utfårdadt vid slutet af 1884 års riksdag

Svensk författningssamling

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfårdadt vid slutet af 1884 års riksdag.

--------»''€08. <>»----------

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS Å, L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,

1884,

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder § 2.

)> fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 5—11.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§12—15.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 21—31.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32—45.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46—48.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57.

Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65.

)) särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—82.

Riksgäldskontorets betjening §§ 83 och 84.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 85—89.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 90—95.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 96—99.

Allmänna bestämmelser § 100.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

4

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifua uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och i''äkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har sistlidne års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaläiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade
anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången
af nästlidne år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala
sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan
rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och,
beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång
inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande
tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga
lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp,
och återstoden utgör kapitalafbetalning derå.

§ 4.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststälcl bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jernväg sbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

6

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af'' nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

7

l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kong!. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå;

2;o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.

8

§ c.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Majrts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ V.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

9

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckniugsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl,
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

Bih. till Riksd. Prot. 1884. lo Sami. 1 Afd. .2 Band. 2

(itikag.-kontorets reglemente.)

10

§ 8.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl, Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erfordeidiga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong].

il

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvauberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

12

§ 9.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
sistlidne års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen
kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats,
enligt Kong!. Maj:ts disposition utbetala.

§ io.

Sistlidne års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor
lör öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af
Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December
1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn läst
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras,
med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlätit åt Kong], Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för
mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000

„ „ 1884 .......................................................................... „ 1,500,000

„ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och

,, 1886 återstående...................................................... „ 247,000;

och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
behörigen utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 beviljade belopp.

§ 11-

Jemte det sistlidne års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och appå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,,som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 13.

Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräclce och Sollefteå har
innevarande års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som
det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 13.

Innevarande års Riksdag har

dels medgifvit, att Sundsvalls jernvägsaktiebolagsjerwwä# emellan Sundsvall och
Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans

14

vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari
1885 mot eu köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet
af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknas att vid 1884 års slut

utgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60;

2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget
utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa

600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: —

och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115:40.

Summa Kr. 3,650,000: —;

dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens
tjenst under de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari
innevarande år föreslagna förbehåll;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget och Sundsvalls
stad kunna finnas erforderliga;

dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp,
tillsammans kronor 2,253,115: 40;

dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande
af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre;

dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad
och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 8,754,000 kronor, anvisat
till utgående

under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000 —

och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000—;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda, för år 1885 anvisade belopp af 1,600,000 kronor

§ 14-

Riksdagen har innevarande år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser,
som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallanäs jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kong], Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
för åren 1884 och 1885 anvisade belopp.

15

§ 15.

Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition
ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som
af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar,
af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag
och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886;
och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda
för åren 1884 och 1885 anvisade belopp.

3:o. Med statsregleringen gemenskap agande utgifter.

§ 16.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 17.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

Don kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 19.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med'' hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa, betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 20.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

äro. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revision,skostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Ståts-Utskott, Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter,

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 18S2 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie, för tiden från det
att den nu lediga tjensten blir af Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillsatt, till

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

3

18

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande riksdags
slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens för -

19

vältning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

., en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna,

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

22

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 32.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 33.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 34.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs

23

stenkolsverk, alla ofri ga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Biddarhylte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de liemmaD, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 35.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

24

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifväs, sådana behållning åt af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 36.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1884 och 1885 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionsko
stnader, aflöningar, annuitetcr och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
48 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 37.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skas sans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 38.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kong].
Maj:ts reqvisition, samma medel ^^tbetala.

§ 39.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemuas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 40.

Riksdagen har år 187G åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer
icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar;
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så
väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i
svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Riksdagen har år 1882 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade
anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig
materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen
kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägs Bih.

till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets reglemente.)

trafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor
till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till
Helgumsjön och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd
för enskilda jernvägar.

Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af
behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af dels de för år 1884 beviljade
2,500,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke
och Sollefteå, dels de af anslaget till jernvägen Kihlafors—Stugsundet för åren
1883 och 1884 anvisade tillhopa 2,000,000 kronor och dels de till låneunderstöd
för enskilda jernvägar för år 1884 beviljade 1,000,000 kronor.

Härjemte har sistlidne års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att,
för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva
för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med
rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof
bereda erforderlig tillgång dels till de till utgående under innevarande år af Riksdagen
anvisade tillhopa 781.832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående
år 1885 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan
Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad,
å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad,
å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta
Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881
års fond för lån åt enskilda jernvägar.

§ 41.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

27

§ 42.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemuade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderua upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma vei’k
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må,, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 43.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 44.

Derest sådant för'' verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemuar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

28

§ 45.

De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 46.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens ligvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 47.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag gf detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 48.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

29

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 49.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 50.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 51.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 52.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 53.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

30

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fuUmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 54.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 55.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 64 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

31

§ 56.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 57.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 58.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 59.

Med undantag .af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras.

§ 60.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 62.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 63.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 64.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 65.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

33

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-TJtskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 66.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 67.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen .uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventaiier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg,-kontorets reglemente,)

34

§ 68.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 69.

Innevarande års Riksdag har beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus,
dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna
fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som bör under år 1885 af Statskontoret
till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för
fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande
medel.

§ 70.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldslcontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hviika

35

handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangeis tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 73.

Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

36

§ 74.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda Jcanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 75.

Då de bolag, som för j er nv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 77.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 78.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg arnes garanti -

37

förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 79.

Riksdagen bär år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, för år 1884 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för
arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda
ytterligare fem tusen kronor.

§ 80.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 81.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om don
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

38

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta Jcanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 82.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående b et j eningen vid Riksgäldskontoret .

§ 83.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en lånebokhållare ;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

39

§ 84.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande oeli tillsättande.

§ 85.

Dep ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuta!’ jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och PupUlkassan
vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 86.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

40

§ 87.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 88.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i dom are värf må
begagnas.

§ 89.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. m.

§ 90.

Om någon RiJcsgäldslcon to re ts tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

41

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 91.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 92-

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 93.

