utfårdadt vid slutet af 1883 års Riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR .

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfårdadt vid slutet af 1883 års Riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. ‘ L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1883.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2.

» fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 5—10.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 11—13.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 14.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 15—18.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 19—29.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 30—43
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 44—46.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55.

Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63.

)) särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—79.

Riksgäldskontorets betjening §§ 80 och 81.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 82—86.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 87—92.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 93—96.

Allmänna bestämmelser § 97.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i -

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäld skontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras," utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret
utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör
1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp
i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års
slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de
föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Dock har innevarande års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaktiebolag,
hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade
anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången
af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, återbetala
sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan
rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets
erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och,
beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång
inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande
tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga
lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp,
och återstoden utgör kapitalafbetalning derå.

§ 4.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, bär ofvau ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 5.

Till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station
till Helgumsjön och vidare till Sollefteå har sistlidna års Riksdag för år 1883 anvisat
två millioner kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån anslaget
ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och
tjenstelokaler jemte boställslägenheter, har nästlidna års Riksdag stält till Kongl.
Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden tvåhundratusen kronor af det särskilda
anslagsbelopp å fyrahundratusen kronor, som 1881 års Riksdag för detta ändamål
beviljat; åliggande det Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala nämnda för år 1883 anvisade tvåhundratusen kronor.

§ 7.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under én tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå;

2:o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifua arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
hokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med hokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregemen -

tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.

§ B.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå
under fem år Rån och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kong!. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af deu
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontor! eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, livilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl,
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kong!. Makt
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta
anslag anvisat.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ Il Till

fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har
innevarande års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen
kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala.

§ 12.

Innevarande års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag
tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må
för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett
kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid
jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån,
beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af
bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors
till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön
Bergviken emellan Bergviks jern vägsstation, Kihlafors och Landa;

dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor
för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af
Styrelsen för statens jernvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 Decem -

ber 1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan
af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet
skola iakttagas;

dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst
vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till
staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för
statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarna norr om ån erfordras,
med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet,
som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L, M. Nordenfelts plankarta med
fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser
för kol och materialier;

dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och
utsträckas å ena sidan från Bergviks station til! Kihlafors station å stambanan
och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit;

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och
bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och
med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras;

dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för
mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena
jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner
åttahundrafyratiosju tusen kronor;

dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående:

under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000

„ „ 1884 .......................................................................... „ 1,500,000

„ „ 1885 .......................................................................... „ 1,000,000 och

., „ 1886 återstående...................................................... 247,000;

.och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition
behörigen utbetala de sålunda för åren 1883 och 1884 beviljade tillhopa
två millioner kronor.

§ 13.

Jemte det innevarande års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel

till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 11.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 15.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 16.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ IV.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer’,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 18.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, torvaltningsutgifter, in. m.

§ 19.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstå!d
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 20.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arheten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter

§ 21.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagens bibliotekarie, åtnjuter eu aflöning af tvåtusen kronor för år,
hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå
och månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen
medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens bus,
som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand
äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under
en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande
godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.

§ 22.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för

annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 23.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch
vaJctbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löueinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om aret.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
Bih. tiU Riksd. Prot. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3

(Kiksg.-kontorets reglemente,)

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 24.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 25.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 26.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under -

kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 27.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 28.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans -

kontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 29.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor^ afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 31.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsraedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 32.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande* beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Hiddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika -

ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1883 och 1884 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående ränte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplantsringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 36.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono -

lägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. *

§ 37.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemuas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 38.

Riksdagen bar år 1866 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de'' belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fernprocent-obligationer
icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar,
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Majrts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse iramstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så
väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter

varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i
svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Riksdagen har år 1881 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i
mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de för år 1882 beviljade
anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya
byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, till bestridande
af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret
Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler
samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik,
samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade
anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig
materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen
kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor
till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till
Helgumsjön och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd
för enskilda jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af
behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af dels de för nästkommande år
beviljade 2,500,000 kronor till fortsättning af arbeten å stambanan mellan Bräcke
och Sollefteå, dels de af anslaget till jernvägen Kihlafors—Stugsundet för åren
1883 och 1884 anvisade tillhopa 2,000,000 kronor och dels de till låneunderstöd
för enskilda jernvägar för år 1884 beviljade 1,000,000 kronor.

Härjemte har innevarande års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att,
för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till
odlingslånefönden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva
för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja
obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att
återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med

rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och
uppsägningstid.

§ 39.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 40.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 41.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 42.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Biksg. kontorets reglemente.)

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 43.

De medel, som inflyta å s. k. statsl&nefondens utestående fordringar, skola,
efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 44.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i riksbufvudboken intagas.

§ 45.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 46.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 47.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 48.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 49.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 50.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 51.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 52.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 53.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 62 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela

föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfrig a uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 54.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revsioner, genom justitieombudsmannen.

§ 55.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 56.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 57.

Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 58.

Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 59.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förtal] hvaije gång tillkännagifva.

§ 60.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 61.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 62.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 63.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 64.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 65.

Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseriugar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 66.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derföriunan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 67.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 68.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 69.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemäu,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitiouer utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommaude ytterligare uppköp, äfvensom erforder Bih.

till Riksd. Prot. 18S3. 10 Sami. 1 Afä. 3 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente.)

liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 70.

Som sistlidna års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Biksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret
Biddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 71.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 72.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars idförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 73.

Uti Allmänna hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 74.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens
styrelse.

§ 75.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 76.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med ur 1809 till och med år 1806,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma.

Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande
af nämnda arbete, under år 1883 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda
tre tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för

arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag använda för innevarande år,
utöfver redan anslagna 3,000 kronor, ytterligare ett tusen kronor och för nästkommande
år fem tusen kronor.

§ 77.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststiilda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 78.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven lian mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansenibetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 79.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitie -

departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor^ vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.

§ 80.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 81.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 82.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
.vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 83.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 84.

Innan ledig tjenst af Iullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 85.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs -

verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författniugarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 86.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
in. m.

§ 87.

Om någon RiJcsgäldsJcontörets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 88.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 89.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 90.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 91.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 92.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 93.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 94.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida hehörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 95.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre ljerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

Bih. till Biksd. Prot. 1883. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 96.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 97.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Juni 1883.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Gr. Lagerfoj elite,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgsildskontorets vid 1882 års slut utbalanserade kapitalskulder.

					Återstående kapitalskuld den 31 December
		Tiden, då för-		1882.
tets			Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal	§•			Fonderad skuld.
1866	5	Skulden för 1860 års pre-
		mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjette delar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vs		Thlr 811,666: %
1868	90	Obligationer för 1868 års jernvägslån å£St. 1,150,000	1868 d. V?	5 %	£ St. 1,093,600
1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr.......................................	1870 d. *''''/n	5 %	Kr. 13,695,800
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 22,747,300

		R:dr.......................................	1872 d.	4 %	Kr. 20,582,300	____
1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1882 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å 20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en

Återstående kapitalskuld den 31 December 1882.
Fonderad skuld.	Ieke fonderad skuld.
Emk 40,504,500	—
£ St. 1,932,500	—
£ St. 1,449,810 Francs 36,390,231	—
Kr. 5,000,000
(Kr. 70,222,350
eller
£ St. 3,869,000
eller
Francs 97,498,800	—
eller
(Flink 78,927,600

Reglementets -

Årtal §.

1876

1878

1879

1880

1879

1880

1866

tredje emission, å likaledes
18,000,000 Emk, obligationer
å 3,236,700 Emk.........

Obligationer för 1876 års
jernvägslån å 2,000,000 £

St.........................................

Obligationer för 1878 års
jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs,
deraf till 1882 års slut blifvit
utlemnade obligationer
å tillhopa 1,460,000 £ St.

eller 36,646,000 Francs......

Obligationer för 1879 års
tillfälliga lån, deraf till 1882
års slut blifvit utlemnade
obligationer å 9,000,000 Kr.
Obligationer för 1880 års
statslån, deraf till 1882 års
slut blifvit utlemnade en
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St., 55,440,000 Francs
eller 44,880,000 Emk, samt
af en andra emission, å
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs eller

44.880.000 Emk, obligationer
å 30,855,000 Kr.,
eller 1,700,000 £ St. eller

42.840.000 Francs eller

34.680.000 Emk...................

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1875 d. ‘/s

1876 d. ''Ve

1878 d.

1879 d. ''/n

1880 d.

Räntefot.

4 1/2 %

4 V*

4 %

4 V, %

4 %

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1882.
	bindelserna blif-	Räntefot.
			vit utfärdade.		Icke fonderad skuld.
Årtal	§■			Fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller	j 1798 d. \|1811 d.3°/j•>
1 866	14	det s. k. gamla lånet.. Obligationer, utfärdade så-	5 %	—	Kr. 10,125
		som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr..................	1861 d. i/,	4 ''/•> %
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000...............	1881 d. >/n	4 1 /., %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88...........	1750 d. V3	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)...............	1815 d. */,i
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, bemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mtl50,000 R:dr......	5 %
1778
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande	1833 d. 3l/i2	5 %		Kr. 140,889

Reglemen tets Årtal

§.
1866 20

1866 21
1866 22

1866 25
1869 77

	Tiden, då för-	Räntefot.	Återstående kapitalskulc 1882.	den 31 December
	vit utfärdade.	F onderad skuld.	Icke fonderad skuld.
Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhål-lande (utgör blott ett depo-situm af fordringshandlin-gar)..
Dito för Strömsholms kanals dito (dito)...................
Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital-skulden afskrifven).	—	---	—	—
Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller).................................

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1882 års slut utbalauserade kapitalfordringar för do af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen tets -

Tiden, då lånet
| utbetalts.

Årtal.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

j Kapitalåterstod
| vid 1882 års
slut.

1806 ! 58

a) Byggnadslån.

Lån till staden Malmö, för
; uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för 1

lagda garnison.......

Lån till staden Kristine!
hamn och Varnums landsförsamling,
för uppbygganj
de af ny kyrka i Kristine-j

! hamn ............

Lån till staden Lidköping,j
j för återuppbyggande af den
| år 1849 nedbrunna delen af
nämnde stad........!

1813-18155 jemte

j .2*1

[ ränta. J

118491
11854J

1852

2 % )
jemte J
ränta. J

Transportj

4 %

32,000

3 % i 37,500

4 % j 03,606

1,939 92

14,330

153

16,423 81

Reglemen- tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1882 års
			utbetalts.		Deioppet.		slut.
o I Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	16,423	81
1866	41	Lån till Knäreds församling i Hallands län för uppfö-rande af en ny kyrka. . .	1852	6 %	4 %	24,000		613	96
»	»	Lån till Markaryds försam-
		ling i Kronobergs län, för uppförande af eu ny kyrka	1854	»	»	10,000	—	1,197	15
'' »	54	Lån till staden Örebro, för
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnde	O iO i-O 00 CO T—1 T-H
»	»	stad............. Lån till staden Jönköping,		»	375,000		118,198	12
		för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde							\|
		sta.rl.............	1855	»	»	100,000	—	26,764	21
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna							\|
		delen af nämnde stad . . .	1857	6 o.7 %	4 o. 4Va %	200,000	—	61,806	12
»	43	Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation	185 8	6 %	4 %	25,000	—	7,862	60
1 » \1878	»	Lån till Vesterås domkyrka,						7,226	19
3	för densammas reparation	1858	»		22,500	—
1866	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande. .	1859			20,000	—	9,733	97
	43	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
s>	36	Lån till staden Jönköping,				\|
		Transport	—	1 ~		—■	\|	277,826	N

