873		T>		■■th Ui" 500,000		392,107	17
»	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-	[1874
		vika till Kil, mot skuldför-	jl875
		bindelse ..............................	1876		5Va %2)	»	5,000,000	—	4,563,514	86
	i
		Transport	—	—	—		—	15,430,423	96

’) So § 3 af 1886 åra Reglemente.
*) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1878

1891

1876

Transport

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 5,988,600
Kr., efter 90 %..................

Samma bolags obligationer
af den 3,/ia 1891 för inlösen
af utelöpande oinfriade
kuponger tillhörande
ofvannämnda obligationslån
af den ,5/i 1874 .........

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo
jern vägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck...

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts.

1878, 1879

1891

Annuitet.

5 %*)

* 2)

Räntefot.

5 %

4 %

,!•

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

6,078,240

1,707,800

1,865,000

1,750,000

Kapitalåterstod
vid 1892 års
slut.

15,480,423

5,389,740

1,707,800

1,750,446

1,655,512

25,933,923

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.
2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§■
		Transport		—		—	V —''		—	25,033,023	18
187G	5	Lån till Vislanda—Bolmens
'' '' • • '' '' :		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen.....................	{	1877) 1878		5 %'')	4 Va %	785,000		772,832	50
»		Lån till Gotlands jern vägs-
		aktiebolag, för anläggning		[1877]
		af jernväg från Visby till		1878
1 »	* \	Hemse kyrka.......................		1870		» *)	»	500,000	__	470,060	20
Lån till Södra Dalarnes jern-
(1870	13/	vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He-demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar
		till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak-		1870
		tiebolags jernväg jemte bi-		1880
		bana till Bispbergs grufve-		1881
		fält .............................		1882		> >)	»	2,375,000	_	2,263,535	01
1876	5	Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an-		(1870

		läggning af jernväg öfver		1880		* '')
		Fritsla till Borås...............		[l 881		»	2,600,000	—	2,477,075	17
1881	15	Lån till Lenna—Norrtelje
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala—
		Transport	—	—	—	—	—	31.028,226 06 1 J

’) So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Tiili. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 A fil. 2 Rand. 8

(Riksg,-kontorets reglemente.)

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§-
		Transport		__			- .		_	31,928,226	06
				1883
		Lenna jernväg och Norr-		1884				a)
		telje ..................		1885		5 %	4»/i *	746,197	94	746,197	94
1881	15	Lån till Siljans jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern-		1886
		väg till Insjön i Dalarne...	1883 — 1886			950,000	—	929,678	59
»	»	Lån till Skåne—Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och
		från Kattarp till Åstorp ...	1883-1886		»	1,500,000	—	1,467,913	56
		Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från
		Hvetlanda till Säfsjö sta-	118831
		tion å statens Södra stam-bana		1885 1886J				300,000		293,582	71
	y>	Lån till Finspong—Nors-holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern-vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors-

		Transport	—	—	—	—	—	35,365,598	86

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Reglemcn- tcts		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	35,365,598	86
		bolin—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	4 Va %	500,000		489,304	52
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	(1883-1885} } 1887 j	»	»	500,000		489,304	53
W	»	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga............	00 00 00 00 v*H 1-H	»		500,000		497,500
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till Åstorp .................................	(1885} \ 1886/			795,500		778,483	49
	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ..............................	1885	»	»	1,550,000		1,534,151	25
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Yenerns jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till	(1 887}
		Kinnekulle och Venern ...	\1888/		»	324,000		320,687	10
		Transport		—	—	—	—	39,475,029	75

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—		—	39,475,029	75
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed	/1887\	.
		m. m.	\1888J	5 %	4 */2 %	341,000		341,000
		Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ...........	OO 00 oo oo 00			a) 824,915		820,790	42
»	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte-borg ....................................	1887			2,068,000		2,046,854	70
>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Ödeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög	1888	>	»	300,000		298,500
	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Karls-hamn till Ronneby och				b)
		Gullbärna ...........................	»	»		1,120,250	—	1,101,175	—
		Transport		—		—	44,083,349 87

a) Enligt K. Br. af d, ”/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Er. 19,075: —.

