utfärdadt vid slutet af 1878 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

RIKSGÄLDSKONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1878 års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI"AKTIEBO! AG,

1878.

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets loremål § 1.

skulder § 2.

i? fordringar för utbetalda lån § 3.

återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid t
gående riksdagar §§ 4—6.

» utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 7—12.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 13.

På Riksgälds kontoret anvisade kreditiv §§ 14—18.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader. aflöningar,
valtningsutgifter in. in. §§ 19—29.

Riksgäldskoutorets inkomster och tillgångar §§ 30—44.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 45_____47.

Riksgäldskontorets styrelse §§ 48—56.

Fullmäktiges sammankomster §§ 57 och 64.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 65—-76.

Riksgäldskontorets betjening §§ 77—78.

Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 79—83.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser in. in, §§ 84__89.

Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 90—93.

Allmänna bestämmelser § 94.

Reglemente för Riksgiil(Iskontörel.

§ i.

Riksgäldskontor et har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till handa;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäl (Iskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvenBih.
till Riksd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1

(Biksg.-kontoreta reglemente).

som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att
i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras
gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt, uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Ri ksgåldskon torets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
livilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

Riksdagen har i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels att,
derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs
jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade
betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggniugen beviljade försträckningar,
emot vilkor:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas
af Kongl. Maj:t;

2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lömnade försträckningar.

3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper,
samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af
bolaget;

4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af
Kongl. Maj: t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade
bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;

dels oek att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen
icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen
blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.

Beträffande samma försträckningar har vidare innevarande års Riksdag
medgifvit:

att aftal emellan Norbergs jernvägs nya aktiebolag och Stockholm—
Vesterås—Bergslagens trafikaktiebolag om upplåtande för trafikering och underhåll af
förstnämnda bolags jernväg åt sistnämnda bolag äfvensom öfverlåtande till samma

bolag af det andra bolagets rörliga jernvägsmateriel och inventarier må från statens
sida godkännas under vilkor:

ait alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som inflyta för de pa trafikaktiebolaget
öfverlåtna inventarier och materiel, skola, i den mån de erläggas, upptagas
uti Norbergs iernvägs nya aktiebolags räkenskaper på ett särskildt »rullande
materielens konto» samt på bästa och säkraste sätt fruktbargöras till en fond,
som icke ma användas till andra ändamål än inköp af rullande materiel och hvad
dertill hörer, när i framtiden deraf göres behof för bolaget;

att de säkerhetshandlingar, som, i den mån köpeskillingen ingår, böra derför
anskaffas, skola pröfvas och godkännas utaf den af Iiongl. Maj:t förordnade
ledamot i norbergsbolagets styrelse, samt dessa säkerhetshandlingar nedläggas
uti särskildt, pa nolagets bekostnad auskaffadt och uti Vestmanlands läns ränteri
förvaradt brandfritt kassaskåp, försedt med två olika lås, hvartill beinälde
ledamot i bolagsstyrelsen och en af bolaget dertill utsedd person hafva hvar sin
nyckel;

att vid de tider, då afbetalningarne för materielen och inventarierna inflyta
från trafikaktiebolaget, norbergsbolaget jemväl skall till förutnämnda fond, intill
dess . densamma uppnått en summa af 150,000 kronor, afsätta af egna medel
ett penningebelopp, motsvarande för hvarje gång en tjugondedel af den till
39,000 kronor uppgående skilnaden emellan försäljningssumman för materielen
med inventarier, 111,000 kronor, och det i det faststälda kostnadsförslaget för
jernvägsanläggningens utförande upptagna belopp af 150,000 kronor till materiels
anskaffande, samt att äfven för dessa medel skola anskaffas säkerhetshandlingar,
hvilka pröfvas, godkännas och förvaras pa sätt i näst föregående punkt säges;

att norbergsbolaget till Kong!. Maj:t ingifver skriftligt förklarande, att den
sålunda bildade fonden skall, lika med den föreskrifna materielen och i den mån
fonden icke blifvit till inköp af rullande materiel med hvad dertill hörer använd,
anses som och utgöra underpant för de bolaget lemnade statslån;

samt att norbergsbolaget fortfarande är underkastadt de förpligtelser det
1 ill sig åtagit i afseende på banans underhåll och trafikerande m. m., derest

trafikaktiebolaget icke skulle fullgöra sina till norbergsbolaget gjorda åtaganden i
detta hänseende.

_ Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Vesterås och
S:t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det
belopp, 800 kronor, hvarmed de a kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den
af dem dittills med likaledes 800 kronor till Vesterås domkyrka årligen utgående
bänkhyresersättniug, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning
af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar,
hvilka icke ännu till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Vesterås samt
räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissio -

nen i Vesterås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering
å det år 1858 donihyrkolcassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan
anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar
i enlighet med ett af Professoreu E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit,
att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande
af ränta och amortering å nämnda lån.

Slutligen har innevarande års Riksdag medgifvit:

att, utan ändring i gällande bestämmelser angående sättet för förräntning
och amortering af det utaf Rikets Ständer vid 1858 års riksdag beviljade lån för
åstadkommande af kommunikationsleden emellan Söderhamn och Bollnäs, Söderhamns
jernvägsaktiebolag må — så snart ej mindre norra stambanan ända till Bollnäs,
än ock ett af Riksdagen beslutadt sidospår från Kihlaforss station till stranden af
sjön Bergviken, med dertill hörande bispår, blifvit fullbordade och för trafik upplåtna
— frikallas från skyldigheten att vidmakthålla och trafikera kommunikationsleden
från den så kallade Landabanans nedre ändpunkt i närheten af Segersta
till Bollnäs, under vilkor: att bolaget, enligt erbjudande, dels kostnadsfritt för staten
upplåter den för anläggningen af sidospåret från Kihlaforss med bispår nödiga
mark; dels förbinder sig att, derest Söderhamns stad framdeles blifver genom
jernväg direkt förbunden med Kihlaforss station, och Kongl. Maj:t då finner det
icke vara med fördel för staten förenligt, att nämnda jernvägsspår vidare bibehålies
och trafikeras, i anledning deraf till staten utgifva ersättning med ett belopp,
som, der godvillig öfverenskommelse icke kan mellan styrelserna för statens jernvägstrafik
och för Söderhamns jernvägsaktiebolag derom träffas, skall bestämmas
af fem gode män, utaf hvilka Styrelsen för statens jernvägstrafik utser två och
bolagsstyrelsen två, hvarefter dessa fyra tillkalla den femte; dels, samtidigt med
det sidospåret från Kihlaforss utföres, företager och enligt den af Kaptenen L. M.
Nordenfelt derför uppgjorda plan fullbordar anläggningen af en ångbåts- och lastbrygga
å den plats vid sjön Bergviken, der sidospåret från Kihlaforss slutar;
samt dels slutligen ikläder sig förbindelse att under den tid af året, då sjön
Bergviken är isfri, icke blott underhålla regelbunden daglig ångbåtsfart för person-
och godsbefordran emellan Bergviks station vid östra ändan af sjön Bergviken
samt nyssnämnda ångbåts- och lastbrygga i närheten af Kihlaforss, utan äfven
3 gånger i hvarje vecka med ångbåt anlöpa Landa-bauans nedre ändpunkt för
befordrande dit och derifrån af personer och gods så väl till och från Bergviks
station som till och från ångbåts- och lastbryggan i närheten af Kihlaforss; allt
mot afgifter enligt taxa, som af Kongl. Maj:t fastställes.

Angående Hiksgaldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återst&ende utgifter till följd af extra statsreglering»™» vid

föregående riksdagar.

§ 4.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda
jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att
utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande
vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget
skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det täststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att
bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de
andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande
härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning
af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2. af Kongl. kungörelsen
den 11 December 1874 angående ordningen för afsyning och besigtning af
enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;

3:oJ att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd eidiålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Mai:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget
;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å
oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt
Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras
genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens
erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo
godtgjordt;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enlikt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och
säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all
den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan
för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje
jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti
granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till
sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans
egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla.

