utfärdadt vid slutet af 1881 års Riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1881 års Riksdag.

♦

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1881.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

» skulder § 2.

» fordringar för utbetalda lån § 3.

» återstående utgifter till följd af extra statsregleriugarne vid

föregående riksdagar §§ 4—10.

» utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 11—16.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 18—21.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 22—32.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—46.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 47—49.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 50—58.

Fullmäktiges sammankomster §§ 59—66.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 67—81.

Riksgäldskontorets betjening §§ 82 och 83.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 84—88.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 89—94.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 95—98.

Allmänna bestämmelser § 99.

Reglemente för Riksgäldskontor et.

§ i Riksgäldskontoret

har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

1) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott
och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 3-

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende a den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

HärfÖrutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandeDa
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter
komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej
uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor .
eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören
öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskonterets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag har medgifvit,

att de Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond tillhöriga, i Riksgäldskontoret
deponerade och till återbetalning uppsagde, allmänna hypoteksbankens
5 procent-obligationer om tillhopa 115,000 kronor må utbytas mot dels de nya
41/* procent-obligationer, hvilka från hypoteksbanken erhållas till pris af 96Vj procent,
dels ock, för procent af dessa sistnämnda obligationers belopp, andra
värdepapper af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser, kunna för fondens
räkning i Kontoret emottagas;

att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande och tillväxt
får vidtagas, att obligationer af den i utlåniDgsreglementet bestämda beskaffenhet
hädanefter och tills vidare må kunna i Riksgäldskontoret för fondens räkning
emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed
fondens tillväxt bör ega rum, lemnar en verklig ränta af minst 4 !/2 procent för
år; samt

att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af särskild plans
uppgörande för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden tillökas
med beloppet af den ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten
utfaller, jemte de mindre tillskott från kanalbolaget, som kunna erfordras
för afrundning till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning
till fonden.

Angående Riksgiildskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Innevarande års Riksdag bar medgifvit, att Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag
må, efter förutgående med Fullmäktige i Riksgäldskontoret träffad
öfverenskommelse, gälda sin återstående kapitalskuld till staten å den tid, Fullmäktige
finna skäligt bestämma.

Likaledes har innevarande års Riksdag medgifvit, att det vid 1877 års riksdag
staden Strömstad beviljade tomtregleringslån å 50,000 kronor må utan ränta och
kapitalafbetalning innehafvas till 1886 års slut, med skyldighet för staden att efter
nämnda tid iakttaga de bestämmelser, som i afseende å erläggande af ränta å
lånet och dess återbetalning redan äro meddelade.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kong]. Maj:t beviljade understödsbelopp,
att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförsiaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf afct bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen
för afsyning oeh besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o)

att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma
räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att
statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor^ch kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla.

Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af
500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag,
eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för år 1881 återstående, ännu ej
lyftade 750,000 kronor.

§ 5.

Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit,
att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under entidafhögst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld
och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken
och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar,
hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel
utgå.

2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras,
Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under
loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms
stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer,
vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt
åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar
anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af
Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t
faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse
af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid,
att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt lifregemen -

tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för eu kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga bygg*
nader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade
inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen
och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark,
som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under
ar 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret
att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu
ej lyftade 100,000 kronor.

§ 6.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala af nämnda anslag ännu ej lyftade
10,000 kronor.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomtne, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af
obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före
utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre
än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner
kronor:

Bill. till Till;sd. Prof. 1881. 10 Sami, 1 Afl, 2 Band. 2

(Biksg.-kontorets reglemente.)

b) att medel till ofvannärauda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t kornme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambauebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

§ 3.

För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland
än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har sistlidne års
Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger
Riksgäldskontoret att, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl.
Maj:ts disposition utbetala.

§ 9-

Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel
å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000
kronor bär sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881
det belopp, som deraf återstod oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det
Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla
och enligt Kongl, Maj:ts disposition utbetala.

§ 10.

Sistlidne års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för
inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras
till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbanda
trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader
i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i
Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år
1882, uppå vilkor:

1 ro) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1882 icke får derefter utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning
innehafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit
till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet
först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt

4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfallodagen;

åliggande det Riksgäldskontoret att vederbörande tillhandahålla och behörigen
utbetala de af nämnda lån ännu ej lyftade, för år 1882 anvisade 100,000
kronor.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontor anvisade utgifter.

§ H.

För fullbordande af arbetena å ej mindre den till tvärbanan mellan Torpshammar
och riksgränsen gående norra stambanan genom Norrland än ock nämnda
tvärbana mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års Riksdag för
år 1882 anvisat 500,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 12.

Som innevarande års Riksdag beslutat, att eu stambana af samma spårvidd
och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med
utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande
af de orter och ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare
undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och
vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanelfven,
samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag
af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och
enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp.

§ 13.

Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år
1882 af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.

§ 14.

Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad innehållande expeditionsoch
tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar

vid statens jeruvägstrafik, har innevarande års Riksdag stält till Kong!. Maj:ts
förfogande ett särskild! anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisat 200,000
kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor.

§ 15.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

1:°) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt
och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens
inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess
besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af
Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och
besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad
och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor de], som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträekningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

lj) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att
efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess
äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till
staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten
lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,
för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej
mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran
inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan
fordran hos bolaget, äu ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för
förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,
förr äu inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje
annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skal), vara skyldigt
underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t
kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,
som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen
tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta
anslag anvisa.

§ 16-

Innevarande års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade
obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget
Sågverlcsegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under
ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra
en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl.
Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna grunder
med följande jemkningar och tillägg, nemligen:

a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder
i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de
afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes;
börande i sistnämnda fall säkerhetsbandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet
eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill
styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen
hafva hvar sin nyckel;

b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden
i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det
tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt;

c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens
försäljningsvärde; samt

d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst
Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna
sådant fordra, förordna om bolagets utredning.

I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och behörigen enligt
Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla omförmälda statsobligationer.

3:o. Med statsreglering®!! gemenskap egande utgifter.

§ 1^''

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

Ro. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ IB.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in
pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 19-

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör A
Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 20.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontor et upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 21.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra
femtio tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in.

§ 22.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och
å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 18GS års Riksdag angående
bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret
förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 23.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 24.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under
Riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen
åt Riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget
till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande
år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid
denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis
af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit,
att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige
åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom,
utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad
årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse
åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning,
ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas.

Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att
hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad
den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl
honom ålägga.

§ 25.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds -

kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!), Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontor, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 26.

Aflöningen lör justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch
vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekauslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renslmfning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

för en valdmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité!), dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 27.

Till kostnader för justitieombudsmannens enibetsresor bör Riksgäldskontor
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 28.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 29.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning.

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o, De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf;

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 30.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke b.ehöft utgifva^

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontor hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 31.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Generalassistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugu fem kronor.

§ 32.

Derest Enke- och Pupillskassans vid Riksgäldskontor et afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontor
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfrig}» tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 33.

De till Eiksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt, Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (G8 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskoutorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 34.

Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna-, hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

g 35.