Om någon af vahfbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt satt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 94-

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Reviso Bih.

till Biksd, Prot. 1884. 10 Sami 1 Afel. 2 Band. G

(Riksg.-kontoretg reglemente.)

43

rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 95.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der lian blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 96.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner.

§ 97.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 98.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

43

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt, att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 99.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter ''omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda. . ,

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 100.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1884.

På Riksdagens vägnar:

FörFörsta Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lagerhjelke, Olof Wijk,

n. v. Talman. n• v‘ Talman.

44

Reglemen tets -

Årtal. §.

1866 5

1870 72

1872 83

1875 35

1876 33
1878 39
187915

1880 38

1881 41

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Skulden för 1860 års premielån
mot obligationer å
2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda
till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000 Thlr
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1883 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 16,170,000

R:dr.......................................

Obligationer för 1872 års
jernvägslån å 24,000,000

R:dr.......................................

Obligationer för 1875 års
jernvägslån å 56,250,000
Rmk, deraf till 1883 års
slut blifvit utlemnade en
första emission å 20,250,000
Rmk, en andra emission å
18,000,000 Rmk samt af en

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

1860 d. Vs

1870 d. 30/9 5 %

1872 d. 30/3 4 %

Återstående kapitalskuld den 31 December 1883.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Thlr 755,000	—
Kr. 13,462,600	—
Kr. 20,593,800

45

Reglemen tets -

Årtal. §.

1876 33

1878 39

1879 15

1880 38
1880 38

186613

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1883.

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

tredje emission, å likaledes
18,000,000 Rmk, obligationer
å 3,236,700 Rmk.........

Obligationer för 1876 års
jernvägslån å 2,000,000 £

1875 d. >/,

4 ’/2

Rmk 40,313,100

St,........................................

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1883 års
slut blifvit utlemuade en
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St., 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Rmk, och
af en andra emission, å
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Rmk, obligationer
å 35,392,500 Kr.,
eller 1,950,000 £ St. eller

49.140.000 Francs eller

39.780.000 Rmk. samt af en
tredje emission, å likaledes

39.930.000 kr., motsvarande

2.200.000 £ St., 55,440,000
Francs eller 44,880,000Rmk,
obligationer å 19,965,000 Kr.
eller 1,100,000 £ St. eller

27.720.000 Francs eller

22.440.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse

1876 d. 15/6
1878 d. ls/6

1880 d. >/4

4 Va

£ St. 1,919,400

J£ St. 1,479,010
(Francs 37,123,151

4 %

Kr. 94,252,950

eller

£ St. 5,193,000

eller

Francs 130,863,600
eller

Rmk 105,937,200

46

					Återstående kapitalskuld den 31 December
Kegiemen-		Tiden, då för-		1883.
tets			bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.
				loke fonderad skuld.
Årtal.	§•			Fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller	j 1798 d. |1811 d. 3<>/i2
1866	14	det s. k. gamla lånet........ Obligationer'', utfärdade så-somgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt	5 %		Kr. 10,125
		8,000,000 R:dr....................	1861 d. Vt	4 Vt %	—	—
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		O o q ö o q CO	1881 d. Vn	4 1n %	—	—
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88.....................	1750 d. Va	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt).....................	1815 d. 9/ii
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr .....................................	1778	5 %
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1833 d.*Vn	5 %		Kr. 140,889

47

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld 1883.	den 31 December
tets			Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal.	§■			Fonderad skuld.
1866	20	Fondför Hjelmare kanals och
		slussverks underhållande
		(utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......		____
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)............................	___	___	__	__
1882	3	D:o för Södertelje kanals d:o
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven).............
1869	77	Post-assuransfonden (ingår
		bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller).................................

48

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års slut.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	58	Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för-	1813—1815	1 2 % \ < jemte >	4 %	32,000		1,300	28
	39	Lån till staden Kristine-	1 ränta. )
		hamn och Yarnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-	J1849\	f. ( jemte 1 1 ränta. J 6 %	3 %	37,500		13,580	33
»	41 54	Lån till Markaryds försam-ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka Lån till staden Örebro, för	(1854) 1854	4 %	0,000	—	640	| 31
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnde stad.............	J1854\ \1855J	1 2>		375,000		100,426	04
3>	2>	Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda
		Transport	——	—	—	—	—	115,946	96

49

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	1 Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—		—	—	115,946	! 96
		förstörda delen af nämnde stad ..................................	1855	6 %	4 %	100,000		21,834	78
i 1866	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna							1
		delen af nämnde stad ......	1857	6 o.7 %	4 o. 41/-» %	200,000	—	51,362	19
\i » ;(1878 ! 1866	43	Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation Lån till Vesterås domkyrka,	1858	6 %	4 %	25,000	—	6,677	10
3	för densammas reparation	1858		»	22,500	—	6,165	24
42	Lån till Vallentuna försam-
|		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ...	1859			20,000	—	8,925	49
	43	Lån till Vesterås domkyrka,				...
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt. lärohus för ele-mentarläroverket..................	1861	5 %	4 %	120,000		87,819	80
	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862			50,000		34,016	89
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	>		25,000	__	20,409	76
>	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864		, , T »	40,000	—	32,680	44
		Transport	—	—	—	.	—	413,838	65

Bih. till Bil;sd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 7

(Hiksg.-kontorets reglemente.)

50

Reglemen-	|
tets	i	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod
Årtal. 1	§				slut.
		Transport	---	—	—	—	—	413,838	65
1866	37	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes	h—l 00 o Cn	5 %	4 %	12,000		9,783	76
		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes	1866			25,000		21,242	43
		Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866		• »	40,000		33,949	83
	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-
		tarläroverket derstädes	1867, 1868	»	»	40,000		35,219	79
»	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-
		städes	1867, 1868			20,000		17,440	20
	14 8-)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes	1867, 1868			140,000		122,046	21
	1483)	Lån till Karlstads Domka-
	14 84)	pitel, för uppförande af ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868		;;, , r,. ■ i	40,000		35,235	16
	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-			i
''		Transport	—		’ ...	—	_	688,756 03

1) § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
8) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente,
å) Jfr § 27 ! 1869 års Reglemente.