§ 5.

Mom. 1. Som 1877 års Riksdag för år 1878 anvisat ett belopp af
sex millioner kronor för fortsättande under samma år af statens jernvägsbyggnader,
åligger det Riksgäldskontor att under år 1878 nämnda belopp

för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts
disposition utbetala.

Mom. 2. 1877 års Riksdag har, till utförandet af nya byggnader och anläggningar,
som antingen erfordras för komplettering af nya bandelar eller föranledas
af enskilda jernvägars anslutning till statsbanorna eller behöfvas för
vården af materiel och förråd eller till bostäder åt betjeningspersonalen eller
erfordras för den ökade rörelsens tillgodoseende m. m., anvisat ett särskildt anslag
af en million kronor, att under år 1878 i Riksgäldskontoret lyftas; i följd hvaraf
Riksgäldskontoret har att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt,
tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 6.

För genomförande af ny tomtreglering i Söderhamn i följd af den i Juli
månad år 1876 staden öfvergångna brand har 1877 års Riksdag för inlösen af den
jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande
af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för bestridande
af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, åt
Söderhamns stad beviljat, förutom ett till utgående från Statskontoret anvisadt
anslag utan återbetalningsskyldighet å sextio tusen kronor, ett lån till belopp af
två hundra tusen kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret med hälften deraf, eller
ett hundra tusen kronor, under år 1878 och hälften under år 1879, uppå vilkor:

l:o) att stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman
afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande
de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade
vilkor;

2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet
af år 1879 icke derefter får utbekommas;

3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och
kapitalafbetalning innehafvas till 1882 års slut, hvarefter, och intill dess lånet
blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret
årligen inbetalas, deraf ränta efter fem för hundra å det oguldna
kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning;
samt

4:o) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet
bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten
beräknas sex procent ränta från förfallodagen.

2:o Under iniieyaramle riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.

Som innevarande års Riksdag dels till fortsättande af arbetena ej mindre å
norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och
Riksgränsen för år 1878, utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor, anvisat och stält
till Kong], Maj:ts disposition ytterligare en million kronor, dels ock till fortsättande
af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland, än ock å tvärbanan mellan
Torpshammar och Riksgränsen, för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor,
samt medgifvit, att af detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande
af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt
tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän
trafik upplåtas; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla
och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 8.

Innevarande års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan
vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning
erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit att
ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas
antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och
godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:

l:o att i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och
de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka
böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå.

2:o att,- såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen
närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms
stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under lopBih.
till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 2

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

pet af år 1880, mot rättighet för statens järnvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt
begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser,
hvilka skola till Styrelsen för statens järnvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas
fulltständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka
20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och

3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet
å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser
jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för
statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms
stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen
bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna 0, D,
F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de
med bokstäfverna C och D betecknade områden genast och det öfriga i den mån
staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser,
mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig
lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till
lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets
dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall
af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar
för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven
till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan
bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den
staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan
erforderlig; samt

slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt
anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år
1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet för Kongl. Maj:t att af det
för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan under
innevarande år; och åligger det, i följd häraf, Riks gäld skontoret att de sålunda beviljade
beloppen tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 9.

Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande
af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt anslag
af 5,400,000 kronor, samt innevarande års Riksdag dels af detta belopp för år 1879
stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas;
dels ock för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader och
anläggningar vid statens redan trafikerade jernväg ar, äfvensom för anskaffande af

fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya jernvägsliniers
rörliga materiel komma att uppsättas, anvisat ett särskild! anslag för år
1879 till belopp af 600,000 kronor; samt medgifvit att af omförmälda två anslag, tillsammans
2,100,000 kronor, Kongl. Maj:t må redan under innevarande år för det ena
eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik
förfogande ett belopp af 100,000 kronor; så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda
belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ io.

Innevarande års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande
af den ältning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under
åren 1878 och 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst
1,000,000 kronor för hvartdera året, hvarå ersättning för sålunda af jern vägsinkomsterna
nedlagda medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit
utrönt; börande Riksgäldskontoret, i följd häraf nämnda belopp tillhandahålla och
enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.

§ 11-

Innevarande års Riksdag har beslutat, att, derest det för byggande af, bland
annat, en bredspårig jernväg emellan Falun och Göteborg bildade Bergslagernas Jernväg
saktiebolag tillförbinder sig att så bedrifva arbetet på denna bana, att de till allmän
trafik ännu icke öppnade delarne deraf kunna, efter i Kongl. kungörelsen den
11 December 1874 föreskrifven besigtning, till sådan trafik upplåtas senast inom
utgången af år 1880, för statsverkets räkning må inköpas af bolaget utfärdade, till
dess upplagda obligationslån å 36 millioner kronor hörande fem procent-obligationer
å 6,753,600 kronor efter en kurs af nittio procent å nominella beloppet, motsvarande
ett pris af 6,078,240 kronor, att öfvertagas och utgå med tre millioner kronor under
innevarande år och med återstoden under år 1879, allt på de tider och under de
vilkor Kongl. Maj:t närmare bestämmer samt under det förbehåll i öfrigt, att det för
obligationerna utbetalda belopp skall användas för jernvägsarbetets bedrifvande och
ingalunda må inberäknas bland sådana bolagets tillgångar, hvaraf utdelning särskildt
till innehafvare af aktier i serien litt. B må ega rum.

Riksgäldskontoret har således att, till Kongl. Maj:ts disposition, nämnda belopp
tillhandahålla.

§ 12.

Såsom bidrag till utförande af de enligt upprättad plan föreslagna arbeten
till förbättrande af hamnen vid Oskarshamn har 1877 års Riksdag beviljat staden

Oskarshamn ett lån af åttatio tusen kronor, att utgå från Riksgäldskontoret och återbetalas
på det sätt att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga
lånekapitalet, till så stor del, som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas
sex procent, hvaraf först godtgöres fem procent ränta å det vid hvarje särskild
förfallotid oguldna kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning, samt på
vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t må ega bestämma; äfvensom; i afräkning härå för
år 1878 anvisat numera utbetalda fyratiotusen kronor.

Sedan återstoden, fyratiotusen kronor, blifvit af innevarande års Riksdag för år
1879 till utgående anvisad, bör detta belopp, med iakttagande af ofvan bestämda
vilkor, för år 1879 till vederbörande utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 13-

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda
förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 14.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner
kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan ban Statsrådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 16.

Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden

mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.

§ 16.

Förutom ofvannämnda kreditivsummor har innevarande års Riksdag till utbetalning
från Riksgäldskontoret anvisat ett ytterligare kreditiv af två millioner kronor,
som Kongl. Maj:t må ega att, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
i mån af behof använda till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet.

§ IV För

bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående
paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 18.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att
Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio
tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.

§ 19.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola, intill
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma

genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 20.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda
utgifter.

Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas.

§ 21.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen
kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må
bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas,
samt till densamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige
meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 22.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riks -

gäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt
vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,
som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne
vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt
de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de
förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 23.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags
statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åttatusen kronor, eller lika
belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den
dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom
flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist,» som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen
kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med 500 kronor och
efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande afgöromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare med åttahundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor
i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen
; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos
justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som
tillhöra sekreterarebefattning hos tryckfrihetskomité!:, dels att, derest han förut innehar
tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan
berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 24.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetshomiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra
kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot
de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln,
skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt
redovisas.

§ 25.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra‘kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 26.

Aflöning m för Riksgäldskontorets tjenstemannap er sonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke

får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående
riksdagar beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 27.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas,
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
Bih. till jRiksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets reglemente.)

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 28.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa
af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 29.

Derest Enlie- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 30.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af
Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke
medgifvas.

§ 31.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus Lstäderna, hvaiifran dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona
behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel
blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 32.

Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och
Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens
utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till
Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet,
sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret
erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång derifrån
berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark,
kan verket tillkomma;

b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel,
till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kali
varda i behörig ordning uppskattad;

c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut tiil Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden
emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte
koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar,
eller'' 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda
skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.

d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för i/g
mantal Landverk N:o 1 i Åhre och Vi mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från

och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kongl.
biefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa
vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må
upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret
inbetala 6,657 kronor 16 öre.

e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och

f) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes
före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger
Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor
komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 33.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 34.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1878 och 1879 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöning ar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
ränte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 46 skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed
berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.

§ 35.

Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedél, som från

Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten
af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.

§ 36.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.

§ 37.

Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter,
och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret
levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas
från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål
af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts
reqvisition, samma medel utbetala.

§ 38.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt
Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 39.

Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att,
till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda
tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer
ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt

mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika bemyndigat
Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominella ränta,
dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas,
äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken
de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt
de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverenstämmande.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål:

b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna
lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras
för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag, till dess hela skulden
blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsättas; och

c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars
behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen
fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld; och skola de till
liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond
åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.

Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:

l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande
betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och
utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan
skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning
af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda
jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då
sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp
Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår,
försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer
af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark
förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en
half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af
1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning
förordnar; samt

2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret ut -

färdas, underställa Kong], Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdåning anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Vidare har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande
af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret
för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit, till
de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande af
nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000 kronor
för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik, samt till de utaf
innevarande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor för anläggning af jernväg
från norra stambanan vid Karlberg vid Lilla Värtan, dels å 600,000 kronor förutförande
af de under år 1879 erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens
jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner till reparationsverkstäder, dels å
2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens jernvägars materialförråd och
kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags
obligationer å 6,753,600 kronor — genom försäljning af vare sig återstående
osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875
års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst
fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem
Fullmäktige ega utfärda, upplåna ett belopp af aderton millioner sexhundra adertontusen
tvåhundra femtiofem kronor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt,
för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa
Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning
kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å
det nya lånet meddela sin garanti.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig
skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870
års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få
medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter
varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens
kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt
mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer
tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till
1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas.

§ 40.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks -

gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 41.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom
de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och gör as räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige
i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige
i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl
att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans
förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen
som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 42.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 43.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 44.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 45.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt deu förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Maj året näst efter det, livilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli
behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må
kunna jemväl i rikslmfvudboken intagas.

§ 46.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade
utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 47.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket
för det sist förflutna året, Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit (örsedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Bih. till Riksd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

2 6

Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret.

§ 48.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 49.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 50.

Ar Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 51.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 52.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 53.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i-apell för verkställigheten af de
.i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 54.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 63 innehåller.

En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- ellei annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputeiade uppdiagua,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 55.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Päksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo
skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 56.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 57.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 58.

Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.

§ 59.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika
uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 60.

Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 61.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige
äro närvarande.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 63.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggniugar skiljaktighet i mcningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 64.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär: dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorerues
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 65.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska, Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med
flera handlingar.

§ 66.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 67.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i liufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 68.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 69.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 70.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upp handling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang ets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterhgare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 71.

Enligt innevarande ars Riksdags beslut böra Fullmäktige låta genom sakkunnige
personer undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken de i två vid
samma riksdag väckta motioner föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar
skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten E. Jacobson i sådant afseende
upprättade ritningar och kostnadsförslag samt lata närmare utreda och belysa berörda,
i Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 37 omförmälda ärende
och till nästa Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna må
föranleda; skolande de med detta uppdrag förenade kostnader af Riksgäldskontorets
medel bestridas.

§ 72.

gom, enligt de af Kong]. Maj:t för Strömsholms nya kanal Oolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor!, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal- aktiebolag/ den t April 186o
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvartdeia af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

g 73.

Då de bolag, som för jernväysanläggningars utförande från Riksgäldskontor!
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade
kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Crvil-departemeutet insändas, böla Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några
åtgärder erfordras för bevarande a.f Riksgäldskontorets rätt och säkerhet föi de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 74.

Uti Allmänna Hypotek slankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af h ullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken -

skaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 75.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillniugens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmansembetet
insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper;
skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid
revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna
återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem, af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 76.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Kikgs.-kontorets reglemente).

Angående betj eningen vid Riksgäldskontor!

§ 77.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamererare;
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.

§ 78.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjensters bestridande ocli tillsättande.

§ 79.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §
84 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit
förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål,
samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 80.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledighoten fortfar.

§• 81.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor!.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,
dopk beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämpligsökande
sig icke anmält.

§ 82.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock höra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.

§ 83.

Vid lediga ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

de särskilda, befattningarne, finna till den lediga tjensteu mest skicklig och passande;
dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,
under den tid, han tjensteu inuehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten
för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensleförsuminelser
in. m.

§ 84.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 85.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 86.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 87.

Om någon af vakibetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 88.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen
meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,
icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma
förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 89.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 84 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af ltiksgäldskontorets betjening.

§ 90.

Pensionerna för tjenstemännen samt vahtbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.

§ 91.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.

§ 92.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio är, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant
fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt
år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel
af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen
för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden
mera förmånligt.

§ 93.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som ni ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro
faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje^ fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 94.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
staäganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1878.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

A. N. Sundberg,

Arv. Fr:son Posse,

n. v. Talman.

Bil A.

Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalskulder.

Regle- mentets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1877.
Årtal.
§•				Fonderad skuld.		Icke fonderad skuld.
1866	3	Obligationer för 1855 års
		statslån till jernvägsan-läggningars bekostande el-ler understödjande, primi-tivt 281,900 R:dr R:mt .	1855 d. 80/g	3 Vä 0. 4 %	Kr. 153,900
1866	4	Dito för 1858 års jernvägslån,
		8,190,500 Thlr Pr. C:t .	1858 d. Va	4 Va %	Thlr 5,806,300	—	—	—
1866	5	Dito för 1860 årsjernvägs-
		lån: a) mot obligationer, stål-
		da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr.C:t.	1860 d. V5	4 72 %	Thlr 5,904,500
		b) mot premie-obligatio-
		ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr.	1860 d. Vä		Thlr 1,092,500
1866	9	Dito för 1861 års statslån,
		3,000,000 R:dr Runt . .	1861 d.%	4 Va %	Kr. 2,318,500	—	—	—
1866	6	Dito för 1864 årsjernvägs-
		lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit förytt-rade obligationer för endast 555,700 £ St*)	1864 d. 15/t	4 Va %	£ St. 504,100
1866	7	Dito för 1866 års jernvägs-
		lånå 9,9 32,300 Thlr Pr.C:t	1866 d. 2/i	5 %	Thlr 9,594,500	—	—	—
1868	90	Dito för 1868 årsjernvägs-
		lån, £ St. 1,150,000 . .	1868 d. Vt	5 %	£ St. 1,118,300	—		—

*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; doek kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.

Regie-				Återstående kapitalskuld den 31 December
mentets		bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	1877.

Årtal.	§■				Fonderad skuld.		Icke fonderad skuld.
1869	85	Obligationer för 1869 års
		inhemska jernvägslån,
		4,000,000 R:dr R:mt . . Dito för 1870 års jern vägs-	1869 d. s%	r, q/			Kr. 1,999,400
1870	72	O /o
		lån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 16,170,000 R:dr............	1870 d. 3%	5 %	Ivr. 15,797,000
1872	88	Dito för 1872 års jernvägs-
		lån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligatio-ner å tillhopa 19,407,300 R:dr............	1872 d. 3%	4 %	Kr. 18,651,900
1875	85	Dito för 1875 års jernvägs-
		lån å 56,250,000 Riks-mark, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa	1875 d. Vs
		20,250,000 Riksmark . .	4 Vs %	Rmk 20,146,200	—		—
1876	33	Dito för 1876 års jernvägs-
		lån å 2,000,000 £ St. .	1876 d. ''7c	4 Vi %	£ St. 1,990,000	—
1866	13	Dito, hvilka i anseende till
		sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet........	(1798 d. 1 (1811 d. 30/,2 J	5 %			Kr. 10,125
		Dito, utfärdade såsom grund-
1866	14
		fond för Allmänna Hypo-teksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr............	1861 d. 7,	47* %
1866	15	Ännu icke till inlösen före-
		tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000

Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6

Riksg.-kontorets reglemente).