Beglemen- tets	1 ■. ii>!''• ’ ......	riden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Käntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		44,083,349	87
1886	16	Lån till Mora—Venerns jern-
		vägsaktiebolag för anlägg ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg	(1889\			a)		900,000
		med bibana........................	\1892J	5 %	41/2 %	1,000,000	—	—
»	»	Lån till Mariestad—Kinne-
		kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår..................	1890	»		305,000		305,000
>	»	Lån till Wittsjö—Hessleholms
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mel-	/1890\			404,000		404,000
		lan Wittsjö och Hessleholm	\1892j	»	»	—	—
»		Lån till Skymnäs—Munkfors
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk-	J1891\			90,835		90,835
		fors ...............................	\1892j	»	»	—	—
»		Lån till Klippan—Utstänga jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Klippans station å Helsing-borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst-			b)		193,100

		ånga by .............................	1892	»		290,000		-
		Transport	I					45,976,284	87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 100,000: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 96,900: —

Reglemen tets -

Årtal. §

1891

	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1892 års slut.
Transport	—	—	—	—	—	45,976,284	87
Lån till Malmö—Tomelilla
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps
station till Tomelilla... Lån till Norra Södermanlands	1892	5 %	4 Va %	1,300,000	—	400.000	—
jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Ny-by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke-bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken ...............	»			b) 1,800,000		400,000
Lån till Hernösands—Sol-
lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef-				o)
teå ..				1,175,000		1,174,600
= 45,873,102: 74
Summa	—	—	—	—	—	47,950,884\|87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 900,000: —.

b) D:o vid d:o d:o Kr. 1,400,000: —.

c) D:o vid d:o d:o Kr. 400: —. Af det beviljade lånebeloppet, 2,350,000 Kr.,

eger bolaget rätt att under år 1893 utbekomma andra hälften eller Kr. 1,175,000.

Aflöningsstat för Kiksgäldskontorets tjensteman och v äkthetjening.

	Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 1 Kassör ............................................	4,400 4,400	—	1,600* 1,600	—	6,000 6,000	—
1 Kamrerare.............................................	4,000		1,600	—	5,600	—
1 Revisor.................................................	2,500	—	800		3,300	—
1 Kassabokhållare .............................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare ..................................	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist .....................	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare..............................	1,500	_	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ..............................	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare .........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare..........................................	600	—	100	—	700	—
Summa kronor] 25,300	—	9,100	—	34,400

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500:

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... * 500:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... > 100:

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från allöningsboloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg	4,400
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg	1,500	—
Summa kronor	5,900	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman	1,500
Förre Notarien August Neijber	3,000	_
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson	800	_
Förre Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist	575	—
Summa kronor	5,875	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Afiöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ..................................................................... " 5,900.

Pensionsstaten vid dito .............................................................••• ’’

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 10 Maj 1893.

V. A 1

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

Pehr Ehrenheim,

b. v. Talman.

För Andra Kammaren:

Carl Herslow,

n. v. Talman.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 10 Samt. 1 Afd, 2 Band,

(Riksg.-kontorots reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskontor,

välde af 1893 års Riksdag:

Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;

Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius, vice Ordförande;
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk;
Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm;

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Majrts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn,
Herr Otto Magnus Höglund;

Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog;

f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Wilhelm Odelberg.

Suppleanter:

Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld;
vice Häradshöfdingen, Herr G. J. August Wall;

Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta.

Revisorer af Stats-, Banko- och ltiksgiildsverken

vid 1893 års revision:

. ko In>6 £ -v mil ■/

? I i i WvfV.V* Äril K £ V V i‘J M ''

För Första Kammaren:

,U J, . .,,1 A ■ [!..l

Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Grefve Ludvig
Wilhelm August Douglas;

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman;

Öfversten i armén, Kommendören af Kongl. Maj:ts Svärdsorden l:a klassen, Herr
Carl Helmer Falk;

Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen;

Generalkonsuln, Kommendören af Kongl. Vasaorden ‘2:a klassen, Herr Edvard
Fränekel;

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Knut Axel
Samuel Akerhielm.

Suppleanter:

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Ivar Wijk;
Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Carl Gustaf Adolf
Kling spor;

Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oscar Wcstling.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen, Herr Jöns Bengtsson i Gullåkra;

* y>

Herr John Johnsson i Bollnäs;

Herr Peter Andersson i Högkil;

Herr Johan Erik Wikstén;

Herr Karl Edvard Holmgren;

Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Cad Vilhelm Collander.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Ollas Anders Ericsson i Ofvanmyra.

