utfärdadt vid slutet af 1882 års Riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1882 års Riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERT-AKTIEBOLAG,
1882.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder §§ 2 och 3.

)> fordringar för utbetalda lån §§ 4 och 5.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar

§§ 6-13.

jo utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 14—17.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18.

På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 19—22.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 23—33.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—47.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59.

Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67.

“ särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—83.

Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100.

Allmänna bestämmelser § 101.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag'', med minst
tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Innevarande Riksdag har, i och för gäldande af Södertelje kamlbolags skuld
till Riksbanken samt bestämmande af statens och kanalbolagets blifvande förförhållanden,
bestämt följande vilkor:

a) att kanalbolaget lemnar sitt samtycke dertill, att det år 1830 af Rikets
då församlade Ständer bolaget för kanalens underhåll beviljade och i Riksgälds -

kontoret, emot räuta af fem för hundra årligen, innestående anslagsbelopp af

30.000 riksdaler banko eller 45,000 kronor med innevarande års utgång till statsverket
indrages;

b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till Riksbanken inbetala 60,000
kronor sålunda, att 5,000 kronor erläggas under innevarande år och derefter årligen
till och med år 1893 ett lika belopp;

c) att kanalbolaget före utgången af innevarande år 1882 till Riksgäldskontor
öfverlemnar för att under dess vård förblifva värdepapper till belopp af

45.000 kronor samt derförutom till Riksgäldskontoret afgifver förbindelse att från
och med 1894 till Riksgäldskontoret aflemna ytterligare värdepapper till belopp
af minst 5,000 kronor årligen att läggas till nyssnämnda kapital å 45,000 kronor
tills detsamma blifvit uppbringadt till 75,000 kronor;

d) att detta kapital, å hvilket bolaget eger att disponera afkomsten, skall
innestå hos Riksgäldskontoret för att, ifall Södertelje kanal genom opåräknade
händelser drabbas af skador, hvilkas afhjelpande fordrar större utgifter, än som
med kanalens vanliga inkomster kunna betäckas, hållas bolaget tillhanda för skyndsamt
återställande af kanalen i behörigt skick;

e) att när större eller mindre del af förenämnda, hos Riksgäldskontoret
innestående kapital blifvit till bolaget utbetaldt, bolaget skall, så fort dess inkomster
medgifva, detsamma återbetala, utan rättighet att dessförinnan få under någon
form göra utdelning till bolagets delegare; samt

f) att, så snart under loppet af innevarande år förberörda vilkor blifvit af
kanalbolaget antagna samt värdepapper till belopp af 45,000 kronor i Riksgäldskontoret
aflemnade och ofvan omförmälda förbindelser till sagda verk och Riksbanken
afgifna, bolaget eger att af Fullmäktige i Riksbanken återbekomma det af
bolaget den 12 December 1815 utfärdade skuldebref å 100,000 riksdaler specie;
och har Riksdagen derjemte bemyndigat Fullmäktige i Riksbanken att delgifva
direktionen för Södertelje kanal- och slussverksbolag Riksdagens beslut i förenämnda
fråga samt att vidtaga de verkställighetsåtgärder, som i anledning af samma
beslut blifva erforderliga.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka

en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att J. Bergström, W. Carlberg,
N. G. Hero, J. W. Åmans sterbhusdelegare och A. Nordlander frikallas från den
ansvarighet, hvari de på grund af borgen häfta, Bergström, Carlberg, Hero och
Åmans sterbhusdelegare för betalning, till kapital och ränta, af den vid tiden för
borgensansvarighetens eftergifvande ännu ej förfallna återstoden af det vid 1853—
1854 års riksdag till anläggning af Vessman—Barliens jernväg anvisade statslån å

200,000 kronor, samt bemälde personer och Nordlander för betalning, till kapital
och ränta, af den vid ofvan angifna tid ännu ej förfallna återstoden af det vid
1856—1858 års riksdag till fullbordande af berörda jernväg beviljade statslån å
enahanda belopp.

§ 5.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hös Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

1) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

Ro. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 6.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kong!. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annnitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

fritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Riksgäldskontor eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående,
ännu ej lyftade 250,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes
jernvägsaktiebolag.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas eu jernväg af 4,ss fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kong], Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå;

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t

Biln. till Riksd. Brok 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets reglemente.)

faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets
dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande

5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader
och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.

§ 8.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor s^mt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 9.

Som sistlidna års Riksdag beslutat, att en stambana af samma spårvidd
och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med

utgångspunkt från Bräde station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande
af de orter och ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare
undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och
vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångerman eif veu,
samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag
af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och
enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp, för så vidt det ännu ej
lyftats.

§ io.

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar har sistlidna års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år 1882
af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.

§ Il Till

bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad innehållande expeditionsoch
tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar
vid statens jernvägstrafik, har sistlidna års Riksdag stält till Kongl. Maj.ts
förfogande ett särskildt anslagsbelopp af <100,000 kronor samt deraf anvisat 200,000
kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontor^ att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidna års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2.o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kong], Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträekningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj.ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all- öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta
anslag anvisa.

§ 13.

Sistlidna års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade
obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget
Sågverksegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under
ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra
en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl.
Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna glinder
med följande jemkningar och tillägg, nemligen:

a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder
i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de

afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes;
börande i sistnämnda fall säkerhetshandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet
eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill
styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen
hafva hvar sin nyckel;

b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden
i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det
tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt;

c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens
försäljningsvärde; samt

d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst
Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna
sådant fordra, förordna om bolagets utredning.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

§ 14-

Till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland irån Bräcke station
till Helgumsjön och vidare till Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1883
anvisat två millioner kronor, som det. åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.

§ 15-

Till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier
vid statens jernvägar har innevarande års Riksdag för år 1883
anvisat ett särskilt anslagsbelopp af en million femhundratusen kronor, som det
åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 16-

Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i StoclcJiolm af en byggnad, innehållande expeditions- och

tjenstelokaler jemte boställslägenheter, har innevarande års Riksdag ställ till Kongl.
Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden tvåhundratusen kronor af det särskilda
anslagsbelopp å fyrahundratusen kronor, som 1881 års Riksdag för detta ändamål
beviljat; åliggande det Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetala nämnda för år 1883 anvisade tvåhundratusen kronor.

§ 17.