Regle mentets Årtal.

§.

1866 16

186617

186618

186619
1866 20

1866 21
1866 22

1866 25
1869 77

Daler Silfvermynt, bokfördainom
linien medRant
1,250 R:dr, jemte upplupen
ränta R:mt 2,286: 88
Årliga anslaget till H. M.
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . . .
Ränta å H. K. H. Hertigens
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s
kemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150,000 R:dr.......

Innestående fond för Göta
kanals underhållande . . .
Dito för Södertelje dito . . .
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar)

...........

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........

Lappmarks ecklesiastikfonds
behållning, bokförd inom
linien med R:mt 100,777:

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1750 d. Va
1815 d. 9/n

1778

1833 d. 31/i2

Räntefot.

6 %

5 %

5 %
5 %

Återstående kapitalskuld den 31 December
1877.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

Kr. 140,889
Kr. 45,000

Brudgåfvovinster (kapitalskulden
afskrifven) . . . .

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..........

Bil. B.

Riksgäldskoutorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Eeglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Eäntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1877 åra
			utbetalts.	Deioppet.		slut.
Årtal.	§•
		a) Byggnadslån:						\
1866	58	Lån till staden Malmö för
		uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för-		f 2 / 1				5,135	75
			1813—1815	< iemte i	4 %	32,000	—
			(ränta. J
»	34	Lån till Upsala akademi, för
		fullbordande af dess biblio-	(18241 (1825J	1 2 % 1
		teksbyggnad .........	\| jemte 1	3 %	75,000	—	4,487	47
	49	Lån till staden Vexiö, för
		dess återuppbyggande efter 1 842 åts fil ds vå,cl a.....	1844, 1845	6 %	3 o.4 %	360,000		18,633	21
»	50	Lån till staden Åmål, för
		dess återuppbyggande efter 1846 års eldsvåda.....	1846	»	4 %	45,000	—	6,230	34
»	52	Lån till staden Kristianstad,
		för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af
			1848—1850	»	»	150,000	—	17,032	87
	39	Lån till staden Kristinehamn
		och Varnums landtförsam-ling, för uppbyggande af ny	f1 8491	12*1		37,500		18,080	33
	43	kyrka i Kristinehamn. . . . Lån till Linköpings domkyrka,	\1854j	(jemte 1 (ränta. J	3 %
		för densammas reparation .	1850	6 %	4 %	30,000	—	1,430	90
	40	Lån till staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande	1851		»	24,000	—	2,802	97
	53	Lån till staden Lidköping,
		Transport	—	—	—	—	—	73,833	84

Reglemen-
tets			Annuitet.	Räntefot.		Kapitalåterstod
Årtal.	§•		utbetalts.	beloppet.		vid 1877 års slut.
.		Transport	—	—-	—	__	_	73,833	84
		för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af nämnda stad.........	1852	6 %	4 %	63,666		17,147	78
			''
1866	43	Lån till Vexiö domkyrka, för
		densammas reparation . . .	1852	»		30,000	_	4,959	94
»	41	Lån till Knäreds församling
		i Hallands län, för uppfö-rande af en ny kyrka . . .	1852	y>		24,000		6,921	54
>	y>	Lån till Markaryds försam-
		ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka	1854	»		10,000		3,646	67
	54	Lån till staden Örebro, för
		återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för-störda delen af nämnda stad	\|1854\ \ 18 5 51	»	»	375,000		197,316	23
»	>	Lån till staden Jönköping,
		för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda
		stad..............	1855			100,000		48,709	17

»	55	Lån till staden Eksjö, för
		återuppbyggande af den un-der år 1856 nedbrunna de-
		len af nämnda stad.....	1857	6 o. 7 %	4o.4*/2 %	200,000		108,037	81

>	43	Lån till Skara domkyrka,
		för densammas reparation .	1858	6 %	4 %	25,000	__	13,140	22
	»	Lån till Yesterås domkyrka,
		för densammas reparation .	1858		»	22,500	_	11,949	37
	42	Lån till Vallentuna försam-
		ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande . .	1859		»	20,000		13,341	99
		Transport	—	—	—	—		499,004	56

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1877 års slut.
Årtal.	§■		utbetalts.	beloppet.
		Transport	—	—	—	---	—	499,004	56
1866	43	Lån till Vesterås domkyrka,
		för densammas reparation .	1860	—	—	28,000	--	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen-tarläroverket .........	1861	5 %	4 %	120,000		100,841	51
	90	Lån till Apotekare-societeten,
		för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska Institutet	1862	»	»	50,000		39,987	41
»	91	Lån till Häradshöfdingen C.
		D. Poppius, för uppförande af byggnader å häradshöf-dingebostället Mälby i Ve-ster Fernebo socken af Ve-
		stnräs län . .........	1864			7,000		2,728	06
»	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för TTmeA, läroverk........	1864		4 %	25,000		22,680	88

»	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-	1864			40,000		36,328	89
Ä	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes.....	1865	»	»	12,000		10,875	92
»	»	Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes......	1866			25,000		23,347	22
>	»	Lån till staden Kalmar, för
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»		40,000	_	37,315	66
		Transport		- \| -	— —	—	801,110	11

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.			utbetalts.	beloppet.		slut.
§•
		Transport		—	—			801,110	11
1866	148	Lån till staden Venersborg,
	för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes . . .	1867, 1868	5 %	4 %	40,000		38,318	03


»	148	Lån till staden Vestervik, för
		uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der-
		städes.............	1867, 1868	»	»	20,000	.	19,027	75
	148 2)	Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes.....	»			48
1867, 1868	140,000	133,231


	148 3)	Lån till Karlstads Domkapi-
	tel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes . . .	1868	>		40,000		38,340	23


»	1484)	Lån till Skara Domkapitel,
		för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes . . . .	1868, 1869			40,000		38,526	86
1868	47s)	Lån till domkyrkan i Karl-stad, för densammas repa-ration .............	1869	6 %	»	23,500		19,169	31
1866	148 6)	Lån till staden Kristianstad, för
	utvidgande af elementarläro-verksbyggnaden derstädes .	1873, 1875	5 %	»	20,000		20,000

		Transport		—	—	1 1,107,728\|77

1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente,
a) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

s) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

«) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglemen-
teta		Tiden, då lånet	Annuitet	Räntefot	Ursprung-liera	Kapitalåterstod vid 1877 års slut.
Årtal	§•		utbetalts.	beloppet.
		Transport		—	—		_	1,107,723	77
1874	5	Lån till Direktionen för se-
		minarium för bildande a:
		lärarinnor, för inköp af bygg-nad åt nämnda seminarium	1875	5 %	4 %	59,000		57,796	40
		= 1,165,520: 17.
		b) Tomtregleringslån.
1866	57	Lån till staden Lidköping, för
		ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda .........	1854	6 %	>	20,000		8,144	40
		Lån till staden Örebro, för
		ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.........	1854	»	>	37,500		16,759	32
»		Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda.....	y>	2>
1855	15,000	6,038	73
»		Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda.........	»	»
1857	30,000	16,957	32
	142	Lån till staden Karlstad, för
		reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års elds-våda .............	1867			50,000		42,101	71
1872	32	Lån till staden Strengnäs, för
		ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.........	1872	i	»	30,000		28,776
		= 118,777: 48.
		Transport j	—	—	_ ;	\|		1,284,297	65

