utfärdadt vid slutet af 1871 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1871 års riksdag.

STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1871,

Innehllls-förteckning.

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

„ skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

„ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar §§ 4—26.

„ „ anvisade vid innevarande riksdag §§ 27—37.

Statsfyllnadssuannan jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter
§§ 38—44.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 45 — 48.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisidnskostnåder, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 49—60.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 61—82.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 83—90,
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 91— 99.

Fullmäktiges sammankomster §§ 100—109.

„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 110—120.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 121—126.

Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 127—132.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 133—138.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 139 — 142.

Allmänna bestämmelser §§ 143, 144.

Biksgälds-kontoret har till föremål:

d) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets^Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och
inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig!
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af Bilcsgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifva, höra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen
medgifvit:

a) att till innehafvare!! ställd obligation må, då derom hos kommissariatet
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes
hand vara gällande; samt, derest egafen sedermera det önskar, ånyo kunna göras
gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga
anteckningar å sjelfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådan! icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer
och räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgande»»

i lånekontrakterna böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som
kontraktsenligt skola ombesörja donna inlösen; samt

c) att då s. k. Riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige
ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets
medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om b vilkas belopp och beskaffenhet
kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3-

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å
hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de
förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867
års riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning
af sjöarne Tjurken, Näfvelssjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag
inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 lhdr blifvit medgifven, att den stadgade
ränteinbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först
efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret
utbekommits; likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren
för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas
och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års
början till och med 1870 års slut samt derefter -årligen inbetalas åtta procent å
den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det
efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning
derå; och har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands hanalaMiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande från Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgälds-kontoret utgifva lån å 800,000 R:dr.

Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.

l:o. Vid 1871 års början återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne
vid föregående riksdagar.

A) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljad! och ännu innestående anslag.

§ 4-

Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och
sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande
och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen
femhundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad, i egenskap
af anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande
utbetalas; varande nämnda stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor
för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865 och 1866 års riksdag föreskrifvit,
ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870.

B) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke ut
bekommits.

§ 5.

Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det
till Kong!. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten
af besluten om beskattning sväsendets förenkling och för påskyndande af arbetena
vid de nya jordeböckernas afsittande och granskning, bör i mån af behof
utbetalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit.

§ 6.

Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Eiks-statens Åttonde
Hufvudtitel, skola fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas samt i den ordning
eller på det sätt, som åf Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas,
nemligen:

l:o Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860
års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
af arbetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas
dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och
dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda
kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten
tillhanda;

2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda
riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid sladspeäagogier
och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der
undervisningen vunnit en högre grad af utveckling.

C) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag.

§ 7.

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf deri vid förenämnda
riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet
samt de nya jordeböckernas afsittande och granskning till Kong], Maj:ts
disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på
det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.

§ 8.

Återstoden, Sjutusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvannämnda
riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf
äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall
fortfarande, i män af behof, tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af
Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven.

D) Under 1862 och 1863 . års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke utbetalda statsutgifter.

§ 9.

Hvad hittills icke utbekommits utaf nedannämnda, under 1862—1863 års
riksdag beviljade statsbidrag skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvartill
uraktlåtet fullgörande af de för dessa statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas,
i den mån vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, enligt de med hänsigt
till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade föreskrifter,
äro berättigade dessa medel utbekomma:

1 :o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af en
dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler;

2:o Åttatusen tvåhundra åttatiofyra Riksdaler 12 öre utaf den summa 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myrutdikningar och våttenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbotiens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader i Wer mlands län,

som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant
understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande
enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande
kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för
arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla
de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med
statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses
vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
.till vederbörande utbetalas.

§ 10.

Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk
beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader, och
till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag
af Tio tusen Riksdaler, samt Rikets Ständer vid nästpåföljde riksdag
mcdgifvit, att hvad utöfver berörda, år 1865 lyftade belopp ytterligare kan
finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån
af behof, lyftas, dock under förutsättning att hvad som genom framdeles skeende
försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta till
Riksgälds-kontoret levereras; så har Riksdagen beslutat, att, så snart kostnaderna
för utgifvande af ifrågavarande beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra
stambanorna, blifvit af detta anslag bestridda, och hvilka kostnader för beskrifningen
öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga Femtontusen Riksdaler, berörda förslagsanslag
skall indragas, så att derutöfver någon vidare utbetalning af medel utaf
samma anslag icke må ega rum.

§ IL

Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufvudtitel beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas,
nemligen:

l:o Tio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom
mjöl- och såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren
Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler
under hvardera af åren 1864, 1865 och 1866.

§ 12.

Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel,
utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts disposition
på Eiksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp böra af Riksgälds-kontoret fortfarande
tillhandahållas, nemligen:

l:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur, till
och med år 1856;

2:o Tretio tusen Riksdaler utaf den för uppförande invid Göteborg af nytt
hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade
summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade
medel.

8 13.

Återstående beloppet, Tjugusju tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre,
utaf den för Nationahnusei-bgggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed
erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878
Riksdaler 35 öre, skall i man af behof i föreskrifven ordning utgifvas.

E) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke bestridda statsutgifter.

§ 14.

Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola
följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

l:o Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i
mån af behof utgå;

2:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler, till anskaffande
af ett positions- och belägrings-ariilleri om 15 refflade tackjernskanoner med
tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867;

3:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag åt
20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder;

4:o Fyra tusen etthundra Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som
vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Majrts disposition, för år 1867
användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wcster-Norrlands,
Jendlands, Gtfleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,

Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall
iår öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade
kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller
enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras,
utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgraivar och
andra för ändamålets vinnande utförda arbete», som med statsbidrag blifvit underbädda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas;

5:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kameroraren
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala, samlingar, att för
år 1807 bemäld» Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt föreskrifva;

6:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867;

7:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000
Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid
folkskolelärare-seminarierna;

8:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden.

Såsom bidrag till utvidgande af elementarlärovcrksbyggnaden i Christianstad
hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjuga
tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler, samt deraf
till Kongl. Majits disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler
och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör
aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages,
under fem ars tid fatt utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga
belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af
hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det ogul dna kapitalet samt
det överskjutande beloppet kommen att såsom kapitalal betalning å lånesum man afgå,
intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,
samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden
till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

Bih. till Biksd. Prot. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2

15.

(Riksg.-konlortig Reglemente )

§ 16.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865
och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontörel anvisade för väganläggningar
och väg förbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, le anal er och andra
vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra v uttenaftappning sfer etag,
skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande, som uti § 18 af detta reglemente finnas intagna, så vidt
icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslagsoch
lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag
och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för
hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade
sednast under loppet af år 186?

F) Under 1867 års riksdag på Biksgälds-kontoret anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 17.

Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehof veu
icke hänförliga anslags- och lånesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas
i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd,
nemligen: ,

1:0 Tretusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24, lo2 Riks daler,

som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvit ka, till
följd åt Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas
för uppförande af eu ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande åt den

hofrätts-husets tomt omgörande kaj;

2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök;

3:o Tretiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positions och

belägringsartilleri;

4:o Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler;

5:o Tretiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning
af lämplig skjutbana för grufva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervatten sminor;

6:o Åtta tusen sexhundratvå Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget
150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kong!. Maj:t finner
medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

7:o Ett tusen femhundra Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget
af 20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt
upprensningar af åar och farleder;

8:o Sjuttontusen niohundratio Riksdaler utaf det anslag å 120,000 Riksdaler,
som för år 1868 beviljats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet
utgå till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jcmllands, Gefleborqs
och Stora Kopparbergs län, samt Elfclals, Fr gles dals, Jösse och Nordmarks
hålåder i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländighe.ten;
dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af
den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med
förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egen de Kong!. Maj:t att
i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon
del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

9:o Sexhundra fyratiotre Riksdaler utaf det vid 1867 års riksdag beviljade
anslag å 30,000 Riksdaler att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt
examinerade folkskolelärare; samt

10:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget 3,000 Riksdaler till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna;

varande derjemte medgifvet, att besparingarna å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras.

§ 18.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende
på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontor
et anvisade för v äg a ulliggnin g a r och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftapptiingsföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och
föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af
Riksdagen fastställda; liv il k a föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,
iakttagas samt lända till efterrättelse:

l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga
fastställelse.

2:o Då arbetsföretaget afser vägförbättring, vaganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar höra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda utgifter
få icke förhöjas, med mindre Kong!. Maj:t, på grund af särskild! förekommande
omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,
af Kong], Maj:t fastställd procent utaf do till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, af Kongl. Magt likaledes bestämd andel utaf de utgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde,
bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda
arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kong], Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande
direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd
tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse
om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemäld a styrelse uppgjorda formulär,
afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed egen gemenskap.

6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyfta de statsmedlens
återbäring i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl.
Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana myndigheter, hvilka Kongl.
Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kali i allmänhet
icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjad t, hvarefter utan filterbetalningsskyldighet
anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fort -

gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild t blifvit
bestämda, antingen af Kong!. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Mnj:t le in nåd t bemyndigande; hörande, så vida
icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!'' skäligt annorlunda
förordna, någon de! af sådant anslag i Riksgälds-koutoret innestå, intilldess
arbetet är vederbörligen utsy nåd t och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga
handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående liden för
lånets utbekommande blifvit meddelad.

8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från Riksgälds-koutoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet,
som fatt sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan
större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-koutoret
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Majd godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras;

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

rf) då statsbidraget skall utgå såsom lån, eu till Riksgälds-koutoret eller ordres
ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för
vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar,
intilldess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845
och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen
skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på
föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens
uppfyllande.

9:o De hane- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till
Riksgälds-koutoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård ; dock skola sådana handlingar,
som vederbörande em betsmyndigheter kunna blifva, i behof att begagna, till
dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skeft
från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd
med detsamma!- utförande, icke blifvit fullborda''!! inom derför bestämd tid, ankommer
på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt
återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgälds-koutoret
inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen,
till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfver -

lemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras, Iullmäktige
höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.

ll:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den män Kongl. Maj:t pröfvar
skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant
tillskott eller med mai spalier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t
att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o De arbetsförslag, för b vilkas utförande allmänna medel under 1867 års
riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet åt 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.

14:o För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller
andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp tran slutet af det år, hvarunder
lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekomma, årligen erläggas åtta
procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter tern förbund
ra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.

lu:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de
fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år,
hvarunder lånemedlen utbekom mi Is, erläggas sex procent af hela den lyftade lanesumman,
hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild ätlig
rättteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen
intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid,
som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, för hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid,
är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex
procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag
eller lån föranledas lör Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas ellei godtgöra
utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift
derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadgande! blifvit i underdånighet anmälda, bär Riksdagen
anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om
de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sadana löiändilagar

uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas
fortgång kunna varda medgifna.

G) Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 19.

Utaf de för väg anläggningar och väg för bättring ar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
vid 1868 års riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag böra nedanstående vid detta års början
innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o Återstoden, Nittontusen sjuhundra Riksdaler, utaf det vid förenämnda
riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga, eller eljest mindre goda vägar;

2:o Tretusen femhundra Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt ''upprensning af åar och farleder;

3:o Till staden Ystad, återstoden, Tretusen Riksdaler, utaf det staden
vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetala ngsskyldighet tillförsäkrade anslag
af 63,000 Riksdaler för utvidgande a,f hamnen vid, nämnda stad;

4:o Återstoden, Fyratiotvåtuscn trehundrasjutiofyra Riksdaler, af det till
Kong!. Maj:ts disposition beviljade belopp 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wfinnlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;
dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid
med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för
all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; agande Kong!. Maj:t
att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att
någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

5:o Sextusenfemhundra Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition för
för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr
tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild t anvisade
belopp af 200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring
af vägar och andra kommunikationsanstalter.

§ 20.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra. tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 18 här ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande!) äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i inom. 13 af sistberörda § iakttagas,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.

H) Under 1869 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 21.

Utaf nedanstående för v äg anläggning ar och v ägförh ättling ar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkninga>- och
andra vattenaftappningsföretag vid 1869 års riksdag beviljade och till Kong!.
Maj:ts disposition anvisade statsbidrag skola följande, vid detta års början innestående
belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

1 :o Tretiosjutusen niohundra åttio Riksdaler utaf det för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år
1870 beviljade anslag af 150,000 R:dr;

2:o Femtontusen femhundra Riksdaler af anslaget 20,000 Riksdaler för understödjande
af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och
farleder för år 1870;

3:o Tiotusen Riksdaler, utgörande återstoden af det för utsträckning af Kinda
båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, vid 1862—1863 riksdag utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag;

4:o Fyratiotusen femhundrafemtiofem Riksdaler utaf det för år 1870 utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana
myrutdikning.ar och vattena/tappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlancls,
Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten;
dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga
eu tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade
kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen,
företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån
befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande; dels
att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse
att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras,

utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra
för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega, att i de fall, der sådant anses vara afbehofvet
påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas;

5:o Tretusen femhundra Riksdaler utaf för år 1870 till lån för befrämjande
af utdikningar och aftappning ar af sonika trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län anvisade belopp af 50,000
Riksdaler.

§ 22.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 18 bär ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar
från Riksgälds-lcontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda
kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att
de arbetsföretag, för b vilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870.

§ 23.