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	277,826	13
		för uppförande derstädes af
		ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket .............	1861	5 %	4 %	120,000		90,211	35
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet	1862			50,000		35,112	40
»	87	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk....................	1864	»		25,000		20,828	92
»		Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes ............	1864			40,000		33,335	89
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	»		12,000		9,983	32
>	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866	»		25,000		21,627	34
		Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	>		40,000	—	34,556	07
2>	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»	»	40,000		35,795	91
	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad
		Transport	—		—		—	559,277	33

‘) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

Bih .till Riksd. Prot.1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontor«ts reglemente.)

Reglemen-		----- ----------- .	—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1882 års
Årtal.	§						slut.
		Transport	—	—	—	—		559,277	33
		åt elementarläroverket der-städes	1867, 1868	5 %	4 *	20,000		17,731	91
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-
		läroverket derstädes	1867, 1868	I	»	140,000		124,163	01
»	1482)	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes	1868	>	i	40,000		35,803	04
	1483)	Lån till Skara Domkapitel,
		för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-						''
		byggnaden derstädes	1868, 1869	>	»	40,000		36,041	25
1868	474)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration	1869	6 %	>	23,500		15,685	37
1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
		för utvidgande af elemen-taxdäroverksbyggnaden der-städes	1873, 1875	5 %		20,000		19,380	08
1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande af
		lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium	1875	>	>	59,000	_	54,339	99
		= 862,421: 98
		Transport		—	—	—	—	862,421	98

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom, 2 i 1867 års Reglemente.

8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1882 års
								slut.
Årtal.	§•			•
		Transport		—	—	—	—	862,421	98
		b) Tomtreglering slån.
1866	57	Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda .....	1854	6 %	4 %	20,000		3.409	33
>		Lån till staden Örebro, för
		ny tomfreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854			37,500		8,203	55
>	>	Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......
1855	15,000	2,472	35
>	>	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		10,858	39

	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867			50,000		34,974	21
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872			30,000		25,261	02
18771)	7	Lån till staden Strömstad,
	för ny tomtreglering efter 1R76 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		50,000

/ 1 \1878	8	Lån till staden Söderhamn,
6	för ny tomtreglering efter	1878, 1879			200,000		200,000
J1880	13	Lån till staden Hudiksvall,
\1881	10	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vå4nr - ............	1881, 1882			200,000		200,000

		= 535,178: 85.
		Transport	—	—	—	—	,_	1,397,600	83

*) Se ridare § 8 i 1881 års Reglemente.

Reglemen-
tets ..		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet,	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
								sint.
Årtal.	§■	-
		Transport		—	—			1,397,600	83
1866	45	c) Lån till Allmänna barn-
		husinrättningen i Stock-holm...........	1851	6 %	4 %	75,000		7,786	22
		d) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
>	62	Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843	5 %	3 %	37,500		8,736	98
i	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Ahus.............	1848			30,000		4,426	53
	84	Lån till Gustafs församling i
		Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka	1853	6 %	4 %	6,000		345	13
	63	Lån till staden Kristianstad,
		för återstående hamnarbe-ten vid Åhus samt Hernesta
		kanals fullbordande m. m.	1855		>	30,000	—	1,736	84
2>	68	Lån till staden Vadstena, för
		fullbordande af hamnbygg-naden derstädes.......	1855			15,000		890	71
	2>	Lån till staden Arboga, för
		Arboga-åns uppmuddring	1855	2>	>	15,000		861	82
>	5	Lån till staden Köping, för
		Transport		—	—		—	1,422,385	06

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års slut.
Årtal.	§•
		Transport						1,422,385	06
		upprensning och fördjup-ning af Köpings å ............	1855	6 %	4 %	20,000		1,100	72
1866	60	Lån till staden Ystad, för
		hamnuppmuddring...............	1857		2>	60,000	_	13,411	75
	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad...	1858			15,000		3,409	69
	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858			12,850		2,782	68
	85	Lån till arbetsdirektionen, för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858		3>	100,000	__	26,799	63
*	84	Lån till Torsångs församling
		för anläggning af2:ne flott-broar i närheten af Tors-
		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra
		öfver Lillelfven .................	1859	■»	T>	10,000	—	3,597	26
	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt
		en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Venern ......	1859	>		100,000	_	26,753	68
	69	Lån till staden Falkenberg,
		för hamnbyggnad derstädes	1859	T>	>	47,000		12,581	83
	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad ....................................	1861	>		37,500	_	13,537	92

		Transport	\|--	—	1 “	1	1,526,360 22

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
Årtal.	§■
		Transport						1,526,360	22
1866	71	Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000		3,385	32
		Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad	1861			70,000		25,238	85
2>	»	Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnda stad ,	1861			26,000		10,502	56
3>	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå .	1861		3>	55,000		19,839	19
*	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å.........	1861	>	>	10,000		3,606	51
»	»	Lån till staden Helsingborg,
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1862		5>	230,000		93,339	31
2>	86	Lån till Umeå härad, för
		brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ............	1864	8 %	5 %	20,000		3,106	71
\|18 7 7	6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn....................................	1878	6 %	2>	80,000		77,005	01
		= 356,996: 63.
		Transport	—	—	—	—	—	1,762,383	68