Sodan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,
bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs
stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskoutoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs
allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre;

d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontor inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda
vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;
så eger Riksgäldskontor^ att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontor inbetalas.

§ 36.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å siua räkningar i Riksbanken
än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger
Riksgäldskontor att i afräkning å Riksgäldskontor tillkommande anslag eller
på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af
Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 37.

Från Kongl. Statskontor eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1881 och 1832 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision
skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalbetaluingar; börande i den liqvid, som enligt §
49 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas'',
Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret
inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den
summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Riksgäldskontoret utgått.

§ 38.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skas sans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 39.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen
fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling
tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
b vilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kong].
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 40.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong].
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

Bih. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 41.

Riksdagen bär år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när
omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske,
af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej
utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal
om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års
statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna
statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent
ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda;
och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast
och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års
fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning
förordnar, och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse
nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola
underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya
upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen afiemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt,
tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka,
att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å
kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i
uppbörden mottagas.

Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under sistlidne års riksdag beviljade
anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland och till fyllnad i förut
beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om
Storvik.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning
af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån,
i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de utaf innevarande
års Riksdag för år 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norr -

land, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade
jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks
tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions-
och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af
befattningar vid statens järnvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar.

§ 42.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 43.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller afiemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta
företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 44.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 45.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning,
upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt
till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning
eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!’
Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 46.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas.

Angående redovisningen af de till Kiksgäldskontoret

ingående medel.

§ 47.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så val

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsionderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifua samt före den 1 derpå följande Juli behörigen
granskade. *

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga ddar må
kunna iemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 49.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor liqvid med Statsverket
för det sist förflutna aret. Åt denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 50.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar,

§ 51.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 52.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 34.

Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 55.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på'' Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gilna uppdrag.

§ 56.

F''ullmäktige utse inom sig tvål deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 65 innehåller.

Eu af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han egen att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontor^ räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riicsgäldsicontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 58.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 59.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ CO.

Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ Öl.

Åstunda!- Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 62.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

3?.

g 64.

1H ulliuäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 65.

- elain >1 (bo tumiPsFA -in oj;ur/d gufgj .o» )*mm !;bä, wVMW-l

\ppas
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,'' hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträda

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

f«bi t$h .gällt) rJi-.l ))« •■ighjUkrilli/l u- dejribirjm iiomib >i;fl -IÄ1| ,,,,, ....(j

-ioi ictiovifi r, \ bn ,• (leo i, . : § 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär;
dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom
trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje
deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst
eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne
eller Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

wagasod bi) ironAu''iöl jiUiinä c,-ii,,,, ,. ..... ......

Bill. till Riksd, Prof. 1881. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda

uppdrag.

åligganden och

§ 67.

Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flera handlingar.

§ 68.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att lata tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris. hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 69.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplatas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i liufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, all -

mänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnau kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid^som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

S 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så viil protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;.

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.

1‘ör (ifrigt ega fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ To.

... »vviv*\ ,f<\ I

Innevarande års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontor^ uppdragit
att lata upprätta och till nästkommande Riksdag öfverlemna nya ritningar och
förslag till tillbyggnad af det gamla Riksdagshuset, afseende dess begagnande
för dess nuvarande ändamål under en tid af högst trettio år och, så vidt möjligt
är, väsentligen mindre kostsamma att utföra samt upptagande mindre antal öfverhödiga
eller alltför stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda
förslag, hvarjemte dessa ritningar och förslag böra vara så uppgjorda, att
afse värd a rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke må behöfva
inträffa.

§ fR

/.''Mjjäi in: A.r: :.i>.>''• i- * * J m*. - ^ v ■ i '' ;M''i .MU.Vi V<Vi>\ ^Ji Jj\ ;<ili 1 i U fI i!oO Som,

enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

mim. .v;. ;nb''{qqu

§ ro.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt be -

rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige eiter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 76.

Uti Allmänna hgpoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ TI.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående
reglemente och bolagsordning för aktiebolaget såg verks eg ames garanti förening,
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse
ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond
för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 78.

Innevarande Riksdag bar åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866;
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen bemyndigat

Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksilagskostnader till ändamålet använda för
innevarande år 2,000 kronor och för nästkommande år 3,000 kronor; samt vidare
åt Fullmäktige uppdragit att, sedan någon erfarenhet vunnits om den tid och möda,
ifrågavarande arbete må kräfva, till nästa Riksdag inkomma med yttrande och förslagsheräkning
öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras.

§ 79.

Innevarande Riksdag har åt fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att till
nästa Riksdag inkomma med förslag till de förändrade bestämmelser rörande Riksdagens
arkiv och bibliotek äfvensom angående riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden,
som kunna finnas erforderliga.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne
icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han
mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insättes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å
samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före
desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara
tillstädes.

§ 81.

Vid de tilltallen, då riksdagsmäns fullmakter granskas åt'' chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor.

§ 82.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 83.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§ 84.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 89
förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif- i
vit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega
att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att
hafva undergått godkänd afgåugsexamen från högre elementarläroverk; dock böra •

i''V( ISO

■vtallsh\nv.v.w,\ uy

■. ‘vmiVsvsVåoAjwM no
doo ''toVirtWvvvvv ne

* OTÖgin iiag ii kraft''! dill t;''/
> muVÅrvy ok-W! ny

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 88.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tiden han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefel
rsuiu mel sm* in. in.

§ 89.

Om någon Riks g ä l ds!; ont o rcts tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd
med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande
omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från
dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under
tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 90.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Bill. till Riksd. Prot. 1881. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman,
som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla
och utöfva sin beställning.

§ 91.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 92.

Om någon af v äkthet] eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 93.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med
densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 94.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under tvenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 89 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras
vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman
eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare
beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 95.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetj eningen vid Riksgäldskontor •
bestämmas efter desses, vid afskedtagandet innehafvande löner.

§ 96.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 97.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder
af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring
fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare
uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af
bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.
I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att
för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel
från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som
fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp
med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en
sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt tinnes
för afskedssökande mera förmånligt.

§ 98.

Då sådant för göromålens säkra ock skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensions stat författa tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 99.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 28 April 1881.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

O. Lager*)jelke,

Olof Wijk,

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1880 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Beglemen tets -

Årtal. §,

1866

1868

Obligationer för 1858 års
jernvägslån, 8,190,500 Thlr

Pr. C:t.................................

Dito för 1860 års jernvägslån:
a) mot obligationer, stälda
på utlottning, å 8,000,000

Thlr Pr. C:t..................

i) mot premieobligationer
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till fem sjettedelar
deraf, eller 2,000,000

Thlr ..................................

Dito för 1861 års statslån,

3,000,000 R:dr R:mt.........

Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obligationer
för endast 555.700

£ St.*)................................

Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t...
Dito för 1868 års jernvägslån
£ St. 1,150,000..................