51

! Reglemen- ] tets		[''idem då lånetj utbetalts. jJ	Annuitet j	‘täntefot. |	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod | vid 1883 års
Årtal.	§
		Transport	___	i	i	—		688,756	03
1		nåd al eleraentarläroverks-byggnaden derstädes...........i	1868, 1869	5 *	4 %	40,000		35,482	87
1868	47 >)	Lån till domkyrkan i Karl-
i		stad, för densammas repa-ration...................................	1869	6 % ''	\ >>	23,500		14,902	78
1866	1482)	Lån till staden Kristianstad,							i
		för utvidgande af elemen-tarläroverksbygguaden der-städes....................................	1873, 1875	5 %	■	20,000		19,168	19
i 1874	5	Lån till direktionen för se-
|		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium .................................	1875			54),000	—	53,563	59
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	3>		30,000		30,000	I —
	!	= 841,873: 46
	■	b) Tomtreglering slån.		1	■				1
1866	57	Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda .....	1854	6 %	»	20,000		2,345	i 70
)»	1 s	Lån till staden Örebro, för
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854		»	37,500	__	6,281	69
> |	! » i	Lån till staden Jönköping	!
i		T rausport	} ~	—	—	1 . ; > ,	:	850,500 85

i) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

3) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

52

Keglemen -

tets		Tiden, då lånet, . .. , utbetalts. | Annuitet.	Räntefot.	| Ursprungliga | beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års slut.
j Årtal.	1 s.
		Transport	--- —	—	—	—	850,500	85
		för ny tomtreglering efter
		1854 års eldsvåda......	1855 6 %		15,000		1.671	24
i 1866	57	Lån till staden Eksjö, för	* %
		ny tomtreglering efter 1856
		års eldsvåda.........	1857 *	'')>	30.000	_	9,492	73
	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator	i					i
k		och tomter efter 1865 års						1
	.	eldsvåda. ..........	1867 | »	f)	50,000	___	33,373	18
1872	32	Lån till staden Strengnäs,	j
!		för ny tomtregleriug efter
		1871 års eldsvåda.....	1872 »	»	30,000	_	24,471	46
1877'')	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter	[
		1876 års eldsvåda.....	1878	5 %	50,000	——	50,000	_
f »	8	Lån till staden Söderhamn,				!
(1878	6	för ny tomtreglering efter
		1876 års eldsvåda.....	1878, 1879 1 »		200,000		1 o q n n n
(1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\ 1881	10	för ny tomtreglering efter	''
		1878 och 1879 årens elds-
	•	vådor............	1881, 1882!	; » ■ •	200000	_	200,000	, -
	1	= 525,636: —	j
		c) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars
		upprensning.
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-
		des..............	1843 5 %	3 %	37,500	—	7,124	09
»	63	Lån till staden Kristianstad
		Transport i	--- — j	— I--		1,374,633 55

9 Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

53

Reglemen- tets	|	Tiden, dä lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga * beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års
Årtal.	§.
		Transport		•		-		1,374,633	55
		för hamnanläggning vid Åhus ...............................	1848	5 %	3 %	30,000		3,048	04
1866	60	Lån till staden Ystad, för
		hamnuppmuddring .........	1857		»	60,000	—	10,348	22 t
»	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad, .	1858	5>		15,000		2,646	08;
	70	Lån till Färjestadens liamn-byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	»	>v	12,850		2,118	99
»	85	Lån till arbetsdirektionen,för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858		.	100,000		16,746	48
	84	Lån till Torsångs församling, för anläggning af2:ne flott-broar i närheten af Tors-	*
		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra
		öfver Lillelfven .................	1859	»	»	10,000	—	3,141	15
»	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yenern ......	1859		»	100,000		21,823	83
	69	Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes	1859		» ,	47,000	_	10,265	10
>	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad ....................................	1861	»		37,500		11,829	44
		Transport	—	_	—	—	—	1,456,600 88 ’ I

54

Reglemeu-	|		.....		.... --------- . .
tet»	.	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalaterstod vid 1883 års
Årtal.	§•						stut.
		Transport				]	1,456,600	88
1866	71	Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000	3,040	73
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad .........	1861		y>	70,000	22,048 ■	40
		Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnde stad	1861			26,000	8,177	17
»	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ...	1861	. * »		55,000	17,332	76
	71	Lån till Ronueby köping, för
		Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebygguaden vid in-loppet till nämnda å.....	1861			10,000	3,150	77
»	»	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn ...........	1862	»		230,000	83,272	88
	86	Lån till Umeå härad, för
		brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ............	1864	8 %	5 %	20,000	1,662	05
1(1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
(1878 1	12	för förbättrande af dess hamn....................................	1878	6 %	»	80,000	76,055	26
		''■ = 303,831: 44.
		Transport	——	—	—	—	1,671,340	90

55

Reglemen tets -

Årtal.

1866

72

931)

942)|
118 >
143)

1433)

Transport

d) Lån till kanal- och
slussanläggningar.

Lån till Deijefors och Forshaga
slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
eif vid Deijefors och Forshaga
inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Vermland
Lån till Dalslands kanalaktiebolag,
för segelleds öppnande
från Hattefura vid
Venern till sjön Störa Lee
Lån till Kinda kanalaktiebolag,
för utsträckning af Ivinda
båtled medelst kanalisering
af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn
Lån till Dalslands kanalaktiebolag,
för kanal-och slussanläggning
mellan sjöarne
Ostra och Vestra Silen på
Dalsland..............................

= 1,050,814: 12.

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

1856

1865,1867

1865—1870

1868, 1869

6 %

Transport

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1883 års
slut.

- 1,671,340

90

4 % : 150,000:-

800,000

8,748130:

437,500

640,632

370,453

4 % \ 51,200!— 30,979

53

45

84

2,722,155j02

1) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente,

3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

56

Reglemen tets -

Årtal.

/1866
[1878

[1866

[1878

1866

|1866|

[1878

t o

75

3

77

76

Tiden, då lånet
utbetalts.

