utfärdadt vid slutet af 1873 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1873 års riksdag.

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1873.

Innehål Is-förteckning.

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

,, skulder § 2.

» fordringar för utbetalda lån § 3.

„ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar §§ 4—10.

i> utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 11 —18.

btatsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 19—25.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 26—29.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
ro. m. §§ 30—40.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 41—59.

Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel §§ 60—67.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 68—76.

Fullmäktiges sammankomster §§ 77—86.

v särskilda åligganden och uppdrag §§ 87—99.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 100—105.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 106—111.

Behandlingen af frågor, rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 112—117.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 118—121.

Allmänna bestämmelser §§ 122—123,

Riksgälds-kontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

h) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

r) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af Beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öirigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontoret* skulder.

§ 2.

De af Riisgälds-Iconloret för upptagna lån utfärdade och förut icke inhösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgitna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen
medgifvit:

a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos kommissariatet
göres framställning, på riss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande ; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gäl
lande i hvarje innehafvare» hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olä Bih.

till Riksd. Prof. 187il 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 1

(Riksg.-kontorets Reglemente),

genhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer
och ränfehqwner, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lanekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
fullmäktige ma träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola, ombesörja denna inlösen; samt

<) att da s. Ic. Riksgälds- sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma, med Riksgäldskontorets
medel infria.

Beträffande Riksgälds-kontorets för Riksbankens försträckningar till 1808 och
1809 års krigskostnader den 30 September 1841 utfärdade, med 4 procent ränta
förskrifna obligationer, har Riksdagen beslutat, att dessa obligationer skola vid innevarande
års slut till *sitt, efter då verkställd amortering, återstående belopp, En
million fyrahundrafemtiotvatusen riksdaler riksmynt, kontant inlösas efter dessa
obligationers lydelse.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets i’äkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i
tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande af nedanstående
utaf Riksdagen medgifna förändringar i afseende på vilkoren för följande
lån, nemligen:

a) lånet för utdikning åt sjöarne Tjnrlon, Näjvelsjön, Fnrnsjim och Stensjön
in. tl. vattendrag inom Jönköpings län: att den stadgade ränteinbetalningen
och kapitalafhetalningen derför skal! taga sin början först efter fem års förlopp
Irån slutet åt det år, hvarunder länet från Riksgälds-kontoret utbekommits;

b) lånet till sjön Wesans uttappning: att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall
beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868
års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas atta procent
å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ranta a
dot efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgor afbetalning
derå; , -

c) lånet till Kulckola byamän: att aunuiteterna skola Iran och med ai

1873 nedsättas till hälften, eller till ett sammanlagd t belopp af 7,499 h:dr

26 öre; samt , . .

ih lånet för sänkning af sjöarnc Kal) veu och i egen i Elfsborgs lan a
34,700 R:dr: att lånet lar af delegarue i sjösänkniiigsloretaget räntelntt innehatvas
intill slutet af är 1875 och således tiden, dä stadgade auuuiteten a lanet törsta
gången skall erläggas, framflyttas till den 31 December 1876

Dessutom har Riksdagen är 1870 förklarat, det Dalslands LanalaUiebolag icke
har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbctalning å det för segelleds öppnande
ifrån Hattefura till Störa Lee vid 1862-1863 ars riksdag beviljade och rån

Riksgälds-kontoret utgifna lån ä 800,000 R:dr.

80111 Riksdagen beslutat, att Riksgälds-koutorets fordringar 1 ioljd åt meddelade
lån dels för inlösen af de med åtskilliga laridshöfdiiigebeställniugar förenade
ackorder, dels till vattenaftappuingar för beredande åt odlingstoretag skola till de
belopp, dessa fordringar vid innevarande års slut uppgå, på Kongl. Statskontoret
öfverlåtas, för att bland dess tillgångar upptagas, så hora de till berörde lan. benande,
i Riksgälds-kontoret förvarade fordrings- och säkerhetsliandlingar 1 början åt nas •
år till Kongl. Statskontoret öfverlemnas, hvarefter sistnämnda Kontor skall 0 veitaga
den Riksgälds-kontoret förut åliggande befattningen med dessa lans bevakande

och redovisande.

Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.

1:0. Vid 1873 års början återstående utgifter till följd ai extra statsregleringariie
vid föregående riksdagar.

§ h

Hvad utaf nedannämnde, vid 1873 års början i Riksgälds-kontoret innestå-.
ende anslagsbelopp ännu icke blifvit lyftadt skall för dermed afsedda audamal fortfarande
under innevarande år af Riksgälds-kontoret tillbandaliallas och, enligt Kong .
Maj:ts nådiga föreskrifter, utbetalas; och skall ett belopp, motsvarande hvad utåt

samma anslag vid detta års slut är i Riksgälds-kontoret innestående, vid 1874 års
början från-Riksgälds-kontoret till Statskontoret utbetalas, med förbindelse för sistnämnda
Kontor att öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande skyldigheten
att, i enlighet med de föreskrifter, som äro eller varda meddelade, verkställa medlens
utbetalning i stadgad ordning.

De iirågavarande anslagen äro följande:

A) beviljade under 1836 1838 års riksdag;

Ro. Ett tusen etthundrasjutio Riksdaler 2 Öre, utaf det till Kongl, Maj:ts
disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten
om beskaUningsväsendefs förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya
jordéböckernas ufslutande och, granskning;

2:o. Tvåtusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och .1800
års anslag,^ 2.000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
al aruetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas
dels till ersättning för nöd vändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels
till inlösen åt 115 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven
utdelas, för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten tillhanda;

3:o. Ett tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf anslaget till löneförbättring
åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt
utvidgning al sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en högre grad al
utveckling. °

B) beviljade under 1839 och 1860 års riksdag:

4:o. Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf anslaget, 74,100 R:dr, för
veikställigheten al den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya
jordeböckernas afslutande och granskning.

5:o. Sextusen niohundra Riksdaler 1 öre utaf anslaget, 9,000 R.dr, för
befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller’ enskilda
samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar;

C) beviljade under 1862 -1863 års riksdag:

6:o. Sjuhundraniotiosex Riksdaler 70 öre utaf anslaget, 300,000 R:dr, till
understödjande åt sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens,

Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparberg^län
samt Elf dals, Fryhsdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten ;

7:o. Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kaméreraren
Cad Sandbergs historiska ocli kamerala samlingar beviljade anslag af 500
R:dr under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866;

8:o. Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 9,000 R:dr, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdelningarne af Kongi. Maj:ts kansli af riks-registratur, till och
med år 1856;

9;o, Tjugufyra tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre utaf anslaget,
540,878 R:dr 35 öre, för Nationalmuseibyggnadens inredning jemte andra i sammanhang
dermed erforderliga kostnader;

10:o. Femtontusen. Riksdaler af det till Kongi. Majrts disposition anvisade
förslagsanslaget för utarbetande och utgifning af en teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver statens jernvägsbyggnader, hvilket anslag, euligt Rikets Ständers vid 1865 — 1866
års riksdag fattade beslut, må fortfarande i mån af behof begagnas lör ifrågavarande
beskrifnings utgifvande, under förutsättning likväl att hvad genom skeende
försäljning af umbärliga exemplar utaf denna beskrifning kommer att inflyta, levereras
till Riksgälds-kontoret; och har 1871 års Riksdag beslutat, att. så snart kostnaderna
för utgifning af berörda beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra
stambanorna, blifvit af det beviljade anslaget bestridda — dervid kostnaderna för
beskrifningen öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga lomtontuseu Riksdaler ..—
skall detta förslagsanslag indragas, sä att derutöfver någon vidare utbetalning af
detsamma tillhörande medel icke må ega rum.

D) beviljade under 1865 och 1866 ars riksdag:

11 :o. Tvåtusen tvåhundra Riksdaler af anslaget, 120,000 R:dr, till understödjande
af sådana myrutdikningar och rattena Itappning ar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län
samt Elf dals, Fryhsdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län. som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten;

l‘2:o. Femhundra Riksdaler för vidare fortsättning och vårdande al Kamereraren
Carl Sandbergs till staten försålda historiska och kamerala samlingar,
att för år 1867 bemälde kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor som
Kongi. Maj:t kan finna för godt föreskrifva.

E) beviljade under 1867 äns riksdag:

13:o. Tretusen ctthundrafemtiutvå Riksdaler utaf det anslag å 34,152 Riksdaler,
som anvisats till slutligt fullbordande af en ny arkivbyggnad för Göta
Hofrätt och ombyggande åt don liofrättshusets tomt omgifvande kaj;

l l:o. Femtusen sexhundrasextiosju Riksdaler utaf det lör år 1868 beviljade
anslaget, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nga samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar;

15:o. Elfvatusen trelmndratretio Riksdaler utaf det anslag å 120,000 Riksdaler,
som för är 1868 beviljats till understödjande af sådana myr utdikning ar och
vattenaflappningar inom de i inom. 1] uppgifna delar af riket, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten;

16:o. Fyrahundraniotiotre Riksdaler utaf anslaget å 30,000 Riksdaler till
löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare;

(7:o. Etthundrasextiotvå Riksdaler 13 öre af anslaget, 3,000 Riksdaler, till
undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna;

varande derjemte medgifvet, att besparingarna ä de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet tnä åt Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras.

E) beviljade under 1868 ars riksdag:

18;o. Tretusen fyrahundra Riksdaler utaf anslaget, 150,000 Riksdaler, för
anläggning al nga samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar;

Eko. Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder;

20:o. Scxtontusen sjuhundrasexton Riksdaler af anslaget, 120,000 R:dr,
till understödjande al sådana myrutdikningar och vuilenaftappningar inom de i
mom. It uppgihia delar åt riket, som företrädesvis afse att förminska jrostländigheten.

(i) beviljade under 1869 ars riksdag:

21:o. Tvåtusen niohundraättatio Riksdaler utaf det lör anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning al backiga eller eljest mindre goda vägar för
år 1870 beviljade anslag af 150,000 Riksdaler;

22:o. Femtontusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf det för år 1870 bevil -

jade anslaget, 60,000 Riksdaler, till understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaftappning ar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis
afse att förminska frostländiglieten;

23:o. Femtontusen åttahundraniotiofyra Riksdaler 2?> öre utaf anslaget,

25,000 Riksdaler, till bestridande af kostnader för att utreda dels livilka jernvägsanläggningar
må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade
under den närmaste tiden af 12 — 15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill
deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras
utförande.

II) beviljade under 1870 års riksdag:

24:o. Tolftusen sexhundratjugufem Riksdaler utaf anslaget, 150,000 R:dr,
för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af hackiga eller eljest
mindre goda vägar;

25:o. Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och
Wilhelmina kyrkoby i W ester b ottens län vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade
anslag å 50,000 R:dr.

26:o. Åttatusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 20,000 R:dr, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och
farleder;

27:o. Tjuguåttatusen etthundrasextio Riksdaler utaf det för år 1871 beviljade
anslaget, 60,000 Riksdaler, till understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaf tappning ar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis
afse att förminska frostländiglieten;

I) beviljade under 1871 års riksdag:

28:o. Niotusen åttahundra Riksdaler utaf anslaget, 150,000 Riksdaler, för
anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar;

29:o. Tiotusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder;

30:o. Fyratiotusen piiksdaler af det för år 1872 beviljade anslaget, 60,000
R:dr, till understödjande af sådana myrutdikningar och vatten af tappningar inom de
uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten.

K) beviljade under 1872 drs riksdag'':

5!;0;. återstoden utaf det förslagsanslag af 6,000 R:dr, hvilket Riksdagen
ställt till Kong]. Maj:ts förfogande, på det Ivongl. Maj:t måtte sättas i tillfälle''att
vidtaga lämpliga och nödiga åtgärder för att befrämja tillgodogörandet af de inom
fäderneslandet förekommande fosforförande berg-och jordarter ; varande utaf detta
förslagsanslag under år 1872 lyftade 4,000 Riksdaler;

32:°. Etthundrafemtiotusen Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring
ellei omläggning af hackiga eller eljest mindre göda vägcer:

33:o. Tjugutusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det vid 1870 års riksdag
för vaganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
lan beviljade anslag af 106,700 Riksdaler;

34:o. Elfvatusen trehundratretio Riksdaler utaf det vid 1872 års riksdag
beviljade anslag, 61,330 Riksdaler, för anläggning af väg från Rangis eller Gyljens
jrnk i Ofver-Kalix socken af Norrbottens län, nordvest upp till'' den punkt der
vagen från Skröfven till G-ellivara kyrkoplats vidtager;

35:o. Femtontusen Riksdaler utaf det vid sistlidne riksdag beviljade anslag,
50,000 R:dr, till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Mald kyrkobyar
t Westerbottens län,

36:°. Tjugutusen Riksdaler af det för väganläggning mellan Åsele och Dorothea
kyrkoby i Westerbottens län vid sistnämnde riksdag beviljade anslag af
40,600 R:dr; J 8

37:o. Tjugutusen Riksdaler för understödjande af mindre hamn• och brobyggnader
samt upprensning af åar och farleder;

38:o. Femtiotusen Riksdaler, utgörande återstoden af det för tillökning af

130 OOO^Rd UtanfÖr WiSl)y hamn vid 1870 års liksdag beviljade anslag af

39:o. Sextiotusen Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket,‘som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten;

40:o. Femtontusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för verkställande
af undersökningar samt uppgörande af planer och kostnadsförslag rörande lämpligaste
sättet att genom upprensning af de vattendrag inom Norrbottens län, i afseende
å hvilka sådant må visa sig för statens intresse behöflig!, försätta dem i
det skick, att staten må kunna tillgodogöra sig sina inom nämnda län befintliga
skogstillgångar;

41 :o. Sextiotusen Riksdaler för återinlösande till Kronan, på sätt Kongl.
Ma:jt föreslagit, af Wishy f. d. kronokedkugn;

42:o. ^ Ett tusen Riksdaler af anslaget, 10,000 Riksdaler, till understöd och
uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa dö f stumma barn.

§ 5-

Utaf de till lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af samka
trakter och sjöar till beredande af odlings företag inom rikets mellersta och södra
län beviljade anslag innestodo vid detta års början följande summor, hvilka till de
belopp de ännu icke blifvit lyftade böra för dermed afsedda ändamål fortfarande
af Riksgälds-kontoret tillhandahållas, nemligen:

l:o. Tjugufyratusen fyrahundra Riksdaler utaf det vid 1870 års riksdag anvisade
beloppet, 50,000 R:dr;

2:o Åttatusen sjuhundrafemtio Riksdaler utaf det vid 1871 års riksdag beviljade
anslaget, 100,000 R:dr samt

3:o Etthundratusen Riksdaler, anvisade vid 1872 års riksdag.

