utfärdadt vid slutet af 1891 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLD S-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1891 års riksdag.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2—d.

» fordringar för utbetalda lån §§ 5—9.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 10-15.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 16—20.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 21.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 22—25.

Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 26—36.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 37—48.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 49—51.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 52—60.

Fullmäktiges sammankomster §§ 61—68.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 69—87.

Riksgäldskontorets betjening §§ 88 och 89.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 90—94.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 95—100.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 101—104.

Allmänna bestämmelser § 105.

Reglemente för Riksgäldskontor.

§ i Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och *

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret^ skulder.

§ 2-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvare!! stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje iunehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, höra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets sladder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

1889 års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent
statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets för valtning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt
från och med år 1890, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra

procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre,

af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas
till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp
tid efter annan.

Innevarande års Riksdag har beslutit, att under år 1892 skall till den under
Riksgäld skontorets förvaltning stående fonden för extra amortering af statsskulden,
förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags beslut bör till densamma
ingå, utbetalas ett belopp af 255,000 kronor.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å Indika,
för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å Indika fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 6.

Sistlidne års Riksdag har dels berättigat Borås jernvägsaktiebolag att,
med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala
300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna
utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle,
då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet
jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre
tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af
lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas
samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen
gäldas, eller år 1906.

§ 7-

Innevarande års Riksdag har dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, på sätt Fullmäktige må pröfva lämpligt, tillse, att styrelsen för Bergslagernas
jernvägsaktiebolag i främsta rummet erlägger förfallen och hädanefter förfallande

ränta å bolagets obligationsskuld till Riksgäldskontor! och först, sedan räntan
blifvit vederbörligen gulden, verkställer amortering derå,

dels och bemyndigat Fullmäktige att för de till nämnda bolags 5 procent
obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas,
medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande till
oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll göras derom,
att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess det obligationslån för
oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmäles, blifvit till fullo återbetaldt;
att derefter amortering af 5 procent obligationslånet skall ega rum; samt att slutbetalning
af lånet skall vara till fullo verkstäld senast år 1920 med rätt för bolaget
att redan efter ingången af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex
månader efter i allmänna tidningarne skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet hörande
förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst ett kupongskuldens
nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den beskaffenhet,
som inhemtas af följande formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle
utfärdas.

Formulär.

“/Serie. N:°.

Till innehafvaren af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
senast den 15 januari 1912 på sätt, som angifves i omstående utfästelse,
Kronor med fyra procent årlig ränta från den 15 januari 1892 till dess betalning
sker.

Räntan erlägges den 1 januari och 1 juli.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången
af år 1900 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna tidningarne skedd
uppsägning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla gernas

Jernvägsaktiebolags för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger tillhö -

rande obligationslånet den 15 januari 1874 upplagdt lån å Kronor
deladt i

för -

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande lån gjort
följande

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:
att, så länge denna skulförbindelse är utelöpande, icke verkställa amortering
å bolagets obligationslån den 15 januari 1874, ej heller företaga någon utdelning
till aktieegarne;

att, sedan annuiteten å Jernvägsbolagets statslån och räntan å dess obligationslån
blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning till
gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till sistberörda
räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års öfverskott till
att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar;

att med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå, sedan full ränta å
denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af bolaget i utbyte
mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda obligationslån utfärdade
skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 juli verkställa densamma efter
inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen i föregående juni
månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres i allmänna tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande, i taka
händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse å
Kronor

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid, fullgöra
sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jernvägsaktiebolag sig att ränta å denna
skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit i iakttagandet
af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af bolagets nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
Dess Styrelse:

§ 8.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att den inteckning, som till säkerhet
för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag meddelats i bolagets jernväg,
må dödas, så vidt den afser ett af kommissionslandtmätareu M. C. Liander den
23 april 1881 å kartan öfver exproprierad jord till Gotlands jernväg inlagd!,
å södra sidan af Visby hamn beläget område om 8,85 qvadratref, med vilkor
att Visby stad till styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag aflemna!’ förbindelse,
som af nämnda styrelse tillställes Fullmäktige i Riksgäldskontor för att,
så länge staten eger fordran hos jernvägsaktiebolaget, af dem förvaras, af innehåll
att, derest trafiken å Gotlands jernväg framdeles klöfver en utvidgning af
spårsystemet vid Visby hamn, staden skall utan ersättning afstå den mark, som
för jernvägens behof i nyssnämnda hänseende kan erfordras.

§9-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor, att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj. t faststödd bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erliölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af ar 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 10.

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

Ro) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15

Bih. till Biksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: —

„ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ Il Riksdagen

har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 12.

Sistlidne års Riksdag har

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid eu af maskiningeniören Y. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels oclc anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kong! Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 13.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg av har 188G års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 14.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 15-

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgcäldskoutorel; anvisade utgifter.

§ 16.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret
att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett
lånebelopp af en million kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje
gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas
och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande
till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från
första lyftningsdagen åtei''gäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets

medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad
förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 17.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik
och denna banas utrustning med erforderlig trafihnatericl bär innevarande års Riksdag
för år 1892 beviljat ett anslag af 1,823,000 kronor och deraf till utgående från
Riksgäldskontoret anvisat 1,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 18.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå
under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så
att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett
efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar
anvisa af Kong], Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga
kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,
hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, hör utgöras af tecknadt eller inhetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för
hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,
dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg
senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,
med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom
de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke
beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp
med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den
ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

G:o) att Kong]. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot
i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en
revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kong!. Maj:t så
prötvär lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som star under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäld skontoret att behörigen utbetala de
belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 19.

Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande
ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån
åt Hernösands—Sollefteå jernvägsalctiebolag och utgå med ena hälften under år
1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos
Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är
fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag
innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor
böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under
de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda
jernvägsanläggningar blifvit af innevarande Riksdag stadgade och i nästföregående
paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret
att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1892
beviljade belopp af 1,175,000 kronor.

§ 20.