Reglemen-
tets		Men, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
Årtal.			utbetalts.	beloppet.		slut.
§•
		Transport		—	—		1,284,297	65
1866	45	c) Lån till Allmänna Barn-
		husinrättningen i Stock-holm ...........	1851	6 %	4 %	75,000	26,481	69
2>	92	d) Lån till Alnarps Landt-
		hruksinstitut.......	1864	10 %		30,000	3,000
		e) Lån till hamn- och hr o-
		byggnader samt åar supp-rensning.
	62	Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstädes	1843	5 %	3 %	37,500	17,473	86
	61	Lån till staden Yarberg, för
		hamnanläggning ......	1844	»		30,000	4,254	76

i »	63	Lån till staden Kristianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus	1848	»	»	30,000	10,687	92
»	67	Lån till staden Kristinehamn,
		för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna stad..............	1850	6 %	4 %	36,000	2,203	70
	»	Lån till staden Vadstena, för
		anläggning af hamn der-städes .............	1850		»	48,000	3,163	16
	83	Lån till Hanekinds och Gull-
		bergs häradsboar, för upp-förande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mel-lan Linköping och Bergs gästgifvaregård.......	1852		y>	20,000	3,666	28

»	84	Lån till Gustafs församling
		Stora Kopparbergs län, föi brobyggnad öfver Dalelfven närheten af Gustafs kyrka	1853	»		6,000	1,886	34
		Transport		I	—	—	1,357,115	36

Beglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
			beloppet.		slut.
Årtal.	§■
		Transport		—	—			1,357,115	36
1866	63	Lån till staden Kristianstad,
		för återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta ka-nals fullbordande in. m. . .	1855	6 %	4 %	30,000		9,440	84
>	68	Lån till staden Vadstena, för
		fullbordande af liamnbygg-	1855	P	P	15,000		4,738	74
>	>	Lån till staden Arboga, för
		Arboga-åns uppmuddring. .	1855	P	P	15,000	—	4,715	—
P	>	Lån till staden Köping, för
		upprensning och fördjupning af Köpings å.........	1855	P	P	20,000		6,246	89
»	60	Lån till staden Ystad, för
			1857	P	P	60,000		27,050	05

P	69	Lån till staden Strömstad,
		för fullbordande af hamn-arbetena vid denna stad . .	1858	P	p	15,000	—	6,809	60
>	70	Lån till Färjestadens hamn-
		byggnadsbolag, för hamn-byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland	1858	P	p	12,850		6,261	60
	85	Lån till arbetsdirektionen, för
		anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad. .	1858	P	>	100,000		44,687	82
>	84	Lån till Torsångs försam-
		ling, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af
		Torsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den an-	1859	P	p	10,000		5,627	77
>	69	Lån till staden Karlstad, för
		Transport	—	— 1 —		I”	1,472,693	67

Bih. till Piksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente).

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungrliera	Kapitalåterstod vid 1877 års slut.
Årtal.	§.		utbetalts.	beloppet
		Transport	—	—	—			1,472,693	67
		anläggning af en hamnbas-sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka-nikenäset vid Yenern . . . .	1859	6 %	4 %	100,000		48,700	51
186b	69	Lån till staden Falkenberg,
		för hamnbyggnad derstädes	1859		»	47,000	—	22,895	48
y>	71	Lån till staden Grenna, för
		byggande af hamn vid denna stad..............	1861	»		37,500		21,143	79
y>		Lån till staden Åmål, för
		hamnbyggnad vid denna stad	1861		»	8,000	—	4,919	62
»		Lån till staden Karlstad, för
		fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl-stad ..............	1861	»		70,000		39,442	15
y>		Lån till staden Piteå, för upp-muddring af segelleden mel-lan Piteå och lastningsplat-sen Löfholmen samt anlägg-ning af en lastbrygga vid nämnda stad.........	1861	»
26,000	14,640	27
7>	86	Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå.....
1861	55,000	30,997	38
»	71	Lån till Ronneby köping, för
		Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid in-loppet till nämnda k ... .	1861	»	»	10,000		5,635	38
y>	»	Lån till staden Helsingborg,
		Transport	—	—	—	—	—	1,661,068	25

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1877 års sint.
Årtal.	§■		utbetalts.	beloppet.
	\|	Transport	—	—	—	—	—	1,661,068	25
		för förbättring och utvidg-ning af dess hamn.....	1862	6 %	4 %	230,000		138,153	26
1866	86	Lån till Umeå härad för bro-			*
		byggnad öfver Ume eif in-vid staden Umeå......	1864	8 %	5 %	20 000		9,361	35
		= 494,803: 52.
		f) Lån till kanal- och sluss-
		anläggningar.
y>	72	Lån till Deijefors och Fors-haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland	1856	6 *	4 %	150,000		54,093	13
»	93	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Yenern till sjön Stora Lee .	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		683,458	53
»	94'')\|	Lån till Kinda kanalaktie-
	118 >	bolag, för utsträckning af
y>	143 J	Kinda båtled medelst kana-lisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865—1870		»	437,500		380,901	41
»	1432)	Lån till Dalslands kanalak-
		tiebolag, för kanal-och sluss-
		Transport		—	—	—	—	2,927,035	93

1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente.

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod
			utbetalts.		beloppet.		slut.
Årtal.	§•
		Transport		—		—	—	--—-	—	2,927,035	93
		anläggning mellan sjöarna Östra och Vestra Silen på
		Dalsland...........	1868. 1860	6 %	4 %	51,200	_	40,587	65
		= 1,159,040: 72.
		g) Lån till jernvägsanlägg-
		ningar.
1866	75	Lån till Norbergs jernvägs
		nya aktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Kärr-
		grufvaninom N orbergs bergs-lag till sjön Amänningen. .	\|	1852 1853 1855 1856		5 %	»	150,000	_	108,626	34
	74	Lån till dito, för fullbordan-
		de af samma jernväg . . . .			3 %	2 %	150,000	—	110,917	52
>	1	Lån till Nora—Ervalla jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan Nora och Ervalla.........		1854		6 %	4 %	150,000		40,136	72-
>	77	Lån till Gefle—Dala jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg mellan stä-
		derna Falun och Gefle . . .	1855—1859	»	2 %	2,400,000	—	1,320,622	88
>	76	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan sjöarna Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes
		och Grangärdes socknar ai Stora Kopparbergs län . .		(1856 (1857		5 %	3 %	200,000		99,897	79
		Transport		—	—	—		4,647,824	83

Reglemen-
teta		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1877 års slut.
Årtal.	§•		utbetalts.	beloppet.
		Transport		—	—	—	—	4,647,824	83
1866	76	Lån till Vessman—Barkens
		jernvägsaktiebolag för full-bordande af samma jernväg	1858	6 %	4 %	200,000		90,149	84
>	78	Lån till Hudiksvalls jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks-vall och sjöarna Dellen . .	J18581 \1859J	5 %	»	370,000		275,086	08
»	»	Lån till Söderhamns jernvägs-
		aktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. .	1858—1860	»	>	500,000		381,507	37
>	79	Lån till Borås jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga..........	1862, 1863	>		1,377,055	24	1,168,361	65
>	80	Lån till Vexiö—Alfvestads
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan . . . .	1864	>	>	434,000		372,750	37
>	81	Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan.........	/1864\ }l865/	7 %		500,000		288,440	85
>	80	Lån till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg-Billeberga äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af
		Transport	—~—	—	—	—	—	7,224,120	99

Eeglemen-
tets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapi talåtersto d vid 1877 års
Årtal.			utbetalts.	beloppet.
§■
		Transport						7,224,120	99

		jernväg mellan Helsingborg och Arup...........	1864, 1865	5 %	4 %	1,100,000		965,143	03
1866	80	Lån till Kristianstad—Hessle-
i		holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-fira st,am banan........	1864, 1865			720,000		619,405	48
»		Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad...........	1864—1866			2,450,000		2,157,924	24
		Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan .	1864 -1866			1,200,000		1,053,768	51
	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Udde-valla ..............	1865—1867	1		3,240,000		2,940,033	95
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	(1872)
		Vexiö.............	Jl873/	6 %	5 %	2 600,000	_	2,600,000	___
		Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-	118 7 4)

		Transport						i 7 t: QOfi 9A
1 \|							X 1

Reglemen tets -

Årtal.