Återstoden Tretusen femhundra Riksdaler utaf det vid ofvannämnda riksdag
till understöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts
disposition å Riksgälds-lcontoret anvisade belopp af 340,000 Riksdaler skall uppå
skeende reqvisition till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t
användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och
mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller
annan af Kongl. Näjd godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet,
der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande: l:o

att så beskaffadt understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,
som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning
och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

2:o att de medel, som i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag,
inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskild!:
redovisas och bokföras; samt

3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.

Bill. till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Rik eg.-kontorets Reglemente.)

§ 24.

Jemte det Riksdagen år 1869 beslutat att i underdånighet anhålla, det
Kong!. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen
af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden
af 12—15 år, samt den ungefärlig?, kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas
uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller liera
enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af
anläggningskostnaden eller på annat sätt, bär Riksdagen till Kong], Maj:ts disposition
anvisat 25,000 Riksdaler för bestridande af de härmed förenade kostnader;
och bör återstående beloppet häraf, Tolftusen etthundraåttatio Riksdaler 2 öre, i
vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas.

I) Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 25.

För väganläggningar och vägförbättringår, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenlcommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsfÖretag
bär Riksdagen år 1870 beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat
följande statsbidrag:

l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar för år 1871 ett anslag af Etthunarafemtiotusen Riksdaler;
hvaraf likväl, med Riksdagens begifvande, 10,000 Riksdaler blifvit redan sistlidet
år utbetalda till fullbordande af omläggningen af allmänna landsvägen mellan
Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län-, ,

2:o återstoden Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele
och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade
anslag å 50,000 Riksdaler;

3:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län ett anslag af Etthundrasextusen sjuhundra Riksdaler, deraf under år
1871 må utgå Femtontusen Riksdaler;

4:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1871 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

5:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet med uppgjord
och af Kongl. Maj:t i nåder gillad plan, ett anslag af Etthundratretiotusen
Riksdaler, att utgå under förbehåll, att Wisby stad förpligta^ att till det djup, som
Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla hamnbassinen,
af hvilket anslag blifvit anvisadt ett belopp af Tjugutusen Riksdaler till
utgående under år 1871;

6:o Sextiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom anslag utan återbe -

talningsskyldighet, till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarlcs härader
i Wer mlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock
under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel
af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att
anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed
afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allepast tillskjuta
hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl.
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

7:o Femtiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom lån för befrämjande
af utdihiingar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets mellersta och södra län.

§ 26.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hviska uti nästföregående § om förmälas, skola de uti § 18 bär ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o,
att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vättenaftappningar
från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent
å den Syftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i inom. 13:o,
att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade stats utgift er.

§ 27.

Utom de vid regleringen af Riks-statens fjerde Hufvudtitel anvisade och å
donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Majrts nådiga
disposition beviljat nedannämnda särskilda anslag, att under innevarande år
från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:

l:o till uppsättning och underhåll af ökadt antal fortifkationstrupper. Tretiofyratusen
niohundratretiofem Riksdaler 40 öre;

2:o till infanterigevär Etthundranittioåttatusen Riksdaler;

3:o för tillverkning af kopp ar patroner Fyratio fyratusen Riksdaler;

4:o för fästningsarbete!! vid Carlsborg Etthundratjuguniotusen trehundra
Riksdaler;

5:o för befästningar uti inloppen till Stockholm Trehundratjugutvåtusen
åttahundraåttatio Riksdaler; samt

6:o för befästningarna vid Carlskrona hamn och vid Hvita Krog Etthundrafemtiotusen
Riksdaler.

§ 28.

För väg anläggning ar och v äg fort) ättringar, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar
och andra vattenaftappningföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl.
Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag:

A) Väg anläggning ar och vägförbättringar:

l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar för år 1872 ett anslag af Etthundrafem tiotusen
Riksdaler;

2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens
län, Tjugutusen Riksdaler, att under år 1872 utgå i ytterligare afräkning
å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr.

B) Bro- och hamnbyggnader:

3:o För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för 1872 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

4:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn Sextiotusen Riksdaler,
till utgående under år 1872 utaf det vid 1870 års riksdag anvisade anslag af
130,000 R.-dr.

C) Sjösänkningar och andra vattenaf tappning sföretag:

5:o Sextiotusen Riksdaler, att för år 1872 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under
vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af
den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att an -

slaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas
till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed
afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast
tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all
framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande
utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl.
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder
medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

6:o Etthundratusen Riksdaler att för år 1872 utgå såsom lån för befrämjande
af utdilcningar och aftappning^ af sanitet trakter och sjöar till beredande af
odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län.

§ 29.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående paragraf omförmäläs, skola de uti § 18 bär ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom.
13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1872, dels i mom.
14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och
vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta
procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af
obetalda kapitalbeloppet och det ofri ga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen
beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der
Styrelsen pröfva!1 lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas
utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget
utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar,
utvisande huru arbetet blifvit utfördt.

§ 30.

För anskaffning af ny rörlig materiel vid statens jernvägar — hvilken
materiel, i den mån sådant utan olägenhet ske kan, bör inom landet tillverkas —
har Riksdagen anvisat Eu million Riksdaler att under innevarande år från Riksgälds-kontoret
utbetalas.

§ 31.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har Riksdagen beviljat och till
Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler, att utgå
under fem år med Två millioner Riksdaler under hvardera af åren 1872, 1873,

1874, 1875 och 1876; å hvilket anslag Kong!. Maj:t eger när som helst anvisa af
Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst de här ofvan för
hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;

2:o att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i man af arbetets fortgång,
på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer;

3:o att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara
färdig och för trafik öppnad;

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;

4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel
skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;

5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas
alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt

7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t
så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af
deri för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför
af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.

§ 32.

Förutom de enligt nästföregående paragraf till låneunderstöd för jernvägsanläggningar
anslagna medel, har Riksdagen beviljat och ställt till Kongl. Maj.ts
disposition ett särskild! anslag af En million etthundratusen Riksdaler, med rättighet
för Kongl. Maj:t att, utöfver det statsbidrag, som utaf de i samma paragraf
omförmälda medel kan varda beviljadt, för anläggning af eu enskild jernväg mellan

Wexiö och Carlslcrona, utaf detta särskilda anslag, i mån af behof, anvisa nödiga
medel att utan återbetalningsslcyldighet med en tredjedel årligen utgå till det bolag,
som förbinder sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t finner för godt bestämma,
anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd.

§ 33.

Utaf det extra anslag af 270,000 Riksdaler, hvilket Riksdagen beviljat till
liqviderande af de Kongl. Theatrarnes gäld, mot vilkor att såväl den Dramatiska
Theaterns fästa egendom, som all de båda Kongl. Theatrarne tillhörig lösegendom
blifver statsegendom, äro Niotiotusen Riksdaler anvisade att under år 1871 af Riksgälds-kontoret
utgifvas.

§ 34.

Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl, Statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, bär Riksdagen anvisat eu summa af Tjugutvåtusen fyratioen Riksdaler 36
öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 35.

Jemte det Riksdagen beslutat att, derest Kongl. Maj:t så pröfva!1 skäligt,
Kongl. Maj:t må ega att, på de å staden Stettins vägnar erbjudna vilkor, utsluta
förlikning uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt skuldfordringsmål,
under förbehåll dels att de originalhandlingar, på hvilka stadens
fordringsanspråk grundas, varda återställda och dels att de öfriga föreskrifter, som
Kong!. Maj:t kan finna för godt meddela, varda vederbörligen iakttagna, bär Riksdagen
för ifrågavarande ändamål på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Etthundrasexton
tusen åttahundratretioåtta Riksdaler; hvarjemte Riksdagen förordnat
att de originalhandlingar, som varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas
till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att, sedan de genom Fullmäktiges försorg
blifvit makulerade, bland Kontorets handlingar förvaras.

§ 36.

Med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning bär Riksdagen till
inlösen af f. d. Expeditionschefen C. F. Meinanders myntsamling beviljat ett
extra anslag af 20,000 R:dr samt deraf anvisat Tiotusen Riksdaler att under innevarande
år från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 37.

Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade, föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente finnas införda,

höra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslags- och
lånesummors utbetalning, iakttagas:

l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret
uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild!
föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekom mas; och

2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma,
få icke i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof
disponeras, utan höra oafkortad till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering^! gemenskap

egande utgifter.

§ 38.

Den vid sistlidna riksdag för 1871 bestämda statsfyllnadsstmma, En
million femhundratjugusju tusen Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret,
uppå dess reqvisition, tillhandahållas.

§ 39.

Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande "riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1872 uppkommer
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 5,244,839 Riksdaler 85 öre,
bär Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisa! eu häremot svarande
statsfyllnadssumma af Fem millioner tvåhundrafyrati ofyra tusen åttahundra tre tionio
Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret
förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 40.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva! behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådan!
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, sa
snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda
förskjutit.

§ 41.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1869, 1870, 1871 och
1872 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen efter årets slut Kong!. Statskontoret ersätta; hvaremot de
besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret
aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret, att antingen i
den enligt nedanstående § 68 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga
bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen
granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör,
innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit
godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Uti den vid 1868 års riksdag fastställda samt för år 1869 gällande Riksstat
äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:

under Andra Hufvudtiteln:

till fångars vård och underhåll;

„ mediko-legala besigtningar;

„ skrifmaterialier och expenser, ved m. in.;

„ rese- och traktamentspen ni ngar;

„ ersättning åt domare, vittnen och parter;

„ ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya strafflagens införande frångångna bötesandelar;

under Fjerde Hufvudtiteln:

till roteringsunderstöd;

„ fourragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets
hästar;

„ beväringsmanskapets vapenöfning;

„ inqvarteringskostnader i Stockholm;

„ inqvarteringskostnader i landsorterna;

„ salpeter-uppköp;

Bill. till Biksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Hiksg.-lioutorets Reglemente.)

till rese- och traktamentspenningar;

n skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansli
expedition;

under Femte Hufvudtiteln:

tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmäns beklädnad, högst 138,200 R:dr;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementetskansli-expedition
„ skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot;

under Sjette Hufvudtiteln:

för landsstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län;

„ Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå;
till utflyttningshjelp efter skiften;

„ odlingshjelp m. in. för krono-nybyggare;

,, ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;

„ Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverk
ningsafgift för utfördt bränvin;
till skrifmaterialier och expenser in. m.;

„ rese- och traktamentspenningar;

under Sjunde Hufvudtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

„ omkostnader för kontrollverket;

„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;

„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

„ ersättning till städerna för mistad tolag;

„ skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. in.;

„ belöning för rofdjurs dödande;

„ lyshållning in. fi. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm:

„ städers friheter;

„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;

„ observations- och uppbördsprocent^’ in. in.;

till mantalsskvifnings-provision ;

„ restitutioner;

» uppköp al ved för Wisby kronokalkugn;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.;

under Åttonde Hufvudtiieln:
till biskopens på Gotland lön; ,

„ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;

„ Lappmarks ecklesiastikverk;

„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka
spanmål ingår;

„ farsoters och^smittosamma sjukdomars botande ;

,, fattigvården i allmänhet;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. in.;

under Nionde Hufvudtiieln''.

till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräutor och arrenden; samt hela det å
Allmänna Indragniugsstaten upptagna belopp.

Vid den för år _1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar
i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:

Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direkte af tull medlen", och äro i stället uppförda tre nya anslag:
“till karantänsinrättningen på Rån so, högst 18,500 R:dr:

„ aflösning af Öresundstullun;

„ aflösning af Scheldetullen.“

Från Sjunde Ilujvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan,
ersättning för hemmansräutor och arrenden in. m.“ ; och

Från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden ersättning
för hemmansräntor och arrenden."

Vid den för år 1871 uppgjorda statsregleringen har på Femte Hufvudtiteln
blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämningen “Gemenskapens vid
Sjöförsvaret uatura-underhåll.“

Vid den under innevarande riksdag för år 1872 uppgjorda statsreglering
hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:

Det på Fjerde Hufvudtitdn uppförda anslaget “till mathållning för manskapet
vid garnisonsregementena''1 har erhållit egenskap af förslagsanslag.

Från Femte Hufvudtitdn uteslutes anslaget “till skrifmaterialier m. m. för
Sjöförsvars-departementets Kansli-expedition11 och uppföres i stället till skrifmaterialier
och expenser m. m. för Departementets Kansli- och Kommando-expedition.11

Det på Nionde Hufvudtitdn uppförda anslaget till “Handelsflottans pensionsanstalt11
uppföres såsom förslagsanslag.

§ 42.

Som, enligt de under ’850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansräntor och kronotionde, skola, för upphörande af såväl deras dittills
åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af
detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 43.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af brgrafningshjelps- eller nådårsbcsparing tillförene
föreskrifna innehållningar å em hets- och tjenstemäns löner herde upphöra, men
förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till afliden embete- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra
de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnas
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqvidera
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 44.

Uti ofvan om förmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgälds -

kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma ock af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshåll^ indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong!. Maj:t under
1850 —1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 45.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § bär Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat eu kreditiv-summa, af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet
in piano bort och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas,
än sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufva dstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 46.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund 1 agsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, bär Riksdagen
fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 47.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv höra detta verke härtill disponibla
tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga
medlen af Riksgälds-kontoret upplåna^ mot Kontorets obligationer, ställda till
inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande
Fullmäktige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare
än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 48.

4 iH bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande
af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgift, att

Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,
i Riksgälds "kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundra
femtiotusen Riksdaler.

5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. in.

§ 49.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola,
intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål heller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af
Kongl. Maj:t godkända och å Kong!. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna
reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar,
Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 50.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt
underhåll så val af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda
utgifter.

Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmäktige uppdraga, att, så snart
nuvarande riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda och af
Öfverintendents-embetet granskade och godkända ritningar jemte dertill hörande
kostnadsförslag, låta verkställa ombyggnad af sydöstra flygeln till t. d. Rikets
Ständers hus och påbyggnad icke allenast af donna flygel, än ock af den sydvestra,
jemte förändring af de båda mindre, mellan fly glam e befintliga byggnader,
äfvensom att låta anbringa en täckt, med nödig värmeledning försedd gång utefter
hufvudbyggnadens långsida, samt att, sedan dessa arbeten blifvit utförda, så
att rummen kunna begagnas, låta borttaga trappan i Första Kammarens sessionssal
och indela rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
ritningarne utvisa, dock med rättighet för Fullmäktige dels att, derest sådant lämpligen
kan ske, låta utvidga den mindre läktaren i Andra Kammarens sessionsrum,
dels att under arbetets utförande föreskrifva och låta vidtaga de jemkningar i af -

seende på rummens inredning m. in., som kunna finnas lämpliga och ändamålsenliga,
utan att medföra någon egentlig rubbning af den hufvudsakliga planen för
ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, vid hvilkas utförande i öfrigt bör
iakttagas att, så vidt sig gorå låter, kostnaden derför inskränkes inom det beräknade
beloppet af omkring Femtiofem tusen Riksdaler.

§ 51.

I anledning af de äfven under innevarande riksdag utaf ledamöter inom
Första Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens
hus anbringade uppvärmnings- och luftvexling s-apparat, bär Riksdagen uppdragit
åt Fullmäktige att genast efter innevarande riksdags slut låta under golfvet i
Första Kammarens sessionsrum anbringa ändamålsenliga värmelednings- och luftvexlingsanstalter,
samt i öfrigt låta vidtaga de åtgärder, som må finnas lämpliga
för afhjelpande af de öfverklagade olägenheterna i afseende på nämnda sessionsrums
uppvärmning och ventilation.

§ 52.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternas
behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, bär Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till
biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagäVne
under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 53.

Halfva beloppet af de traktamenten och reselcostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds-kontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kong!. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att
Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds -

kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden Verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in piano ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl.
Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning
deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.

§ 54.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande
riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitie-kanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitieombudsmans-lönen.

Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-omhudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt,
att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra
Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

„ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen Riksdaler;

„ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola,
vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som
äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid enahanda
fall.

§ 55.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresov bör Riksgälds-kontoret,

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse
än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och liäftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-kontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition be
viljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eget foga anstalt,
inför Fullmäktige särskild! redovisas.

§ 56.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler
årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu
resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 57.

Aflöningen för Riksgälds-kontorcts tjenstemanna-personal och vaJdbetjaning
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oakJBih.
till Riksd. Frot. 1871. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

tadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande
af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.

4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.

5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga
och bibehålla andra ordinarie tjenstår, så vida Fullmäktige icke finna
desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadgande!!, icke varit skyldig
donna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret
innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig,
från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska. och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom
detsamma.

§ 58.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen
fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof!
utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!
bestämda eller medgifva.

§ 59.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afliden obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. Geaeral-assistanskontoret,
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af
högst tvål! undra tjugufem Riksdaler.

§ 60.

Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afskräde och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf donna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embete- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskild! anslagna tillgångar.

§ 61.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 62.

Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillningsstadga,
skall utgöras, likasom den allmänna bevillning samt den tilläggsbevillning, hvilken
blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den
ordning och på det sätt författningarna föreskrifva; hvarjemte utestående restantier
å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma
detta verk till godo.

§ 63.

Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne
öfverlåtna folkskoleafgiften, skall under Åttonde Hufvudtiteln för år 1872 uppföras
ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer den folkskoleafgift, som för år
1871 varder debiterad och hvilken under år 1872 inflyter, att till Riksgälds-kontoret
levereras.

§ 64.

De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas och
hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar jemte
andra, stämpelafgift underkastade skrifter, verkställes; hörande Riksgälds-kontoret
till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser för innevarande
år utbetala dem enligt hittills gällande författningar tillkommande andelar utaf
kortstämpelafgiften, hvaremot, sedan sistnämnda afgift vid innevarande riksdag blifvit
från och med år 1872 förhöjd till 75 öre för hvarje kortlek, allmänna barnhuset,
frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet från och med nya stämpelafgiftens tilllämpning
skola, i stället för den dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända
andel i denna afgift, åtnjuta bestämda statsanslag, att utgå med följande årliga
belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen 37,000 Ii:dr, till frimurarebarnhuset
1,500 R:dr och till serafimerlasarettet 1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar
fattigvården i landsortstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften
tillagda andel, eu skilling banko eller 3| öre för hvarje kortlek, som i staden
tillverka-'', fortfarande må utgå till de städer, der fattigvården nu uppbär en
sådan afg ft, men icke framdeles medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabrik
möjligen kan uppstå, och icke heller i städer der den uppbäres, såvida kortfabrikationen
derstädes utöfver ett års tid blifvit afbruten.

§ 65.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 66.

Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej

dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.

§ 67.

Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, k vilka
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående
allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 68.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1868 och
hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 69.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års
början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränteri erna
samt Öfverstäthållare-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 70.

I sammanhang med Riksdagens medgifvande, att anslaget till “gemenskapens
vid sjöförsvaret naturaunderhäll11 med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom
förslagsanslag upptages, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den å nämnda
anslag vid 1870 års slut befintliga behållning skall till Riksgälds-kontoret aflemnas.

§ 71.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag
medgifna lösningsrätt af de å kronoskattéjorden växande ekar hädanefter till
Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.

§ 72.

Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning,
å Sjunde ^Hufvudtiteln uppfört ett särskilt anslag för skogsväsendet, så
komma såväl skogsplanteringskassan, som Christianstads läns flygsandsplanterings -

fond och ckplanteringskassan, sådana dessa tre fonder efter afstötande af 1869 års
räkenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess
öfriga tillgångar ingå.

§ 73.

I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen
å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning till Riksgäldskontoret
öfverlemnas.

§ 74.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 75.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel.

§ 76.

Jemte det sistlidna års Riksdag utaf Riksbankens under år 1869 upplupna
vinst till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof anvisat En million femhundratusen
Riksdaler, att af Riksbanken under år 1871 utbetalas å tider, som Baukofullmäktige
ega bestämma, har Riksbankens under år 1870 upplupna vinst, i
jemn ad summa af Eu million trehundrafemtioen tusen Riksdaler, vid innevarande
riksdag blifvit för samma ändamål till Riksgälds-kontoret anvisad.

§ 77

Sedan Riksdagen sistlidet år uppdragit åt Fullmäktige att dels för järnvägsbyggnader,
dels för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnader
upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknad!
nominel! belopp af högst Fyratio millioner Riksdaler, upplägga ett lån att återbetalas
genom årlig amortering inom loppet af 40 år, mot hvilka obligationer under
åren 1870 och 1871 skulle få upplånas högst Åtta millioner femhundratusen Riks -

daler, har Riksdagen nu beslutat att Fullmäktige må, utöfver berörde 8,500,000
Rall’, genom försäljning af för detta lån utfärdade obligationer under åren 1871
och 1872 upplåna ytterligare Nio millioner sjuhundra tusen Riksdaler.

§ 78.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret
företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer
och räntekuponer innestå bos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,
öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande
af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 79,

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de- för jern vägsbyggnaderna uppslita medel samt detta verka öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kong!. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer
eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas,
dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummaus förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige
jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande
behof föryttras.

§ 80.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst eu million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyf -

tas; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 81.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 83.

De medel, som inflyta å den s. k. Statsläne-fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- in. fl. medel.

§ 83.

Allmänna bevillningtn uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af arla- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 84.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpélafgift
er, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen
för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpliug måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden lör denna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.

§ 85.

I början af hvarje månad insändas från landtränterierna, till Riksgäldskontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning
influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten
bestyrkta.

§ 86.

De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna upphördsoch
anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll
författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem
tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret
expedieras.

§ 87.

För de medel, som, till följd af Kong!. Kammarrättens Öfverrevisions-departements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets
räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga reqvisitioner,
de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.

§ 88.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgift)a medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år eu fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som flen särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September
behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kong!.
Statskontoret tillhanda, pa det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

Bill. till Biksd. Prot. 1871. 10 Sami 1 Afd. L Band. 6

(Riksg.-koritorcts Reglemente.)

* § 89.

Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade,
utdrag af detta verte rätenslcaper för det nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 90.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kong). Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 91-

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit
dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande
att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 92.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 93.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här ''hedan föreskrifves, egen Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 94.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.

§ 95.

Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktig s-h efättningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 96.

Jemte noggrann t iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för (ifrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.

§ 97.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga
underhandlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmäktige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kun ha omväljas, på sätt sista punkten af § 106 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina
åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tick
Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna
lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget
af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de

arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade
ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden;
och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del
tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till
lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen
Riksdaler.,

§ 98.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 99.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 100.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas -å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 101.

Med undantag af de enligt § 97 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader in. m., höra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster,
Jöredragas och få endast der afgöras.

§ 102.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 103.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 104.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.

§ 105.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ 106.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra
samtlige närvarande ''Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträda

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 107.

Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutlig! afgörande
företagas, höra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,

så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas.
Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 108.

Föreskrifter "och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjenstemäu icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid 1 ullmäktiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 109-

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän
eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller 8tafs-Utskottet anföra besvär,* dervid
klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernas
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfående^ den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemna^.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ no.

Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låne>
och säkerhets- med liera handlingar.

§ in En

gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

§ Inunder
de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktig hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitier och revisioner, som kunna varda af Kongl.

Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige,
vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de
upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla
vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta
i ordiiadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ H3.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda •

berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.

§ Hd. .

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningar^ af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, Indika handlingar
äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer
och Riksdag öfverlemnas.

§ H5.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande ''bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af
de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af hihangets tryckning;

b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp,
af de. skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-persedlarne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrig! ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventarii-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 116.

Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvika den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision
välja eu person att uti berörda revisionsförrättiffng deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:ts för Dalslands kanal-aktiebolag den 7
April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda
bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 117.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgälds-kontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, höra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida
några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet
för de utgifua lånens fortsätta liqviderande.

§ US.

Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktig0
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan ''Hypotheksbankens
delegera skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ H9.

med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Full afgifva

sitt underdåniga yttrande och råd till Kong], Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder
gorå Riksdags hållande i hufva dstaden omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens
hela belopp är bestämdt, men Kantrarne icke hunnit om "fördelningen
deraf-blifva ense (109 § Regeringsformen);
uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall
denne- mellan- riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden åtgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i
Justitie-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår
(98 § Regeringsformen);

för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre eu person, för att såsom
ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verka vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
Bih. till RiJcsd. Brott 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Rikag.-kontorets Reglemente.)

Gemensamt

mäktige:

räkenskaper; skojande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket
vara tillstädes.

§ 120.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förord nät, skola tre bland Fullmäktige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående betjeningeu vid Riksgälds-kontoret

§ 121.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tj enstegör omålens besörjande,
ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå låter, utan att nödiga kontroller åsidosättas,
den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas,

§ 123.

De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
eu Kanslist.

§ 133.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierna af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassabokhållären).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-kontor, hvarest äfven ofri ga räkenskapsgöromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta Kontor af
en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontor sskrifvare; af h vilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.

Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande
granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ V24.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning sär cnden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman.

§ 125.

Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardräng ar och

två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de donna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 126.

I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjensteman samt
vaktbetj en ters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-konkret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 127.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förord nas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 121 och 133 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!] deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-görornål, samma aflöning, som för flen förrättade sysslan är
i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, ■ tillfalla Enke- och pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

§128.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda-angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den
tid tjenstledighet»]] fortfar.

§ 129.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig
anmäla, tillkäunagifvas medelst1 anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock
beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 130.

Före återbesättande af de tjänster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda
under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande
uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom

åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess denna besvärstid tilländagått.

§ 131.

För att kunna antagas till tjensteman vid Eiksgälds-kontoret fordras, såvida
sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i
rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som
i domarevärf må begagnas.

§ 132.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de
särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser,
ni. m.

§ 133.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar
eller biifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Iullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden,
ej deraf later sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under liden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 134.

Därest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad,_ ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom,
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.

§ 135.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 136

Om någon af v äkthetjeningm i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt
sig förhållit, må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 137.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från
tjensten, hör hans skriftliga, förklaring Öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver tidig, får, derest den afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke
återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda,
eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande törsutits; kommande dock den,
som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade
löneförmåner åtnjuta.

§ 138.

Extraordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring utebhfvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der lian blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och,
efter att, på sätt i § 133 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara
från Riksgälds-kontoret skiljd. För (ifrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller
vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 139.

Pen slom ma för embete- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestå fn mas efter desses, vid afskeda tagandet, å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 140.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio
är varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande!) berättigad att erhålla en hela
lönm motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktbetjent, som fyllt scxtiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 141.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
Icfnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!) honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med eu femtiondedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 142.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pcnsionsstai förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad
de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa
de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskoflande tilldela honom eu årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets- förvaltning och dermed gemenskap agande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 19 Maj 1871.

§ 143.

