utfärdadt vid slutet af 1860 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt vid slutet af 1860 års riksdag.

—»»;OQC» --—

STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1869.

Innehålls-förteckning,

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

,, skulder § 2.

,, fordringar för utbetalda lån § 3.

" utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar §§ 4—28.

" " anvisade vid innevarande riksdag §§ 29—42.

Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter

§§ 43-49.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 50_52.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar förvaltningsutgifter
m. m. §§ 53—65.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 66—89.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 90—98.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 99—107.

Fullmägtiges sammankomster §§ 108—117.

" särskilda åligganden och uppdrag §§ 118—127.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 128—133.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 134—139.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 140_145.

Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 146—149.

Allmänna bestämmelser §§ 150 och 151.

Riksgälds-kon tor et har till föremål:

«) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;

6) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

cj att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig*
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De åt Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna a iförda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Dessutom har Riksdagen medgifvit, att, då s. k. riksgäldssedel'' hädanefter
i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmägtige ega att, derest sedlarne befinnas
riktiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria.

1 afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilken belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och
hvilka finnas summariskt uppgifva uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrig!
de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit
fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse; varande dock vid innevarande riksdag
beslutadt, att det för 1858 års fonderade statslån anvisade årliga anslag af
Bill. till Riksd. Prat. 1869. It) Sami 1 Ajd. i» Rand. 1

(Rikag.-kontorets Reglemente).

1,166,666§ Riksdaler hädanefter icke behöfver vid hvarje års början afsättas, utan
att Fullmägtige må ega att låta till detta Iåns liqvidations- och amortissementsfond
under löpande kalenderåret utbetala anslaget å den eller de lider, som Fullmägtige,
efter sig företeende omständigheter, finna för godt bestämma.

Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i
tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock bär vid 1867 års riksdag
den förändring i vil koren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöar
ne Tjurken, Näfvdsjön, Furusjön och Stensjön in. fl; vattendrag inom Jönköpings
län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte-inbetalningen
och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års
förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits;
likasom vid sistlidne riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till
sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid
hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och
med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga
lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning
återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå.

Angående Riksgälds kontoret ålagda utbetalningar.

l:o. Vid 1869 års början återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne
vid föregående riksdagar.

A) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda
statsutgifter.

§ 4-

I öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts nådiga föreskrift och på grund af vederbörliga
reqvisitioner utbetalas det belopp, som erfordras för inköpande af Trehundra
exemplar utaf Svenska F''omskrift-sällskapets årliga samlingar; varande

kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar beräknad att
årligen utgöra omkring Tre Riksdaler.

B) Under 1847 och 1848 ars riksdag beviljade, ännu återstående statsutgifter.

§ 5.

Sedan kommissions-landimätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn numera
vunnit inträde i Civilstatens pensionsinrättning med dertill hörande Enke- och
pupillkassa, bör, utaf det vid före nämnd a riksdag med Tretton tusen tvåhundra
Riksdaler årligen be.viljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till eu särskild
fond för pensionering af såväl förenämnde tjensteman som borgmästare i rikets städer,
utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ett belopp af Sju tusen tvåhundra
Riksdaler årligen, enligt Kong!. Maj:ts disposition, uppå vederbörlig reqvisition
till Kong!. Statskontoret utbetalas, för att Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning
tillhandahållas, emot skyldighet för Direktionen att ombesörja ifrågavarande
pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende
blifvit af Kong!. Maj:t i nåder bestämda; kommande återstoden, Sex tusen Riksdaler,
af ofvanberörda årliga anslag att utbetalas först från och med det år, hvarunder
deri för pensionering af borgmästare jemte deras enkor och barn afstäda särskilda
pensionsinrättning af Rongl Maj:t förklaras vara i det skick, att densamma
anses kunna uppfylla dermed afsmida ändamål utan behof af annat statsanslag än
det, som redan blifvit beviljadt.

C) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljadt och ännu innestående anslag.

§ 6.

Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera
hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande
och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra
Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad i egenskap åt
anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande
utbetalas; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor
för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvit,
ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870.

D) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits.

§ 7-

Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugu Riksdaler 2 öre, utaf det
till Kongl. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten
af besluten om beskattning sv ds endels förenkling och för påskyndande af arbetena
vid de nya j or deb ocker nas afsittande och granskning, bör, i mån af behof, utbetalas
på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit.

§ 8.

Som de innehafvare af komminister sb o ställen inom Stockholms lön, utaf hvilka,
till följd af 1850 års jordransakning samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eller
Kong]. Kammar-kollegii derefter meddelade laga kraftvunna utslag, kronotionde blifva
för ett eller flera år erlagd, ega att af Statsverket erhålla restitution för allt
hvad desse boställshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt: så bör, sedan beloppet
af hvad sålunda skall restituera^ blifvit vederbörligen bestämdt, detta belopp
i vanlig ordning utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas.

§ 9-

Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Biks-statens Åttonde
Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning
eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen
:

ko. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860
års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning
af arbetet: Svenskt Diplomatarium; bärande donna anslagssumma användas dels till
ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till
inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven
utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten till banda:

2:o. Tjuguett tusen Riksdaler utaf anslaget, 190,000 Riksdaler, till uppförande
af ny byggnad för Göteborgs hospital utöfver de under 1853 och 1854 års
riksdag för nämnda hospitals utvidgning anvisade och redan utbetalda medel;

3:o, I vå tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda
riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier
och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der
undervisningen vunnit en hög grad af utveckling.

K) Under 1839 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestdende statsbidrag.

§ 10.

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf den vid förenämnde
riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet
samt de nya jordeböckernas af slutande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition
anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det
af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.

§ likdan
Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga om upphörandet af de så
kallade frisocknarnes tjenst!)arheter till Bytta svafvelbruk samt afstående! af de åt
detta bruk anslagna tvänne allmänningar, benämnda den ena Hålahults och den
andra Ostra allmämingen inom Örebro län, vid 1859—1860 års riksdag till Kongl.
Maj:ts disposition anvisat en summa af 88,587 Riksdaler 80 öre, motsvarande det
af Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna samt f. d. Bergskollegium i sådant afseende
föreslagna ersättningsbelopp, för att, derest nämnda bruks egare härmed åtnöja
och utan tvist till Kronan öfverlemna omförmälda tvänne allmänningar, användas
till åstadkommande af reglering uti ifrågavarande hänseende, hafva Rikets
Ständer vid 1865 och 1866 års riksdag medgifvit, att det sålunda redan beviljade
anslagsbeloppet, Åttioåtta tusen femhundraåttiosju Riksdaler 80 öre, må fortfarande
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till ersättning till Bylta bruks
egare för ofvan berörda tjenstbarheter.

§ 12.

Återstoden, Åttatusen niohundra Riksdaler 1 öre utaf det vid ofvannämnda
riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre
i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för
Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fortfarande
i mån af behof tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl.
Maj:t är eller varder föreskrifven.

I) Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu
icke utbetalda statsutgifter.

§ 13.

Återstående beloppet Femtio tusen Riksdaler utaf det anslag å 160,000
Riksdaler, som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök
till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott

samt till bestämmande åt lämpligaste konstruktionen åt rafflade gjutna jet nhanoner för
fartygs bestyckning, dels för artillerifor sök med afseende å frågan om införande åt
refflade kanoner vid artilleriet, skall i stadgad ordning utbetalas.

§ 14.

Hvad hittills icke utbekomma utaf de för väg anläggningar och ioäg förbättring
ur, bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensning ar och andra v attenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra v

_1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar,

hvartill uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föranleder,
utbetalas i den män vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, enligt de
med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd
meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma.

De för ofvannämnda föremål anvisade, ännu in ne stående anslagssummor äio

följande:

1 ro Tretusen trehundratrettiotre Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar beviljade anslag
å 450,000 Riksdaler, att användas der Kongl. Näjd finner medlen mest nödiga
för att befordra allmänt gagn;

2:o Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verkställande
af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräde gästgifvaregård
och staden Sundsvall, som afse chaussé-anläggning samt åstadkommande
af lcanalled efter Ljung a- elfv ens vattendrag.

3:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af eu
dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler;

4:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan aterbetalningsskyVighet
beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga
rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens
och Bele forssar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till
Storbacken; hörande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fastställda,
iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent
årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens
bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnadskostnaden
i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för
kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;

5:o Fyratiofem tusen sjuhundratrettiofem Riksdaler utaf den summa 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaf''tappning ar inom
Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa

Kopparbergs län samt Elfdals, Frykdals och Jösse härader i Wermlands län, som
företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd
icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt
fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets
fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de
afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; agande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara
af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas.

§ 15.

Sedan Rikets Ständer vid 1862 —1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kong!. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk ekonomisk
beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader samt till
bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag
af Tio tusen Riksdaler, att i mån af behof utbetalas, och sistnämnda summa
i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgifvit,
att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande
beskrifnings utgifning må, i man af behof, lyftas; dock under förutsättning
att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma
beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver berörda
10,000 R:dr under år 1867 utbetalda 40,000 R:dr.

§ 16.

Utaf de i, sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statms
Sjunde Hufvudtitel beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas,
nemligen:

l:o Tjugo tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- oeh ränte-innehafvare genom mjöloch
såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Karnereraren
Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler
under hvardera af åren 1864, 1865 och 1866.

§ 17.

Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Haj -

vadtitel, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, ‘till Kong!. Maj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp kora af Riksgälds-kontoret fortfarande
tillhandahållas, nemligen:

ko Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur till och
med 1856;

2:o Hela den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke
vid 1862 och 1863 årens riksdag för eu gång anvisade summa af Tvåhundra tusen
Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade medel.

8.18.

Återstående beloppet, Femtiotusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf
den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga
kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler
35 öre, skall i mån af behof i föreskrifven ordning utgifvas.

H) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade,

ännu icke bestridda statsutgifter.

§ 19.

Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag
skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

ko Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i
man af behof utgå;

2:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande
af ^ett positions- och belägring s-artilleri om 15 reffla de tackjernskanoner med tillbehör,
lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867;

3:o Fyra tusen fyrahundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf anslaget, 7,000
Riksdaler, till aflönande af lärare och underhåll af elever äfvensom till andra erforderliga
utgifter vid skepp sbyggeri-institutet i Carlskrona ;

4:o Återstoden, Tretioett tusen sjuhundra Riksdaler af det vid förenämnda
riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning ed nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas,
der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

5:o Tre tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af
20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder;

6:o Tretioåtta tusen sexhundrafem Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler,
som vid ofvan nämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,

för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande
al sådana myr utdikning ar och vattmaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wer mlands län, som företrädesvis afse
att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något
fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan
beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande .kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta, hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som med statsbidrag blifva
understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet
påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas;

7:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år
1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t
kan finna för godt föreskrifva;

8:o Återstoden, Fjortontusen femhundratretiofem Riksdaler af det anslag å
30,000 Riksdaler, som för år 1867 blifvit an visad t att användas till löneförbättring
utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare, på det sätt att, der församlingar,
hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda
sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med
församlingarnes sålunda lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga
50 Riksdaler årligen för hvarje lärare;

9:o Tvåtusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 3,000 Riksdaler till undervisning
i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna för år 1867;

10:o Sextusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 10,000 Riksdaler för inköp
och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare -seminarierna;

1 l:o Tvåtusen femhundrafyrationio Riksdaler 21 öre af anslaget 10,000
Riksdaler för år 1867, att användas för folkskolelärares undervisning i gymnastikoch
militär öfning ar;

1.2:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden.

§ 20.

Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad
Bill. till Biksd. Prof. 1869 10 Sami. i Afd. 2 Band 2

(Riksg.-kontorets Reglemente).

hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu
tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler
och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör
aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret antages,
under fem års tid fatt utan ränta innehafvas, fem procent å detsamma ursprunglig
belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken
inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det, oguldna kapitalet samt det
Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå,
intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler,
samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden
till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

§ 21.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, höra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865
och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggnmgar
och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och
andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande; som uti § 23 af detta reglemente finnas intagna,
så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade
anslags- och lånesummorna särskild!, meddelade, vid förekommande frågor rörande
dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag,
för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade,
vara påbörjade sednast under loppet af år 1867.

H) Under 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 22.

Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehofven
icke hänförliga anslags- och lånesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas
i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd,
nemligen:

l:o Tolftusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler,
som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till
följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för

uppförande af en ny arkivbyygnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrätt
shusets tomt omgifvande kaj;

2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök;

3:o Tretioåttatusen sjutiofem Riksdaler till anskaffning af rid- och anspannspersedlar
för fältartilleriet;

4:o Tretiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positionsoch
belägringsartilleri:

5:o Tvåhundrafemtio tusen Riksdaler af det för år 1868 beviljade anslaget
1,000,000 Riksdaler till anskaffning af tidsenliga gevär;

6:o Femtiofyra tusen Riksdaler utaf anslaget 189,000 Riksdaler till underhåll
af beväringsmanskapets beklädnad;

7:o Sextiotre tusen Riksdaler utaf det beviljade fyllnadsanslaget 126,000
Riksdaler till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad;

8:o till ny sjökrigs-materiéls anskaffande, Tvåhundraniotiotusen åttahundrafyra
Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget
för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas;

9:o Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler till anskaffande af kanoner af den
modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfva!’ lämplig;

10:o Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler för nyssberörda
kanoner;

ll:o Tretiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning
af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor;

12:o till fortsättande af storskiftes- och afvittring s-förrättning arm i rikets
norra län, Niotiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar
uppförda anslag af 63,000 Riksdaler;

13:o Ettusen femhundra Riksdaler till reseundcrstöd åt utexaminerade
lan dtbr ukslär Ung ar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och
efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända;

14:o Fem tusen Riksdaler för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdelningen
vid Skeppsbygg ri-institutet i Carlskrona;

15:o Fyratusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget
å 46,000 R:dr för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en
för berysläroverkct erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och
deras förseende med behöfliga inventarier;

16:o Sjutioåtta tusen etthundrafemtiofem Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade
anslaget 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t
finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

l7:o Sex tusen Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget af 20,000

R:clr för understödjande af ninclre hamn- och brobyggnader samt upprensning a,r ai
åar och farleder;

18:o Femtioåtta tusen fyrahundraåtta Riksdaler utaf det anslag å 120,000 R:dr,
som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet
utgå till understödjande af sådana myrntdihiingar och v attenaftappning ar
inom Norrbottens, Westerbottcns, Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflcborgs och Störa
Kopparbergs län, samt Elfdals, Frylcsdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands
län, som företrädesvis afse att förminska fr ostländigliden; dock under vilkor,
att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets
utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för
vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad
derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten,
som med statsbidrag blifvit understödda; egal)de Kongl. Maj:t att i de fall, der
sådant anses vara åt behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget
må förskottsvis till vederbörande utbetalas;

19:o Såsom bidrag till kolonien Si Barthélcmys förvaltningskostnader Tjugufem
tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 utgå;

20:o Tretio tusen Riksdaler att användas till löneförbättring utöfver minimilönen
åt examinerade folkskolelärare;

21:o Femtusen femhundratjugu Riksdaler af det för är 1868 anvisade
anslaget till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp
bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; samt

22:o Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
;

varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet - må af Kongl. Magt för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras;

23:o Femhundra R'''' »daler utaf det anslag å 2,000 R:dr, som för år 1868
anvisats till understöd för flen af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade
mediko-pneumatislca anstalt.

§ 23.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på
de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontor
et anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra v attenaf t öppning sföretag, hafva bär nedan intagna allmänna vilkor och
föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af
Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestäm -

meker eller stadgauden äro för de beviljade anslags- och lånesum morna särskildt
meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån,
iakttagas samt lända till efterrättelse:

l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse.

2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o. Alla med understöd åt allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar höra åt den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken
underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig
ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa
härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda
utgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande
omständigheter, pröfva!’ skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger eu viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf" de till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, åt Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt åt
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med don
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å indika Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att
vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss
bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva
berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda
formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap.