I anledning af en utaf Kongl. Maj:t till innevarande års Riksdag aflåten
proposition har Riksdagen medgifvit, att af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer
till nominelt belopp af tre millioner kronor, löpande med 3^2 procent årlig ränta
och i öfrigt af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till allmänna hypoteksbanken
såsom grundfond öfverlemnade obligationer, må, för att Dereda Aktiebolaget
SågverJcsegarnes Garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet i enlighet med
de i gällande reglemente och bolagsordning innefattade bestämmelser under ytterligare
10 år utöfver den hittills faststälda tiden, vid den löpande oktrojeus utgång
afsättas att utgöra bolagets garantifond i utbyte mot de obligationer, som för

enahanda ändamål nu äro till bolaget öfverlemnade och hvilka vid nyssnämnda
tidpunkt böra till Riksgäldskontoret återställas.

Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och behörigen
enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

3:o. Med statsvegleringen gemenskap egande utgifter.

§ 21.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 22.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lcreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr hrytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 23.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till eu million fem hundra tusen kronor.

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 10 Sund. 1 Åfd, 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontor upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 25.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong]. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltniugsutgifter, ni. in.

§ 2G.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 27.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen
hänförda utgifter,

§ 28.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår från och med år 1891 ett årligt anslag af tre tusen kronor;
och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek
samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön

och tjenstgöringspenningar ..............

....................... kronor 2,500: —

....................... „ 1,500: —

kronor 4,000: —

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600

tjenstgöringspenningar

100

kronor 700

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor- angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 29.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ BO.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträdaj så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöning en med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 31.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 32.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 33.

Aflöningen för Bilcsgäldskontorets tjenstemannapersonal Och väMbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställa aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o, Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 34.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som adagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
undel1 ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktig6
icke tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 35.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 36.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter ernbets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Geneialassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade arliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 37.

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 38.

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 39.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga
verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år
1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande
vilkor och förbehåll:

a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844
kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under bvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så egen Riksgäldskontor att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontor inbetalas.

§ 40.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontor att i afräkning å Riksgäldskontor tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 41.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontor att, i mån af behof, under
åren 1891 och 1892 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontor förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,
kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontor
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt
§51 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöfas det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 42.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter ingöte
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde
beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra
mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning
inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd
tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde
inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående
köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den
29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning
jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande
medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1
Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

■ Innevarande års Riksdag har medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre
kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens
användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering
till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke
omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,
rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades
under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de
egendomar, om hvilkas försäljning på grund af innevarande års Riksdags medgifvande
beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att
uppå Kongl. Maj:ts reqvisition samma medel utbetala.

§ 48.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna shördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 44.

Riksdagen har dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar
till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut
må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof
försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda
att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning,

med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot
och uppsägningstid.

Nästlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning
af de till utgående år 1891 på Riksgäldskontoret anvisade 1,000,000 kronor
till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar.

Riksgäldskontoret eger att till betäckande af dels det belopp, som Kongl.
Maj:t kan komma att för inköp af jernvägen mellan Lideå och norska gränsen lyfta
af de för sådant ändamål af sistlidne års Riksdag å Riksgäldskontoret anvisade
medel, högst 7,000,000 kronor, dels det lånebelopp af 1,000,000 kronor, innevarande
års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen
för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, försälja statsobligationer till erfoderligt
belopp.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning
af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1892 på Riksgäldskontoret
anvisade anslagsbelopp å 1,000,000 kronor till en bibana från norra stambanan
vid Mellansel till Örnsköldsvik och denna banas utrustning med erforderlig trafikmateriel,
å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur innevarande års fond för lån till
enskilda jernvägar samt å 1,175,000 kronor till lån åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen
föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret
utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut,
som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige
skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka
böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse

lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond
samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst
ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer
må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta,
det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för
att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige,
om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder
i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas,
äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på
samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna
inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 45.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, Skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 46.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 47.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglemente!
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 48.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 49.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amor tis sementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements -

fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 50.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 61.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 52.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 53.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 54.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 55.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret ''gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 56.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kominer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-lefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

1-iirXijiii''ivh.;;; - ■< O-rc; ptnoi\ ;j• ■■ ''iö£ 1 Homo -jri.7u tillit

§ 57.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande
Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,
uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara,
att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af
köpeskillingen varder betäckt.

§ 58.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 67 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäk -

tiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes b ohöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 59.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 60.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre -tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 61.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutua gång sådant
foidia, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 62.

Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden höra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras.

§ 63.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 64.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande åt ledighet sig anmält,genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tilikännagifva.

§ 65.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 66.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 67.

Yppas under Fullmäktiges öfverlägguingar skiljåktighci i meningame, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild^ afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsuat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

ctoo t''(i -ed Eflgii''fb(j {;/ obR-idti/qeU kpxv* Jk de g rvdii-t ;.n y,r..au:<‘ttn h"if

§ 68.

Öfver Fullmäktiges heslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eget1 den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Éevisorerne3 näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Statsutskottet öfverlemuas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

ijiii -.Fn r.i .mi/ itiiniib: el ml In n-b.mii: r.ib.n: i-!. . gimrlulodJ» avtJilv

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven -

tera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga hane- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvithet jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma vårda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider., då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvud,staden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om sfi erfordras, reparerade.

§ 72.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G, 1887 och 1888
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för in -

rymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

§ 73.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppföx-ande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna
å egendomen n:o G i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 74.

Riksdagen har år 188G åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de byster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven
Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 75.

Då Revisorcrne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 76.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 77.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangeis tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventaricpersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tiycknings- med flere
arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontor^ tjonstemän,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 78.

Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat är granskas utaf två revisorer, af hvilka den me bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands hanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kindci banals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse eu revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 79.

Då de bolag, som för jernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 80.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankous förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

,, .. , , § 81. ,,‘ ,

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 82.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garanti -

förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

( .:• >miIi!e''.! fi 1:0!) r.viiul ii,T,i. n ‘i ‘I Hill •,J•>i

§ 83.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststählt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1S66,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889
bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 84.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag fastställa, tillkommer Fullmäktige i Riksgäidskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 85.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bär samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta hanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 86.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 87.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
in. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 88.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare•
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 89.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 90.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 95
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

Bill. till Riksd. Frat. 1891. 10 Samt. 1 Afd. 2 Rand. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 91.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 92.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 93.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till oinbudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 94.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande
; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 95.

Om någon Biksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, mod förlust åt hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 96.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
föi hållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 97.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 98.