§ 144.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G, Lagerbj elite

A. N. Sundberg.

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgälds-kontorets vid 1870 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de
vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

•1 ^
cS H*		Tiden, då förbindelserna blifvit		Återstående kapitalskuld den 31
B 1		Räntefot.	December 1870.
S 05 ro		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års
	statslån till jern vägsan-läggningars bekostande eller understödjande, pri-mitivt 281,900 R:dr Rmt	1855 d. 30\|6	3^2 och 4 %	R:mt 203,900
4	Dito för 1858 års jernvägs-
	lån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t..............	1858 d. 1\|3	4^2 %	Thlr 6,889,100

5	Dito för 1860 års jernvägs-
	lån:
	a) mot obligationer, ställ-
	da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t	1860 d. !\|5	%	Thlr 6,941,200
	b) mot premie-obligatio-
	ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till
	fem sjettedel^ deraf, eller 2,000,000 Thlr. .	1860 d. 1\|5		Thlr 1,482,500
6	Dito för 1864 års jernvägs-
	lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit före-träde obligationer för en-dast 555,700 £ St.....	1864 d. 15\|4	4$ %	£ St. 534,200
7	Dito för 1866 års jernvägs-
	lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t..............	1866 d. 2\|4	5 %	Thlr 9,815,300	„	__

Bill. till Bilcsd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

hj LM CD H B Z		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1870.
11		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års
	statslån, 3,000,000 R:dr
		1861 d. %	4‘\|2 %	R:mt 2,676,000
11	Dito, utfärdade för Stats-
	verkets skuld till Riks-banken, i anledning af
	Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostna-der, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Bunt 5,808,000 R:dr.......	ce	4 %			R:mt 1,848,000
13	Dito, hvilka i anseende till			1 f ■: "i *
	sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet.......j	1798 d 1811 d. 30\|12	\| 5 I	___		R:mt 10,125
14	Dito, utfärdade såsom grund-
	fond för Allmänna Hy-potheksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr.......	1861 d. !\|7	4j\|2 %
15	Ännu icke till inlösen före-
	tedda Trollhätte sluss-verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 2,286: 88 ..........	1750 d. 1\|3	6 %
16	Årliga anslaget till H. M.
	Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt). . . .	1815 d. 9\|u		—	—	—	—
17	Ränta å H. K. H. Hertigens
	af Södermanland, seder-mera Konung Carl XIII:s

hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med R:mt

150,000 R:dr......

Innestående fond för Göta
kanals underhållande. . .
Dito för Södertelje kanals

dito.............

Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhållande
(utgör blott ett depositum
af fordringshand lingar).

...........

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito).........

B rudgåfvo vinster (kapital skulden

afskrifven) . . . .
Äldre depositionsmedel, levererade
från Kongl. Statskontoret,
bokförda inom linien
med R:mt 143,769: 6
Från Kongl. Postverket emottagna
medel, som varit
inneslutna i öfverblifna
bref, bokförda inom linien
med R:mt 4,727: 32... .
Uti f. d. Ridderstolpeska huset
intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps

enkhus ...........

För framlidne Kommerserådet
8. B. Hebbes och
dess frus fideikommissinnehafvares
rakning deponerad!
kapital.....

Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.

1778
1833 d.

311

[12

1865 d.

1866 d.

Räntefot.

5 %
5 %

4^2 *

5 %

Återstående kapitalskuld den 31
December 1870.

Fonderad skuld.

Icke fonderad skuld.

Bunt 140,889

R:mt 45,000

R:mt 17,400

R:mt 200,000

t-j tv crq^ § g		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1870.
Is-		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
31 H ^	Till Riksbanken, för derstä-des,emot diskontvilkor o ch 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade för-skott, bokförd inom linien med Runt 6,022,278: 51. .
i 1867 års eglemente.
22	Obligationer för 1867 års inhemska lån, 6,000,000 R:dr, till godtgörande af en del af de utaf Riks-gälds-kontoret för jern-vägsbyggnader förskjutna medel............	1867 d. 30\|6	5 %			R:mt 3,815,100
§ i 1868 års reglemente.
90	Obligationer för 1868 års jernvägslån, £ Sterling 1,150,000 ..........	1868 d. x\|7	5 %	£ St. 1,144,100
§ i 1869 års reglemente.
77	Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in-nehåller).

§ i 1869 reglemei		Tiden, då förbindelserna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1870.
p		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
78	Lots- och Fyr-inrättningens reservfond.........					R:mt 200,000 R:mt 4,000,000
85	Obligationer för 1869 års in-hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 Rdr.......	1869 d 30\|9
			0 %
i 1870 års iglemente.
72	Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf vid 1870 års slut voro utlemnade obligatio-ner å tillhopa 7,022,000 R:dr...........	1870 d. 30\|9	5 %	R:mt 7,022,000
				—

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vid 1870 ars slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess

medel utbetalda eller godtgjorda lån.

§ i 1866 års \| reglemente.		Tiden, d& lånet utbetalts.	Annuitet.	Rä utefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1 års slut.	S70
	Lån till:
34	Upsala akademis bibliotheks-	\| 1824 \| 1825	2 % )				16,571	84
		jemte i ränta. 1	3 %	75,000	—

35	Utvidgande af läroverket i		\| 3 % \|				370	37
		1841	j jemte /		12,000	—
36	Uppförande af ett nytt läro-	( ränta. )
	hus för elementarlärover-ket i Jönköping.....	1861	5 %	4 %	120,000		112,594	76
37	Uppförande af byggnader för				25,000		25,000
	elem.-läroverket i Halmstad	1866	,,	V	—
	Uppförande af byggnader för				40,000		40,000
	läroverket i Calmar . . .	1866			—
i	Uppförande af byggnader för				25,000		24,741	67
		1864			—
i »	Uppförande af byggnader för			40,000		39,595	56
	läroverket i Falun....	1864	„	„
	Uppförande af byggnader för				12,000		'' 11,850	67
	läroverket i Sala ....	1865	„	„
39	Uppbyggande af ny kyrka i	\| 1849 j	2 % jemte	3 %	37,500		23,330	33
		1 1854 \|
40	Lidköpings stad, för ny kyr-	ränta.		24,000		10,775	18
	kas uppbyggande ....	1851	6 %	4 %
41	Knäreds församling i Hallands						13,892	94
	län, för kyrkobyggnad . .	1852		,,	24,000
„	Markaryds församling i Kro-
	nobergs län, för kyrko-byggnad .........	1854	))	„	1 10,006	—	6,380	19
	Transport	—	1 —	—	_ i_	\| 325,103 51

In «0»
2 oo		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapital-återstod vid 1870
3 7 2°		utbetalts.					års slut.
	Transport	—	—	—		—	325,103	51
42	Wallentuna församling i
	Stockholms län, för kyrko-byggnad .........	1859	6 %	4 %	20,000		17,344	5
43	Reparation af Linköpings
	domkyrka........	1850	1)	il	30,000	—	11.891	5
11	Reparation af Wexiö dom-				*
	kyrka ..........	1852	1)	„	30,000	—	14,572	84
1)	Reparation af Skara dom-
	kyrka ..........	1858	»	„	25,000	—	18,988	57
11	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ..........	1858	11	„	22,500	—	17,820	50
))	Reparation af Westerås dom-
	kyrka ..........	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
44	Carlskrona städs pastorat. .	1842	5 %	3 %	18,000	—	3,049	26
45	Allmänna barnhus-inrättnin-
	gen i Stockholm.....	1851	6 %	4 %	75,000	—	47,133	15
47	Staden Wenersborg, bygg-	1835 1837
	nadslån.........			225,000		522	91
48	Staden Wexiös åte rapp by g-
	gande efter 1838 års elds-våda ...........	1838			150,000		6,122	86
49	Staden Wexiös återuppbyg-
	gande efter 1843 års elds-våda ...........	1843		3 o. 4 %	360,000		137,036	38
50	Staden Åmål, byggnadslån .	1846	11	4 %	45,000		21,971	34
52	Återuppbyggande af den år
	1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . .	1848-1850	11		150,000		66,962	8
53	Återuppbyggande af den år
	1849 nedbrunna del af staden Lidköping ....	1852	11		63,666		35,958	75
	Transport	\| —	—	— \|		752,477	25

\| i 1866 års reglemente.		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1870 åis slut. 1
	Transport	—	—		—		752,477	25
54	Återuppbyggande af staden Örebro.........	1854 1 1855 ] 1855	6 %	4 %	375,000		284,954	19
”	Återuppbyggande af staden Jönköping ........			100,000		73,027	29
55	Återuppbyggande af staden Ekesjö..........	1857	6 o. 7 I	4 o. 41\|2 X	200,000		158,033	41
56	Staden Christianstad, för ny tomtreglering......	1851	7 X	4 %	20,000		4,605	40
57	Staden Lidköping, för ny tomtreglering.......	1854	6 %		20,000	_	13,391	54
"	Staden Örebro, för ny tomt-reglering .........				37,500		26,236	70
"	Staden Jönköping, för ny tomtreglering......	1855			15,000		9,990	79
"	Staden Ekesjö, för ny tomt-reglering .........	1857	V		30,000	_	23,656	76
58	Staden Malmö, till kasern-och stallbyggnader ....	1813-1815	12 % \ i jemte )		'' ■ 32,000		9,614	12
59	Återuppförande af Conrads-fors bruk........	1845	( ränta. '' 6 %	3 %	45,000		10,947	84
60	Staden Ystad, för hamn-byggnad .........	1824	2 % jemte		30,000		2,410	57
V	Staden Ystad, för liamnupp-muddring........	1857	ränta. 6 %	4 %	60,000	_	42,163	21
61	Staden Warberg, för hamn-anläggning ........	1844	5 %	3 %	30,000	_	12,805	93
»	Staden Warberg, för hamn-anläggning ........	1849	6 %	4 X	22,500	_	8,132	20
62	Hamnbyggnad vid Cimbris-hamn..........	1843	5 %	3 %	37,500		24,791	31
”	Hamnbyggnad vid Cimbris-hamn..........	1845	8 %	2 %	7,500	—	336	43
	Transport	—	—	—	—	—	1,457,574	94

h -t er 3	\|	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1870 års slut. i
63	Transport StadenChristianstad,förhamn-	—	—	—	h -	\|_	1,457,574	94
''''	anläggning vid Åhus . . Återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta kanals	1848	5 %	3 %	30,000	I \|	18,024	1
	fullbordande m. in. . . .	1855	6 %	4 %	30,000		17,977	96
65	Göteborgs hamnbyggnad . .	1848-1857	8 %	2 %	210,000		3,318	55
66 67	Hamnbyggnad vid Linköping Staden Westerås, för utvid-gande och förbättring af	1841	5 %	3 %	30,000		2,382	16
))	stadens hamn...... Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Christine-	1849	6 %	4 %	30,000	~~	10,876	95
))	hamn.......... Anläggning af hamn vid Wad-	1850	"	”	36,000	—	14,642 -	3
68	stena........... Fullbordande af hamnbygg-	1850	"	”	48,000	—	19,689 66
	naden vid Wadstena. . .	1855	„	„	15,000		9,002	89
ii H	Arboga-åns uppmuddring . . Upprensning och fördjupning	1855	n		15,000	—	8,985	2!
69	af Köpings å...... Anläggning af en hamnbassin invid Carlstad samt en ka-nal derifrån till Kanike-	1855			20,000		11,949	59
	näset vid Wenern ....	1859	«		100,000		73,020	71
	Hamnbyggnad vid Falkenberg Fullbordande af hamnarbe-	1859	a		47,000	—	34,324	47
70	tenn vid Strömstad . . . Hamnbyggnaden vid Färjesta-den i Thorslunda socken	1858	"	n	15,000	—	11,035 ''	18
71	på Öland ........ Byggande af hamn vid sta-	1858	"	ii	12,850	—	9,385	88
	den Grenna.......	1861	N	„	37,500	—	29,572	17
	Transport j Bih. till Riksd. Prot. 1871.	1 10 Sami	1 Afd. 2	Band.	—	—	1,731,762117 9

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Sfi

§ i 1866 regleme		Tiden, då j lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital- Iterstod vid 1870 års slut.
= Ko
	Transport	—	—	— j	—	—	1,731,762,	17
71 i	Förbättring och utvidgning				230,000		193,859	12
af Helsingborgs hamn . .	1862	6 %	4 %
«	Hamnbyggnad vid staden Å-mål...........	1861	..		8,000	—	6,619	49
;	Fortsättning af hamn- och ka-						.
j	nalanläggningen vid Carl-stad...........	1861	1)	„	70,000	—	55,181 j	42
1 5?	Uppmuddring af segelleden
i !	mellan Piteå och lastage-platsen Löfholmen samt
\|	anläggning af en lastbrygga vid nämnda stad.....	1861		„	26,000	—	20,488 61:
	Rottne-åns upprensning och
1	fullbordande af den på-började jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å. .	1861			10,000	—	OO CO 03	65
72	Slussanläggningar i Clara eif
i	vid Dejefors och Forshaga inom Hedra Ulleruds och						95,124	83
	Grafva socknar i Wermland	1856	>1		150,000
73	Anläggning af jernväg mellan Christinehamn o. Sjöändan	1849	V		100,000		36,298	42
74	Anläggning af jernväg mellan Hora och Urvälla ....	1854		i »	150,000		84,519	u
75	Anläggning af jernväg från
	Kärrgrufvan inomHorbergs bergslag till sjön Åmän-	i 1852	5 %		150,006	—	129,867	80
i	ningen........- -	j 1853		r>
i "	Fullbordande af samma jern-	j 1855	3 %	2 %	150,006	1 —	- 125,684	33
j 76	väg........... Anläggning af jernvägenWess- man—Barken......	j 1856 1856 j 1857	i 5 %	{ 3 %	200,006	—	-j 143,528 1	88
	Transport	\| -	; —	! —	\ - -		- 2,630,817\| 83

