utfårdadt vid sintet af 1868 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTOIIET,

utfårdadt vid sintet af 1868 års riksdag.

T - £''s- •''f rf | S »'' < v t: : fl

:i i /.,''iiLdiJ O..i n

'' r W * U

r § '' ti

»£ kJL

i v i f

t a \A LI i

L U

in u•=:?{.. hi# ?b«$nA?t)

innehål^-förteckning,

Riksgälds-kontorets föremål § 1.

,, skulder § 2.

„ fordringar för utbetalda lån § 3.

,, utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående

riksdagar §§ 4—40.

,, ,, anvisade vid innevarande riksdag §§ 41—49.

Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering^ gemenskap egande utgifter

§§ 50-55.

På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 56—59.

Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter
m. m. §§ 60—73.

Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 74—94.

Uppbörden och redovisningen af bevillningen in. fl. medel §§ 95—103.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 104—112.

Fullmägtiges sammankomster §§ 113—122.

,, särskilda åligganden och uppdrag §§ 123—132.

Riksgälds-kontorets betjening §§ 133—138.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 139—144.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 145—150.
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 151—154.

Allmänna bestämmelser §§ 155 och 156.

§ I -

Riksgälds-kontoret bär till föremål:

a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regerings~formen, ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen
blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster
samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda ;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgälds-kontorets skulder.

§ 2.

De af RiJcsgälds-Jcontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom
de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Dessutom har Riksdagen medgifvit, att, då s. k. riksgäldssedlar hädanefter i
Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmägtige ega att, derest sedlarne befinnas
rigtiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria.

I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet
Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas
summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter,
som äro intagna dels uti §§ 3—33 af 1866 års, dels uti §§ 22, 61 och

Bill. till Riksd. Prof. 1868. JO Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Uiksg.-Kont. Reglemente.)

62 af det vid sistförflutna riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, i
de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

Angående Riksgälds-kontorefs fordringar för de af dess mede! nthetalda

eller godlgjordaiån,

§ 3.

Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti §§ 34—95 samt §§ 142
och 148 af 1866 års reglemente i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse;
dock har vid sistlidne riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863
års riksdag till utdikning af sjöarne TjurJcen, Näfvelsjön, Furusjön och Stensjön
m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven,
att den stadgade ränte-inbetalningen och kapital-afbetalningen derför skall
taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet
från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid innevarande riksdag blifvit beviljad
flen förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman,

50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från
och med innevarande års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen
inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem
procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt
återstoden utgör afbetalning derå.

Angående Riksgälds-kontoret ålagda ntbetalningar.

Vid 1868 års början återstående utgifter till följd af extra statsreglering
garne vid föregående riksdagar.

A) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda
statsutgifter.

§ 4.

I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift och på grund af vederbörliga
reqvisitioner utbetalas det belopp, som erfordras för inköpande af Tre -

hundra exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets årliga samlingar; varande kostnaden
för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar beräknad att årligen
utgöra omkring Tre Riksdaler.

B) Under 1847 och 1848 års riksdag beviljade, ännu återstående statsutgifter.

§ 5.

Sedan Jcommissions-landtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn numera
vunnit inträde i Civilstatens Pensionsinrättning med dertill hörande Enke- och Pupillkassa,
bör, utaf det vid förenämnda riksdag med Tretton tusen tvåhundra Riksdaler
årligen beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till en särskild
fond för pensionering af såväl förenämnde tjenstemän som borgmästare i rikets
städer, utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ett belopp af Sju tusen tvåhundra
Riksdaler årligen, enligt Kongl. Maj:ts disposition, uppå vederbörlig reqvisition
till Kongl. Statskontoret utbetalas, för att Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning
tillhandahållas, emot skyldighet för Direktionen att ombesörja ifrågavarande
pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende
blifvit af Kongl. Maj:t i nåder bestämda; kommande återstoden, Sex tusen Riksdaler,
af ofvanberörda årliga anslag att utbetalas först från och med det år, hvarunder
den för pensionering af borgmästare jemte deras enkor och barn afsedda
särskilda pensionsinrättning af Kongl. Maj:t förklaras vara i det skick, att densamma
anses kunna uppfylla dermed afsedda ändamål utan behof af annat statsanslag
än det, som redan blifvit beviljande

C) Under 1850—1851 års riksdag beviljadef men hittills icke utbetalda
statsbidrag.

§ 6.

Återstoden, Ett tusen femhundra Riksdaler, utaf det för hamnbyggnad vid Cal~
mar beviljade anslag, Femtiotre tusen sjutionio Riksdaler, bör, under tillämpning
af de för detta anslags lyftning gällande föreskrifter, i stadgad ordning utbetala».

D) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljade och ännu innestående anslagssummor.

§ 7.

Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera
hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande och
utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra
Riksdalar, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad i egenskap af anslag
utan återbetalningsskyldighet anvisade summa, 30,000 Riksdaler, till vederbörande
utbetalas; varande nämnda stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det
beviljade statsbidragets utbekommande, vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvet, ansvarig
för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870,

§ 8.

Den för Göteborgs hospital afsedda och ännu icke lyftande summa, Sjutiofem
tusen Riksdaler, utaf det vid meranämnda riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts
disposition ställda anslag af 225,000 . Riksdaler för utvidgning och förbättring af
detta äfvensom Wadstena och Hernösands hospitaler, bör, i mån af behof, och i
öfverensstämmelse med Kongl. Majds nådiga föreskrift, utbetalas.

E) Under 1856—1858 ars riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits.

§ 9.

Återstoden, Tvåtusen trehundra Riksdaler, utaf den under förenämnde riksdag
till Kongl. Majds disposition ställda summa, 300,000 Riksdaler, för att befrämja
utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag,
skall i stadgad ordning utbetalas, i den man vederbörande, i enlighet med
gällande föreskrifter, äro berättigade att dessa medel utbekomma.

§ 10.

Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugu Riksdaler 2 öre, utaf det till
Kongl, Majds disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten -

ten af besluten om beskattningsväsendds förenkling och för påskyndande af arbetena
vid de nya jordeböckernas afsilande och granskning, bär, i mån af behof,
utbetalas, på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit.