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,762,383	68
		e) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	72	Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha-ga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland	1856	6 %	4 %	150,000		17,065	67
	931)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
	942))	Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	646,227	56
»	118 }	Lån till Kinda kanalaktiebo-
>	143 J	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870			437,500		370,453	45
»	1433)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag,för kanal-och sluss-
		anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på
		Dalsland.........	1868,1869	6 %	4 %	51,200	—	32,742	15
		= 1,066,488: 83.
		Transport	---	—	—	----	—	2,828,872	51

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.
a) Se vidare g 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

g 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

8) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen- \| tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
Årtal.	§•
		Transport	—--	—			—	—	2,828,872	51
		f) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
Jl 866	75	Lån till Norbergs jernvägs
\1878	3	nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg fr. Kärrgruf-
		van inom Norbergs bergs-lag till sjön Åmänningen	jl852\ \1853/ {1855( \1856J	5 %	4	%	150,000	_	91,538	13
/1866	75	Lån till dito, för fullbordan-
\1878	3	de af samma jernväg.........	3 %	2	%	150,000	—	99,043	70
1866	77	Lån till Gefie—Dala jern-
1		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-derna Falun och Gefie......	1855—1859	6 %	2	%	2,400,000		708,692	59
»	76	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes
		och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län......	kO kO OO 00 r—< v-H	5 %	3	%	200,000		62,717	55
		Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för full-bordande af samma jernväg	1858	6 %	4	%	200,000	—	44,685	18
>	78	Lån till Hudiksvalls jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarna Dellen ...	J18581 \1859J	5 %	4	%	370,000		234,482	30
fl 866	78	Lån till Söderhamns jernvägs-
\1878	3	aktiebolag, för anläggning
		Transport	—	—	—			4,070,031	96

Reglemen- tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1882 års
			utbetalts.	beloppet.		slut.
Årtal.	§
		Transport	__	_	—	—	—	4,070,031	96
		af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. m.	1858—1860	5 %	4 %	500,000		328,753	97
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga..........................	1862, 1863			1,377,055	24	1,048,561	83
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan .........	1864			434,000	—	335,973	62
	81	Lån till Köping—Uttersbergs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan.......................	J1864} (1865}	7 %		500,000		161,361	10
	80	Lån tillHelsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %	4 %	1,100,000		876,346	33
	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865			720,000		558,613	86

		Transport		—	—			7,379,642	67 i

Bill. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—		7,379,642	67
1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad.....................	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,961,945	27
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
i		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»		1,200,000		957,091	16
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla............................	1865—1867		»	3,240,000		2,699,556	59
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	118721
		Vexiö....................................	118 7 3 >	6 *‘)	5 %	2,600,000	—	2,456,333	58
	»	Lån till Krylbo—Norbergs	118741
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .........	}1872\	* '')		406,000		378,384	24;
»	3»	Lån till Sundsvalls jernvägs-	11873\|
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Sundsvall	(18721						07
		till Torpshammar ..............	118 7 3 >	6 %'')	5 %	1,494,000	—	1,411,447
			(1874)
		Transport		1	\| "	—		17,244,400	58

*) Se § 3 af detta reglemente.

Reglemen- tets		'' Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1882 års slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—	—	—	17,244,400	58
1871	81	Lån till Upsala—Margrete-
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	6 % ’-)	5 %	500,000		472,371	84
»	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	[18741
		bindelse .............................	18751	* ’)	»	5,000,000	_	5,000,000	_
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	(l 8 7 6 J
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		»	6,078,240		5,982,660
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg-Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg, till Bersbo, med bi-	[18771
		bana till Storsjön...............	18781	6 '')	»	1,865,000	—	1,865,000	-
	5	Lån till Hultsfred—Vester-	(1879J
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido-	[18771
		spår till Ankarsrum och	118 7 8 >	» ’)	»	1,750,000	—	1,750,000	— -
		hamnspår vid Verkebäck...	118 7 9 J
		Transport		—				32,314,432	42

'') Se § 3 af detta reglemente.

Reglemente
ta

Årtal. §

1876

!Tiden, då lånet
utbetalts.

/I 879

* 1

13/

1876

Transport

Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till

Hemse kyrka....................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Kryl
bo station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsak
tiebolags jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve
fält (beviljadt till belopp
af 2,500,000 Kr., hvaraf
125,000 Kr. ännu ej blifvit

lyftade).............................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås............

= 35,745,559: 91.

}1877|

}1878j

''1878

11870)

J1880|
1881
(1882

(1879)

1880/

1881

Annuitet.

6 % l)

Räntefot.

5 %

* '')

» '')

Summa 1

Ursprungliga

beloppet.

785,000

500,000

Kapitalåterstod
vid 1882 års
slut.

32,314,432

785,000

500,000,

2,375,000;

2,600,000

2,375,000,-

2,600,000;

|38,574,432j42

'') Se § 3 af detta reglemente.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening.

			Tjenstgörings-	Summa.
			penningar
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*	_	6,000	_
1 Kassör ...................................................	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...............................................	4,000		1,600	—	5,600
1 Revisor...................................................	2,500	—	800		3,300	—
1 Kassabokhållare ....................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare.......................................	2,000	—	800	-—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist .....................	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare...................................	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ..............................	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700
1 Vaktmästare ..........................................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................................	600!—	100	—	700	—
Summa kronor	25,300\|—	9,100	—	34,400	—-

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen etter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande :

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjenst,en förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Herman Husberg ...........................................................	4,400	_
Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sandahl.............................	3,000	—
Notarien August Nexjber .......................................................................	3,000	—
i Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.............................................	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare ......................................................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik llydgvist ................................................	575	—
Summa kronor	13,975	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn.....................................................................	4,400
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt .........................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................	800	—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
A urora, Lindstedt ..............................................	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......	225	—
Summa kronor	8,817	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 13,975: —

Pensionsstaten vid dito ................................................................................. 8,817: 50

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Juni 1883.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lagerlbjelke,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret,

välde af 1883 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Akerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Sekreteraren i Kongl Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzdius.

Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre
Johan Nordenfalk.

Expeditionschefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor
Abergs son.

Kaptenen, Kommendören af Kongl. Vasaorden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjernsorden,
Herr Carl Gustaf Hierta.

Suppleanter:

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng.

Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert.

Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm
Ericson.

Revisorer af Stats-, Banko- ocli Riksgäldsverken

vid 1883 års revision:

För Första Kammaren:

Godsegaren, Herr Carl Edvard Lauréll.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Wilhelm August
Söderhjelm.

Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden,
Herr Fredrik Herman Didron.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsféldt.

Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Aorel Magnus Otto Renterskiöld.

Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren.

Suppleanter:

F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelherg.
Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Friherre Gustaf cTÄlbedyhll.
Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde.

Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Bik9g.-kontorets reglemente.)

För Andra Kammaren:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Petersson i Runtorp.

)> Herr Johannes Jonsson i Fröstorp.

y> Herr Olof Jonsson i Hof.

)) Herr Fredrik Theodor Borg.

Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck.
F. d. Kaptenen, Herr Jidins Mankéll.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen, Herr Erik Westin.

y> Herr Per Persson i Törneryd.

» Herr Bengt Bengtsson i Gunneby.

öfver

1883 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ............... Sid.

Aflöning för Justitieombudsmannen

m. fl......................... »

x> » Riksdagens bibliotekarie.
............................. X>

» x> Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal
och

vaktbetjening............ »

Aflöning sstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. »

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... xx

Allmänna hypoteksbanken ..................... »

Amortissementsfonder.............................. x>

Annuiteter å lån till enskilda jernvägs bolag.

................................ »

» och räntor........................... x>

Anslag till bildande af en odlingslåne fond

.............................. xx

d x> fortsättande af arbetena å
stambanan Bräcke—Sollefteå
.............................. xx

» x> inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg...... x>

20.	§ 30.
17.	§ 23.
16.	§ 21.
18.	§ 26.
61.	—
41.	§§ 94, 95.
35.	§ 73.
25, 26.	§§ 39, 44.
5, 9, 10.	§§ 3, 9, 10.
22.	§ 34.
13.	§ 13.

6, 12. v §§ 5, 11.

8. § 8.

Anslag till inköp af jernvägen Söderr

hamn—Bergviken .........

» b jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla
Värtan.........

b b låneunderstöd åt enskilda

jernvägar ........................

b b uppförande af expeditions och

tjenstelokaler m. m.
för statens jernvägstrafik
s skall utfärdas angående lediga
tjenster vid Riksgäldskontoret

Ansökningstid till lediga tjenster.........

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens

............

Arfvode för Fullmäktiges deputerade ...
» » Fullmäktige och deras ordförande.
.............................

» b Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening......

b b förrättande af tjenst i Riksgäldskontoret
..................

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
............

Befor äring s vilkor....................................

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente.

.........................

Behållning, skogsplanteringskassans ...

Behållningar, Statskontorets ...............

Belöning för extra arbeten ..................

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af ........................

Berättelser, Fullmäktiges .....................

b Justitieombudsmannens ...

b Riksdagens Revisorers......

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus ...............

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......

Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens ..........................

Bibliotekarie b ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................

Bo ställslägenhet er för innehafvare af
befattningar vid statens
jernvägstrafik
Brist i Statskontorets inkomster fylles

Sid.	12.	§ 12.
x>	7.	§ 7.
x>	8.	§ 9-
		\
X)	6.	§ 6.
X)	38.	§ 84.
»	38	§ 84.
))	32.	$ 64.
»	28.	§ 53.
»	18.	§ 25.
$	16.	§ 22.
X*	37.	co
»	39.	5 86.
)>	18, 38.	§§ 26, 85,
x>	19.	5 28.
X)	22.	§ 35.
X)	22.	§ 33.
X)	19.	§ 27.
X)	21.	§ 32. ,
X)	33.	(j 67.
X)	18.	§ 2L
X)	17, 33.	§§ 22, 68,
X)	32.	§ 65.
X)	31, 40.	§§ 61, 91.
»	36.	'' § 78.
X)	16, 36.	§§21, 77,
X)	16.	§ 21..
»	33.	§ 69.
X)	6.	§ 6.
X)	14.	§ 14.

Bräcke station, angående norra stambanans
fortsättning från Sid

Balslands kanalaktiebolag, revision af »

Deputerade, Fullmäktiges..................... »

Diarium, Ombudsmannens .................. »

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

........ b

Entledigande af tjensteman och vakt,-betjente vid Riksgälds kontoret

........................ »

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster .............................. b

Expedition, Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomi tdns

.............................. b

Expeditions- och tjenstelokaler, angående
uppförande af för statens

jernvägstrafiks behof............ b

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................ »

Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare,
deras antagande
»

» b b b » skiljande

från Riksgälds kontoret

......... »

b b b B gratifikationer åt b

b b b B åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............ b

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen.
................................ B

Fordringar, Eiksgäldskontorets............ b

b b förteck ning

å b

b s. k. statslånefondens ...... b

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän.
............................. B

b granskning af riksdagsmännens
................................. B

Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... b

b ega att af Riksdagens revisorer
begära råd och yttranden
.............................. B

Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ b

b antal för besluts fattande b

6,	12.	§''	§ 5,	11.
34.		§	71.
28.		§	53.
32.		§	64.
20,	37.	§§	29,	82.
39,	40.		88,	89,
37.		§	82.
18.		§	24.
(i.		§	6.
18.		§	24.
38.		§	85.
40.		§	92.
19.		§	27.