Om någon af vahtbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omstäudigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 99.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras’
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sadant beslut, blir ledig, far, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 100.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses halva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 95 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses deri extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 101.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 102.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 103.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han vant i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 104.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter valdmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 105.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontor^ förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1891.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Pelir Ehrenheim,

n. v. Talman.

O. Röding,

n. r. Talman.

Bil. Å.

Riksgäldskontorets vid 1890 års slut utbalauserade skulder.

Reglemen- tets
Årtal.	§■
1866	5
1878	39
1880	38
1886	42

Tiden, då förbindelserna
blifrit
utfärdade.

Räntefot.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å

2.400.000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års
jernvägslån tre emissioner,
hvardera å 39,930,000 Er.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Rmk, eller till hopa

Er. 119,790,000, motsvarande
£ St. 6,600,000.
Francs 166,320,000 eller
Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Er. eller 81,000,000 Rmk,

1860 d. Va
1878 d. ,5/g

1880 d. V»

4 %

Återstående kapitalskulc 1890.	den 31 December
Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
Thlr 386,666 2/3 (Er, 1,031,111: n)
\£ St. 917,700 (Francs 23,034,270 (Er. 16,665,432:—)	—
Er. 111,078,000 £ St. 6,120,000 Frcs 154,224,000 Rmk 124,848,000	—

Räntefot.

Reglemen- tets
Årtal.	§•
1887	40
1888	40
1890	39
1866	13
1890	14

Tiden, då förbindelserna
blifva
utfärdade.

deraf till 1890 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 50,222,222: 22
Kr. eller 56,500,000 Rmk
Obligationer, ouppsägbara
från innekafvarens sida,
men stälda att afRiksgäldskontoret
infrias efter sex
månaders föregången uppsägning
å 20,000,000 kr.,
deraf till 1890 års slut
blifvit utlemnade en första
emission å 10,000,000 kr.
samt af en andra emission
å likaledes 10,000,000 kr.,
obligationer å 8,890,500 kr.
Obligationer åRmk30,000,000,
ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda att
af Riksgäldskontoret infrias
efter minst tre månaders föregången
uppsägning .........

Obligationer för 1890 års
jernvägslån å Kr. 35,555,555
5/9 motsvarande 40,000,000
Rmk., 1,960,000 £ St. och

49,360,000 Francs...............

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

^Obligationer, utfärdade såsom
grundfond för Allmän -

1886 d. Va

1887 d. 30/i2

1888 d. Va

1890 d. Va

(1798 d.

118} 1 d. 30/i2

3 6/i0

Återstående kapitalskuld den 31 December
1890.
Fonderad skuld.
skuld.

(Kr. 49,625,333: 34
(Rmk 55,828,500

Kr.	18,890,500
Kr.	26,666,666:67
Rmk	30,000,000
\£ St.	1,470,000
Fre 3	37,020,000
Kr.	35.555,555:56
Rmk	40,000,000
8t.	1,960,000
(Fr c.s	49,360,000

Kr. 10,125

‘) Från innehafvarens sida ouppsägbara.

Reglera eu-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1890.
			Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		na hypoteksbanken, bok-förda inom linien med Kr.
		30,000,000 ....................	1890 d. ,6/ä	3 */j %
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.	£Lh. in r-dKi bly 8	:''Z I'' j

		3,000,000...................	1881 d. Vn	4 Va %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks	#
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88......	1750 d. 1/3	6 %


1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)...	1815 d. 9/„
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt .inom linien medR:mtl50,000

		R:dr .......	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande Diverse skulder .	1833 d. 31/i2	5 %	—	Kr. 140,889 t 8,307,863:51
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito) ...	__	__	____
1882	3	D:o för Södertelje kanals (d:o)	---	—		—

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Samt. 1 Afd. 2 B''md.

(Riksg.-kontorets reglemente).

Reglemen tets -

Årtal. §.

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1890.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

1866

1866 25

1869 77

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777: 16
(statsutskottets utlåtande
n:o 23 vid 1869 års riksdag)
Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontor^
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller).
..................................

Inom linien balanserade skulder Er.

Summa Er.
33,2 5 4,3 1 4:04.

2 5 9,5 1 2,5 9 8:68.

Bil. B.

Itiksgäldskontorets vid 1890 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	89	Lån till staden Kristine-
		hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn............	[18491	\ ,2 % \ ; jemte 5 ) ränta. J		37,500		8,250
			[1854)	3 %
	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	1859	6 %	4 %	20,000	—	2,267	66
	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes al ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		68,175	10

		Transport	—	—	—	—	—	106,692	76

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	--—	—	—	—	—	106,692	76
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	5 %	4 %	50,000		25,017	84
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	»	»	25,000		16,976	14
>		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verksbus derstädes...............	1864		»	40,000		27,202	91
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	»		12,000		8,135	78
»		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes ..............	1866	y>	»	25,000		18,094	26
»		Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»		40,000		28,879	07
>	1481)	Lån till staden Venersborg,
	för uppförande af en ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868			40,000		29,773	10


	1482)	Lån till staden Vestervik, för
	uppförande af ny byggnad
		Transport	—	—	—	~~	—	260,771	86

*) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

Reglemen-			..
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•				slut.
		Transport	—	—	*-	—	—	260,771	86
		åt elementarläroverket der-städes .	1867, 1868	5 °A	& »A	20,000		15,047	56
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868			140,000		105,325	97

»	14 82)	Län till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868	»	»	40,000		30,573	71

	1483)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes	1868, 1869	»
40,000	32,344	13
1868	47 *)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration .....	1869	6 %		23,500		8,474	46
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes .....	1873, 1875	5 %		20,000		17,323	67
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
-1-		narium	1875	»		59,000		47,186	04

		Transport	—				—	517,047	40

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

B) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	ääutefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	•—		—	517,047	40
1882	17	Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		27,633	63
1887 • t i !•’■	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten......... = 574,075: 63	1888	»	0	30,000	—	29,394	60
		b) Tomtregleringslån.
1866	142	Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års	1867	6%		50,000		20,221	94
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872	»		30,000		17,985	84
1877'')	7	Lån till staden Strömstad för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		47,844	94
		Transport		—	—	—	—	660,128	35