§ 11-

Som de innehafvare af komminister sb o ställen inom Stockholms län, utaf b vilka,
till följd af 1850 års jordransakning samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eller
Kongl. Kammar-kollegii derefter meddelade laga kraftvunna utslag, kronotionde blifva
för ett eller flera år erlagd, ega att af Statsverket erhålla restitution för allt
hvad desse boställshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt: så bör, sedan
beloppet af hvad sålunda skall restituera^ blifvit vederbörligen bestämdt, detta belopp
i vanlig ordning utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas.

§ 12.

Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Hiks-statens Åttonde Hufvudtitel,
skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller
på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen:

l:o. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års
anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af
arbetet: Svenskt Diplomatarium; hörande denna anslagssumma användas dels till
ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till
inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven
utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten till banda;

2:o. Ett tusen niohundra Riksdaler 1 öro utaf anslaget, 9,000 Riksdaler, till
fortsatt utgifning af äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar
befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar;

3:o, Etthundrafyratio tusen Riksdaler utaf anslaget, 190,000 Riksdaler, till
uppförande af ny byggnad för Göteborgs hospital utöfver de under 1853 och 1854
års riksdag för nämnda hospitals utvidgning anvisade medel;

4:o. Två tusen åttahundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberördä
riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och
läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen
vunnit en högre grad af utveckling.

Dill till lliksd. Prof. ISfDi. 10 Samt. 1 Afd. 2 Hand.

(Riksg.-Kont. Reglemente).

F) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag.

§ 13-

Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf den vid förenämnde
riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattning sv äsendet
samt de nya jordeböckernas afsilande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition
anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det
af Kongl. Maj:t föreskrift^ sätt utbetalas.

j 14-

Sedan Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga om upphörandet af de så
kallade frisochnarnes tjenst!arheter till Bylta svafvelbruk samt afstående! af de åt
detta bruk anslagna tvänne allmänningar, benämnda den ena Hålahults och den
andra Östra allmänningen inom Örebro län, vid 1859—1860 års riksdag till Kongl.
Maj:ts disposition anvisat en summa af 88,587 Riksdaler 80 öre, motsvarande det
af Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna samt f. d. Bergskollegium i sådant afseende
föreslagna ersättningsbelopp, för att, derest nämnde bruksegare härmed åtnöjas
och utan tvist till Kronan öfverlemna omförmälda tvänne allmänningar, användas
till åstadkommande af reglering uti ifrågavarande hänseende, hafva Rikets Ständer
vid 1865 och 1866 års riksdag medgifvit, att det sålunda redan beviljade anslagsbeloppet,
åttioåtta tusen femhundraåttiosju Riksdaler 80 öre, må fortfarande
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till ersättning till Bylta bruks
egare för ofvanberörda tjenstbar bo ter.

§ 15-

Utaf de extra statsanslag, som under ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret
anvisades för nedan omförmälda, till JRiks-statens Åttonde Hufvudtitel hänförliga
föremål, skola följande belopp med stadgade vilkor och förbehåll fortfarande i man
af behof tillhandahållas och i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder
föreskrifven, utbetalas, nemligen:

Bo hela det beviljade anslaget, Nio tusen Riksdaler, för befordrande af utgifningen
utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga
samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden pigtiga skrifter och
handlingar; och

2:o hela det beviljade anslaget, Tretton tusen Riksdaler, för sådana byggnadsarbeten
å den åt Stockholms veterinär-inrättning upplåtna egendom, som, enligt

en i detta hänseende uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder godkänd plan, kunna
pröfvas mest behöfliga.

G) Under 1862 och 1863 års riksdag på 11 iksgälds-kontoret anvisade, ännu
icke utbetalda statsutgifter.

§ 16.

Utaf de för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål utöfver anslagen
å RiJcs-statens Femte Hufvudtitel anvisade särskilda anslag skola följande, ännu icke
lyftade summor i stadgad ordning utbetalas, nemligen:

l:o Etthundrafemtio tusen Riksdaler för åtskilliga angelägna arheten och anskaffningar
vid Flottans stationer;

2:o Femtio tusen Riksdaler utaf det anslag å 160,000 Riksdaler, som anvisats
till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök till utrönande af så
kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott samt till bestämmande
af lämpligaste konstruktionen af reflade gjutna jernlcanoner för fartygs bestyckning,
dels för artilleriförsök med afseende å frågan om införande af refflade
kanoner vid artilleriet.

§ 17.

Utaf de under Riks-statens Sjette Hufvudtitel hänförliga, på Riksgälds-kontoret
anvisade extra utgifter skola följande till Kongl. Maj:ts disposition beviljade och
ännu innestående anslagssummor, på det sätt och i den ordning Kongl. Maj:t behagar
föreskrifva, tillhandahållas och utbetalas, nemligen:

ko Sju tusen femhundra Riksdaler åt Alnarps landtbruks-institut såsom bidrag
för tillbyggnad af Lomma församlings kyrka; och

2:o Sex tusen Riksdaler utaf anslaget, 18,000 R:dr, till utdelande vid landtbruksmöten
af högre prisbelöningar lör husdjur, redskap och maskinerier samt ladugårdsprodukter,
sädesslag och andra jordbruksalster.

§ 18.

Hvad hittills icke utbekommits utaf de för väganläggningar och vägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensningar och andra vattenkommunikationer
äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag under 1862—
1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvar -

till uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föranleder,
utbetalas i den mån vederbörande kommuner eller arbetadirektioner, enligt de med
hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade
föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma.

De för ofvannämnda föremål anvisade, ännu innestående anslagssummor äro
följande:

l:o Trettiofem tusen fyrahundraniotioåtta Riksdaler utaf det för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar
beviljade anslag å 450,000 Riksdaler, att användas der Kongl. Maj:t finner medlen
mest nödiga för att befordra allmänt gagn:

2:o Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verkställande
af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräcke gästgifvaregård
och staden Sundsvall, som afse chaussée-anläggning samt åstadkommande
af kanalled efter Ljunga-elfvens vattendrag;

3:o Tre tusen trehundratjugusju Riksdaler utaf den del af det för anläggning
af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Vesterbottens
län utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 100,000 Riksdaler, som anvisats
att under åren 1864—1866 utgå med halfva beloppet, eller 50,000 R:dr; varande
vid innevarande riksdag medgifvet, , att hvad utaf dessa medel ännu icke
blifvit lyftadt må användas för väganläggningen mellan Lögdasund och Bjurholm;

4:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af eu
dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan
återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler;

5:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga
rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens
och Ede forsar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till
Storbacken; hörande, förutan de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fastställda,
iakttagas: a) att Ståten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent
årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens
bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnadskostnaden
i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för kanalafgifterna
bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas;

6:o Sextiofyra tusen femhundrasjutiofyra Riksdaler utaf den summa, 300,000
Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar inom
1Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Eif dals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd
icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt

fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets
fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de
afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara
af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon de] af anslaget må förskottsvis
till vederbörande utbetalas.