Till fullbordande af Tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i
sammanhang stående arbeten har innevarande års Riksdag för år 1883 på Riksgäldskontoret
anvisat tretiotusen kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas
medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken
annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående
oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och åligger
det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp;
hvaremot och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1883 uppfördt, att af
statsverket Riksgäldskontoret godtgöras, Riksgäldskontoret eger att af Statskontoret
utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret
utbetalts.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid Upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola
de af innevarande års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt
instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Bih. till Riksd. Prot. 1882. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

Riksdagens bibliotekarie åtnjuter en aflöning af tvåtusen kronor för år,
hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå
och månadsvis af Riksgäldsköntoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen
medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus,
som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand,
äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under
en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande
godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldsköntoret utbetalas.

§ 26.

De traktamenten och rcsekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöx-as; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de lios> dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldsköntoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldsköntoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldsköntoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
böjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
bos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck -

ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 30.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannaper,sonat och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterca och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 33.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontor ets inkomster och öfrig» tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 35.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö -

rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll!:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så egen Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, egen
Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1882 och 1883 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskosinader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt §
50 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 39.

Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstateu under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 40.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Majrts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för Tconvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fordel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om
blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark föreskrift^ statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta
förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och
skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem
procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar,
och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Majrts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes
å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i
underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så
väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i
svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å

Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Kiksg.-kontorets reglemente.)

kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de utaf innevarande
års Riksdag för år 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland,
till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditionsoch
tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar
vid statens jernvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade
anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig
materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen
kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad, innehållande
expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor
till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till
Helgumsjö och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd
för enskilda jernvägar.

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti baokoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,
i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 47.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor

ingående medel.

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåga och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 51.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
biifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 53.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 54.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 56.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 57.

Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 65 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 58.

: : ''i , • . i <''Ui • *;» er

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af lUksgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 59.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

: O

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras.

i •'' :«jfi ] j*-: •••• f ;j; / ‘-i •. ;.\j; i t *!.''■)’ .

§ 62.

Åstunda!’ Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 63.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva..

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

§ 65.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses.hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige

Fullmäktige skola minst
rarens anteckningsböcker jemte
tera de under Kassörens och
med flera handlingar.

§ 69.

Innevarande Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
före nästa Riksdag låta bereda det ökade utrymme för Riksdagen, som kan åstadkommas
genom användande för ändamålet utaf flera eller färre af de till bostadslägenheter
och embetslokaler i riksdagshuset upplåtna rum samt att i öfrigt låta
verkställa de förändringar inom Kamrarnes plenisalar, som må kunna afhjelpa de
mest öfverklagade olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftvexling,
och bemyndigat Fullmäktige att för detta ändamål af Riksgäldskontorets medel
använda högst femton tusen kronor.

Bih. tUl Biksd. Prot. 1882. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Biksg.-kontorets reglemente.)

tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.

§ 68.

en gång hvarje år granska Kassörens och KamreOmbudsmannens
diarium samt genomgå och invenKamrerarens
vård befintliga låne- och säkerhets -

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas k Riksdagens hus, hvilke.t jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 73.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 74.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så välprotokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 75.

Som innevarande års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och
Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret

Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen
och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, ma, jemte den öster om sammanbindningsbanan
belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande
8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till
kronan dels af områden inom qvarteron Röda Berget under N:is 4 och 28 samt
Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020
qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits,
ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgift1*1
öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige
ankomma.

§ 76.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya ''kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 77.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 78.

Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
oi dförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige

till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 79.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 80.

Sistlidna års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har samma Riksdag jemväl
bemyndigat Fullmäktige att för innevarande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader
till ändamålet använda 3,000 kronor.

Innevarande Riksdag har dels bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af
nämnda arbete, under nästkommande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader
använda likaledes 3,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att till nästa Riksdag
inkomma med yttrande och förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som
för arbetets fullföljande må erfordras.

§ 81.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af innevarande
Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver
biblioteket.

§ 82.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insättes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontor^
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 83.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor^;.

§ 84.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassa bokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 85.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§ 86.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som hör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassa»
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 87.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, hör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

§ 88.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

§ 89.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock höra
de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till oinbudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 90.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhaller,
under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, ailöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjenstcförsunimelser
m. in.

§ 91.

Om någon RiJcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 92.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

Bill. till Rihsd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontoretä reglemente.)

§ 93.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensteu af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 94.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 95.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftlig a förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstetnannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerue
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 96.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, sotn utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af lliksgäldskontorcts betjening.

§ 97.

Pensionerna för tjenstemännen samt vdktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas
efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 98.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare,’ som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 99.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest, han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för
afskedssökande mera förmånligt.

§ 100.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket; oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifva lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 101.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egaude
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1882.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lager!) j elite, Olof Wijk,

n. y. Talman.

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgiildskoutorets vid 1881 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1881.
	bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.

				Fonderad skuld.
Årtal	§.				skuld.
186G	5	Skulden för 1860 års pre-mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok-förda till fem sjettedel'' deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. »/s		Thlr 868,333: 10
1868	90	Obligationer för 1868 års jernvägslån å£St. 1,150,000	1868 d. Vt	5 %	£ St. 1,099,000
1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1881 årsslut
		blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr.......................................	1870 d. 30/9	5 %	Kr. 13,924,500
1872	83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1881 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 22,747,300 R:dr...................................	4 %
1872 d. 30/3	Kr. 20,919,000
1875	35	Obligationer för 1875 års
1876	33	jernvägslån å 56,250,000
1878	39	Rmk, deraf till 1881 års
1879	15	slut blifvit utlemnade en
1880	38	första emission å>20,250,000
1881	41	Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en

Reglemen

tets

Årtal §.

1876

1878

1879

1880

1879

1880

1866

tredje emission, å likalede
18,000,000 Rmk, obligationer
å 3,236,700 Rmk........

Obligationer för 1876 år
jernvägslån å 2,000,000 £

St........................................

Obligationer för 1878 år.-jernvägslån å 1,500,000 £
St. eller 37,650,000 Francs
deraf till 1881 års slut blif
vit utlemnade obligationer
å tillhopa 1,450,000 £ St.

eller 36,395,000 Francs......

Obligationer för 1879 års
tillfälliga lån, deraf till 1881
års slut blifvit utlemnade
obligationer å 9,000,000 Kr
Obligationer för 1880 ån
statslån, deraf till 1881 år.-slut blifvit utlemnade er
första emission å 39,930,000
Kr., motsvarande 2,200,000
£ St., 55,440,000 Franceller
44,880,000 Rmk, samt
af en andra emission, it
likaledes 39,930,000 Kr.,
motsvarande 2,200,000 £
St., 55,440,000 Francs ellei

44.880.000 Rmk, obligationer
å 30,855,000 Kr.,
eller 1,700,000 £ St. eller

42.840.000 Francs eller

34.680.000 Rmk...................

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1875 d. 2/s

1876 d. ''*/#

1878 d. lä/6

1879 d. V

/ii

1880 d. V«

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den
1881.

it December

Fonderad skuld.