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1880.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1858 d. Va	4 Va %	Thlr 5,228,400
1860 d. »/*	4 Va %	Thlr 5,351,300
1860 d. Vs	—	Thlr 925,000
1861 d. 3»/3	4‘/i %	Kr. 1,802,800
1864 d. 15/4	4''/i %	£ St. 487,500
1866 d. 2/i	5 %	Thlr 9,473,800
1868 d. Vr	5 %	£St. 1,104,200

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
arliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

Reglemen- tets		liden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1880.
	bindelserna blif-	Räntefot.
Årtal.	§■		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1870	72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1880 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr..........................	1870 d. 30/9	5 %	Kr. 14,150,700
1872	83	Dito för 1872 års jernvägslån
		å 24,000,000 R:dr, deraf till 1880 års slut blifvit ut-lemnade obligationer å till-hopa 19,907,300 R:dr.........	1872 d. 30/3	4 %	Kr. 18,356,300
1875	35	Dito för 1875 års jernvägs-
1876	33	lån å 56,250,000 Rmk, deråt
1878	39	till 1880 års slut blifvit ut-
1879	15	lemnade en första emission
1880	38	å 20,250,000 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en tredje emission å likaledes 18,000,000 Rmk, obligationer å 3,235,200 Rmk.....................................	1875 d. 2/8	4 Va %	Rmk 40,848,000 4
1876	33	Dito för 1876 års jernvägs-
		lån å 2,000,000 £ St........	1876 d. lä/6	4 >/2 %	£ St. 1,957,000	—
1878	39	Dito för 1878 års jernvägs-
1879	15	lån å 1,500,000 £ St. eller
1880	38	37,650,000 Francs, deraf till 1880 års slut blifvit ut-lemnade obligationer å till-hopa 1,450,000 £ St. eller			( £ St. 1,450,000
		36,395,000 Francs...............	1878 d. lä/6	4 %	J eller	l--
1879	46	Dito för 1879 års tillfälliga		1 Frcs 36,395,000	]
		lån, deraf till 1880 års slut blifvit utlemnade obli-gationer å 9,000,000 Kr....	1879 d. »/ii	4 Va %		Kr. 9,000,000

Reglemen-		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31 December 1880.
			bindelserna blif-	Räntefot.
Årtal.	§•		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	loke fonderad skuld.
1880	38	Obligationer för första einis-
		sionen af 1880 års statslån å 39,930,000 Kr. motsva-rande 2,200,000 £ St., 55.440.000 Francs eller 44.880.000 Riksmark, deraf till 1880 års slut försålts obligationer å tillhopa 4,018,047 Kr., eller 221,380 £ St. eller 5,578,776 Francs eller 4,516,152 Rmk.,..........	1880 d. »/«	4 %	Kr. 4,018,047 eller £ St. 221,380 eller Frcs 5,578,776 eller
186G	13	Dito, hvilka i anseende till
		sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k.	Jl798 d. \		Rmk 4,516,152 )
		gamla lånet .....................	5 %	__	Kr. 10,125
1866	14	Dito, utfärdade såsom grund-	(1811 d. 30/] jj
		fond för Allmänna hypo-teksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr ............	1861 d. Vt	4 Va %
1870	16	Dito, utfärdade såsom re-
		servfond för aktiebolaget Sågverksegarnes Garanti-förening, bokförda inom			•
		linien med Kr. 3,000,000...	1879 d. lä/8	4 Va %	—	----_
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks
		lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88.....................	1750 d. */■	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M.
		Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) .........	1815 d. •/„	—	—	\|

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-	Räntefot.	Återstående kapitalskulc 1880.	den 31 December
Årtal.	§•		vit utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hem-giftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000			•
		R:dr ........................	1778	5 %	___	__
1866	18	Innestående fond för Göta
		kanals underhållande.........	1833 d. 31/i2	5 %	—	Kr. 140,889
1866	19	Dito för Södertelge dito	—	5 %	—	Kr. 45,000
1866	20	Fond för Hjelmare kanals
i		och slussverks underhållan-
		de (utgör blott ett deposi-tum af fordringshandlingar)		___	__
1866	21	Dito för Strömsholms kanals
		dito (dito)...........................	—	—	—	__
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds
		behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16	__	__
1866	25	Brudgåfvovinsten (kapital-
		skulden afskrifven) ............	—	—	—	—
1869	77	Post-assuransfonden (ingår
		bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in-nehåller) ..............................

Bil. B.

Biksgäldskontorets vid 1880 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen tets -

Årtal. §.

18GG

Tiden, då lånet
utbetalts.

a) Byggnadslån.

Lån till staden Malmö, för
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der förlagda
garnison ...............

Lån till staden Kristinehamn
och Varnums landsförsamling,
för uppbyggarn
de af ny kyrka i Kristinehamn
.................................

Lån till staden Lidköping,
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del afl
nämnda stad ..................

1813—1815

(18491

(1854J

1852

Annuitet.

.2* I

jemte >
ränta.)

2 % 1
jemte >
ränta. J

Räntefot.

Transport

Bih. till Riksä. Prof. 1881. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Ursprungliga

beloppet.

32,000

37,500

63,666

Kapitalåterstod
vid 1880 års
slut.

3,218

15,830

7,364

26,412 97

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1880 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	26,412	97
1866	41	Lån till Knäreds församling
		i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka ......	1852	6 %	4 %	24,000		3,290	68
»	»	Lån till Markaryds försam-
		ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka	1854	»	»	10,000	_	2,237	85
»	54	Lån till staden Örebro, för
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnda
		stad ....................................	118541			375,000		151,717	93
		Lån till staden Jönköping,	1185 5J	»		—
»	»
		för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda stad.......................................	1855	»	»	100,000		36,061	59
»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna
		delen af nämnda stad ......	1857	6 o. 7%	4 o. 4V2 %	200,000	—	81,595	14
»	43	Lån till Skara domkyrka,
		för densammas reparation	1858	6 %	4 %	25,000		10,098	56
f »	»	Lån till Vesterås domkyrka,
(1878	3	för densammas reparation	1858	»	2>	22,500	—	9,227	25
1866	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ...	1859	»	»	20,000	—	11,265	08
»	43	Lån till Vesterås domkyrka
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		Transport	—	—	—		—	359,907	05

Reglenien-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1880 års
							slut.
Årtal.	§.
		Transport	—	—	—	—	—	359,907	05
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket	1861	5 %	4 o/,	120,000		94,665	67
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet......	1862			50,000		37,182	60
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk ..	1864			25,000		21,608	33
»	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes ... .	1864	»	»	40,000		34,596	59
	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes ............	1865	»	»	12,000		10,359	53
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes .....	1866	»	»	25,000		22,341	13
»	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad förläroverket derstädes	1866			40,000		35,732	06
»	14 81)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes......	1867, 1868	»		40,000		36,334	46
	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad
		Transport	—		—	—	—	652,727	42

*) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1880 års

Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	652,727	42
		åt elementarläroverket der-städes .................................	1867,1868	5 %	4 %	20,000		18,278	57
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes ........	1867, 1868	»	»	140,000		128,011	92
»	1482)	Lån till Karlstads Domka-
	pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes.....	1868	»	»	40,000		36,925	18