- sos n> JQ s s 3 05 ''B 05		1 Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital-återstod vid 1870 års slut.
V" rp ^									1
	Transport	—	I			—		2,630,817	83
76	Fullbordande af sistnämnda							140,531	ii
	1858	6 %	4	%	200,000
77	Anläggning af jernväg mellan				2,400,000		2,034,522	96
	städerna Falun och Gefle	1855-1859	4 %	2	%	—
78	Anläggning af jernväg mellan
	Hudiksvall och sjöarne	l 1858 j \| 1859 \|						320,080	83
	Dellen.......... Anläggning af jernväg från	5 %	4	%	370,000
	Söderhamn till sjön Berg-viken m. m. ......	1858-1860	„		„	500,000	—	438,965	61
79	Anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga . .	1862, 1863			„	1,377,055	24	. 1,301,116	87
80	Anläggning af jernväg från
	Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . .	1864-1866	11		1''	2,450,000	—	2,401,535	36
	Anläggning af jernväg mellan					1,100,000		1,063,542	3»
	Helsingborg och Årup . .	1864, 1865	”		1»	—
1)	Anläggning af jernväg mellan								!
	Landskrona och Eslöfs station på Södra stambanan	1864-1866	11		n	1,200,000		1,160,900	74
1)	Anläggning af jernväg mellan
	i Christianstad och Hessle-holms station på Södra	1864, 1865				720,000		! \| 686,771	1 23
1)	Anläggning af jernväg mellan	„
	Wexiö och Alfvestads sta-tion på Södra stambanan	1864	r>	1		434,000	—	1 413,501	22
81	Anläggning af jernväg från
	hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan . . . .	j 1864 \| \| 1865 i	7 %			500,000	» —	429,26£	1 26
82	Anläggning af jernväg från	1
	Transport	—	— —	—	1-	- 13,022,552\| 40 1

~ er>	-i			n			1—-—		i
°2.		3Q, -	\|aE.“	“		Tiden, då	! !r	£
3 GO = er. 3 05 ?§■	3 GO 3 c. ft> <3	p GO a o ''T 00 3 7 £°	3 O) 3 Q) 3 10 tto T> £	3 3 o C		lånet utbetalts.	\| \|	\| \|	ursprungliga beloppet. !	! återstod vid 1870 års slut.
					Transport	—	j	—			13,022,552 40
		.			Herrljunga öfver Wenersborg till Ud-devalla ......	1865-1867	i 5 %	4 %	i 3,240,000	\|	3,205,861	62
83	—	—	—	—	Uppförande af en jern-
					bro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping o. Bergs gästgifvaregård . .	1852	6 %	))	20,000		9,988	i 54
84	—	—	—	—	Brobyggnad öfverila!-
					elfven i närheten af Gustafs kyrka . .	1853		5J	6,000		3,594	20
	—	—	—	—	Anläggning af 2:ne
					flottbroar i närhe-
					ten af Thorsångs kyrka, den ena öf-ver Dalelfven och den andra öfver
85					Lillelfven.....	1859	1)		10,000		7,877	86
—	—	—	—	Ny bro öfver Helge
86					å vid Christianstad	1858	1)		100,000	___	69,971	40
—	—	—	—	Brobyggnad öfver Ume
					eif invid staden Umeå.......	1861	»		55,000		43,362	25
»	—	— ■	—	—	Brobyggnad öfver Ume
87					eif invid staden Umeå.......	1864	8 %	5 %	20,000		15,911	14
—	—	—	—	Inlösen af landsbok
88	j	41			dinge-ackorden . .	j 1841	6 %	4 %	226,500		26,211	87
89	11	44	31	—	Sjösänkningar och an-	\| 1842
143				dra vattenaftapp-ningar för odlings-företag......	1	—	12, 3, 4 jo. 5 %	\| 2,291,217	92	1,900,605	19


					Transport \|	— !	— j	—	—	—	18,305,936	47

n			w c<75	h w		-----”
	ro M ro	:n	—	re w 7Q		Tiden, ds lånet utbetalts.	>	i w
3 * 3 05 re 02 H- 6?c	g K	2 c» ö o? re CO	2 oo 3 05 a ro a	2 5 a - re C z»			, p: ! 3	Ursprungliga. beloppet.	Kapital-återstod vid års sint.	1870
3		•a 3	7.					\|
				!	Transport	—	!	—	—	1 —	f 18,305,936	47
90	—	—	—	—	Uppförande af bygg-					1		I
91					nåd åt Farmaceu-tiska institutet . .	1862	5 %	4 %	50,000	!_	45,392	i j 1 j 4:
—-	—	—	—	Dito af byggnader å
					häradshöfdinge-bo-\| stället Mälby i We- j sfer Fernebo soc- ken afWesterås län	1864			7,000		4,900
92	—	—	—		Grundförbättringar å
93					Alnarps egendom .	1864	10 %	—	30,000		24,000
*—	—	—	—	Segelleds öppnande
					ifrån Hattefura vid
94	11,9	33,9 41,11	24,11 31,5		Wenern till sjön Störa Lee ....	1865, 1867	5 %	3 %	800,000		800,000
118	22,5	Utsträckning af Linda
143 95			båtled medelst ka-nalisering af Stång-ån från sjön Ren-gen till Linköpings hamn.......	1865-1870		V	• 437,500		437,500



—	—	—	—	Jemtlands kommuni-		1 6 % } i iemte /			i
142					kations-aktiebolag	1864, 1865	5 %	70,000		64,096	41
—	—	—	—	Staden Carlstad, för		'' ränta.)
148	16				reglering af torg, gator och tomter	1867	6 %	4 %	50,000		50,000
—	—	—	Uppförande af ny bygg-
					nåd åt Upsala ele-mentarläroverk . .	1867, 1868	5 %		140,000		140,000
»	—	—	—	—	Uppförande af nybygg-
					nåd åt Westerviks elementarläroverk.	1867, 1868)	..		20,000;		20,000
					Transport	—	—	— j	- I	—	19,891,824! 92

j» “j				i!		Tiden, då i är. et utbetalts.	\| 3	g? 5	övsprungliga	\| Kapital- återstod vid 1870
S 2?l	2 ce rf 27	a 1	Z ce 3 g	2 oc- 2 -3 et c			3	beloppet.		års slut.
3-	g- g*	1E?	3- p° \|	g -
		1 \|	1		Transport	—	—	—	—	\| \|	19,891,824	92 1
148		_	__		Uppförande af ny bygg-							i
	;	1		nåd åtWenersborgs elementarläroverk .	1867, 1868	-5 %	4 %	40,000	—	40,000

143	11		24,10	__	Kanal- och slussan-
			läggning mellan sjö-arne Östra och Westra Silen på Dalsland.....	. 1868, 1869	6 %	"	51,200		49,281	\| 60
\| j
148	16	__		—	Uppförande af ny bygg-
					nåd för Carlstads högre elementarlä-						40,000
!						1868	5 %	5)	40,000	—	I
			27	_	Förändring och till-					I
					byggnad af elemen-tarläroverks - bygg-		V		40,000		40,000	1
					nåden i Skara . .	1868, 1869		55		__
	_	\| 47	26	—	Lån till reparation af		1					i
\|					I domkyrkan i (fri-stad .......	1869	\| 6 %	55	23,506	—	23,030	—
1		1 i	\|		Summa	j,	! _	—	—	i	20,084,136	52

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari
1871 icke utbetalda anslags- och lånesnmmor.

					Summa
Ii g y-	c oo o M ff- g5» tv >-i • “		Riksmynt.		Riksmynt.
		A) Anslag:				\|
		a) Beviljad! under 1S53—1854 års riksdag:				s
4	4	För uppmuddring af hamnen vid Ystad.....	— -	-	7,500	’
		b) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:				i
5	5	För beskattningsväsendets förenkling samt de nya				!
		jordeböckernas afslutande och granskning . . .	2,820	2		i i
6: 1	G: 1	För fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt diplo-				i
		matarium“...................	2,456	25
C: 2	6: Z	Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
		och läraren vid pedagogi» i Avesta samt till stads-pedagogiernas utvidgning.........	2,594	50	7,870	77
		c) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
7	7	För verkställigheten af den beslutade förenklingen
		af beskattningsväsendet samt de nya jordeböc-kernas afslutande och granskning.......	163	4
8	8	Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra
		allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vig-tiga skrifters och handlingars utgifning . . . .	7,900	1	8,063	5
		d) Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
10: 2	9: 1	Till anläggande af en dragväg vid samt verkstäl-
		laude af muddringsarbeten ofvanför Falken-bergs hamn ..... .............	2,000	—
		Transport	2,000	—	23,433	82


ro _	ro
3 Z	3 23		Riksmynt.
	ro h-				Riksmynt.
Ig*	ro
		Transport	2,000	—	23,433	82
10: 4	9: 2	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Non-bottens, Wester-
		bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
		och störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks-
		dals och Jösse härader af Wermlands län, som
		afse att förminska frostländigheten.......	8,284	12
11	10	„ utarbetande och utgifning genom trycket af
		en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
		jernvägsbyggnader (förslagsanslag).......	—	—
12: 1	11; 1	„ ersättande af de förluster, indelnings- och
		ränteinnehafvare komma att vidkännas genom
		mjöl- och sågqvarnräntans upphörande (för-				j
		slagsanslag)...................	—	—
12: 2	11: 2	„ vårdandet och förökandet af Kamereraren
		Carl Sandbergs samlingar............	500	—
13: 1	12: 1	„ fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . .	2,000
13: 2	12: 2	„ nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . . .	30,000	—
! 14	13	„ nationalmusei-byggnadens inredning jemte
		andra i sammanhang dermed erforderliga
		kostnader..................	27,426	59	70,210	71
		e) Beviljade under 1805—1866 års riksdag:
15: 1	14: 1	Till anställande af skjutförsök...........	20,000	—
15: 2	14: 2	anskaffande af ett positions- och belägrings-
		artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med
		tillbehör, lavetter, föreställare och spetspro-
		jektiler ....................	36,750	—
15: 4	14: 3	„ understödjande af mindre hamn- och bro-
		byggnader samt upprensning af åar och farleder	1,500	—
15: 5	14: 4	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-
		Transport	\| 58,250		93,644	53

H ***	H ***
ev	crq H*
B S	13		Riksmynt
ii	g »•				Riksmynt.
		Transport	58,250	—	93,644	53
		bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-
		borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf-
		dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader
		i Wermland, som afse att förminska frost-
		ländigheten..................	4,100	—
15: 6	14: 5	Till fortsättning och vårdande af Kamererare!! C.
		Sandbergs historiska och kamerala samlingar	500	—
15: 8	14: 6	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-
		lärare-seminarierna..............	1,900			\|
15: 9	14: 7	„ inköp och tillredning af jord för nämnda än-
		damål.....................	1,251	45
15: 10	14: 8	„ fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af
		vigt för fäderneslandets historia.......	3,000
16	15	„ utvidgande af el eme n tarl äro verksby ggn ad eu i
		Christianstad.................	10,000		79,001	45
		'' f) Beviljade vid 1867 års riksdag:
18: 1	17: 1	Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta
		Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets
		tomt omgörande kaj.............	3,152	—
18: 2	17: 2	„ anställande af skjutförsök...........	20,000	—
18: 4	17: 3	„ anskaffning af positions- och belägringsartilleri	36,750	—
18: 7	17: 4	„ anskaffande af projektiler..........	48,000	--
18: 8	17: 5	„ bestridande af kostnaderna för dels anskaff-
		ning af lämplig skjutbana för grafva karm-
		ner och dels artilleriförsök äfvensom försök
		med undervattensminor....... . . . .	36,000	—
18: 10	17: 6	„ anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre göda
''		vägar .....................	8,602	—
		Transport	152,504	_	172,645	98
Bih. till Riksd. Prof. 187J. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band.			10

(Riksg.-konlorets Reglemente.)