[1852|

[1853/

[1855[

[1856J

78

78

3

Transport | —

e) Lån till jernvägsanläggningar.

Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anläggning
af jernväg fr. Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag
till sjön Åmänningen
Lån till dito, för fullbordande
af samma jernväg.........

Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan städerna
Falun och Gefle......

Lån till Yessman—Barkens!
jernvägsaktiebolag, förän-!
läggning af jernväg mellan!
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes:
och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län...... [18561

Lån till Vessman—-Barkens \ 1857[

jernvägsaktiebolag, för full- i
bördande af samma jernväg
Lån till Hudiksvallsjernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Hudiksvall
och sjöarne Dellen ...

Lån till Söderhamnsjernvägs-1
aktiebolag, för anläggning

Annuitet.

Räntefot.1

Ursprungliga

beloppet.

; Kapitalåterstod
vid 1883 års i
slut.

8

[185 8[
[1859[

%

150,000

3 %. 2 % 1 150,000

1855—1859! 6 %

2,400,000

2,722,155 02!

4 %

200,000

200,000

87,699 66
96,524 57

I |

578,866 44!

54,599

34,472

370,000— 225,361

07

59

59

Transport

3,799,678 941

Reglemen- tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1883 års
			utbetalts.		oeioppet.		slut.
Årtal.	§•
		Transport	__	_	_	__	_	3,799,678	94
		af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. in.	1858—1 860	5 %	4 %	500,000		316,904	13
1 8G6	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	»	»	1,377.055	24	1,021,651	54
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan .........	1864	»	»	434,000		327,71 2	56
»	81	Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-
*	80	tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....................... Lån till Helsingborg—Lands-	/1864\ |1865j	7 %	»	500,000	—	132,815	54
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864. 1865	r> %	4 %	1,100.000		856,400	18;
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och
		Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»	»	720,000	—	544,958	• 41!
		Transport					—	7,000,121	30

Bih. till Biksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

8

58

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod j vid 1883 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	__	_		___	__	7,000,121 30
1 866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, föranlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad .	1864—1806	5 %	4 %	2,450,000		1,917,923 08
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
,		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864 — 1866	»	»	1,200,000		935.374 81
j »	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		b o rg—HerrIj unga j ern vägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla...	1865—1867	»		3,240,000		1 j 2,645,538 85
1 1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721					j
		Vexiö ........	1873	6 % '')	Ä %	2,600,000	—	2,423,150 26
| »	»	Lån till Krylbo—Norbergs	(1 874:]
j		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ,	jl 87 2 j	» *)		406,000		1 372,943 45
»	»	Län till Sundsvalls jernvägs-	j 1 8 7 3 j
		aktiebolag, för anläggning
		af jernväg från Sundsvall	11 8721
		till Torpshammar .	{1873}	] » >)	»	1,494,000	—	1,392,379 42 !
			(1874J
		T ransport	—	--		1	—	16,687,431 17 1 1

1) Se § 3 af detta reglemente.

59

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 års slut.
Årtal.	§•
		T rausport			_____	—	—	16,687,431	17
1871	81	Lån till Upsala—Margrete-				-
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1878	C) % '')	5 %	500,000		465,990	43
»	»	Lån till Bergslagernas jern-		.
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldföl--	11 8741
		bindelse ..............................	1 8 7 o i	» '')	»	5,000,000	—	4,948,888	88
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	(1S76J
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,753,600 Kr.. efter 90 %..................	1878. 1879		»	6,078,240		5,907,330
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning al jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(1877)
		bana till Storsjön...............	1878	6 % >)	»	1,865,000	—	1,846,350	—
»	5	Lån till Hultsfred—Vester-	118 7 9)
		viks jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido-	(18771
		spår till Ankarsrum och	{1878}	» *)	»	1,750,000	—	1,732,500	—
		hamnspår vid Verkebäck...	118 7 9 J
		Transport	--- : —	—	—--		81,588,490	48 1

J) e § ii af detta Reglemente

60

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	TJrsm-micrliai Kapitalåterstod lläntetot. be\opp*etg j vid 1888 års
Årtal.	§•
		Transport	—		--- —31,588,49048
1876 »	5 »	Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen Lån till Gotlands jernvägs-aktiebolag, för anläggning	f 1877/ (1878/	6 % '')	5 % 785,000.-— 777,150: —

I

1

(1879 13/

187 G

1881 15

Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält
(beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
125,000 Kr. ännu ej blifvit

lyftade)................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan!

Transport

1877

1878

1879

'')

500,000

495,000

1879

18.80

1881

1882

|18

18

879

880
18811

» 2,375,000 — 2,375,000,-

2,600,000 — 2,600.000

37,835,640(48

) Se § 3 af 188.5 års Reglemente.

61

Reglemen tets -

Årtal.

1881 15

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Transport

Lentia station på Upsala—
Lenna jernväg och Norrtelje
....................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...

Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engel-;
holm till Halmstad, från]
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp ...

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för am
läggning af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
.................

jån till Finspoug—Norsbolms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Ostra stambana och Nors -

Transport

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod j
vid 1883 års
slut. 1

188c

4> • % 750,000;-

37,835,640

400,000

950 000!—i 400.000

48

11,500,000)— 600,000

» ) 300,000 —

150,000

39,385,640:48)

62

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot, j	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1883 slut slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	i	—	—	39,385,640	48
		holm—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana.........	1883	5 %	4 V2 %	500,000		150,000	_
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård ........................	'' ■ »		»	500,000		150,000
		= 36,963,485: 46.
		Summa					so rrk runas
						’ ’

63

Aflöjiingsstat för RiksgKldskontorets tjensteman och vakt het

jening.