6:o. för fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade stats*

medlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som åt
Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka
Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i
allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskildt blifvit bestämda,
antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter'' dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida icke Kongl.
Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!’ skäligt annorlunda förordna,
någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen
afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats,
lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant
åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande
blifvit meddelad.

8:o. Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande
afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande,
innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgäldskontoret
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras,

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller
ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni
1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen
skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordebokon

på föreskrifvet sätt antecknats; och .

e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den utgrina

skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o. De Inne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndighet,;!’ kunna blifva i behof att begagna,

till dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skott

från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet an -

stånd med detsammas utförande, icke ldifvit fullbordadt inom derför bestämd tid,
ankommer på Kong], Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgäldskontoret
inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kong!. Maj:t eller af Riksdagen,
till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas,
derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmägtige
höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.

ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad
t företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den man Kougl. Maj:t
pröfva!’ skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom
kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af
Kong!. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre man understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas.

13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867
års riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att
reserveras till Riksdagens disposition.

14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftäppningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen -erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för
hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende
på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan
åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till
efterrättelse.

15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla
de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det
år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade
lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild
årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i
skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den
tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd
tid, är låntagare!! pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet
erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas

eller godtgöra^ utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig
föreskrift derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadgande!! blifvit i underdånighet anmälda, har
Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre
om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas
fortgång kunna varda medgifna.

I) Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 24.

Utaf de för v äg anläggning ar och v ägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader,
kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
vid sistlidne riksdag beviljade och till Kongl. Mäj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag höra nedanstående, vid detta års början
innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas:

l:o för anläggning af nya samt förbättring dier omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;

2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele i Westerbottens län, återstoden, Tiotusen Riksdaler, utaf det anslag å 100,000
Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862 — 1863 års riksdag för denna väganläggning
beviljat;

3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens
län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866
års riksdag dertill anvisade anslag af 50,000 Riksdaler;

4:o för anläggning af väg från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö till
Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län,
Tjugo tusen Riksdaler, att under år 1869 utgå i ytterligare afräkning å det anslag
af 76,250 Rall-, som vid sistnämnda riksdag för berörda väganläggning beviljades;

5:o för anläggning af väg från sjön Boltnen till Wieslanda jemn ägs station i
Kronobergs län, Tretiosjutusen femhundra Riksdaler, att utgå under år 1869 i ytterligare
afräkning å det vid samma riksdag för berörda väganläggning beviljade
anslag af högst 150,000 Riksdaler; med iakttagande af de vilkor i öfrig!, som vid
anslagets beviljande under sistberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna;

6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder, ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler;

7:o till staden Ystad, återstoden, Tretton tusen Riksdaler, utaf det staden

vid

vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af
63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;

8:o till staden Uddevalla, återstoden, Tjugufyra tusen Riksdaler, utaf det
staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000
Riksdaler till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad;

9:o återstoden, Tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 9,000 R:dill
11 reparationer å vågbrytaren utanför Wisby;

10:o Tvåtusen sjuhundrafemtio Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och Åttatusen tvåhundra Riksdaler såsom lån, utgörande återstoden utaf
det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och slussanläggning emellan sjöarne
Westra och Östra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf
12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån;

varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag,
som enligt afslutadt kontrakt förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må
vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild
säkerhet, mot vilkor:

att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bolagsmännens
skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade
statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;

att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, utöfver
statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för arbetets fullbordande, af
hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör säkerhet för lånesummans återbetalning,
icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan händelse,
än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga rånte- och
amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, Direktionen egen att, i mån af
behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp,
som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af rånte- och amorteringsliqviderna,
som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas;

att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må
aktie-egarne tillgodokomma, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör
ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas
från skyldighet att i annan ordning, än bär blifvit stadgadt, utöfver det
tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift;

att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo
betaldt, ega utse eu revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse
och förvaltning; samt

att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen
Bill. till Riksd, Prut. 4869. It) Sand / Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-kontorets Reglemente).

underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgöres, kanaloch
slussanläggningen kommer att hemfalla till Staten utan rättighet för aktieegarne
att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de
tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda;

H:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings
hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid

1862_1863 års riksdag beviljades, af anslaget Femtio tusen Riksdaler och af lånet

likaledes Femtio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundra tusen Riksdaler, att af
vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande
blifvit af Rikets Ständer meddelade; . .''v

12:o Etthundratjugu tusen Riksdaler, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition,
utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar
och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerboltens, W ester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigheten; dock under vilkor att sadant understöd icke i något fall
får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade
kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och
andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet påkalladt,
i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas;

13:o Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom
lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar
till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar;

14:o Tio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning
och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riksdaler,
på de vilkor som för detta lån redan blifvit bestämda;

15:o Tvåtusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utbetalas i ytterligare afräkning
å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865—1866 års riksdag beviljade
anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif;

16:o Tretioåttatusen nioliundrasjutio Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt
och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild!
anvisade belopp af 200,000 R:dr, att användas till anläggning och förbättring af
vägar och andra kommunikationsanstalter; samt

17:o Tolftusen sexhundränittiofem Riksdaler utaf anslaget 55,000 R:dr för

väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gästgifvaregård
nära Klarelfven.

§ 25.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 här ofvan intagna
allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade;
dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att
de arbetsföretag, för hvil kas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit
beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.

§ 26.

För reparation af domkyrkan i Garlstad har Riksdagen bevilja! och till utgående
från Riksgälds-kontoret under år 1869 anvisa! eti lånebidrag åt Tjugu tre
tusen femhundra R:dr, under vilkor att af domkyrkans föreståndare skall afgifvas
till Riksgälds-kontoret ställd skuldförbindelse för lånesummans återbetalning genom
erläggande före hvarje års slut af sex procent utaf hela den lyftade lånesumman,
dervid ränta godtgöres efter fyra för hundra årligen utaf det obetalda kapitalbeloppet
och det öfriga utgör afbetalning å kapitalet, hvarjemte, i fall den sålunda stadgade
inbetalningen icke inom bestämd tid fullgöres, dessutom skall, intilldess densamma
verkställes, erläggas fem procents årlig ränta å det till liqvid förfallna
oguldna beloppet; hörande Carlstads städs- och landsförsamlingar före medlens utbetalning
afgifva sin förbindelse att, derest kyrkans inkomster något år ej förslå
till den årliga rånte- och amorterings-liqvidens fullgörande, ansvara för lånevilkorens
behöriga uppfyllande.

§ 27.

Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara har Riksdagen, förutom
ett på Statskontoret anvisad! extra anslag af 7,500 R:dr till utgående från Riksgäldskontoret
under år 1869 bevilja! ett låneunderstöd af Tjugu tusen R:dr, emot samma
vilkor, som enligt 26 § af 1868 års reglemente vid 1865 och 1866 års riksdag blifvit
bestämda för det då till ifrågavarande läroverksbyggnad anvisade lån.

K) Vid föregående riksdagar beviljade, ännu icke lyftade anslag för

Statens jernvägsbyggnader.

§ 28.

Återstoden af de vid 1862 och 1863 års riksdag till utförande af jernvägs -

arbeten för Statens räkning beviljade anslag å tillhopa 27,896,000 Riksdaler, hvilken
återstod vid innevarande års början uppgick till Femhundratusen fyrahundrasextiotvå
Riksdaler, jemte hvad som ytterligare kan till Riksgälds-kontoret inflyta af
statslånefonäens vinstmedel, skall fortfarande på vederbörliga reqvisitioner från Riksgälds-kontoret
utbetalas för att, i enlighet med de i § 168 af det vid samma riksdag
utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas.

2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter,

§ 29.

Såsom brudgåfva till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Lovisa Josefina Eugenia
vid Hennes Kongl. Höghets förestående giftermål med Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen af Danmark, Christian Fredrik Wilhelm Carl, har Riksdagen, till Kongl.
Maj:ts disposition, på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 49,500 Riksdaler Specie
med Etthundra nittioåttatusen Riksdaler Riksmynt, att under innevarande år utgå.

§ 30.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel
hafva till utgående från Riksgälds-kontoret under innevarande år blifvit till
Kongl. Maj:ts disposition anvisade:

l:o. Sextio tusen Riksdaler till arbeten vid Carlsborgs fästning; och

2:o. Femton tusen Riksdaler till uppförande af ett så kalladt fredstak öfver
de å Vestra Hästholmen verkställda arbeten, som sådant erfordra.

§ 31.

För väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande
statsbidrag:

A). Väg anläggning av och vägförbättringar.

l:o. för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar för år 1870, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;

2:o. för väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums
kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-No ridande län, återstoden
Elfvatusen tvåhundrafemtio Riksdaler, att under år 1870 utgå af det för detta
vägarbete vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag 76,250 R:dr;

3:o. återstoden åt det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg
mellan sjön Holmens strand och Wieslanda järnvägsstation i Kronobergs län beviljade,
mot två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden svarande anslag af högst
150,000 R:dr, hvilken återstod må under innevarande år, på de tider och med de
belopp, Kong!. Maj:t, med afseende å arbetets fortgång, behagar bestämma, från
Riksgälds-kontoret utbetalas med högst Fyratioettusen sexhundra sextiosex Riksdaler
67 öre, under vilkor, dels att någon del af anslaget, enligt Kongl. Maj:ts hopropande,
skall innestå, intilldess arbetet blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt,
dels att intressenterna, i den mån anslagssumman utbekommes, af egna medel skola
tillskjuta minst hälften af hvad utaf statsanslaget lyftas.

B). Bro- och hamnbyggnader.

4:o. för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder för år 1870 ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler.

C). Kanaler och andra vattenkommunikationer.

5:o. för utsträckning af Kinda båtled från sjön iRengen till Linköpings hamn,
återstoden af det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års riksdag
beviljades, och hvilken återstod må under år 1870 från Riksgälds-kontoret utgå
med Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
och Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom lån, eller tillhopa Sextiofem tusen
Riksdaler, att af vederbörande lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags
åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade.

D). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag.

6:o. Sextio tusen Riksdaler, att för år 1870 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myr ut dikning av och v attenaf tappning
av inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs
och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks här åder
i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under
vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den
för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget
må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till
sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda

ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, för
eningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad
derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen
underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten,
som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må
ega att, i de fall der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att
någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas:

7:o. Femtio tusen Riksdaler att för år 1870 utgå såsom lån för befrämjande
af utdikningar och aftappning ar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag
inom rikets mellersta och södra län;

8:o. återstoden, Tio tusen Riksdaler, af det för Lida-åns sänkning och upprensning
vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 R:dr, att
under år 1870 utgå, med iakttagande af de vilkor, som för detta lån redan blifvit
bestämda;

9:o. återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för flodvattnets
afledande i en del af Ume eif utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag
af 11,000 R:dr, att under år 1870 utgå med Två tusen Riksdaler.

8 32.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag,
hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 bär ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring dels i mom.
14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och
vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta
procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra åt
obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de
arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit beviljade,
skola vara började sednast under loppet af år 1870.

§ 33.

1 ändamål att, genom beredande af arbetsförtjenst, lindra den, till följd af
sistlidet års felslagna skörd inom vissa delar af landet, nödlidande befolkningens
behof, har Riksdagen, till Kongl. Maj:ts disposition, under iakttagande af de allmänna
vilkor och stadgande!!, som vid sednaste riksdag i afseende å beviljade statsbidrag
till vägarbeten blefvo fastställda, på Rikgälds-kontoret anvisat:

l:o. för vägomläggning å allmänna landsvägen mellan Lrannkonebro och
Heda by i Nottebäcks socken af Kronobergs län, ett anslag af Tjugutusen fyrahundra
Riksdaler, deraf 7,000 R;dr att utgå under innevarande, och 7,000 R:dr
under nästkommande år;

2:o. för omläggning af den mellan Syserum och Näshult belägna del af så
kallade Strandavägen inom Tona socken af Calmar län, ett anslag af Nittontusen
trehundra fyratio Riksdaler, deraf 11,000 R:dr att utgå under år 1869 och 8,340
Rall'' år 1870; samt

3:o. för omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps
gästgifvaregårdar inom Ostra härad af Jönköpings län, ett anslag af Fyratio tusen
Riksdaler, deraf 15,000 R:dr att utgå under år 1869, och lika belopp år 1870;

skolande dock de för år 1870 till ofvannämnda trenne vägförbättringar
beviljade anslagsbelopp utgå af de för anläggning af nya eller omläggning och
förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar för samma år anvisade medel.

§ 34.

Likaledes har Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition för beredande af tillfällen
till arbetsförtjenst åt den i följd af nästlidet års missväxt nödlidande befolkningen
i Kronobergs och Jönköpings län, till utgående från Riksgälds-kontoret i
mån af behof, för innevarande år anvisat ett anslag af Etthundra tjugu tretusen
trehundra Riksdaler till kanal- och v äg anläggning ar samt vägförbättringar, förnämligast
inom Kronobergs län, åt hvilken anslagssumma dock en del må, efter Korigl.
Maj:t bepröfvande, användas till vägarbeten inom Jönköpings län.

§ 35.

Till undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen har Riksdagen,
till Kong!. Maj:ts disposition, å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af
Trehundrafyratio tusen Riksdaler, att under innevarande år, uppå skeende reqvisition,
till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas,
dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande
större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan
af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet,
der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande:

*l:o. att så beskaffad!: understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner,
som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning
och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle;

2:o. att de medel, som i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag,
inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel,
särskild!: redovisas och bokföras; samt

3:o. att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.

§ 36.

Utöfver de enligt nästföregående § beviljade 340,000 R:dr, har Riksdagen för

undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen ytterligare å Riksgälds-kontoret
anvisat ett belopp af Femhundra tusen Riksdaler, att under innevarande
år, uppå skeende reqvisition, till Statskontoret utbetalas, för att af Kongl.
Maj:t användas till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och
mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller
annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet; under vilkor, att, i den man fordringar
för förut meddelade undsättningslån inflyta, dessa användas till godtgörande af hvad
Kongl. Maj:t utaf berörda 500,000 R:dr under innevarande år kan komma att disponera,
samt att deremot inflytande afbetalning^- å lån, utgifna från ifrågavarande
anslag, i stället må ingå till undsättningsfonden.

§ 37.

Jemte det Riksdagen beslutat att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
måtte pröfva, dels hvilka jemn ägs anläggning ar må anses för utvecklingen af landets
industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12—15 år, samt
den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste
sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare
sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden
eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition anvisat 25,000 R:dr
för bestridande af de härmed förenade kostnader.

§ 38.

Till ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter
har Riksdagen anvisat eu summa af Etthundraadertontusen sjuhundranittioåtta
Riksdaler 73 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret
utbetalas.

§ 39.

Likaledes har Riksdagen, till ersättande af de utaf Statskontoret intill den 1
September 1868 förskottsvis bestridda utgifter för folkundervisningen i riket för åren
1864, 1865 och 1866, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af Sextiosjutusen
trehundrafyratiofyra Riksdaler 33 öre, att under innevarande år, uppå skeende
reqvisition, från Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 40.

För beredande af tillfälle åt två vetenskapsidkare att, för anställande af naturvetenskapliga
forskningar, få åtfölja ett till Kongl. Maj:ts flotta hörande fartyg,
som under innevarande vår och sommar kommer att företaga en öfningsexpedition

i Atlantiska hafvet, kar Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition anvisat ett extra
anslag af Sex tusen Riksdaler, att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utgå.

§ 41.

Till fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års hreditivanslag
för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions stater för arméens befäl
och tjensteman, har Riksdagen, till utgående under innevarande år, i mån af behof,
på, Riksgälds-kontoret anvisat ett fyllnadskreditiv å Sexton tusen Riksdaler.

§ 42.

Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda,
höra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslagsoch
lånesummors utbetalning iakttagas:

l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret
uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! föreskrifvet,
under ett följande år disponeras och utbekommas; och

2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma,
få icke, i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof
disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o. Stutsfylliiadssiiiumau .jemte »kriga med statsrcgleriiigen gemenskap
egande utgifter.

§ 43.

Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundra ättatioätta, tusen sjuhundratretio
R:dr, utaf den vid sistlidne riksdag för år 1869 bestämda statsfyllnadssumma,
2,088,730 R:dr, skall af Riksgälds-kontoret Kong!. Statskontoret, uppå dess
reqvisition, tillhandahållas.

§ 44.

Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1870 uppkommer,
och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 1,634,700 Riksdaler, har
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisa! en häremot svarande statsBih.
till Riksd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afä. 2 Band. 4

(Riksg.-kontorets Reglemente).

fyllnadssumma af En million sexhundra tretiofyra tusen sjuhundra Riksdaler, halhet
belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis
efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 45.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,
så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda
förskjutit.

§ 46.

Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1867, 1863, 1869 och
1870 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgäldskontoret
aflemnas; -— ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den
enligt nedanstående § 73 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna
i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad
särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som
enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition
sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla
å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.

Uti den vid 1865 och 1866 års riksdag fastställda samt för år 1867 gällande
Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen:

under Andra Hufvudtiteln:

till fångare vård och underhåll;

„ mediko-legala besigtningar;

„ skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.;

till rese- och traktan) entspenningar; .

» ersättning åt domare, vittnen och parter;

» ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för
dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.

under Fjerde Hufvudtitéln:

till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;

„ beväringsmanskapets vapenöfning;

„ inqvarteringskostnader i Stockholm;

„ inqvarteringskostnader i landsorterna:

„ salpeter-uppköp;

„ rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
Kansli-expedition.

under Femte Hufvudtitéln.

tillskott i de för båtsman sindelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 R:dr;

„ rese- och traktamentspenningar;

» skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
Kansli-expedifion:

» skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans stationer och depot.

under Sjette Hufvudtitéln:

för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön;
till utflyttningshjelp efter laga skiften;

» ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling;
„ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;

„ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar;

» Konvoy-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier och expenser m. m.;

” rese- och traktamentspenningar.

under Sjunde Hufvudtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

„ omkostnader för kontrollverket;

„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen;

„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

„ ersättning till städerna för nästad tolag;

„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden
m. in.;

„ belöning för rofdjurs dödande;

„ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;

„ städers friheter;

„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter;

„ observations- och uppbördsprocenter m. in.;

,, mantalsskrifnings-provision;

„ restitutioner;

„ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.

under Åttonde Hufvudtiteln:

till biskopens på Gotland lön;

„ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;

„ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen;

„ Lappmarks ecklesiastikverk;

„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
hvilka spanmål ingår;

„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande;

„ fattigvården i allmänhet;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. in.

under Nionde Hufvudtiteln:

till invalidbusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt
hela det å Allmänna Indragnings-staten upptagna belopp.

Vid den under 1867 års riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och
med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen följande förändringar
blifvit beslutade:

På Fjerde Iiufvudtiteln hai blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under
benämning:

roteringsunderstöd;

hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till Pontonier-bataljonens
hästar.

Från Sjette Hufvudtiteln har blifvit uteslutet anslaget “till Sala bergslag för
förlust genom vissa räntors förvandling11; och har det på donna Hufvudtitel uppförda
anslag “för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte
af inflytande bränvinstillverkningsmedlen11 erhållit följande förändrade benämning:

för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift
för utfördt bränvin.

Från Åttonde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget “till ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiastik-boställen11.

Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1869 hafva ytterligare följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:

På Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:

Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå.

Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att
utgå direkte af tullmedlen11, har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att
utgå direkte af tullmedlen11; och

det på Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört
att vara reservations-anslag.

Vid den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering hafva följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna:

Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden,
att utgå direkte af tullmedlen11, och äro i stället uppförda tre nya anslag:
“till Karantänsinrättningen på Känsö högst 18,500 R:dr;

11 aflösning af Öresundstullen;

11 aflösning ad Scheldetullen11.

Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan,
ersättning för hemnaansräntor och arrenden m. m,“; och

från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, ersättning
för hemmansräntor o''ch arrenden."

§ 47.

Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade beslut
i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf
hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så val deras dittills åtnjutna
optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för
räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön,
hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning
med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så
bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra
sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till
sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 48.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådårsbespäring tillförene föreskrifna
innehållningar å embete- och tjenstemäns löner bonde upphöra, men förut
gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embete- och tjenstemäns
sterbhus af de löne-innehålluingar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter,
som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel
förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande
i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden
mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

8 49.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit
förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta roiarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850
och 1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.

§ 50.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och

till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en Tcreditiv-summa, af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas, än
sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 51.

Den lireditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver blifvit inhemtäde, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen
fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler.

§ 52.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två •§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla
tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda
till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande
Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för
dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare änf em
år efter deras utgifningsdag.

ä:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
»tidningar förvaltniiigsutgiftei* in. in.

§ 53.

Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess
annorlunda af Riksdag förord»as, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende
till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda
af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner
och anstånd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.

§ 54.

I sammanhang med det af sistlidne Riksdag fattade beslutet att vissa delar
af tomterna N:is 2 och 3 på Biddarholmen må till Stockholms stad upplåtas för
att till hamn- och upplagsplats användas, har åt Fullmägtige blifvit uppdraget att
på Riksgälds-kontorets bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Fullmägtige
aflemnade ritningar gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten,
hvilka, i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad blifvit erforderliga;
dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmägtige
finna ändamålsenligast, samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande,
vare sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola
under antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under
vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att berörda tomtdelar
kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas, dels att kostnaden för de
ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå låter, icke må öfverstiga det beräknade
beloppet, Sjutio tusen Riksdaler.

§ 55.

I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom båda
Kamrarne öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i. Riksdagens hus anbringade
uppvärmnings- och luftvexlingsapparat har Riksdagen beslutat, att Fullmägtige
skola, så snart efter Riksdagens slut möjligen ske kan, låta anställa nödiga
undersökningar om tjenligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande
i afseende å så val Första som Andra Kammarens sessionsrum, vare sig genom förändring
af de nuvarande uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna, eller genom
anbringande derstädes af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter
samt att Fullmägtige derefter skola ofördröjligen låta vidtaga de åtgärder,
som för ändamålets vinnande kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.

§ 56.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll
såväl af den för liiksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster
afsmida fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomai befintliga
inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas
i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 57.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,

som

som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes
behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket
angränsande ruin samt till desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar ptå mellan riksdagarne
under bibliotheksföreståndarens vård; och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.

§ 58.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostn ads- er sättning exr, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revisorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare,
kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgäidskontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes
för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne
med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret
anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kong!.
Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning
deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas.

§ 59.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda Jcanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäkls-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-omlmdsmannen, under den tid innevarande
riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
Bill. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami, 1 Afd, 2 Band 5

(Riksg.-kontorets Reglemente).

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär Justitieombudsmans-lönen.

Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstad en bosatt, att såsom
flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler.

För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

„ en Kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromälen, med
två tusen Riksdaler,

„ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitieombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen.
Derest Justitieombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola,
vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som
äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lÖnen vid enahanda
fall.

§ 60.

Till kostnader för Justitié-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häfta ingen af ej mindre .Justitié-ombudsmannens årliga''embetsberättelse
än hans särskilda, berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas
genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skeft; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmamnen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmägtige särskild!: redovisas.

§ 61.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande - tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen;
hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 62.

Aflöningen för Rilcsgälds-lcontorets tjenstemanna-p er sonat och våkibetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöuingsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att
åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt
särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått,
hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att
innefattas i den aflöning gällande stat upptager.

3:o. De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande
af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar.

4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för
Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arfvode.

5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga
och bibehålla andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige
tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;

dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket, och, enligt förut gällande stadgande:!, icke varit skyldig
denna befattning frånträda, , densamma äfven efter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön-bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riks^
gälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöriugen derstädes hinderlig,
från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att,
vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma.

§ 63.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega
Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvode:: än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!
bestämda eller medgifva.

g 64.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afliden obemedlade
tjensteman: och väktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret,
ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 65.

Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf donna anslagssumma för ett år ej
behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den afliden clelegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster ocli de till detta verk
särskilt anslagna tillgångar.

§ 66.

De till jRiksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, .ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 67.

Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid
innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt,
författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens
bevillningsmedel böra, i den män de varda indrifna, komma detta verk till godo.

§ 68.

De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar
jemte andra, stämpel-afgift underkastade skrifter verkställes; hörande Riksgäldskontoret
till allmännna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala
dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.

§ 69.

Till Riksgälds-kontoret afloma as hädanefter, likasom hittills,, de köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponiblä skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 70.

Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Carlskrona behof eller för allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej
dessa medel , blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.

§ 71.

Ridare skola till Riksgäld s-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående
allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

8 72.

De till bestridande ai Riksgälds-kontorets utgifter vid 1865 —1866 samt
1867 års riksdagar anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade
årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i
stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

§ 73.

Från Kong!. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemna de, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1867 och
hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 74.

Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl.
Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra
fjugusju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning
åt de på indragning sstat ännu »Kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd
anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma
genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgälds-kontoret
tillställas.

§ 75.

1 stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å R.iks-statens Sjette
Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen
Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret
före hvarje års slut inbetalas.

§ 76.

Med det i § 26 al 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kon -

toret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års
början _ befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna
samt Öfverståthåtlare-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.

Sedan Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande obligationer
till nominel! värde af 380,950 R:dr under sistlidet år blifvit till Riksgäldskontoret
öfverlemnad för att ingå i Riksgälds-kontorets allmänna rörelse, men med
föreskrift att densamma borde under namn af Po stas sur ans fonden i Riksgäldskontorets
räkenskaper bokföras, så har Riksdagen nu medgifva den förändring häri,
att någon sådan särskild bokföring icke behöfver ega rum, utan må ifrågavarande
obligationer bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar i räkenskaperna upptagas och
för Riksgälds-kontorets .behof användas; dock skall det fortfarande åligga Riksgäidskontoret
att — derest någon gång förluster, för Indika Postverket iklädt sig ansvarighet,
skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till Postverket
influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom Postverket
genast bör till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan — ofördröjligen utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af eu sådan anmälan, finner för
godt att åt Postverket anvisa, och Indika höra å särskild! konto bokföras; hvaremot
Postverket skall vara förbundet att. i den mån öfverskott å inflytande assuransmedel,
efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret
återgälda hvad sålunda blifvit utbetald!.

§ 78.

Af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingar å “ Fyr- och B åkmedlen^
skall en summa af Tvåhundra tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret öfverlemna8
och uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn “Lots- och Fyrinrättningens
reservfond“ å särskild! konto bokföras, för att, i händelse genom möjligen
inträffande olyckshändelser, eller af annan orsak, de för Lots- och Fyrinrättningen
tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition, i mån af behof, Lots- och Fyrinrättningen tillhandahållas.

.§ 79.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag
medgifna lösningsrätt af de å kronoskattejorden väpnande ekar hädanefter till
Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster
bokföras.

§ 80.

Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställ -

ning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskild! anslag för skogsväsendet, så komma
så väl sko g splantering skas san, som Christiansiads läns fly g sandsplanterings-fond
och ekplanteringsfonden, sådana dessa tre fonder efter afstötande af 1869 års räkenskaper
befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga
tillgångar ingå.

§ 81.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 82.

I enlighet med Riksdagens uti § 36 intagna beslut skall, i den man fordringar
för förut meddelade undsättning slån inflyta, dessa användas till godtgörande af
hvad Kong!. Maj:t under innevarande år kan komma att disponera af det vid innevarande
riksdag, för undsättning i följd af 1868 års missväxt, å Riksgälds-kontoret,
enligt nämnda §, anvisade anslag å 500,000 R:dr.

§ 83.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kréditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kfeditivet lyftade medel.

§ 84.

Jemte det Riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande En million
niohundraniotiofem tusen sexhundrafyratiosju Riksdaler 77 öre, blifvit anvisad till
Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof, att utbetalas under innevarande år,
å lider, som Bankofullmägtige ega bestämma, skall af den för år 1868 uppkomna
bankovinst till Riksgälds-kontoret för samma ändamål aflemnas En million femhundrafyra
tusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23 öre, att utbetalas under år 1870, å
tider, som Bankofullmägtige likaledes ega bestämma.

§ 85.

För bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till Statens

jernvägsbyggnader

jern vägsbyggnader ega Fullmägtige upplåna ett belopp, motsvarande högst Fyra millioner
Riksdaler mot obligationer, lydande å Svenskt mynt, ställda till innehafvaren
att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare
än fem år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; och må Fullmägtige
bestämma obligationernas räntefot och valörer samt bevilja den kapitalrabatt,
som af omständigheterna möjligen påkallas.

§ 86.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t olctrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer
eller fastställda reglementen träd t i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas,
dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Full
mägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid, eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande
behof föryttras.

§ 87.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna, ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas;
hörande i afseende på kredit!veta begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 88.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalBih.
till Riksd. Prof. intill. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg -kontorets Reglemente).

ningar finnes nödvändigt, ega FuIImägtige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor, som FuIImägtige ega bestämma. I afseende på upplåning
mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 89.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillning^ in. tl. medel.

§ 90.

Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 91.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen
för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för donna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.

§ 92.

Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska
räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid
författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från
de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas
äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskilt är bestämd.

§ 93.

I början af hvarje månad insändas från landtränteriema till Riksgäl dskontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning
influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten
bestyrkta.

§ 94.

De till Riksgäld s-kontorets disposition uti landtränteriema influtna uppbördsoch
anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till
Riksgäids-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne
stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande
remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgäids-kontoret
expedieras.

§ 95.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets
räkning inflyta, godtgör Riksgäids-kontoret, efter behöriga reqvisitioner,
de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden.

§ 96.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och
utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upphämta och dels
såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år eu
fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver
de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall
dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut
samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som
den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom
den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
tillhanda, på det att den Riksgäids-kontoret tillkommande förvaltning af
allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 97.

Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål läm -

pade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 98.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, hör
derstädes qvarstadua, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 99.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen
uppdragen åt sju Fullmägtige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning
71 § Riksdags-orduingen stadgar.

Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet åt den, som af Riksdagen blifvit
dertill utsedd; tillkommande Fullmägtige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande,
att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 100.

Uppkommer ledighet bland Fullmägtige inträder suppleant, enligt åt Riksdagen
bestämd ordning.

§ ioi.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
bär nedan föreskrifves, egen Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 102.

Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmägtige doldt och förtaga
dt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 103.

Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådel eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Rikstiags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Ftillmätjtigs-befattningen
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 104.

Jemte noggrann! iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrig! vidtaga
alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i
sådan! afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag.

§ 105.

Fullmägtige må vara obetaget att, om sådan! finnes lämplig! eller nödvändigt
för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmägtige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 114 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte ökriga expeditioner, höra långifvarne och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina
åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid.
Deputerade, äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna
lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af
de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden,
hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade
ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådan! fordrar, antaga nödiga biträden,
för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års
slut beviljas.

§ 106.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Biksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder i
donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyl -

dige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 107.

Till ledning vid pröfn ingen och åtgörande! af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter
blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och yttranden.

Angående Fullmägtiges sammankomster.

§ 108.

Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 109.

Med undantag af de enligt § 105 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla Fullmägtiges
behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ no.

Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ in.

Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till

erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 112-

Vid sammankomst skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omför mälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmägtige
äro närvarande.

§ H3.

Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens Ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ H4.

Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet, i meningarne, höra
samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmägtige kan utses.

§ 115.

Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, höra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas,
så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas.
Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 116.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Full -

mägtiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ Inöfver
Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst ellei
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfående^ den (lagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet
eller Revisorerne inlemnas.

Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 118.

Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ 119-

Fn gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

§ 120.

Under de lider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande -

gagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid Ifegagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige,
vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de
upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla
vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta
i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 121.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-hontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
höra, vid samma tillfälle, särkilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan
Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas.

§ 122.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och
Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar
äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer
och Riksdag öfverlemnas. ■

§ 123.

Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af
de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;

Bd,, till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. L Band. 7

(Riksg.-kontorets Reglemente).

b) upprätta hontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp,
af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inveniarii-p er sedlar ne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och
leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.