§ 19.

Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit,
att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk ekonomisk
beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernvägsbyggnader samt till
bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag
af Tio tusen Riksdaler, att i män af behof utbetalas, och sistnämnda summa
i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgifva,
att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande
beskrifnings utgifning må, i man af behof, lyftas; dock under förutsättning,
att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma
beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver berörda
10,000 R:dr under år 1867 utbetalde 40,000 R:dr.

§ 20.

Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufvudtitél beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret
anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas,
nemligen:

l:o Tretio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som
anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom mjölök
såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas;

2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren
Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler
under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866.

8 21.

Nedanriämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel,
utöfver de å samma Hufvudtitél uppförda summor, till Kongl. Maj:ts dispo -

sition på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp böra af Riksgälds-kontoret fortfarande
tillhandahållas, nemligen:

l:o Återstoden, Två tusen fyrahundrafyratiofem Riksdaler 62 öre, af den anslagssumma,
90,000 R:dr, som för åren 1864—1866 anvisats, för att i mån af behof
användas på det sätt, att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta
400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver nu utgående
belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda lemnade
ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anvisas; dock att Statens
bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen för hvarje
lärare;

2:o Återstoden, Niohundrafemton Riksdaler af det anslag, 60,000 R:dr, som
för samma år beviljats till understöd för sådana församlingar, som till följd af medellöshet
icke kunna af egna medel till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina
folkskolelärare;

3:o Sex tusen sexhundrafyra Riksdaler 45 öre utaf det för bekostande i hufvudstaden
af offentliga, vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis
tillhöra allmän bildning, beviljade anslag, 30,000 Riksdaler;

4:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning
inom de särskilda afdela in garn e af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur till och
med 1856;

5:o Återstoden, Sju tusen etthundrasjutioåtta Riksdaler 84 öre, utaf det anslag,
167,178 Riksdaler 84 öre, som blifvit anvisad! till verkställande af åtskilliga
ny- och ombyggnader på Gymnastiska central-institutets tomt;

6:o Återstoden, Sjutiotvå tusen sexhundratretton Riksdaler 41 öre utaf det
vid 1862—1863 års riksdag beviljade anslag, 100,000 Riksdaler, för förändrad inredning
och reparation af den till Riksarkiv upplåtna egendomen N:o 4 på Riddarholmm
äfvensom för uppförande å gårdstomtens östra sida af en tillbyggnad mellan
de gamla flyglarne.

§ 22.

Hela den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke vid
1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade summa af Tvåhundra tusen Riksdaler,
utöfver de förut för samma ändamål beviljade och i § 8 samt i § 12 mom.
3 omförmälda medel, skall, i mån af behof och i öfverensstämmelse med derom
meddelade nådiga föreskrifter, af Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 23.

Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag medgifvit, att de lärare

som under längre .tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856—1858 års
riksdag beslutade reglering af Rikets elementarläroverk varit anställde såsom vikarier,
vare sig i lektors-, adjunkts- eller kollega-befattning, och hvilkas tjenstgöring blifvit
val vitsordad, må berättigas att från och med år 1861 såsom grund för högre
lönetur beräkna sig till godo jemväl det antal afslutade läseår öfver fem, som de
på sådant sätt tjenstgjort, samt för detta ändamål utöfver det årliga belopp, som
blifvit läroverksanslaget tillagdt, anvisat ett särskild!) anslag för en gång af 15,500
Riksdaler; så kommer den ännu icke lyftade återstoden, Två tusen Riksdaler, af
detta anslag att för det dermed afsedda ändamål tillhandahållas och i vederbörlig
ordning från Riksgäld s-kontoret utbetalas.

§ 24.

Återstående beloppet, Sextioåtta tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre,
utaf den för Nationalmusei-bgggnadcns inredning jemte andra i sammanhang dermed
erforderliga kostnader till Kongl, Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878
Riksdaler 35 öre, skall i mån af behof i föreskrifven ordning utgifvas.

H) Under 1865 och 1866 års riksdag, pa Riksgälds-kontoret anvisade,
ännu icke bestridda statsutgifter.

§ 25.

Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag
skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen:

Ro Aderton tusen Riksdaler af anslaget för uppförande af en ny arkivbyggnad
för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj;

2:o Återstoden, Tretiotre tusen Riksdaler af anslaget 58,000 Riksdaler för
uppförande af nytt kronohäkte i någondera af städerna Hudiksvall eller Sundsvall;

3:o Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i
mån af behof utgå;

4:o Återstoden, Nio tusen sexhundra Riksdaler af anslaget 14,600 Riksdaler
till anskaffning af fältsmedje-, sjuk- och medicinalvagnar, reservlavetter, tross- och
expediti onsv agnar samt fourag ev agnar;

5:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande
af ett positions- och belägrings-artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör,
lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867;

6:o Nio tusen Riksdaler af anslaget, 15,000 Riksdaler, till anskaffning af en
tjenlig modell för såväl infanteriets som kavalleriets skjutvapen, med tändnälsinrältning,
samt till nödiga försöks anställande med sådana vapen;

7:o Åttahundraaderton tusen Riksdaler till ny sjökrig smateriéls anskaffande,
att, för år 1867, utgå och tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar
på anslaget för Flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäld! med detta
redovisas;

8:o Niotiofyra tusen tvåhundra Riksdaler, till ersättning af de utaf anslaget
för krigsfartygs nybyggnad förskottsvis bestridda utgifter för anskaffning af 10 st.
9-tums jernkanoner med projektiler samt en sådan kanons förseende med bakladdnings-mekanism
äfvensom för densammas profskjutning;

9:o Fyratiofem tusen Riksdaler, för anställande af skjutförsök med upprefflade
kanoner, äfvensom för andra nödiga artilleriförsök;

10:o Till fortsättande af storskiftes- och afvittrings-förrättningarne i rikets
norra län, för år 1867, Niotiosju tusen Riksdaler utöfver det å Riks-staten till skiften
och afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler;

ll:o Till utdelande vid landtbruksmöten af högre prisbelöningar för husdjur,
redskap och maskinerier samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
Sex tusen Riksdaler;