»	1483)	Lån till Skara Domkapitel,
		för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes.........	1868,1869	»	»	40,000		37,101	51
1868	474)	Lån till domkyrkan i Karl-
		stad, för densammas repa-ration .................................	1869	6 %	»	23,500		17,161	40
1866	148ä)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes .................................	1873, 1875	5 %	7>	20,000		19,793	75


1874	5	Lån till Direktionen för se-
		minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-
		narium.................................	1875	»	»	59,000	—	55,804	36
		= 965,804: 11
		Transport	----	—	—	—	—	965,804	11

x) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	lläntefot.	Ursprungliga belomjet.	Kapitalåterstod vid 1880 års
								slut.
Årtal.	§■
		Transport	—	—	—	—	—	965,804	11
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Lidköping
		för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda .....	1854	6 %	4 %	20,000		5,415	43
		Lån till staden Örebro, för
»	»
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda........	1854			37,500		11,828	36

	»	Lån till staden Jönköping,
		för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.....	1855			15,000		3,983	31
»	»	Lån till staden Eksjö, för
		ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	1857			30,000		13,461	49
	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års
		eldsvåda...........	1867			50,000		37,993	90
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872			30,000		26,750	20
1877	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		50,000
>>	8	Lån till staden Söderhamn,
		för ny tomtreglering efter 1876 å.rs eldsvåda......	1878, 1879			200,000		200,000
		= 349,432: 69.
1866	45	c) Lån till allmänna
		Barnhusinrättningen t	1851		4 %	75,000		15,741	10

		Transport	—	—	—	—	_	1,330,977 90

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalaterstod vid 1880 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,330,977	90
		d) Lån till hamn- och bro-
		byggnader samt åars upprensning■
1866	62	Lån till staden Cimbrishamn.
		för hamnbyggnaden derstä-des ..............	1843	fi 0/.		37,500		11,823	19

»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus.............	1848			30,000		7,042	63
»	83	Lån till Hanekinds och Gull-
		bergs häradsboar, för upp-förande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mel-lan Linköping och Bergs gästgifvaregård.......	1852	6 %	4 %	20,000		378	15

»	84	Lån till Gustafs församling i
		Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka	1853			6,000		998	09
»	63	Lån till staden Kristianstad,
		för återstående hamnarbe-ten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m.	1855	»		30,000		5,000	78
»	68	Lån till staden Vadstena, för
		fullbordande af hamnbygg-naden derstädes......	1855	»	»	15,000		2,521
»	»	Lån till staden Arboga, för
		Arboga-åns uppmuddring	1855	»	»	15,000	—	2,494	29
»	»	Lån till staden Köping, för
		Transport	—	—	—	---	—	1,361,236	03

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.	§•		utbetalts.	beloppet.		slut.
		Transport						1,361,236	03
		upprensning och fördjup-ning af Köpings å ,	1855	6 %	4 %	20,000		3,280	99
1866	60	Lån till staden Ystad, för
		hamnuppmuddring	1857			60,000		19,189	86
»	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad...	1858	»	»	15,000		4,849	93
»	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	»	»	12,850		4,034	47
»	85	Lån till arbetsdirektionen,för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...	1858	»		100,000		31,538	11
»	84	Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott-broar i närheten af Tors-

		ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra
		öfver Lillelfven . ..	1859	»	»	10,000	_	4,457	53
»	69	Lån till staden Karlstad, för
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yenern	1859		»	100,000		36,051	85
»	69	Lån till staden Falkenberg,
		för hamnbyggnad derstädes	1859	»	»	47,000	—	16,951	39
»	71	Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad . .	1861		»	37,500		16,760	28

	1	Transport	—	- \|	_ \|--	—	1,498,350	44

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1880 års
Årtal.							slut.
§•
		Transport						1,498,350	44
1866	71	Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad	1861	6 %	4 %	8,000		4,035	43
»	»	Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad .....................	1861	»	»	70,000		31,256	34
»	»	Lån till staden Piteå, för
		uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings-platsen Löfholmen samt an-läggning af en lastbrygga vid nämnda stad ...............	1861	»	»	26,000		11,598	62
»	86	Lån till arbetsdirektionen,
		för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ......	1861	»	»	55,000	_____	24,566	56
»	71	Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda å.........	1861	»	»	10,000		4,466	08
»	»	Lån till staden Helsingborg,
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn...............	1862		»	230,000		112,325	55
»	86	Lån till Umeå härad, för
		brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå...............	1864	8 %	5 %	20,000		5,792	93
{1877	6	Lån till staden Oskarshamn,
\1878	12	för förbättrande af dess hamn ...................................	1878	6 %	»	80,000		78,864	26
		= 440,278: 31.
		Transport		—	1 —	—		1,771,256 21

Reglemen-				...
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.	§•		utbetalts.	beloppet.		slut.
		Transport	—	—	—	—	—	1,771,256	21
		e) Lån till kanal- och
		slussanläggningar.
18G6	72	Lån till Deijefors och Förs-iggå slussverksaktiebolag, för slussanläggningari Klara eif vid Deijefors ochForsha-ga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland	1856	6 %	4 %	150,000		32,753	02
»	93	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		672,457	19
»	941))	Lån till Kinda kanalaktiebo-
	118}	lag, för utsträckning af Kin-
	143]	da båtled medelst kanalise-ring af Stångån fr. sjön Ren-
		gen till Linköpings hamn	1865 — 1870	»		437,500	—	370,453145
»	143")	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på
		Dalsland ...	1868, 1869	6 %	4 %	51,200	_	36,066	04
		. = 1,111,729: 70.
		Transport	~	I	--1 — 12,882,985	91

’) ,t''e vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. B

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglemen tets -

Årtal.

1866

1878

1866

1878

1866

Tiden, då lånet
utbetalts.

74
3 |
74 ''

J1852
)1853
jl855|
11856/

1854

Transport

f) län till jernväg sanläggningar.

Lån till Norbergs jernvägs
nya aktiebolag, för anläggning
af jernväg fr. Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag
till sjön Åmänningen ...

Lån till dito, för fullbordande
af samma jernväg.........

Lån till Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan

Nora och Ervalla ...............

Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan städerna
Falun och Gefle ......11855 —1859

Lån till Vessman—Barkens J
jernvägsaktiebolag, för an- j
läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och j
Vessman inom Norrbärkesj
och Grangärdes socknar afl (1856J

Stora Kopparbergs län...... |1857j

Lån till Vessman—Barkens j
jernvägsaktiebolag, för fullbordande
af samma jernväg j
Lån till Hudiksvalls jernvägs- i
aktiebolag, för anläggning]

Transport .

1858

Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1880 års slut.
*-	''		—	2,882,985	91
5 %	4 %	150,000		98,777	86
3 %	2 %	150,000	—	103,934	75
• 6 %	4 %	150,000	—	17,053	96
. »	2 %	2,400,000	—	960,757	97
5 %	3 %	200,000	—	85,681	57
! 6 %	4 %	200,000	—	73,026	06
	—	:--	—	4,222,218	08

Reglemen tets -

Årtal.