*) Se vidare § 3 i 1881 åra Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•							Slut.
		Transport		—	—	—	—	660,128	35
(1877 (1878	8 6	Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878, 1879 1881, 1882 1889 1890	6 %	5 %	200,000 200,000 100,000 200,000		183,715 188,948 100,000 200,000	99 74
/1880 \1881	13 10	Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .............
1888	15	Lån till staden Luleå för ny reglering efter 1887 års eldsvåda........		4
1889	17	Lån till staden Umeå för ny regleringiföljdaf den staden år 1888 öfvergångna brand = 758,717: 45	u 70 »	»	—	—
		c) Lån till hamn- och bro-byggnader.
1866	71	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ............ = 553: 27	1862	6 %	»	230,000	—	553	27
		d) Lån till kanal- och slussanläggningar.
1866	93>)	Lån till Dalslands kanalak-tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000		485,955	26
		Transport	--\| —	—	—	—	1,819,301	61

*) Se vidare § 134 inom. 13 i 1863 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		1,819,301	61
1866	94l)\|
»	118T	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143]	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön	f 1865 \ \1867-1870J					359,692
	1432)	Rengen till Linköpingshamn Lån till Dalslands kanalak-	5 %	3 %	437,500		05
	tiebolag,för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på			y


		Dalsland..............................	1868, 1869	6 %	4 %	51,200	—	16,503	80
		= 862,151: 11.
		c) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
(1866	75	Lån till Norbergs jernvägs nya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan					i
		inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	5 %	»	150,000	—	56,169	58
		Transport	—	—	—	—		2,251,667	04

l) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

») Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		2,251,667	04
J1866 \1878	75 3	Lån tillNorbergs jernvägs nya aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg.........	(1855( \1856J	3 %	2 %	150,000	—	77,422	11
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	5 %	4 %	1,377,055	24	800,604	35
	80	Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .........	1864	7 %'')	»	434,000		233,866	05
	»	Lån tillHelsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %		1,100,000		692,558	02
		Lån till Kristianstad—Hess-leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»		720,000		432,789	48
		Transport	—	—■	—	—		4,488,907	05

'') Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. 1V12 1885.

Bill. till Riksd. Prof. 1891, 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

Reglemen- tets		Tiden, då lånel utbetalts.	Annuitet.	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—	4,488,907	05
1866	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1864—1866	5 %	4 %	• - U;''.i0U • ■ i 2.450.000 1.200.000	1,556,314 756,991	85
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	-Bil »		78
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla..............	1865—1867		bil	gukhH llil 3,240,000	2,201,824	93
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Vexiö................................	11872] jl873>	7\|‘Jod 5 % '')	41/» %	2,600,000	2,205,762	71
y>	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .......	(1874) /1872\ (1873/	i do o 6 %	5 %	ch/i nnli 406,000	326,429	55
		Transport	—	—	—		11,536,230	87

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Reglemen tets -

Årtal.

1871

1878

1876

Transport

Lån till Upsala—Margretehillsjernvägsaktiebolag,
för
anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil, mot skuldförbindelse
..............................

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obligationer
å nominelt 6,093,900

Kr., efter 90 %..................

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—
Bersbo jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bibana
till Storsjön...............

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jennymed
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck...

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts.

1873

1874

1878, 1879

Annuitet,

51/* *'')

5 %"-)

» 2)

Räntefot.

4 V2

5,000,000

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1890 års
slut.

500,000

6,078,240

1,865,000

1,750,000

— 11,536,230

411,435

4,650,580

5,484,510

1,777,562

1,667,954

25,528,273

1) Se § B af 1883 års Reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen tets -

Årtal.	§•
1876	5
	»
f *	* \
\1879	13/
1876	5
1881	15

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.......................

aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.......................

vägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve fält

......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för an
läggning af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Transport

Jl87 7|
\1878J

11879

11880
1881
1882

(18791

{18801

1881

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1890 års
slut.

5 *•)

'')

4>/j %

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

25,528,273

772,832

479,960

2,295,166

2,512,602

31,588,835

J) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglemen tets -

Årtal. §

1881

Transport

Lenna jernväg och Norr telje

...........................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engelholm
till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
a statens Södra stam

bana..................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

Tiden, då lånet
utbetalts.

1883]

1884(

1885

1886

1883 — 1886

1883- 1886

[1883]

188ö[

[l886l

Transport

Annuitet.

Räntefot.

4«/i %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1890 åra
slut.

746,197

950,000

1,500,000

300,000

31,588,835

746,197

940,286

1,492,500

298,500

35,066,319

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—			35,066,319	50
		holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883—1886	5 %	4 Va %	500,000		494,887	50
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	fl883-1885\ \ 1887 j	»	»	500,000		494,887	50
		Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga............	^ !>• 00 00 00 oo V"H vH		»	500,000		497,500

1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning afjern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-
		arp och från Kattarp till Åstorp .................................	. 118851 \1886{	»	»	795,500	_	791,522	50
	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg ..............................	1885	»	»	1,550,000		1,542,250
1886	16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Venerns jernvägsaktie-bolag för anläggning ai jernväg från Skara tili Kinnekulle och Venern ..	Jl88 7\ \1888/		»	324,000		324,000	—
		Transport		\| —	1 -	\|--	I-	-(39,211,367	—

Reglemen-
tets		Tiden, då lånei utbetalts.	Annuitet.	Räntefot	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.								slut.
§•
		Transport	—	—	—	—		39,211,367
1886	16	Lån till Svartelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehec	J1887}	i um, 1		'', JHV
		m. m.	5 %	4 »/•> %	341,000		341,000
			j1888/
»		Län till Halmstad—Holmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen .	I>* 00 OO 00 00 00	»	»	a) 824,915		824,915
I	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte-borg .	1887			2,068,000		2,068,000
>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena —-Odeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af

		jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög	1888	T>	» r i	300,000		300,000
	»	Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Carls-hamn till Ronneby och Gullbärna ...	»	»	»
b) 1,120,250	1,101,175

		Transport		—	—			43,846,457	—

a) Enligt K. Br. af d. ,,/ö 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1890 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,076: —.

Reglemen- tets	r	riden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	--—	43,846,457
1886	16	Lån till Mora—Venernsjern-vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg	1889	5 %	4Vi %	a) 1,000,0 --	1 333,610
		Lån till Mariestad—Kinne-kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta-tion med bispår.................	1890			b 305,000 —	1 175,000
>		Lån till Wittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mel-lan Wittsjö och Hessleholir = 42,369,569: 54 Summa	1890	1	»	404,00° L-igiy i ili.» i.	210,000 -44,565,06?

a) Hvaraf vid

b) D:o vid

c) D:o vid

1890 års sint återstodo ej lyftade Kr. 666,390: —
d-o d:o Kr. 130,000: —

d;o d:o Kr. 191,000: —

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening.