12:o Till befrämjande i provinsen Jemtland af en god afvel af arbetshästar,
Fem tusen Riksdaler;

13:o till förbättrande af /drafvein i Jemtland, genom inköp af baggar utaf.
eu för detta landskap passande race och deras stationerande å lämpliga ställen i
länet, Två tusen femhundra Riksdaler;

14:o för åvägabringande af en förbättrad fårskötsel på ön Gotland, Sex
tusen Riksdaler;

15:o Fyra tusen fyrahundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf anslaget, 7,000
Riksdaler, till aflönande af lärare och underhåll af elever äfvensom till andra erforderliga
utgifter vid skepp sby g g er i-institutet i Carlslcrona;

16:o Tretiofem tusen Riksdaler af 1867 års anslag, 60,000 Riksdaler, för tillökande
af Teknologiska Institutets byggnader med en för Bergsläroverket erforderlig
nybyggnad på institutets tomt, äfvensom till inredning af laboratorier och deras förseende
med behöfliga inventarier;

17:o Återstoden, Åttatiotre tusen femhundra Riksdaler af det vid förenämnda
riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar, att användas,
der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

18:o Tre tusen niohundraniotiotvå Riksdaler 44 öre af det för år 1867 beviljade
anslag, 20,000 Riksdaler, för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika
kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län;

19:o Fem tusen Riksdaler af det anslag å 25,000 Riksdaler, som för år
1867 beviljats för anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Lamsjö
kyrka;

20:o Sju tusen niohundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af

20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder;

21:o Tjuguåtta tusen Riksdaler, utgörande den till utgående under år 1867
anvisade andelen af det för åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening
mellan sjöarne Westra och Östra Silen beviljade lån å 51,200 Riksdaler;

22:o Sjutiofem tusen fyrahundrasextiotre Riksdaler af det anslag å 120,000
Riksdaler, som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition,
för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalniugsskyldighet till understödjande
af sådana m/yr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens,
Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflehorgs och Stora Kopparbergs län samt
Elfdans, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis
afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd
icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd
plan beräknare kostnad, och alltid med förbindelse för; vederbörande kommuner,
föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets
fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag
blifvit understödda; egande Ivongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af
behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetalas;

23:o Tolf tusen Riksdaler, att såsom lån för utdikning af Långebro mosse
på Oland utgå under de vilkor, som för andra dylika lån under 1865—1866 års
riksdag blifvit bestämda;

24:o Aderton tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för, kolonien
S:t Barthelernys förvaltning, att utgå under år 1867;

25:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren
Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att
för år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl.
Maj:t kan finna för godt föreskrifva;

2G:o Tretiotusen Riksdaler, att för år 1867 användas till löneförbättring
utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare, på det sätt att, der församlingar,
hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda
sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med
församlingarnes sålunda leranade ytterligare tillskott må, efter Kong]. Maj:ts nådiga

Bill. till Liksd. Prof. 1868. 10 Sami. / Afd. 2 Band. 3

(Riksg.-lCont. Reglemente).

pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga
50 Riksdaler årligen för hvarje lärare;

27:o Tjuga tusen Riksdaler till understöd för år 1867 åt sådana församlingar,
som till följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning
åt sina folkskolelärare;

28:o Tretton tusen Riksdaler, deraf till undervisning i trädgårdsskötsel vid folksJcolelärareseminarierna
för år 1867 Tre tusen Riksdaler samt för inköp och tillredning
af jord dertill, för en gång, Tio tusen Riksdaler;

29:o Tio tusen Riksdaler för år 1867, att användas för folkskolelärares
undervisning i gymnastik- och militäröfningar;

30:o Femhundra Riksdaler af det anslag å 2,000 Riksdaler, som för år 1867
blifvit beviljadt till understöd för den af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade
medico-pneumatiska anstalt, att utgå med vilkor att anstalten står under tillsyn
af Sundhets-kollegium, dit föreståndaren har att årligen om inrättningens verksamhet
afgifva berättelse, äfvensom att dagligen vid denna anstalt lemnas fri b ad åt
minst 2 fattiga eller obemedlade personer;

31:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslaget å
3,500 Riksdaler till arfvode och rcsekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent;

32:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och
andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia
och offentliga förhållanden;

33:o Tre tusen femhundra Riksdaler för utvidgning och förbättring af hospitalet
i Wexiö, med rättighet för hospitalets öfverstyrelse ätt för hospitalet använda
öfverskottet, omkring 7,400 Riksdaler, å det vid 1862 och 1863 års riksdag för
hospitalet beviljade byggnadsanslag.

§ 26.

För utförande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten hafva
Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande
ännu innestående statsbidrag, att i man af behof från Riksgälds-kontoret utgå,
nemligen:

Do såsom bidrag till uppförande af en byggnad för Carlstads högre elementarläroverk
ett låneunderstöd för år 1867 af Tjuga tusen Riksdaler, emot vilkor att,
sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fått utan ränta innehafva^, fem
procent å detsamma ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda
kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det
oguldna lånekapitalet samt det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapital -

afbetalning å lånesumman afgå, intilldess denna blifvit till fullo gulden, allt under
förutsättning att Wermlands landsting med ett anslag af 30,000 Riksdaler för ändamålet
bidrager;

‘2:o såsom bidrag till utvidgande af élementarläroverksbyggnaden i Christianstad,
dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugo
tusen Riksdaler, deraf för år 1867 såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom
lån Tio tusen Riksdaler, emot enahanda vilkor för lånets åtnjutande, som i inom.

1 finnas intagna; allt under förutsättning att Ohristianstäds läns landsting till byggnadsföretaget
i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad
tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000
Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras;

3:o såsom bidrag till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden
i Skara, dels ett anslag af Femton tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd
af Fyratio tusen Riksdaler, deraf för år 1867 utaf anslaget Sju tusen femhundra
Riksdaler och utaf lånet Tjugo tusen Riksdaler, emot samma vilkor för lånets åtnjutande
som i mom. 1 finnas intagna; allt under förutsättning att vederbörande
landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt
att staden Skara tillskjuter hvad som utöfver sålunda för ifrågavarande byggnadsföretag
till 75,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras.

8 27.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers
derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under
1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för
väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och
andra vattenkommunikationer äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag,
skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande, som uti 34 § af detta reglemente finnas intagna,
såvidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade
anslags- och lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande
dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag,
för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade,
vara påbörjade sednast under loppet af år 1867,

I) Under 1867 ars riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke

verkställda utbetalningar.