Icke fonderad
skuld.

4 Va

4 %

4 Va %

Rmk 40,680,900

£ St. 1,945,000

£ St. 1,450,000
Francs 36,395,000

9,000,000

Kr. 70,785,000
eller

£ St. 3,900,000
eller

Franc.- 98,280,000
eller

Rmk 79,560,000

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1881.
litJ OM		bindelserna blif-va utfärdade.	Räntefot.
				Icke fonderad skuld.
Årtal	§•			Fonderad skuld.
		icke kunna uppsägas, eller	j 1798 d. \|1811 d.3<>/12
1866	14	det s. k. gamla lånet.. Obligationer, utfärdade så-somgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom Union med R:mt	5 %		Ivr. 10,125

		8,000,000 R:dr....................	1861 d. >/t	4 Va %	—	—
1881	16	Obligationer, utfärdade så-som garantifond för aktie-bolaget Sågverksegarnes Garantiförening, bokförda inom linien med Kr.
		3,000,000..............................	1881 d. ]/ii	4 Va %	—	—
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88.....................	1 750 d. Vs	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. AL Konungen 300,000 Rall-(icke kapitaliseradt).....................	1815 d. 9/ii
1866	17	Ränta å H. K. IL Hertigens
		af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50.000
		Rall’ ...............................	1778	5 %	—	—
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1833 d. 31/i2	5 %	—	Kr. 140,889
1866	19	Dito för Södertelje dito.....		5 %		Kr. 45,000

Reglemen- tets		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1881.
			bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.

Årtal	§•			Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhål-lande (utgör blott ett depo-situm af fordringshandlin-gar).....................
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16
1866	25	Brudgåfvo vinsten (kapital-skulden afskrifven).
1869	77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets ofri ga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne-håller)...

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 år
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån.
1866	58	Lån till staden Malmö, för
		uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för-	1813—1815	J ,2 % 1 < jemte > ( ränta. J	4 %	32,000		2,578	60

	39	Lån till staden Kristine-
		hamn och Yarnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	J1849[	f ,2 * \ < jemte > 1 ränta. J	3 %	37,500		15,080	33
»	53	Lån till staden Lidköping,	\|1854j
		för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af
		nämnda stad........	1852	6 %	4 %	63,666	_;	3,838	99

		Transport	—	—	—		—	21,497	92

Bih. till Bilcsd. Prot. 1882. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 års
Årtal.	§•				slut.
		Transport		—		—	—	21,497	92
1866	41	Lån till Knäreds församling i Hallands län för uppfö-rande af en ny kyrka. . .	1852	6 %	4 %	24,000		1,977	92
	»	Lån till Markaryds försam-
		ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka	1854	»		10,000		1,726	37
»	54	Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-


		störda delen af nämnda stad............	/1854\			375,000		135,286	65
	»	Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda	(l855f

		stad.............	1855		‘v	100,000		31,504	05

	55	Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna

		delen af nämnda stad . . .	1857	6 o. 7 %	4 o. 4*/s %	200,000	_	71,819	88
/ »	43	Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation	1858	6 %	4 %		50
25,000	9,002
»	Lån till Vesterås domkyrka,
\1878	3	för densammas reparation	1858	»	»	22,500	—	9,227	25
1866	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande. .	1859	»		20,000		10,515	68
	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000
>	36	Lån till staden Jönköping,
		Transport	—	—		—	—	320,558	22

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalaterstod vid 1881 års
					slut.
Årtal.	§
		Transport	—	—	—	—	—	320,558	22
		för uppförande derstädes af
		ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket ...	1861	5 %	4	120,000		92,441	78
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.........	1862			50,000		36,165	77
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk	1864	»	»	25,000		21,227	46
»	»	Lån till staden Falun, för	*
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes	1864	»	»	40,000		33,980	45
»	y>	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes	1865			12,000		10,177	36
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes	1866		»	25,000		22,002	15
»		Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-	*
		nåd för läroverket derstädes	1866	» *		40,000	—	35,161	34
»	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868			40,000		36,334	46
	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad
		Transport	—	—	—		—	608,048	99

'') Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet	Kapitalåterstod vid 1881 års slut.
—	—	—	—	—	608,048	99
1867, 1868	5 %	4 %	20,000	—	18,006	63
1867, 1868		»	140,000	—	126,118	18
1868			40,000	__	36,352	96
*
1868, 1869	»		40,000	—	36,591	74
1869	6 %		23,500	—	16,437	86
1873, 1875	5 %	»	20,000	—	19,587	68
1875	»	»	59,000	—	55,086	53
—	—	—	—	—	916,230	57

Reglemen tets -

Årtal. §

1866

1868

1866

1874

Transport

åt elementarläroverket derstädes.
............................

HS^Lån till Upsala Domkapitel,
för uppförande af ny byggnad
för högre elemer
läroverket derstädes.....

1482) Lån till Karlstads Domkapitel,
för uppförande af ny
byggnad för högre elementarläroverket
derstädes

1483) Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg
nåd af elementarläroverksbyggnaden
derstädes............

474)Lån till domkyrkan i Karlstad,
för densammas reparation.
.............................

1485)Lån till staden Kristianstad,
för utvidgande af elementarläroverksbyggnaden
derstädes.
...................................

Lån till Direktionen för seminarium
för bildande- al
lärarinnor, för inköp af
byggnad åt nämnda seminarium
.................................