§ 6.

I afseende på erhållandet af understöd utaf de för myr utdikning ar och vattenaftappningar
till frostländighetens förminskande inom Norrbottens, Westerbottevs,
Wester-Norrlands, Jemttands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elf dals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län beviljade och i mom.
6, 11, 15, 20, 22, 27, 30 och 39 af § 4 omförmälda anslag, har Riksdagen stadgat:

att beloppet af dylikt understöd, derest detsamma är anvisadt att utgå af
de anslag, som beviljats före 1869 års riksdag, icke ma i något fall ötverstiga hälften
af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad och icke
öfverskjuta en tredjedel af den pa enahanda sätt beräknade kostnaden, ifall understödet
beviljats att utgå af de vid 1869 och derefter följande års riksdagar härtill
anvisade medel;

att de af Riksdagen från och med år 1869 beviljade anslag må, utan någon
viss fördelning mellan ofvannämnda län, företrädesvis anvisas till sådana större
företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller
frostländighetens förminskande;

att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva
förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad utöfver det erhållna statsbidraget erfordras
för arbetets fullbordande, utan ock att för all framtid behörigen underhålla
de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som

med statsbidrag blifvit understödda; och

att Kongl. Maj:t i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
eger medgifva, det någon del af statsbidraget må förskottsvis till vederbörande utbetalas.

Bill. till Ttiksd. Prof. 1873. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 2

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ 7.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende
på de statsbidrag, som blifvit anvisade för v äg aning g ning ar ocb v ägfö rb ät tving ar,
brobyggnader, hamnanläggningar, han al er ocb andra vuttenkommmikationer, äfvensom
för sjösänkningar och andra vatten aftappmngsföretag, hafva här nedan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och
åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån
skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och
lånesummorna särskildt meddelade, således böra vid förekommande frågor rörande
dessa anslag ocb lån iakttagas samt lända till efterrättelse:

l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse;

2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta;

3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd ocb emellan dem fördelad;

4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda afgifter
få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande
omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf det till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas;

5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda
arbetsplanen ocb under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras;

ecando Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att, der den profvar lämpligt
uti de kontrakt, som af beraälda styrelse rörande arbetenas utförande upprättas,
intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas bor

styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru

arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet a

kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl Maj:t finner lör godt sadau

föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att un
byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående aret,
samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten enligt afbemälda
Styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad

d6i ined 6^ För fullgörandet af sådant kontrakt äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, i full mot kontraktet bry tes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kong .
Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kong .
Makt anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade;

7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lan kan i allmänhet
icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan aterbetalningsskyldighet
anslagna medel få successivt och i man af arbetets för -gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller sarskildt b Hvit
bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmanna väg-och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande sa vida
icke Kongl Makt, med afseende å särskilda förhållanden, profvar skäligt annoilunda
förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess
arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel fa, sedan behonga
handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden for

lånets utbekommande blifvit meddelad;

8:o. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skota
från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kong.
Makts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fatt sig; i nåder
uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större eller mm le e
af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret företes.

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandliug för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6 er or ras,

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom dån, en till Riksgälds-kontoret e er or res
ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd orvattenaftåppningi''eller,
annat odlingsföretag, skall innefatta vederborändes betalnings -

;uisvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kong], Kungörelserna af den 13 Juni 1845
ooh den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalmngen
skola ansvara, oeh fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på
ioreskrifvet sätt antecknats; och

> , i1 ullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna

skuldförbindelsens uppfyllande;

4 ,v, °:0‘, liU)e’ °ch säkerIietshandlingar, som för statsbidrags utbekommande

till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndighet^- kunna blifva i behof att begagna
till dem på behörig reqvisition utlemnas;

iOm I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
tran den iaststallda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Makt medgifvet
anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd
i , an ommei^ på Kongl. Maj.t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till
Kiksgaids-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj: t eller
al Kiksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer
komma att oiverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag an ordning0rdl''aS''

Fullmäktige böra tillse’ att sådan inbetalning ingår i vederbörlig

ll.o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad t
foretag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Makt profvar
skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant
tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kong]. Maj:t
att inställa utbetalningen af de beviljade medlen;

.. 1''2,0* V*d ada med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten

Hora företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas;

. , 8:°‘ De arbetsforetag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra vara
paborjade sednast under loppet af året näst efter det, hvarunder medlen blifvit
a Riksdagen anvisade; kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda bestamda
tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens dispo •

.... 1,4:0‘ *drde tdl sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vatteuaftapp ningsloretag

utbekomna låneunderstöd utaf dertill vid 1870, 1871 och 1872 års

, 1 Sflgari)anvlSacle, medel skola efter tre års förlopp från den dag då lånemeden
från Riksgalds-kontoret utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den
y tade lanesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet,
och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten
för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl.
Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse;

tö:o. För andra, till vissa löretags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de
fall, der ej särskildt blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen etter slutet åt det år,
hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyttade lanesuinman,
hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det ölriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild ånig
ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen
intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid,
som åtgår för det erhållna lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalningen a bestämd tid,
är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex
procent årlig ränta, intilldess betalning sker; ,

16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd al erhallna anslag
eller län föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller
godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift
derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen
anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om
do terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas
fortgång kunna varda medgifna.

§ 8.

Såsom bidrag till utvidgande af elcmcntarläroverTcshjggnaden i Christianstad
hafva Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag beviljat dels ett anslag al ljugutusen
Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugutusen Riksdaler, samt deraf tdl
Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tiotusen Riksdalei och
såsom lån Tiotusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas
en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages, undci
fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga belopp
skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning
beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt det öfveiskjutande
beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å låuesumman afgå, intilldes
densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christi anstå ds landsting
till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden
Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000
Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamalet erfordras.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvagar har Riksdagen ar 18/1 oeviljat
och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag åt 1 io millioner Riksdaler,

att utgå med Ivä millioner Riksdaler under hvartdera af åren 1872, 1873, 1874,
1875 och 1876; och har Kongl. Maj:t sedermera utaf denna summa beviljat och
anvisat att i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret utbetalas:

l:o för anläggning af jernväg mellan städerna Garlskrona och Wexiö, ett
lan al Tvä millioner sexhundratusen Riksdaler, hvaraf under år 1872 utbetalts
866,666 R:dr 66 öre;

2.0 lör anläggning al jernväg mellan Krylbo i Follcärna socken af Störa
Kopparbergs lan odi malmfälten vid Norberg inom Norbergs bergslag af Westmunlanäs

15o''OOtTlU]11- al *''-yra''mnc''rasextuseu Riksdaler, hvaraf under är 1872 utbetalts

3:0 för anläggning af jernväg från Upsala, öster om Wendelsjön, öfver
Tobo, Elfkarlcon och Härnäs till Oefle med bibanor från Libbarbo bro till Dannemora
och från Orrskog till Söderfors, inom Upsala län, ett lån af Femhundratusen
Riksdaler;

4:o för anläggning af jernväg från Sundsvall till Torpshammar vid Ljunga
eif inom Westcr-Norrlands län, ett lån af En million fyrahundra niotiofyra tusen
Riksdaler, hvaraf under år 1872 utbetalts 249,000 Riksdaler; och

5:0 för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län till
Kilils station å nordvestra stambanan i Wer mlands län, ett lån af Fem millioner
Riksdaler.

I öi erhållande och utbekommande al låneunderstöd utaf ofvan uppgifna
till enskilda jernvägars anläggning anslagna summa, har Riksdagen stadgat följande
vilkor och bestämmelser:

l;o att kostnadsförslag ocb arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2.0 att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
eftei ciet fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i man af arbetets fortgång,
på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o att i alseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a,) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
Rån den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalatbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje
jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti

granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda

utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

fro att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och

nödiga; samt , . „

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, ma, da Kongl. lvlapt sa

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara

disponibla.

§ 10.

Förutom det låneunderstöd af 2,000,000 R:dr, som Kongl. Maj:t, i enlighet
med nästföregående paragraf, beviljat det för anläggning of jernväg mellan CarMronn
och Wexiö bildade bolag, har Riksdagen ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett särskild t
anslå" af En million etthundratusen Riksdaler, med rättighet för Kongl. Maj:t att utaf
detta”särskilda anslag, i mån af behof, till berörde jernvägsanlaggning anvisa nödiga
medel, att utan återbetalningsskyldighet med en tredjedel årligen utgå till det bolag,
som förband sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t fann för godt bestämma,
anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd; och har hela anslagsbeloppet
blifvit af Kongl. Maj:t disponeradt, att med en tredjedel under hvartdera al
åren 1872, 187B och 1874 utbetalas till förenämnda bolag, bvilket under sistlidet ar
utbekommit första tredjedelen med 300,666 R:dr 06 öie.

2:o.

Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgift®!.

§ 11-

För bekostande af Deras Majestäter Konungens och Drottningens träning
har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds kontoret anvisat ett anslag
af Sjutiotusen riksdaler.

§ 12.

Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande uti den internatio -

tf,

nela konst- och industriutställningen i Wien liar Riksdagen till KongL Makts
disposition beviljat och till utgående under innevarande år å Riksgälds-kontoret anvisat
ett förslagsanslag af Etthundratusen Riksdaler.

§ 13.

För iståndsåttande af staden istads genom storm den 13 November 187:1
skadade hamn, i enlighet med den derför af Majoren A. Remmer upprättade plan,
har Riksdagen beviljat nämnda stad ett anslag utan återbetalningsskyldighet till
belopp af Sextioniotusen Riksdaler och deraf anvisat till utgående under innevarande
år Femtiotusen Riksdaler samt under år 1874 återstoden, Nittontusen Riksdaler, under
vilkor, att staden Ystad förbinder sig att, utan anspråk på vidare statsbidrag, utora
de för hamnens iståndsättande i enlighet med den uppgjorda planen erforderliga
arbeten samt derefter för all framtid i vederbörligt skick underhålla hamnen
med hvad dertill hörer.

§ 14,

Likaledes har Riksdagen för iståndsättande af staden Cimbrishamns hamn
medelst hamnarmarnes reparation och förstärkning, i enlighet med det af Majoren a’.
Remmer uppgjorda förslag, beviljat staden Cimbrishamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet
åt Femtiotusen Riksdaler, att under innevarande år från Riksgäldskontoret
utbetalas på de tider Kongl. Maj:t kan finna för godt bestämma, mot förbindelse
för staden att, utan anspråk på vidare statsbidrag härtill, i enlighet med
planen utföra de härför erforderliga arbeten samt att derefter för all framtid i vederhöfligt
skick underhålla berörde hamnarmar.

§ 15.

Till ersättande af åtskilliga utaf Kong], Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter har Riksdagen anvisat en summa af Tjuguåttatusensjutton Riksdaler 8 öre,
att enligt Kong], Maj:ts nådiga disposition från Riksgälds-kontoret utbetalas.

8 to.

I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om anslag för ordnandet af
Konung Carl XV:s till staten testamenterade konstsamlingar m. m. samt till inlösen
af Hans efterleinnade boksamling, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat
att under innevarande år utgå, dels Tjugutusen Riksdaler, deraf högst 10,000 Riksdaler

till

till inlösen af konstföremål eller konstindustrialster i Konung Carl XV:s bo, samt
återstoden för emottagande, ordnande och förvarande af framlidne Konungens till
svenska staten testamenterade samlingar jemte de föremål, som möjligen kunna med
dem genom köp i boet infotlifvas, dels ock Tretiotusen riksdaler att i mån af behof
användas till inlösen af Konung Carl XV:s efterlemnade enskilda boksamling.

§ 17.

I afseende på de uti §§ 13 och 14 beviljade anslagssummor böra de uti §
7 meddelade vilkor och bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 18.

Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente
finnas införda, böra äfven nedanstående allmänna sf ady mulen, i afseende på samma
anslags- och länesummors utbetalning, iakttagas:

l:o hvad, som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret
uttaget eller hehöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt
iöreskrifvet, under ett följande år disponeras och ntbekommas; och

2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma,
få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgiiVet, till andra behof disponeras,
utan böra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o. Stiitslylliiadssunsnian jointe ftfriga mod statsregleringen gemenskap egande

utgifter.

§ 19.

Den vid sistlidne riksdag för 1873 bestämda slatxfyllnadssnmmn, Åtta millioner
niohundrasjutiotusen åttabundratemtiofeui Riksdaler 48 öre, skall al Riksgälds-kontoret
Kongl. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tilllmndabålias.

§ 20.

Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof bar Riksdagen, vid den lör
år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, till utbetal
Bih. till Ttilcsd. Prål. 187P>. 10 Sami 1 Afil. 2 Band. Z

(Kika g.-I n n t o re t s It eg 1 e me ute).

t.".

ning från Riksgälds-kontoret anvisat er. summa af Två millioner etthundra femtiotusen
Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, al
Riksgälds-kontoret efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 21.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro
otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för
dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål
finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så
snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit.

§ 22.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1871, 1872, 1873 och
1874 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för
samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig
för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen efter
årets slut Kong). Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å
dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas: ankommande
på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 4S
för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag,
eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande
de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar,
från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid
Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret
hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag
under nästföregångna år uppkomna besparingar.

§ 23.

Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att. då

1?)

för räntorna och tionde lösen med penningar eger ruin, åt räutogifvarne uppbära
furs ellon, hållas skadeslöse på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed torsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits,
så bör Riksgäld s-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt alslutad rikshufvudbok äi af detsamma
till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 24.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene
föreskrifna innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra, men
förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de
utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalnmgarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade
liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 25.

Uti ofvan omförmälda ärliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshåll et indelta rolarnes sammanföra,
ndc inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t
under 1850 1851 års riksdag gjorda anhållan.

Ro. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 26.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv summa af Tre millioner
Riksdaler, för att rid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsIlådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas,
än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

I)en Kredit/vslimma, sota, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst ngt nja och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
fastställt till En million femhundra tusen Riksdaler.

S 28.

l*''u bestiidande åt ifrågako mina vide utbetalningar utaf de genom nästföregående
. §§ ä Bil-sgtilds-kontoret anvisade hreditioer böra detta verks härtill disponibla
tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga
medlen af Riksgiilds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande
r ullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för
dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem
år efter deras utgifningsdag.