§ 28.

Nedannämnda, under sistförflutna riksdag beviljade, till ständiga statsbehof ven
icke hänförliga anslags- och lånesummor skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas
i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd;
hörande, sedan den bestämda utbetalningstiden inträda hvart och ett anslag
eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande äro föreskrifna, utbetalas
på en gång eller i mån af skeende reqvisitioner.

§ 29.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel
har Riksdagen, till slutligt fullbordande af de arbeten, som, till följd af
Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för uppförande
af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets
tomt omgifvande kaj, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat Tjugufyra tusen
etthundrafemtiotvå Riksdaler, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå.

§ 30.

Utom de vid regleringen af Riks-statens Fjerde Hufmdtitél anvisade och å
donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition
beviljat nedannämnda särskilda anslag för landtförsvaret tillhörande föremål,
hvilka anslag böra, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts föreskrifter, uppå vederbörliga
reqvisitioner, af Riksgälds-kontoret utbetalas efter ingången af år 1868,
nemligen:

l:o till anställande af skjutförsök, Tjugutusen Riksdaler;

2:o till anskaffning af ammunitionsvagnar åt fältartilleriet, Fyra tusen fyrahundrasjutio
Riksdaler;

3:o till anskaffning af sjuk- och medicinalvagnar, reserv-lavetter, tross- och
expeditionsvagnar samt fouragevaghar, tillhopa Aderton tusen sjuhundra Riksdaler;

4:o till anskaffning af rid- och anspannsp er sedlar för fältartilleriet, Tretioåtta
tusen sjutiofem Riksdaler;

5:o till anskaffande af positions- och belägring s-artilleri, Tretiosex tusen sjuhundrafemtjo
Riksdaler:

6:o till anskaffning af tidsenliga gevär, Eu million Riksdaler, att utgå under
år 1868;

7:o för hopp ar patroners anskaffande eller tillverkning, Etthundrasjutiofem tusen
Riksdaler;

8:o till fortsättande af Garlsborgs fästningsbyggnad, Femtio tusen Riksdaler;

9:o till fortsättande af skansanläggningen vid Oxdjupet, Femtio tusen Riksdaler;

10:o till Pontonierbata)''jonens kasern- och kokhusbyggnader, Femtiofem tusen
etthundraniotio Riksdaler 25 öre;

ll:o till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundraåtta tionio tusen
Riksdaler;

12:o såsom fyllnadsanslag till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad,
Etthundratjugusex tusen Riksdaler ;

13:o till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, i och för fullbordande
af dess karteverk, Sjutiofem tusen Riksdaler;

14:o till understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst, Nio tusen
Riksdaler;

15:o till aflöning åt instruktörer vid skarp skytteförening ar ne, Femtio tusen Riksdaler
;

16:o för beredande af tillgång till målskjutning spremier för dylika föreningar,
Tjugu tusen Riksdaler;

17:o till anskaffande af skarp ammunition åt nämnda föreningar, Tjugu tusen
Riksdaler;

18:o till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen, Fem tusen
Riksdaler.

§ 31.

Med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af medel
för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål, har Riksdagen, utöfver de å
Riks-statens Femte Hufvudtitel uppförda årliga utgifter, till Kongl. Maj:ts disposition
för år 1868 anvisat följande särskilda anslag, nemligen:

l:o till bestridande af kostnaderna för inredning af sjökrigsskolans lokal samt
anskaffning af skol- och gymnastik-inventarier, m. m., Tjugu tusen Riksdaler;

2:o till ny sjökrigs-materiels anskaffande, Tvåhundraniotio tusen åttahundrafyra
Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget
för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäld!) med detta användas;

3:o till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande,
pröfva!- lämplig, Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler;

4:o till anskaffning af projektiler för nyssberörda kanoner, Fyratioåtta tusen
Riksdaler;

5:o till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana
för grafva kanoner och dels ar tiller iför salt äfvensom försök med undervattensminor,
Tretlosex tusen Riksdaler.

§ 32.

Utöfver de å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppförda utgifter, har Riksdagen
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande extra anslagssummor,
nemligen:

l:o till arfvode åt ett biträde inom Civil-departemmtets expedition vid de
kommunala ärendenas beredning och expedierande, Ett tusen åttahundra Riksdaler;

2:o för Rikets ekonomiska karteverlcs bearbetande, utöfver det derför med 6,000
Riksdaler på ordinarie stat uppförda anslag, Sextio tusen Riksdaler, deraf 20,000
Riksdaler få användas för karte-arbetena i Norrbottens län;

3:o till fortsättande af storskiftes- och afvittrings-förrättningarne i Rikets norra
län, Niotiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar
uppförda anslag af 63,000 Riksdaler;

4:o till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruksinstitut,
återstoden, Femtio tusen Riksdaler, af det härför vid 1865 och 1866 års riksdag
beviljade anslag å 100,000 Riksdaler;

5:o till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m., Två tusen Riksdaler;

6:o till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande
länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet
återvända, Ett tusen femhundra Riksdaler;

7:o till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur,
redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
Sex tusen Riksdaler;

8:o till årliga täflingsmöten i -städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med
gödboskap, smör, ost, fläsk och kött, för såvidt Hushållnings-säliskapen distriktvis
förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, Tre tusen Riksdaler;

9:o till understöd för Svenska trädgårdsföreningens elevskola, Fyra tusen femhundra
Riksdaler;

10:o till bildande af lämpliga holländerier för de Norrländska länen, Tio tusen
Riksdaler;

ll:o till fortsättande af de geologiska under sökning ar ne och utgifvande af derpå
grundade kartor, Sextio tusen Riksdaler;

l2:o till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholms stuteri, Femton tusen
Riksdaler;

13:o för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid Skepps -

by g g er i-institutet i Carlskrona, Fem tusen Riksdaler;

14:o för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för bergsläroverket
erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende
med behöfliga inventarier, Fyratiosex tusen Riksdaler, utgörande återstoden
af det vid 1865 och 1866 års riksdag till berörda ändamål beviljade anslag;

15:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna, Tretiotvå tusen åttahunda Riksdaler;

16:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten, Tretio tusen
Riksdaler;

l?:o till arfvoden för civilingeniörer och civilingeniörs-elevers undervisning vid
krigs-högskolan, Tre tusen Riksdaler; och

18:o till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadskorpsens
medlemmar, Två tusen Riksdaler.