= 916,230: 57

Transport

’ i) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 ars Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belormet.	Kapitalåterstod vid 1881 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	--	—	—	916,230	57
		b) Tomtreglering slån.
1866	57	Lån till staden Lidköping
		för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda.....	1854	6 %	4 %	20,000		4.432	05
»	»	Lån till staden Örebro, för
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854			37,500		10,051	49
	»	Lån till staden Jönköping,
		för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......	1855			15,000		3,242	64
1	»	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		12,171	53
»	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
		fildsvåda...........	1867			50,000		36,513	66
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda......	1872			30,000		26,020	21
1877	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 18711 års eldsvåda......	1878		5 %	50,000		50,000
	8	Lån till staden Söderhamn,
		för ny tomtreglering efter 187fi års eldsvåda.....	1878, 1879			200,000		200,000
18S0	13	Lån till staden Hudiksvall,
		för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-
		vådor.............	1881			100,000		100,000
		= 442,431: 58.
		Transport	—	—	— 1--	—	1,358,662	15

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1881 års
								Slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—			1,358,662	15
1866	45	c) Lån till Allmänna barn-
		husinrättningen i Stock-holm...........	1851	6 %	4 %	75,000		11,870	74
		♦ cl) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning.
*	62	Lån till staden Cimbrishamn,
		för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843	5 %	3 %	37,500		10,302	89
»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Ahus.............	1848			30,000		5,753	91
»	84	Lån till Gustafs församling i
		Stora Kopparbergs län,för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka	1853	6 %	4 %	6,000		678	01
»	63	Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbe-ten vid Åhus samt Hernesta
		kanals fullbordande m. m.	1855		•»	30,000	—	3,400	81
S>	68	Lån till staden Vadstena, för
		fullbordande af hamnbygg-naden derstädes.......	1855			15,000		1,721	84
»	»	Lån till staden Arboga, för
		Arboga-åns uppmuddring	1855			15,000	—	1,694	06
		Lån till staden Köping, för
		Transport		—	—		—	1,394,084	41

Reglemen- tets		Tiden, då lånet, utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 års slut.
Årtal.	§■
		Transport			_		_	1,394,084	41
		upprensning och fördjup-ning af Köpings å ............	1855	6 %	4 %	20,000		2,212	23
1866	60	Lån till staden Ystad, för
		hamnuppmuddring...............	1857	»	»	60,000	—	16,357	45
	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad...	1858	»	»	15,000	_	4,143	93
»	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	It		12,850		3,420	85
7>	85	Lån till arbetsdirektionen,för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858			100,000	__	26,799	63
»	84	Lån till Torsångs församling för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-
		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra
		öfver Lillelfven .................	1859	»		10,000	—	4,035	83
»	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt
		en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Venern ......	1859		»	100,000	_	31,493	92
	69	Lån till staden Falkenberg,
		för hamnbyggnad derstädes	1859	»	»	47,000		14,809	45
»	71	Lån .till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad ....................................	1861	»		37,500		15,180	69

		Transport J --	- \| \|	—1 1,512,538 39

Reglemen-					1
tets		Tiden, då lånel utbetalts.	Annuitet	Räntefot	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1881 års
								slut.
Årtal.	§■
		Transport						1,512,538	39
1866	71	Lån till staden Åmål, för			%•
		hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000		3,716	65
»	»	Lån till staden Karlstad, för			%
		fortsättning af hamn- och kanalauläggningen vid Karl-stad	1861			70,000		28,306	59
		Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnda stad	1861		»	26,000		10,502	56
»	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå	1861	»		55,000		22,249	22
»	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å	1861	»		10,000		4,044	72
»	»	Lån till staden Helsingborg,
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn	1862		»	230,000		103,018	57
Jl 8 7 7	86	Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå	1864	8 %	5 %	20,000		4,482	58
6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn	1878	6 %	»	80,000	•	77,919	84
		= 396,246: 23.
		Transport	—		—	—	-	1,766,779 12

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,766,779	12
		e) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
1866	72	Lån till Deijefors och Förs-iggå slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha-ga inom Hedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland	1856	6 %	4 %	150,000		25,063	14
»	93	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid
»	94i)\|	Venern till sjön Stora Lee	1865,1867	5 %	3 %	800,000	—	661,262	57
»	118 }	Lån till Kinda kanalaktiebo-
»	143)	lag, för utsträckning af Kin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings h amn	1865—1870	»	»	437,500		370,453	45
»	1432)	Lån till Dalslands kanalak-
	tiebolag,för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland .............	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		34,436	68


		= 1,091,215: 84.
		Transport	--■	—	■ —	—	—	2,857,994	96

'') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 10 Sand. 1 Åfd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen tets -

Årtal. §.

/18 6 6
}1878

J1866
\1878
1866

Transport

f) Lån till jernvägsanläggningar.

Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anläggning
af jernväg fr. Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag
till sjön Åmänningen
Lån till dito, för fullbordande
af samma jernväg.........

Lån till Nora—Ervallajernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan

Nora och Ervalla...............

Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan städerna
Falun och Gefle......

Lån till Yessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
och Grangärdes socknar af

Stora Kopparbergs län......

Lån till Vessman—Barkens
jernvägsaktiebolag, för fullbordande
af samma jernväg
Lån till Hudiksvalls jernvägsaktiebolag,
för anläggning

Transport

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

fl852\

(1853/

jl855\

}l856j

1854

1855—1859

(1856\
jl857}

1858

150,000

2,400,000

200,000

Kapitalåterstod
vid 1881 års
slut.

2,857,994

95,228

101,513

8,736

835,973

78,252

63,947

— — 4,041,645 73

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 års
Årtal.	§
		Transport	__.	_		__	—	4,041,645	73
Jl 866 \1878	78\ 3/	af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarna Dellen ... Lån till Söderhamns jernvägs-	\|1858\ \185 9J	5 %	4 %	370,000	—	243,252	21
aktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m.	1858—1860	»		500,000		340,148	05


1866	79	Lån till Borås jornvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga...........................	1862, 1863	»		1,377,055	24	1,074,437	11
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan .........	1864	»	y>	434,000	—	343,916	94
»	8.1	Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................	/1864\ \1865j	7 %	»	500,000		188,808	75
	80	Lån till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %	4 %	1,100,000		895,525	32
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg
		Transport	—	—	—		—	7,127,734	11

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1881 års

Årtal.	§•
		Transport	__	_	_	__	_	7,127,734	11
		mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan...	1864, 1865	5 %	4 %	720,000		571,744	10

1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1864—1866			2,450,000		2,004,274	30

	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	1864—1866	»	»	1,200,000		977,972	27
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.......	1865—1867	»	»	3,240,000		2,751,496	72
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	11872)
		Vexiö........	1873/	6 %	5 %	2,600,000		2,487,936	75
	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan	118 74J

»	»	Krylbo och Norberg Lån till Sundsvalls jernvägs-	J1872\ \1873J	»	»	406,000	—	383,5-65	94
		aktiebolag, för anläggning
		Transport		—	—	—	16,304,724	19

Reglemen-		riden, då lånet utbetalts*					Kanitalåterstod
tets		Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	vid 1881 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	16,304,724	19
		af jernväg från Sundsvall	(18721
		till Torpshammar...............	<1 8 7 8 >	6 %	5 %	1,494,000		1,429,606	73
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-	\|l 8 7 4J
		hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	»	»	500,000		478,449	37
»	»	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	(18741
		bindelse ..............................	1875}	»	»	5,000,000	—	5,000,000	—
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-	\|l87oJ
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %..................	1878, 1879		»	6,078,240		6,025,590
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg-Bersbo jernvägsaktie-boiag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg, till Bersbo, med bi-	(18771
		bana till Storsjön...............	\|l878j	6 %	»	1,865,000	—	1,865,000	—
»	5	Lån till Hultsfred—Vester-	(1879)
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido-
		Transport	—	—	-	I--	—	31,103,370	29