Lön.	Tjenstgörings- penningar.	Summa.
4,400	___	1,600*	_	6,000
4,400	—	1,600	—	6,000	—
4,000		1,600	—	5,600	—
2,500	—	800	—	3,300	—
2,500	—	800	—	3,300	—
2,000	—	800	—	2,800	—
1,500	—	900	—	2,400	—
1,500	—	600	i—	2,100	—
700	—	100	—	800	—
600	—	100	—	700	—
600	—	100	—	700	—
600	—	100	—	700	—
25,300	—	9,100	—	34,400	—

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

1 Kassör ...................................................

I Kamrerare...............................................

1 Revisor...................................................

1 Kassabokhållare ....................................

1 Lånebokhållare.......................................

1 Registrator och Kanslist .....................

1 Kammarskrifvare...................................

1 Förste Vaktmästare..............................

1 Vaktmästare ..........................................

Summa kronor

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam -

marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................... » 500: —

För vaktbetjeningeu kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till deD,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock aå att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från afiöningsbeloppet
i dess helhet.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Kiksg.-kontorets reglemente).

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, soin af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................	4,400 3,000 1,500 1,500 575	—
Notarien August Neijber ........................................................................
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.........................................
Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ...........................................
Summa kronor	10,975

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret (Jarl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................	800	—
Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson.............................................	800	—
Summa kronor	3,100	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: _

Indragningsstaten vid dito ................................................................ 10 975: _

Pensionsstaten vid dito ..................................................................... n 3,100: _

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1891.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Pehr Ehrenheim,

u. v. Talman.

O. Hyfling,

n. v. Talman.

Fullinägtige i Riksgäldskontoret,

välde af 1891 års Riksdag:

Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl.,
Kommendören af Kong], Vasaorden l:a kl., Herr Erik Gustaf Boström;

Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden,
Herr Frans Albert Anderson, vice Ordförande;

Statskommissarie^ Kommendören af Kong!. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Ber Satnsclius;

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts
Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk;

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts
Nordstjerneorden, Herr Edvard ScdcrJiolm;

Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Biddaren af Kong!. Maj:ts Svärdsorden,
Herr Claes Richard Wersäll;

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn,
Herr Otto Magnus Höglund.

Suppleanter:

Revisionssekreteraren, t. f. Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Ju ris Doktorn, Herr Ivar Afzelius;

Kamererare^ Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld;
Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1891 ars revision:

För Första Kammaren:

Kammarherren, Herr Grefve Ludvig Wilhelm August Douglas;

Kaptenen i Kong]. Flottan Herr Gerhard Dgrssen;

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kong!.
Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman;

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kong].

Vasaorden, Herr Harald Maurits Ericsson;

Generalkonsuln, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Herr Edvard Fränekel;
Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Axel Otto Gotthard Burén;

Suppleanter:

Kammarherren, Herr Grefve Axel Fredrik Claesson Wachtmeister;

Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oskar Fredrik Wcstling;

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Friherre Knut Axel Samuel Åkerhiclm.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen Herr Peter Andersson i Högkil;
» Herr Oskär Erickson i Bjersby;

f. d. »

Herr Johan Henrik Gotthard Fredholm från Stockholm;
Herr Hans Andersson i Nöbbelöf;

Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
Herr Friherre Carl Carlsson Bonde;

Herr Gunnar Eriksson i Mörviken.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Jöns Bengtsson i Gullåkra;

» Herr Anders Gustaf Björkman i Groeryd;

» Herr John Johnsson i Thorsberg.

öfver

^ -Vi*: •,*«,..uaiiio(;*åv rioo ds

1891 års Reglemente för Riksgäldskontor.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ...............Sid. 24.

Aflöning för justitieombudsmannen

m. fl......................... » 20.

» » Riksdagens biblioteka rie

äfvensom för en
hos honom anstäld

vaktmästare............... » 19.

.s » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och

vaktbetjening............ » 22.

Aflöningar, anslag till........................... » 25.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. » 65.

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... » 45.

Allmänna hypoteksbanken ..................... » 33.

Amortering af 1888 års statslån......... » 4.

» extra, af statsskulden, fond

för .................................... » 5.

» af statslån utan viss bestämd
återbetalningstid.... » 27.

Amortissementsfonder .......................... » 4, 21, 29.

§ 37.
§ 30.

§ 28.

■''sy.ijff §

33.
§ 41.

§§ 102, 103.

§§ 80.

§ 3.

§ 4.

§ 44.

§§ 3, 45, 49.

Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga
åt honom såsom
gåfva till Riksdagen
erbjudna byster
och medaljonger af ledamöter
af Riksdagen Sid. 36.

Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 4, 21.

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjenster vid riksgäldskontoret » 42.

Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ » 32.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 42.

Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens

............ » 34.

Arfvode för fullmägtiges deputerade ... » 32.

» » fullmägtige och deras ordförande.
............................. » 22.

» » Riksdagens revisorers kansli
och vaktbetjening...... » 20.

» » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
....:.............. » 41.

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret
............ » 42.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbetjente
.................... » 23.

Behållningar, statskontorets.................. » 25.

Belöning för extra arbeten .................. » 23

Bergslagernas jernväg saktiebolag, ang.

sättet för gäldandet af
dess obligationsskuld » 5.

Berqverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ » 24.

Berättelser, fullmägtiges........................ » 37.

» justitieombudsmannens ... » 21.

» Riksdagens revisorers...... » 20, 37.

Besigtningar å riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... » 35.

Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 34, 44.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 40.

Bibliotek, Riksdagens ........................... » 19, 39.

Bibliotekarie » » 19.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ » 37.

Borås jernvågsaktiebolag, ang. rätt för
att använda en del af
reservfonden till afbetalning
å erhållet
statslån ..................... » 5.

§ 74.

§§ 3, 41.

§ 92.

§ 59.

§ 92.

§ 39.

§ 58.

§ 32

§ 29.

§ 90.

§ 94.

§ 35.
§ 40.
§ 34.

§ 7.

§ 39.

§ 75.