» Herr Friherre Werner Gottlob von Schwerin;

» Herr Ernst Beckman.

öfver

1893 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ...............

Aflöning för justitieombudsmannen
m. fl.........................

Sid. 22.
9 18.

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... »

b » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och

vaktbetjening............ »

Aflöningar, anslag till........................... »

Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetje -

ning ............................. »

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... »

Allmänna hypoteksbanken ..................... »

Amortering af 1888 års statslån......... »

» af statslån utan viss be stämd

återbetalningstid .... »

Amortissementsfonder .......................... »

Annuiteter och räntor, anslag till ...... »

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjenster vid riksgäldskontoret »
Ansvarsskyldighet, fullmägtiges............ »

17.

20.

23.

63.

42.

36.

24.

4, 26, 27.
4, 23.

40.

30.

§ 36.

§ 29.

§ 27.

§ 32.

§ 40.

§§ 103, 104.

§§ so.

§ 3.

§ 44.

§§ 3, 45, 49.
§§ 3, 40.

§ 93.

§ 59.

Ansökningstid till lediga tjenster......... Sid. 40.

Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens

............ » 32.

Arfvode för fullmägtige samt deras
ordförande och två deputerade
........................... j, 19

» b Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening...... » 18.

b b förrättande af tjenst i riks gäldskontoret.

................. » 39.

Befordringsgrunder vid riksgälds kontoret

............ » 40.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vakt betjente

.................... 5, 21.

Behållningar, statskontorets.................. » 23.

Belöning för extra arbeten .................. » 21

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ B 22.

Berättelser, fullmägtiges........................ » 34

b justitieombudsmannens ... » 19.

b Riksdagens revisorers...... » 18, 34.

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... » 32.

Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 41.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37!

Bibliotek, Riksdagens ........................... B 17 37

Bibliotekarie b ........................... B 17’

Bihanget till Riksdagens protokoll,

_ tryckning af........................ » 35.

Brist 1 statskontorets inkomster fylles » 15.

Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus.

....................... » 33.

Dalslands kanalaktiebolag, revision af » 35.

Deputerade, fullmägtiges ..................... b 49, 29.

Diarium, ombudsmannens..................... » 32]

Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor
......... » 21, 39.

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgäldskontor
........................ j, 41

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster .............................. » 39.

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs » 18.

Expenser för justitieombudsmannens
och _ tryckfrihetskomité^
expeditioner ........................ » 19,

§ 93.
§ «9.

§ 31
§ 28.
§ 91.
§ 95.

§ 34.

§ 39.

§ 33.

§ 38.

§ 74.

§ 30.

§§ 28, 76.
§ 70.

§§ 68, 100.
§ 86.

§§ 27, 85.

§ 27.

§ 77.

§ 20.

§ 72.

§ 78.

§§ 31, 58.

§ 69.

§§ 35, 91.

§§ 97—100.
§ 91.

§ 29.

§ 30.

Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren

för deras antagande Sid. b b b och vaktmästare, deras skiljande! från riksgälds-	40.	§ 94.
kontoret............	D	42.	§ ioi.
» » » »gratifikationer åt b b b båtnjuta ersätt- ning för förrät-tande af ordina-	B	21.	§ 33.
rie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsman-	D	39.	§ 91.
nen.................................	B	18.	§ 29.
Fond för nytt riksdagshus .................. b för understödjande af odling af	X)	33.	§ 72.
sänka trakter ...........................	D	12.	§§ 13.
Fordringar, riksgäldskontorets ............ b b förteck-	X)	5.	§§ 4-6.
ning å Fullmagter för riksgäldskontorets tjen-	X>	48—G2.	- -
stemän.............................. b granskning af riksdagsmän-	B	40.	§ 95.
nens................................. Fullmägtige i riksgäldskontoret och	X>	38.	§ 87.
b deras suppleanter ............ b ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt-	X>	66.
randen ..............................	B	30.	§ 60.
Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b antal för besluts fattande b arfvoden och resekostnads-	B	30.	§ 59.
X)	31.	§ 65.
ersättningar................	B	19.	§ 31.
b befattning upphör .........	B	29.	§ 56.
b berättelser........................	B	34.	§ 74.
b besluts öfverklagande......	B	31, 41.	§§ 68, 100.
b deputerade........................	»	19, 29.	§ 31, 58.
b komplettering..................	B	28.	§§ 53, 54.
b ombud..............................	X)	29, 36, 37.	§§ 58, 80,
b omröstningar................... b ordförande och vice ord-	B	31.	§ 67.
förande ........................	B	28, 66.	§ 52. -
b protokoll...........................	B	30.	§ 61.
b sammankomster............... b sammanträden gemensamt med fullmägtige i riks-	B	30-32.	§§ 61—68.
banken...........................	B	37.	§ 86.
b ställande till ansvar.........	B	30	§ 59.
b suppleanter .....................	B	66.