871

1876

Tiden, då lånet . , t,.. , „ ,

utbetalts. Annuitet. Räntefot.

Transport

läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg . .
Lån till Sundsvalls jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Sundsvall

till Torpshammar......

Lån till Upsala—Margretehills
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle.......

Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Ludvika
till Kil.........

Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvidaberg
till Bersbo, med bi

bana till Storsjön.....

Lån till Hultsfred—Vesterviks
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mellan
Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sidospår
till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck . .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an -

TJrsprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1877 års
slut.

Transport —

17,560,396

406,000

401,940

[1872

1,494,000

500,000

» 5,000,000

5,000,000

18761

700,000

26,356,336 20

I Reglementets -

Årtal. §.

1876 5

Tiden, då lånet
utbetalts.

Annuitet.

Transport

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
yid 1877 års
slut.

26,856,836

läggning af jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.........

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Yisby till

Hemse kyrka........

= 23,988,712: 62.

Summa

1877

6 %

400,000

200,000

400,000

200,000

26,956,336

2 O

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening.

	Lön.		Tjenstgorings- penningar.	Summa.
1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman	4,100		1,600*		6,000	_ i
1 Kassör....................	4,400	—	1,000	—	6,000	—!
1 Kamererare................ .	4.000	—	1,600	—	5,600	—
1 Revisor...................	2,500	—	800	—	3,300	—
1 Kassabokhållare..............	2,000	—	800	—	2,800	_
1 Lånebokhållare...............	2,000	—	800	—	2,800	—
1 Registrator och Kanslist.........	1,500	—	900	—	2,400	—
1 Kammarskrifvare..............	1,500	—	000	—	2,100	—
1 Förste Vaktmästare............	700	—	100	—	800	—
1 Vaktmästare................	00 0	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare................	000	—	100	—	700	—
1 Vaktmästare................	600	—	100	—	O O a>	—
Summa kronor	24,800 j	—	9,100 J	-1	33,900	—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren
kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: —

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring
inom graden, med ytterligare........... „ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagd t välförhållande höjas, lönen med „ 100: —

och tjenstgöringspenningarne med........... „ 100: —

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för mån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) Be med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

* Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet
i dess helhet.

Bill. till Riksd. Prof. 1878. 10 Sami. i Afä. 2 Band. 8

(Eikgs.-kontorets res-lementel.

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa
till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare
tjenstgöringsskyldigket eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, somför Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragnings stat vid Riksgäldskontorct.

Kommissarien Oscar Arehn........................	4,400
Kommissarien II. Husberg........................	4,400	—
Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sanddhl..........	3,000
Notarien August Neyber..........................	3,000	—
Kanslisten Nils Didrik Sillen.......................	1,500	—
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö................	1,500	—
En Kontors- eller Kammarskrifvare....................	1,500	—
Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist..................	575	—
Summa kronor	19,875	—

Pensionsstat vid Riksgäldskontorct.

Förre Kamererare!! Herman Theodor Benckert.............	4,000	1
Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Voaqt..........	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................	1,500	—
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^ Carl Gustaf Stuarts enka,
Maria Lovisa Stuart, född Koschell...............	800	—
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl :iflidna enka,
Charlotta Grip en stj ernås dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam	250	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedel verk,
Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt.........................	225	___
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter..............	225	—
Summa kronor	8,417	50

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af . . 33,900: .....

Indragningsstaten vid dito.............. 19,875: —

Pensionsstaten vid dito...............8,417: 50,

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1878

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

A. N. Sundberg,

n. t. Talman.

Arv. Frrson Posse,

n. v. Talman,

Fullmäktige i Riksgälclskontoret.

Välde af 1878 års Riksdag.

Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af KongL Maj:ts Nordstjerneorden,
l:a kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Akerhielm.

Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Polhem von Slocktnslröm, vice Ordförande.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj ds Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Hirrta.

Grosshandlanden, Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, llerr Samuel Warbur(j.

Professorn vid Kongl. Tekniska Högskolan, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och
Kongl. Wasaorden, vice Häradshöfdingen Herr Per Samzelius.

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr Erik Johan Mallmin.

Suppleanter:

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Jons Rundbäck.

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Filosofie Doktorn Friherre Anders
Cederströni.

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Kaptenen Herr Carl Wilhelm Eruson.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken.

Vid 1878 års revision.

För Första Kammaren:

Kommendörkaptenen, Riddaren af Kong], Svärdsorden, Friherre Berndt Oskär
Stackelberg.

Rektorn, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Ragnar Törnebladh.
f. d. Majoren, Kommendören af Kongl. Wasaorden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden,
Herr Claes Adolf Adelsköld.

Ryttmästaren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Richert Vogt von Kock.
Assessoren, Friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Otto Gustaf
Lybecher.

Suppleanter:

Löjtnanten, Herr Filip August Boström.

Löjtnanten, Friherre Otto Wilhelm Claes Johan Nordenfalk.

Kaptenen, Grefve August Robert Fredrik von Rosen.

För Andra Kammaren:

Majoren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Grefve Knut Lage Bosse.
Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Carl Aron Jönsson.

„ „ ,, Herr Carl Anders Larsson.

„ „ „ „ Herr Nils Pettersson.

„ ,, „ ,, Herr Carl Johansson.

f. d. Kaptenen, Herr Julius Mankéll.

Suppleanter:

Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Anders Persson.

„ „ „ Herr Johan Emanuel Billström,

Redaktören, Herr J. 11. Struve.

öfver

1878 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för Riksgäldskontorets fordringar Sid.
Aflöning för

» b lediga tjensters bestridande b
b b Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal
och vakt betjening.

......b

b b husdrängen vid Riksdagens

hus.........b

Aflöning sstat för Riksgäldskontoret . . b

Afsked med pension.......b

Allmänna Hypoteksbanken.....b

Arnortissements fonder.......B

Anslag angående lediga tjenster ... b

Annuiteter...........b

Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens

... b

Arfvode för deputerade......»

b b Fullmäktige och deras ordförande
.......B

b b Riksdagens Revisorers kansli-
och vaktbetjening . . b

b b förrättande af tjenster i

Riksgäldskontoret ... B

Arkiv, Riksdagens........»

Auktionsmedel för kronans hus ... b
Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret
.....»

19.	§ 30.
15.	§ 23.
34, 35.	tör ■<1 JO 00 ©
16.	§ 26.
14.	§ 20.
57.		—
38.	§§	90—93.
32.	§	74.
24, 25.	§§	40, 45.
35.	§	81.
20.	§	34.
30.	§	65.
27.	§	54.
16.	§	25.
15.	§	22.
34.	§	79.
14.	§	21.
19.	§	31.
35.	§	83.

Befordringsvilkor........

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente.

.....

Behållningar, Statskontorets ....

Belåning af obligationer.....

Belöning för extra arbeten ....
Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer,
inköp af
Bergverkstionden, medel, som inflyta i
följd af vilkoren för
upphörande af . .

Berättelser, Fullmäktiges.....

» Justitieombudsmannens .

b Riksdagens Revisorers.

Besigtningar å Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ....
Besvär öfver Fullmäktiges beslut . .

Betjeningen vid Riksgäldskontoret .
Bevillningsförordning, utfärdande af ny

Bibliotek, Riksdagens......

Bihanget till Riksdagens protokoll,

tryckning af......

Bollnäs och Söderhamn, kommunikationsled
emellan
Brist i Statskontorets inkomster
Dalslands kanalaktiebolag, revision af

Depositionsmedel........

Deputerade..........

Diarium, Ombudsmannens ....
Embetsresor, Justitieombudsmannens .
Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret
. .

Expedition, Justitieombudsmannens .

» Tryckfrihetskomiténs . .

Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomitdns

expeditioner......