37.	§	82.
17.	§	23.
4—6.	§§	3,	4.
47—60.	_	_
26.	§	43.
18.	§	26.
36.	§	79.
64.		—
29.	§	55.
28, 29.	§§	50,	54
30.	§	60.

Fullmäktiges arfvoden och resekostnads -

	ersättningar..................	Sid.	18.	§	25.
»	befattning upphör .........	X)	28.	§	51.
X>	berättelser........................	X)	33.	§	67.
X)	besluts öfverklagande......	D	31.	§	63.
X>	deputerade........................	X)	28.	§	53.
XX	komplettering..................	B	28.	§	49.
X)	ombud ..............................	»	28, 35, 36,	§§	53,	73, 78.
X)	omröstningar ...................	B	31.	§	62.
I>	ordförande och vice ord-
	förande ........................	X)	27.	§	47.
X>	protokoll...........................	B	30.	§	56.
5)	sammankomster...............	X)	30, 31.	§§	56-	-63
5)	sammanträden gemensamt
	med Kullmäktige i Riks-
	banken...........................	X)	36.	$	78.
X)	ställande till ansvar.........	X)	29	§	54.
X>	suppleanter .....................	)>	64.		—
)>	» deras inträdande	»	27, 28.		48,	49, 51:
X>	särskilda uppdrag............	X)	32—37.	§§	64-	-79.
X)	tjenstledighet ..................	»	30.	§	58.
»	åligganden........................	X)	28.	§	52.
X)	öfverläggningar ...............	»	31.	§§	61,	62.
rör fall lör Jb ullmäktige........................	X)	30.	§	59.
Förräntning af Kiksgäldskontorets kon-
	tanta tillgångar och be-
	hållningar..........................	B	25.	§	40.
Försälji	ringsmedel för mindre krono-
	lägenheter ...	X)	22.	§	36.
	b b kronans hus i
	städerna ......	x>	21.	§	31.
Garantiföreninq, sågverksegarnes.........	X)	35.	§	71.
Generalassistanskontoret, f. d., under-
	stöd för sterbhusen efter
	obemedlade tjensteman
	m. fl. vid........................	X)	19.	§	28.
Granskning af Kassörens och Kamerera-
	rens anteckningsböcker	x>	32.	§	64.
	» Ombudsmannens diarium	X)	32.	§	64.

» Riksdagsmäns fullmakter

b » Riksgiildskontorets räkenskaper.
..........................

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riks gäldskontoret

...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses..

36.

26.

19.

36.

§ 79.
§ 44.

§ 27.
§ 78.

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af Sid. 8. § 8.

Hebbeska jideikommisstomten, angående
öfverlåtelse af vissa

delar af till Stockholms
stad ...............

Héllgumsjön, angående anslag till norra
stambanans framdragande

till ....................................

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............

Hus, kronans, i städerna .....................

» Riksdagens....................................

» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas
..............................

» Riksgäldskontorets........................

Hypoteksbanken, allmänna.....................

In dr a g n ing s •it åt vid Riksgäldskontor
Inkomster, Statskontorets, brist uti,

fylles..................................

» Riksgäldskontorets...........

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger..................

» » s. k. riksgäldssedlar .........

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af Fullmäktige............

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

.................................

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............

, » från Karlberg till Lilla Värtan
.......................................

» Södra Dalarnes, låneunderstöd
till ..............................

» Söderhamn—Bergviken, angående
inköp af ...............

Jem,vägar, enskilda, låneunderstöd för
J ernv äg sbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af
» enskilda, revision af

deras förvaltning .........

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till
Jernväg shypot eksfond, angående bildande
af en ...

7)	34.	§ 70.
7)	6, 12.	§§ 5, 11.
7)	26.	§ 44.
7)	21.	§ 31.
7)	16, 32.	§§ 20, 65.
D	32.	$ 66.
»	16, 32.	§§ 20, 65.
»	35.	§ 73.
7>	62.
»	14.	§ 14.
))	20—26.	§§ 30-43.
7)	3.	§ 4.
»	4.	§ 4.
))	36.	§ 77.
»	32, 33.	§§ 05, 66, 69,
	32.	§ 64.
7>	8.	§ 8.
))	7.	§ 7.
»	10.	§ 9.
))	12.	§ 12.
D	8, 10.	§§ 9, 10.
))	5.	§ 4.
))	34.	$ 72.
»	6, 7, 12.	§§ 5, 7, 11.
7)	5.	§ 4.

Jernväg strå fik, statens, angående uppförande
för dess behof
af expeditions-och tjen stelokaler.

.....,............... I

Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-ochvakthetjenings
aflöning
.................

» embetsberättelse

» embetsresor......

» expedition och

dess expenser
» insättande i em betet.

.................

Kansli- och vaktbetjening, justitieom -

Ka/frit al fordringar,

i Riksgälds kontorets.

.....

Riksgäldskontorets
vid 1882 års slut

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1882 års slut utbalanserade.
..........................

Kihlafors station å norra stambanan,
angående Söderhamn

-Bergvikens jern -

» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......

» för infallande krig..................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål.............-

» » telegrafverkets oförutsedda
utgifter........................

y> Riksgäldskontorets, i Riksbanken
....................................