Till

fyllande af
att Kong],
tillgång, i

femtiotusen Riksdaler

§ 29.

bestridande af sådana Telegraf verkets oförutsedda utgifter, somförupptraktatsenhga
förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,
Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
Riksgälds kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundra -

Från Riksgäld-kontoret utgående riksdags och rovisious-kostiiader, af*
löningar, forvaUningsutgifler in. in.

§ 30.

Alla pa Riksdags beslut grundade utgifter för rilcsdagskostmder skola, intilldess
annorlunda al Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
- efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbö -

rande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af
Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anställd granskning af derför aflemnade verilikationshandlingar, Kong!.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 31.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, lör vederbörligt
underhåll så väl af den för TUksyiilds-hontorcl anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utåt Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade Icontorsexpeuscr vanligen hänförda
utgifter.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom Riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma
bibliotek anvisade årliga anslag af Niohundra Riksdaler att. fortfarande utgå; och
har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvånne till biblioteket
angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under, biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver tullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 33.

Halfva beloppet af de traktamenten och rcseJcostnads-ersattnmgar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arvoden, Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjeniug, utbetalas trån Riksgälds-kontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att
Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne pa Riksgäldskontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes

sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisioustiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.

Kostnaderna lör tryckningen, häftningen och utdelningen af ]Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel
bestridas.

§ 34.

Atiöningen för Justitic-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justdic-onibudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med Sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitie-kanslerens lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat,
är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justi tie-ombudsmans-lönen.

Utötver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra Riksdaler.

lor ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med Tre tusen femhundra Riksdaler;

„ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med Två tusen Riksdaler:

„ en Kanslist med Ett tusen Riksdaler, samt
., en Vaktmästare med Sexhundra Riksdaler; ''

hörande Sekreteraren hos Justitieombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-kornitéen.
Derest Justitieombudsmannens sekreterare förut innehar tjenst på rikets
stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitie-ombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 35.

Till kostnader för Jusliiie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af Två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid jwfitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannms årliga
embetsberättelse än hans särskilda, berättelse, till nästkommande Riksdag jemte dertill
hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas
genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskild! redovisas.

§ 36.

Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och eu af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra Riksdaler
årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en
resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 37.

Aflöning en för Riksgälds-kontorets ijenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående
riksdagar, beviljade löneförhöjning;

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad: och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene ut -

gått, hädanefter inbegripas under veder hörandes bestämda tjeusteåligganden; hvadan
alltså den fiaintida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspciniingar, upptagna
ai voden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne: dock med rättighet
för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arvode.

4.o. Ombudsmannen samt kont.orsskrifvare-graden tillhörande tjenstemäu må
mottaga och bibehålla andra ordinarie tjänster, så vida Fullmäktige icke finna desamma
för tjeustgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenstemännen
vid detta verk fa ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.

§ 38.

Till belåning för extra arbet-in och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Tvåtusen
fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft
utgifvas undei ett påföljande ar ej för samma ändamål auvaiidas. För (ifrigt ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeniugen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arvoden än de i aflöuingsstaterna och detta reglemente särskilt
bestämda eller médgifna.

§ 39.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbliusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. Oeneral-assistanskontoret,
ega fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa, ai
högst Tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 40.

Derest Ende- och Pupillkassans rid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det ur, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
al högst Tvåtusen tvåhuudrafeintio Riksdaler för året, al Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor

att

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och
barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få
höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-koutoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af
det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,

utom lånefordringarne.

§ 41.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må, icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas,

§ 42.

Återstoden af den allmänna bevillning, som enligt sistlidet års Riksdags
beslut skall utgöras, och som under innevarande år till landtränterierna eller kronouppbördsverket
i Stockholm inflyter, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den
ordning och på det sätt författningarne föreskrifva; hvarjemte utestående restantier
å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den män de varda indrifna, intill
innevarande års slut komma detta verk till godo.

§ 43.

Likaså skola de restantier å tilläggsbevill ningen och folkskoleafgiften för
år 1871 som under år 1873 inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras.

§ 44.

Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall intill detta års slut inBih.
till Riksd. Prof. 1873. 10 Sand 1 Afd. 3 Pamd, 4

(Riksir.-lsont-oTets Reglementet.

gå till Riksgälds-kontoret, genom hyars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas;
börande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt frimurarebarnhuset
och serafimerlasarettet, i stället för den dessa barmhertighetsinrättuingar
hittills tillex-kända andel i denna afgift för år 1873 utbetala följande belopp, nemligen:
till allmänna barnhusinrättningen 27,000 riksdaler, till frimurarebarnhuset
1,500 riksdaler och till serafimerlasarettet 1,500 riksdaler, hvarjemte den i äldre
författningar barnhus- och fattigvårdsinrättningarne i de landsortsstäder, der kortfabriker
finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel, en skilling banko eller 3i öre
för hvarje kortlek, som i staden tillverkas, likaledes må för innevarande år af Riksgälds-kontorets
medel utbetalas inom de städer, der fattigvården nu uppbär en sådan
afgift, men icke medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabrik möjligen
kan uppstå.

§ 45.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna
hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till
skatte varda under innevarande år erlagda.

40.

Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning
af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen
för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof
eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af
Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 47.

Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel, hvilka till
följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna
utskylder, under år 1873 äro eller blifva levererade.

§ 48.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; börande, sedan rikshufvudboken för år 1871 och

hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan Stats- och
Riksgälds-koutoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 49.

Vid början af hvarje år eger Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de clepositionsmedd, som
från Landlränteriernn och Öfverstålhållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för
verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.

§ 50.

De medel, som i följd af den vederbörande jordegare vid 1828—1830 års
riksdag medgifna lösningsrätt af de å krono skattej or den växande ekar under innevarande
år inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga inkomster boktöras.

§ 51.

Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstuten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang
dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplantering skassans behållning från Kongl.
Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke afleinnade behållningen af fonden för b oställs sko g ar nes indelning till regelbunden
hushållning.

§ 52.

1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet åt de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret;
hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke
erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf
mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret
uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 53.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att ålit hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som Iran 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre Jcreditivet, må till undsättningsfoiiden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifua lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, liar Riksdagen
beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre krcditivd
lyftade medel.

§ 54.

Som de vid sistförflutna och innevarande riksdag, dels till stambanebyggnadernas
fortsättande samt anskaffande af nödig jernvägsmateriel, dels till lån för
byggande åt enskilda jernvägar, för åren 1873 och 1874 anvisade anslagssummor
uppgå till ett sammanlagdt belopp af 17,450,000 R:dr, har Riksdagen beslutat bemyndiga
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, för anskaffande af en del utaf de
härtill erforderliga medel, genom försäljning af obligationer utaf 1870 och 1872
års statslån, utötver det belopp ai 7,500,000 R:dr, som Fullmäktige enligt sistlidne
Riksdags beslut ega upplåna, i mån af behof verkställa upplåning af ytterligare
Fem millioner fyrahundra tusen riksdaler, under iakttagande att försäljning af 1870
års femprocents-obligationer icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög
betalning, att den effektiva ränta Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer
att erlägga, understiger den effektiva räntan å 1872 års fyra procents-obligationer.

hör befrämjande af Svenska statsobligationers spridning inom landet och
i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättadt tillfälle att
erhålla kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, bar Kongl. Maj:t i
nåder medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga ij svenskt
mynt törskrilna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling;
och böra b ullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behörigen
aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.

§ 55.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna lån
icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och
räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgälds-koritorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets
öfriga behof kunna användas.

§ 56.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnadcrna upplåtita medel samt detta verks
öfrig» kontanta tillgångar skola, sa vidt och så länge de icke behöfva användas lör
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desainmas utlåning emot skuldtörbinciclser, som hudmäktige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgitna al städer och menigheter
eller inom riket befintliga af Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltaude
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek al räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större
bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kong!. Maj:t meddelade oktrojer eller
fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje
annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får
densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesuramans
förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta,
hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes,
med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans
belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel
uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses
kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 57.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst En million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftas;
börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade
föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 58.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
tinnes nödvändigt, eg» Fullmäktige att anskaffa dertill erjorderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

i 59.

De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till liiksgålds kontoret

ingående medel.

§ 60.

Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; dock kommer hvad af de, enligt hittills gällande föreskrifter, till
Riksgälds-kontoret ingående statsintrader, som vid innevarande års slut ännu icke
blitvit såsom Riksgälds-kontorets medel till landtränterierna eller kronouppbördsverket
i Stockholm levereradt, att Irån och med nästkommande års början ingå til!
Statskontoret, att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas
och redovisas. De tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och
uppbörden af bevillningen ega befattning, må under innevarande år af Riksgäldskontorets
medel uppbära de uti Bevillningsstadgan dem tillerkända arvoden och
traktamenten, kommande dessa arvoden och traktamenten, så vidt de icke af sistnämnda
medel utgått, att från och med nästa års början godtgöras af den till
Statskontoret då ingående bevillningen.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af arts- och testaments-bevillningen på enahanda sätt tillgodonjuta de särskilda
arvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda,

§ 61.

I afseende på uppbörden, levercringen och redovisningen af stamp clafgiften
för spelkort komma derom nu gällande författningar att till innevarande års slut
tjena till efterrättelse,

§ 62

För återstående delen af innevarande år böra i början af hvarje månad
från landtränterierna till Riksgälds-kontoret insändas förslag öfver de, under nästföregående
månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag
ovilkorligen böra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta.

§ 63.

De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna intill detta års
slut influtna uppbörds- och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras
derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under

de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna
afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisssr, som från
ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras.

§ 64.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens öfverrevisionsdepartements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskalsembetens åtgärder för
Riksgälds-kontorets räkning, under innevarande år inflyta, godtgör Riksgälds-koutoret,
efter behöriga reqvisitiouer, de i författningarne stadgade observations- och indrifninysarvoden.

§ 65.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och
utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels
såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år
en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och
slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken
som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola
inom den 15 Juni året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara
afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböckef böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 66.

Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas,

§ 67.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstad na, samt det andra, sedan det blifvit fÖrsedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kong]. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 68.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigbeter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vill lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar.

Vid Kullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 69.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 70.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

Fullmäktige äro förbundne att vid RiJcsgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige dold t och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 72.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att

han

han, jemlikt något af inom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-orduingen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 73.

Jemte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån, samt för öfrigt vidtaga
alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och lör verkställigheten al de i sådant
afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

^ ''4.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar,
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 83 innehåller. Med hänsigt till erforderliga
namnteckningar å vexlar jemte ölriga expeditioner, böra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra lör
sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt
allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och
omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige
bestämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar,
antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade
göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden,
dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp
af Sextusen Riksdaler.

Bih, till Riksd. Prot. 1873. 10 Samt. 1 Afd. 3 Band. ö

(Riksgälds-kontorets Reglemente.)

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af
Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och
till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 76.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ego Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktigen sammankomster.

§ 77.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 78.

Med undantag af de enligt § 74 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der af göras.

§ 79.

Åstunda!’ Fal/mäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör lian sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 80.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvaustående förcskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagitva.

§ 81.

Vid sammankomst skida minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock ma
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, sa vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.

§ 82.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro a i
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara aninodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 83.

Yppas under Fullmäktiges ofverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra
samtiige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 84.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande

företagas, böra Ri ksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så
vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande
hufvudsaldiga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet
anföras.

§ 85.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid
Fullmäktiges sammankomst. Sekreterercu hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden
och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 86.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid
klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till F’ullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,
den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-Utskottet
eller Revisorerne iuleinnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag -

ä 87.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
ocli protokoller jemte Ombudsmannens diarium lör det nastföregangna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flora handlingar.

Sfc>.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-konloret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står
under deras vård och inseende.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga ram och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hi/resfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda al Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndiglieter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tul begagna åt
dom anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; agande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt
och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 90.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäld s-kontorets stallning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och

böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
fullmäktiges berättelse till nuvararande Riksdag afgafs; börande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och
till Stats-Ltskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

§ 91.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om trycfoiiny och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernas angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ aa.

Jemte det Riksdagen
person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej mindre
bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, än ock samma Riksdags Konst
itutions-Utskotts protokoller, betänkanden, utlåtanden och memorial jemte öfriga
dithörande handlingar, har Riksdagen till iakttagande härvid föreskrifvit:

a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas
Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden in. in. och deremot blott hänvisas
till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet
in. nr. förekommer;

b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses,
dels att alla i de särskilda Ståndens protokoller intagna handlingar från nämnda
Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoller intagna ordalydelsen af Konstitutions-Utskottets
memorial m. in. följes, när dessa handlingar i samtliga Ståndens
protokoller äro lika;

c) att siwäl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarno
förses med register;

d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription
utfärdas särskildt å Bondeståndets protokoll och särskiklt å KonstitutionsUtskottets
handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande
vid prenumeration å Riksdagens protokoll;

e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets
protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet
för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskription anses dertill föranleda; f)

att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga riksståndens
protokoller vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsört, som mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda;

g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens
verkställande; samt

h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen
originalhandlingarne böra begagnas.

§ 93.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangcts tryckning;

h) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarie-perseälarne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras al dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja oinförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventarie-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta
och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

j 94.

Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af
Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontorets
tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af
förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har Riksdagen

beslutat, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska samt. sådant
detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa Riksdagens pröfning och fastställelse
förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom
Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal, dels att,
intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag varder meddeladt, de
tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blifva lediga, endast må genom
konstitutorial tills vidare återbesättas, dels att, derest ledigblilven tjenst af kullmäktige
anses kunna indragas, de med tjensten förenade löneförmåner skola för
Riksgälds-kontoret besparas.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja
en person att uti berörda revisionstorrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kind a kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska Jivartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 96.

Då de bolag, som för jernväg sanläggningars utförande från Riksgälds-kontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

$ 97.

Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses a( fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige

utse

utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 98.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets
Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller
pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsager sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet
insattes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, an ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalensräkenskaper; skolande
valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisorerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas.