§ 31.

§§ 29, 76.
§ 70.

§§ 68, 99.
§ 85.

§§ 28, 84.
§ 28.

§ 77.

§ 6.

Brist i statskontorets inkomster fylles Sid. 17.
Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus.

....................... » 35.

Byster och medaljonger af Riksdagens
ledamöter, mottagande
af åtskilliga, af
skulptören Sv. Andersson
såsom gåfva
till Riksdagen erbjudna
..................... » 36.

Dalslands kanalahtieholag, revision af » 38.

Deputerade, fullmägtiges ..................... » 31.

Diarium, ombudsmannens..................... » 34.

Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor^
......... » 28, 42.

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid riksgälds kontoret

........................ » 43, 44.

Ersättning för bestridande af lediga

fenster .............................. » 41.

Expedition, justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs » 20.

Expenser för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................ » 21.

Extra ordinarie tjensteman och vaktmästare,
deras

antagande ......... » 42.

» » » » deras skiljande

från riksgäldskontor^
............ » 44.

» » » »gratifikationer åt » 23.

» » » »åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............ » 41.

Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.
................................ » 20.

Fond för extra amortering af statsskulden
.................................... » 5.

» för nytt riksdagshus .................. » 35.

» för understödjande af odling af

sänka trakter ........................... » 13.

Fordringar, riksgäldskontor^ ............ » 5—7.

® » förteckning
å » 51—64.

Fullmagter för riksgäldskontorets tjensteman.
............................. » 42.

Bill. till Riksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

2 Band

§ 21.
§ 72.

§ 74.

§ 78.

I 58.

§ 69.

§§ 36, 90.

§§ 96—98.
§ 90.

§ 30.

§ 31.

§ 93.

§ 100.

§ 34.

§ 90.

§ 30.

§ 4.

§ 72.

§§ 14, 15.
§§ 5-7.

§ 94.

Fullmagter, granskning af riksdagsmännens.
................................

Fullmågtige i riksgäldskontoret............

» deras suppleanter ............

» ega att af Riksdagens re visorer

begära råd och yttranden
..............................

Fullmågtiges ansvarsskyldighet............

» antal för besluts fattande

» arfvodenochresekostnads ersättningar.

...............

» befattning upphör .........

b berättelser........................

» besluts öfverklagande......

» deputerade........................

» komplettering..................

b ombud ..............................

b omröstningar...................

B ordförande och vice ordförande
........................

b protokoll...........................

b sammankomster...............

b sammanträden gemensamt

med fullmågtige i riksbanken.
..........................

b ställande till ansvar.........

b suppleanter .....................

b b deras inträdande

b särskilda uppdrag............

b tjenstledighet ..................

» åligganden........................

b öfverläggningar...............

Förfall för fullmågtige ........................

Förräntning af riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
..........................

Försäljning smedel för mindre kronolägenheter
...

B B kronans hus i

städerna ......

Garantiförening, sågverksegarnes..........

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................

Gotlands jernväg saktiebolag, ang. dödande
af en inteckning i
bolagets jernväg............

Sid.	37.
»	68.
»	68.
x>	32.
x>	32.
x>	33.
>D	22.
X>	31.
X>	37.
»	34,	44.
X>	31.
»	30,	31.
))	32,	33, 40.
X>	34.
X>	30,	68.
»	33.
»	33,	34.
X>	39.
X)	32
X>	68
)>	30,	31.
»	34-	-40.
))	33.
X>	31.
X>	33,	34.
X>	33.
X>	28.
5)	25.
»	24.
»	16,	38.
X)	23.
X)	8.

§ 86.

§ 60.

§ 59.

§ 65.

§ 32.

§ 56.

§ 75.

§§ 68, 99.

§ 58.

§§ 53, 54.

§§ 58, 80, 85.
§ 67.

§ 52. -§ 61.

§§ 61-68.

§ 85.

§ 59.

§§ 53, 54, 56.
§§ 69-87.

§ 63.

§ 57.

§§ 66, 67.

§| 63, 64.

§ 46.

§ 42.

§ 38.

§§ 20, 82.

§ 35.

§ 8.

Granskning af kassörens och kamerera rens

anteckningsböcker Sid.
» » ombudsmannens diarium »

» » riksdagsmäns fullmagter »

» » riksgäldskontorets räken -

skaper........................... »

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid riksgäldskontor
et ............... »

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses »
IIalisberg—Mo tala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af »

Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af
nya hus för Riksda -

gen, Riksbanken m. m. »
Hemö sands-Sollefteå jernväg saktiebolag,
ang beviljadt låneunderstöd
åt .................. »

Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af

jernvägen mellan »

Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ »

Hus, kronans, i städerna ..................... »

» Riksdagens.................................... »

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplå tas

.............................. »

» riksgäldskontorets........................ »

» ang. uppförande af nya för Riksdagen
och Riksbanken m. in....... »

Hypoteksbunken, allmänna..................... »

Indragning sstat vid Riksgäldskontor »
Inkomster, statskontorets, brist uti,

fylles.................................. »

» riksgäldskontorets ........... j>

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. »

» » s. k. riksgäldssedlar ......... »

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af fullmägtige.............»

Inventarier i riksgäldskontorets och .

Riksdagens hus.................. .»

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. »

Jernväg, Hallsberg;—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ »

» Hudiksvall—Näsvikens, an slag

till inköp m. m. af... »

34. 34. 40.	§ 69. § 69. § 86.
29.	§ 49.
23.	§ 34.
40.	§ 85.
10.	§ 11.
36.	§ 73.
16, 27	§§19, 44.
9. 29. 24. 18, 35.	§ io. (j 49. $ 38. §§ 27. 70,
35. 18, 35.	§ 71. §§ 27, 70.
35. 38. 66.	S 72. § 80.
17. 24—29.	§ 21. §§ 37-48,
4, 28. 4.	2. 45. § 2.
39.	§ 84.
35, 37.	§§ 70, 77.
34.''	§ 69.
10.	§ 11.
.	§ io.

71.

Jernväg, Luleå—Norska gränsen, ang.

inköp för statens räkning

af .......................................Sid. 10, 26. §§ 12, 44.

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för
Jemn äg sb olag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af
» enskilda, revision af

deras förvaltning......

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till
Jernvågshypoteksfond, angående bil dande

af en ...
Justitieombudsmannen, flyttningshjelp

för...............