	H c*.		\|	•
cv _	OjQ			„
B 2$	B 55		Riksmynt.
II	tz			Riksmynt.
		Transport	152,504	__	172,645	98
18: 11	17: 7	Till understödjande af mindre hamn- och bro
		byggnader samt upprensning af åar och farleder	1,500	—
18: 12	17: 8	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens,''Wester-
		bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-
		borgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals,		.
		Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i
		Wermlands län, som företrädesvis afse att för-
		minska frostländigheten............	17,910	_
18: 13	17: 9	„ löneförbättring utöfver minimilönen åt exa-
		minerade folkskolelärare...........	643
18: 14	17: 10	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-
		lärare-seminarierna..............	1,900		174,457
''		g) Beviljade vid 1868 års riksdag:
20: 1	19: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre göda
		vägar .....................	19,700	—
20: 2	19: 2	„ understödjande af mindre hamn- och bro-
		byggnader samt upprensning af åar och far-
		luder......................	3 500
20: 3	19: 3	„ utvidgande af hamnen vid Ystad......	3,000	—
20: 4	19: 4	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-
		bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-				■
		borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf-
		dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hä-
		rader i Wermlands län, som företrädesvis
		afse att förminska frostländigheten ....	42,374	—
20: 5	19: 5	„ beredande af arbetsförtjenst åt den i följe
		af missväxt och dyr tid nödställda befolk-
		ningen inom vissa delar af landet.....	6,500		75,074	i
		Transport	\| 422,176	i 98

M **»		....... '' " --———-			=—
09	tv ... 09
11	B 23		Riksmynt.	Summa 1
lr	IT. P 3			i Riksmynt. i
		Transport			422,176	98
		h) Beviljade vid 1869 års riksdag:
23: 1	21: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre göda
		vägar ...............	37,980			\|
22: 4	21: 2	» understödjande af mindre hamn- och bro-
		byggnader samt upprensning af åar och far-
		leder.................	15,500
22: 5	21: 3	„ utsträckning af Kinda båtled från sjön Ken-
		gen till Linköpings hamn..........	10,000
22: G	21: 4	„ understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-			i
		bottens, vester-Norrlands, Jemtlands, Gefle-
		borgs och Störa Kopparbergs län samt'' Elf-			i
		dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härå-
		der i Wermlands län, som företrädesvis afse
		att förminska frostländigheten........	40,555	—
25	23	„ undsättande af de genom 1868 års missväxt
		nödlidande länen...........	3,500
26	24	„ undersökningskostnader för jernvägsanlägg-			1
		ningar................	12,180	2	119,715	2
		i) Beviljade vid 1870 års riksdag:		-
27: 1	25: 1	Till anläggning af nya samt förbättring eller om-
		läggning af backiga eller eljest mindre göda		—
		vägar ............	140,000
27: 2	25: 2	„ väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina		—
		kyrkoby i Westerbottens län.........	5,000
27: 3	25: 3	„ väganläggning mellan Lycksele och Wilhel-
		mina kyrkobyar i Westerbottens län.....	15,000	—
		Transport	160,000	—	541,892	—

? i 1870 års reglemente.	\| ? i 1871 års 1 j reglemente, j		Riksmynt.	Summa Riksmynt.
		Transport	160,000	—	541,892
27: 4	25: 4	Till understödjande åt mindre hamn- och bro-
		byggnader samt upprensning af åar och farleder	20,000	—
27: 5	25: 5	För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn	20,000	—
27: 6	25: 6	Till understödjande af sådana myrutdikningar och
		vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester-bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefie-borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf-dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hära-der i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten........	60,000		260,000
		Summa anslag			801,892	—
		B) Län:
		a) Beviljadt under 1865—1866 års riksdag:				I
16	15	Till utvidgande af elementar-läroverksbvggnaden i				\|
		Christianstad...................	—	—	10,000	i
		b) Beviljadt vid 1869 års riksdag:
22: 7	21: 5	För befrämjande af utdikning och aftappning af
		sänka traktör och sjöar till beredande af od-lingsföretag inom rikets mellersta och södra län	—	—	3,500	—
		c) Beviljadt vid 1870 års riksdag:				: j
27: 7	25: 7	För befrämjande af utdikning och aftappning af
		sänka traktör och sjöar till beredande af od-lingsföretag inom rikets mellersta och södra län	—	—	50,000
		Summa lån	— !—	63,500	-1

Bil. v.

Under 1871 års riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

It ^ o
CD ^		Beviljade att utgå
®L B					Summa
B B		—			Riksmynt.
i det itet.		år 1871.		år 1872.
	A) Anslag.
27: 1	Till uppsättning och underhåll af
	ölcadt antal fortifikationstrupper	34,935	40			34,935	40
„ : 2	infanterigevär..........	198 000				1 QQ AHA
„:3	För tillverkning af kopparpatroner	44,000	__			44,000
„:4	„ fästningsarbeten vid Carlsborg	129,300	—			129,300
>, : 5	„ befästningarne uti inloppen till
	Stockholm ............	322,880	—			322,880	1
„ : 6	„ befästningarne vid Carlskrona
	hamn och vid Hvita Krog . . .	150,000	_		_	150,000
28: 1	Till anläggning af nya samt för-
	bättring eller omläggning af
	backiga eller eljest mindre go-
	da vägar ..... .......	—	—	150,000	—	150,000
„ : 2	„ väganläggning mellan Lycksele
	och Wilhelmina kyrkobyar i
	Westerbottens län (106,700 R.),
	deraf under år 1872 .....	----	—	20,000		20,000
n •'' 3	„ understödjande af mindre hamn-
	och brobyggnader samt upp-
	rensning af åar och farleder .	---	—	20,000		20,000
» :4	För tillökning af vågbrytaren utan-
	för Wisby hamn (130,000 R.)
	att utgå under år 1872 med .	—	—	60,000	—	60,000	—
	Transport	879,115	40\|	250,000\|	—	1,129,115	40

■■ M c<ys—							i
t ° K o 3 B- <2.g		Beviljade att utgå		Summa
						Riksmynt.
8 B
0 H.		år 1871.		år 1872.
	Transport	879,115	40	250,000	—	1,129,115	40
28:5	Till understödjande af sådana myr-
	utdikningar och vattenaftappnin-gar inom Norrbottens, Wester-bottens, Wester-Norrlands, Jemt-lands, Gefleborgs och Stora Kop-parbergs län samt Elfdals, Fryks-dals, Jösse och Nordmarks hä-rader i Wermland, som företrä-desvis afse att förminska frost-ländigheten............			60,000		60,000
30	För anskaffning af ny rörlig mate-					1,000,000
	idel vid Statens jernvägar . . . .	1,000,000	—	—	—
32	Till jern vägs anläggande mellan
	Wexiö ochCarlskrona, i,100,000 R:dr, deraf för år 1872 . . . .			366,666	67	366,666	67
33	„ liqviderande af de Kongl. The-					90,000
		90,000		—	—	—
34	För godtgörande af åtskilliga utaf
	Kongl. Statskontoret bestridda	22,041	36			22,041	36
35	Till liqviderande af staden Stet-
	tins fordran hos Svenska Sta-	116.838				116,838
36	inlösen af Meinanderska mynt-
	samlingen............	10,000	—	—	—	10,000	—
	Summa anslag	2,117,994	76	676,666 \| i 1	67 j	2,794,661	43

\ och mom. i det

nya reglementet.

B) Lån.

Beviljade att utgå

år 1871.

år 1872.

Summa

Riksmynt.

28:6

För befrämjande af utdikning och
aftappning af sänka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets mellérsta och

södra län ..............

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar.
................

Summa lån

100,000

2,000,000

100,000

2,000,000

2,100,000

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman

samt vaktbetjening.

	Ordinarie lön.	Arfvode.	Summa.
Fjerde tjenstegraden:

1 Sekretei’are hos Fullmäktige.........	4,400	—	600	—	5,000	—
1 Kommissarie.................	4,400	—	600	—	5,000	—
2 Kommissarier.................	8,800	—	1,200	—	10,000	—
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret.......	3,000	—	600	—	3,600	—
1 Kamererare i Revisions-kontoret.......	3,000	—	450	—	3,450
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman.................	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . .	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie hos Kommissariatet.........	2,000	—	300	—	2,300
1 Kassa-bokhållare...............	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret........	2,000	—	300	—	2,300	—
J Bokhållare i dito ........	2,000	—	300	—	2,300	—
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition.....	1,000	--	150	—	1,150	—
1 Kanslist hos Kommissariatet.........	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kammarskrifvare...............	1,000	—	150	_	1,150	—
1 Kontorsskrifvare...............	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare............... Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å	1,000	—	150	—	1,150	—
500 R:dr för hvardera............	1,500	—	—	—	1,500	—
Vaktbetjening:
1 Vaktmästare................	675	_	75		750	—
1 Kammardräng................	575	—	75	—	650	—
2 Kammardrängar................	1,150	—	150	—	1,300	—
1 Husdräng..................	575	—	50	—	625	—
1 Husdräng..................	575	—	50	—	625	—
Summa R:dr R:mt	45,650		6,400	—	52,050	—

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar

annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

för den, som tjenat i andra (/raden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —

för den, som tjena! i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: —

och

för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver ..................... „ 4,000: —

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vouqt.......	1,417	50
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg..............	660	66
Aliidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora. Ehrenstam . .	250	—
Aliidne t. f. Kommissarie!! vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk,
Ofver-krigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
Aurora Lindstedt.......................	225	—
Aliidne Notarien Fr. Bergmans omvndiga barn ..........	225	--
Summa R:dr Runt	2,778	16

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och af vel!

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: —

Pensions-staten vid dito ................ 2,778: 16.

uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 19 Maj 1871.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG.

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bill. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sand. 1 Afd, L Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente.)

Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,

välde af 1871 års Riksdag.

Ordförande, f. d. Statsrådet, en af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och
Kommendören af Kong!. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s
Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton.

Kammarrättsrådet, Riddare» af Konung Carl XIII:s Orden och af Kong!. Nordstjerne-orden,
Herr Carl Leonard Kinmanson, vice Ordförande.

Kapiten»», Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Carl Gustaf Hjerta.

Expeditionssekreteraren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-orden,
Riddare» åt Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Friherre Alfred Henrik
Edvard Fock.

Grosshandlaren, Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Samuel Warburg.

Bruksegaren, Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Filosofie Doktorn Anders
Alexander Ber g er.

Professoren vid Teknologiska Institutet, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.

Suppleanter:

Öfverste-löjtn an ten vid Fortifikationen, Riddare» af Kongl. Svärdsorden och Kongl.

Norska S:t Olafs-orden, Herr Erik Gustaf Kling enst jemn.

Audi tören och Regementsskrit varen vid Lifregementets Dragonkorps, Riddare» af
Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Jakob Olof Gripensvärd.

Grosshandlaren, Herr Gustaf Rooth.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken

vid 1871 års revision.

För Första Kammaren:

Majoren, Riddaren af Kong!. Svärdsorden, Herr Herman Otto Falk.

Bruksägare», Hvit Kristoffer Wilhelm Geijer.

Kapitene» vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen, Riddare» af Kong!. Wasa-orden,
Herr Axel Malcolm Lindgren.

Godsegare», Riddare» af Kong!. Nordstjerna orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker.
Kapitene» vid Kong!. Flottan, Riddare» af Kong]. Nordstjerneorden, Herr Friherre
Fredrik Wilhelm von Otier.

Godsegare», Herr Friherre David Stjerncrona.

Suppleanter:

Godsägare», Herr Friherre Hugo Johan Hamilton.

Direktöre», Riddare» af Kong!. Nordstjerna- och Wasa-orden, Herr Isak Gustaf
Cl ason. .

Kammarherre», Herr Thomas Grote von Kock.

För Andra Kammar en:

Kapitene», Herr Folke Adolfsson Palander.

Riksdagsmannen, Herr Gustaf Hceggström från Westerbottens län.

Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Österslöf, Christianstads län.
Riksdagsmannen, Herr Jöns Rundbäck från Göteborgs och Bohus län.

Löjtnanten, Herr Erik Sandell.

Telegrafkommissarien, Herr Carl Arvid Gimcélius.

Suppleanter:

Riksdagsmannen, Herr Sven Adolf Hedin från Stockholms län.

Riksdagsmannen, Herr Anders Lindevall från Upsala län.

Riksdagsmannen, Herr Per Engman från Wester-Norrlands län.

öfver

1871 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar

Aflöning för Folkskolelärare....................

» » Justitie-ombudsmannen m. fl.

» » lediga tjensters bestridande

» » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal

och vakt betjening

..........................

Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret ......

Afsked med pension ...............................

Aktor atsarfv ode..........................................

Allmänna bevillningen ............................

» « uppbörden och redovisningen
af.........

Allmänna Hypotheksbanken...... ................

Amortissementsfonder................................

Anmärkning smedel ....................................

Anslag angående lediga fenster...............

Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till
Arfvode för Deputerade och deras biträden

» » Fullmäktige ..........................

» » Riksdagens Revisorer............

» » Riksgis-kontorets tjensteman

Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt...............

Arkivet, Riksdags- ....................................

Artilleriet, positions- och belägrings- ......

Sid.	35.		§ 61.
))	11.		t	17 mom. 9
»	32.		§ 54.
»	52.		§§ 127, 128.
	33.		§ 57.
»	80,	81.		—
y>	55,	56.	§§	140—142.
»	41.		§	88.
»	35.		§	62.
»	40,	41.	§§	83, 85.
»	49.		§	118.
»	39,	41.	§§	78, 88.
»	37,	41.	§§	67, 86.
y>	52.		§	129.
	15.		§	19 inom. 5
	43.		§	97.
»	33.		§	56.
»	31.		§	53.
»	33,	34.	§§	57, 58
	10.		§	17 mom. 1
»	31.		§	52.
»)	8, .	10.	§§	14 inom. 2
				17 inom. 3

År tiller i-för sök med kanoner...................

Auktionsmedel för Kronans hus ...............

Avesta pedagogi ..................................

Hank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets

kreditiv å ............

Hankens behållna vinst..............................

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret
Hefordringsvilkor.......................................

Befästningsarbeten ...................................

Begrafningshjelp efter obemedlad»; tjensteman
och vaktbetjenter

Begrafningshjelps-besparingar .................

Belåning af obligationer ...........................

Belägrings-artilleri, anskaffning af ......

Belöning för extra arbeten........................

Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets
.................................

« Justitie-ombudsmannens.........

» Riksdagens Revisorers .........

Besigtningar å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus...............

Beskattning sväsendets förenkling, anslag till
Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg n

a-ler................................

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
............................

« » förslagsanslagen ..............

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullmäktiges beslut ............

Betjeningen vid Riksgälds-kontoret .........

Bevillningen, allmänna ..............................

» uppbörden och redovisningen

af ....................................

Bevillnings-förordning, utfärdande af.....

Bibliothek, Riksdagens ..............................

Bihang et till Riksdagens protokoll, tryckning
af......................................

B oksluts-kontor, Riksgälds-kontorets ......

Boställsskogar, fonden för deras indelning

Brister i förslagsanslagen .......................

» i) Statsverkets inkomster...............

Brobyggnader, anslag och lån till ...........