1866

1878

1866

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Transport

| af jernväg mellan Hudiksvall
och sjöarne Dellen ... 118581

781 LåntillSöderhamnsjernvägs-i (1859J
3| aktiebolag, för anläggning!
af jernväg från Söderhamn;
till sjön Bergviken m. m. 11858 —1860

79 Lån till Borås jernvägsak-j
j tiebolag, för anläggning afl
! jernväg mellan Borås och;

Herrljunga........................... 1862, 1863

80 Lån till Vexiö—Alfvestads
| jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan

| Vexiöoch Alfvestads station)
i på Södra stambanan.........j 1864

81 Lån till Köping—Uttersbergsj
I jernvägsaktiebolag, för anj
läggning af jernväg från
| hamnen vid Köping till Ut tersberg

med grenbana till

sjön Lillsvan........................

80 Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs
(Helsingborg
—Billeberga äfven Helsingborg—Årup)
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg;

och Årup ........................... 1861, 1865

80 Lån till Kristianstad—Hess-;
leholms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg

(1864
■jl 865

Transport

5 % 4 % 370,000

500,000

1,377,055

Kapitalåterstod
vid 1880 årt
slut.

434.000

500,000

4 % 1,100,000

4,222,218

251,684

351,103 90

1,099,317)18

351,554

215,200 72

913,966

!— 7,405,046 ,10)

Beglemen-						—
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 18Ö0 års
Årtal.	§•				beloppet.		slut.
		Transport	—	—	_	__	. -	7,405,046	10
		mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan	1864, 1865	5 %	4 %	720,000		584,369	33
i 1866	80	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1864 — 1866	»		2,450,000		2,044 975	29
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan	'' • 1864 — 1866	»		1,200,000		998.050	26
*	82	Lån till Uddevalla—Yeners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-	*			•
		devalla..........	1865-1867	»	»	3,240,000		2,801,439	15
1871	3!	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(18721
		Vexiö .......	11 8 7 31	6%	5 %	2,600,000	—	2,518,035	—
	»	Lån till Krylbo—Norbergs	11874)
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg	jl872\	»	T>	406,000		388,500	89
»	»	Lån till Sundsvalls jernvägs-aktiebolag, för anläggning	(1873J
		Transport	—		—	—	—	16,740,416	02

Reglemen-		1 ~ " ------	-----		—		--—-—-----	=
teta		Tiden, då lånei utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1880 års
Årtal,	S-				beloppet.	slut.
		Transport		_	_			16,740,416	02
		af jernväg från Sundsvall	[18721
		till Torpshammar	! 1 87 3	6 %	5 %	1.494,000	—	1 446,901	65
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle	) ^ - r>- ) 00	»	»	500.000		484.237	;50 I

1873
»	»	Lån till Bergslagernas jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-

		vika till Kil, mot skuldför-bindelse	(1 874) <1875; 11 8 7 6 J	»		5,000,00i''		5,000,000
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun


		till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %	1878, 1879			6,078 240		6,050,700	i
1876	r O	Lån till Vestervik—Åtvida-
	.	berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-; berg till Bersbo, med bi-	\|1877\|					-
		bana till Storsjön	i 18 7 81	6 %	»	1,865,000	__	1,865,000
»	5	Lån till Hultsfred—Vester-	(18 7 9 J
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-

		lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido-	I
		Transport	''	—	!	—	—	31 587,2551 i I	17

Reglemen tets -

Årtal. ! §.

1876

1879

1876

Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1880 års
utbetalts.			beloppet.	slut.

Transport

spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen........................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning;
af jernväg från Visby till i

Hemse kyrka .....................

Lån till Södra Dalarnes jern-!
vägsaktiebolag, för anlägg-i
ning af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänges station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs gruffält
.......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg öfver
Fristia till Borås...............

Summa

j18 7 71
1878
(1879)

1877 j
18781

1879

6 %

o %

1.750 OjO

785.000

500.000!

31,587,255

— 1.750.000

» 2,000,000

785,0001—

i 0 0.0 001

2,000,000

» 1,600,000 —1 1,600,000

38,222.255117

Aflöningsstat för RiksgälÖsliontorets tjensteman och vakt betjeiiing.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsmai,

I Kassör......................................................

1 Kamrerare ..........................................

I Revisor
i Kassabokhållare

1 Lånebokhållare.......................................

1 Registrator och Kanslist........................

1 Kammarskrifvare....................................

I Förste Vaktmästare .............................

1 Vaktmästare
1 Vaktmästare
1 Vaktmästare

Summa kronor

Lön.	Tjenstgörings- \| «, penningar. j Dumma.
4,400 —	1,000*	0,000
4,400 —	1,600	— 0,000	—
4,000 —	1,000	5,000	—
2,500 —	800	— 3,300	—
2,000 —	soo	2,800
2,000 —	800	—. 2,800
1,500 —	900	2,400	—
1,500—	000	— 2,100	—
700 —	100	— 800
000 —	100	700
G00 —	100	—j 700	—
600 —	100	700
24,800)—	9,100	33,900	-1

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med.......................................... Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare................................ ,, 500:__

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med...... ,, 100: —

och tjenstgöringspenningarne med........................................................ ,, ] 00: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån
komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att
anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor
för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

Kommissarien Oscar Arehn .................................................................	4,40U
Kommissarien Herman Husberg ...........................................................	4,400	—
Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl ...........................	3,000	—
Notarien August Neyber ......................................................................	3,000	—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.........................................	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................................................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ...............................................	575	—
Summa kronor	18,375!—

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Registratorn och Arkivarie!! Claes Otto Vougt .......................	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman . ....................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Sluart, född Koschell .... ..........	800	_
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ...	250	_
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt...... ..................	225
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ...........................	225
Summa kronor	4,417	50
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af ......... 33,900: —

Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 18,375: —

Pensionsstaten vid dito................................................................................. 4,417: 50

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28 April 1881.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. Lager!),)elke, Olof Wijk,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bih. till Rissel. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9

(Riksg.-kontoreta reglemente.)

Fullmäktige i Biksgäldskontoret,

välde af 1881 års Riksdag:

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!.

Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel AJcerhielni.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.

Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius,

Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre
Johan Nordenfalk.

Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders
Victor Abergsson.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Hierta

Suppleanter:

Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert.

Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Wilhelm
Ericson.

Hemmansegaren Herr Gunnar Eriksson i Mörviken.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1881 års revision:

För Första Kammaren:

Bruksegaren, Herr Carl Edvard Lamell.

Bruksegaren, Herr Wilhelm August Söderhjelm.

Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert
von Rosen.

Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden,
Herr Fredrik Herman Didron.

Grefve Wathier Gilbert Hamilton.

Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris och Filosofie Doktorn,
Herr Herman Ludvig Rydin.

Suppleanter:

Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus
Otto Reuterskiöld.

Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren.

Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde.

För Andra Kammaren:

Förre Riksdagsfullmäktigen Herr Per Olof Hörnfeldt.

» » Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Nils Larson i

Tullus.

Riksdagsfullmäktigen Herr Lasse Jönsson i Sandby.

» Herr Per Nilsson i Råby.

Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck.
Riksdagsfullmäktigen Herr Nils Johan Boström.

Suppleanter:

Riksdagsfullmäktigen Herr Carl Magni.

» Herr Carl Julius Ödman.

» Herr Olof Jonson i Hof.