För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer
å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva
fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 124.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmägtige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7
April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda
bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 125.

Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och
räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmägtige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 126.

Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder

göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens
frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, beviilningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen
deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall
denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i
Justitie-ombudsmans-embetet insättes, eller med döden afgår (98
§ Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta lcanals vidmagthållande
utse och välja ej mindre en person, för att såsom
ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i h vartd era verket
vara tillstädes.

§ 127.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmagter granskas af Justitie-statsminietern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående foetj eningen vid lliksgiilds-kontoret.

§ 128.

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande,
ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar,
hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsido -

sättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden
äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas.

§ 129.

De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ 130.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierna af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfråga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af

en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontorsskrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra,, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.

Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarjerne sjelfve åliggande granskningsskyldighet,
besörjes i Revisionskontor et af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ 131

Rf ksgä.1 d s- ko n före t s rätt och talan i de rättegångs- och utsökning så* endm,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
eu Ombudsman.

§ 132.

Vaktbetjeningen utgöres af
eu Vaktmästare,
tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hviska den ena bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 133.

I afseende på samtlige här ofvan uppgå fn e embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenst^manna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 134.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 128 och 140 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för flen tjenst han blifvit förordnad
att bestrida.

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
kibiRgming fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extr a-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammar -

drängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är
i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

§ 135.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den
tid tjenstledigheten fortfar.

§ 136.

Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
liden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig
icke anmält.

§ 137.

Före återbesättande af de tjenstår och beställningar, hvilkas innehafvare lyda
under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande
uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvithet afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flera .sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess donna besvärstid tilländagått.

§ 138.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverk»;!!; dock böra de tjenstemän, som anställas vid
Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;
ucnsom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkoihgen

bör hafva fullgjort hvad forfattningarne föreskrifva i afseende på dem, som i dorn
a re värf må begagnas.

8 139.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de
särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af* frågor rörande tjensteförsummelser,
in. in.

§ MO.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar,
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefver!,et ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embete- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekalla^ inför
Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf later sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 141.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom,
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.

§ 142.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller

anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 143.

Om någon af v äkthet] eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig
förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 144-

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från tjenstfri,
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenst^
mannen inom ■ föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke
återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda,
eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den,
som emellertid förordnas till tjenstlös bestridande, att de med densamma förenade
löneförmåner åtnjuta.

§ 145.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra
följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt
biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och,
efter att, på sätt i § 140 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara
från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie tjensteman eller
vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 146.

Pensionerna för ernbets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäld»- -

gälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^- L ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 147.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio
år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande!: berättigad att erhålla eu hela
lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman
eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio
år, såvida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt
tillstånd.

§ 148.

Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio ar, anhaller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyratio
ar, komma i åtnjutande al pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.

§ 149.

Skulle, enligt § 147, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i
anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga,
vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest
göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven
utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked
från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den
med tjenstår! förenade lön bör honom tilläggas.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskottande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afd. Z Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ 150.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 151.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadgmden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lagerhjelke. A. N. Sundberg.

n. v. Talman. » v. Talman.

Bil, A.

It i ksgä l<ls-kon to rets vid 1868 års sint utbaianscrade kapitalskulder, oberäknade
de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

rt ^ 39		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31 De-
<T> CO 3 C3		förbindel-serna blilvit	Räntefot.	cember 1868.
F sT		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års statslån till jern-vägsanläggningars be-kostande eller under-
	stödjande, primitivt 281,900 R:dr R:mt .	1855 d. 30/6	3^0.4%	R:mt 223,700
4	Dito för 1858 års jern-
	vägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t ....	1858 d. ''/,	4 \%	Thlr 7,141,400
j 5	Dito för 1860 års jern-
1	vägslån: a) mot obligationer,		''
	ställda på utlottning,
	å 8,000,000 Thlr
	Pr. C:t......	1860 d. ''/,	4\%	Thlr 7,182,700		—	—
	6) mot premieobliga-tioner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr	1860 d. Vb
,
Thlr 1,592,500
6	Dito för 1864 års jern-vägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obli-gationer för endast 555,700 £ St. ...	1864 d. »/,	4i%

£ St. 541,000
7	Dito för 1866 års jern-vägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . . . .	1866 d. V,	5 %	Thlr 9,865,600

*4 2 ce 3 en		Tiden, då förbindel-serna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 De-cember 1868.
1?		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000
	1861 d. =»/3	4i %	R:mt 2,759,500		__	—
R:dr Runt.....
10	Dito för 1863 års inhem-ska lån för utbetalning af kreditivet till försvars-verkets fullständigare ordnande 3,000,000 R:dr Runt......	1863 d. -V.-	5 %			R:mt 8,400
11	Dito, utfärdade för Stats-
	verkets skuld till Riks-banken, i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader, pri-mitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Riksmynt 5,808,000 R:dr . . .	1841 d. 3%	4 %			R:mt 2,112,000
; 12	Dito för 1854 års lån
	till bestridande af kost-
	nader för upprätthål-lande af rikets neutrali-
	tet, 1,000,000 R:dr B:koi 1854 d. ’/6	4 %		—	Runt 117,000	—
13	Dito, hvilka i anseende
	till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller l	1798 d. =/3 1811 d. =7,2	\|			R:mt 10,125
	det 8. k. gamla lånet J	5 %		—
14	Dito, utfärdade såsom
	grundfond för Allmänna Hypotheksbanken,bok-förda inom Union med			51
	R:mt 8,000,000 Rall-	1861 d. ''/,	4j %		—		—
15	Ännu icke till inlösen
	företedda Trollhätte

		Tiden, då		Återstående kapitalskuld den 31 De-
3 E		förbindel-serna bli fvit	Räntefot.	cembei	1868.
''éZ ? ~i		utlärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	slussverks lottsedlar å tillhopa 7,500 Daler Silfvermynt, bokförda inom limen med R:mt
	1,875 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 3,277: 18 ......	1750 d. ''/,	6 %
16	Årliga anslag till H. M. Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) .	1815 d.
17	Ränta å H. K. H. Her-
	tigens af Söderman-land, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftska-pital, bokfördt inom li-nien med R:mt 150,000 R:dr.........	1778	5 %
18	Innestående fond förGö-
	ta kanals underhållande	1833 d.3''/,2	5 %	—	—	Rån t 140,889	—!
19	Dito för Södertelje ka-
	nals dito.......	—	5 %	-.--	—	R:mt 45,000	_
20	Fond för Hjelmare ka-
	nals och slussverks un-
	derhållande (utgör blott ett depositum af for-dringshandlingar) . . .						_1
21	Dito för Strömsholms ka-
	nals dito (dito) . . .	—	—	—	—	—*—
22	Innestående lösen för
	ekeskog .......	—	4 %		—	R:mt 309,253	67
23	Lappmarks ecklesiastik-fonds behållning, bok-förd inom linien med
	\| R:mt 100,777: 16 . .	—	5 %		—		—
25	Brudgåfvovinster (kapi-tal-skulden afskrifven)	—	—		—	■ ■ ...... \ ;	—

3 T		Tiden, dft	f	Återstående kapitalskuld den 31 De-
2 So 3 os		förbindel-serna blifvit	Räntefot.	celeber	1868.
= Bo ■? 3		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.1
26	Äldre depositionsmedel, levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom linien med R:mt 139,222: 73 .....			1 i
27	Från Kongl. Postverket mottagna medel, som varit inneslutna i öf-verblifva bref, bokförda inom linien med Knat 4,727: 32 ......				_
29	Uti f. d. Ridderstolpeska
	huset intecknad skuld
	till Stockholms Borger-skaps enkhus ....	''	4 i %			Knat 17,400	\|
30	För framlidne Kommers-rådet 8. B. Hebbes och dess frus fideikommiss-innehafvares rakning
	deponeradt kapital j	1865 d. Vid 1866 d.	\| 5 »/o	----	—	Kmt 200,000	;
31	Till Riksbanken, för der-städes, emot diskontvil-koroch 2 procent ränta, till 1823 års slut be-gagnade förskott, bok-förd inom linien med
HJ -M 2 w	Krut 6,022,278: 51 . .					I
S- »” i» 3 22	Obligationer för 1867 års inhemska lån, till godtgörande af en del

2 a oo 3 o* ro oo		1 Tiden, då, förbindel-serna blifvit	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 cember 1868.	De-1
5- P°		utfärdade.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	af de utaf Riksgälds-kontor för jernvägs-byggnader förskjutna medel........	1867 d. -°/°	5 %		R:mt 6,000,000
90	Obligationer för 1868 års jernvägslån, £ St. 1.150.000, hvaraf vid 1868 års slut voro ut-lemnade £ Sterling 1.000. 000.......	1868 d. ''/,	5 %	£ St. 1,000,000		_
85	Postverkets till Riks-
	gälds-kontoret öfver-lemnade obligationer, bokförda under namn af Postassuransfonden				R:mt 380,950
93	För begagnad utländsk
	kredit samt i löpande rakning .......	—	—	- !	B:co M. 220,000 £ St. 242	7	5

Enligt Riksdagens beslut bör denna förteckning undergå de rättelser, hvartill
blifvande bokslut kan föranleda. ,

Bil B''.

Riksgälds-koutorets vid 1868 års slut uthalauserade kapital fordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtg,jorda lån.

§ i 1866 års reglemente.			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
34	Lån till Upsala akademis biblio-
		theksbyggnad	1824, 1825	3 %	75,000	—	19,495	42
35	)>	» utvidgande af läroverket
		i Carlstad . . . .	1841	»	12,000	—	1,728	17
36	»	» uppförande af ett nytt lä-
		rebus för elementarläro-verket i Jönköping . .	1861	4 %	120,000		115,405	66
37	»	» uppförande af byggna-
		der för elementarlärover-ket i Halmstad .	1866	))	25,000		25,000
»	»	uppförande af byggna-
		der för läroverket i Gal-
		mar......	1866	))	40,000	_	40,000	—
»	»	» uppförande af byggna-
		der för Umeå läroverk	1864		25,000	—	25,000	—
»	»	» uppförande af byggna-
I		der för läroverket i Fa-lun ......	1864	»	40,000		40,000
i )J	»	» uppförande af byggna-
		der för läroverket i Sala .......	1865	»	12,000		12,000	_
38	)>	» Hernösands stad och
		Hernö landtförsamling, för fullbordande af nya stiftskyrkan .	1845		60,000		6,000
39	»	» uppbyggande af ny kyr-			37,500
		ka i Christinehamn . .	1849, 1854	3 %	—	24,830	33
		Transport	-	—	_	—	309,459	58

Transport

Lån till Lidköpings stad, för n
kyrkas uppbyggande .

„ » Knäreds församling

Hallands län, för kyrka
byggnad ....

„ „ Markaryds församling

Kronobergs län, för kyr
kobyggnad ...

„ „ Wallentuna församling

i Stockholms län, fö
kyrkobyggnad . .

» » reparation af Linköping

domkyrka

» » „ af Wexiö d:o

» „ » af Skara d:o

» » „ af Westerås d:i

» v v af da

ningen i Stockholm .

» återuppbyggande af sta
den Borås

„ staden Wenersborg, byggnadslån
.....

„ staden Wexiös återuppbyggande
efter 1838 års
eldsvåda ....

„ staden Wexiös återupp
'' byggande efter 1843 års

eldsvåda.....

» staden Åmål, byggnadslån
....

Transport

Bih. till Riksd. Prof. 4869. i

CRiksg.-kontorets Reglemente).

Tiden, då lå-net utbetalts	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
y	—	—		309,459	58
. 1851 i	4 %	24,000	—	12,679	59
. 1852 i	»	24,000	—	15,572	91
. 1854	"	10,000		7,036	89
r 1859	»	20,000		18,298	86
1850	„	30,000	—	14,300	31
1852	„	30,000	—	16,836
1858	„	25,000	—	20,367	74
1858	N	22,500	—	18,429	23
1860	—	28,000	—	28,000
1842	3 %	18,000	—	4,618	63
1851	4 %	75,000	—	52,064	67
1830, 1832	tf	127,500	—	826	36
1835, 1837	tf	225,000	—	12,027	46
1838	tf	150,000		9,169	76
1843	3 o. 4%	360,000		168,917	Dl
1846	4 %	45,000-		25,416	75
- I 9 Sami. 4	Afd. 1	I- Band.		734,021 \|75 9

h eM
i 1866 års egleraente.			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
		Transport	—	—	—	—	734,021	75
52	Lån till återuppbyggande af den
		år 1849 nedbrunna del af staden Christianstad	1848-1850	4 %	150,000	—	78,885	06
53		„ återuppbyggande af den
\|		år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping	1852	»	63,666	—	40,450	77
i 54		„ återuppbyggande af sta-					305,893
		den Örebro	1854, 1855	))	375,000	—	30
		af staden
		Jönköping	1855	»	100,000	—	78,834	40
55		„ af staden
		Ekesjö	1857	4 o.4j %	200,000	—	170,174	64
56		„ staden Christianstad, för
		ny tomtreglering	1851	4 %	20,000	—	6,898	48
57		„ staden Lidköping, för d:o	1854	Jf	20,000	—	14,644	55
		„ „ Örebro, för dito	„	»	37,500	—	28,501	02
„		„ „ Jönköping, för d:o	1855	yy	15,000	—	10,921	69
		„ „ Ekesjö, för d:o	1857	yy	30,000	—	25,307	28
58		„ „ Malmö, till ka-
		sern- och stallbyggna-der .......	1813-1815	yy	32,000	_	10,892	10
59		„ återuppförande af Con-					15,468	69
		radsfors bruk	1845	3 %	45,000	—
60		„ staden Ystad, för hamn-
		byggnad	1824	yy	30,000	—	3,600	—
		„ „ „ för hamn-
		uppmuddring	1857	4 %	60,000	—	45,889	87
61		„ „ Warberg, för hamn-					14,932	68
		anläggning	1844	3 %	30,000	—
„		» » ,, för d:0	1849''	4 %	22,500	—	10,061	68
62		„ hamnbyggnad vid Gira-					26,955	94
		brishamn	1843	3 %	37,500	—
-»		» vid d:o	1845	2 %	7,500	—	1,488	30
		Transport] —		-	—	1,623,822	20

§ i 1866 ård reglemente.			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
		Transport	—	—	—		1,623,822	20
63	Lån	till staden Christianstad,
		för hamnanläggning vid Åhus......	1848	3 %	30,000		19,872	30
„	V	„ återstående hamnarbeten
		vid Åhus samt Herne-sta kanals fullbordande
		m. in......	1855	4 %	30,000	—	20,016	61
64	))	„ fullbordande af kaj bygg-
		naden och upprensning af hamnen vid Sölvesborg	1847	2 %	15,000		647	13
65	11	„ Göteborgs hamnbyggnad	1848-1857	„	210,000	—	35,807	91
66	„	„ hamnbyggnad vid Lin-
		köping.....	1841	3 %	30,000	—	5,112	73
67	V	„ staden Westerås för ut-
		vidgande och förbättring af stadens hamn	1849	4 %	30,000		13,442	70
„	))	„ uppmuddring af hamnen
		och segelrännan vid Chri-stinehamn .	1850		36,000	_	17,630	18
„	»	„ anläggning af hamn vid
		Wadstena .	1850		48,000	—	23,681	69
68	»	„ fullbordande af hamn-
		byggnaden vid Wad-stena ......	1855		C 15,000		10,023	30
V		„ Arboga-åns uppmud-
		äring......	1855	))	15,000	—	9,996	10
		„ upprensning och fördjup-
		ning af Köpings å .	1855	»	20,000	—	13,278	76
69	1)	„ anläggning af en hamn-
		bassin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanikenäset vid We-
		nere......	1859		100,000	—	78,828	32
		Transport	— !	—	—	—	1,872,159	93!