Dessutom har Riksdagen sistlidet år beslutat uppdraga åt Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken,

a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande,
hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. Hofstallets förflyttning
till annan lämplig plats böra höras, låta verkställa fullständig utredning, dels
om kostnaden för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet fullt
svarande Riksdagshus må kunna å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten
och ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och
Riksgälds-kontoret eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig lokal,
antingen på Helgeandsholmen eller i dess grannskap;

b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens
ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål, dervid bör utredas
kostnaden särskildt för uppförande af endast Riksdagshus samt särskildt antingen

Bih. till Riksd. Prot. JS7i>. JO Sami. J Afd. 2 Band. 6

(Kiksg.-kontorets Reglemente).

för Baiikens och Riksgälds-kontorets inrymmande i Riksdagshuset,, eller för uppförande
af Bankohus på Helgeandsholmen eller annan lämplig plats;

c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan för dem,
som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant ändamål utfästa
lämpliga belöningar, börande kostnaden såväl härför, som för öfriga i följd af
Riksdagens åt Fullmäktige nu lemnade uppdrag föranledda utredningar, med hvad
dertill hörer, bestridas till hälften af Bankens och till hälften af Riksgälds-kontorets
medel;

d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms
stads Fullmäktige kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens
ordnande förenade kostnader;

e) att, sedan ärendet sålunda erhållit all nödig utredning, till nästkommande
Riksdag inkomma med fullständiga förslag i ämnet samt i sammanhang
dermed utreda på hvad sätt nuvarande Riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter,
som i följd af dessa förslag icke vidare för sitt nuvarande ändamål behöfvas, må
kunna ändamålsenligen för allmänt behof användas eller lämpligen föryttras.

Jemte det sistlidne Riksdag uti underdånig skrifvelse gjort anmälan om det
åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken sålunda lemnade uppdrag,
samt anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig pröfning frågan om Kongl.
Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats äfvensom anbefalla vederbörande
embetsverk och myndigheter att i allt hvad härmed eger gemenskap tillhandagå
Fullmäktige med nödiga upplysningar, utredningar och förslag, har Riksdagen för
bestridande af de med ofvanberörda uppdrags fullgörande förenade kostnader till
Fullmäktiges disposition anvisat ett belopp af Tiotusen Riksdaler.

Härförutan har nuvarande Riksdag beslutat att Fullmäktige skola, utan
afvaktan af de pågående utredningarne, dels rörande Kongl. Hofstallets förflyttning
till annan lämplig plats och kostnaden för en sådan förflyttning, dels af frågan
om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms Stadsfullmäktige må
kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande
förenade kostnader, ofördröjligen vidtaga nödiga åtgärder för fullgörande af hvad
uti punkterna litt. b) och c) af sistlidne Riksdags beslut i ämnet blifvit föreskrifvet,
och, så fort ske kan, söka åstadkomma öfriga då beslutade utredningar; samt
att, ehvad sistberörda utredningar hunnit hringas till slut eller icke, Fullmäktige
skola till nästkommande Riksdag inkomma med de uti punkterna b) och c) af
oivannämnda beslut omförmälda ritningar och förslag, äfvensom meddela de utredningar,
rörande Kongl. Hofstallets förflyttning och kostnaden derför samt rörande
ötriga med ärendet gemenskap egande frågor, som dittills kunnat åstadkommas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.

§ 99.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående foetjeningeu vid Riksgälds-kontoret.

§ 100.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegoromalens
besörjande, ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet ^fordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller as
sättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige^ derjemte
att under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående lo ner och aivodeu
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af fullmäktiges
i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman

åläggas.

§ 101-

De hos Fullmäktige förefallande hmsli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ 102.

De med Riksgälds-koutorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovwmngsskyl g
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierne af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassabokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskapsgöromål hufvudsakligen
forrattas; bestående detta Kontor af 8

en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammar skr ifrare och

två Kantors skr ifrare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedännämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.

Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande
granskningsskyldighet, besörjes i Revisions-kontoret af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorssknfvare.

§.103.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman.

utsökning särenden,

§ 104.

Vakbbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och

två Husdrangar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

105.

,,, * afseende På samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt

den^^ ÄrTlsT^t -Tö ^7 koiumer de“ af Fullmäktige, under

en 9 Mais 1842, utfardade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti seder -

mera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna
anses erforderliga ; börande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti
§ 94 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa Riksdagens
pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning.

Angående lediga i j en st ers bestridande och tillsättande,

§ 106.

Tjensteman, som, efter anslag och ansökning, erhåller konstitutorial på
ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intilldess beslut om tjenstens
indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under
tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner.

. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i
§§ 100 och 112 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild
aflöning: dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehalvaren deraf
ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet
af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den
tjenst han blifvit förordnad att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie valcibetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter
afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnde kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 107.

Da tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigbeten fortfar.

§ 108.

Innan ledig tjenst af fullmäktige genom konstitutorial tillsvidare återbesattes,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansöknings-tiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande
fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 109.

bore återbesättande al de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar etter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ no.

bör att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida
sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen,
som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken;
dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissaliatets
Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för
att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom
den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort
hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 111.

Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af

de särskilda befattningarne, finna till den lediga t,ensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsum»

melser in. in.

S 112,

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande bor han inför
Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets ofrige embetsoch
tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige
samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som pa detta satt, antingen
inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varmngsgraden, ej derå!
låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter
nå längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med
förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning for tjänstens
förrättande användas.

§ 113.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige
att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och
lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit, bysatt, eller vant nödsakad
till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sm
ko mmissari e- beställ n in g,

§ 114.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet

eller anseende fordrar hans entledigande,
innehafvande tjenst.

har derigenom gjort sig förlustig sin

§ 115.

.. • °“ "afn f voMbetjenmgen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst Oonng

af starka drycker ofverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhålt
ma han efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erI
chgande S ^ h°8 FullmiiktiSe anmälas till suspension eller ent -

S 116.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller sUJid från

Sw r h''\S f fMäaring Öfver hvad en,ot honom förekommit infordraT

kt g®! bes!nt’ hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från

SS*1 so!”’ SrmT^i ,®t l7"uanfiranie’homm Atmem «*•*

J-jenst, som, till följd af sådan t beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenste
mannen inom föreskrifter, tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga icke åter

t T r"! “.". I*''",'' Wif"t *f "*«*«• O» Hevisorerne #1 rf. 7er
<1»„ bertamda t.den för besrären, fullföljande försutits; kommande dock den

emellertid forordnas bil tjenstens bestridande, att de med densamma föiånade
löneförmåner åtnjuta. u,renaae

7 117.

isi. 1 Extra-ordinarie tjens^nan eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen till ‘

'' 6 ''e* am”dt laga j°rfall, från tjenstgöring uteblifvit under tvenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
askad biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riks
ga ds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinaric tjensteman eller extra vakt hål

it o eh r ( “ uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förlu
l t och efter att, på sätt i § 112 stadgas, blifvit varnad sig icke rättat bör
oi kläms vara från Riksgålds-kontoret skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie
j nsteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse ai
svarare beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ H8.

Pensionerna för embete- och tjänstemännen samt v akthdj eningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 119.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.

§ 120.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder al
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf - hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådant boräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 121.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
Bih. till Riksd. Prat. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets Reglemente).

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter
omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de
föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de
grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 122.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 123.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 26 Maj 1873.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

G. Lagerbjelke,

n. v. Talman.

För Andra Kammaren.

F. Asker,

n. v. Talman,

Bil. A,

Riksgälds-kontorets vid 1872 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid
samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

H
© crq		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31
S So P 05		förbindelserna blifvit	Räntefot.	December 1872.
P © ^		utfärdade.		Fondcrad skuld.	Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års
	statslån till jernvägs-anläggningars bekostande eller understödjande, pri-mitivt 281,900 R:dr R:mt	1855 d. 3%	3‘j* och 4 %	R:mt 192,900
4	Dito för 1858 års jernvägs-
	lån,8,190,öOOThlr Pr. C:t	1858 d. *j8	4 ‘\|a %	Thlr 6,613,300	—	--—	—
5	Dito för 1860 års jernvägs-
	lån: a) mot obligationer, ställ-
	da på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. C:t	1860 d. 1i6	41» %	Thlr 6,677,200	_		—
	b) mot premie-obligatio-
	ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf eller 2,000,000 Thlr.	1860 d. »j.		Thlr 1,370,416	20
6	Dito för 1864 års jernvägs-
	lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för-
	yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*)	1864 d. %	4 *\|2 %	fe m er* OT O O	—		—
7	Dito för 1866 års jernvägs-
	lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t..........	1866 d. s\|.	5 %	Thlr 9,759,800	—	1

*) De öfrig a obligationerna å tillhopa 1,667,300 L. St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligations-antalet.

H	............. “ ■" '' ■.................			i " ‘
Crq, M*		Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade.		Återstående kapitalskuld den 31
b k <D OS 2		Bän tefot.	December 1872.
e+ $S»
• CO				I Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års					--''““T
	statslån, 3,000,000 R:dr R:mt..........	1861 d. s03	%	R:mt 2,584,800		i
It	Dito, utfärdade för Stats-
	verkets skuld till Riks-banken, i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskost-nader, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Runt 5,808,000 R:dr .....	1841 d. 3t,j9	4 %			Runt 1,584,000
13	Dito, hvilka i anseende till
	sin ordalydelse icke kun-na uppsägas, eller det
	s. k. gamla lånet . . j	1798 d. 1811 d. 3«;12	\| 5 %		—	R:mt 10,125	—
14	Dito, utfärdade såsom grund-					\|
	fond för Allmänna Hy-poteksbanken, bokförda						\|
	inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr.....	1861 d. %	4*2 %
15	Ännu icke till inlösen före-
	tedda Trollhätte sluss-verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien
	med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 ....	1750 d. »i,	6 %
16	Årliga anslaget till H. M.
	Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . .	1815 d. »\|n	1
17	Ränta ä H. K. H. Hertigens
	af Södermanland, seder-mera Konung Carl XlII:s

;§ i 1866 års! ao O »—» o O g§ i 1867 års

| reglemente.! *-* . ^ c* c* c* co j reglemente.

	Tiden, då förbindelserna
''	blifvit utfärdade, i i
hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt
150,000 R:dr ..... Innestående fond för Göta	1778
kanals underhållande . . Dito för Södertelje kanals	1833 d. 31!u
dito..........	----
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhål-lande (utgör blott ett depositum af fordrings-handlingar)......
Dito förStrömsholms kanals
dito (dito) . ...... Brudgåfvovinster (kapital-skulden afskrifven) . . . Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld till Stockholms Borger-skaps enkhus .....
För framlidne Kommerse-
rådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommiss-innehafvares räkning de-
poneradt kapital . . j	1865 d. 110 1866 d. 19(7
Obligationer för 1867 års
inhemska lån, 6,000,000 R:dr, till godtgörande af en del af de utaf Riks-

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1872.
	Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
5 %
5 %	—	—	R:mt 140,889	—
5 % \	----	—	R:mt 45,000	—
—			—
—	——••			_
%		—	Runt 17,400	\| ——
5 %			R:mt 200,000

§ i 1867 reglemen		i \| Tiden, då ! förbindelserna blifvit \| utfärdade.	J Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1872.
rt> h * 05		1	Fonderad skuld.	! Icke fonderad skuld
! !	gälds kontoret för jern-vägsbyggnader förskjutna medel.........	'' ■ i 1867 d. 30L \| 16	5 %			R:mt 15,300	;-
i 1868 års; eglemente. i
90 "TTcSr	Obligationer för 1868 års jernvägslåu £ Sterling 1,150,000 .......	j 1868 d. %	5 %	£ St. 1,137,600	—		! i__
i 1869 års eglemente.
77 78 85 H ^ <T> _ B 3 <t o «+ s5* (D H * 05	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-konto-rets öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) . Lots- och Fyr-inrättningens reservfond....... Obligationer för 1869 års inhemska jeruvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr . .	1869 d *°\|9	5 %	—	_	R:mt 200,000 R:mt 4,000,000	—
72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1872 års \|

§ QO is		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1872. 1
St 8*'' CD i-i • CD		utfärdade.		Fonderad skuld.	j Icke fonderad skuld.)
i « atfo	slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr ....	1870 d. 30 9	5 %	R:mt 16,170,000		i i
i 1872 åra eglemente.
! 83	Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1872 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 2,830,000 R:dr .....	1872 d. 3°ls	4 %	R:mt 2,830,000

Öb

Bil. B.

Riksgälds kontorets vid 1872 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

►i O
OQ M. CO H-4 ö oo CD '' CG	Lån till:	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	;Bäntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 års slut.

34	Upsala akademis biblioteks-	1 1824 i	2 % )
	byggnad .....	( 1825 1	jemte !	Q	75,000		11,993	79
		ränta. ’		•
36	Uppförande af ett nytt läro-
1	lins för elementarläroverket i Jönköping......	1861	5 %	4 S	120,000		109.591	87

37	Uppförande af byggnader
	för elementarläroverket i Halmstad.........	1866					24,716	66
			55
55	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Calmar. . . .	1866	55	55	40,000	_	39,586	66
55	Uppförande af byggnader för
	Umeå läroverk ......	1864			25,000		24,219	4
			55
5J	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Falun . . . .	1864	55	55	40,000	—	38,742	43
55	Uppförande af byggnader för
	läroverket i Sala.....	1865	5)	f)	12,000	_	11,613	70
39 40	Uppbyggande af ny kyrka i Christinehamn...... Lidköpings stad, för ny kyr-	f 1849 1 1 1854 )	9 O/ * /O jemte ränta.	3 %	37,500	—	21,830	33
	kas uppbyggande .....	1851	6 %	4 %	24,000	—	8,714	45
41	Knäreds församling i Hal-
	lands län, för kyrkobygg-nad. , ..........	1852	55	55	24,000		12,096	6
55	Markaryds församling i Kro-
	nobergs län, för kyrkobygg-		X
	nåd . , , .........	1854	55	55	10,000	—	5,669	38
	Transport	_					308,774	37