Fullmägtiges suppleanter, deras inträdande
.............................. Sid. 28.

» särskilda uppdrag............ » 32—38.

» tjenstledighet .................. b 31.

b åligganden....................... b 29.

b öfverläggningar............... b 31.

Förfall för fullmägtige ........................ b 31.

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
.......................... b 26.

Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter
... b 23.

b b kronans hus i

städerna ...... b 22.

Garantiförening, sågverksegarnes......... b 36.

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................ B 21.

Granskning af kassörens och kamerera rens

anteckningsböcker b 32.

b b ombudsmannens diarium b 32.

b b riksdagsmäns fullmagter b 38.

b b riksgäldskontorets räkenskaper.
.......................... b 27.

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riksgäldskontor
et ............... b 21.

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses B 37.

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af b 7.

Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya hus för Riksdagen,
riksbanken m. m. » 33.

Hernösands-Sollefteå jemn ägs aktiebolag,
ang. beviljadt låneunderstöd
åt ....... b 12

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan b 6.

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b 27.

Hus, kronans, i städerna ..................... b 22.

b Riksdagens.................................... b 16, 32, 33.

b b lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas b 33.

b riksgäldskontorets........................ b 16, 32.

b ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. m....... b 33.

§§ 53, 54.
§ § 69—88.
§ 63.

§ 57.

§§ 66, 67.

§ 64.

§ 46.

§ 41.

§ 37.
§ 82.

§ 34.

§ 69.
§ 69.
§ 87.

§ 49.

§ 33.
§ 86.
§ 8.

§ 73.

§§ 12-

§ 7.

§ 49.

§ 37.

§§ 26, 70, 71.
§ 71.

§§ 26, 70.

§ 73.

Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles..................................

b riksgäldskontOTets ...........

Inlösen af förfina obligationer och

räntekuponger..................

» b s. k. riksgäldssedlar .........

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige............

Inventarier i riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

.................................

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............

b Hudiksvall—Näs vikens, anslag
till inköp m. m. af...
b Luleå—Norska gränsen, ang.

inköp för statens räkning

af .......................................

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för
Jernväg sbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af
b enskilda, revision af

tf f ~ -----7 ------CD

Jernvågshypoteksfond, angående bildande
af en ...

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för...............

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
.............••••

b expedition och

dess expenser
b insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens b

b riksgälds -

Sid. 36.	§ 80.
D	64.	— —
D	15.	§ 20.
X>	22—27.	§§ 36-48.
D	3, 26.	§§ 2, 45.
»	4.	§ 2.
D	37.	§ 85.
D	32, 35.	§§ 70, 77.
X>	32.	§ 69.
D	7.	§ 8.
J>	6.	§ 7.
X>	8, 13, 14.	§§ 9, 14, 17.
I>	8—12, 24, 29.	§§ 10—12, 44,
S>	5.	§ 6.
i>	29, 35.	§ 57, 79.
D	14, 24.	§§ 17, 18, 44.
D	5.	§ 6.
»	18.	§ 29.
»	18.	§ 29.
! I>	19.	§ 30.
D	19.	§ 30.
D	19.	§ 30.
D	37.	§ 86.
»	18.	§ 29.
I)	38, 39.	§§ 89, 90.

Bih. till Bilesd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorete reglemente.)

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets
vid 1892 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1892 års slut utbalanserade.
..........................