Reglemen- tets •		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital återstod vid 1881 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	31,103,370	29
		spår till Ankarsrum och	11877]
		hamnspår vid Verkebäck...	\|l878>	6 %	5 %	1,750,000	—	1,750,000	—
1876	5	Lån till Vislanda—Bolmens	1879
		jernvägsaktieholag, för an-läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen.......................	}1877\			785,000		785,000
>		Lån till Gotlands jernvägs-	\1878j
/ » \1879	» \ 13/	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka.....................	[1877] Jl878> 118 7 9 J			500,000		500,000
Lån till Södra Dalarnes jern-vägsaktiebolag, för anlägg-
		ning af jernväg från Kryl-bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Ile-demora och Säter genom Gustafs och Tima socknar
		till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak-tiebolags jernväg jemte bi-bana till Bispbergs gruf-fält (beviljadt till belopp af 2,500,000 Kr., hvaraf 250,000 Kr. ännu ej blifvit lyftade).............................	1879		»	2,250,000		2,250,000
1876	5	Lån till Varberg—Borås
		jernvägsaktieholag för an-läggning af jernväg öfver Fritsla till Borås...............	1879	»	»	2,600,000		2,600,000
		= 36,130,375: 33.
		Summa	—	—	—		—	38,988,370	29

Allöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgörings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman	4,400		1,600*	_	6,000	_
1 Kassör .......	4,400	—	1,600	—	6,000	—
1 Kamrerare...................	4,000	—	1,600	—	5,600	—
1 Revisor..................................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Lånebokhållare... .	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist .......	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare	1,500	—	600	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare ....*.	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare ..	'' 600	—	! 00	—	700	—
1 Vaktmästare ..........................	600	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare ............................	600	—	100	—	700	—
Summa kronor	25,300	—	9,100	—	34,400	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållare, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och höra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragnings stut vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .	4,400
Kommissarien Herman Husberg	4,400	—
Notarien och Registrator!) Daniel Magnus Sandahl....	3,000	—
Notarien August Neyber	3,000	__
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist	575	—
Summa kronor	18,375	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt.........................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka
Maria Lovisa Stuart, född Koschell .............................................	800	—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts eförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt ..............................................................	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......	225	—
Summa kronor	4,417	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af ......... 34,400: —

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 18,375: —

Pensionsstaten vid dito ............................................................................. 4,417: 50.

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1882.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

O. Lagerhjelite, Olof Wijk,

u. t. Talman. 1 n. v. Talman.

Bill. till Biksd. Prof. 1882. 10 Band. 1 Afd. 2 Band. Ö

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige i Riksgäldskontor,

välde af 1882 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!.

Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhiélm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius.

Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Majts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre
Johan Nordenfalk.

Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders
Victor Äbergsson.

Kaptenen, Kommendören af Kongl. Vasaorden, Riddaren af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden,
Herr Carl Gustaf Hierta.

, Suppleanter:

Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng.

Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert.

Ofverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm
Ericson.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1882 års revision.

För Första Kammaren:

Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds''
orden Herr Fredrik Iierman Didron.

Grefve Wathier Gilbert Hamilton.

Bruksegaren Herr Carl Edvard Laurell.

Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert
von Rosen.

Bruksegaren Herr Wilhelm August Söderhielm.

Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Herr Emil Victor
Rudolf Leopold Königsfeldt.

Suppleanter:

Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren.

Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto
Reutersldöld Kammarherren,

Friherre Carl Carlsson Bonde.

För Andra Kammaren:

Riksdagsfullmäktigen Herr Lasse Jönsson i Sandbyn.

» Herr Per Nilsson i Råby.

* Herr Johan Johansson i Bergsäng.

» Herr Carl Magni.

Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck.
F. d. Kaptenen, Herr Julius Mankön.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen Herr Johannes Jonsson i Fröstorp.

» Herr Erik Wcstin.

s> Redaktören Herr Fredrik Theodor Borg.

öfver

1882 års Reglemente för Riksgäldskontor et.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ...............Sid.

Aflöning för Justitieombudsmannen

m. fl......................... b

b » Riksdagens bibliotekarie.
............................. »

b b Riksgäldskontorets tjen stemannapersonal

och

vaktbetjening............ »

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
.................. B

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... »

Allmänna hypoteksbanken ..................... ))

Amortissements fonder.............................. »

Anslag till anskaffande af rörlig ma -

teriel till statens jernvägar B
b b fortsättande af arbetena å

stambanan Bräcke—Sollefteå
.............................. »

b b inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg...... b

b b jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla
Värtan......... b

b b låneunderstöd åt enskilda

jernvägar ........................ B

22.	§ 34.
18.	§ 27.
18.	§ 25.
20.	§ 30.
63, 64.	—
43.	§ 99.
36.	§ 78.
28.	§ 48.
14.	§ 15-
10, 14.	§§ 9,
10.	§ 8.
9.	§ 7.
7, 11.	$§ 6>

Anslag till nya byggnader och anläggningar
vid statens redan

trafikerade jernväg»......

» » uppförande af expeditions och

tjenstelokaler m. m.
för statens jernvägstrafik
» skall utfärdas angående lediga
tjenster vid Riksgäld skontoret

Annuiteter och räntor ..........................

Ansökningstid till lediga tjenster..,......

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens

...........

Arfvode för Fullmäktiges deputerade ,,,
» •» Fullmäktige och deras ordförande.
.............................

» » Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening......

» » förrättande af tjenster i

Riksgäldskontoret............

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
............

Befordringsvilkor....................................

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente.

.........................

Behållning, skogsplanteringskassans ...

Behållningar, Statskontorets ...............

Belöning för extra arbeten ..................

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af ........................

Berättelser, Fullmäktiges .....................

» Justitieombudsmannens ...

» Riksdagens Revisorers......

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus ...............

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......

Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens ..........................

Bibliotekarie » ...........................

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................