Kronolägenheter, mindre, medel som in -

Sid.	6.		§ 6.
x>	17.		§ 23.
»	18.		§ 24.
»	18.		§ 24.
>)	18.		§ 24.
x>	36.		§ 78.
	17.		§ 23.
))	37.		§§ BO, 8
»	47-	-60.	—
y>	43-	-46.
»	7.		§ 7.
	14,	25.	§§ 14, 4
»	13.		$ 12.
»	34.		§ 71-
»	39.		§ 86.
y>	16.		§ 20.
y>	23.		§ 38.
»	14,	15.	§§ 15-
))	15.		§ 17.
5)	14.		§ 15.
D	14.		§ 16.
))	15.		§ 18-
»	25.		§ 41.
D	22.		§ 36.

Kungörelser, för infordrande af anbud
å tryckning af riksdagsprotokollen
m. m............

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af..............................

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af......................

Ledigheter bland Fullmäktige..............

Ulla Värtan, jernväg till, från Karlberg
...............................

Liqvid mellan stats- och riksgälds verken.

......................................

Liqvidations- och amortissementsfonder
Lån, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag...
Låne- och säker hetshandling ar, inventering
af

Lånerörelse, Kiksgäldskontorets...........

Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar

Lönebesparing........................ ...............

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Löneskilnadsersättning...........................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags.

.......................

» Kiksgäldskontorets...........

Odling slånefond; ang. bildande af......

Ombud, Konungens...............................

» Fullmäktiges............................

Omröstningar, Fullmäktiges..................

Ordförande hos Fullmäktige................

» vice » b ................

Papper, upphandling af.......................

Pensionsgrunder för Kiksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening.

....................

Pensionsstat vid Kiksgäldskontoret......

Postsparbanker, ledamot i styrelsen utses
af Fullmäktige ...
Preskriptionstid för Kiksgäldskontorets

skulder........................

Protokoll, Fullmäktiges........................

» Riksdagens, tryckning af...
Redovisning af de till Kiksgäldskontoret
ingående medel.......

» för liqvidations- och amor tissementsfonderna.

.......

Bih till Riksd. Prot. 1883. 10

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Sid. 33.	§ 69.
»	3.	§ 4.
»	22.	§ 34.
X)	27.	§ 48.
»	7.	§
»	22, 27.	§§ 34. 46.
X)	25, 26.	§ 39, 44.
XX	5.	§ 4.
»	32.	§ 64.
XX	23.	§ 38.
XX	8. 10.	§§ 9, 10.
»	37.	§ 82.
X)	18.	§ 26.
X)	37.	§ 82.
x>	23.	§ 37.
xx	5.	§ 4.
»	3, 23, 25.	§§ 2, 38, 39,
»	13.	§ 13.
»	31.	§ 61.
»	28, 35, 36.	§§ 53, 73, 71
D	31.	§ 62.
X>	64.
XX	64.	- -
w	33.	§ 69.
X>	41, 42.	§§ 93—96.
X)	62.	—
X)	35.	§ 74.
B	3, 25.	§§ 2, 39.
X)	30.	§ 56.
X)	33.	§ 69.
i)	26, 27.	§ § 44 46.
X)	26.	§ 44.

Sand. 1 Afd. 2 Band.

Reqister, till Rikets Ständers protokoll

med bihang 1809—1866 .......Sid. 35.

Resekostnadsersättning för Riksdagens

Revisorer...... » 16.

b för Fullmäktige » 18.

» för Justitieombudsmannen.
.... » 18.

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

............. » 34.

Revisionsko stnader.................................. » 22.

Revisorer, Riksdagens, vid 1883 års

statsrevision........ » 65.

B » råd och yttranden

af dem ega fullmäktige
attbegära » 29.

» » traktamenten och

resekostnader för » 16.

» utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
hypoteksbankens för -

valtning................................ » 34, 35.

Revisorernes berättelser......................... » 17.

Riksdaqens bibliotekarie....................... » 16.

» hus...................................... » 16, 32.

» » lokaler inom, få för

vissa ändamål upplåtas » 32.

Riksdagsbiblioteket................................. » 16, 36.

Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 15—20.

Riksdagskostnader.................................. » 15, 22.

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom............................. » 36.

Riksdagstrycket....................................... » 33.

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » 20.

» fordringar för utbetalda
lån................. » 4—6.

» Fullmäktige............. » 64.

» föremål..................... » 3.

b förvaltning............... » 27.

» hufvudbok................ » 26.

» hus............................ » 16, 32.

B inkomster och särskilda
tillgångar.... » 20—26.

b kapitalfordringar..... » 47—60.

b kapitalskulder.......... » 43—46.

b kreditiv i Riksbanken » 25.

b liqvid med statsverket.
........................... » 22, 27.

§ 76.

§ 22.
§ 25.

§ 24.

§ 72.
§§ 34.

§ 55.
§ 22.

§§ 71—73, 75.
§§ 22.

§''21.

§§ 20, 65.

§ 66.

§§ 21, 77.
§§ 19—29.
§§ 19, 34.

§ 78.
§ 69.
§ 29.

§ 3, 4.

§ I S

47.

§ 44.

§§ 20, 65.

§§ 30-43.

§ 41.

§§ 34, 46.