____ " 1-——------------------ - ----- • ~ ''	Lön.	Tjenstgörings-	Summa.
	penningar.		i
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman''	,4.400	— 1,600* —	6,000	-:
1 Kassör ...................................................	4,400	—. 1,600 —	0,000	•—
1 Kamrerare...............................................	1,000	— 1,600 :—	5,600	—
1 Revisor...................................................	3,300	300 —	3,300
! Kassabokhållare ...................................;	2,500	800 —	3,300	i
I Lånebokhållare.......................................	2.000	—; 800 —	2,800	1
1 Registrator och Kanslist .....................;	1,500	- 900 ;-	8,400	—!
! Kammarskrifvare...................................	1,500	_ 000	2,100	—
1 Förste Vaktmästare .............................	700	— 100 —	800
1 Vaktmästare ..........................................	600	----! >00 —	700	—
; 1 Vaktmästare ..........................................	600	— j 100 ; —	700	—
1 Vaktmästare ...........................................	600	— j 100 —	700	— i

Summa kronor; 25,300*— 9,100 — 34,400 !

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne,

Registrator» och Kanslisten samt Ivammarskrifvaren
kan, da de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen eftei n.m

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor »00:

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare...............................................................

> »00: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ......................... » 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förbomma
att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor livar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande : .

1 :o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

man
att :

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd a.f tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så.
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

04

som tjenste 11 förrättat; dock ma fullmäktige kunna medgifva don tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Ri ksg äl dsk on törel.

Kommissarien Herman Husberg ............................................................i 4,400_

Notarien August Neyber ..................................................................... 3,000__

Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............................................. 1,500_

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................j 1,500

Kammardrängen Per Fredrik Bydgrist ...............................................1 575 _

Summa kronor 10,975—

Pensionsstat vid Riksgäl dskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn.............................................................

! Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................

, Förre Ombudsmannen Leontius Halhncm
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschéll
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka

Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........

Aflidne t. i. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedel verk, j
Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siril

Aurora Lindstedt..............................................................................

Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......j

Summa kronor'' 8,817 50:

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

4,400 —
1.117 50

1,500 —

800| —
:5m —

225 —
22ö{ —

65

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af,............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975: —

Pensionsstaten vid dito ................................................................................. 8,817: 50

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1883.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

O. Lager!)jelke, Olof Wij k,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bih. till Bikscl. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9

(Riksg.-kontorets reglemente.)

#

66

I

Fullmäktige i Riksgäldskoutoret,

välde af 1884 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!.

Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kong], Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

StatskommissarieD, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden,
Herr Per Samsélius.

Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Friherre Johan Nordenfalk.

Expeditionschefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor
Aberg sson.

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng.

Suppleanter:

Bruksegaren Herr Johan Niklas Biesert.

Grosshandlaren Herr Carl Emil ''Dahl.

Ofverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm
Ericson.

67

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1884 ars revision:

För Första Kammaren:

Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden,
Herr Fredrik Herman Didron.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsfeldt.

Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Wilhelm August
Söderhjelm.

Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto Reutersliiöld.

Kammarherren, Herr Friherre Carl Carlsson Bonde.

Suppleanter:

Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Bosse.''
F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelberg.
Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf dlÄlbedyhll.

68

För Andra Kammaren:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Per Pehrsson i Törneryd.

» Herr Johannes Jonson i Fröstorp.

Boktryckaren, Herr Arvid Gum alias.

Riksdagsfullmäktigen, Herr Olof Jonsson i Hof.

F. d. Kaptenen, Herr Julius Mankell.

Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Hans Johnsson i Broby.

y> Herr Johan Fredrik Carlsson i Fågelhem.

» Herr Anders Hansson i Solberga.

REGISTER

öfver

1884 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorcts fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ............... Aflöning för Justitieombudsmannen	Sid.	22.	§ 32.
m. fl......................... » » Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en lios honom anstäld	))	19.	§ 25.
vaktmästare............... b » Riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och	»	17.	§ 23.
vaktbetjening............ AJiöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje-	»	20.	§ 28.
ning................................. Afsked för tjensteman och vaktbetje-	»	63.	-- -
ning..........................................	»	42.	§§ 97,
Allmänna hypoteksbanken .....................	))	36.	§ 76.
Amortissementsfonder .......................... Annuiteter å lån till enskilda jern vägs-	B	26, 28.	§§ 41,
bolag................................	))	5.	§ 3.
b och räntor ........................... Anslag till bildande af en odlingslåne-	»	24.	§ 36.
fond .............................. b )> fortsättande af arbetena å stambanan Bräcke—Sol-	»	13.	§ 11-
lefteå ..............................	B	12, 13.	§§ 9,

70

Anslag till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg...... Sid. 8.

» » inköp af jernvägcn Sundsvall—Torpshammar.
....... » 13.

» » inköp af jernvägen Söderhamn—Bergviken
......... » 12.

» » jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla
Yärtan......... » 6.

< « till komplettering af Riksdagens
bibliotek ............ » 17.

t> » låneunderstöd åt enskilda

jernvägar ........................ » 8.

Anslag skall utfärdas angående lediga

tjenster vidRiksgäldskontoret % 40.

Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............ » 31.

Ansökningstid till lediga tjenster......... » 40.

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens

............ » oo.

Arfvode 1’ör Fullmäktiges deputerade... * 30

» » Fullmäktige och deras ordförande.
.................... » 20.

» » Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening...... » 18.

» » förrättande af tjenst i Riks gäldskontoret

.................. » 39.

Befordringsgrunder vid Riksgälds kontoret

............ » 40.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vakf betjente

.................... » 21.

Behållning, skogsplanteringskassans ... » 24.

Behållningar, Statskontorets.................. r> 23.

Belöning för extra arbeten .................. » 21

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af........................ » 22.

Berättelser, Fullmäktiges .................... » 34.

» Justitieombudsmannens ... » 20.

» Riksdagens Revisorers...... » 18, 34.

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... » 33.

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... » 32, 41.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 38.

Bibliotek, Riksdagens ........................... » 17, 37.

Bibliotekarie » » 17.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ » 35.

Brist i Statskontorets inkomster fylles » 15.

§ <5.
§ 13.

§ io.
§ 5-

§ 23.

§ 7-

§ 87.
§ 5(5.
§ 87.

§ 66.
§ 55.

§ 27.

§ 24.
§ 85.
§ 89.

S 30.

§ 37.

§ 35.

§ 29.

§ 34.

I 30.

§ 26.

§§ 24, 71.
§ 67.

§§ 65, 94.
§ 81.

§§ 23, 80.
§ 23.