Boställslägenheter för innehafvare af
befattningar vid statens
jernvägstrafik
Brist i Statskontorets inkomster fylles
Bråeke station, angående norra stambanans
fortsättning från
Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Sid. 11, 14.	§§ 10, 15.
))	11, 14.	§§ 11, 16-
))	40.	§ 88.
))	24.	§ 38.
))	40	§ 88.
»	33.	SS 68.
»	30.	§ 57.
))	20.	§ 29.
>''	18.	§ 26.
	39, (54.	§ 86.
y>	41.	§ 90.
»	20, 40.	§§ 30, 89.
D	21.	$ 32.
»	24.	'' ii 38.
»	23.	§ 37.
»	21.	§ 31.
»	22.	§ 36.
»	34.	ij 72.
»	19.	§ 28.
	18, 35.	§§ 26, 73.
	34.	§ 70.
»	32, 42.	§§ 67, 95.
»	38.	§ 82.
	17, 37.	§§ 25, 81.
»	17.	§ 25.
»	35.	§ 74.
j>	11, 14.	§§ 11, 16.
	15.	§ 18.
»	10, 14.	§§ 9, 14.
	36.	§ 76,

Deputerade, Fullmäktiges.....................

Diarium, Ombudsmannens ..................

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

........

Entledigande af tjensteman och vaktbetjente
vid Riksgälds kontoret

........................

Ersättning för bestridande af lediga

tjenster ..............................

Expedition, Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomi téns

..............................

Expeditions- och tjenstelokaler, angående
uppförande af för statens

jernvägstrafiks behof............

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs

expeditioner ........................

Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare,
deras antagande »

» » » B skiljande

från Riksgälds kontoret

.........

» » 9 9 gratifikationer åt

9 9 » 9 åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen.
................................

Fordringar, Riksgäldskontorets............

» 9 förteck ning

)) s. k. statslånefondens ......

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän.
.............................

9 granskning af riksdagsmännens
.................................

Fullmäktige i Riksgäldskontoret .........

9 ega att af Riksdagens revisorer
begära råd och yttranden
..............................

Fullmäktiges ansvarsskyldighet............

» antal för besluts fattande

9 arfvoden ochresekostnads ersättningar.

.................

» befattning upphör .........

Sid.	30.	$ 57.
5)	33.	§ 68.
»	21, 40.	§§ 33, 86.
»	42.	§§ 93, 94, 95,
»	39.	§ 86.
»	19.	§ 28.
»	11, 14.	§§ 11, 16.
	19.	§ 28.
»	40.	§ 89.
5)	42.	4 96.
»	21.	§ 31.

))	40.	so CO
»	19.	$ 27.
))	5—7.	§§ 4, 5.
»	49—62.	_ _
»	27.	§ 47.
	20.	§ 30.
»	38.	CO 03
»	66.	— —
))	31.	§ 59.
J>	29, 30.	§§ 54, 58,
)>	32.	§ 64.
))	20.	§ 29.
	29.	§ 55.

Fullmäktiges berättelser........................

b besluts Överklagande......

» deputerade........................

» komplettering.........t........

8 ombud ..............................

» omröstningar...................

b ordförande och vice ordförande
........................

» protokoll...........................

» sammankomster...............

» sammanträden gemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken.
..........................

» ställande till ansvar.........

» suppleanter .....................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag............

d tjenstledighet ..................

» '' åligganden........................

» öfverläggningar ...............

Förfall för Fullmäktige........................

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
..........................

Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter
...
b b kronans hus i

städerna ......

Garantiförening, sågverksegarnes.........

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................

Granskning af Kassörens och Kamererarens
anteckningsböcker
» b Ombudsmannens diarium

b b Riksdagsmäns fullmakter

b » Riksgäldskontorets räkenskaper.
..........................

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riks gäldskontoret

...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses..
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af

Sid.	34.	$ 72.
D	32, 42.	§§ 67, 95.
»	30.	§ 57.
))	29.	§§ 52, 53.
»	30, 36, 37.	§§ 57, 78,
»	32.	§ 66.
»	29.	§ 51.
	31.	« 60.
5)	31—33.	e-O-s- C5 0 1 C5 *<1
»	38.	$ 82.
))	30.	§ 58.
))	66	— —
))	29.	§§ 52, 53.
»	33—38.	§§ 68—83.
»	31.	§ 62.
	30.	■ § 56.
D	32.	§ 65.
D	32.	§ 63.
»	26.	§ 44.
))	24.	§ 40.
f)	22.	§ 35.
))	13, 37.	§§ 13, 79.

»	21.	§	32.
))	33.	§	68.
»	33.	§	68.
»	38.	§	83.
»	28.	§	48.
	21.	§	31.
»	38.	§	82.
»	10.	§	8.

Ilebbeska fideikommisstomten, angående
öfverlåtelse af vissa
delar af till Stockholms
stad ...............Sid.

Hellgumsjön, angående anslag till norra
stambanans framdragande

till .................................... »

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ »

Hus, kronans, i städerna ..................... b

» Riksdagens.................................... B

» » angående beredande af

ökadt utrymme inom B
» b lokaler inom få för

vissa ändamål upplåtas
.............................. b

n Riksgälskontorets ........................ B

Hypoteksbanken, allmänna..................... »

Indragning sstat vid Riksgäldskontor B
Inkomster, Statskontorets, brist uti,

fylles.................................. »

® Riksgäldskontorets........... »

Inlösen af förfallna obligationer och

räntekuponger.................. »

» b s. k. riksgäldssedlar ......... b

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek

utses af Fullmäktige............ b

Inventarier i Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus.................. b

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar

................................. »

Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby,

anslag till inköp af............ b

b från Karlberg till Lilla Värtan
....................................... b

Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för b
b statens, trafikerade, nya
byggnader och anläggningar
vid............................... b

b statens, anslag till anskaffande
af rörlig materiel vid b

J ernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer
eller skuldförbindelser,
utfärdade af b

b enskilda, revision af

deras förvaltning ......... B

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till b
Jernvägsliypoteksfond, angående bildande
af en ... b

Bill. till Riksd, Prof. 1882. 10 Sami.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

35.

10.

28.

22.

17, 34.
33.

34.

17, 34.

36.

64.

15.

22—27.

37.

17, 34, 35.

33.

10.

7, 11.

11.

14.

36.

10, 14.

1 Afl. 2 Band.

75.

§ 9.

§ 48.

§ 35.

§§ 24, 70.
§ 69.

§ 71.

§§ 24, 70.
§ 78.

§ 18.

§§ 34-47.

§ 2.

§ 81

§§ 24, 70, 74.
§ 68.

§ 8.

§ 7.

§§ 6, 12.

§ io.

§ 15-

§ 5.

§ 77.

§§ 9, 14-16.