H* U/i	—-----------------------------------------
as M* o* — B OO P o 2 05 P et- 03 o CD Q CO		Tiden, då lånet, utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 års slut.
	Transport	—-	—-	—	—	—	308,774	37
42	Waltentuna församling i
	Stockholms län, för kyrko-
	byggnad..........	1859	6 7o	4 %	20,000	—	16,311	46
43	Reparation af Linköpings
	domkyrka........	1850			30,000	—	9,189	37
V	Reparation af Wexiö dom-
	kyrka ...........	1852		y	30,000	—	12,089	99
J5	Reparation af Skara dom-
	kyrka ...........	1858	)•	v	25,000	—	17,478	3
»	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ...........	1858	V	v	22,500	—	16,520	65
	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ...........	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
44	Carlskrona städs pastorat. .	1842	5 %	3 %	18,000	—	1,414	77
45	Allmänna barnhusinrättnin-
	gen i Stockholm.....	1851	6 %	4 %	75,000	—	41,799	22
47	Staden Wenersborg, bygg-	, i
	nadslån.........	i 1837 J	V	V	225,000	—	408	96
48	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1838 års elds-
	våda...........	1838	V	V	150,000	—	1,454	11
49	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1843 års elds-
	våda...........	1843	V	3 o. 4 %	360,000	—	97,155	50
50	Staden Åmål, byggnadslån .	1846	v	4 %	45,000	—	15,057	37
52	Återuppbyggande af den år
	1847 nedbrunna del af sta-
	den Christianstad.....	1848-1850	V		150,000	—	54,066	18
53	Återuppbyggande af den.år
	1849 nedbrunna del af sta-
	den Lidköping......	1852	rt	W	63,666	—	31,100	18
	Transport Bih. till Riksd. Prof. 1878	10 Sam	1. 1 Afd.	1 Band.	-		650,820)16 8

(Riksg.-kontoets Reglemente'').


i 1866 års eglemente.		Tiden, dä lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	i Ursprungliga ; beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 års slut.
	T ransport		—	—	—	—	650,82C	16
54	Återuppbyggande af staden	J 1854 \| l 1855 j
55	Örebro.......... Återuppbyggande af staden	6 %	4 %	375,000	—	262,345	56
	Jönköping ........	1855			100,000		66,746	32
55	Återuppbyggande af staden	55	55
56	Ekesjö.......... Staden Christianstad, för ny	1857	6 o. 7 %	C-5 C	200,000		145,162	22
	tomtreglering.......	1851	7 %	4 %	20,000		2,125	20
57	Staden Lidköping, för ny
	tomtreglering.......	1854	6 %		20,000		12,036	29
	Staden Örebro, för ny tomt-		——
55
	reglering.........	55	55		37,500		23,791	53
r»	Staden Jönköping, för ny
	tomtreglering.......	1855			15,000		8,970
		5»		—	/\|
n	Staden Ekesjö, för ny tomt-
	reglering.........	1857	55		30,000		21,918	46
58	Staden Malmö, till kasern-		j .2 % \| < jemte >
	och stallbyggnader . . . .	1813-1815		32,000		8,335	17
59	Återuppförande af Conrads-		1 ränta. >
	fors bruk.........	1845	6 %	3 %	45,000		3,750	75
60	Staden Ystad, för hamn-		,2% , j jemte 1
	byggnad .........	1824		30,000		1,210	57
j;	Staden Ystad, för hamnupp-		'' ränta. ''
61	muddring......... Staden Warberg, för hamn-	1857	6 %	4 %	60,000	—	38,259	73
	anläggning........	1844	5 %	3 %	30,000		10,538	1
55	Staden Warberg, för hamn-
	anläggning........	1849	6 %	4 %	22,500		6,041	79
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-
	hamn...........	1843		3 %	37,500		22,494	85
63
Staden Christianstad, för
	hamnanläggning vid Åhus	1848	55	55	30,000		16,089	5
	Transport	— 1	- !	—	i	-I	1,300,035)	70

\ i 1866 års reglemente.		Tiden, då j lånet \| utbetalts, j	Annuitet. 1	1 Räntefot, i	Ursprungliga beloppet. j 1	Kapital-iterstodvidl872j års slut. i
	Transport i j	—		—	_	_i	1 1,300,635"	-0
63	Återstående hamnarbeten vid	1 I	\|
	Åhus samt Hernesta kanals j fullbordande m. m, ... i	1855	6 % j	4 %	30,000	j	15,772	16
67	Staden Westerås, för utvid-
	gande och förbättring af				i
	stadens hamn......	1849	i)	ii	30,ooo:		8,09251
”	Uppmuddring af hamnen och
	segelrännan vid Christine-hamn..........	1850 !	ii	33	36,000		9,721	29
i »	Anläggning af hamn vid Wad-
	stena...........	1850	»	33	48,000	—	15,421	13
68	Fullbordande af hamnbvgg-							1
	naden vid Wadstena. . .	1855	35	33	15,000	—	7,90 lj 52
33	Arboga-åns uppmuddring . .	1855	3''	33	15,000	—	7,87770
33	Upprensning och fördjupning				•		10,476	67
	af Köpings å.......	1855	33	33	20,000	—
69	Anläggning af en hamnbassin
	invid Carlstad samt en ka-nal derifrån till Kanike-						!
1	näset vid Wenern . . . .	1859	33	33	100,000	—	66,739 20 7 i
	Hamnbyggnad vid Falken-	j			1		i
	berg...........	i 1859	33	-	47,000	—	31,372 55 1 I
	Fullbordande af kamnarbe-			i				1
i 33	tena vid Strömstad . . .	i 1858	..		15,000	—	10,099	65
I 70	Hamnbyggnaden vid Färje-
I	staden i Thorslunda soc-ken på Öland......	1858	3)	33	12,85C	—	8,578	93
i 71 l	Byggande af hamn vid sta-den Grenna ....... Förbättring och utvidgning	1861 I	3*	33	37,50C	-	27,395	26
	174,98"
	af Helsingborgs hamn .	j 1862	33	33	230, OOt	)-	6
1	I Transport j —		i ~	1 —	\| !	j 1,695,072\|13

<t> M CTQ		Tiden, då lånet utbetalts.					• ......— ''
1866 årsj emente. j		Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 i års slut.
	Transport		—	i —	—		1,695,075	13
71	Hamnbyggnad vid staden	i
» . ii	Åmål...... Fortsättning af hamn- och	1 1861	6 %	4 %	8,001	—	] 6,180	44
	kanalanläggningen vid Carl-	1 1
ii	stad..... Uppmuddring af segelleden	i 1861	ii	••	70,000	_	1 51,116	23
	mellan Piteå och lastage-platseu Löfholmen samtan-läggning af en lastbrygga
5)	vid nämnda stad. . . Rottne-åns upprensning och	1861	ii	ii	26,000	-	18,978	8
	fullbordande af den påbör-jade jetéebyggnaden vid							\|
72	inloppet till nämnda å . . Slussanläggningar i Clara eif	1861	»	a	10,000		7,302	J6
73	vid Dejefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar iWermland	1856			150,000		84,527	i
Anläggning af jernväg mellan
74 \|	Christinehamn o. Sjöändan Anläggning af jernväg mel-	1849	H	ii	100,000	—	27,020	37
75	lan Nora och Ervalla . . Anläggning af jernväg från	1854	H	1 a	150,000 i	—	73,055;	86
	Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åraän-ningen.....	1852 1	1	,\ %	1 150,000 150,000		122,671	61
H	F ullbordande af samma jern-väg ........	1853 1 1855 1	0 70 3 %	± /O
76	Anläggning af jernvägen	1856 j	A %		121,671	98
J)	Wessman—Barken .... Fullbordande af sistnämnda i	1856 1 1857 j	5 %	3 %	200,000		131,969	78
	jernväg ..........J	1858	6 %	4 %	200,000		127,518	16
	Transport j	- 1	—	—	1”	-1	2,467,084)91

i i 1866 års!
reglemente. |

§ i 1866 års reglemente.	t	Tiden, då lånet utbetalts.	I Annuitet. ; 1	Räntefot,	1 ,r ,. \| Kapital- Ursprungliga Lterst0d vid 1872 bel°PPct'' års slut.
	Transport	—	1 j ;	—	—		2,467,084	31
77	Anläggning af jernväg mellan	\|
	städerna Falun och Gefle	1855 -1859	4 %	2 %	2,400,000	—	1,876,400	1
78 j	Anläggning af jernväg mel-
	lan Hudiksvall och sjöarne Dellon..........	1 1858 ) \ 1859 \|	5 %	4 %	370,000	_	308,459	43
»	Anläggning af jernväg från
	Söderhamn til! sjön Berg-viken in. in........	1858-1860			500,000	_	424,866	80
79	Anläggning af jernväg mel-							i
	lan Borås och Herrljunga	1862, 1863	5»	»	1,377,055	24	1,266,828137
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad. . .	1 1864-1866	}>		2,450,000	_	2,319,004	67
	Anläggning af jernväg mel-
	lan Helsingborg och Årup	1864, 1865	W	yy	1,100,000	—	1,038,127	44
	Anläggning af jernväg mel-
	lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba-
	nan............	1864-1866	»	yy	1,200,000	—	1,133,230	24
1	Anläggning af jernväg mel •
	lan Christianstad och Hess-
	leholms station på Södra stambanan........	1864, 1865			720,000 j		669,371	76
yy	Anläggning af jernväg mel-		n
	lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan	1864	Yi	yy	\| 434,000		402,978	17
81	Anläggning af jernväg från
	hamnen vid Köping till Ut-tersberg med grenbana till sjön Lillsvan.......	f 1864 1 \ 1865 j	7 %	y»	500,000	—	392,891	14
82	Anläggning af jernväg från
	Transport	—	—	—	i	112,299,242 94

H tO» O crq	—				----			—
1866 års lemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital- återstod vid,1872 års slut.
	Transport	—	—	—	—	—	12,299,242	94
	Herrljunga öfver Wenersborg
	till Uddevalla.......	1865—1867		4 %	3,240,000		3,137,688	82
			/o
83	Uppförande af en jernbro öf-
	ver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs '' cästeifvareeård .....		1852	6 %		20,000		8,355	60

84	Brobyggnad öfver Dalelfvcn i
	närheten af Gustafs kyrka	1853			6,000	_	3,153	9
„	Anläggning af 2:nc flottbroar
	i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dal-
	elfven och den andra öfver Lillelfven....... .		1859			10,000		7,296	70
			J)
85	Ny bro öfver Helge å vid1
	Christiaustad . .......		1858			100,000		63,441	7
86	Brobyggnad öfver Ume eif in-
	vid staden Umeå.....	1861		V	55,000	_	40,168	61
»	Brobyggnad öfver Ume eif in-
	vid staden Umeå.....	1864	8 %	5 %	20,000	_	14,262	3
87	Inlösen af landshöfdinge-		1841 j
88*i			6 %	4 %	226,500		23,603	50
	1842 j
89*	Sjösänkningar och andra vat-
143*)	tenaftappningar för odlings-			9 3 4
	företag..........	—	—	o. 5 %	—	—	1,870,626	58
90	Uppförande af byggnad åt Far-
	maceutiska institutet . . .	1862	5 %	4 7n	50,000	--	43,996	3
	Transport	— \|	—	—	—	_	17,511,834 97

*) Se vidare § 11 mom. 11, 12 i 1867 års Reglemente.

§ 41 mom. 13, 14 i 1868 b b

§ 31 mom. 7, 8 i 1869 B b

§ 27 mom. 7 i 1870 B b

§ 28 mom. 6 i 1871 » b

§ 36 mom. 9 i 1872 B >

J\|§ i 1866 års 1 reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet. 1	Räntefot, j	\| Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 års slut.
	Transport	—	—	■ —	—	_	17,511,834	97
91	Uppförande af byggnader å hä-
	radshöfdingebostället Mälby i Wester Fernebo socken af
	Westerås län...... •	18G4	5 %	—	7,000		4,200	—
92	Grundförbättringar å Alnarps
	egendom.........	1864	10 %	—	30,000,—	18,000	—
93	Segelleds öppnande från Hat-
	tefura vid Wenern till sjön	1865, 1867	5 %	3 »/„	800,000		786,314	71
94 lD
118	Utsträckning af Kinda båt-
143''	led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . . .	1865-1870			437,500	—	437,500	—
95	Jemtlands kommunikations-ak-	1864, 1865	6 % j jemte !	5 %	70,000		64,096	41
	tiebolag..........	ränta i
142	Staden Carlstad, för reglering
	af torg, gator och tomter	1867	6 °! u 10	4 %	50,000	—	47,960	—
1482)	Uppförande af ny byggnad åt Upsala elementarläroverk . Uppförande af ny byggnad åt	1867, 1868	5 %		140,000	—	140,000	—
	Westerviks elem.-läroverk .	1867, 1868	n	J)	20,000 1	•—	20,000
	Transport	—	—	—	_	_	19,029,906	q

t) Se vidare § 134 mom, 14 i 18G3 års Reglemente.

§ 11 mom. 9 i 1867 1) »

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
| 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » »

2) Jtr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

t/n cd CD 00 p OS		Tiden, då lånet	> 3 B C	w p: B et-	Ursprungliga	i ! Kapital- återstod vid 1872
3		utbetalts.		O*	beloppet.	års slut. i
pj			et-	c+
	Transpor		—	—	—	1_	19,029,906	9
148D	Uppförande af ny byggnad åt
	Wenersborgs elementarläro-verk .......	1867, 18G8	r> "/„	4 %			Af\ AAA
1432)	Kanal- och slussanläggning	TV/jUUU - !
1483)	mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland	1868, 18G9	6 %		51,200	i	48,180	86
Uppförande af ny byggnad för
''	Carlstads högre elementar-läroverk .......	1868	5 %		40,000		40,000
1484)
Förändring och tillbyggnad af
	elementarläroverks-byggna-den i Skara ........	1868, 1869			40,000 23,500		40,000
§ i 1868 års reglemente.			V
47E)	Reparation af domkyrkan i
	Carlstad.....	1869	G %		1		22,032
		11	i		85
CD B CD bO P	'' 1
? s-
	1
32	Staden Strengnäs, för ny tomt-
	reglering.......	1872	11	”	30,000	1 i	30,000
	Transport	4-	— i — 1		—i 19,250,119(80

1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom.

3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

5) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

10 i 1869 års Reglemente.

			■ - —
i 1872 sglemer		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1872 års slut.
?s-
	Transport	—	—	—	—	—	19,250,119	80
26	Jernvägsanläggning mellan stä-					66	866,666	66
	derna Carlskrona och Wexiö	1872	6 ''■/„	5 %	866,666
26	Jernvägsanläggning mellan						150,000
	Krylbo och Norberg . . . .	1872			150,000	—	—
26	Jernvägsanläggning från Sunds-
	vall till Torpshammar . . .	1872		5)	249,000	—	249,000 K----
	Summa	—	—	i _	—\| 20,515,786 46

Bth. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sami 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

Bil. C.

Uudei föregående riksdagar på Riksgälds-koutoret anvisade och före den 1 Januari
1873 icke utbetalda anslags- och lånesummor.