CfQ 2 Ep I A S- k°»			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
		Transport					1,872,159	93
69	Lån till hamnbyggnad vid Fal-
		kenberg .....	1859	4 %	47,000		37,053	69
n	It	„ fullbordande af hamn-
		arbetena vid Strömstad	1858		15,000		12,212	08
70	tf	„ hamnbyggnaden vid Fär-
		jestaden i Thorslunda socken på Öland . .	1858		12,850		10,147	13
71	tf	„ byggande af hamn vid
		staden Grenna .	1861		37,500	--	32,502	26
»	it	„ förbättring och utvidg-
		ning af Helsingborgs hamn......	1862		230,000		205,921	77
It	tf	„ hamnbyggnad vid staden
		Åmål......	1861		8,000	—	7,233	49
»	„	„ fortsättning af hamn-
		och kanalanläggningen vid Carlstad . .	1861		70,000		58,939	92
n	it	„ uppmuddring af segel-
		leden mellan Piteå och
		lastageplats^ Löfhol-men samt anläggning af en lastbrygga vid nämnda stad . . .	1861		26,000		21,885	18
tf	it	„ Rottne-åns upprensning
		och fullbordande af den
♦ 72		påbörjade jetéebyggna-den vid inloppet till nämnda å	1861		10,000		8,673	60
it	„ slussanläggningar i Cla-
		ra eif vid Dejefors och Forshaga inom undra Ulleruds och Grafva sock-
		nar i Wermland . .	1856	it	150,000	—	104,923	11
		Transport	—	—	—	-1	2,371,652	16

-1 «*
ev (TQ
3 8 1?			Tiden, då lå-net utbetalts	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
73		Transport					2,371,652	16
Lån till anläggning af jernväg
		mellan Christinehamn och Sjöändan	1849	4 %	100,000		44,987	05
74	99	,, dito af dito mellan Nora
		och Ervalla .	1854	99	150,000		95,097	20
99	99	„ dito af dito dito	1858	%	75,000		7,455	75
75	99	,, dito af dito från Kärr-
		grufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmän-
		ningen.....	1852, 1853	4 %	150,000	—	132,084	42
>»	99	,, fullbordande af samma
		jernväg .....	1855, 1856	2 %	150,000	_	129,526	77
76	99	,, anläggning af jern vägen
		Wessman—Barken .	1856, 1857	3 %	200,000		156,706	56
>1	99	>, fullbordande af sistnämn-
77		da jernväg .	1858	4 %	200,000	—	157,036	36
99	„ anläggning af jernväg
78		mellan städerna Falun och Gefle .....	1855-1859	2 %	2,400,000		2,141,793	14
99	„ anläggning af jernväg
		mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen . .	1858, 1859	4 %	370,000		330,790	13
99	99	,, dito af dito från Söder-
79		hamn till sjön Bergvi-ken m. m.....■	1858-1860	99	500,000		453,925	31
99	,, dito af dito mellan Bo-
80		rås och Herrljunga . .1	1862, 1863	99	1,436,000	_	1,332,818	51
99	,, anläggning af jernväg:
		från Eslöfs station på'' södra stambanan till Ystad......	1864-1866	99	2,450,000		2,450,000
r,	99	,, dito af dito mellan Hel-
		singborg och Årup . .	1864, 1865	99	1,100,000	—	1,087,039	92
		Transport	—	- 1	—	—	10,890,913128

2 oo

3 05

(t> ^

Transport

Lån till anläggning af jernväg
mellan Landskrona och
Eslöfs station på södra
stambanan

, ,, dito af dito mellan Chri stianstad

och Hessleholms
station på södra
stambanan

, „ dito af dito mellan Wexiö

och Alfvestads station
på södra stambanam
, ,, dito af dito från ham nen

vid Köping till Uttersberg
med grenbana
till sjön Lillsvan
, ,, dito af dito från Herr Ijunga

öfver Wenersborg
till Uddevalla

, ,, uppförande af en jern kis

öfver Svartån å
landsvägen mellan Linköping
och Bergs gästgifvaregård
.

, ,, brobyggnad öfver Dal elfven

i närheten af Gustafs
kyrka ....

, ,, anläggning af 2:ne flott broar

i närheten af
Thorsångs kyrka, den
ena öfver Dalelfven och
den andra öfver Lillelfven.
.....

liden, då lånet
utbetalts,

Räntefot.

1864-1866

1864, 1865

1864

1864, 1865

1865, 1867

1852

1853

1859

Transport^

Ursprungliga

beloppet.

1,200,000

720,000

434,000

500,000

3,240,000

20,000

6,000

Kapitalåterstod
vid 1868 års
slut.

10,890,913 28

10,000—:

1,186,462

702,858

423,236

462,891

3,240,000

11,508

3,993 07

8,390

16,930,252

w «CZ3	Hj CO"	- 603							l
do M 5 So 3 05 3 jpo	do ^ 2 5 3 o-2	do 2 £> 3 05 rt> OO 3			Tiden, då lå-net utbetalts	Räntefot	Ursprungliga beloppet.	j Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
	F5
				Transpon		—	—		16,930,252	37
85			Lån till ny bro öfver Hel-
				ge å vid Christi-anstad	1858	4 %	100,000	—	78,854	87
86	—	—	„	,, brobyggnad öfver
				Ume eif invid
				staden Umeå ,, dito dito	1861 1864	11 5 %	55.000 20.000		46,260 17,381	59 64
			n
87	—	—	ii	,, inlösen af lands-				\|
				liöfdinge-ackor-
88	>	41 44	)	derna	1841, 1842	4 %	226,500	_	44,876	57
89	ii	”	,, sjösänkning och
143	)	1	andra vattenaf-
				tappningar för odlingsföretag .	1	2, 3, 4 och 5 %	j		1,933,680	77
90	—	—	ii	,, uppförande af	f	>
				byggnad åt Far-maceutiska insti-
				tutet ....	1862	4 %	50,000		46,683	24
91	—	—	ii	,, dito af byggna-
				der å häradshöf-dingebostället Mälby i Wester-Fernebo socken af Westerås län	1864		7,000		5,600
92			ii	,, grundförbättrin-
				gar å Alnarps egendom . . .	1864	_	30,000		30,000
93		—	ii	,, segelleds öpp-
				nande från Hat-tefura vid We-
				nern tillsjön stö-ra Lee .	1865, 1867	3 %	800,000		800,000 1
				Transporti	— \|	— \|	— 1—\|	19,933,590,05

	1 ■»								1
3 A ro <J}	OQ M ! Z			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1868 års slut.
2- or» ro 5	g po
			Transport	—	—	—		19,933,590	05
94	11	Lån till utsträckning af Kin-
			da båtled medelst ka-nalisering af Stång-ån från sjön Rengen till Linköpings hamn	1865-1868	3 %	355,000		355,000
95	—	n	,, Jemtlands kommu-
			nikations-aktiebolag	1864, 1865	5 %	70,000	—	70,000	—
142	—		,, staden Carlstad, för
			reglering af torg, ga-tor och tomter .	1867	4 %	50,000		50,000
148	16		,, uppförande af ny
			byggnad åt Upsala
	.	•	elementarläroverk .	1867, 1868	>>	140,000	—	140,000	—
u	n	>>	,, dito af dito åt We-
			sterviks dito	1867, 1868		20,000	—	20,000	—
M		n	,, dito af dito åt We-
			nersborgs dito . .	1867, 1868	M	40,000	—	40,000	—
143	ii	>>	,, kanal- och sluss-an-
			läggning mellan sjö-arne Östra och Ve-
			störa Silen på Dals-land .....	1868	>>	43,000	_	43,000
148	16	>>	,, uppförande af ny
			byggnad för Carl-stads högre elemen-tarläroverk .	1868	>>	40,000		40,000
)?	—	r»	,, förändring och till-
			byggnad af elemen-tar-läroverksbyggna-den i Skara	1868		20,000		20,000
			Summa	— \|	—	1 1	20,711,590	05

Enligt Riksdagens beslut, bör denna förteckning undergå de rättelser, hvar
till blifvande bokslut kan föranleda.

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den
1 Januari 1869 icke utbetalda anslags- och lånesuninior, efter afdrag af
hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas.

ro OQ_ M. tv _ B co	2^ — fT ►—* r? co		Riksmynt.	Summa \|
3 co	° eg				Riksmynt.
n>" P>	ro		------—			—
		A) Anslag.
		a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag:
4	4	Till inlösen af 300 exemplar af Svenska Förn-
		skriftsällskapets samlingar för år 1868 . .			1,050	—
		b) Beviljadt under 1847—1848 års riksdag:
5	5	För pensionering af kommissions-landtmätare,
		jemte desse tjenstemäns enkor och barn, beräk-
		nåd t för år 1869 till ....			7,200	—
		c) Beviljadt under 1853—1854 års riksdag:
7	6	För uppmuddring af hamnen vid Ystad . . . .			7,500
		d) Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
10	7	För beskattningsväsendets förenkling samt de
		nya jordeböckernas afsittande och granskning	2,820	02
12: 1	9: 1	» fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt di-
		plomatarimn“......	2,456	25
12: 3	9: 2	Till ny byggnad för Göteborgs hospital. . . .	21,000	—
12: 4	9: 3	» löneförbättring åt lärare vid stadspedago-
	—	gier och läraren vid pedagogisk! i Avesta
		samt till stadspedagogiernas utvidgning . .	2,594	50	28,870	77
		Transport			44,620	77

Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10

(Riksg.-kontorets Reglemente).

n I	n				Summa
0Q_ —			Riksmynt.
re £	ro ►-» S CD n> %				Riksmynt.
ö 00 ro" Po	ö 50 J* t50 - £	Transport			44,620	77
		3) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
13	10	För verkställigheten af flen beslutade förent
		lingen af beskattningsväsendet samt de nya
		jordeböckernas afslutande och granskning . .	163	04
14	11 .	Till ersättning för upphörande af de s. k. fri-
		socknarnes tjenstbarheter till Bylta svaf-
			88,587	80
15: 1.	12	» befordrande af äldre, i Riksarkivet och an-				1
		dra allmänna eller enskilda samlingar be-				1 \|
		fintliga, för Sveriges historia och offentliga				i
		förhållanden vigtiga skrifters och handlin-				i
!		gara utgifning.............. •	8,900	Öl	97,650	85 \|
j \|		f) Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
16: 2	13	Till försök för utrönande af dels s. k. pansar-
		plåtars af Svenskt jern förmåga att motstå
		skott, dels ock lämpligaste konstruktionen
		af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs
		bestyckning in. .............	50,000	—
18: 1	14: 1	» anläggning af nya samt förbättring eller
		omläggning af backiga eller eljest mindre
		göda vägar ...............	3,333	—		i
18: 2	14: 2	kommunikationsled mellan Bräcke gästgif-
		varegård och staden Sundsvall......	28,000	—
18: 4	14: 3	„ anläggande af en dragväg vid samt verk-
		ställande af muddringsarbeten ofvanför Fal-
		benberga hamn.............	2,000	—
18:	14: 4	„ verkställande af rensningar i Lule eif samt
		anläggande af kanaler förbi Hedens och
		Ede forsar...............	352,000	—
18:	14: E	„ understödjande af sådana myrutdikningai
		och vattenaftappningar inom Norrbottens
		Transport	\| 435,333	—	142,271	62

T5 css	I? M		—....... '' " '' '' - ................
	(fQ M.					Summa
	2			Riksmynt.
S CD	B ep					Riksmynt.
B CO	3 CD
ro po	? \|°		» Transport	435,333		142,271	62
			Westerbottens, Wester-Nor ulands, Jemtlands,
			Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermiands län, som afse att förminska frostländigheten..............	45,735
19	15	Till	utarbetande och utgifning genom trycket af eu teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Sta-tens j er tingsbyggnad er (förslagsanslag) .
20: 1	16: 1		ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare komma att vidkännas genom mjöl- och sågqvarnräntans upp-hörande ..................	20,000
20: 2	16: 2	”	vårdandet och förökandet af Kamererare!! Carl Sandbergs samlingar . ........	500
21: 4	17: 1		fortsatt utskrifning af riksregistraturet . .	2,000	—
22	17: 2	„	nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . .	200,000	—		!
24	18	”	nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader .................	50,426	59	753,994	59
		g)	Beviljade under 1865—1866 års riksdag:
25: 3	19: 1	Till	anställande af skjutförsök ........	20,000	—		''
25: 5	19: 2		anskaffande af ett positions- och belägrings-artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, förställare och spetsprojektiler . .............	36,750
25: 15	19: 3	»	lärares aflönande och elevers underhåll m. in. vid skeppsbyggeri-iustitutet i Carlskrona .	4,458	19
25: 17	19: 4	JJ	anläggning af nya samt förbättring eller
			omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ................	31,700
25: 20	19: 5	))	understödjande af mindre hamn- och bro-	1
			Transport	92,908	19	896,266	21

				1	Summa
qa.- s s g CO	OQ m. g cd 1$		Riksmyn	t.	Riksmynt.
? g°	S	Transport	92,908	19	896,266	21
		byggnader samt upprensning af åar och
		farleder..................	3,500	—
25: 22	19: 6	bill understödjande af sådana myrutdikningar
		och vattenaftappningar inom Norrbottens,
		Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands,
		Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt
		Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks
		härader i Wermland, som afse att förmin-
		ska frostländigheten..........	38,605	—	. ; .
25: 25	19: 7	„ fortsättning och vårdande af Kamereraren
		C. Sandbergs historiska och kamerala sam-
		lingar...................	500
25: 26	19: 8	löneförbättring utöfver minimilönen, 400
		R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare	14,535	I—
25: 28	19: 9	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk-
		skolelärare-seminarierna..........	2,300	—		j
25: 28	19: 10	„ inköp och tillredning af jord för nämnda
		ändamål.................	6,300	—
25: 29	19: 11	„ folkskolelärares undervisning i gymnastik
		och militär-öfningar...........	2,549	21
25: 32	19: 12	„ fortsatt utgifvande af handlingar, rom äro				j
		af vigt för fäderneslandets historia . . . .	3,000	—		\|
26: 2	20	„ utvidgande af elementarläroverks-byggnaden				1
			10,000	—-	174,197 i 1	40
		h) Beviljade vid 1867 års riksdag:
29	22: 1	Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta			1
	\|	Hofrätt och ombyggande af den hofrätts-
		husets tomt omgörande kaj......	12,152	—		1
30: 1	22: 2	„ anställande af skjutförsök ........	20,000	—		I
30: 4	22: 3	„ anskaffning af rid- och anspanns-persedlai
			38,075
30: 5	22: 4	„ dito af positions- och belägrings
			36,750	—
30: 6	22: 5	„ dito af tidsenliga gevär.....	250,000
		Transport	\| 356,977	\|-	11,070,463\| 61

CfS

(T M

B CO

2 oo

30: 11
30: 12
31: 2
31: 3
31: 4

31: 5

32: 3
32: 6
32: 13

32: 14

33: 1

33: 5

33: 10

ft> CD
3

22: 6
22: 7
22: 8
22: 9
22: 10

22: 11

22: 12
22: 13
22: 14

22: 15

22: 16

22: 17

22: 18

Transport

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad
„ kompletterande af dito, fyllnadsanslag . .

„ ny sjökrigsmateriels anskaffande.....

„ anskaffande af kanoner.........

„ anskaffande af projektiler för nyssberörde

kanoner .................

„ bestridande af kostnaderna för dels anskaffning
af lämplig skjutbana för grofva
kanoner och dels artilleriförsök äfvensom
försök med undervattensminor ......

„ fortsättande af storskiftes- och afvittrings förrättningarne

i rikets norra län ....

„ reseunderstöd åt utexaminerade landtbruks lärlingar.

................

„ uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen
vid skeppsbyggeriinsti tutet

i Carlskrona............

„ tillökande af Teknologiska institutets byggnader
med en för bergsläroverket erforderlig
nybyggnad äfvensom för inredning
af laboratorier och deras förseende med

behöfliga inventarier..........

„ anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre

göda vägar ...............

„ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader
samt upprensning af åar och

farleder .................

„ understödjande af sådana myrutdikningar
och vatten af tappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, W ester-N orrlands, Jemtlands,
Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nord Transport -

Riksmynt.

Summa

Riksmynt.