5 5.

af expeditions- och tjen-stelokaler......................	Sid.	11, 14.	§§ 11, 1
Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvakt-betjenings aflö-ning .................	B	18.	4 27.
» embetsberättelse	»	19.	§ 28.
» embetsresor......	»	19.	§ 27.
» expedition och dess expenser	J>	19.	§ 28.
» insättande i em-bete* ..................	))	38.	CN CO
Kansli- och vaktbetjening, justitieom-budsmannens	B	18.	§ 27.
s » riksgäldskon- torets............	))	20, 39.	§§ 30, 8
Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalanserade.........	5>	49-62.
Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalan-serade...........................	))	45-48.
Karlberq, jernväg från, till Lilla Värtan	))	9.	§ 7.
Kassaförstärkning åt Statskontoret......	D	15, 27.	§§ 18, 4
Kinda kanalaktiebolag, revision åt......	»	36.	§ 76.
Konstitutorial för tjensteman...............	»	41.	§ 90.
Kontorsexpenser.....................................		17.	§ 24.
Konvertering af äldre statslån..............	D	25.	§ 42.
Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret	5>	16, 17.	§§ 19—:
» angående sättet för bestridan-de af utbetalningar från......	))	16.	§ 21.
» för infallande krig..................	D	16.	§ 19.
» b rikets försvar eller andra vigtiga ändamål..............	»	16.	§ 20.
B b telegrafverkets oförutsed-da utgifter........................	))	16.	§ 22.
» Riksgäldskontorets, i Riks-banken ....................................	J>	27.	§ 45.
Kronolägenheter, mindre, medel som in-flyta för försäljning af	X>	24.	§ 40.
Kungörelser, för infordrande af anbud å tryckning af riksdags-protokollen m. m............	»	35.	§ 74.
Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af..............................	))	4.	§ 2.

Äi/rAiomötes-kostnader, angående bestridande
af......................Sid. 24. & 38.

Ledigheter bland Fullmäktige.............. b

Lilla Värtan, jernväg till, från Karlberg
............................... »

Linköpings domkyrka, lån till fullbordande
af tornbyggnaden
å.... »

Liqvid mellan Stats- och Riksgälds verken.

...................................... n

Liiqvidations- och amortissementsfonder »

Lian, utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ... b
B till fullbordande af tornbyggna -

den i Linköpings domkyrka ....... »

Låne- och säkerhetshandlingar, inventering
af »

Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... b

Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b

Lönebesparing........................................ b

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b

Löneskilnadser sättning........................... b

Materiel, rörlig, anskaffande af ny till

statens jernvägar................... »

Missväxter, behöfvandes undsättning vid b
Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags.

....................... »

b Riksgäldskontorets........... »

Ombud, Konungens............................... B

b Fullmäktiges............................ b

Omröstningar, Fullmäktiges.................. j

Ordförande hos Fullmäktige................ b

b vice b b ................ B

Papper, upphandling af....................... »

Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening.

.................... b

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder........................ B

Protokoll, Fullmäktiges........................ b

» Riksdagens, tryckning af... b
Redovisning af de till Riksgäldskontoret
ingående medel....... b

» för liqviditions- och arnor tissementsfonderna.

....... b

29.	§ 52.
9.	§ 7.
15.	§ 17.
24, 28.	§§ 38, 50.
28.	§ 48.
6.	§ 5.
15.	§ 17.
33.	§ 68.
26.	$ 44.
7, 11.	§§ 6, 12.
40.	§ 86.
20.	§ 30.
39.	§ 86.
14.	§ 15.
25.	§ 41.
6.	§ 5.
3, 25, 26, 27.	§§ 2, 42, 43,
32.	§ 65.
30, 36, 37.	§$ 57, 78, 79.
32.	§ 66.
66.	- -
66.	---
35.	§ 74.
43, 44.	§§ 97—100.
64.	—
3, 26.	§§ 2, 43.
34.	§ 60.
35.	§ 72.
28.	§§ 48-50.
28.	§ 48.

med bihang 1809—1866 .......

Resekostnadser sättning för Riksdagens

Revisorer......

» för Fullmäktige

» för Justitieombudsmannen.
....

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

.............

Revisionsko stnader..................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1882 års

statsrevision........

» » råd och yttranden

af dem ega fullmäktige
att begära
» » traktamenten och

resekostnader för
» utses af Fullmäktige för

granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmänna
hypoteksbankens förvaltning.
................................

Revisorernes berättelser.........................

Riksdagens bibliotekarie.................1.....

» hus......................................

» » angående beredande af

ökadt utrymme inom
» » lokaler inom, få för vissa

ändamål upplåtas

Riksdagsbiblioteket.................................

Riksdags- och revisionskostnader m. m.

Riksdag skostnader..................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom.............................

Riksdagstrycket.......................................

Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
» fordringar för utbetalda
lån.................

b Fullmäktige.............

» föremål.....................

» förvaltning...............

» hufvudbok................

» hus............................

» inkomster och sär skilda

tillgångar....

» kapitalfordringar.....

» kapitalskulder..........

» kreditiv i Riksbanken

Sid. 37.

» 18.

» 20.

» 19.

» 36.

» 24, 18.

» 67, 68.

» 31.

» 18.

» 36, 37, 38.

» 18, 35.

» 17.

» 17, 34.

» 33.

» 34.

» 17, 37.

B 17—22.

» 17.

» 38.

» 17, 35.

» 21, 40

» 5—7.

b 66.

» 3.

» 29.

» 28.
b 17, 34.

b 22—27.

» 49—62.

» 45—48.

b 27.

§ 80.

§ 26.

§ 29.

§ 28.

§ 78.

§§ 38, 26.

§ 59.

§ 26.

§§ 76, 78, 79, 82.
§§ 26, 73.

§ 25.

§§ 24, 70.

§ 69.

§ 71.

§§ 25, 81.

§§ 23—33.

§ 23.

§ 82.

§§ 25, 74.

§§ 33, 86.

§ 4, 5.

§ 1.

§ 51-

§ 48.

§§ 24, 70.

§§ 34-47.

§ 45.

Riksgäldskontorets liqvid med Statsverket.
...........................

» lånerörelse ...............

» obligationer ..............

» räkenskaper ..............

» » utdrag ur

» skulder .....................

» styrelse .....................

» tjenstemannapersonal

v tomt, angående öfver låtelsetill

Stockholms
stad af vissa delar af

» upplåning .................

» utbetalningar ............

» utgifter .....................

» utlåning....................

b vaktbetjening ...........

Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af.........

Räkenskaper, Riksgäldskontor^.........

» » utdrag af

Räntekuponger, inlösen af....................

Sakregister till Rikets Ständers protokoll.
.....................................