Ii i 1872 års J \| reglemente, \|	hi OG CD => CTQ ^ C * g 3 g “ g 3 g. O 3 re 3 g	5 \|	Riksmynt.	Summa Riksmynt.
1 4 '' 5	4 1 „	A) Anslag: a) Beviljade under 1850—1858 års rtisdag: 1 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning 2 kör fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt diplo- matarium" .....	i 1,17C 0 A	I1 2	''
” j	"i 1	3 Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier i och läraren. vid pedagogien i Avesta samt till 1 stadspedagogiernas utvidgning .	1,594	/iO 50 1		I
	i	1 °	5,220	77 j
		I b) Beviljade under 1858—1800 års riksdag:
6 i 7 !	» ,, l'' £	: För verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböcker-nas afslutande och granskning , ’l befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra \| allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för! \| Sveriges historia och offentliga förhållanden vig-j tiga skrifters och handlingars utgifning.....i	163 6,900	4 1	7,063	5
1		c) Beviljade under 1862—1803 års riksdag:
j 8 1	\| S, C *	lill understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och; Stora Kopparbergs län samt Elfdals, FryksdalsJ
	1 j	Transport!	—		12,283 82

			—
(K? i__i O	CTQ m O				Summa
a 2 g-B 3„ P> B	§ B oi CD R		Riksmynt.		Riksmynt.
(D W B	B B-S <n » B
				Transport		—	12,283	82
				och Jösse härader af Werinlands län, som afse att förminska frostländigheten .........	796j	70
8	3	4	7	Till vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl
	’			Sandbergs samlingar ..............	500:	—
	4-		8	fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . . .	2,000;
	5		9	nationalmusei-byggnadens inredning jemte an-	1
9			10	dra i sammanhang dermed erforderliga kostnader För utarbetande och utgifning genom trycket af	24,426	59		1
		en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader (förslagsanslag) .......	15,000	—	42,723	29

				d) Beviljade under 1865—1866 års riksdag:			.
10	i		11	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
				vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och				1 \|
				Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,
				som afse att förminska frostländigheten . . . .	2,200	—
10	2		12	För fortsättning och vårdande af Kamereraren C.	-
				Sandbergs historiska och kamerala samlingar . .	500	—
11		8		Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden
				Christianstad..................	io,ooo;—	12,700	_
				1 e) Beviljade vid 1S67 års riksdag:	1		j
13	1	4	13	Till uppförande af ny arkivbyggnad för Götaj			\|
				Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets 1 tomt omgifvande kaj..............	3,152
13	9	J)	14	tj „ anläggning af nya samt förbättring eller om				j
				j läggning af backiga eller eljest mindre goda vägai	•j 5,667		"i	1
13	j 3	»	n	„ understödjande af sådana myrutdikningar oel vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot	1 1			[_
	i			Transport 8,819 —	-j 67,707 11

N H.etfa CD	CD h>	W72	----- - ''" ''* -—-	-------		—----
g ™ & B toH CD H	CD C i*	>g, & B		Riksmynt.	Summa
£5 P	O B	p TJI	O B				Riksmynt.
				Transpor	8,81£	—	67,707	11
				tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals
				Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig-
				heten.............	11 QQfl
13	4	4	1(	Till löneförbättring utöfver minimilönen åt exami-	1 JL j 0 0 u
				nerade folkskolelärare ....	493
13	5		17	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-		\|
				lärare-seminarierna .......	162	13	20,804	13
				f) Beviljade vid 1868 års riksdag:
15	1	»	18	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
1				läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	OO O o
15	2		19	» understödjande af mindre hamn- och brobygg-
				nader samt upprensning af åar och farleder . .	2,000
; 15	3	n	20	„ understödjande af sådana myrutdikningar och				1
•				vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och
				Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig-! heten..........			22,116 7 \|
				1		—-
				g) Bevdjade vid 1869 års riksdag:
17	1		21	lill anläggning af nya samt förbättring eller om-
17			22	läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar	2,980
3	5)	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
				vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot-tens, Wester-Norrlands, Jamtlands, Gefleborgs och
				Transport	2,980!	1 —!	110,627 24

	H r//3 CD		-----------
1 “5,''-‘g						Summa.
g 23 p*	CD ^ p- B 3* cd g		Riksmynt.		Riksmynt.
O g" O o»B	C+- *-3 M 0) ® p
				Transport	2,980-		110,627
	1			Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län,				;
	1			som företrädesvis afse att förminska frostländig-heten......................	15,250	_
20		4	23	Till undersökningskostnader för jernvägsanlägg-
				ningar.....................	15,894	23	34,124	23
				h) Beviljade vid 1810 års riksdag:
21	1		24	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-				i
]				läggning af backiga eller eljest mindre goda				I
				vägar.......................	12,625	—		1 \|
21	2	»	25	väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina	5,000			! i
				kyrkoby i Westerbottens län..........	—
21	3		26	„ understödjande af mindre hamn- och brobygg-				1
				nader samt upprensning af åar och farleder . .	8,900	—
1 21	4	J5	27	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
				vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks-dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost-				i
	1			ländigheten...................	28,160	1	54,685	—
	I			i) Beviljade vid 1871 års riksdag:		\|
24	1	5)	2b	il Till anläggning af nya samt förbättring eller om		i ■ ✓
			i	läggning af backiga eller eljest mindre goda vägai	90,80C	—
24		„	2^	) „ understödjande af mindre hamn- och brobygg		;
				i nader samt upprensning af åar och farleder .	10,00C	>j-
				Transport: 100,800!—	-\| 199,436 47

H	t//3	-	CZ/5
0 O	CD _ CTQ 1—1 O
2	2 ^ ^				1 Summa
0 ''	R	B w M		Kiksmynt.
5- ^ p “	8 O B	ts &i ert- *■ p w	0 0 B				luksmynt. 1
				Transpor	100.80c	I >-	199,43C	47
24	5	4	3C	Till understödjande af sådana myrutdikningai
			1 1	och vattenaftappningar inom Norrbottens, We-sterbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gef-leborgs och Stora Kopparbergs län,, samt Elf-dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader Wermlands län, som företrädesvis afse att för-minska frostländigheten........	i 40,000	—
27		10		„ jernvägs anläggande mellan Wexiö och Carls-
			!	krona, 1,100,000 R:dr, deraf återstå för år	1
				1874 .................	366,666 67	507,466	67
				k) Beviljade vid J872 års riksdag:
35		4	31	Till befrämjande af tillgodogörandet af fosforförande
				lager (förslagsanslag)..........	2,000	—
36	1	4	32	anläggning af nya samt förbättring eller om-
				läggning af backiga eller eljest mindre goda
				vägar ............	150,000	—
»	2	4	33	“ väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, 106,700 E:dr, deraf under år 1873 .......	20,000
»	3	4	34	För anläggning af väg från Kangis eller Gyljens
				bruk i Öfver-Kalix socken af Norrbottens län till den punkt, der vägen från Skröfven till Gel-1 i vare kyrkoplats vidtager, 61.330 R:dr, deraf för år 1873 ..........	1 1 QQA
! »	4	4	35	,, väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrko-byar i Westerbottens län 50,000 R:dr. deraf för	1 i jOijU
				år 1873 . ...........	15,000
				Transport	198,330 —	706,903\|l4j

HJ h.60-5	H		''
Oq M O ^ CO O,	OQ >-* £* °5	0 "5				Summa
B to " 2 S	B <w CD ...	3		Riksmynt.		Riksmynt.
	B	CD ®	3
				Transport	198,330	—	706,903	14 ;
3G	5	4	36	För väganläggning mellan Åsele och Dorothea kyr-	i			1
				koby i Westerbottens län 40,600 R:dr, deraf
				för år 1873 ....................	20,000	—
	6	4	37	Till understödjande af mindre hamn- och brobygg-
				nader samt upprensning af åar och farleder . .	20,000	—
	7	4	38	För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn
				(130,000 R:dr), deraf för år 1873 ........	50,000	—
	8	4	39	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
				vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-
				bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
				och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks-
				dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland,
				som företrädesvis afse att förminska frostländig-
					60,000
37		4	40	„ undersökning af vattendragen i Norrbottens län	15,000	—
\| 40		4	41	„ återlösande af Wisby f. d. kronokalkugn . . .	60,000	—
1 41		4	42	„ understöd för mindre undervisningsanstalter för			1
				döfstumma barn..................	1,000	—	\| 424,330	—
				Summa anslag		j 1,131,233 14

H M a> OQ h-	cö» O	4 O CHJ M o	"" -----------tHBLL	—
g CJ* 5 to o .. B	g ^ e-B w (t. .. H		Kiksmynt.		Summa
P K ar a un> a».	O B	o g ® 00	O B			Riksmynt.
				B) Lån:				"
				a) bcviljadt under 1865—1866 års riksdag:
11		8		lill utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i
				Christianstad ....		_	10,000
				b) beviljadt vid 1870 års riksdag:
1 21	5	5	i	för befrämjande af utdikning och aftappning af
				sanka trakter och sjöar till beredande af odlings-företag inom rikets mellersta och södra län . .	---	—	24,400	—
				c) beviljade vid 1871 års riksdag:
24	6	5	2	För befrämjande af utdikning och aftappning af
				sanka trakter och sjöar till beredande af od-lingsföretag inom rikets mellersta och södra län	8,750	_
26		9		Till låneunderstöd för enskilda jernvägar 10,000,000
				li:dr, deraf under år 1872 lyftats 1,265,666: 66	8,734,333\|34	8,743,083	34
				d) beviljadt vid 1872 års riksdag:
36	9	5	3	För befrämjande af utdikning och aftappning af
			; 1	sanka trakter och sjöar till beredande af odlings-! företag inom rikets mellersta och södra län . .	\		100,000
1				Summa lån\| —— j \|	8,877,483)34

Bil. I).

Under 1873 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

CD iO
D

re p»

För bokostande af deras Majestäter
Konungens och Drottningens kröning
Till bestridande af kostnaderna för
Sveriges deltagande i den internationela
konst- och industriutställningen

i Wien (förslagsanslag)........

För iståndsättande af staden Ystads
genom storm skadade hamn . . . .
För d:o af staden Cimbrishamns d:o

Beviljade att utgå

d:o

Till ersättning åt Kongl. Statskontoret
för förskottsvis bestridda utgifter . .

För ordnandet af Konung Carl X\:s
till svenska staten testamenterade
konstsamlingar m. m. samt till inlösen
af Hans Mnj:ts efterlemnade boksamling
...............

Summa Runt

år 1873.

år 1874.

70,000

100,000—;

50,000
50,000j—|
28,017 08''

50,000 -

348,017 0S;

19,000

Summa

riksmynt.

70,000

100,000 —

G9,000 —
50,000|—
28,017 08

50,000 —

367,01708

Bih. till Bikscl. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksgalds-kontoretä Reglemente.)

Aflöningsstat för Eiksgälds-kontorets enifoets- och tjensteman samt

vaktbetjening.

Fjerde tjenstegraden:

1 Sekreterare hos Fullmäktige.........

1 Kommissarie .................

2 Kommissarier .................

Tredje tjenstegraden:

1 Kamererare i Boksluts-kontoret........

1 Kamererare i Revisions-kontoret.......

Andra tjenstegraden:

1 Ombudsman...................

1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . . . I

1 Notarie hos Kommissariatet......... . .

1 Kassa-bokhållare................!

1 Bokhållare i Boksluts-kontoret.........i

1 Bokhållare i d:o .........|

Första tjenstegra den:

1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition......

1 Kanslist hos Kommissariatet ..........j

1 Kammarskrifvare .....

1 Kontorsskrifvare.................i

Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å j
500 R:dr för hvardera .............

Vaktbeijening:

1 Vaktmästare........

1 Kammardräng...................|

2 Kammardrängar.............

1 Husdräng..................

1 Husdräng . . ................

Summa E:dr Rmt

Ordinarie

lön.

H400-

4,400

8.800-

3,000!-

3,000-

2,000,-

2,000-

1,000:-

1,000-

1,000;-

1,000-

hooo1-

1,500 -

075

575

1,150

575

Arfvode.

000-oooj1,
200 -

coo;-

450!.

300:—
3001—
3001—
300 —
300 —
300 —

150 —
150 —
150
150
150

150

Summa.

5.000—
5,000 —
10,000 —

3,G00|-

3,450-

2,300

2,300,

1,150

1,150''

1,500-

750 —
650 ■
1,300-625-625-

45,650-

6,400 — 1

52,050''-

För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan

ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutötver Ii:dr 2,500:

för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver ,, 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver 0.500:

och

för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 ar och
derutöfver................ 4,000.

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret,

Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt	1,417	50
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..........,.........	1,500	—
Atlidne Krigsrådet 8. G. Ehrenstams ocli hans jemväl aflidna enka Charlotta	250
Grip ensij er nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........■ • •	—
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorots kreditsedelverk, Öfver-
krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn...............	22 o	;
Summa R:dr Rmt	3,617	50’

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan,
så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflöningsstaten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050. —

Pensions-statcn vid d:o ...............• ■

äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20 Maj 181-j.

För Första Kammaren:

G. LAGERBJELKE,

n. v. Talman.

På Riksdagens vägnar:

För Andra Kammaren:

E. A SKEF,,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

välde af 1873 års Riksdag.

Ordförande f. d. Statsrådet, Kommendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Friherre Curt Gustaf af Ugglas.

Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta, vice
Ordförande.

Expeditionssekreteraren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren
af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard
Fock.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.

Professoren vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Öfverste-löjtnanten vid Fortifikationen, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl.
Norska S:t Olafs-Orden, Herr Erik Gustaf Kling ens tj erna.

Tillförordnade Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden,
vice Häradshöfdingen Herr Per Samselius.

Suppleanter:

F. d. General-majoren, Kommendören af Kong], Svärds-Orden, Riddaren af Kongl.

Norska S:t Olafs-Orden, Herr Otto Nordensvan.

Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl. Norska
S:t Olafs-Orden, Herr August Östergren.

Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Ad{ersparrc.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1873 års revision.

För Första Kammaren:

Kyrkoherden i Östra Kamp, Ledamoten af Kongl. Nordstjerue-Orden, Herr Filosofie
Doktorn Johan August Berg.

Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna.

Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden,
Herr Axel Malcolm Lindgren.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker.
Bruksegaren Herr Hugo Petrus Percival Tamm.

Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl.

Norska S:t Olafs-Orden, Herr Grefve Nils Magnus Gustaf Gyldenstolpe.

Suppleanter:

Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt.

Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf
Glason.

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard WacMmeisier.

För Andra Kammaren:

Boktryckaren, Herr Filosofie Doktorn Sven Adolf Hedlund.

Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län.
Riksdagsmannen, Herr Ivar Lyttkens från Hallands län.

Kaptenen vid Wermlands regemente, Herr Julius Manicell.

Riksdagsmannen, Herr Ola Bosson Olsson från Christianstads län.

Riksdagsmannen, Herr Jöns Pehrsson från Kronobergs län.

Suppleanter:

Läroverks-kollegan, Herr Filosofie Doktorn Olof Wikström.

Riksdagsmannen, Herr Lars Persson från Westmanlands län.

Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län.

öfver

1873 års Reglemente.*föi* RiksgÄlds-kontoret.

Ackord för Riksgälds-koutorets fordringar

Aflöning för folkskolelärare.....................

» » Justitie-ombudsmannen m.

11.....................................

» » lediga tjensters bestridande

» » Riksgälds-koutorets tjenste manna-personal

och vakt betjening

........................

Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret......

» » uppgörande af ny sådan

Afsked med pension.................................

Aktoratsarfvode .......................................

Allmänna becillningen..............................

» » uppbörden och redovisningen
af......

Allmänna Hypoteksbanken .....................

A mortissementsfonder..............................

A nmärknings m edel...................................

Anslag angående lediga tjenster ............

Arfvode för Deputerade och deras biträden
...........................

» » Fullmäktige.......................

» » Riksdagens Revisorer ......

» » Riksgälds-kontorets tjensteman
...........................

Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt............

Arkivet, Riksdags-...................................

Auktionsmedel för Kronans hus ............

Avesta pedagogi.......................................

Sid.	25.		§ 41.
»	6.		§ 4 mom. 16
»	22.		§ 34.
»	45,	46.	§§ 106, 107.
5)	23.		§ 37.
»	74.		''--
»	39,	40.	§ 94.
»	49,	50.	SS 119—121
»	31.		64.
d	25.		§ 41.
»	30.		$§ 60, 62.
»	40.		§ 97.
»	28,	31.	§§ 55, 65.
»	26,	30.	SS 47, 63.
»	46.		§ 108.
»	33.		$ 74.
»	23.		§ 36.
»	21.		§ 33.
»	24.		§§ 37, 38.
»	6.		S 4 inom. 13
	21.		§ 32.
	26.		§ 46.
D	4.		§ 4 mom. 3.

Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-konto rets

kreditiv... Sid. 27.

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kon toret

............ »

Befordring svilkor.................................... »

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbe tjente

..................... »

Begrafningslijelps-besparingar ............... »

Belåning af obligationer ....................... »

Belöning för extra arbeten..................... »

Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets
........................... »

» Justitie-ombuds mannens...... »

» Riksdagens Revisorers ...... »

Besigtningar å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus.................. »

Beskattning sväsendets förenkling, anslag

till..................... »

Beskrifning öfver statens jernvägsbygg nader.

................................ »

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
........................... »

» » förslagsanslagen............... »

» » statsanslagen i allmänhet »

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......... »

Betjeningen vid Riksgälds-kontoret......... «

Bevillning en, allmänna ........................... »

» uppbörden och redovisningen
af .............................. »

Bevillning s-förordning, utfärdande af ... »

Bibliotek, Riksdagens ........................... »

Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning
af............................. »

Boksamling, Konung Carl XV:s............... »

Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets...... »

Bonde-Ståndets Protokoll vid 1809 och

1810 års riksdag ...... »

Bo ställs sko g ar, fonden för deras indelning »

Brister i förslagsanslagen........................ »

» » Statsverkets inkomster............ »

Brobyggnader, anslag och lån till ......... »

Bätsmansrotarnes sammanförande ......... »

Carl X V:s konst- och boksamlingar......... »

Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan »
Christianstad, bidrag till läroverksbygg nad.

................................ »

46.	§	111.
23, 24, 46.		37, no.
24.	§	39.
19.	§	24.
28, 29.	§	56.
24.	§	38.
37.	§	90.
23.	§	35.
22, 38.	§§	33, 91.
37.	§	88.
4.	§	4 mom. 1, 4.
5.	§	4, mom. 10.
17.	§	18.
18.	§	22.
26.	§	48.
8, 36, 46, 48.	§§	86, 109, 116.
43—45.	§§	100—105,
25.	§	41.
30.	§§	60, 62.
41.	§	98 inom. 6.
21.	§	32.
33.	§	93.
16.	§	16.
44.	§	102.
38.	§	92.
27.	§	51.
18.	§	22.
18.	§	21.
6, 7, 8.	§	4, mom. 19, 26,
		29, 37.
19.	§	25.
16.	§	16.
14, 15.	§	9 mom. 1. § 10.
13.	§	8.

Cimbrishamns hamn................................

Dalslands kanalaktiebolag—...................

Depositionsmedel ....................................

Deputerade för låneärenden.....................

Diarium, Ombudsmannens .....................

Diplomatarium, Svenskt ........................

Dorothea och Åsele, väganläggning mellan
Döfstumma barn, uppfostringsanstalten

för..........................

Ekeskog smedlen .......................................

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens......

Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret.

........

Expedition, Fullmäktiges.......................

» Justitie-ombudsmannens ......

Expenser för Justitieombudsmannen in. fl.
Extra ordinarie tjensteman, deras antagande
..

» » » »skiljande

från Riksgälds kontoret.

........

» » » gratifikationer åt

Fegen och Kalf ven, lån för sänkning åt
Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen

Folkskoleafgiften.......................................

Folkskolelärares aflönande........................

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar,

Riksgälds-kontorets ............

Forsellön, ersättning till räntetagare för

Fosforförande berg- och jordarter.........

Frostländighet, anslag för minskning af

Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman
.................................

» granskning af riksdagsmännens
....................................

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret............

Fullmäktiges ansvarsskyldighet...............

» antal för besluts fattande

» arfvoden och resekostnads ersättningar

.....................

» befattning upphör...............

» berättelser...........................

» besluts Överklagande.........

» Deputerade för låneärenden

» frånvaro.............................

» föreskrifter ........................

Sid.	16.		§ 14.
»	3,40.	§§ 5, 95.
»	27.		§ 49.
»	33.		§ 74.
»	87.		§ 87.
»	4.		§ 4 mom. 2.
X)	8.		§ 4 mom. 36.
))	8.		§ 4 mom. 42.
))	27.		§ 50.
))	22.		1 35.
»	24,	45.	§§ 40, 106.
	43.		§ 101.
))	22,	23.	§§ 34, 35.
»	23.		§ 35.
»	46.		§ 110.
»	48.		§ 117.
»	24.		§ 38.
w	3.		§ 3.
»	22.		§ 34.
))	25.		§ 43.
»	6.		§ 4 inom. 16.
))	6.		§ 4 mom. 17.
))	2,	3.	§ 3.
»	18,	19.	§ 23.
»	8.		§ 4 mom. 31.
))	4,	5, 6, 7, 8.	§ 4 mom. 6, 11 20, 22, 27, 30,
»	23.		§ 37 mom. 1.
»	43.		§ 99.
))	76.		----
»	34.		§ 75.
»	35,	41.	§§ 81, 98.
))	23.		§ 36.
»	32,	33.	§ 72.
»	37.		§ 90.
»	36.		§ 86.
))	33.		§ 74.
»	54,	35.	§§ 79, 80.
))	6.		§ 85.

Fullmäktiges förfall........;....................... Sid. 34, 35.

» ‘ kansligöromål ..................... » 43.

» komplettering .................... » 32.

» omröstningar ..................... » 35.

» Ordförande ........................ ® 32.

» protokoller........................... 34.

» rådfrågningar hos Reviso rerne.

................................ » 34.

» sammankomster.................. » 34 3b.

» sammanträden................... » 34.

» sessionsdagar ..................... » 34.

>, ställande till ansvar............ » 34.

» Suppleanter ........................ » 76.

s » deras inträdande » 32, 33.

» särskilda uppdrag............... » 37.

« tjenstledighet .................... » 34.

» åligganden........................... ° 33.

Furusjön i Jönköpings län, lan till......... » 2.

Förfall, Fullmäktiges .............................. » 34, 3d.

Förräntning af Kiksgälds-kontorets kontanta
tillgång..................... » 28.

Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret
för................................. w 1^.

Förslag till lediga tjensters återbesättande
....................................... " 46.

Förslagsanslag enligt riksstaten............... »

Gefle och Upsala, jernväg emellan......... » 14.

Gellivara kgrkoplats, väg till.................. * ®.

Granskning af Kommissariatets proto koller

och anteckningsböcker
.......................... » 37.

Granskning af riksdagsmäns tullmakter » 42.

» ‘ » Riksgälds-kontorets räkenskaper.
................. » 31, 44.

Gratifikationer till betjeningen vid Riks gäldskontoret.

................. » 24.

Gyljens bruk, väganläggning från............ » 8.

Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ...........• » 6.

Göta kanal-direktion, val till ledamot al » 41.

Hamnanläqqninqar, föreskrifter rörande

bidragen till......... » 9—13, 11.

Hamnbyggnader...................................... ” 7> 8, 16.

Hattefura och Stora Lee, segelled emellan.
......................................... » 3.

Helgeandsholmens ordnande.................... » 41.

Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för » 4.

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för ............ ,J (>•

Honorarier, Fullmäktiges ....................... » 23.

Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami, 1 Afd. 2

(Riksg.-kontorets Reglementei.

§§ 79, 80.

§ 101.

§ 72.

§ 83.

§ 68.

§ 77.

§ 76.

§§ 77 86.

§§■ 77, 78.

§ 77.

§ 75.

§§ 69, 70, 72.

§ 87.

I 79.

§ 73.

§ 3.

§§ 79, 80.

§ 56

5 15.

§ 109.

§ 22.

§ 9 mom. 3.

\ 4 mom. 34.

S 87.

§ 99.

§§ 65, 102.

§ 38.

§ 4 inom. 34.

§ 4 mom. 13.

§ 98 mom. d.

§§ 6, 7, 17.

§ 4 mom. 19, 26, 29,
37, 38. §§ 13, 14.

§ 3.

. § 98.

§ 4 mom. 5.

§ 4 mom. 13.

§ 3l -

Band.

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ............

Hus, kronans i städerna .......................

» Riksdagens.......................................

» Riksgälds-kontorets ........................

Hypoteksbanken, allmänna ....................

Indrifningsarfvoden,.................................

Industri-utställningen i Wien..................

Inkomster, Statsverkets, brist uti............

» Riksgälds-kontorets ...............

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
.................................

Inventarier i Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus..................

Inventering af låne- och säkerhetshand lingar.

................................

Jernvågar, enskilda, statsbidrag till ......

Jernväg sanläggningar, undersöknings kostnader

för..................

» bolag för utförande af...

Jernväg sbyggnader, teknisk-ekonomisk

beskrifning öfver
Jordeböckernas afslutande och granskning

Justitie-ombudsmannens aflöning ............

» embetsresor ............

» insättande i embetet

Ealfven och Fegen, lån för sänkning af
Kameralväsendet, anteckningar rörande...

Kangis, väganläggning från .....................

Kansliets, Kongl., registratur ..................

Kild och Ludvika, jernväg emellan.........

Kinda kanalaktiebolag, revision af.........

Kommissariat, Riksgälds-kontorets .........

» dess protokoller och anteckningsböcker.
........

» » utlåtanden..................

Konstitutions-Utskottets handlingar vid
1809 års Riksdag

Konstitutorial för tjenstemännen ............

Konst- och Industriutställningen i Wien

Konstsamling ar, Konung Carl XV:s.........

Kontors-expenser ....................................

Konung Carl XV:s konst- och boksamlingar.
.........................

Konungens ombud....................................

Kortstämpel-afgiften.................................

Kreditiv för infallande krig.....................

» » rikets försvar eller andra

vigtiga ändamål ..............

Sid. 31.	§ 65.
»	26.	§ 46.
»	21, 37.	§§ 36, 88, 89.
))	21, 37.	§§ 36, 88.
»	40.	§ 97.
))	31.	§ 64.
))	15, 16.	§ 12.
»	17, 18.	§§ 19-22.
»	25—29.	§§ 41—59.
»	44, 45.	§ 105.
»	21, 37, 39.	§§ 21, 88, 93.
»	37.	§87.
»	13, 14, 15.	§§ 9, 10.
))	7.	§ 4 mom. 23.
	40.	§ 96.
»	5.	§ 4 mom. 10.
»	4.	§ 4 mom. 1, 4.
	22.	§ 34.
»	22.	§ 35.
»	41.	§ 98 mom. c
»	3.	§ 3.
»	5.	§ 4 mom. 8, 12,
»	8.	§ 4 mom. 34.
»	5.	§ 4 mom. 8.
»	14.	§ 9 mom. 5.
»	40.	§ 95.
»	43.	§ 102.
»	37.	§ 87.
»	35, 36.	§ 84.
	38.	§ 92.
» i	39,40, 45.	§§ 94, 106.
»	15, 16.	§ 12.
»	16.	$ 16.
»	21.	§ 31.
»	16.	§ 16.
»	35.	§ 81.
))	25, 31.	§§ 44, 61.
»	19, 20.	§§ 26, 28.
»	20.	§§ 27, 28.

Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Banken Sid,

Krylbo och Norberg, jernväg emellan ... »

Kröning skostnader.................................... »

Kukkola byamän, lån till ........................ »

Köpeskilling för kronohemman ............... »

Landtrånteriernas depositionsmedel......... »

» månadsförslag ......... »

Landtråntmåstarnes remisslage............... »

Lediglieter bland Fullmäktige.................. »

Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken »

» angående förslags-anslagen ......... »

» » Statsverkets öfverskott »

Liqvidationsfonder.................................... »

Ludvika och Kild, jernväg emellan......... >3

Lycksele och Wilhelmina, väganläggning

emellan ............... »

Läroverksbyggnad, anslag och lån till ... »

Mala och Norsjö, väg emellan............... »

Mindre kreditivet .................................... »

Missväxter, behöfvandes undsättning vid »

Museum, national-, inredning af ............ »

Myntsort, den i reglementet begagnade »
Myrutdikningar för minskande af frost ländighet.