7

16

banans fortsättning från	Sid.	12, 13.	§§	9, 12.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af		36.	§	74.
Deputerade, Fullmäktiges.....................	»	30.		55.
Diarium, Ombudsmannens ..................	»	33.	§	66.
Enke- och pupillkassan vid Riksgälds-		21, 39.		31, 85.
kontoret .........	)>	§§
Entledigande af tjensteman och vakt-
betjente vid Riksgälds-kontor ........................	»	41.		91, 92.
Ersättning för bestridande af lediga			§	85.
tjenster ..............................	»	39.
Expedition, Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomi-
tens .................................	»	19.	§	25.
Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs		20.	§	26.
expeditioner ........................	))
Extra ordinarie tjenstemän och vakt-
mästare, deras
antagande .........	»	40.	§	88.
» » » » deras skiljande
från Riksgälds-				95.
kontoret ............	»	42.	§
>. » >1 »gratifikationer åt	))	21.	§	29.
» » » » åtnjuta ersätt-
ning för förrät-
tande af ordina-
rie tjenst............	»	39.	§	85.
Flyttningshjelp för Justitieombudsman-
nen.................................		19.	§	25.
Fond för nytt riksdagshus ..................	»	34.	§	69.
Fordringar, Riksgäldskontorets............	))	4—6.	§§	3, 4.
» » förteck-
ning å	»	48—62.	—	—
» s. k. statslånefondens ......	»	28.	§	45.
Fullmakter för Riksgäldskontorets tjen-		40.	§	89.
stemän..............................	)>
» granskning af riksdagsmän-		38.		82.
nens.................................	)>	§
Fullmäktige i Riksgäldskontoret .........	))	66.		—
» deras suppleanter ............	»	66.	—	—
» ega att af Riksdagens Re-
visorer begära råd och ytt-
randen ..............................	»	31.	§	57.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............	))	31.	§	56.
» antal för besluts fattande	»	32.	§	62.

72

Fullmäktiges arfvoden ochresekostnads -

	ersättningar..................	Sid.	20.	§ 27.
»	befattning upphör .........	»	29.	§ 53.
»	berättelser........................	))	34.	§ 70.
x>	besluts öfverklagande......	»	32.	§ 65.
	deputerade........................	»	30.	§ 55.
»	komplettering..................	»	29.	§§ 50, 51.
»	ombud ..............................	)>	30.	§ 55.
»	omröstningar...................	)>	32.	§ 64.
»	ordförande och vice ord-
	förande ........................	»	29.	§ 49.
	protokoll...........................	»	31.	§ 58.
»	sammankomster...............	)>	31—33.	§§ 58—65.
»	sammanträden gemensamt
	med .Fullmäktige i Riks-
	banken...........................	»	37.	§ 81.
	ställande till ansvar.........	))	31	§ 56.
	suppleanter .....................	))	66.	---
»	» deras inträdande	))	29.	§§ 50, 51, 53.
»	särskilda uppdrag............	»	33—38.	§§ 66—82.
	tjenstledighet ..................	))	31.	§ 60.
»	åligganden........................	i>	30.	§ 54.
»	öfverläggningar ...............	a	32.	§ 64.
Förfall för Fullmäktige........................	»	31, 32.	§§ 60, 61.
Förräntning af Kiksgäidskontorets kon-
	tanta tillgångar och be-
	hållningar..........................	»	27.	§ 42.
För säljning smedel för mindre krono-
	lägenheter ...	»	24.	§ 38.
»	» kronans hus i
	städerna ......	y>	22.	§ 33.
Garanti förening, sågverksegarnes.........	))	36.	§ 78.
Generalassistanslcontoret, f. d., under-
	stöd för sterbhusen efter
	obemedlade tjensteman		t
	m. 11. vid........................	»	21.	§ 30.
Granskning af Kassörens och Kamerera-
	rens anteckningsböcker	»	33.	§ 66.
))	)) Ombudsmannens diarium	»	33.	§ 66.
))	» riksdagsmäns fullmakter	»	38.	I 82.
»	» Riksgäldskontoretsräken-
	skaper...........................	»	28.	§ 46.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och
	vaktbetjente vid Riks-
	gäldskontoret ...............	X>	21.	§ 29.
Göta kanal,	ledamot i styrelsen och om-
	bild vid revisionen utses	»	38.	§ 81.

Hallsberg- Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af Sid. 8. § 6.

Hebbeska fideikommisstomten, angående

öfverlåtelse af vissa
delar af till Stockholms
stad ...............

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............

Hus, kronans, i städerna .....................

b Riksdagens........,...........................

b » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas
..............................

B Riksgäldskontorets........................

Hypoteksbanken, allmänna.....................

Indragning sstat vid Riksgäldskontoret
Inkomster, Statskontorets, brist uti,

fylles..................................

» Riksgäldskontorets...........

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger..................

» b s. k. riksgäldssedlar .........

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af Fullmäktige............

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerbetshand lingar

.................................

Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby,

anslag till inköp af............

b från Karlberg till Lilla Värtan
.......................................

b Sundsvall—Torpshammars,

angående inköp af ............

b Södra Dalarnes, låneunderstöd
till..............................

b Söderhamn—Bergviken, angående
inköp af ...............

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för
Jernväg sb olag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af
B enskilda, revision af

deras förvaltning......

» b angående för ändradt

sätt för amortering
af dem beviljade
statslån ........................

Bib- till Biksd. Prot. 1884. 10

(Riksg.-kontorets reglemente.)

y>	35.	§ 73.
»	28.	§ 46.
x>	22.	§ 33.
»	17, 33.	§§ 22, 67.
x>	34.	§ 68.
»	17, 33.	§§ 22, 67.
»	36.	§ 76.
7>	64.	- -
»	15.	§ 16.
»	22—28.	§§ 32—45,
»	4.	§ 2.
»	4.	§ 2.
»	37.	§ 80.
X>	33, 35.	§§ 67, 72.
y>	33.	§ 66.
x>	8.	§ 6.
»	6.	§ 5.
»	13.	§ 13-
5>	9.	§ 7.
»	12.	§ 10.
J>	8, 10.	§§ 7, 8.
D	5.	§ 4.
y>	36.	§ 75.
X>	5.	§ 3.