K assa för stärkning åt statskontoret......

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ...

Konstitutorial för tjensteman...............

Kontorsexpenser.....................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål..............

» f telegrafverkets oförutsedda
utgifter................

» riksgäldskontorets, i riksbanken
....................................

Kronolågenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheter bland fullmägtige ..............

IAnköpings stad, ang. byte af mark
mellan kronan och;
samt användande af
den kronan tillkommande
mellangift för
Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidation- och amortissementsfonder
Luleå—Norska gränsen, ang. inköp
m. m. af iernväg mellan

o J IT)

L,an, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ...
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af

Sid.	48-	-62.	■ • ;. -A*
x>	44-	-47.
V	15,	27.	§§ 20, 48
X>	35.		§ 78.
X>	40.		§ 94.
»	40.		§ 95.
»	16.		§ 26.
J>	24.		§ 44.
»	15,	16.	§§ 21-24,
X>	15.		§ 23.
»	15.		§ 21.
»	15.		§ 22.
X>	16.		§ 24.
X)	26.		§ 47.
X>	23.		§ 41.
X>	35.		§ 77.
X)	4,	26.	§ 2, 45.
X>	23.		§ 40.
D	28.		§ 53.

X)	24.	§ 42.
B	23, 28.	§5 40, 51.
X)	4, 26, 27.	§§ 3, 45, 49,
X)	8, 13, 14.	§§ 9, 14, 17,
X)	5.	§ 6.
X)	32.	§ 39.

Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... Sid.

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar B

Lönebesparing........................................ »

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b

Löneskihiadsersättning........................... »

Mellangift, ang. användande af den kronan
tillkommande för byte

af mark med Linköpings stad b
Missväxter, behöfvandes undsättning vid b
Norbergs jernväg, ang. dödande af inteckningar
i ................ ®

Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags.

....................... »

» riksgäldskontorets........... B

» ang. preskriptionstiden för b

b svenska statens, skola till

ett belopp af högst sju
millioner eventuelt tillhandahållas
riksbanken... b

Odling slånefonden ................................. ®

Ombud, Konungens............................... »

b fullmägtiges ............................ »

Omröstningar, fullmägtiges................... ®

Ordförande bland fullmägtige............. »

b vice b b ................ ®

» » fullmägtiges, utses af full mägtige

sjelfve bland sig B

Papper, upphandling af................. »

Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman
och vaktbetjening b
b af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom

anstälde vaktmästare... »

Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... b

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af fullmägtige b

Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................ »

Protokoll, fullmägtiges .......... »

B Riksdagens, tryckning af ... b

b Riksdagens från och med år

18G7, ang. upprättande af

b Rikets ständers 1809—1866,

ang. upprättande af ett

sakregister till.................. b

Redovisning af de till riksgäldskontoret
ingående medel....... b

24, 26, 27.	§$ 44, 46, -
8—12, 24, 29.	§§ 10-12,
39.	§ 91.
20.	§ 32.
39. .1. :	§ 91.
24.	§ 42.
24.	§ 43.
5.	§ 5.
5.	§ 6.
3, 24 26.	§§ 2, 44, -1
26. ö’** 1 Luv	§ 2, 45.
38.	§ 88.
12, 14, 24.	§§ 13, 19,
31.	§ 66.
29, 36, 37.	§§ 58, 80,
31.	§ 67.
66.	- -
66.	—
28.	§ 52.
35.	§ 77.
42, 43.	§§ 102—1(
17.	§ 27.
64.	- -
36.	§ 81.
3, 26.	§§ 2, 45
30.	§ 61.
35.	§ 77.
37.	§ 84.
36.	ce ©
27, 28.	§§ 49-51

Redovisning för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

.......

med bihang 1809—1866.......

» till kamrarnes protokoll med
bihang, från och med år 1867;

ang. upprättande af..............

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ......

» för fullmägtige

» för justitie ombudsmannen

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

.............

Revisionskostnader..................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1893 års

statsrevision ............

» » ang. utfärdande af

kallelse till deras första
sammanträde......

» » deras suppleanter....

» » råd och yttranden af

dem ega fullmägtige

att begära..................

» » traktamenten och

resekostnader för.....