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
.................

» embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens »

» riksgälds kontorets.

.....

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets
vid 1890 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid
1890 års slut utbalanserade.
..........................

Kassaförstärkning åt statskontoret......

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets
tjensteman ...

Konstitutorial för tjensteman...............

Kontors expenser.....................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

)> » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ..............

» 11, 14, 16. <;§ 13, 18, 19.

»	8.	§	9.
5>	38.	§	79.
D	14.	§	17.
B	8.	§	9.
»	20.	§	O CO

B	20.		$ 30.
B	21.		$ 31.
X)	21.		§ 31.
5)	21.		§ 31.
B	40.		§ 85.
»	20.		§ 30.
B	41.		§ 88, 89.
B	51-	-64.	—
5)	47-	-50.
B	17,	29.	§§ $1, 48
B	38.		§ 78.
B	42.		§ 93.
B	42.		§ 94.
B	18.		§ 27.
B	27.		§ 44.
B	17,	18.	§§ 22—25,
B	18.		§ 24.
B	17.		§ 22.
B	17.		§ 23.

Kreditiv för telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

» riksgäldskontorets, i riksbanken
....................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheten bland fullmägtige ..............

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidations- och amortissementsfonder
Luleå—Norska gränsen, ang. inköp af

jernväg mellan.........

Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ...
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af

Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar

Lönebesparing.......................................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Ijöneskilnadser sättning...........................

Mellansel—Örnsköldsvik, ang. anslag till

jernväg mellan.........

Missväxter, behöfvandes undsättning

vid.......,.............................

Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags.

.......................

» riksgäldskontorets...........

b ang. preskriptionstiden för

» svenska statens, skola till

ett belopp af högst sju
millioner eventuel tillhandahållas
riksbanken...
s ang. utfärdande af, till

garantifond för aktiebolalaget
sågverksegarnes ga rantiföreriing

..................

O äling slånefonden .................................

Ombud, Konungens...............................

b fullmägtiges ............................

Sid. 18.
b 29.
b 25.

» 37.

b 4, 27.

b 25.

B 30.

b 25, 30.
b 4, 28, 29.

B 10, 27.

b 8.
b 34.

B 26, 28. 29.

b 11, 14, 16.

» 41.

b 22.
b 41.

b 14, 27.

b 26.

» 8.

B 3, 26.

b 28.

b 40.

B 16.

B 13, 26.
b 33.

b 32, 38, 40.

§ 25.
§ 47.
§ 42.

§ 77.

§§ 2, 44.

§ 41.

§ 53.

§§41, 53.

§§ 3, 45, 49.

§§ 12, 44.

§ 9.

§ 39.

§§ 44, 46, 48.
§''§ 13, 18, 19.
§ 90.

§ 33.

§ 90.

§§ 17, 44.

§ 43.

§ 9.

§§ 2, 44.

§ 45.

§ 87.

§ 20.

§§ 14, 15, 44.
§ 66.

§§ 58, 80, 85.

» vice » » ................

» » fullmägtiges, utses af full raägtige

sjelfve bland sig

Papper, upphandling af.......................

Pensionering af riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening

.....................

» af Riksdagens bibliote karie

och den hos honom
anstälde vaktmästare...

Pensionsstat vid riksgäldskontoret......

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,
utses af fullmägtige
Preskriptionstid för riksgäldskontorets

skulder........................

Protokoll, fullmägtiges ........................

» Riksdagens, tryckning af ...

» Rikets ständers 1809—1866,

ang. upprättande af ett

sakregister till..................

Redovisning af de till riksgäldskontoret
ingående medel.......

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

.......

med bihang 1809—1866.......

Resekostnadsersättning för Riksdagens

revisorer ......

» för fullmägtige

» för justitie ombudsmannen

Revisionsberättelser från enskilda jernvägsholag.
.............

Revisionsko stnader..................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1890 års
statsrevision........

» råd och yttranden
af dem ega fullm
ägtige att b egära
» traktamenten och
resekostnader för
utses af fullmägtige för
granskning af Strömsholms
nya m.fl.bolags samt allmänna

Sid.	34.		§	67.
X>	68.			''.XI ■''
»	68.		—1	—
»	30.		§	52.
»	37.		§	77.
D	45, 46.	. .. , f IT	§§	101—104.
))	19.		§	28.
1)	66.			— ''
5>	38.		§	81.
)>	3, 28.		§§	2, 45
	33.		§	61.
J)	37.		§	77.
D	39.		§	83.
»	29, 30.		§§	49—51.
tf	29.		§	49.
))	39.		§	83.
»	20.		§	29.
5)	22.		§	32.
»	21.		§	31.
))	38.		§	79.
X>	20.		§	29.
))	69, 70.		—-	—
5)	69, 70.			—
»	32.		§	60.
	20.		§	29.
7)	38.		§§	78, 80, 8

Revisorernes berättelser.........................

Riksbanken, ang. eventuel tillhandahållande
af svenska statens
obligationer ............

» ang. uppförande af nytt

hus för..............................

Riksdagens bibliotekarie.......................

» hus......................................

b » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas

Riksdagsbiblioteket.................................

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för...........................

» ang. uppförande af nytt

Riksdag skostnader..................................

Riksdags- och revisionskostnader.........

Riksdagsort, fullmägtiges yttrande

derom.............................

Riksdagstrycket.......................................

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
» fordringar för utbetalda
lån .................

» fullmägtige ...............

b föremål .....................

» förvaltning ...............

» hufvudbok ................

» hus ............................

» inkomster och sär skilda

tillgångar ....

» kapitalfordringar .....

» kapitalskulder ..........

» kreditiv i riksbanken

» liqvid med statsverket

» lånerörelse..................

» obligationer ..............

» räkenskaper ..............

» » utdrag ur

» skulder .....................

» styrelse .....................

» tjenstemannapersonal

» upplåning .................

» utbetalningar ............

» utlåning ....................

» vaktbetjening ...........

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af.........

Räkenskaper, riksgäldskontorets .........

» » utdrag
af ........................