Riksgäldskontorets lånerörelse...............	Sid.	23.	§ 38.
B obligationer ..............	B	3, 23, 25,	§§ 2, 38, ;
s räkenskaper ..............	D	26.	§ 44.
d » utdrag ur	»	27.	§ 45.
s skulder .....................	B	3.	§ 2.
b styrelse .....................	B	27—29.	§ij 47—55,
» tjenstemannapersonal	B	37.	§ 80.
» tomt, angående öfver- låtelse till Stockholms
stad af vissa delar af	B	34.	§ 70.
» upplåning .................	B	23, 25.	§§ 38, 42.
» utbetalningar ............	B	6—20.	§§ 5-29.
» utgifter .....................	B	6—20.	§§ 5-29.
» utlåning....................	B	25.	§ 40.
» vaktbetjening ...........	»	37.	§ 80.
Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af......... Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........	B	4.	§ 3.
B	26.	§ 44.
B B utdrag af	B	27.	§ 45.
Räntekuponger, inlösen af....................	B	3.	§ 4-
Sakregister till Rikets Ständers proto-
koll......................................	B	3.o.	§ 76.
Sammankomster, Fullmäktiges.............	B	30, 31.	§§ 56—63,
Sammanträden, b i Banken och Riksgäldskontoret
gemensamma...............	B	36.	% ''8.
Semester, angående aflöning under......	B	62.	- -
b åtnjutes äfven af Riksdagens
bibliotekarie..........................	B	16.	§ 21.
Skogsplanteringskassans behållning......	B	22.	§ 35.
Skrifmaterialier för Justitieombudsman-nens och tryckfrihets-
komiténs expedition...	B	18.	§ 24.
B för Riksdagens behof	B	33.	§ 39.
Skulder, Riksgäldskontorets preskrip-
tionstid för.............................	B	3.	§ 2.
Sollefteå, angående anslag för norra
stambanans framdragande till	B	6, 12.	§§ 5, 11.
Stambanan, Norra, anslag till.............. Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret	B	6, 12.	§§ 5, 11.
B	61.	—
b indragnings-, för Riksgäldskontoret	B	62.	—
» pensions-, för Riksgäldskontoret...	B	62.	—
Statskontorets behållningar, aflemnas till
Riksgäldskontoret	B	22.	§ 33.
b inkomster, brister i, fyllas	B	14.	§ 14.
Statslån, äldre, konvertering af............	B	23.	§ 38.
Statslånefondens, s. k., utestående for-
dringar.......................	B	26.	§ 43.
Statsobligationer......................................	B	23.	§ 38.

Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto ret.

....................................... Sid

Strörnsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning......... »

Styrelsen för Riksgäldskontoret........... »

Suppleanter för Fullmäktige................ »

)> deras inträdande............... »

» för Revisorerne................. j>

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

............................... »

Sågverksegarnes garantiförening............ »

Söderhamn-B ergviken, jernväg emellan »
Södra JD alarnesjernväg saktiebolag, låneunderstöd
åt .............................. »

Telegrafverket, förskott till.................. »

Tjensteförsummelser, frågor rörande.... »
Tjenstelokaler för statens jernvägstrafiks

behof................................ »

Tjensteman vid Riksgäldskontoret....... »

» » » aflöning för »

» » » aflöningsstat

för............ »

» » » antagande af »

» » » besvärshänvisning
för... »

» » » entledigande af »

» » » pensionering af »

» vid Justitieombudsmannens

expedition........................... j>

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af.......................... »

Tjenstgöring spenning ar.......................... »

Tjenstledighet för Fullmäktige............. »

» » tjenstemännen och

vaktbetjeningen....... »

Traktamenten, Riksdagens Revisorers »
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser.
.................. »

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang.... »

b af Revisorernes berättelser »
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser »
Tryckningskostnader för Riksdagens Revisorers
berättelse »
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer.
........................ »

. 22, 27. §§ 34, 46.

34.		§ 71.
27- 64. 27, 65.	-29.	§§ 47-55.
28.	§§ 48, 49, 51.
39,	40.	§§ 87, 88. 90, 91.
35.		§§ 75.
12.		§ 12.
10.		§ 9.
15.		§ 18.
39-	-41.	§§ 87-92.
6.		§ 6.
37.		§ 80.
18.		§ 26.
61.		__
38,	39.	§§ 85, 86.
40.		§ 91.
39,	40.	§§ 88, 89.
41,	42.	§§ 93—96.
17.		§ 23.
37,	38, 39, 40.	§§ 82, 84, 86, 91.
18,	61.	5 26.
30.		§ 58.
28,	38.	§§ 53, 83.
16.		§ 22.
18.		§ 24.
33.		§ 69.
33.		§ 68.
18.		§ 24.
16.		§ 22.
4.		§ 3.

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................ Sid. 19.

Undsättning smedel vid missväxter....... » 23.

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... » 32 37.

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll » 33.

Upplåning för Riksgäldskontorets räkning.
..................................... „ 23 25

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus............... » 32.

Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontor
............................... j, g_20.

Utdrag af Riksgäldskontorets räken .

sk;aPer....................................... » 27.

Utlottning s list or rörtindG cIg i svenskt

mynt förskrifna statsobligationer.
............... » 23.

Utlåning, Riksgäldskontorets................ » 25.

Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » 17.

» Riksgäldskontorets....... » 37.

» aflöningsstat för..........» 61.

Vaktbetjeningens pensionerande............ » 41, 42.

>J tjensteförsummelser... y> 40.

» entledigande............... » 40.

Varningar för tjensteförsummelser...... » 39.

Vilkor för löneförhöjning vidRiksgälds kontoret.

................................ » ig.

» b att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontoret » 38.

Alderstillägg.................................... B gj

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer .... » 4.

» till Stockholms stad af vissa
delar af Riksdagshusets och
Riksgäldskontorets tomter » 34.

Ofverläggningar, Fullmäktiges............. » 31.

§ 28.

§ 37.

§§ 64—79.

§ 69.

§|§ 38, 42.
§ 66.

§§ 5-29.
§ 45.

§ 38.

§ 40.

§ 23.

§ 81.

§§ 93—96.
§§ 90, 91.
§§ 90, 91.
§ 87.

§ 26.

§ 85.

§ 3.

§ 70.

§§ 61, 62.

Mi. till Piksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-komtorets reglemente.)

2 Band.