öfver

1881 års Reglemente för Riksgäldskontor.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar
får icke utan Riksdagens

samtycke medgifvas ............... Sid

Afröning för J ustitieombudsmannen

m. fl............................ »

» b Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal
och

vaktbetjening ............... »

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
................................. b

Afsked för tjensteman och vaktbetjening
.......................................... b

Allmänna hypoteksbanken ...................... b

Amortis&ementsfonder.............................. b

Anslag till anskaffande af rörlig materiel
till norra stambanan »

» » fortsättande af arbetena å

d:o m. m............................ »

b » inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby
jernväg......... »

b b jernvägsanläggningen Karlberg-Lilla
Värtan............ b

b b låneunderstöd åt enskilda

jern vägar ........................... b

b b nya byggnader och anlägg ningar

vid statens redan
trafikerade jernvägar......... b

23.	§ 33.
19.	§ 26.
21.	§ 29.
63.	—
43.	§ 97.
37.	§ 76.
28.	§ 47.
11.	§ 9.
10, 12.	cd
9.	§ 6.
8.	§ 5.
6, 7, 13.	§§ 4,
12.	§ 13-

Annuiteter och räntor ...........................Sid. 24.

Ansökningstid, till lediga tjenster......... b 40.

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens

............ b 34.

Arfvode för Fullmäktiges deputerade ... b 30.

» » Fullmäktige och deras ordförande
................................. » 20.

» b Riksdagens Revisorers kansli
och vaktbetjening......... » 19.

b b förrättande af tjenster i

Riksgäldskontoret............... b 39, 64.

Arkiv, Riksdagens ................................. b 38.

Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
..................... b 41.

Befordringsvilkor.................................... b 21, 40.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente.

......................... b 22.

Behållning, skogsplanteringskassans ... b 25.

Behållningar, Statskontorets ............... b 24.

Belöning för extra arbeten .................. b 21.

Bergverkstionden, vilkor för upphörande
af ........................ b 23.

Berättelser, Fullmäktiges ..................... b 35.

B Justitieombudsmannens ... b 20.

B Riksdagens Revisorers...... B 19, 35.

Besigtningar å Riksgäldskontorets och

Riksdagens hus............... b 34.

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... b 33, 42.

Bevillningsförordning, utfärdande af ny B 38.

Bibliotek, Riksdagens .......................... b 18.

B b föreståndaren för B 18, 38.

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af........................ b 35.

Bo stallslag enheter, för innehafvare af
befattningar vid sta -

tens jernvägstrafik b 12.

Brist i Statskontorets inkomster fylles b 16.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af b 36.

Deputerade, Fullmäktiges..................... b 30.

Diarium, Ombudsmannens .................. b 34.

Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret.
........ b 22, 39.

Ersättning, för bestridande af lediga

tjenster.............................. b 39.

Expedition, Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs
.............................. b 19.

§ 37-§ 86.

§ 67.

§ 56.

§ 28.

§ 25.

§ 84.

§ 79.

§ 88.

§§ 29, 87.

§ 31.

§ 38.

§ 36.

§ 30.

§ 35.

§ 70.

§ 27.

§§ 25, 71.
§ 68.

§§ 66, 93.
§ 80.

§ 24.

§§ 24, 79.
§ 72.

§ 14.

§ 17.

§ 74.

§ 56.

§ 67.

§§ 32, 84.
§ 84.

§ 26.

Expeditions- och tjenstelokaler, angåen^

de uppförande af för statens
jernvägstrafiks behof............Sid. 12.

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs
expeditioner ........................ » 20.

Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare,
deras antagande
» 40.

» bb» » skiljande

från Riksgäldskontor
......... » 42.

» » » »gratifikationer åt » 21.

» »»»åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst............ » 39.

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen.
................................ » 19.

Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 5.

» » förteckning
å » 49.

» s. k. statslånefondens ...... » 28.

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän.
................................ » 21.

» granskning af riksdagsmännens
.................................... » 39.

Fullmäktige i Riksgäldskontor ......... » 66.

» ega att af Riksdagens revisorer
begära råd och yttranden
.............................. » 31.

Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 30.

» antal för besluts fattande » 32.

» arfvodenochresekostnads ersättningar.

.................... » 20.

» befattning upphör ......... » 30.

» berättelser........................ » 35.

» besluts Överklagande...... b 33, 42.

» deputerade........................ » 30.

» komplettering.................. » 30.

» ombud.............................. » 30, 37.

» omröstningar................... » 33.

» ordförande och vice ordförande
........................... b 29.

» protokoll........................... » 32.

» sammankomster............... » 32, 33.

» sammanträdengemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken
.............................. » 38.

§ 14.

§ 27.

§ 87.

§ 94.
§ 30.

§ 84.

§ 26.
§ 3.

§ 62.
§ 46.

§ 29.

§ 81.

§ 58.

§ 53.

§ 63.

§ 28.

§ 54.

§ 70.

§§ 66, 93.
§ 56.

§§ 51, 52.
§§ 56, 76.
§ 65.

§ 50.

§ 59.

§§ 59—66.

§ 80.

Fullmäktiges ställande till ansvar.........Sid. 31. § 57.

» suppleanter ..................... » 66. --

» » deras inträdande » 30. §§ 51, 52.

» särskilda uppdrag............

b tjenstledighet ..................

» åligganden........................

» öfverläggningar...............

Förfall, för Fullmäktige .....................

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och behållningar
..........................

Försäljning smedel för mindre kronolägenheter
......

B b kronans hus i

städerna .........

Garantiförening, sågverksegarnes.........

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. fl. vid........................

Granskning af Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker...
b af Ombudsmannens diarium

b af Riksdagsmäns fullmakter

b af Riksgäldskontorets räkenskaper
..............................

Gratifikationer till e. o. tjensteman och
vaktbetjente vid Riks gäldskontoret

...............

Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
vid revisionen utses..
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag
till inköp af
Hellgumsjön, angående anslag till norra
stambanans framdragande

till....................................

Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond,
nya stadganden angående
.................................

Hudiksvalls stad, understöd för reglering
af afbrända delen af

Hufvudbok, Riksgäldskontorets............

Hus, kronans, i städerna .....................

b Riksdagens....................................

b b angående tillbyggnad

till ..............................

b Riksgälskontorets ........................

Hypoteksbanken, allmänna.....................

»	34—39.	§§ 67—81
B	32.	§ 61.
B	30.	§ 55.
B	33.	5 64.
B	32.	§ 62.
B	27.	§ 43.
B	25.	§ 39.
»	23.	§ 34.
B	15, 37.	§§ 16, 77.

B	22.	§ 31.
B	34.	§ 67.
B	34.	§ 67.
B	39.	§ 81.
B	28.	§ 47.
B	21.	§ 30.
B	38.	§ 80.
B	9.	§ 6.
B	12.	§ 12.
B	4, 5.	§ 2.
B	11.	§ 10.
B	28.	§ 47.
B	23.	§ 34.
B	18, 34.	§§ 23, 68,
B	36.	§ 73.
B	18, 34.	§§ 23, 68,
B	37.	§ 76.