356,977

54.000

63.000
290,804
144,000

48.000

36.000

97.000
1,500

5,000

1,070,463

4,250

78,155

6,000

1,184,686

— 1,070,463

Us''03	„ an
crq_ -•	—					Summa
fs g ce	B CO » oi s 50				Riksmynt.
	? 3		Transport	1,184,686		1,070,463	61

			marks härader i Wermlands län, som företrä-desvis afse att förminska frostläudigheten	58,408
35: 2	22: 19	Till	bidrag till kolonien 8:t Barthélemys för-valtningskostnader, förslagsanslag ....	25,000
36: 5	22: 20	"	löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare.......	30,000
36: 6	22: 21	"	understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta af-
			löniug åt sina folkskolelärare......	. 5,520	—
36: 7	22: 22	”	undervisning i trädgårdsskötsel vid folk-skolelärare-seminarierna .........	3,000
36: 13	22: 23	”	understöd för den af Doktor 0. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko-pneuma-tiska anstalt...............	500		1,307,114
			i) Beviljade vid 1868 års riksdag:
41: 1	24: 1	Till	anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ... ............	150,000
41: 2	24: 2	”	anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Westerbot-
			tens län................	10,000	—
41: 3	24: 3	"	anläggning af väg mellan Åsele och Wil-helmina kyrkoby i Westerbottens län . .	20,000
41: 4	24: 4		anläggning af väg från Ramsele socken-gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län..........	20,000
41: 5	24: 5		anläggning af väg från sjön Bolmen till Wieslanda jornvägsstation i Kronobergs län.....................	37,500
41: 6	24: 6	))	understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensning af åar och farleder.................	20,000
			Transport	257,500	—	2,377,577	61

§ i 1868 å reglement''	§ i 1869 å reglement			Riksmynt.	Summa Riksmynt.
• 2	? 5
			Transport	257,500	—	2,377,577	61
41: 7	24: 7	Till	utvidgande af hamnen vid Ystad ....	13,000
41: 8	24: 8	»	utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla..............	24,000
41: 9	24: 9	V	reparationer å vågbrytaren utanför Wisby	2,250	—
41: 10	24: 10	))	kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Tf ostra och Östra Silen.........	2,750
41: 11	24: 11	1)	utsträckning af Linda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn......	50,006	_
41: 12	24: 12		understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemt-lands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse ocli Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlän-digheten.................	120,000
41: 15	24: 15	"	rensningar för flodvattnets afledande i en del al'' Ume eif . . ...........	2,000
43	24: 16	"	beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolk-ningen inom vissa delar af landet . . .	38,970
44: 1	24: 17	”	väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gäst-gifvaregård nära Klarelfven.......	12,695		523,165
			k) Anslag för jernväg sbyggnader:
40: 1	28	Till	utförande af jernvägsbyggnader för Statens räkning, beviljadt vid 1862—1863 års riksdag, återstod............			500,462	i
			Summa anslag			1 3,401,204 61

U73	LM				Summa
C2-^''	<2l m*		Riksmynt.
i Z g OO	a 00 a o eu cd				Riksmynt.
• CD	Ig’
		B) Lån.
		a) Beviljadt under 1865—1866 års riksdag:
26: 2	20	Till utvidgande af elementar-läroverksbyggna-
		den i Christianstad...........	—	—	10,000	—
		b) Beviljade under 1868 års riksdag:
41: 10	24: 10	Till kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne
		Westra och Östra Silen.........	8,200	-—
41: 11	24: 11	„ utsträckning af Kinda båtled från sjön
		Rengen till Linköpings hamn......	50,000	—
41: 13	24: 13	„ befrämjande af utdikning och aftappning
		af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag............	50,000	—
41: 14	24: 14	„ sänkning och upprensning af Lida-ån . .	10,000	—
47	26	„ reparation af domkyrkan i Carlstad . . .	23,500	—
48	27	„ fullbordande af Järnverksbyggnaden i Skara	20,000	—	161,700	—
		Summa lån		171,700	—

Bil. D,

Bil. D.

Under 1869 års riksdag på Itiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ ocl merit nya i	mo-i det egle-			Beviljade	att utgå		Summa
mentet.			år 1869.		är 1870.		Riksmynt.

§	mom.		A) Anslag.
29		Till	brudgåfva åt H. K H. Prinses-san Lovisa Josefina Eugenia vid Hennes Kong!. Höghets före-stående giftermål med H. K. H. Kronprinsen af Danmark Chri-stian Fredrik Wilhelm Carl .	198,000		•		198,000
30	i	„	arbeten vid Carlsborgs fästning	60,000	—			60,000	—
"	2	”	uppförande af ett s. k. fredstak öfver de å Westra Hästholmen verkställda arbeten ....	15,000				15,000
31	1	"	anläggning af nya samt förbät-tring eller omläggning af bac-kiga eller eljest mindre göda
			vägar .........			150,000	—	150,000	—
	2		väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare der-ifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län......			11,250		11,250
»	3	"	anläggning af väg mellan sjön Holmens strand och Wi.eslanda

			jern vägsstation i Kronobergs län, högst	41,666	67			41,666	67
	4	»	understödjande af mindre hamn-
			Transport	\| 314,666	67	\| 161,250	1-	\| 475,916	67

Bill. till Riksd. Prot. i869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets Reglemente).

§ och moment
i det
nya reglementet.

Transport

och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder .

Till utsträckning af Kinda båtled
från sjön Rengen till Linköpings
hamn.......

„ understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar
inom Norrbottens, Westerbo-ttens,
Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Elfdals,
Fryksdals, Jösse och Nordmarks
härader i Wermlands
län, som företrädesvis afse att
förminska frostländigheten . . [

„ rensningar för flodvattnets af- !

ledande i en del af Ume eif j
„ vägomläggning å allmänna
landsvägen mellan Grannkonebro
och Heda by i Nottebäcks
socken af Kronobergs län . .

„ omläggning af den mellan Syserum
och Näsböld belägna del
af så kallade Strandavägen
inom Tunn socken af Calmar

län..........

„ omläggning af allmänna landsvägen
mellan Hvetlanda och
Serarps gästgifvaregårdar inom
Östra härad af Jönköpings län

Transport

Beviljade att utgå

år 1869.

år 1870.

314,666:67

Summa

Riksmynt.

161,250

20,000

32,500

7,000

11,000-

15,000

60,000

2,000

347,66667 275,750

475,916

20,000

32,500

60,000

2,000

7,000

11,000

15,000

623,416167

''i och mo-ment i det nya regle-mentet-
i	mom.
34
35	—
36	—
37	—
38	—
39	—
40	—
41

Beviljade att utj

år 1869.

år 1870.

Summa

Riksmynt.

Transport

Till kanal- och väganläggningarsamt
vägförb ättringar inom Kronobergs
och Jönköpings län . .

,, undsättande af de genom 1868
års missväxt nödlidande länen
„ undsättande af de genom 1868
års missväxt nödlidande länen,

ytterligare.......

„ undersökningskostnader för
j ernvägsanläggningar ....
„ ersättning för åtskilliga af Statskontoret
förskottsvis bestridda

utgifter.........

„ ersättande af de utaf Statskontoret
intill den 1 September
1868 förskottsvis bestridda utgifter
för folkundervisningen i
riket för åren 1864, 1865 och

1866 ..........

„ anställande af naturvetenskap-!
liga forskningar under en öf- j
ningsexpedition i Atlantiska

hafvet.........

„ fyllande af de brister, som
kunna uppstå i 1868 och 1869
års kreditiv-anslag för fortfarande
tillämpning af nu gällande
pensionsstater för arméens
befäl och tjensteman .

Summa anslag

347,666167! 275,750!-

123,300!—

340.000

500.000
25,000

118,798,73

67,344

6,000

16,000

1,544,10973 275,750

623,416

123,300

340.000

500.000
25,000

118,798

67!

67,344

6,000

16,000 —

1,819,859 73

i och	mo-
merit j det nya regle-mentet.		Beviljade att utgå	Summa
			år 1870.	Riksmynt.

i	mom.	B) Lån.
31	5	För utsträckning af Kinda båtled från sjön				\|
		Rengen till Linköpings hamn.....	32,500	—	32,500	_!
n	7	„ befrämjande af utdikning och aftappning
		af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta		.
		och södra län..........	50,000	—	50,000
3>	8	„ sänkning och upprensning af Lida-ån . .	10,000	—	10,000	)
		Summa lån	92,500	—	92,500	—

Aflöiiingsstat för Riksgcältis-kontoiets erabets- och tjensteman samt

vaktbetjening.

	Ordinarie lön.	Arfvode.	Summa.
Fjerde tjenstegraden:

1 Sekreterare hos Fullmägtige.......	4,400	—	600	—	5,000	—
1 Kommissarie............	4,400	—	600	—	5,000	—
2 Kommissarier...........	8,800	—	1,200	—	10,000	—
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret......	3,000	—	600	—	3,600	—
1 Kamererare i Revisions-kontoret......	3,000		450	—	3,450
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman.............	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie och Registrator hos Fullmägtige .	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Notarie hos Kommissariatet......	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Kassa-bokhållare..........	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret......	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i d:o ......	2,000	—	300	—	2,300	—
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition .	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kanslist hos Kommissariatet .......	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kammarskrifvare..........	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare..........	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare.......... Lönetillökning för de tre äldste i donna grad å	1,000	—	150	—	1,150
500 R:dr för hvardera........	1,500	—	—	—	1,500	—
Vaktbetjening:
1 Vaktmästare............	675	—	75	—	750	—
1 Kammardräng...........	575	—	75	—	650	—
2 Kammardrängar ...........	1,150	—	150	—	1,300
1 Husdräng............	575	—	50	—	625	—
1 Husdräng............	575	—	50	—	625	—
Summa R:dr R:mt	45,650		6,400	—	52,050	—.

Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar

annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

för den, som tjena! i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —

för den, som tjena! i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: —

för den, som tjena! i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: —

och

för den, som tjena! i donna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver............. » 4,000: —

Pensions-stat vid Riksgitids-kontoret.

Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt......	1 1 1,-117 50
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg ............	660 66
I Afliden Krigsrådet 8. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........................	250
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Ofver-krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt, från och med 2:dra qvartalet inne-varande år.........................	225
hvarjemte Riksdagen medgifvit henne rättighet att från och med 2:dra qvartalet år 1868 till och med l:sta qvarta-let år 1869 uppbära det, genom Thilda Carolina Lindstedts död, besparade pensionsbelopp, 112 R:dr 50 öre. Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn.........	225
Summa R:dr Runt	JO CO	16

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äf ven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande eu summa af . . . 52,050: —

Pensions-staten vid d:o ................ 2,778: 16.

uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG.

n. v. Talman. n. v. Talman.

Fullmägtige i Riksgälds-kontoret,

valda af 1869 års Riksdag-.

Ordförande, f. d. Statsrådet, eu af de aderton i Svenska Akademien, Riddaren
och Kommendören af Kong!. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s
Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton.

Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kong!. Nordstjerneorden,
Herr Carl Leonard Kinmanson.

Kapitenen, Riddaren af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.

Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kong]. Nordstjerneorden,
Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.

Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Carl Gustaf Indebetou.

Bruksegaren, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Berger.

Suppleanter:

Grosshandlaren, Herr Bernhard Alrhquist.

Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr lilosofie Doktorn
Johan Arrhenius.

Fabrikören, Herr Carl Theodor Svanberg.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken,

vid 1S69 års revision:

För Första Kammaren:

Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Wilhelm Linder.

Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Herman Otto Falk.

Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Kils Samuel Äkerhjelm.

F. d. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Leonard

Magnus Nordenfelt.

Bruksegaren, Herr Martin Fredrik Wcern.

Direktören, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Victor Gjerlmg.

Suppleanter:

Godsegaren, vice Häradshöfdingen, duris Utriusque Kandidaten, Herr Grefve Axel
Edvard Knut Mörner.

Kapitenen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Georg Wolfgang von Francken.
Godsegaren, Herr Friherre David Stjerncrona.

För

För Andra Kammaren:

F. d. Talmannen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Nils Larson.
Kapiten-Löjtnanten, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt.
Fabriksidkaren, Herr Jöran Sääf.

Godsegaren, Herr Friherre David von Schalzenlteirn.

Riksdagsfullmägtigen, Herr Per Nilsson från Malmöhus län.

Bruksegaren, Herr Axel Wolf rid Chenon.

Suppleanter:

Handlanden, Herr Jacob Wedberg.

Arrendator!!, Herr Julius Wener.

Riksdagsfullmägtigen, Herr Johan Fredrik Fredricson från Upsala län.

Bill. till Riksd. Prof. 1869.

(Rilisg.-kontorets Reglemente.)

10 Sami.

i Afd. 2 Band.

öfver

1869 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar
Aflöning för Flottans civile tjensteman....

» » Folkskolelärare ...................

» » Justitie-ombudsmannen in. fl.

» » lediga tjensters bestridande....

» » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal

och vakt betjening.

...........................

» » Styrelsen för allmänna väg och

vattenbyggnader .......

Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret........

Afsked med pension...................................

Afvittringar och skiften, fortsättande af

Aktoratsarfvode............................................

Allmänna bevillningen ................................

» » uppbörden och redovisningen
af........

Allmänna Hypotlieks-banken ....................

Amortissementsfonder ..............................

Anmärkning smedel ....................................

Anslag angående lecjiga tjenster............

Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till

Arfvode för Deputerade och deras biträden
» » Fullmägtige ........................-

.id.	37.	§ 66.
»	38.	§ 74.
»	9, 12.	§§ 19 inom. 8. 22 inom. 20,
	33, 34.	§ 59.
»	53. 54.	§§ 134, 135.
»	35, 36.	§ 62.
»	23.	§ 32 inom. 15.
»	85, 86.
»	57.	§§ 147—149.
»	11.	§ 22 inom. 12.
»	43.	§ 95.
»	37.	§ 67.
»	42, 43.	§§ 90, 92. 93.
»	50.	§ 125.
»	43.	§ 96.
»	38, 43.	§§ 71, 94.
»	54.	§ 136.
»	18, 22, 23.	§§ 24 mom. 16. 33, 34.
»	45.	§ 105.
»	35.	§ 61.

Arfvode för Riksdagens revisorer ............ Sid

» » Riksgrs-kontorets tjensteman »

Arkivbyggnad för Göta Hofrätt................ »

Arkivet, Riksdags- ........................... »

Artilleriet, kanoner samt rid- och anspanns m.

fl. persedlar för ................ »

Artilleri-försök med kanoner .................... »

Auktionsmedel för Kronans hus ................ »

Awesta pedagogi ...................................... „

Bark, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets

kreditiv å ........... »

Bankens behållna vinst ............................ »

Barthelerny, S:t, kolonien, utgifter för »

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret »

Befordringsvilkor....................................... »

Begrafningshjelp efter obemedlade tjenste -

man och vaktbetjenter »

Begrafningslijelps-besparingar................ »

Beklädnad åt Beväringsmanskapet............ »

Belåning af obligationer ............................ »

Belägrings-artilleri, anskaffning af............ »

Belöning för extra arbeten ...... »

Bergs-läroverk, nybyggnad för ................ »

Bergsängs lastplats, väg från.................... »

Berättelser, Fullmägtiges och Kommissariatets
................................ »

» Justitie-ombudsmannens....... »

» Riksdagens Revisorers........... »

Besigtningar å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus ............ »

Beskattning sväsendets förenkling, anslag till »
Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader

............................... >>

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
........................... »

» » förslagsanslagen ............... »

» » statsanslagen i allmänhet »

Besvär öfver Fullmägtiges beslut ............ »

Betjeningen vid Riksgälds-kontoret............ »

Bevillning eu, allmänna................................ »

» uppbörden och redovisningen

af ................ >,

Bevillnings-förordning, utfärdande af....... »

Beväringsmanskapets beklädnad................ »

Bibliotek, Riksdagens............................ »

Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets
utgifter........................... »

33.	§ 58.
35, 36.	§§ 62, 63.
10, 11.	5 22 inom. 1.
32, 33.	§ 57.
11.	§ 22 mom. 3, 4.
5, 11.	§ 13. § 22 mom. 11.
37.	§ 70.
4.	§ 9 mom. 3.
41.	$ 87.
40.	§ 84.
12.	ii 22 inom. 19.
55.	§ 139.
35, 36, 54.	§ 62 inom. 1—5. § 13s.
36.	<j 64.
30.	§ 48.
11.	S 22 mom. 6, 7.
41.	§ 86.
8.	§§ 19 inom. 2. 22 inom. 4.
36.	§ 63.
11.	§ 22 inom. 15.
18.	§ 24 mom. 17.
49.	§ 121.
34.	§ 60.
31, 49.	§§ 58, 122.
48.	§ 119.
4, 5.	§§ 7, 10.
5.	§ 15.
24.	§ 42.
26—30.	§ 46.
38.	§ 73.
48, 56.	§§ 117, 144.
51—53.	§§ 128—133.
37.	§ 67.
42, 43.	§§ 90, 92, 93.
51.	§ 126 inom. b.
11.	§ 22 mom. 6, 7.
32, 33.	§ 57.
38.	§ 72.