För väg anläggning ar och väg förbättring ar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag
har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj ds disposition för år 1868
anvisat följande statsbidrag, i afseende å hvilka de bestämmelser och stadgande!!,
som förekomma i nedanstående § 34, höra tjena till efterrättelse, nemligen:

l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler, att användas
der Kongl. Majd finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn;

2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele inom Westerbottens län, Tjugo tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det
anslag af 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för
denna väganläggning beviljat; varande vid innevarande riksdag medgifvet, att hvad
af dessa medel ännu icke blifvit lyftadt må användas för väganläggningen mellan
Lögdasund och Bjurholm;

3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrlcoby i Westerbottens
län, Femton tusen Riksdaler, att utgå i ytterligare afräkning å det anslag af

50,000 Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag för berörda väganläggning
beviljades;

33.

A) Våganläggningar och, väg förbättringar.

4:0 för anläggning af väg från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till Éo*
dums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län,
Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid sistnämnda riksdag dertill
anvisade anslag af 76,250 Riksdaler.

B). Bro- och hamnbyggnader.

5:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar
af åar och farleder, ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler;

G:o till staden Ystad, Tjugufem tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det
staden vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade
anslag af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;

7:o till staden Uddevalla, Tretio tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å
det staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag al

79,000 Riksdaler, till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad.

C). Kanaler och andra valtenkommunihalioner.

8:o Tre tusen Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och Femton
tusen Riksdaler såsom lån, att utgå i ytterligare afräkning å det vid 1865 och
1866 års riksdag för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöar ne Westra och Östra
Stim beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå
såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån;

varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag,
som, enligt afslutadt kontrakt förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må
vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild
säkerhet, mot vilkor:

att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bolagsmännens
skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade
statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;

att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, utöfver
statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för: arbetets fullbordande, af
hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör ''säkerhet för lånesummans
återbetalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet
sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan
händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga
rånte- och amortera!gsliqviderna, i hvithet fall, men icke eljest, Direktionen egen

att,

att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie
obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af
rånte- och ainorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas;

att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må
aktie-egarne tillgodokomina, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör
ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas
från skyldighet att i annan ordning, än bär blifvit stadgadt, utöfver det
tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift;

att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo
betaldt, ega utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse
och förvaltning; samt

att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen
underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgöres, kanal*
och slussanläggningen kominer att hemfalla till Staten utan rättighet för aktieegarne
att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de
tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.

9:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn,
i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—
1863 års riksdag beviljades, af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget
likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratjugu tusen Riksdaler, att
af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags
åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade.

D). Sjösänkningar och andra vatlenaftappningsföretag.

10:o. Etthundratjugo tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå
såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar
och voitenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elf dals, Fryksdals, Jösse
och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frost!ändigheten; dock under vilkor, att sådanr understöd icke i något fall får öfverstiga
hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad,
och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde
att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras,
utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för
ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda;
egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 1U Sand. 1 Afd. 2 Käft. 4

(Riksg.-Kont. Reglemente).

i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas
;

ll:o Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom
lån för befrämjande af utdikningnr och aftappningar af sänka trakter och sjöar
till beredande af odlingsföretag inom Rikets öfriga delar;

12:o Trettio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning
och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000
Riksdaler, på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda;

13:o Två tusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utgå i ytterligare afräkning
å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade
anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af
Ume eif.

§ 34.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som komma att tillämpas i afseende
på de statsbidrag, som under sistlidne riksdag blifvit till utgående från
Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,
hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar
och andra vattenaftappningsfÖretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor
och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande,
blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga
bestämmelser eller stadgande:! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och
lån, iakttagas samt lända till efterrättelse:

l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning
öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse.

2:o. Då arbetsföre taget afse:- vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet
och nytta.

3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar
samt byggda broar höra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation,
som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna
trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i
behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad.

4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets
fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå
vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda utgifter
få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskild! förekommande

omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen
nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss,
af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag;
och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter,
som uppbäras, till reparationsfond afsättas.

öro. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller
enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af
Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad,
menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den
fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid,
utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter,
i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att
vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss
bestämd tid till styrelser: för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva
berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten
blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda
formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed egen gemenskap.

6:0. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens
återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af
Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka
Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade.

7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i
allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan
återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång
lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild!: blifvit
bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, såvida
icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda
förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess
arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga
handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets
fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets
utbekommande blifvit meddelad.

8:o. Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande
afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller
ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyn -

dighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande,
innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgältiskontoret
företes:

a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;

b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgö- •
rande eller medicus återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras:

c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,

d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller
ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd
för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes
betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13
Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka för
återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken
på föreskrifvet sätt antecknats; och

e) af Fullmägtige godkänd borgen eller, säkerhetshandling^för den afgifna
skuldförbindelsens uppfyllande.

9:o. De Iåns- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande
till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana
handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna,
till dem på behörig reqvisition utlemnas.

10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett
från den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd
med detsammas utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid,
ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget
samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgälds-kontoret
inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af
Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma
att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras.
Fullmägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.

ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad!
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den man Kongl. Maj:t
pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom
kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af
Kong! Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen.

12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
höra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas,

13:o. De arbetsföre tag, för hvilkas utförande allmänna medel under sistlidna
riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande
hvad Riksdagen anvisa! för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten
att reserveras till Riksdagens disposition.

14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar
eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år,
hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas
åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem
för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I
afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända
ofvan åberopade Kong], Kungörelser af, den 13 Juni 1845 zoch den 3 November
1848 till efterrättelse.

15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla
de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det
år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade
lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet,
och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild
årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att
i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den
tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga
sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd
tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet
erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker.

16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna
anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas
eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig
föreskrift derom uti kontraktet införas.

Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har
Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre
om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning in. m. meddelade bestämmelser, som under
arbetenas fortgång kunna varda medgifna.

§ 35.

I sammanhang med regleringen af utgifterna under BiJcs-Statms Sjunde Hufvudtttel
har Riksdagen bevilja! och till Kongl. Maj:s disposition anvisat följande
extra anslag, nemligen:

l:o till arfvoden åt Jor deb oks-kontor ds tjensteman för år 1868, Tjugufyra tusen
sjuhundra Riksdaler; och

2:o såsom bidrag till kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader, Tjugufem
tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 från Riksgälds-kontoret
utgå.