Sid,	. 20, 37.	§§ 29, 76.
»	40.	§ 87.
7)	36.	§ 73.
7>	19.	§ 28.
»	18, 35.	§§ 27, 70, 71.
»	35.	§ 71.
»	19.	§ 28.
	35.	§ 72.
D	36.	§ 73.
»	19, 25.	§§ 28, 41.
)>	18, 19, 20, 25.	§§ 26, 28, 29, 41.
»	39.	§§ 85.
7)	37.	§ 77.
J>	23, 41.	§§ 36, 90.
»	5-9.	§§ 5-9.
))	68.
»	3.	§ I-
))	30—32, 45.	§§ 52—60, 105.
»	29.	§ 49.
»	18, 35.	§§ 27, 70.
))	24—29.	§§ 37-48.
»	51—64.
	47—50.	- -
»	29.	§ 47.
tp.	25, 30.	§§ 41, 51.
))	26, 28, 29.	§§ 44, 46, 48.
))	3, 28.	§§ 2, 44, 45.
7>	29.	§ 49.
7)	30.	§ 50.
7>	3.	§ 2.
J)	30—32.	§fj 52—60.
7>	41.	§ 88.
7>	26, 29.	§§ 44, 48.
7>	9—23.	§§ 10-36.
))	28.	§ 46.
7)	41.	§ 89.
7)	4.	§ 2.
7>	29.	§ 49.
))	30.	§ 50.

Räntekuponger, inlösen af.................... Sid. 4, 28. § 2, 44.

Sakregister till Rikets Ständers protokoll
...................................... » 39. § 83.

Sammankomster, fullmägtiges .............

Sammanträden, b i banken

och riksgäldskontor

gemensamma...............

Semester, angående aflöning under......

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...

» för Riksdagens behof

Skidder, riksgäldskontorets, preskriptionstid
för.............................

Skulder, riksgäldskontorets, förteckning
å.................................

Stat, aflönings-, för riksgäldskontor
» indragnings-, » »

» pensions-, » »

Statskontorets behållningar, allemnas till
rik sgäld skontoret
b inkomster, brister i, fyllas

Statslån, äldre, konvertering af............

» 1888 års, ang. amortering af

Statsobligationer......................................

» ang. utfärdande af, till

garantifond för Sågverksegarnes
Garantiförening
Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning.........

Styrelsen för riksgäldskontor ...........

Suppleanter för fullmägtige.................

» deras inträdande...............

» för revisorerne.................

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

...............................

Sågverksegarnes garantiförening............

Telefonväsende, statens, ang. lån för
fortsatt utveckling af

Telegrafverket, förskott till..................

Tjensteförsummelser, frågor rörande....

Tjenstemän vid riksgäldskontoret.......

» » » aflöning för

» » » aflöningsstat

för............

b b b antagande af

b » b besvärshän visning

för...

I>	33, 34.	CO CD 1 r-H SO
J>	39.	iO5 OO pl
)>	(36.	— —
»	21.	§ 31.
»	37.	§ 77.
))	3, 28.	§§ 2, 45.
X)	47—50.	- -
X)	65.	—
»	66.	—
»	66.	—
X)	25.	§ 40.
))	17, 29.	§§ 21, 48.
))	27.	S 44.
x>	4.	§ 3.
X)	40.	§ 87.
)>	16.	§ 20.
»	38.	§ 78.
»	30—32.	§§ 52—60.
x>	68.	—) —
x>	30, 31.	§§ 53, 54, 56.
X)	69, 70.	— —
))	43, 44.	§§ 95, 96, 98, 99.
X>	16, 38.	§ 20, 82.
»	13, 27.	§§ 16, 44.
»	18.	§ 25.
x>	43, 44.	§« 95—100.
X)	41.	§ 88.
))	22.	§ 33.
x>	65.	- -
X)	42.	§ 93.
D	44.	§ 99.

Tjensteman vid riksgäldskontor^, entledigande
af Sid. 43, 44.
» » » pensionering

af............... » 45, 46.

» vid justitieombudsmannens

> expedition........................... » 20.

Tjenst er, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... » 41_43

Tjenstgöringspenningar.......................... » 19 22 65.

Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 33’

» för tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... » 42.

Traktamenten, Riksdagens revisorers » 20.

Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
.................. » 21.

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang.... » 37.

» _ af revisorernes berättelser » 37.

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens
berättelser
............ » 21.

» för Riksdagens revisorers
berättelse » 20.

Underskrifter, antalet egenhändiga å
riksgäldskontorets obli -

gationer......................... » 4,

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................ » 23.

Undsättning smedel vid missväxter....... » 26.

Uppdrag, Mlmägtiges särskilda ......... » 34—40,

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll » 37.

Upplåning för riksgäldskontorets räk rr

, W;.................................... » 26, 29.

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus............... » 35.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.
..................... » 9—23.

Utdrag af riksgäldskontorets räken .

skaper....................................... » 30.

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer.
............... » 28.

Utlåning, riksgäldskontorets ................ » 28.

Vaktbetjening, justitieombudsmannens » 21.

}> riksgäldskontorets....... » 41.

». _ aflöningsstat för............ » 65.

Vaktbetjening ens pensionerande............ » 45, 46.

JBih. till Biksd. Prof. 1891. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-kontorets regletaente.)

§§ 96, 97, 90.
§§ 101—104.

§ 30.

§§ 90—94.

§§ 28, 33.

§ 63.

§ 91.

§ 29.

§ 31.

§ 77.

§ 76.

§ 31.

§ 29.

§ 2.

§ 35.

§ 43.

§§ 69-87.

§ 77.

§§ 44, 48.

§ 71.

§§ 10-36.

§ 50.

§ 44.

§ 46.

§ 30.

§ 89.

§§ 101—104.

2 Band.

Vaktbetj eningens tjensteförsummelser...	Sid.	44.	§§ 98, 99.
» entledigande...............	»	44.	§§ 98—100.
Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek,
aflöning för..................	y>	19.	§ 28.
Varningar för tjensteförsummelser......		43, 44.	§§ 95, 98.
Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds-
kontoret.................................	»	22.	§ 33.
» » att kunna antagas till tjen-
steman vid riksgäldskontoret	»	42.	§ 93.
Ålder stillägg...........................................	D	19, 21, 22, 65.	§§ 23, 30, 33.
Öfverlåtelse på viss person af riksgälds-
kontorets obligationer......	D	4.	9 2.
Ofverläqqninqar, fullmägtiges .............	»	33.	§ 66.
Örnsköldsvik—Mellansel. ang. anslag till
jernväg mellan	»	14, 27.	§§ 17, 44.

Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.