» utses af fullmägtige för

granskning af Strömsholms
nyam.fl.bolags samtallmänna
hypoteksbankens förvaltning

Revisorernes berättelser.......................

Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............

» ang. uppförande af nytt

hus för..............................

Riksdagens bibliotekarie.......................

» hus......................................

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas

Riksdagsbiblioteket.................................

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

byggnadsfond för............

» ang. uppförande af nytt

Riksdag skostnader..................................

Riksdags- och revisionskostnader.........

Riksdagsort, fullmägtigesyttrande derom
Riksdagstrycket.......................................

Sid.	27.	§ 49.
B	36.	§ «3.
B	37.	§ 84.
B	18.	$ 28.
B	19.	§ 31.
B	19.	§ 30.
B	35.	§ 79.
B	18, 23.	§ 28,
B	67, 68.	—
B	34.	§ 75.
B	67, 68.
B	30.	§ 60.
B	18.	§ 28.
B	35, 36.	§§ 78,
B	18, 34.	§§ 28,
B	38.	ce Ce
B	33.	§ 73.
B	17.	§ 27.
B	16, 32, 33.	§§ 26,
B	33.	§ 71-
B	17, 37.	§§ 27,
B	33.	§ 72.
D	33.	§ 73.
B	16, 17, 23.	§§ 25,
B	23.	§ 40.
B	37.	§ 86.
B	35.	§ 77.

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa B fordringar för utbe-	D	21, 39.	§§ 35, 91.
tald a lån....................	B	5, 6.	§§ 4-6.
» fullmägtige ............... Sid.	66.	—
i) föremål .....................	D	3.	§ 1-
» förvaltning ...............	X)	28—30, 43.	§§ 52—60, 106.
b hufvudbok ................	B	27.	§ 49.
» hus ............................ b inkomster och sär-	D	16, 32.	§§ 26, 70.
skilda tillgångar ....	»	22—27.	§§ 36—48.
b kapitalfordringar .....	X)	48—62.	—
» kapitalskulder ..........	B	44 47.	—
» kreditiv i riksbanken	X)	26.	§ 47.
» liqvid med statsverket	X)	23, 28.	§§ 40, 51.
» lånerörelse..................	X)	24, 26, 27.	§§ 44, 46, 48.
» obligationer ..............	X)	3, 24, 26.	§§ 2, 44, 45.
b räkenskaper ..............	D	27.	§ 49.
b » utdrag ur	B	27.	§ 50.
» skulder .....................	X)	3.	§ 2.
b styrelse .....................	D	28—30.	§<i 52—60.
» tjenstemannapersonal	X)	38.	§ 89.
» upplåning .................	X)	24, 27.	§§ 44, 48.
» utbetalningar ............	D	6—21.	§§ 7-35.
b utlåning ....................	B	26.	§ 46.
b vaktbetjening ...........	X)	39.	§ 90.
Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.........	X)	4.	§ 2.
Räkenskaper, riksgäldskontorets .........	D	27.	§ 49.
b b utdrag af	X)	27.	§ 50.
Räntekuponger, inlösen af....................	X)	4, 24, 26.	§§ 2, 44, 45.
Sakregister till htikets ständers protokoll	x>	36.	§ 83.
Sammankomster, fullmägtiges ............. Sammanträden, b i banken och riksgäldskontor	D	30—32.	§§ 61—68.
gemensamma...............	D	37.	§ 86.
Semester, angående aflöning under...... Skara domkgrkas restaurering, ang. an-visadt lån för full-	»	64.
bördande af............ Skrifmaterialier för justitieombudsman-nens och tryckfrihets-	B	13.	§ 15.
komitdns expedition...	»	19.	§ 30.
för Riksdagens behof Skulder, riksgäldskontorets, preskrip-	X)	35.	§ 77.
tionstid för............................. Skulder, riksgäldskontorets, förteck-	D	3, 26.	§§ 2, 45.
ning å................................. Stambanan Vännäs—Öfver-Luleå, ang.	X)	44—47.	- -
anslag till ........................	n	14, 24.	§§ 17, 18, 44.

Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret
» indragnings-, » b

» pensions-, b »

Statskontorets behållningar, afleranas till
riksgiildskontorct
» inkomster, brister i, fyllas

Statslån, äldre, konvertering af............