Sid. 10.	§	17 inom. 5.
»	36.	§	66.
»	6.	§	6 inom. 2.
»	39.	§	80.
))	38.	§	76.
»	53.	§	132.
»	33, 34, 53.	§§	57 mom. 1 — 131.
))	20.	§	27 inom. 4-
	34.	§	59.
»	28.	§	43.
»	39.	§	79.
»	8, 10.	§§	14 mom 2. 17 inom. 3.
>;	34.	§	58.
»	47.	§	113.
))	33.	§ §§	55.
))	31, 47.	53, 114.
»	47.	§	in.
»	5, 6.	§§	5, 7.
»	7.	§	10.
»	23, 24.	§	37.
»;	25—28.	§	41.
))	37.	. 5	68.
»	46, 54.	§§	109, 137.
>;	50, 51.	§§	121—126.
»	35.	§	62.
»	40, 41.	§§	83, 85.
))	49.	§	119 inom. b
»	31.	§	52.
»	48.	§	115.
»	51.	§	123.
»	38.	§	73.
»	25—28.	§	41.
))	24.	$	40.
»	5,8,11,15,16,18,20. §§	4. 14 inom. 3 17 inom. 7. 19 mom. 2, 21 mom. 2. 25 inom. 4. 28 möm. 3.

Båtsmansrotarnes sammanförande ............

Carlsborg, fästningsarbete!! vid.................

Carhkrona hamn ......................................

Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan ...
Christianstad, bidrag till läroverksbyggnad
Christianstads läns fly g sands-plantering s fond

...................................................

Dalslands kanalaktiebolag ........................

Depositionsmedel ....................................

Deputerade för låneärenden .....................

Diarium, Ombudsmannens ........................

Diplomatarium, Svenskt ..........................

Ekeplantering skassan................................

Ekeskog smedlen.........................................

Embetsresor, Justitie-ombudsmannens ......

Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret

......

Expedition, Fullmäktiges...........................

» Justitie-ombudsmannens.........

Expenser för Justitie-ombudsmannen in. fl.
Extra ordinarie tjensteman, deras antagande.
..

» » » » skiljande

från Riksgäldskontoret
......

» » » gratifikationer åt

Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd ringsarbeten

vid...............

Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen

Folkskoleafgiften ..........s..........................

Folkskolelärares aflönande .......................

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar,

Riksgälds-kontorets...............

Forsellön, ersättning till räntetagare för

Fortifikationstrupper ................................

Frostländigliet, anslag för minskning af...

Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman
....„.................................

» granskning af Riksdagsmännens

Sid. 28, 29.	§ 44.
))	20.	§ 27 inom. 4.
»	20.	§ 27 inom 6.
))	22, 23.	§ 32.
))	9.	§ 15-
))	37.	§ 72.
))	4, 48.	§§ 3, 116.
))	37.	§ 69.
))	43.	§ 97.
))	46.	§ no.
))	5.	5 6 inom. 1.
))	37.	§ 72.
))	37,	§ 71.
»	32.	§ 55.
))	35, 52.	§§ 60, 127.
))	50.	§ 122.
))	32, 33.	§§ 54, 55.
))	33.	''§ 55.
))	53.	§ 131-
))	54, 55.	§ 138.
0	34.	§ 58.
))	6.	§ 9 inom. 1.
))	32.	§ 54.
))	36.	§ 63.
»	11.	§ 17 mom. 9.
»	9, 11.	§§ 14 inom. 6,
		17 inom. 10
»	4.	§ 3.
))	28.	§ 42.
»	19.	§ 27 inom. 1.
»	6, 8, 11,15,	16, 18, ''
	19, 20, 21. S§ 9 inom. 2.
		14 inom. 4.
		17 inom. 8.
		19 inom. 4.
		21 mom. 4.
		25 inom. 6.
		28 mom. 5.
»	33.	§ 57 inom. 1.
))	50.	§ 120.

Fullmäktige	i Riksgälds-kontoret .......	Sid. 82.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet	»	44.
»	antal för besluts fattande...	))	45, 50.
»	arfvoden och resekostnads-
	ersättningar........................	»	33.
»	befattning upphör ......	»	43.
))	berättelser ...............	))	47.
»	besluts Överklagande	)>	46.
»	Deputerade för låneärenden	»	43.
))	frånvaro ...............	))	45.
))	föreskrifter......	))	46.
))	förfall ..................	))	45.
))	kansligöromål .........	))	50.
))	komplettering ............	»	43.
»	omröstningar........................	))	45.
»	Ordförande..........	»	42.
»	protokoller ...................	))	44.
))	rådfrågningarhos Revisorerne	»	44.
))	sammankomster .	))	44—46.
))	sammanträden ....................	))	44.
»	sessionsdagar.................	»	44.
))	ställande till ansvar.....	))	44.
»	Suppleanter .......................	»	82.
))	» deras inträdande	»	42.
»	särskilda uppdrag ...............	))	46—50.
u	tjenstledighet........................	))	45.
»	åligganden ......................	))	43.
Furusjön i Jönköpings län, lån till	»	4.
Förfall, Fullmäktiges..................	»	45.
Förräntning	af Riksgälds-kontorets kon-
	tanta tillgång.....................	))	39.
Förskott, er	sättning till Kongl. Statskon-
	toret för .........................	))	23.
Förslag till	lediga tjänsters återbesättande	))	52.
Förslagsanslag enligt riksstaten ..............	))	25—28.
Granskning af Kommissariatets protokoller
	och anteckningsböcker ...	))	46.
))	» Riksdagsmäns fullmakter ...	))	50.
))	» Riksgälds-kontorets räken-
	skaper ...........................	>''	41, 50,
Gratifikationer till betjeningen vid Riks-
	gälds-kontoret ..	))	34.
(jota Hofrätt, arkivbyggnad för ..............	))	10.
Göta Kanal-direktion, val till ledamot af	))	49.
Göteborgs hospitals utvidgning.................	»	8.
Hamnanläggningar, föreskrifter rörande
	bidragen till....	»	10,11, it
Hamnbyggnad vid Ystad...........................	))	5, 14.

§ 98.

§§ 104, 119.

§ 56.

I 95.

§ 113.

§ 109.

§ 97.

§§ 102, 103.

§ 108.

§§ 102, 103.

§ 192,

§ 95.

§ 106.

§ 91.

§ 100.

§ 99.

§§ 100—109.

§§ 100, 101.

§ 100.

§ 98.

§§ 92, 93.

§§ 110—120.

102,

§ 96.

§ 3.

§§ 102, 103.

§ 79.

§ 34.

§ 130.

§ 41.

§ no.

§ 120.

§§ 88, 123.

§ 58.

§ 17 mom. 1.

§ 119 inom. d.

§ 12 inom. 2.

,21. §§ 16,18,20,22,26,29.
§§ 4, 19 inom. 3.

Hamnbyggnader

Hattefura och Störa Lee, segelled emellan
Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för...............

Hon or arier, Fullmäktiges...........................

Hospital vid Göteborg, uppförande af......

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ..............

Hus, kronans, i städerna..........................

» Riksdagens ......................................

» Riksgälds-kontorets...........................

H vetlanda och Serarp, vägo in läggning

mellan ...........................

Hvita krog, befästningar vid.....................

Hypotlieksbanken, allmänna......................

Indrifnings-avf''voden .................................

Infanterigevär .........................................

Inkomster, Statsverkets, brist uti ............

» Riksgälds-kontorets..................

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
..............................

Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens
hus ........................

Inventering af låna- och säkerhetshandlingar

Jernvågar, enskilda, statsbidrag till........

Jernväg sanläggningar, undersökningskost nader

för...........................

» bolag för utförande af ...

Jernväg sbyggnader, Statens, anslag till rörlig
materiel vid.........

» teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver............

Jordeböckernas afsilande och granskning

Justitie-ombudsmannens aflöning...............

» embetsresor.............

» insättande i embete!

Kameralväsendet, anteckningar rörande ...

Kanoner, anskaffning af ..........................

» försök med.................................

« skjutbana för..............................

Sid.	5, 8, 11, 15,	16,
	18, 20.	§§ 4- 14 inom. 3. 17 inom. 7. 19 inom. 2, 3. 21 mom. 2. 25 inom. 4. 28 inom. 3, 4.
»	4.	§ 3.
))	6, 9.	§§ 8, 14 inom. 8.
))	10.	§ 17 inom. 1.
»	33.	§ 56.
))	8.	§ 12 inom. 2.
))	44.	§ 83.
))	36.	§ 66.
»	30, 47.	§§ 50, ill.
))	30, 47.	§§ so, in.
»	18.	§ 25 mom. 1.
»	20.	§ 27 inom. 6.
))	49.	§ 112,
))	41.	§ 87.
»	20.	§ 27 mom. 2.
))	24—28.	§§ 38-41.
))	35-40	§§ 61-82.
»	51.	§ 126.
))	30, 47, 48.	§§ so, in, ils.
»	46.	§ no.
))	21, 22.	§§31, 32.
»	18.	§ 24.
))	48.	§ HT.
»	21.	§ 30.
»	7.	§ 10.
))	5, 6.	§§ 5, 7.
))	32.	§ 54.
))	32, 33.	§ 55.
N	49.	§ 119 inom. c.
»	7, 9.	§§11 inom. 2. 14 inom. 5.
»	8.	§ 14 inom. 2.
))	8, 10.	§§ 14 mom. 1. 17 mom. 2, 5,
))	10.	§ 17 mom, 8.

Kansliets, Kongl., registratur................... Sid. 8.

Kinda båtleds utsträckning till Linköping » 16.

Kinda kanalaktiebolag, revision af............ » 48.

Kommissariat, Riksgälds-kontorets ......... » 50.

» dess protokoller och anteckningsböcker
...... » 46.

» » utlåtanden ............... » 45.

Kongl. Theatrarnes gäld ...................... » 23.

Kontors-expenser ....................................... » 30.

Konungens ombud .................................... » 45,

Kopparpatroner.......................................... » 20.

Kortståmpel-afgiften ................................. » 36 40.

Kreditiv för infallande krig ..................... » 29.

» » rikets försvar eller andra vigtiga
ändamål ................... » 29, 38.

» Riksgälds-kontorets, å Banken... » 39.

Köpeskilling för kronohemman.................. » 36.

Landtränteriernas depositionsmedel ......... » 37.

» månadsförslag ............ » 41.

Landträntmåstarnes remisslage ............... » 41.

Lavetter, anskaffning af ........................ » 8.

Ledigheter bland Fullmäktige ................. » 42.

Linköpings hamn och Rengen, båtled mellan » 16.

Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » 42.

» angående förslags-anslagen ......... » 25.

» _ » Statsverkets öfverskott » 37.

Liqvidationsfonder ....... „ 39, 41.

Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret ... » 34.

Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset...... » 31.

Lycksele och Wilhelmina, väganläggning

mellan.................................. » 18, 20.

TAroverksbyggnad, anslag och lån till...... » 9.

Meinanderska myntsamlingen................... » 23.

Mindre kreditivet....................................... » 29, 38.

Minor, undervattens-................................. » 10.

Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande i

följd af.............................. » 15, 17.

Missväxter, behöfvandes undsättning vid » 17, 38, 41

Mjöl- och sågqvarns-räntans upphörande,

ersättning för .................. » 7.

Museum, National-, inredning af ............ » 8.

Myntsamling, Meinanderska .................... » 23.

Myntsort, den i reglementet begagnade ... » 56.

§§

Bill. till Rilcsd. Prof. 1871.
(Riksg.-kontorels Reglemente.)

10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

12 mom. 1.
21 inom. 3.
116.

123.

110.

107.

33.

50.

105.

27 inom. 3.

64, 84.

45, 47.

46, 47, 75.
80.

65.

69.

85.

86.

14 inom. 2.
92.

21 inom. 3.
90.

41.

68.

78. 88.

57 inom. 3.

51.

25 in. 3. § 28 in. 2.
15.

36.

46, 47, 75.

17 inom. 5.

19 mom. 5.

23.

23* 74, 86.

11 inom. 1.

13.

36.

143.

Myrutdikningar för minskande af frost ländighet.

...................... Sid.

Månads för slag, Landtränteri ernas........... »

National-musei-byggnadens inredning ...... »

N atur a-underhåll för gemenskapen vid sjöförsvaret
....................... »

Niifvelsjön i Jönköpings län, lån till......... »

Nådårsbesparingar .................................. »

Obligationer, belåning af........................... »

» Riksgälds-kontorets ............ »

Observations-arfvode ................................. »

Observationsmedel....................................... »

Odlingsföretag, anslag och lån lör beredande
af........................ »

föreskrifter rörande dessa

anslag och län......... »

Ombud, Konungens.................................... »

Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............ »

Omröstningar, Fullmäktiges .................... »

Ordförande hos Fullmäktige .................... »

» vice, d:o .................... »

Pedagogier, anslag till .............................. »

Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets

tjensteman och vaktbetjeuing »

Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret......... »

Positions-artilleri, anskaffning af............. »

Projektiler till kanoner.............................. »

Protokoller, Fullmäktiges........................... »

» Riksdagens papper till tryckning
af............................. »

Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets »

Reglementariska stadganden, äldre............ »

Remisslage ................................................ »

Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan »
Resekostnads-erscittning för Riksdagens

Revisorer ............ »

6, 8, 11, 15, 16,
18, 19, 20, 21.	§§ 9 inom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 4. 25 inom. 6. 28 inom. 5.
41.	§ 85.
8.	§ 13.
37.	§ 70.
4.	§ 3.
28.	§ 43.
39.	§ 79.
3, 38, 39, 40.	2, 77, 78, 81.
41.	§ 87.
37, 41.	§§ 67, 86, 87.
6, 8, 11,15,16,17,
18, 19, 20, 21.	§§ 9 m. 2. 14 m. 4. 17 in. 8. 19 in. 4. 21 inom. 4, 5. 25 mom. 6, 7. 28 inom. 5, 6.
10,11,16,17,19,21.§§ 16,18,20,22, 26,29.
45.	§ i Oo.
51.	§ 124.
45.	<j 106.
42.	§ 91.
42.	§ 91.
6.	§ 6 inom. 2.
55, 56.	§§ 139—142.
81.
8, 10.	§ 14 in. 2. § 17 in 3.
10.	§ 17 inom. 4.
44.	§ 100.
48.	§ 115-
8.	§ 12 inom. 1.
56.	§ 144.
41.	$ 86. §21 mom. 3,
16.
31.	§ 53.