Sammankomster, Fullmäktiges.............

Sammanträden, » i Banken

och Riksgäldskontoret

gemensamma...............

Semester, angående aflöning under......

» åtnjutes äfven af Riksdagens

bibliotekarie..........................

Skogsplanteringskassans behållning......

Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...
» för Riksdagens behof

Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid
för.............................

Sollefteå eller annan tjenlig punkt vid
Ängernianelfven, angående
anslag för norra stambanans

framdragande till..................

Stambanan, Norra, anslag till..............

Stat, ajlönings-, för Riksgäldskontoret
» indragnings-, för Riksgäldskontoret
b pensions-, för Riksgäldskontoret...
Statskontorets behållningar, aflemnas till
Riksgäldskontoret
» inkomster, brister i, fyllas

Sid.	24, 28.	§§ 38, 50.
X)	26.	§ 44.
X)	3, 25, 26, 27.	§§ 2, 42, ■
D	28.	§§ 48, 49.
X)	25.	§ 49.
I>	3—5.	§§ 2, 3.
»	29—31.	§ij 51—59.
X)	39.	§ 84.
XX	35.	§ 75.
X)	25, 27.	42, 46.
J>	7—22.	§§ 6-33.
X)	7—22.	§§ 6-33.
X)	26.	§ 44.
X)	39.	§ 85.
X)	4.	§ 2.
»	28.	§§ 48, 49.
»	28.	§ 49.
J>	4.	§ 2.
X)	37.	§ 80.
X)	31—33.	§§ 60-67.
»	38.	§ 82.
X)	17, 20.	§§ 25, 30,
X)	18.	§ 25.
X)	24.	§ 39.
X)	19.	§ 28.
X)	18, 35.	§§ 26, 74.
X)	3.	§ 2.
X)	10, 14.	§§ 9, 14.
»	10, 14.	§§ 9, 14.
XX	OO. 64.
X)	64.	•--
X)	23.	§ 37.
X)	15, 27.	§§ 18, 46.

Statslån, äldre, konvertering af............

Statslånefondens, s. k., utestående fordringar.
......................

Statsobligationer......................................

Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto ret.

.......................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning.........

Styrelsen för Riksgäldskontoret...........

Suppleanter för Fullmäktige................

» deras inträdande...............

» för Revisorerne.................

Suspension af tjensteman och vaktbe tjening.

...............................

Sågverksegarnes garantiförening............

Södertelje kanalbolags skuld till Riksbanken,
angående gäldande

af............................................

Telegrafverket, förskott till..................

Tjensteförsummelser, frågor rörande....
Tjenstelokaler för statens j ernvägstrafiks

behof................................

Tjensteman vid Riksgäldskontoret.......

» » b aflöning för

b b » aflöningsstat

för............

b B b antagande af

b bb besvärshän visning

för...
» b b entledigande af

b b » pensionering af

B vid Justitieombudsmannens

expedition...........................

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af..........................

Tjenstgöring spenning ar..........................

Tjenstledighet för Fullmäktige.............

b b tjenstemännen och

vaktbetjeningen.......

Traktamenten, Riksdagens Revisorers
Tryck frihetskomiténs expedition och expenser.
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang....
» af Revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser

Sid.

25.

27.

25.

24, 28.
36.

29—31.

66.

29.

67, 68.

41, 42.
13, 37.

16.

41, 42.

11, 14.

39.

20.

63.

40.

32, 42.

41. 42.
43, 44.

18.

39—41.
20, 64.
31.

40.

18.

18, 19.
35.

18, 35.

19.

§ 42.

§ 47.

§ 42.

§§ 38, 50.
§ 76.

§§ 51-59.
§§ 52, 53.

§§ 92, 94, 95.
§§ 13, 79.

§ 3.

§ 22.

§§ 91-96.

§§ 11, 16.
§ 84.

§ 30.

§ 89.

§§ 67, 95.
§§ 92, 93.
§§ 97—100,

§ 27.

§§ 86—90.

§ 30.

§ 62.

§ 87.

§ 26.

§§ 27, 28.

§ 74.

§§ 26, 73.

§ 28.

Tryckningskostnader för Riksdagens Revisorers
berättelse Sid. 18.

Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer.
........................ b 4.

Understöd för obemedlade tjenstemäns

sterbhus................................ » 21.

Undsättning smedel vid missväxter....... » 25.

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... » 33—38.

Upphandling af papper för tryckning

» Riksdagens protokoll » 35.

Upplåning för Riksgäldskontorets räkning.
..................................... » 25, 27.

Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler

i Riksdagens hus............... » 34.

Utbetalningar, åliggande Riksgäldskon toret.

.............................. b 7—22.

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper.
...................................... » 28.

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
................ » 25.

Utlåning, Riksgäldskontorets................ b 26.

Vaktbetjening, Justitieombudsmannens b 18.

» Riksgäldskontorets....... » 39.

» aflöningsstat för............ b 63.

Vaktbetjening ens pensionerande............ » 43, 44.

b tjensteförsummelser... » 42.

b entledigande............... » 42.

Varningar för tjensteförsummelser...... b 41.

Vessman—Barkens jernväg, angående
löftesmännens befrielse från
ansvarighet för lån till anläggande
af................;......... b 6.

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
................................ » 20.

B » att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontoret » 40.

Ålder stillägg........................................... » 63.

Angermanelfven, angående anslag till
norra stambanans framdragande
till................ b 10, 14.

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer .... » 4.

» till Stockholms stad af vissa
delas af Riksdagshusets och
Riksgäldskontorets tomter » 35.

Öfverläggning av, Fullmäktiges............. B 32.

§ 26.

§ 2.

§ 32.

§ 41.

§§ 68—83.
§ 74.

§§ 42, 46.
§ 71.

§§ 6-33.
§ 49.

§ 42.

§ 44.

§ 27.

§ 85.

§§ 97-100.
§ 94.

§ 94.

§ 91.

§ 4.
§ 30.

§§ 9, 14.
§ 2.

§ 75.

§ 65.

»	21.	§	32.
))	33.	§	68.
»	33.	§	68.
»	38.	§	83.
»	28.	§	48.
	21.	§	31.
»	38.	§	82.
»	10.	§	8.

»	21.	§	32.
))	33.	§	68.
»	33.	§	68.
»	38.	§	83.
»	28.	§	48.
	21.	§	31.
»	38.	§	82.
»	10.	§	8.

»	21.	§	32.
))	33.	§	68.
»	33.	§	68.
»	38.	§	83.
»	28.	§	48.
	21.	§	31.
»	38.	§	82.
»	10.	§	8.