§ 36.

Vid regleringen af utgifterna under Hiks-statens Åttonde Hufvudtitel har
Riksdagen, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts
disposition på Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande anslag, hvilka på
vederbörliga reqvisitioner skola utbetalas, nemligen:

Ro. Tre tusen Riksdaler till tjenstebiträde vid handläggning af de inom
Ecklesiastik-departementet förekommande ärenden, rörande ordnandet af presterskapets
löneförmåner;

2:o. Tio tusen Riksdaler till förbättring af de svagast aflönade komministrars,
kapellpredikanters, samt pastorats och socken-adjunkters lönevilkor, intilldess
de genom den pågående allmänna löneregleringen bliIvit uppbringade till det belopp,
som erfordras till anständig bergning: hvarvid likväl iakttages, att någon
löneförbättring icke må komma dem till godo, hvilkas tjenstår vederbörande nämnd,
deröfver bord, anser höra vid innehafvare^ afgång indragas;

3:o. Tre tusen Riksdaler till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen
vid Upsala universitet;

4:o. Tio tusen trehundrasjuttiofem Riksdaler för anbringande af en luftvärmningsapparat
i det för patologisk anatomi och kemi vid Carolinska medikokirurpiska
institutet uppförda hus;

5:o. Trettiotusen Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen
åt examinerade folkskolelärare;

6:o. Tjugo tusen Riksdaler till understöd för sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare;

7:o. Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna
;

varande derjemte medgifvet, att besparingarna å de särskilda extra anslagen
till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål
disponeras:

8:o. Tjugusju tusen femhundra Riksdaler för fullbordande af folkskoleläreseminariibygnaden
i Linköping;

9:o. Åtta tusen femtio Riksdaler till löneförbättring åt Sundhets-kollegii embets-
och tjensteman samt vaktmästare;

10:o. Ett tusen femhundra Riksdaler till arfvode åt vetenskapligt bildade
biträden vid ordnandet af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar;

trio. Ett tusen niohundratrettiosex Riksdaler till aflöningstillökning åt nämnda
akademis vaktbetjening;

12:o. Tjugutvå tusen sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande och underhåll
af Nationalmusei- byggnaden och der förvarade samlingar in. m.; hvarförutan den å
anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna besparing till ett belopp af Tio
tusen femhundra Riksdaler må användas dels till erforderlig restaurering af de
musei oljefärgstaflor, som deraf finnas i behof, dels ock till förgyllning af ramar
eller anskaffande af nya sådana;

13:o. Två tusen Riksdaler, att användas till understöd för den af Doktor
O. Sandalil i hufvudstaden inrättade mediko-pneumatis/ca anstalt, derest Kongl.
Maj:t, efter vederbörandes hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet,
att den bör från Statens sida understödjas;

14:o. Tre tusen Riksdaler för vård och skötsel af spetälske personer i lielstngland,
mot vilkor att enananda bidrag fortfarande af Gefleborgs läns landsting
för ändamålet anvisas;

15:o. Tre tusen femhundra Riksdaler till arfvode och resekostnadsersättning
åt en antiqvitets-intendent;

16:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för uppsökande och aftecknande af runstenar
samt teckningarnes utgifvande;

17:o. Två tusen Riksdaler för undersökningar af fornlemning ar och upprättande
af förteckningar öfver sådana;

18:o. Två tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af plancheverk öfver fornsaker
och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum samt
Svenska sigill från medeltiden;

19:o. Sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande af fornlemningarne i Wisby;

20:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för fortsatt utgifvande af arbetet
”Svenska språkets lagar”;

2Ro. Ett tusen femhundra Riksdaler att utgå till Artisten N. Mandelgren
för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, med skyldighet för Mandelgren att
vid slutet af år 1868 till Fria Konsternas akademi inlemna de af teckningar, han
under året gjort;

22:o. Åttahundra Riksdaler, såsom understöd till Lithografen C. J Billmark
för fortsatt utgifvande af plancheverket ''‘Sverige, agnar ell-lithografi och tontryck11
; och

23:o. Fyrahundra Riksdaler till fortsatt utgifvande af arbetet “Fordna och
närvarande Sverige

§ 37.

hör fortsättande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten, har
Riksdagen till utgående från Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande belopp,
nemligen:

l:o till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler,
dels ett låneunderstöd af Sjuttio tusen Riksdaler;

2:o till läroverlisbyggnaden i Carlstad dels ett anslag af Fyratiosju tusen
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler;

3:o till läroverbsbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag af Trettio tusen
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler;

4:o till läroverlisbyggnaden i Westervik dels ett anslag af Sjutton tusen femhundra
Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tio tusen Riksdaler;

och skola i afseende på ofvanberörda låneunderstöd tillämpas de vid 1865
och 1866 årens riksdag stadgade och uti § 26 af detta Reglemente intagna vilkor;

5:o för reparation af Linköpings domkyrka ett anslag af Tretton tusen femhundra
Riksdaler; och

6:o för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping, ett anslag af
Tio tusen Riksdaler.

§ 38.

För hospitals/ondens förstärkning har Riksdagen för år 1868 å Riksgäldskontoret
anvisat ett kreditiv af Etthundra tusen Riksdaler.

§ 39.

Utöfver de å Eiks-statens Nionde Hufvudtiiel anslagna summor har Riksdagen
till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 på Rikgälds-kontoret anvisat följande
kreditiver, nemligen:

l:o för upprätthållande af den Arméens Pensionskassa åliggande pensionering
sskyldigliet Åttatiofem tusen femhundra Riksdaler, med skyldighet för Pensionskassan
.att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensionskassan tillkom
mande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och
under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis
utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets
räkenskaper hunnit afslutas. hos Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga,
om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet. återlemna; hvarjemte
Riksdagen, i afseende å den uppkomna bristen för åren 1861—1864, utgörande
35,400 Riksdaler 86 öre, jemte den ytterligare brist, som för år 1865 kan
uppstå, och hvilken beräknas till omkring 8,000 Riksdaler, medgifvit, att samma
brister få af möjligen blifvande öfverskott å 1868 års anslag ersättas, i den mån
1866 och 1867 års anslag icke till sådan ersättning förslå;

2:o

2:o för fortfarande tillämpning af nu gällande, den 9 Februari 1858 och
den 6 November 1860 utfärdade pensionsstater för arméens befäl och tjmstemän
Etthundraåttatio tusen Riksdaler, att användas till betäckande af den skilnad, som
för Arméens Pensionskassa under år 1868 kan uppstå genom den ifrågavarande
pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves
den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen
att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa
föregående årets utgift;

3:o för fortsatt tillämpning under år 1868 af den vid 1859 och 1860 årens
riksdag uppgjorda och då godkända staten lör pensioneringen af Sjöförsvarets
embets- och tjensteman samt betjente Sjutiotvå tusen Riksdaler, med rättighet för
Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å berörda kreditiv under loppet
af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöfligt, sedan styrkt blifvit,
i hvad mån det för år 1867 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått,
dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1868 års
pensionering i mån af behof användas; och

4:o för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade
pensionering för år 1868 Fyratio tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen
öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å detta kreditiv under loppet af
samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöfligt, sedan styrkt blifvit,
i hvad mån det för år 1867 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått,
dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1868 års
pensionering i mån af behof användas.