Bihanget till Riksdagens protokoller, tryckning
af.................................. Sid

B odum och Ramsele, väganläggning mellan »
» och Tåsjö, dito dito »

Bokslut s-kontor, Riksgälds-kontorets ........ »

Bolrnen och Wieslanda, väganläggning mellan
............... »

Borgmästares pensionering ...................... »

Brister i förslagsanslagen ........ »

» » Statsverkets inkomster ............ »

Brobyggnader, anslag och lån till............ »

Brudgåfva åt Prinsessan Lovisa ........... »

Bråckc och Sundsvall, vägomläggningmellan »
Byggnadsarbeten på Riksdagshusets tomt »

Båkmedlen ..................... »

Båtsmansrotarnes sammanförande ............ »

Carlsborgs fästning ........... »

Carlskrona skeppsbyggeri-institut ............ »

Oarlstad, lån till Domkyrkan i ................ »

Christianstad, bidrag till läroverksbyggnad »
Christianstads läns flyg sands-planteringsfond »

Dalslands kanalaktiebolag ....................... »

Depositionsmedel ...................................... »

Deputerade för låneärenden........................ »

Diarium, Ombudsmannens ...................... »

Diplomatarium, Svenskt........................... »

Domkyrkans i Carlstad reparation, statsbidrag
till ........ »

Bylta svafvelbruk, tjenstbarheter vid....... »

Edeforssen, kanal förbi ........................ »

Ekeplantering sfonden ............ »

Ekeskog smedlen............................................ »

Embetsresor, Justitie-oinbudsmannens........ »

Enke- och pupill-kassan vid Riksgälds kontoret

........ »

Expedition, Fullmägtiges....................... »

» Justitie-ombudsmannens ........ »

Expenser för Justitie-ombudsmannen m. fl. »
Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande
.... »

» » » » skiljande

från Riksgälds kontoret.

....... »

» » » gratifikationer åt »

49.	§ 123.
16. 20.	§ 24 mom. 4. § 31 m.2.
16, 20.	§ 24 mom. 4. 31 mom. 2.
52.	§ 130.
16, 21.	S 24 mom. 5. § 31 in. 3-
3.	§ 5.
26—30.	§ 46.
26.	§ 45.
8, 11, 16, 21.	§§ 19 inom. 5. 22 inom. 17. 24 inom. 6-31 inom. 4.
20.	§ 29. •
6.	t; 14 mom. 2.
32.	§ 54.
39.	§ 78.
30.	§ 49.
20.	§ 30 inom. 1.
8. 11.	§ 19 in. 3. § 22 m. 14.
19.	§ 26.
9, 10.	§ 20.
40.	§ so.
17, 50.	§ 24 inom. 10. § 124.
38, 39.	§ 76-
45.	§ 105.
48.	§ 118.
4.	§ 9 inom. I.
19.	§ 26.
5.	§ 11-
6.	§ 14 inom. 4.
40.	§ 80.
39.	§ 79.
34.	§ 60.
36, 54.	65, 134.
52.	§ 129.
33. 34.	«§ 59, 60.
34.	§ 60.
54.	§ 138.
56.	§ 145.
36.	§ 63.

Falkenberg, dragvägsanlägguiug och mudd ringsarbeten

vid ............... Sid. 6. S !4 mom. 5.

Flottans civile tjensteman, aflöning för
Flyttningshjelp för Justitie-om budsmannen
Folkskolelärares aflönande ....................

» gymnastik- och militäröf ningar

....................

Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel -

38. § 74.

34. § 59.

9, 12. §§ 19 mom 8.

22 mom. 20, 21.

9. § 19 inom. 11.

9, 12 §§ 19 inom. 9, 10.

22 inom. 22.

Folkundervisningen, ersättning till Statskontoret
för förskott till

Fordringar, Riksgälds-kontorets ...............

Förskrift-sällskapets samlingar.............

Forsel-lön, ersättning till räntetagare för
Fredrika kyrka och Ohrträsk, väganlägg ning

mellan

Frisocknarnes tjenstbarhet till Bylta svafvelbruk
......................

Frostländighet, anslag för minskning af—

Fullmaater för Riksgälds-kontorets tjensteman
.................................

» granskning af Riksdagsmännens

Fullmågtige i Riksgälds-kontoret ............

Fullmågtiges ansvarsskyldighet ...............

» antal för besluts fattande...

» arfvoden och resekostnads ersättningar.

.......................

» befattning upphör ...............

» berättelser ............................

» besluts öfverklagande ........

» Deputerade för låneärenden

» frånvaro ...............................

» föreskrifter ............................

» förfall ....................................

» kansligöromål........................

« komplettering.......................

» omröstningar .......................

» Ordförande............ ............

» protokoller ..........................

» rådfrågningarhos Revisorerne

» sammankomster ....................

» sammanträden ....................

» sessionsdagar ........................

))	24.	§ 39.
))	2.	§ 3.
»	2, 3.	§ 4.
»	30.	§ 47.
»	16.	§ 24 mom. 2.
»	5.	§ 11.
))	6, 8, 12, 18, 21.	§§ 14 inom. 5.

19 mom. 0.
22 inom. 18.
24 inom. 12.
31 mom. 6.

»	35.		§	62 mom. 1
»	51. 88.		§	127.
»	45."		§	106.
v	47,	51.	§§	112,	126.
»	35.		§	61.
»	44,	45.	§	103.
»	49.		§	121.
))	48.		§	117.
»	45.		-§	105.
))	46,	47.	§§	no,	in.
))	47.	48.	§	116.
»	46,	47.	§§	no,	in.
»	52.		§	129.
))	44,	45.	§	103.
v	47.		§	114.
»	44.		§	99.
»	46.		§	108.
))	46.		§	107.
»	46-	-48.	§§	108-	-117.
»	46.		§	108.
»	46.		§	108.

Fullrnägtiges ställande till ansvar ............

» Suppleanter............................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag .. ...........

» . tjenstledighet ......................

» åligganden ...........................

Furusjön, i Jönköpings län, lån till ........

Fyr-inrättningens reservfond ...................

Fyr- och B åkmedlen ...........................

Fält-artilleriet, anskaffningar för...............

Fästning sbyggnader, anslag till ................

Förfall, Fuilmägtiges ................................

Förräntning af Riksgälds-kontoréts kontanta
tillgång ..................

Förskott, ersättning till Kong!. Stats-kon toret

för ............................

Förslag till lediga tjänsters återbesättande

Förslagsanslag enligt riksstaten .............

Försvarsverket till lands, anslag för --------

» » sjös, anslag för...........

Gevär, anskaffning af tidsenliga ................

Grannkonebro och Heda by, vägomlägg ning

mellan ............

Granskning af Kommissariatets protokoller

och anteckningsböcker........

Granskning af Riksdagsmäns fullmakter...

» » Riksgälds-kontoréts räkenskaper
............................

Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret.

...............

Gymnastiköfningar. folkskolelärares .......

Göta Hofrätt, arkivbyggnad för................

Göta Kanal-direktion, val till ledamot af

Göteborgs hospitals utvidgning ................

Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen
till

Hamnbyggnad vid Uddevalla ...................

» » Ystad............................

Hamnbyggnader ........................................

Heda by och Grannkonebro, vägomlägg ning

mellan............

Iledens forssar, kanal förbi ...................

Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för.............

Honoraria, Fullmäktiges.........................

Hospital vid Göteborg, uppförande af ....

Sid.	46.		§ 106.
»	88.
))	44.		§§ 100—101.
»	48 51.		§§ 118—127.
))	46.		§ no.
»	45		§ 104.
»	2.		§ 3.
»	89.		§ 78.
»	39.		§ 78.
»	11.		§ 22 mom. 4, 5.
))	20.		§ 80.
))	44, 46.		§§ ioi, no, in.
»	41.		§ 86.
»	24.		§§ 38, 39.
»	54.		§ 137.
»	26—30.		§ 46
))	11.		§ 22 mom. 2—7.
»	11.		§ 22 mom. 8 — 11.
	11.		§ 22 inom. 5.
»	22.		§ 33 inom. 1.
))	48.		§ 118.
»	51.		§ 127.
»	43.		§ 96.
»	36.		§ 63.
»	9.		§ 22 inom. 11.
))	10, 11.		§ 22 mom. 1.
»	51.		§ 126 mom. d.
))	4, 8.		§ 9 mom. 2. § 17 in. 2.
»	10, 12, 19,	22.	§§ 21, 23, 25, 32.
»	17.		§ 24 mom. 8.
»	3, 16.		§ 6. § 24 mom. 7.
))	3, 6, 8, 11,	16.	§§ 6. 14 inom. 3.
			19 inom. 5.
			22 mom. 17.
			24 inom. 6—9.
W	22.		§ 33 inom. i.
»	6.		§ 14 mom. 4
))	5, 9.		§ 12. § 19 mom. 12.
»	10.		1 22 mom. 1.
))	35.		§ 61.
,»	4, 8.		§ 9 inom. 2. g 17 inom. 2.

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets................ Sid. 43.

Hus, kronans, i städerna ........................ » 37

» Riksdagens .................................... » 32, 48.

» Riksgälds-kontorets ........................ » 32, 48.

Hvetlanda och Serarp, vägomläggning

mellan .................. » 23.

Hypotheksbanken, allmänna..................... » 50

Hdlahults allmänning ............................ „ 5

Hästholmen, Vestra, arbeten å ............... >, 20.

.Jernvägsanlåggningar, undersökningskost nader

för ............ » 24.

Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till » 19.

“ teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver........ » 7,

Indrifnings-arfvoden................................... » 43.

Infanteri-gevär, anslag till ........................ » n.

Inkomster, Statsverkets, brist uti ....... » 24—30.

» Riksgälds-kontorets ............... » 37 -42.

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
........................ ......... » Z3.

Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riks dagens

hus ..................... » 32, 48, 50.

Inventering af låne-och säkerhetshandlingar >> 48.
Jordeböckernas afslutande och granskning » 4, 5.

Justitie-ombudsmannens aflöning................ » 33, 34,

» insättande i embetet » 51.

■Kameralväsendet, anteckningar rörande.... » 7, 9.

Kanaler, statsbidrag till ........ » 6, 17, 18, 21, 23.

Kanoner, anskaffning af ................ » g.

» försök med ................... » 5.

» skjutbana för .......................... » H.

» af lämplig modell ................. » 11.

Kansliets, Kongl., registratur.................... » g.

Kinda båtleds utsträckning till Linköping » 18, 21.

Kinda kanalaktiebolag, revision .............. » 50.

Komminister sboställen, tionde af............... ». 4.

Kommissariat, Riksgälds-kontorets ........ » 52.

» dess protokoller och anteckningsböcker
........ » 48.

» » utlåtanden ................ »

Kommissions-landtmätares pensionering.... » 3.

Kontor s-expenser ........................................ „ 32.

Konungens ombud. .................................... „ 47,

Kortståmpel-afgiften.................................. » 37 42.

§ 96.

§ 70.

§§ 56, 119, 120.

§§ 56, 119.

§ 33 inom. 3.

§ 125.

§ 11-

§ 30 mom. 2.

§ 37.

§ 28.

§ 15.

§ 95.

§ 22 inom. 5.

§§ 43, 44, 45, 46.

§§ 66—89.

§ 133.

§§ 56, 119, 123.

§ 118.

§§ 7, 10.

§ 59.

§ 126 mom. c.

§§ 16 inom. 2.

19 mom. 7.

§§ 14 inom. 2, 5.

21 inom. 10. 11.
31 inom. 5. § 34.
§ 19 inom. 2.

§ 13.

§ 22 inom. 11.

§ 22 inom. 9.

§ 17 inom. 1.

§§ 24 inom. 11.

31 inom. 5.

§ 124.

§ 8.

§ 130.

§ 118.

§ 115.

§ 5.

§ 56.

§ 113.

§§ 68, 91.

Kreditiv för infallande krig...................•■••• Sid. 30, 31.

„ » pensionering af Armeens befäl
och tjensteman......•••■

» » rikets försvar eller andra vigtiga
ändamål,....................

» Riksgälds-kontorets å Banken .. .

Kronotionde af komministersboställen

Köpeskilling för kronohemman .....•.......

Landtbrukslårlingar, reseunderstöd åt ....

Landtförsvaret, extra anslag till.............—

Landtrånteriernas deposition smedel ........

„ månadsförslag ............

Landträntmästare remisslage ............

Lavetter, anskaffning af -.......................

Ledigheter bland Fullmäktige....................

Lida-ån, sänkning af .........-....................

Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-verken

» angående förslags-anslagen............

Statsverkets öfverskott...

§§ 50, 52.

Liqvidation»fonder ---

Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret.....

Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset.......

Lule-elf, rensning och kanalisering åt ....
Luleå och Storbaken, kommunikation mellan
Läroverkshyggnader, anslag och lan till ....

Manufaktur-diskontens vinstmedel ......

Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till

M ilitåröfningar, tolkskolelärares................

Mindre kreditivet ........................... -........

Minor, undervattens- .............------.....-.....;

Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i
följd af....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid. ..
Mjöl- och sågqvarns-råntans upphörande,
J ersättning för ....

Museum, National-, inredning ...............

Myntsort, den i reglementet begagnade....
Myrutdikningar för minskande af frostländighet
.................... -

Månadsförslag. Landtrånteriernas

»	25.	§ 41.
»	31, 40.	§§ 51, 52, 83.
»	41.	§ 87.
»	4.	§ 8-
»)	37.	§ 69.
»	11.	§ 22 mom. 13.
))	It	§ 22 mom. 2—7.
))	38, 39.	§ 76.
»	43.	§ 93.
»	43.	§ 94.
»	8.	§ 19 mom. 2.
))	44.	§ 100.
»	18, 22.	§§ 24 mom 14. 31 inom. 8.
»	18, 21.	§§ 24 inom. 11. 31 mom. 5
))	44.	§ 98.
»	26.	§ 46.
))	38.	§ 73.
»	43.	§ 96.
))	35.	§ 62 mom. 3.
))	32.	§ 55.
))	6. 6.	§ 14 inom. 4.
	§ 14 mom. 4.
»	9, 19.	§§ 20, 27.
))	38.	§ 75.
))	12.	§ 22 mom. 23.
	9.	§ 19 inom. 11.
)>	31, 40.	§§ 51, 52, 83.
»	11.	§ 22 mom. 11.
»	18, 22, 23.	§§ 24 inom. 16. 33, 34.
))	23, 24, 40.	§§ 35, 36, 81, 82.
))	7.	§ 16 mom. 1.
))	8.	§ 18.
»	58.	§ 150.
))	6, 8, 12, 18, 21.	§§ 14 mom. 5. 19 mom. 6. 22 mom. 18. 24 mom. 12. 31 inom. 6-
yi	, 43.	§ 93

National-musei-byggnadens inredning ....... Sid

Naturvetenskapliga forskningar, anslag till »

NåfveUjön i Jönköpings län, lån till........ »

Nåsliult och Sy serum, vägomläggning

mellan...... »

Nådår sbesparingar .................. »

Obligationer, belåning af........................... »

» Riksgälds-kontorets ............ »

Observations-arfvode.................................... »

Observationsmedel........................................ »

Odlings företag, anslag och lån för beredande
af ............... »

» föreskrifter rörande dessa

anslag och lån........ »

Olsebols gästgifvaregård, väg till................ »

Ombud, Konungens .................................... »

Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............ »

Omröstningar, Fullmäktiges........................ »

Ordförande hos Fullmäktige ............... »

» vice, dito .................... »

Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga

...................... »

Pedagogier, anslag till................................ »

Pensioner, vid Arméen ........................... »

Pensionering, Borgmästares och Kommis sionslandtmätares.