» 1888 års, ang. amortering af

Statsobligationer......................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning.........

Styrelsen för riksgäldskontoret ...........

Suppleanter för fullmägtige.................

b deras inträdande...............

» för Riksdagens revisorer
Suspension af tjensteman och vakt betjening.

......................

oagverksegarnes garanti jorening............

Telefonväsende, statens, ang. lån för
fortsatt utveckling af

Telegrafverket, förskott till..................

Tjensteförsummelser, frågor rörande....

Tjenstemän vid riksgäldskontoret .......

» b b aflöning för...

» » » aflöningsstatför

b b b antagande af...

b b b besvärshänvisning
för...........

»bb entledigande af
» b » pensionering af

b vid justitieombudsmannens

expedition...........................

Tjenstår, lediga, bestridande och återbesättande
af..........................

Tjenstgöringspenningar..........................

Tjenstledighet för fullmägtige .............

» för tjenstemännen och

vaktbetjeningen.......

Traktamenten, Riksdagens revisorers
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang....

» af revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för justitieombudsmannen
s berättelser
B för Riksdagens re visorers

berättelse

D	63.	i . - -
X)	64.	-- -
X>	64.	—
Sid.	23.	§ 39.
X>	15, 27.	§§ 20, 48.
X)	24.	§ 44.
X)	4.	§ 3.
X)	38.	§ 88.
X>	35.	§ 78.
5)	28—30.	§§ 52—60.
V »	OD. 28, 29.	§§ 53, 54, 56.
X)	67, 68.	—
»	41.	§§ 96, 97, 99, 100.
X)	36.	§ 82.
X)	13, 24.	§§ 16, 44.
»	16.	5 24.
X)	41, 42.	§§ 96-101.
X)	38.	§ 89.
X)	20.	§ 32.
X)	63.	- -
X)	40.	§ 94.
D	41.	5 ioo.
D	41.	§§ 97, 98, 100.
X>	42, 43.	§§ 102—105.
D	20.	§ 32.
X)	39, 40.	5§ 91—95.
X)	17, 20, 63.	§§ 27, 32.
X)	31.	§ 63.
)>	40.	§ 92.
»	18.	§ 28.
5)	19.	§ 30.
X)	35.	§ 77.
X)	18, 34.	§ 28, 76.
»	19.	§ 30.
)>	18.	cd CM

Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obligationer
.........................

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................

Undsåttningsmedel vid missväxter.......

Uppdrag, fullmägtiges särskilda .........

Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll
Upplåning för riksgäldskontorets rökning.
.....................................

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus...............

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor
......................

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.
......................................

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................

Utlåning, riksgäldskontorets ................

Vaktbetjening, justitieombudsmannens

» riksgäldskontorets.......

» aflöningsstat för............

Vaktbetjening ens pensionerande............

Vaktbetjening ens tjensteförsummelser...

» entledigande...............

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,

aflöning för..................

Varningar för tjensteförsummelser......

Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor.
................................

» » att kunna antagas till tjen steman

vid riksgäldskontoret
Vännäs—Öfver-Luleå, ang. anslag till
inköp af rörlig materiel
till bansträckan
mellan............

» • j> ang. d:o för afslu tande

af arbetena å
stambanan mellan

A Ider stillägg...........................................

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets
obligationer......

Öfverläggning ar, fullmägtiges .............

Sid.	4.		§ 2.
J>	21.		§ 34.
7)	24.		§ 43.
S>	32-	-38.	§§ 69—88.
D	35.		§ 77.
»	24,	27.	§§ 44, 48.
»	33.		§ 71.
X>	6-	-21.	§§ 7-35.
7>	27.		§ 50.
D	26.		§ 44.
J>	26.		§ 46.
7>	18.		§ 29.
3>	39.		§ 90.
D	63.		— —
D	42,	43.	§§ 102—105,
»	41.		§§ 99, 100.
»	41,	42.	§§ 99—101.
D	17.		§ 27.
7>	41.		§§ 96, 99.
7)	20.		§ 32.
X>	40.		§ 94.

D	14, 24.	§§ 17, 44.
D	14, 24.	§§ 18, 44,
J>	17, 18, 63.	§§ 27, 29
7)	4.	§ 2.
7)	31.	§ 67.