1 Afd. 2 Band.

74

Järnvägsbyggnader, statens, anslag till
Jernvägshypoteksfond, angående bildande
af en ...

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvaktbetjenings
aflöning
.................

» embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i em betet.

.................

Kansli- och vdktbetjening, justitieombudsmannens »

» Riksgälds kontorets.

.....

Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets
vid 1883 års slut

utbalanserade.........

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1883 års slut utbalanserade.
..........................

Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan

Kassaförstärkning åt Statskontoret......

Kihlafors station å norra stambanan,
angående Söderhamn
—Bergvikens jernvägs
utsträckande till

Kinda kanalaktiebolag, revision af......

Konstitutorial för tjensteman...............

Kontorsexpenser.....................................

Konvertering af äldre statslån..............

Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret
» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ..............

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

» Riksgäldskontorets, i Riksbanken
....................................

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af
Kungörelser, för infordrande af anbud

Sid. 12, 13.	§§ 10, 12,
» 5.	§ 4.

3)	19.	§ 25.
D	20.	§ 26.
»	20.	§ 26.
3>	20.	§ 26.
X)	38.	§ 81.
»	19.	§ 25.
3)	38, 39.	§ 83, 84.
3)	48- 62.	—
3)	44—47.
3)	6.	§ 5.
3>	15, 27.	§§ 16, 44.

3)	12.	§	10.
»	36.	§	74.
3)	40.	§	89.
3>	17.	§	22.
3>	25.	§	40.
))	15, 16.	§§	17—20,
3)	16.	§	19.
3)	15.	§	17.
3)	16.	§	18.
3)	16.	§	20.
3)	27.	§	43.
3)	24.	§	38.

å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............ Sid.

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af.............................. b

Kyrkomötes-]s.ostn2iåe\'', angående bestridande
af...................... b

Ledigheter bland Fullmäktige.............. »

Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg
............................... »

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

...................................... »

Liqvidations- och amortissementsfonder B
Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ... b
Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af »

Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... b

Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b
B åt Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag...... »

B åt Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag ... »

Lönebesparing......................... »

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b

Löneskilnadser sättning............ b

Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd till »
Misswhr^jbehöfvandes undsättning vid »
Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags.

....................... »

» Riksgäldskontorets........... »

Odling slånefond; ang. bildande af...... »

Ombud, Konungens............................... »

» Fullmäktiges........................

Omröstningar, Fullmäktiges..............

Ordförande bland Fullmäktige.........

b vice i> B ............

s b Fullmäktiges, utses af Fullmäktige
sjelfve bland sig b

Papper, upphandling af....................... »

Pensionering af Riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening.

.................... »

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för,

utses af Fullmäktige b

35.	§ 72.
4, 25.	§§ 2, 40.
24.	§ 36.
29.	§ 50.
6.	§ 5.
24, 28.	§§ 36, 48.
26, 28.	§ 41, 46.
5.	§ 4.
33.	§ 66.
25, 27.	§ 40, 42.
8, 10.	§§ 7, 8.
15.	§ 15.
14.	§ 14.
39.	§ 85.
20.	§ 28.
39.	§ 85.
15.	§ 15.
24.	§ 39.
5.	§ 4.
3, 25.	§§ 2, 40.
13.	§ 11.
32.	§§ 63, 76.
30, 36.	§ 55.
32.	§ 64.
66.	- -
66.	—
29.	§ 49.
35.	§ 72.
42.	§ 96.
64.	- -
36.	§ 77.

76

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder........................ Sid. 3, 26.

Protokoll, Fullmäktiges........................ » 31.

» Riksdagens, tryckning af... » 35.

Redovisning af de till Riksgäldskonto ret

ingående medel....... b 28.

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

....... » 28.

Register, till Rikets Ständers protokoll

med bihang 1809—1866....... » 18, 37.

» utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
............................... b

Revisorernes berättelser......................... »

Riksdagens bibliotekarie....................... »

» hus...................................... »

» b lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas »

Riksdagsbiblioteket................................. »

Riksdagshus, nytt, angående bildande af

fond för........................... b

Riksdag skostnader.................................. »

Riksdags- och revisionskostnader m. m. »
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom............................. »

Riksdagstrycket....................................... B

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa »

b fordringar för utbetalda
lån................. b

» Fullmäktige............. b

36.

18.

17.

17, 33.
34.

17, 37.

34.

16, 24.
16—22.

37.

35.

21, 39.

4—6.

66.

§§ 2, 41.

§ 58.

§ 72.

§§ 46—48.
§ 46.

§§ 23, 79.

			Revisorer......	»	18.	§ 24.
	5)		för Fullmäktige	»	20.	§ 27.
	»		för Justitie-
			ombudsmannen	»	20.	§ 26.
Revisionsberättelser	från enskilda jern-
			vägsbolag ...''...........	»	36.	§ 75.
Revisionskostnader...		X)	24.	§ 36.
Revisorer,	Riksdage	ns, vid 1884 års
			statsrevision........	»	67, 68.	- -
X>		2)	deras suppleanter	D	67, 68.	- -
			råd och yttranden
			af dem ega Full-
			mäktige att begära	»	31.	§ 57.
»		2)	traktamenten och
			resekostnader för	B	18.	§ 24.

§ 74.

§§ 24.

§ 23.

§§ 22, 67.
§ 68.

§§ 23, 80.
§ 69.

§§ 21, 36.
§§ 21-31.

§ 81.

I 72.

§§ 31, 85.
§ 3, 4.