........... »

Pension sgrunder för Riksgälds-kontorets

tjensteman och vaktbetjening »

Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret........ »

Positions-artilleri, anskaffning af ............ »

Postassurans-fonden.................................... »

Projektiler till kanoner................................ »

Protokoller, Fullmäktiges.......................... »

» Riksdagens, papper till tryckning
af ................................ »

Ramsele och Bodum, väganläggning mellan »
Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets »

Reglementariska stadganden, äldre............ »

Remisslage.................................... »

Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan »
Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer
............ »

Bih. till Riksd, Prof. i809. 10 S

8.	§ 18.
24.	§ 40.
2.	§ 3.
23.	§ 33 mom. 2.
30.	§ 48.
41,	§ 86.
1, 40, 41.	§4 2, 85.
43.	§ 95.
38, 43.	§§ 71, 94.
(i, 8,12, 18,21,22.	§§ 14 inom. 5.
	19 inom. 6.
	22 mom. 18.
	24 mom. 12—15
	31 inom. 6—9.
10, 12, 19, 22.	§§ 21, 23, 25, 32.
18. 19.	§ 24 mom. 17.
47.	§ 113.
53.	§ 131.
47.	§ 114.
44.	§ 99.
44.	§ 99.
5.	§ 13.
4.	8 9 inom. 3.
25.	§ 41.
3.	§ 5.
56, 57.	§§ 146-149.
87.	—
8, 11.	§ 19 inom. 2. § 22 m.4.
39.	§ 77.
11.	§ 22 inom. 10.
46.	§ 108.
49.	§ 123.
16, 20.	§ 24 mom. 4. § 31 in. 2-
8.	§ 17 mom. 1.
58.	§ 151.
43.	§ 94.
18, 21.	§ 24mom. 11. §31 m.5.
33.	§ 58.

1 Afd. 2 Band. 13

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

Resekostnads-ersättning för Fullmgtige .... Sid. 35. § 61.

» » Justitie-ombuds -

mannen .......

Reseunderstöd åt landtbrukslärlingar........

Restantier å allmänna bevillningen............

Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets........

Revision s-kostnader ....................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1869 års statsrevision
................

» » traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelser ...........................

Rid- och anspann spersedlar åt fältartilleriet

Riksbanken, kreditiv å................................

Riksbankens vinst........................................

Riksdagens hus, byggnadsarbeten derstädes
» >> upplåtelse af rum uti ....

Riksdag s-bibliotheket....................................

Riksdag skostnader.......................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås
........................................

Riksgälds-kontorets betjening ...................

» Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån................

» Fullmäktige ................

» föremål........................

» förvaltning ................

» hufvudbok....................

» hus ............................

b inkomster och särskilda

tillgångar ................

b kreditiv å Fanken ....

» obligationer ................

b rättegångs- och utsök nings-ärenden

........

b skulder........................

» Styrelse ....................

» tjenstemanna-personal

b upplåning ...................

» utgifter........................

b vaktbetjening ............

Riksgälds-sedlar, inlösen af........................

Riksregistraluret, komplettering af............

Riks-statens inkomster, Riksgälds-kontoret
deraf tillkommande belopp ...
Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af

»	34.	§ 60.
))	11.	§ 22 inom. 13.
»	37.	§ 67.
»	52.	§ 130.
»	33.	§ 58.
»	88.
»	33.	§ 58.
))	33, 122.	§§ 127, 58.
»	11.	8 22 inom. 3.
))	41.	§ 87.
»	40.	§ 81.
»	32.	§ 54.
»	48.	§ 120.
»	32.	§ 57.
))	31.	§ 53.
»	50	§ 126 inom. a.
»	58.	§ 150.
»	51--53.	88 128—133.
»	36.	§ 65.
»	2.	§ 3.
o	88.
»	1.	§ 1.
»	44.	§§ 99. 102.
»	43.	§ 96.
))	32, 48.	§§ 54, 56, 119.
»	37—42.	§§ 66-89.
))	41.	§ 87. § 2.
))	1.
»	53.	§ 131.
»	1.	§ 2.
))	44—66.	§§ 99-107.
»	51—53	§§ 128—137.
»	40-42.	§§ 85-93.
»)	2—36.	§§ 4-65.
»	53.	§ 132.
))	1.	§ 2.
»	8.	§ 17 mom. 1
»	38.	§ 72.
))	30.	§ 49.

Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ............ »

» » utdrag af »

Rånte- och amortissements-fonder ........... »

Räntebärande pappers belånande ............ »

Råntegifoares befriande från forsellön .... »

Sammankomster, Fullmägtiges............... >

» Fullmägtiges i Banken och
Riksgälds-kontoret gemensamma »
Sandahls mediko-pneumatiska anstalt .... »
Sandbergs, C., kameral-samlingar ............ »

Serarp och Hvetlanda, vägomläggning

mellan................

Sessionsdagar, Fullmägtiges........................

Silen, Östra och Vestra, segelled mellan ...
Sjöaftappning ar............................................

» vilkor för statsbidrag till

Sjöförsvaret, anslag till ...........................

Sjökrigsmateriel, ny ....................................

Skara läroverk, bidrag till byggnad för....

Skatteköpeskillingar .........................,

Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, anslag
till ..................................

Skjutbana för grafva kanoner
Skjutförsök, anställande af ....

Skog splantering skassan........................ »

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof........................ »

Skulder, Riksgälds-kontorets ................... »

Spelkort, stämpelafgiften för .................... »

Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter..................... »

» äldre, rörande Riksgälds kontoret

............ »

Stadspedagogier, anslag till ....................... »

Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret.... »

Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... »

Statens jernvägsbyggnader ........................ »

o " » beskrifning öfver >,

Statsfyllnadssurnman.................................... »

Statsinkomsterna, brister i ........................ »

» öfverskott å ................ »

46.	§ 107.
43.	§ 96.
43, 44.	§ 97.
43.	§ 96.
41.	§ 86.
30.	§ 47.
46-48.	§§ 108-117.
50, 51.	§ 126.
12.	§ 22 mom. 23.
7, 9.	§§ 16 mom. 2. 19 mom. 7.
23.	§ 33 inom. 3.
46.	§ 108.
17.	§ 24 mom. 10.
6, 12, 18, 21	§§ 14. 22 mom. 24 mom. 12— 31 mom. 6—9
10, 12, 19, 22.	§§ 21, 23, 25, 32.
5, 11.	§§ 13. 22 inom. k
11.	§ 22 mom. 8.
19.	§ 27.
37.	§ 69.
8, 11.	§§ 19 mom. 3. 22 mom. 14.
11.	§ 22 mom. 12.
22.	§ 31 mom. 5.
8, 11.	§§ 19 mom. 1. 22 m. 2.
40.	§ 80.
49, 50.	§ 123.
1.	§ 2.
37, 42.	§§ 68. 91.
25.	§ 49.
58.	§ 151-
4.	§ 9 mom. 3.
85, 86.	—
87.	—
19.	§ 28.
7.	§ 19.
25.	§§ 43, 44.
26.	§ 45.
38.	§ 73.

100

Statskontoret, ersättning till.................... Sid. 24.

Statslånefonden............................................ » 19, 20, 42.

Statslån för jern vägsbyggnader ................ » 40, 41.

Statsobligationer, fonderade ....................... » 40, 41.

Statsregleringen, dermed gemenskap egande

utgifter........................................ » 25—31.

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid 1844 och 1845 års

riksdag................................... » 2, 3.

» dito vid 1817 och 1848 års

riksdag................... » 3.

» dito vid 1853 och 1854 års

riksdag................................... » 3.

» dito vid 1856, 1857 och 1858

års riksdag.................... » 4.

« dito vid 1859 och 1860 års

riksdag.................................... » 5.

» dito vid 1862 och 1863 års

riksdag ............................... » 5—8.

o dito vid 1865 och 1866 års

riksdag.................................... » 8—10.

» dito vid 1867 års riksdag.... » 10—16.

» dito vid 1868 års riksdag.... » 16—19.

» dito vid 1869 års riksdag ... » 20—25.

» allmänna stadganden rörande » 25.

Statsverkets besparingar och öfverskott .... » 38.

» förslagsanslag .................... » 26—30.

» inkomster, brister uti ........ » 26.

» » Riksgälds- kontorets

andel af ........... » 38.

» liqvider med Riksgälds-kon toret

............. » 26, SO, 44.

Stensjön i Jönköpings län, lån till ........ » 2.

Storbacken och Luleå, kommunikation

mellan ................ » g.

Storskiften i norra länen........................... » p].

Strömrensningar, anslag till .................... » g.

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning ................ » 50.

Stångåns kanalisering, statsbidrag till .... v pg.

S tämg elafgifter na för spelkort och tidningar
............................ » 37, 42.

Större kreditivet ........................................ » 30, 3p.

Summariska råkningarne............................ » 42.

Sundsvall och Bräcke, kommunikationsled

mellan ................................... » 6.

Suppleanter för Fullmägtige ................ » 88.

» deras inträdande .................... « 44.

§§ 38, 39.
§§ 28, 89.
§ 85.

§ 85.

§§ 43-49.

§ 4.

§ 5.

§ 6.

§§ 7-9.

§§ 10—12.

§§ 13-18.

§§ 19-21.
§§ 22, 23.
§§ 24-27.
§§ 29-41.
§ 42.

§ 73.

§ 46.

§ 45.

§ 72.

§§ 46, 73. 98.
§ 3.

§ 14 inom. 4.

§ 22 mom. 12.

§ 14 inom. 4.

§ 124.

§ 24 mom. 11. §31 in. 5.

§§ 68, 91.

§ so.

92.

§ 14 inom. 2.

§§ 100, 101.

101

Suppleanter för Revisorer^ ....................

Suspensioner................................................

Svenska Fornskrift-sällskapets handlingar
» kameralvåsendet, anteckningar om

Svenskt diplomatarium..............................

Sveriges historia, vigtiga handlingar för,...
Syserum och Näshult, vägomläggning

mellan ............................

Sågqvarns-råntans upphörande...................

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggnader
Teknologiska institutet, ny byggnad vid ....

Testamentsbevillningen, arfvode för..........

T{dningsståmpel-afgiften ............................

Tjensteförsummelser ....................................

Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret............

» » » aflöning för

» » » pensionering af

Tjenster, lediga, bestridande af ................

» » återbesättande af ............

Tjenstgörings-ordning ................................

Tjenstgörings-penningar ............................

Tjenstledighet för ämbetsmännen och vakt betjeningen

...............

» » Fullmägtige ..................

Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län
Tomter på Riddarholmen, upplåtelse deraf

till Stockholms stad ................

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ....
Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser
...........

Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller
........................

» » Revisorernas berättelser ....

Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens

berättelser ...............

Trädgårdsskötselns befrämjande ................

Tåsjö och B odum, väganläggning mellan

Uddevalla hamn, anslag till........................

Ume eif, rensningar i ................................

Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns

sterbhus ....................

Under sökning s-kostnader för jernvägsanläggningar
............

Sid. 88, 89.

))	55, 56.	§§	140, 141, 143.
»	2.	§	4.
»	7, 9.	§	16 mom. 2. 19 mom. 7.
»	4.	§	9 mom. 1.
»	5, 9.	§	12. § 19 mom. 12.
»	23.	§	33 mom. 2.
»	7.	§	16 inom. 1.
»	7.	§	15.
))	11.	§	22 mom. 15.
))	42.	§	90.
»	37, 42.	§§	68, 91.
»	55, 56.	§§	140—145.
))	52, 53.	§§	129—131.
))	35.	§	62.
»	56, 57.	§§	146—149.
»	53, 54.	§§	134, 135.
))	54, 55, 56.	§§	136, 137, 139, 144.
))	53.	§	133.
»	35.	§	62 inom. 1.
	54.	§	135.
»	46, 47.	§§	no, in.
»	2.	§	3.
	32.	§	54.
»	33.	§	58.
»	34.	§	60.
))	49.	§	123.
»	33, 49.	§§	58, 122.
»	34	§	60.
»	9, 12.	§§	19 mom. 9, 10. 22 inom. 22.
»	16, 22.	§§	24 inom. 4. 31 mom. 2.
))	17.	§	24 mom. 8.
))	18, 22.	§§	24 mom. 15. 31 inom. 9.
))	36.	§	64.
»	24.	§	37.

102

Undervattens-minor, försök med................ Sid.

Undsättning smedel vid missväxter ............ »

Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets

medel .................... »

Uppdrag, Fullmägtiges, särskilda ........ »

Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning »
Uppvärmning sapparat i Riksdagshuset .... »

Utbetalningar, allmänna stadganden rörande
............................ »

Utdikningar och aftappningar af myrer i

norra länen »

» » i rikets öfriga delar »

Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper »

Utgifter, Riksgälds-kontorets .............-..... »

Utlåtanden, Kommissariatets .................... »

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens .... »

» Riksgälds-kontorets ............ »

Vaktbetjeningens pensionerande ................ »

« tjensteförsummelser........ »

Varningar för tjensteförsummelser............ »

Vattenaftappningar, anslag och lån för... »

» i norra länen ........... »

» i öfriga delar af riket s

» allmänna föreskrifter

rörande dertill beviljade
statsbidrag »

Ventilationsapparat i Riksdagshuset ........ »

Wesan, sjöaftappning, lån till.................... »

Vestra Hästholmen ................................... »

Wieslanda och Bolmen ................... »

Wilhelmina och Asele, väganläggning mellan »
Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten »
-) för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret

.............................. »

Vinst, Bankens........................................... »

Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ...... »

Wisby, vågbrytaren vid .....-.................... »

Vågbrytaren utanför Wisby ........ »

11. § 32 mom. 11.

23, 24, 40. §§ 35, 36, 81, 82.

42 44.	§§ 90-98.
48—51.	§§ 118 127.
40, 41, 42.	§§ 85, 88.
32.	§ 55.
25.	§ 49.
6, 8. 12, 18, 21.	§§ 14 mom. 5. 19 in. 6. 22 mom. 18. 24 inom. 12. 31 m. 6.
18, 22.	§§ 24 mom, 13. 31 mom. 7.
43.	§ 97.
2—36.	§§ 4-65.
46.	§ 115.
33.	§ 59.
53.	§ 132.
56. 57.	§§ 146 -149.
56.	§ 143.
55.	5 140.
6,8,11, 18,21,22. §§ 14 mom. 5. 19 m. 6. 22 inom. 18-24 mom. 12—15. 31 mom. 6—9.
6,8,12, 18,21,22-	§§ 14 mom. 5. 19 in. 6. 22 mom. 18. 24 mom. 12. 31 mom. 6.
18, 22.	§§ 24 mom. 13. 31 inom. 7-
10, 12, 19, 22.	§§ 21, 23, 25. 32.
32.	§ 55.
2.	§ 3.
20.	§ 30 mom. 2.
16, 21	§§ 24 mom. 5. 31 m. 3.
16.	§ 24 inom. 2.
19, 26. 36.	§§ 21, 23. 25, 32.
35.	§ 62.
40.	§ 84.
38.	§ 75.
17.	§ 24 mom 9.
17.	§ 24 mom. 9.

103

Väg anläggning ar och vägförbättringar, anslag
till ................ Sid. 6, 8, 11, 16, 18,

20, 22, 23.

» allmänna föreskrifter, rö rande

dessa anslag »

Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för........ »

Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan »
Asele och Öhrträsk, väganläggning mellan »

Öfverskott, Statsverkets ........................»

Öhrträsk och Åsele, väganläggning mellan »
Östra allmänningen i Örebro län................ »

10, 12, 19, 22.
3, 16.

16.

38.

16.

§§ 14 mom. 1, 2.

19 mom. 4.

22 mom. 16.

24 mom. 1—5.

24 mom. 16, 17.
31 mom. I.

33. 34.

§§ 21, 23, 25, 32.

§ 6. § 24 mom. 7.
§ 24 inom. 2.

§ 24 mom. 2.

§ 73.

§ 24 mom. 2.

§ 11.