Indragning sstat vid Riksgäldskontor Inkomster, Statskontorets, brist uti,	Sid.	64.		—
fylles .................................	»	16.	§	17.
» Riksgäldskontorets ............ Inlösen af förfallna obligationer och	X>	23-28.	§§	33-46.
räntekuponger ..................	X)	4, 27.	§§	2, 42.
» b s. k. riksgäldssedlar ......... Inventarier i Riksgäldskontorets och	X)	4.	§	2.
Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand-	X)	18, 34, 35.	§§	23, 68, 72.
lingar ................................. Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby,	»	34.	§	67.
anslag till inköp af ............ » från Karlberg till Lilla Vär-	X)	9.	§	6.
tan .......................................	X)	8.	§	5.
Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för » statens, trafikerade, nya byggnader och anläggnin-	»	6, 7, 13.	§§	4, 15.
gar vid................................. Jemn äg sb olag, svenska, lån mot obli-gationer eller skuldför-	5)	12.	§	13.
bindelser, utfärdade af » enskilda, revision af	X)	9.	§	7.
deras förvaltning.........	B	36.	§	75.
Jernvågsbyggnader, statens, anslag till Jernvägshypotheksfond, angående bil-	»	8, 10, 12.	§§	5, 8, 11, 12.
dande af en...	x>	9.	§	7.

Jernväg strå fik, statens, angående uppförande
för dess behof

	af expeditions- ochtjen-stelokaler .....................	X)	12.	§	14.
Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-och vakt-betjenings aflö-ning..................	X)	19.	§	26.
»	embetsberättelse	X)	20.	§	27.
B	embetsresor ......	X)	20.	§	27.
X)	expedition och dess expenser ...	X)	20.	§	27.
x>	insättande i em-bete ..................	B	38	§	80.
Kansli- och	vaktbetjening, justitieom-budsmannens	»	19.	§	26.
X)	» riksgäldskon-torets ............	)>	39.	§§	82, 83.

Bill. till Biksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kontorets reglemente.)

Kapitalfordringar, RiksgäldskontoretS
vid 1880 års slut

utbalanserade ......Sid. 49—62.

Kapitalskulder, RiksgäldskontoretS vid
1880 års slut utbalanserade
........................... » 45—48.

Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan » 8.

Karlskrona— Vexiö jernvägsaktiebolag,
förändrade bestämmelser
angående återbetalning af

erhållet statslån............... » 5.

Kinda kanalaktiebolag, revision af ...... b 36.

Konstitutorial för tjensteman............... B 41.

Kontorsexpenser .................................... » 18.

Konvertering af äldre statslån............... » 26.

Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontoret » 16, 17.

» angående sättet för bestridande
af utbetalningar från......... » 16.

» för infallande krig.................. » 16.

B b rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål............... b 16.

B b telegrafverkets oförutsedda
utgifter ...................... » 17.

b RiksgäldskontoretS, i Riksbanken.
.................................... b 27.

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af » 25.

Kungörelser, för infordrande af anbud
å tryckning af riksdags -

protokollen m. m.......... b 35.

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af ........................... b 4, 26.

Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande
af .................. b 17, 24.

Ledigheter bland Fullmäktige............... » 30.

Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg
.............................. b 8.

Liqvid mellan Stats- och Riksgälds verken

.................................... » 24, 29.

Liqvidations- och amortissementsfonder b 28.

Lån utlemnade mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade
af svenska jernvägsbolag ... B 9.

Låne- och såkerhetsliandlingar, inventering
af » 34.

LAnerörelse, RiksgäldskontoretS............ b 27.

Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b 6, 7, 13.

» åt Hudiksvalls stad ... b 11.

§ 5.

§ 3.

§ 74.

§ 88.

1 23.

§ 41.

§§ 18-21.

§ 20.

§ 18.

§ 19-

§ 21.

§ 44.

§ 39.

§ 72.

§§ 2, 41.

§§ 22, 37.
§ 51.

§ 5.

§§ 37, 49.
§ 47.

§ 7.

§ 67.

I 43.

§§ 4, 15.
§ 10.

Lönebesparing .......................................

L,öneförhöjning, vilkor för åtnjutande af

Liöneskilnadser sättning...........................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolag.

.........................

» Riksgäldskontorets...........

Ombud, Konungens................................

B Fullmäktiges ...........................

Omröstningar, Fullmäktiges..................

Ordförande hos Fullmäktige.................

» vice b » .................

Papper, upphandling af........................

Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vakt betjening.

...................

Pensionsstat vid Riksgäldskontor......

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder........................

Protokoll, Fullmäktiges.........................

b Riksdagens, tryckning af ...
Redovisning af de till Riksgäldskonto ret

ingående medel.........

b för liqvidations- och amor tissementsfonderna

.........

med bihang 1809—1866 ......

Reparationsfond, Hjelmare kanals- och
slussverks, nya stadganden, angående
Resekostnadsersättning för Riksdagens

Revisorer.........

Resekostnadsersättning för Fullmäktige
b för Justitieombudsmannen.
.....

Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag.

..............

Revisionskostnader .................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1881 års

statsrevision.........

b » råd och yttranden

af dem ega fullmäktige
att begära
b b traktamenten och

resekostnader för
b utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. bolags samt Allmännahypoteksbankens
förvaltning
..............................

Sid	. 39.	§	83.
»	21.	§	29.
	39.	§	83.
))	25.	§	40.
»	9.	§	7.
»	3, 4, 26, 27, 28.	§§	2, 41, 42.
»	33.	§	64.
»	30.	§	56.
	33.	§	65.
»	66.		- —
x>	66.		- —
»	35.	§	72.
x>	43, 44.	§§	95-98.
J>	64.	—
»	3, 27.	§§	2, 42.
X>	32.	§	59.
X)	35.	§	72.
X)	28, 29.	§§	47—49.
X)	28.	§	47.
X)	37.	§	78.
X)	4, 5.	§	2.
X)	18.	§	25.
X)	20.	§	28.
X)	20.	§	27.
D	36.	§	75.
»	18, 24.	§§	25, 37.
X)	67, 68.		- —
»	31.	§	58.
X)	18.	§	25.

b 36, 37, 38. §§ 74, 76, 77, 80.