Extra ordinarie tjensteman, deras antagande »

» b »skiljande

från Riksgäldskontoret
.

» » b gratifikation er åt

bb »åtnjuta ersätt ning

för förrättande
af ordinarie
tjenst . . .

	16, 35.	§§ 26,
X>	18.	§ 28.
»	20.	§ 33.
X)	24.	§ 41.
»	17.	§ 27.
»	11.	§ 11-
))	19.	§ 32.
»	31.	§ 68.
))	16.	§ 24.
»	15, 31.	§§ 22,
»	30.	§ 66.
5>	29, 37.	§§ 64,
»	34.	§§ 77,
X>	33.	§ 75.
	14.	§ 21.
»	31.	§ 70.
))	5.	§ 3.
J>	12.	§ 13.
»	32.	§ 72.
»	20.	§ 35.
)>	27.	§ 54.
)>	30.	§ 65.
)>	16.	§ 24.
)>	18, 35.	§§ 29,
))	16.	§§ 23,
»	16.	§ 24.
X)	16.	§ 24.
»	35	§ 82.
»	37.	§ 89.
»	17.	§ 27.
D	34.	§ 79.

Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen
.......Sid. 15. § 23.

Fordringar, Riksgäld skontorets . . .

Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman
........

B granskning af riksdagsmännens
........

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet .

» antal för besluts fattande

» arfvodenochresekostnads ersättningar.

....

» '' befattning upphör . . .

» berättelser......

b besluts öfverklagande

» deputerade.....

» komplettering ....

» ombud.......

B omröstningar.....

b ordförande.....

» protokoll......

» rådfrågningar hos Reviso rerne

.......

b sammankomster ....

B sammanträden gemensamt

med Fullmäktige i Riksbanken
.......

b sessionsdagar.....

» ställande till ansvar . .

» suppleanter.....

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag . . .

» tjenstledighet . . . .

b åligganden.....

Förfall, Fullmäktiges......

Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta
tillgångar och af
Kongl. Statskontorets behållningar
m. m. . . .

Generalassistanskontoret, f. d., understöd
för sterbhusen efter
obemedlade tjensteman

m. 11. vid.....

Granskning a,f Kassörens och Kamererarens
anteckningsböcker .
b af Ombudsmannens diarium

B af riksdagsmäns fullmakter

b 3. § 3.

»	1(3, 35.	§§ 26, 83.
»	33.	§ 76.
»	(30.	—
»	27.	§ 55.
»	28, 33.	§§ 61, 75.
»	1(3.	§ 25.
»	26.	§ 52.
»	31.	§ 68.
»	29.	§ 64.
»	27.	§ 54.
»	26.	§§ 49, 50.
)>	27, 33.	§§ 54, 74, 75.
»	29.	§ 63.
»	26.	§ 48.
»	28.	§ 57.
»	27.	§ 56.
))	28, 29.	§§ 57-64.
J>	33.	§ 75.
»	28.	§ 57.
))	27.	§ 55.
»	60.	—
»	26.	§§ 49, 50, 52
»	30—33.	§§ 65—76.
)>	28.	§§ 59, 60.
»	2(5.	§§ 51, 53.
	28.	§§ 59, 60.
»	24.	§ 41.

)>	18.	§ 28.
X>	30.	§.65.
»	30.	§ 65
»	33.	§ 76,

Granskning af Riksgäldskontorets räkenskaper
.....

Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäld
skontoret . . .

Göta kanal..........

Hufvudbok, Riksgäldskontorets . .

Hus, kronans, i städerna.....

» Riksdagens ........

» » angående ifrågasatt

tillbyggnad till .

» Riksgäldskontorets.....

Husdräng vid Riksdagens hus. aflöning

för.........

Hypoteksbanken, allmänna.....

Indragning sstat för Riksgäldskontorct
Inkomster, Statskontorets, brist uti
» Riksgäldskontorets
Inlösen af förfallna obligationer. .

» » kuponger till statsobligationer
.........

Inventarier i Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus ....
Inventering af låne- och säkerhetshand lingar.

.......

Jernväg ar, enskilda, statsbidrag till
Jernväg sbolags, enskilda, revisionsberättelser
.....

Jernväg sbyggnader, statens, anslag till .
Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli- och vaktbetjenings
aflöning
.....

» embetsberättelse

» embetsresor .

» expedition och

dess expenser .

» insättande i em betet

....
Kapitalfor äring ar, Riksgäldskontorets
vid 1877 års slut
utbalanserade . .

Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1877 års slut utbalanserade
......

Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan
Kinda kanalaktiebolag, revision af .
Konstitutorial för tjenstemännen

Sid.	25.	§ 45.
	17.	§ 27.
»	33.	§ 75.
	25.	§ 45.
»	19.	§ 31.
))	14, 30.	§§ 20, 66, 67.
))	32.	§ 71.
»	14, 30.	§§ 20, 66.
»	14.	§ 20.
»	32.	§ 74.
v>	58.
>>	12.	« 13.
»	18 — 24.	1 O CO .‘-er.
»	2.	§ 2.
»	23.	§ 39.
»	14, 30, 31.	§§ 20, 66, 70.
)>	30.	§ 65.
»	6, 7.	§ 4.
»	32.	§ 73.
))	7—11.	§§ 5, 7-10.

»	15.	§	23.
))	16.	§	24.
»	16.	§	24.
»	16.	§§	23, 24.
))	33.	§	75.
))	43—56.		—
»	40—42.
»	9.	§	8.
))	32.	§	72.
5)	36.	§	83.

Bill. till Ilifesd. Prot. 1878. fJ Sand. 1 Afd, 2 Band.

(Riksg.-kontorets roglemente).

Kontor sexpenser........Sid.

Konungens ombud. »

Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontoret »

» för infallande krig . . . . »

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål »

» » för upprätthållande af rikets
neutralitet . . . . »

» Riksgäldskontorets, i Riksbanken
........... f>

Kuponger, tillhörande statsobligationer,

inlösen af...... »

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta
för försäljning af »
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag
samt sjön Amänningen,
jernväg emellan ...»
Landtränteriernas depositionsmedel . »

Ledigheter bland Fullmäktige . . . »

Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg Liqvid

mellan Stats- och Riksgälds -

verken.........»

Liqvidationsfonder........»

Lån, upptagande af.......»

Lånerörelse, Riksgäldskontorets ...»

Lönebesparing.........»

Löneskilnadser sättning ...... ^>

Missväxter, behöfvandes undsättning

vid........»

Norbergs jernväg........»

Norrland, stambana genom • »

Obligationer, belåning af.....»

» Riksgäldskontorets ...»

» Bergslagernas jernvägs aktiebolags,

inköp af . . »

Ombud, Konungens.......»

» Fullmäktiges......»

Omröstningar, Fullmäktiges . . . . »

Ordförande hos Fullmäktige . . . . »

» vice » » ..._•»

Oskarshamn, förbättrande af hamnen vid »
Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets

tjensteman och vaktbetjening »
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. . »

Preskriptionstid för Riksgäldskontorets

skulder......»

Protokoll, Fullmäktiges......»

14.	§ 20.
29.	§ 62.
12, 13.	§§ 14-18.
12, 13, 28.	§§ 14, 17, 61.
12, 13, 28.	§§ 15, 17, 61.
13.	§§ 16, 17.
24.	§ 42.
23.	§ 39.
21.	§ 37.
3.	§ B.
20.	§ 35.
26.	§ 49.
9.	§ 8.
20, 25.	§§ 34, 47.
24, 25.	§§ 40, 45.
21.	§ 39.
24.	§ 41.
35.	§ 79.
34.	§ 79.
21.	§ 38.
3.	§ 3.
9.	§ 7.
24.	§ 41.
1, 2, 21-24.	§§ 2, 39, 40.
11.	§ 11.
29.	§ 62. .
27, 33.	§§ 54, 74, 75
29.	§ 63.
26.	§ 48.
26.	§ 48.
11, 12.	§ 12.
38.	§§ 90, 92.
58.	- -
2. 23.	§§ 2, 40.
28,	§ 57.