77

Riksgäldskontorets föremål.....................	Sid.	3.	§	1.
D	förvaltning ...............	3)	29.	§	49.
»	hufvudbok ................	3)	28.	§	46.
))	hus ............................	D	17, 33, 35.	§§	22,	67, 73.
3)	inkomster och sär-
	skilda tillgångar ....	»	22—28.	§§	32-	-45.
3)	kapitalfordringar .....	3>	48—62.	—	—
3) *	kapitalskulder ..........	B	44—47.	—	—
D	kreditiv i Riksbanken	»	27.	§	43.
»	liqvid med statsver-
	ket............................	3)	24, 28.		36,	48.
)>	lånerörelse..................	B	25.	§	40.
))	obligationer ..............	3)	3, 25.	§§	2, 40.
	räkenskaper ..............	»	28.	§	46.
»	» utdrag ur	3)	28.	§	47.
3)	skulder .....................	3)	3.	§	2.
B	styrelse .....................	»	29—31.	§§	49-	-57.
3)	tjenstemannapersonal	B	38.	§	83.
»	tomt, angående öfver-
	låtelse till Stockholms
	stad af vissa delar af	3)	35.	§	73.
)>	upplåning .................	B	25, 27.	§§	40,	44.
3)	utbetalningar ............	3)	6—22.	§§	5—	31.
3)	utlåning ....................	B	27.	§	42.
J>	vaktbetjening ...........	3)	39.	§	84.
Jiiksgäldssedlar,	s. k., inlösen af.........	B	4.	§	2.
Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........	»	28.	§	46.
3>	3) utdrag af	3)	28.	§	47.
Räntekuponger,	inlösen af....................	3)	4.	§	2.
Sakregister till	Rikets Ständers proto-
koll		3)	18, 37.	§§	23,	79.
Sammankomster,	, Fullmäktiges.............	3)	31—33.	§§	58-	-65.
Sammanträden,	b i Banken
	och Riksgäldskontoret
	gemensamma...............	3)	37.	§	81.
Semester, angående aflöning under......	3)	64.	—	—
b åtnjutes äfven af Riksdagens
bibliotekarie..........................	3)	17.	§	23.

Skogsplanteringskassans behållning......

Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...
b för Riksdagens behof

Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid
för.............................

Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag,

låneunderstöd åt...

24.

20.

35.

3, 26.
14.

§ 37.

§ 26.

§ 72.

§ 2, 41.

« 14.

Sollefteå, angående anslag för norra

stambanans framdragande till Sid. 12, 13.

Stambanan, Norra, anslag till.............. » 12, 13.

Stat, ajlönings-, för Riksgäldskontoret » 63.

» indragnings-, för Riksgäldskontoret b 64.

» pensions-, för Riksgäldskontoret... b 64.
Statskontorets behållningar, aflemnas till

Riksgäldskontoret » 23.

B inkomster, brister i, fyllas B 15.

Statslån, äldre, konvertering af............ b 25

Statslånefondens, s. k., utestående fordringar.
...................... d 28.

Statsobligationer...................................... b

Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret.
....................................... b 24, 28.

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... b 36.

Styrelsen för Riksgäldskontoret........... b 29—31.

Sundsvall—Torpshammar, ang. inköp

af jernväg

emellan...... b 13.

Suppleanter för Fullmäktige................ b 66.

b deras inträdande............... » 29.

b för Revisorerne................. b 67, 68.

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

............................... » 40, 41.

Sågverksegarnes garantiförening............ b 36.

Söderhamn-Bergviken, jernväg emellan b 12.

Södra JDalarnes jernväg saktiebolag låneunderstöd
åt .............................. » 9.

Telegrafverket, förskott till.................. » 16.

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b 40—42.

Tjenstemån vid Riksgäldskontoret....... b 38.

» b b aflöning för b 20.

» b » aflöningsstat

för............ b 63.

» b b antagande af b 40.

» » b besvärshänvisning
för... b 41.

»»b entledigande af b 41.
»bb pensionering af b 42, 43.
b vid Justitieombudsmannens

expedition........................... b 19.

Tjen&ter, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... » 39, 40.

Tjenstgöringspenningar.......................... b 17, 63.

Tjenstledighet för Fullmäktige............. b 31.

§§ 9, 12.
§§ 9, 12.

§ 35.
§ 16.
§ 40.

§ 45.

§§ 36, 48.
§ 74.

§§ 49-57.

§ 13-

§§ 50, 51, 53.

§§ 90, 91.
§ 78.

§ 10.

§ 7.

§ 20.

§§ 90—95.
§ 83.

§ 28.

§ 88.

§ 94.

§§ 91, 92.
§1 96-99.

§ 25.

§<j 85—89.
§ 23.

§ 60.

Tjenstledighet för tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... Sid. 39.

Traktamenten, Riksdagens Revisorers »
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
.................. »

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang.... »

» af Revisorernes berättelser »
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser »

» för Riksdagens Re visorers

berättelse »
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer
......................... b

18.

20.

35.

34.

20.

18.

4.

§§ 86.

§ 24.

§ 26.

§ 72.
§ 71.

§ 26.

§ 24.

§ 2.

sterbhus................................	»	21.	§	30.
Undsättning smedel vid missväxter.......	))	24.	§	39.
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll	)>	33—38.	§§	66—82.
B	35.	§	72.
Upplåning för Riksgäldskontorets räk-
ning......................................	5>	25, 27.	§§	40, 44.
Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler
i Riksdagens hus ...............	B	34.	§	68.

U tbetalningar,

Iiiksgälds -

åliggande

kontoret...................... b

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper.
...................................... b

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................ D

Utlåning, Riksgäldskontorets................ »

Vaktbetjening, Justitieombudsmannens b

» Riksgäldskontorets....... »

» aflöningsstat för............ b

Vaktbetjening ens pensionerande............ b

» tjensteförsummelser... »

b entledigande............... »

Varningar för tjensteförsummelser...... b

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
................................ B

B B att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontor b

Ålder stillägg........................................... B

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer .... b
b till Stockholms stad af vissa
delar af Riksdagshusets och
Riksgäldskontorets tomter »
Öfverläggning ar, Fullmäktiges............. b

6—22.

28.

25.

27.

19.

39.

63.

42, 43.
41.

41.

40, 41.

20.

40.

17, 63.
4.

35.

32.

§§ 5-31.

§ 47.

§ 40.

§ 42.

I 25.

§ 84.

§§ 96—99.
§ 93.

I 93.

§§ 90, 93.

§ 28.

§ 88.

§ 23.

§ 73.
§§ 64.