....................... »

Månadsförslag, Landtränteriernas ......... »

National-musei-byggnadens inredning...... »

Norberg och Krylbo, jernväg emellan...... »

Norrbottens vattendrag, undersökning af »
Norsjö och Mala, väganläggning mellan »

Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till...... »

Nådår sbesparingar.................................... »

Obligationer, belåning af ........................ »

» Riksgälds-kontorets............ »

Observations-arfvode................................. »

Observationsmedel .................................... »

Odling sföretag, anslag och lån för beredande
af........................... »

» föreskrifter rörande dessa

anslag och lån............ »

Ombud, Konungens ................................. »

Ombudsman, Riksgälds-kontorets............ »

Omröstningar, Fullmäktiges..................... »

Ordförande hos Fullmäktige ..... »

vice, » »

Pedagogier, anslag till ........................... »

29.	§ 57.
14.	S 9 mom. 2.
15.	§ 11-
3.	§ 3.
26.	§ 45.
27.	§ 49.
30.	§ 62.
30, 31.	§ 63.
32.	§ 69.
31, 32.	§ 67.
18.	§ 22.
26.	§ 48.
28, 31.	§§ 55, 65.
14.	§ 9 mom. 5.
8.	§ 4 mom. 33.
13.	§ 8.
8.	§ 4 mom. 35.
19, 20, 28.	§§ 27, 28, 53, 81.
27, 28.	§§ 52, 53.
5.	§ 4 mom. 9.
50.	§ 122.
5, 6, 7, 8.	§ 4 mom. 6, 11,	15,
	20, 22, 27, 30,	39.
30.	§ 62.
5.	§ 4 mom. 9.
14.	§ 9 mom. 2.
8.	§ 4 mom. 40.
8.	§ 4 mom. 35.
2.	§ 3.
19.	§ 24.
28, 29.	§ 56.
1, 28, 29.	§§ 2, 54, 55, 58.
31.	§ 64.
26, 30, 31.	§§ 47, 63, 64.
4, 5, 6, 7, 8, 9.	S 4 mom. 6, 11,	15,
	20, 22, 27, 30,	39.
	§ 5.
9—13.	§§ 6, 7.
35.	§ 82.
44.	§ 103.
35.	§ 83.
32.	§ 68.
32.	§ 68.
4.	§ 4 mom. 3.

Pensionsgr under för Riksgälds-kontorets

tjensteman och vaktbetjening Sid. 49. §§ 118—121.

Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret ...... » 75. --

Protokoller, Fullmäktiges ........................ » 34. § 77.

» Riksdagens, papper till tryckning
af..............................

Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets.
...................................

Reglering af förvaltningsbestyren och
tjenstegöromålen vid Riks gäldskontoret

....................

Reglementariska stadganden, äldre,.........

Remisslage................................................

Resekostnads-ersättning för Riksdagens

Revisorer.........

Resekostnads-ersättning för Fullmäktige
» » Justitie-om budsmannen Restantier

................................................

Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets ...

Revisionsko stnader....................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision
...............

» » traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelse ...........................

Riksbanken, kreditiv å ...........................

Riksbankens försträckningar till 1808—
1809 års krigskostnader ...

Riksdagens hus ......................................

Riksdagsbiblioteket .................................

Riksdagshuset ..........................................

» angående uppförande af ett

nytt.................................

Riksdag skostnader....................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet

förstås .................................

Riksgälds-kontorets betjening..................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån ...............

» Fullmäktige..............

» föremål .....................

„ förvaltning ...............

» hufvudbok ...............

»	39.	§ 93.
»	5.	§ 4 mom. 8.
»	39, 40.	§ 94.
))	50.	§ 123.
»	30, 31.	§ 63.
»	21.	§ 33.
»	23.	§ 36.
»	22.	§ 35.
))	25.	§ 42, 43.
»	44.	§ 102.
»	20.	§ 30.
»	77.	--.
»	21.	§ 33.
»)	22.	§§ 33, 91.
»	29.	§ 57.
))	2.	§ 2.
»	37''.	§ 88, 89.
))	21.	§ 32.
))	21, 37.	§§ 36, 88, 89.
»	41.	§ 98.
»	20.	§ 30.
))	41.	§ 98 mom. a.
»	50.	§ 122.
»	43—45.	§§ 100—105.
))	24, 45.	§§ 40, 106.
»	2, 3.	§ 3.
»	76.
	1.	§ 1-
	32, 33.	§§ 68, 71.
»	31.	$ 65.
	21, 37.	§§ 31, 88.

Riksgälds-kontorets inkomster och särskil »

da tillgångar......... Sid.

» kreditiv å Banken ... »

» obligationer............... »

» rättegångs- ochutsök nings-ärenden.

....... »

» skulder ..................... »

» Styrelse..................... »

» tjenstemanna-personal »

rt upplåning.................. »

» utgifter..................... »

» vaktbetjening............ »

Riksgälds sedlar, inlösen af..................... »

Riksregistraturet, komplettering af......... »

Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande

af.................... »

Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer »

Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ......... »

„ » utdrag af »

Rånte- och amortissements-fonder .........

Räntebärande pappers belånande............

Räntegifvares befriande från forsellön ...

Sammankomster, Fullmäktiges ..............

» Fullmäktiges i Banken

och Riksgälds-kontoret

gemensamma...............

Sandbergs, C., kameral-samlingar .........

Sessionsdagar, Fullmäktiges.....................

Sjöaftappning ar......................................

» vilkor för statsbidrag till

Skatteköpeskillingar ............ ...................

Skog splantering skassan..............................

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof........................

Skr äfven, väganläggning till ..................

Skulder, Riksgälds-kontorets ..................

Spelkort, stämpelafgiften för ...... ...........

Stadgatiden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter........................

» äldre, rörande Riksgälds kontoret.

.............................

Stadspedagogier, anslag till.....................

Stat,- aflönings-, för Riksgälds-kontoret
Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret
Statens jernvägsbyggnader, beskrifning

öfver.........

Statsfyllnadssumman ..............................

25-29.	§§ 41-59.
29.	§ 57.
1, 2.	§ 2.
44.	§ 103.
1.	§ 2.
32—34.	§§ 68-76.
43- 45.	Il 100—105.
28, 29.	54, 58.
3—25.	§§ 4-40.
44.	§ 104.
2.	§ 2.
5.	§ 4 mom. 8.
19.	§ 25.
34.	§ 76.
31.	§ 05.
31.	§ 66.
28, 31.	§§ 55, 65.
28, 29.	§ 56.
18, 19.	§ 23.
34—36.	§§ 77-86.
41.	§ 98.
5.	5 4 mom. 8, 12.
34.	§ 77.
4—9.	§ 4, inom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. § 5.
9—13.	§§ 6, 7.
26.	§ 45.
27.	§ 51.
39.	§ 93.
8.	S 4, mom. 34.
1, 2.	§ 2.
25, 30.	§§ 44, 61.
17.	§ 18-
50.	§ 123.
4.	§ 4 mom. 3.
74.	—
75.	—
5.	§ 4 mom. 10.
17.	§§ 19, 20.

Statsinkomsterna, brister i .....................	Sid.	18.	§ 21.
» öfverskott å ...............		26.	1 48.
Statslånefonden .......................................	»	29.	$ 59.
Statslån för jernvägsbyggnader..............	»	28.	$ 54.
Statsobligationer, fonderade................... Statsreglering en, dermed gemenskap egande		28.	§ 54.
utgifter.................. Statsutgifter, extra eller tillfälliga, bevil-jade vid 1856—1858 års	»	17—19.	§§ 19—25
riksdag ........................... » dito vid 1859 och 1860	»	4.	§ 4 A.)
års riksdag.................. » dito vid 1862 och 1863	»	4.	§ 4 B.)
års riksdag.................. » dito vid 1865 och 1866	»	4-5.	§ 4 C.)

års riksdag.................. » 5.

» dito vid 1867 års riksdag » 6.

» dito vid 1868 års riksdag » 6.

» dito vid 1869 års riksdag » 6, 7.

» dito vid 1870 års riksdag » 7.

» dito vid 1871 års riksdag » 7.

» dito vid 1872 års riksdag » 8.

» dito vid 1873 års riksdag » 15—17.

» allmänna stadganden rö -

rande ........................... » 17.

Statsverkets besparingar och öfverskott... » 26.

» förslagsanslag........................ » 18.

» inkomster, brister uti ......... » 18.

» liqvider med Riksgälds-kon toret

..............;.................. » 18, 26, 31.

Stensjön i Jönköpings län, lån till......... » 2.

Stora Lee och Hattefura, segelled mellan » 3.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning .................. b 40.

Stämpelafgift för spelkort........................ » 25, 30.

Större kreditivet....................................... » 19.

Sundsvall och Torpshammar, jernväg

emellan................................. » 14.

Suppleanter för Fullmäktige..................... » 76.

» deras inträdande.................. » 32.

» för Revisorerne..................... » 77.

Suspensioner............................................ » 47( 48,

Svenskt diplomatarium ........................... » 4.

Sveriges historia, vigtiga handlingar för » 4.

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggna der.

............................. » 5.

Telegrafverket, förskott till ..................... » 20.

§ 4 D.)

§ 4 E.)

§ 4 F.)

§ 4 G.)

§ 4 H.)

§ 4 I.)

§ 4 K.)

§ H-16-

§ 18.

I 48.

§ 22.

§ 21.

§§ 22, 48, 67.
§ 3.

§ 3.

§ 95.

§§ 44. 61.

§ 26.

§ 9 mom. 4,

§§ 69, 70.

§§ 112, 113, 115.
§ 4, mom. 2.

§ 4, inom. 5.

§ 4, mom. 10.
§ 29.

Testamentsbevillningen, arfvode för.........

Tjen ste försummelser .................................

Tjenstegörornålens reglering.....................

Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret.........

» » » aflöning för

» » »pensioneringaf

Tjenster, lediga, bestridande af...............

» återbesättande af.....................

Tjenstgöringsordning .............................

''Jjenstg öring spenning ar ..........................

Tjenstledighet för tjenstemännen och vakt betjeningen

..................

o Fullmäktige.................

Tilläggsbevillning ....................................

T fur hen m. fl. vattendrag i Jönköpings län
7 orpshammar och Sundsvall, jernväg

emellan..........................

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ...
Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser.
.................

Tryckning af bihanget till Riksdagens

protokoll..........................

» » Bondeståndets protokoll

och Konstitutionsutskottets
handlingar vid 1809

års Riksdag.....................

» » Revisorernes berättelser

Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens

berättelser..............

Trädgårdsskötselns befrämjande ............

Understöd för Riksgälds-kontorcts tjen stemäns

sterbhus ..................

Undersöhiingskostnader för jernvägsan läggningar.

........

Undsättningsmedel vid missväxter .........

Upphörden och redovisningen af Riks gälds-kontorets

medel ......

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda...........

Uppfostringsanstalter för döfstumma barn
Upplåning för Riksgälds-kontorets räk .

ning .......................................

Upprensning af vattendrag i Norrbotten

Upsala och Gefle, jernväg emellan .........

Utbetalningar, allmänna stadganden rörande
.............................

Utdikningar och aftappningar af myrar

i norra länen

Sid.	30.		§ 60.
»	47,	48.	§§ 112—117,
»	39,	40.	§ 94.
»	43,	44.	§§ 101—103.
))	23.		§ 37.
))	49,	50.	§§ 118—121.
))	45,	46.	§§ 106, 107.
))	46,	47.	§§ 108, 109, 111
))	44.		§ 105.
»	23.		§ 37, mom. 1.
))	46.		§ 107.
»	34,	35.	§§ 79, 80.
	25.		§ 42.
»	2,		§ 3.
»	14.		S 9, mom. 4.
	21.		§ 33.
»	23.		§ 35.
»	39.		§ 93.

»	38.		§ 92.
»	22,	38.	§§ 33, 91.
))	23.		§ 35.
»	6.		§ 4, mom. 17.
»	24.		§ 39.
»	7.		§ 4, mom. 23,
))	27,	28.	§§ 52, 53.
»	30,	31.	§§ 60-67.
»	37-	-43.	§§ 87-99.
»	8.		§ 4, mom. 42.
»	28,	29.	§§ 54, 58.
»	8.		§ 4, mom. 40.
»	14.		§ 9 mom. 3.
	17.		§ 18.
»	4,	OS po	§ 4, mom. 6,

20, 22, 27, 30, 39

Utdikninqar och aftappningar i rikets

öfriga delar........... Sid. 9. § ö -

Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper
.................................... »

Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. »

Utlåtanden, Kommissariatets .................. »

Utställning, internationel i Wien........... »

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens... »

» Riksgälds-kontorets ......... »

Vaktbetjeningens pensionerande............... »

» tjensteförsummelser...... »

Varningar för tjensteförsummelser ...... >>

Vattenaftappning ar, anslag och lån för »

» i norra länen ............ »

» i öfriga delar af riket »

» allmänna föreskrifter

rörande dertill beviljade
statsbidrag......... »

Vattendragen i Norrbotten, undersökning

af................................... »

Wesan, sjöaftappning, lån till ............... »

Wexiö och Carlskrona, jernväg mellan... »
Wien, konst- och industriutställningen

derstädes................................. »

Wilhelmina och Asele, väganläggning

mellan......... »

Wilhelmina och Lycksele väganläggning

mellan ......

Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten
.......................................

» för lönetillökningen vid Riksgäldskontor.
..........................

Wisby, vågbrytaren vid...........................

Wisby kronokalkuyn, dess inlösande ......

Vågbrytaren utanför Wisby.....................

Väg anläggning ar och väg förbättring ar,

anslag till...............

» allmänna föreskrifter

rörande dessa anslag

Ystads hamn.............................................

Åsele och Wilhelmina, väganläggning

mellan.........

» » Dorothea väganläggning

mellan.....

Öfverskott, Statsverkets ..........................

31.	§ 66.
3—25.	Sij 4—40.
35-36.	§ 84.
15, 16.	§ 12.
22.	§ 34.
44.	§ 104.
47—49.	§§ 112—121.
48.	§ H5.
47.	§ 112.
5, 6, 7, 8, 9.	§ 4 mom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. § 5.
4, i, 6, 7, 8.	§ 4 mom. 6, 11, 15, '' 20, 22, 27, 30, 39.
9.	§ 5.
9—13.	§§ 6, 7.
8.	§ 4 inom. 40.
3.	§ 3.
14, 15.	§ ‘.t mom. 1, § 10.
15, 16.	§ 12.
7.	§ 4 mom. 25.
8.	§ 4 mom. 33.
9—13, 17.	§§ 6, 7, 17, 22.
23.	§ 37.
8.	§ 4 mom. 38.
8.	§ 4 mom. 41.
8.	§ 4 mom. 38.
5, 6, 7, 8.	§ 4 mom. 14, 18, 21, 24, 25, 28, 32—36.
10—13.	§ 7.
16.	§ 13.
7.	§ 4 inom. 25.
8.	§ 4 inom. 36.
26.	§ 48.