Protokoll, Riksdagens, tryckning af .
Redovisning af de till Eiksgäldskontoret
ingående medel
» för liqvidations- och amortissementsfonderna
. .

Resekostnadsersåttning för Riksdagens
Revisorer . .

» för Fullmäktige

» för Justitieom budsmannen Revisionsberättelser

från enskilda jernvägsbolag
. . .

Revisionslcostnader........

Revisorer, Riksdagens, vid 1878 års
statsrevision .

» » traktamenten och

resekostnader för
» utses af Fullmäktige för

granskning af Strömsholms
nya m. fl. kanalbolags förvaltning
.......

>■> utses för dito af Allmänna

Hypoteksbankens förvaltning
........

Revisorernes berättelser......

Riksbanken, kreditiv i......

Riksdagens hus.........

b » angående ifrågasatt till byggnad

till ....

Riksdagsbiblioteket........

Rilcsdagskostnader........

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande

derom.......

Riksdagstrycket.........

Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana
emellan.....

Riksgäldskontorets betjening . . . .

b enke- och pupillkassa

b fordringar för utbetalda
lån.....

» Fullmäktige. . . .

» föremål.....

» förvaltning ....

» hufvudbok ....

b hus.......

» inkomster och särskilda
tillgångar .

b kapitalfordringar .

Sid.	31.	§ 70.
»	25.	§§ 45—47
	25.	§ 45.
»	14.	5 22.
»	16.	§ 25.
»	16.	§ 24.
))	32.	•§ 73.
»	15, 20.	§§ 22, 34.
»	61.	—
»	14.	§ 22.

»	32.	§ 72.
»	32.	§ 74.
)>	15, 31.	§§ 22, 69.
))	24.	§ 42.
))	14, 30.	§§ 20, 66,
»	32.	§ 71.
»	14.	§ 21.
»	13, 20.	§§ 19, 34.
»	33.	§ 75.
))	14, 31.	§§ 21, 70.
)>	9.	§ 7-
)>	34.	§§ 77, 78.
))	18, 35.	§§ 29, 79.
»	3.	§ 3.
))	60.
))	1.	§ I-
))	26.	§§ 48, 51.
))	25.	§ 45.
»	14, 30.	§§ 20, 66.
))	18—24.	§§ 30—44.
))	43—56.	- -

Riksgåldskontorcts kapitalskulder.

» kreditiv i Riksbank en

» lånerörelse ....

» obligationer

» räkenskaper

b skulder.....

» styrelse.....

» tjenstemannapersonal

» upplåning ....

» utgifter.....

» vaktbetjening .

Riksgåldssedlar, inlösen af.....

Rådfrågningar bos Riksdagens Revisorer
.......

Räkenskaper, Riksgäldskontorets

» » utdrag af

Sammankomster, Fullmäktiges . .

Sammanträden, » i Banken

och Riksgäldskontoret
gemensamma ....
Sessionsdagar, Fullmäktiges ....

Skogsplanteringskassan......

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof .

Skulder, Riksgäldskontorets . . . .

Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret,
få icke åberopas
Stat-, ajlönings-, för Riksgäldskontoret
» indragnings-, för Riksgäldskontoret
» pensions-, för Riksgäldskontoret .
Statskontorets behållningar, aflemnande
till Riksgäldskontoret af
b inkomster, brister i, fyllas
Statslån för jernvägsbyggnader . . .

Statslånefonden.........

Statsobligationer, fonderade ....
Statsreglering en, dermed gemenskap
egande utgifter .

Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret
........

Strömsholms nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning.
Suppleanter för Fullmäktige ....
b deras inträdande ....
b för Revisorerne ....

Suspensioner..........

Söderhamn, ny tomtreglering i .

Sid.	40—42.	- -
	24.	$ 42.
»	24.	§ 41.
>>	1, 2, 21, 24.	§§ 2, 39, 40.
	25.	§ 45.
»	1.	§ 2.
	26—28.	§§ 48-56.
i>	16.	§ 26.
»	21, 27.	§§ 39, 43.
»	6—18.	§§ 4-29.
»	16, 34.	§§ 26, 78.
£>	2.	§ 2.
»	27.	§ 56.
»	25.	§ 45.
»	25.	§ 46.
»	28, 29.	§§ 57—64.
»	33.	§ 75.
»	28.	§ 57.
))	21.	§ 36.
)>	31.	§ 70.
))	1.	§ 2.
»	39.	§ 94.
»	57.	- -
))	58.	- -
J)	58.	—
))	20.	§ 33.
))	12.	§ 13-
))	21.	§ 39.
»	24.	§ 44.
))	22.	§ 39.
)>	12.	§ 13.
))	20, 25.	§§ 34, 47.
)>	32.	§ 72.
))	60.
»	26.	§§ 49, 50, 52.
»	61.
»	36. 37.	§§ 84, 85, 87
»	8.	§ 6.

))

Tjänster,

Söderhamn och Bollnäs, kommunikationsled
emellan .... Sid.

Söderhamns jernvägsbolag.....»

Telegrafverket, förskott till . . . . »

Tjensteförsummelser, frågor rörande . »
Tjensteman vid Riksgäldskontor . . »

aflöning för »
antagande af »
besvärshänvisning
för . . »

entledigande af »

- pensionering af »
vid Justitieombudsmannens

expedition......»

lediga, bestridande af . . »

återbesättande af.....»

Tjenstgöring spenning ar.......

Tjenstledighet för Fullmäktige . . , »

» » tjenstemännen och vakt betj

eningen . ... v

Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana
emellan . ... »

Traktamenten, Riksdagens Revisorers . »
Tryckfrihetskoiniténs expedition och

expenser ...»
Tryckning af Riksdagens protokoll med

dertill hörande bihang . »

» » Revisorernes berättelser . »

Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens
berättelser »

» för Riksdagens Revisorers
berättelse . »

Understöd för Riksgäldskontorets tjen stemäns

sterbhus . . . . »

Undsättning smedel vid missväxter . . »

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda . . »

Upphandling af papper för tryckning

af Riksdagens protokoll. »
Upplåning för Riksgäldskontorets räkning
..........

Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper
...........

Utgifter, Riksgäldskontorets . . . . »
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifna statsobligationer
. . . . »

Utlåning, Riksgäldskontorets . ... y>
Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami.
(Riksg.-kontorets reglemente).

13.

36, 37.

34.

16.

35.

37,

36.

38, 39.

15.

34.

35, 37.

17.

28.

27, 35.

14.

16.

31.

16.

15.

18.

21.

30—33.

31.

21, 24.
25.

6—18.

23.

24.

Afd. 2 Band.

§ 3.

§ 18.

§§ 84—89.

§ 77.

§ 26.

§ 82.

§ 88.

§ 86.

§§ 90—94.

§ 23.

§§ 79, 80.

§§ 81, 83, 88.
§ 26.

§§ 59, 60.

§§ 54, 80.

§ 7.

§ 22.

§ 24.

§ 70.

§ 69.

§ 24.

§ 22.

§ 28.

I 38.

§§ 65-76.

§ 70.

§§ 39, 42.

§ 46.

§§ 4-29.

§ 39.

§ 41.

Vaktbetjening, Justitieombudsmannens Sid.

» Eiksgäldskontorets . • »

Vaktbetjeningens pensionerande ...»

» tjensteförsummelser . »

» entledigande ...»

Varningar för tjensteförsummelser. . »

Vesterås domkyrka.....• • ®

Vilkor för lönetillökningen vid Biks gäldskontoret.

......*

Åmänningen, sjön, samt Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag,
jernväg emellan ...»
Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds kontorets

obligationer . . »

15.	§ 23.
34.	§ 78.
38, 39.	§§ 90—!
37.	§§ 87-!
37.	§§ 87, 8
37.	§ 87.
4.	§ 3.
16.	§ 26.
3.	§ 3.
2.	§ 2.

Stockholm, tryckt hos A. L- Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.