Resekostnads-ersättning för Fullmäktige...

» » Justitie-om budsmannen Restantier

å bevillningen ......................

Revisions-kontor, Iiiksgälds-k ont örets

Revisionskostnader ....................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision
............

» » traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelser

Riksbanken, kreditiv å...........................

Riksbankens vinst..............................

Riksdagens hus, upplåtelse af rum uti

Riksdags-bibliotheket .....................

Riksdag skostnader..................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås
....................

Riksgälds-kontorets betjening.....................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån ...........

» Fullmäktige..............

» föremål ...................

» förvaltning..................

» hufvudbok................

» hus ............

» inkomster och särskilda
tillgångar .........

» kreditiv å Banken ...

» obligationer ..............

» rättegångs- och utsök nings-ärenden.

........

» skulder .....................

» Styrelse .....................

» tjenst ernå n n a-person al

» upplåning .................

» utgifter ....................

» vaktbetjening ...........

Riksgälds-sedlar, inlösen af ...................

Riksregistraturet, komplettering af
Rotar vid båtsmans hållet, sammanförande af
Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer
Räkenskaper, Riksgälds-kontorets

» » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder............

Räntebärande pappers belånande ............

Sid. 33.	§ 56.
»	32.	§ 55.
))	35.	§ 62.
»	51.	§ 123.
))	31.	§ 53.
))	83.	—
))	31.	§ 53.
))	31, 47.	§§ 53, 114.
))	39.	§ 80.
))	3c.	§ 76.
»	47.	§ H2.
))	31.	§ 52.
))	30.	§ 49.
))	49.	§ 119 mom. a.
»	56.	§ 143.
))	50, 51.	§§ 121-126.
»	35, 52.	§§ 60, 127.
))	4.	§ 3.
))	82.
»	3.	§ 1.
))	42, 43.	§§ 91, 94.
))	41.	§ 88.
	30, 47.	§§ 50, in.
»	35—40.	§§ 61-82.
))	39.	§ 80.
»	3.	§ 2
»	51.	§ 124.
))	3.	§ 2.
»	42-44.	§§ 91-99.
))	50, 51.	f)§ 121—126.
))	38, 40.	§§ 77, 81.
»	5—30.	§§ 4—60.
))	51.	§ 125.
))	4.	§ 2.
))	8.	6 12 mom. 1.
))	28, 29.	§ 44.
))	44.	§ 99.
))	41.	§ 88.
))	42.	§ 89.
))	39, 41.	§§ 78, 88.
))	39.	§ 79.

Räntegifvares befriande från forsellön......

Rörlig materiel vid statens jern vägar ......

Sammankomster, Fullmäktiges ..................

« Fullmäktiges i Banken och

Riksgälds-kontoret gemensamma
Sundbergs, C., kameral-saralingar ..........

Serarp och Hvetlanda, vägomläggning

mellan......................................

Sessionsdagar, Fullmäktiges .....................

Sjöaftappningar..........................................

Sid.

))

» vilkor för statsbidrag till »

Sjöförsvarets gemenskaps natur aunderhåll »

Skatteköpeskillingar............................... »

Skjutbana för grufva kanoner ................. »

Skjutförsök, anställande af....................... »

Skog splantering skassan ............................ »

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof......................... »

Skulder, Riksgälds-kontorets..................... »

Spelkort, stämpelafgiften för................. »

Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter .................... »

>, äldre, rörande Riksgälds kontoret.

........................... »

Stadspedagogier, anslag till........................ »

Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret... »
Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret ... »

Statens jernvägsbyggnader, anslag till rörlig
materiel vid »
» » beskrifning öfver »

Statsfyllnadssumman .............................. »

Statsinkomsterna, brister i........................ »

» öfverskott å.................. »

Statslånefonden .................................... »

Statslån för jernvägsbyggnader.................. »

Statsobligationer, fonderade........................ »

Statsreglering en, dermed gemenskap egande

utgifter .................................... »

28.	§ 42.
21.	§ 30.
44—46.	§§ 100—109.
49.	§ 119.
7, 9.	§§ 11 inom. 2. 14 mom. 5.
18.	§ 25 inom. 1.
44.	§ 100.
6, 8, 11, 15, 16, 17
18, 19, 20, 21.	§§ 9 inom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 4, 5. 25 mom. 6, 7. 28 inom. 5, 6.
10,11,16,17,19,21	.SS 16,18,20,22,26,29.
37.	§ 70.
36.	§ 65.
10.	§ 17 mom. 5.
8, 10.	§§ 14 inom. 1. 18 inom. 2.
37.	§ 72.
48.	§ 115.
3, 4.	§ 2.
36, 40.	§§ 64, 84.
23.	§ 37.
56.	§ 144.
6.	§ 6 inom. 2.
80, 81.	—
81.	—
21.	§ 30.
7.	§ io.
24.	§§ 38, 39.
24.	§ 40.
37.	§ 68.
40.	§ 82.
38.	§ 77.
38.	§ 77.
24—29.	§§ 38-44.

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid 1853 och 1854 års

riksdag.................................

» dito vid 1856,1857 och 1858

års riksdag ........................

» dito vid 1859 och 1860 års

riksdag.................................

> dito vid 1862 och 1863 års

riksdag...............................

» dito vid 1865 och 1866 års

riksdag.................................

» dito vid 1867 års riksdag...

v dito vid 1868 års riksdag...

» dito vid 1869 års riksdag...

» dito vid 1870 års riksdag...

» dito vid 1871 års riksdag...

» allmänna stadganden rörande

Statsverkets besparingar och öfverskott

» förslagsanslag ........................

» inkomster, brister uti ............

» liqvider med Riksgälds-kon toret

..................................

Stensjön i Jönköpings län, lån till............

Stettins fordringsanspråk ..........................

Stockholms inlopp, befästningar uti .........

Stora Lee och Hattefura, segelled mellan
Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning..................

Stångåns kanalisering, statsbidrag till______

Stomp slaf gifter na för spelkort och tidningar
........................

Större kreditivet..........................................

Suppleanter för Fullmäktige ....................

» deras inträdande ................

» för Revisorerne ....................

Suspensioner................................................

Svenska kameralv åsen det, anteckningar om

Svenskt diplomatarium .............................

Sveriges historia, vigtiga handlingar för

Sågqvarns-råntans upphörande..................

Theatrar, Kongl., deras gäld.....................

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggnader

Telegrafverket, förskott till ...................

Testamentsbevillningen, arfvode för .........

Tidningsståmpel-afgiften ...........................

Sid,	5.	§	4.
))	5, 6.	§§	5, 6.
»	6.	§§	7, 8.
»	6-8.	§§	9—13.
»	8-10.	§§	14—16.
»	10—15.	§§	17, 18.
»	15, 16.	§§	19, 20.
X>	16-18.	§§	21—24.
»	18, 19.	§§	25, 26.
»	19—24.	§§	27—37.
»	23, 24.	§	37.
))	37.	§	68.
»	25—28.	§	41.
»	24.	§	40.
	25—28, 37, 42.	§§	41, 68, 90.
»	4.	§	3.
»	23.	§	35,
))	20.	§	27 inom. 5.
))	4.	§	3.
))	48.	§	116.
))	16.	§	21 inom. 3.
))	36, 40.	§§	64, 84.
))	29.	§	45.
))	82.
))	42.	§§	92, 93.
»	83.
))	53, 54.	§§	133, 134, 136.
))	7, 9.	§§	11 mom. 2. 14 inom. 5.
))	5.	§	6 inom. 1.
))	6, 9.	§§	8, 14 inom. 8.
))	7.	§	11 inom. 1.
»	23.	§	33.
))	7.	§	10.
»	29.	§	48.
»	40.	§	83.
))	36, 40.	§§	64, 84.

Tjensteförsummelser....................................

Tjensteman vid Riksgälds-kontoret .......

» » » aflöning för

» » » pensionering af

Tjenster, lediga, bestridande af ...............

» » återbesättande åt............

Tjenstgöring s-ordning.................................

Tjenstgöring s-penningar ...........................

Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen.

....................

» » Fullmäktige ..................

Tilläggsbevillning.....................................

Tjurken in. fl. vattendrag i Jönköpings län

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ......

Try c k fr i het s - k o mit é en s betjening och expenser
...............

Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoll
.............................

» » Revisorernas berättelser.....

Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens

berättelser ............

Trädgårdsskötselns befrämjande ...............

Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns

sterbhus..........................

Undersöknings-kostnader för jernvägsan läggningar

.........

Undervattens-rninor, försök med...............

Undsättning smedel vid missväxter ............

Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets

medel........................

Uppdrag, Fullmäktiges särskilda ............

Upplåning för Riksgälds-kontorets rakning
Uppvärmning sapp ar åt i Riksdagshuset ...
Utbetalningar, allmänna stadgande rörande
....................................

Utdikningar och aftappningar af myrer i

norra länen

» » i rikets öfriga delar

Sid. 53. 55.
» 51.

» 33.

» 55, 56.
» 52.

» 52, 53.
» 51.

» 33.

» 52.

» 45.

» 35.

» 4.

» 31.

» 33.

» 48.

» 32, 47.

» 33.

» 9, 11

» 34.

» 18.''

» 10.

» 17, 38.

» 40—42.

» 46—50.

» 39, 40.

» 31.

» 23.

» 6, 8, 11, 15, 16,
19, 20, 21.

» 17, 19, 21.

§§ 133—138.

§§ 122 -124.

§ 57.

§§ 139 - 142.

§§ 127, 128.

§§ 129, 130, 132.
§ 126.

§ 57 inom. 1.

§ 128.

§§ 102, 103.

§ 62.

§ 3.

§ 53.

§ 55.

§ H5.

§''§ 53, 114.

§ 55.

§§ 14 inom. 6, 7.
17 inom. 10.

§ 59.

§ 24.

§ 17 inom. 5.

§§ 23, 74, 75.

§§ 83- 90.

§<j 110—120.

§§ 77, 81.

§ 51.

§ 37.

18,

§§ 9 mom. 2.

14 inom. 4.

17 inom. 8.

19 inom. 4.

21 mom. 4.

25 inom. 6.

28 mom. 5.

§§ 21 mom. 5.

25 inom. 7.

28 inom. 6.

Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper Sid

Utgifter, Riksgälds-kontorets..................... »

Utlåtanden, Kommissariatets..................... »

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens ... »

» Riksgälds-kontorets............ »

Vaktbetjening ens pensionerande.................. »

» tjensteförsummelser ...... »

Varningar för tjensteförsummelser............ »

Vattenaftappningar, anslag och lån för ... »

42. §

5-30. §§

45. §

32. «

51. §

55, 56. §§

54. §

53. §

6, 8, 11, 15, 16,17,
18, 19, 20, 21. §§

i norra länen

» 6, 8, 11,15,16, 18,
19, 20, 21. §§

i öfriga delar af riket » 17, 19, 21. §§

« allmänna föreskrifter

rörande dertill beviljade
statsbidrag... » 10, 11,16,17,19,21. §§

Ventilationsapparat i Riksdagshuset.......... » 31. §

Wesan, sjöaftappning, lån till .................. » 4. §

Wexiö och Carlskrona, jernväg mellan ... « 22, 23. §

Wilhelmina och Åsele, väganläggning mellan » 18. §

Wilhelmina och Lycksele, väganläggning

mellan... » 18, 20. §§

Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten » 10, 11,16,17,19,21. §§

» för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret

................................ » 33. §

Vinst, Bankens .......................................... » 38. §

Wisby, vågbrytaren vid.............................. » 18, 20. §§

Vågbryfaren utanför Wisby ................... » i 8, 20. §§

89.

4—60.

107.

54.

125.

139—142.

136.

133.

9 inom. 2.

: 4 inom. 4.

17 mom. 8.

19 mom. 4.

21 mom. 6, 7.
25 mom. 6, 7.
28 inom. 5, 6.

9 mom. 2.

14 mom. 4.

17 inom. 8.

19 mom. 4.

21 mom. 4.

25 mom. 6.

28 inom. 5.

21 inom. 5.

25 mom. 7.

28 inom. 6.

16, 18,20,22,26,29.
51.

32.

25 mom. 2.

25 mom. 3.

28 inom. 2.

16, 18, 20,22,26,29.

57.

76.

25 mom. 5.

28 inom. 4.

25 inom. 5.

28 inom. 4.

Väg anläggning av och v äg förbättring ar, an -

slag till ..................	Sid. 10, 15, 16, 18,20.	§§	17
		19
			21
			25
			28
» allmänna föreskrifter
rörande dessa anslag	.. 10,11,16,17,19,21.	§5	16,
Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för .....	» 5.	§	4, :
A sele och Wilhelmina, väganläggning mellan	» 18.	§	25
Öfverskott, Statsverkets.........................	» 37.	§	68.

mom. 6.
mom. 1, 5.
mom. 1.
mom. 1—3.
mom. 1, 2.

18,20,22,26,29.
£ 19 mom. 3.
mom. 2.