Jtevisorernes berättelser.........................	Sid.	19, 35.	§§	25, 71.
Riksdagens hus		3)	18, 34.	§§	23, 68, 69.
» »	angående tillbyggnad
	till ..............................	3)	36.	§	73.
Riksdagsbiblioteket .................................	3)	18, 38.		24, 79.
D	föreståndaren för ...	3)	18, 38.	§§	24, 79.
Riksdags- och revisionskostnader m. m.	3)	17—22, 24.	§§	22—32, 37.
Ribs dag skostnader .................................	D	13, 24.	§§	22, 37.
Riksdagsort,	Fullmäktiges yttrande
	derom ...........................	3)	38.	§	80.
Riksdagstrycket		D	18, 35.	§§	24, 72.
Riksgränsen och Torpshammar, tvär-
bana emellan....................	3)	10, 12.	§§	8, 11.
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa	3)	22.	§	32.
D	fordringar för utbe-
	talda lån ..................	»	5.	§	3.
5)	Fullmäktige ............	3)	66.		- —
J>	föremål.....................	3)	3.	5	1.
))	förvaltning...............	3)	29.	§ 50.
»	hufvudbok ...............	3)	28.	§ 47.
»	hus ...........................	3)	18, 34.	23, 68.
D	inkomster och sär-
	skilda tillgångar.....	3)	23—28.	§§ 33—46.
»	kapitalfordringar......	3)	49-62.		—
5)	kapitalskulder .........	3)	45—48.		- -
J>	kreditiv iRiksbanken	3)	27.	§	44.
3)	liqvid med Statsver-
	ket ...........................	B	24, 29.	§§	37, 49.
J>	lånerörelse ...............	3)	27.	§	43.
J>	obligationer..............	3)	3, 4, 26, 27, 28.	§§	2, 41, 42, 45.
»	räkenskaper..............	3)	28.	§	47.
X)	» utdrag ur	B	29.	§	48.
»	skulder.....................	3)	3, 4.	§	2.
3)	styrelse.....................	3)	29—31.		50-58.
3)	tjenstemannapersonal	3)	21, 39.	§§	29, 82.
3)	upplåning..................	3)	28.	§	45.
»	utgifter.....................	3)	6—22.	§§	4—32.
J)	utlåning ..................	3)	27.	§	43.
3)	vaktbetjening...........	3)	39.	§	82.
Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af.........	3)	4.	§	2.
Räkenskaper, Riksgäldskontorets .........	3)	28.	§	47.
»	» utdrag af	3)	29.	§	48.
Räntekuponger,	inlösen af.....................	»	4.	§	2.
Sammankomster, Fullmäktiges...............	3)	32, 33.	§§	59—66.
Sammanträden,	b i Banken
	och Riksgäldskontoret
	gemensamma...............	3)	38.	§	80.

Semester, angående aflöning under......

Skogsplanteringskassans behållning ......

Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs
expedition...
» för Riksdagens behof

Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid
för..............................

Sollefteå, eller annan tjenlig punkt vid
Ån german elfven, angående
anslag för norra stambanans

framdragande till ..................

Stambanan, Norra, anslag till...............

» » anskaffande af rörlig
materiel till......

Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret
» indragnings-, för Riksgäldskontoret
» pensions-, för Riksgäldskontoret...
Statskontorets behållningar, aflemnas till

Riksgäldskontoret............

» inkomster, brister i, fyllas

Statslån...................................................

Statslånfondens, s. k., utestående fordringar
.....................

Statsobligationer.....................................

Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret
.......................................

Strömsholms nya kanalbolag, revision

af dess förvaltning.........

Strömstad, förändrade bestämmelser i
fråga om återbetalningstiden
för meddeladt tomtreg leringslån

till.....................

Styrelsen för Riksgäldskontoret............

Suppleanter för Fullmäktige ................

» deras inträdande ...............

» för Revisorerne..................

Suspension af tjensteman och vaktbe tjcning.

................................

Sågverksegarnes garantiförening............

Telegrafverket, förskott till ..................

Tjensteförsummelser, frågor rörande......

Tjenstelokaler för statens jernvägstrafiks

behof ..............................

Tjensteman vid Riksgäldskontoret ......

bb» aflöning för

bb» antagande af

Sid.	18, 21,64.	§§	24, 29
B	25,	§	38.
»	20.	§	27.
B	35.	§	72.
B	3.	§	2.

	12.	§	12.
	10, 12.	§§	8, 11, 12.
)>	11.	§	9.
J>	63.		_ —
»	64.		_ —
D	64.		—
y>	24.	§	36.
»	16.	§	17.
»	26.	§	41.
»	28.	§	46.
»	26.	§	41.
	24, 29.		37, 49.
»	36.	§	74.

))	5.	§ 3.
»	29—31.	§§ 50—58,
J>	66.	- -
»	30.	§§ 51, 52.
»	67, 68.
5)	41.	§§ 89, 90.
»	15, 37.	§§ 16, 77.
))	17.	§ 21.
»	41—43.	§§ 89—94,
»	12.	§ 14-
))	39.	§ 81.
»	21.	§ 29.
))	40.	§ 87.

Tjenstemän vid Riksgäldskontor, besvärshänvisning för.

....................Sid.

» » » entledigande af »

b b b pensionering af

b vid Justitieombudsmannens

, expedition ........................... b

Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande
af ........................ b

Tjenstgöringspenningar........................... b

Tjenstledighet för Fullmäktige.............. b

b » tjenstemännen och

vaktbetjeningen ...... »

Tomtreglering slån till staden Strömstad,
förändrade bestämmelser
angående återbetalningstiden
för... »
j> till staden Hudiksvall
...........................

Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana
emellan ...............

Traktamenten, Riksdagens Revisorers...
Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser
..................

Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang.........

» af Revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser
» för Riksdagens Re-‘

visorers berättelse
Tvärbanan, mellan Torpshammar och

Riksgränsen, anslag till ... b
Underskrifter, antalet egenhändiga å
Riksgäldskontorets obligationer
........................ B

33, 42.
» 41, 42.

B 43, 44.

b 19.

39—41.
21, 63.
32.

40.

11.

b 10, 12.
a 18.

B 19, 20.

35.

19, 35.

20.

18.

10, 12.
4.

§§ 66, 93.

§§ 90, 91, 93.
§§ 95—98.

§ 26.

§§ 84, 88.

§ 29.

§ 61.

§ 85.

§ 3.

§ io.

§§ 8, 11.

§ 25.

§§ 26, 27.

§ 72.

§§ 25, 71.

§ 27.

§ 25.

§§ 8, 11.

§ 2.

sterbhus ..............................	))	22.	§ 31.
Undsättningsmedel vid missväxter .......	»	25.	§ 40.
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda.........	»	34—39.	§§ 67—81.
Upphandling af papper för tryckning
åt Riksdagens protokoll	»	35.	§ 72.
Upplåning för Riksgäldskontorets räk-
Mng....................................	B	28.	§ 45.
Upplåtelse, för vissa ändamål aflokaler
i Riksdagens hus ...............	B	34.	§ 69.
Utbetalningar, åliggande Riksgäldskon-
toret ...............................		6—22.	ce 1 VT*

Utdrag af Riksgäld skontorets räkenskaper.
......................................Sid.

Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
............... »

Utlåning, Riksgäldskontorets ............... »

Valctbetjening, Justitieombudsmannens »

» Riksgäldskontorets ...... »

Väkthet]eningens pensionerande............ »

» tjensteförsummelser... »

» entledigande............... »

Varningar för tjensteförsummelser...... »

Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor.
.................................... »

» för att kunna antagas till tjensteman
vid Riksgäldskontoret »

Alderstillägg .......................................... »

Angermanelfven, angående anslag till
norra stambanans framdragande
till ............... »

Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets
obligationer ...... »

Öfverläggningar, Fullmäktiges............... »

29.	§ 48.
26.	§ 41.
27.	§ 43.
19.	§ 26.
39.	§ 83.
43, 44.	§§ 95-!
42.	§ 92.
42.	§§ 92, £
41.	§ 89.
21.	§ 29.
40.	G©
63.	---
12.	§ 12.
4.	§ 2.
33.	§ 64.