K) Vid föregående riksdagar beviljade, ännu icke lyftade anslag för

Statens jernvägsbyggnader.

§ 40.

Do återstoden af de vid 1862 och 1863 års riksdag till utförande af jernvägsarbeten
för Statens räkning beviljade anslag å tillhopa 27,896,000 Riksdaler, hvilken
återstod vid innevarande års början uppgick till Femhundra tusen fyrahundrasextiotvå
Riksdaler, jemte hvad som ytterligare kan till Riksgälds-kontoret inflyta af statslånefondens
vinstmedel skall fortfarande på vederbörliga reqvisition er från Riksgäldskontoret
utbetalas fdr att, i enlighet med de i § 168 af det vid samma riksdag
utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas.

2:o Återstoden Fyrahundrafemtio tusen Riksdaler af det vid 1865 och 1866
års riksdag beviljade anslag för fortsättande af nordvestra stambanan från ChristiBih.
till Riksd. Prat. MS. 10 Sami 1 Afd. 2 Hand.

(Riksg -Kont. Reglemente).

néhamn öfver Carlstad till Arvika, 500,000 Riksdaler, skall jemväl i enlighet med Kong).
Maj:ts disposition, uppå skeende reqvisition, i föreskrifven ordning utbetalas.

3:o Likaså skall den till fortsättande af arbeten å nordvestra stambanan för
år 1868 af sistlidne Riksdag till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade summa
af Två millioner Riksdaler på enahanda sätt utbetalas; och bär Riksdagen beslutat
att öfverlemna till Kongl. Maj:t att vid jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma
de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall
genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; äfvensom att Kongl. Maj:t må till ändamål,
gemensamma för olika bandelar, anordna medel utan omedelbart skeende fördelning
dem emellan; samt

att hinder icke mota för användande vid jern vägsarbetena af arbetskommenderingar
ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September 1857
upptagna vilkor.

2:o Under innevarande riksdag på Itiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

§ 41.

För väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler
och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenajtappnings
företag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition för år
1869 på Riksgälds-kontoret anvisat följande statsbidrag:

A) Väg ant äg q ning ar och vägförbättringar.

l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler;

2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till
Åsele i Westerbottens län, återstoden, Tiotusen Riksdaler, utaf det anslag å 100,000
Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för donna väganläggning
beviljat;

3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina lcyrkoby i Westerbottens
län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866
års riksdag dertill anvisade anslag af 50,000 Riksdaler;

4:o för anläggning af väg från Barnsele sockens gräns genom Fjellsjö till
Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län,

Tjugutuscn Riksdaler, att under år 1869 utgå i ytterligare afräkning å det anslag
af 76,250 R:dr, som vid sistnämnda riksdag för berörda väganläggning beviljades;

5:o för anläggning af väg från sjön Holmen till Wieslanda jernvägsstation i
Kronobergs län, Sjutiofemtusen Riksdaler, att utgå med Tretiosjutusen femhundra
Riksdaler under år 1868 och ett lika belopp under år 1869 i ytterligare afräkning
å det vid samma riksdag för berörda väganläggning beviljade anslag af högst

150,000 Riksdaler; med iakttagande af de vilkor i öfrig!, som vid anslagets beviljande
under sistberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna.

B) Hamn- och brobyggnader. *

6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning
af åar och farleder, ett anslag af Tjugutusen Riksdaler;

7:o till staden Ystad, återstoden, Trettontusen Riksdaler, utaf det staden
vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af

63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad;

8:o till staden Uddevalla, återstoden, Tjugufyratusen Riksdaler, utaf det staden
vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000
Riksdaler till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad;

9:o Niotusen Riksdaler, för att, i händelse Kongl. Maj:t pröfvar reparationer
å vågbrytaren utanför Wisby redan år 1868 vara oundgängligen behöfliga, kunna
för sådant ändamål användas.

C) Kanaler och andra vattenkommunikationer.

10:o Tvåtusen sjuhundrafemtio Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
och Åttatusen tvåhundra Riksdaler såsom lån, utgörande återstoden utaf
det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och slussanläggning emellan sjöarne
Westra och Östra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler,
deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån;
och skola såsom vilkor för detta statsbidrags åtnjutande iakttagas hvad i afseende
derå blifvit vid riksdagarne åren 1866 och 1867 stadgadt;

ll:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Ideligen till Linköpings
hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid
1862—1863 års riksdag beviljades, af anslaget Femtiotusen Riksdaler, och af lånet
likaledes Femtiotusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratusen Riksdaler, att af vederbörande
bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande
blifvit af Rikets Ständer meddelade,

D) Sjösänkningar och andra vaUmaftappningsföretag.

12:o Etthundratjugutusen Riksdaler, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition,
utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jcmtlands, Gcfleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals,
Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska
frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall
får öfverstiga en tredjedel af de» för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade
kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar
eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande
erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar
och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifva
understödda; egande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet
påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till
vederbörande utbetala»;

13:o Femtiotusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom
lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar;

14:o Tiotusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning
och upprensning vid 1862 —1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000
Riksdaler, på de vilkor som för detta lån redan blifvit bestämda;

15:o Tvåtusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utbetalas i ytterligare
afräkning å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865—1866 års riksdag beviljade
anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af TJme eif.

§ 42.

Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de
statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 34 bär ofvan
intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande
och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser
eller stadgande:! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!
meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda §
iakttagas, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag
blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869.

§ 43.

För beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid
nödställda befolkningen inom vissa delar af landet bär Riksdagen till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1868 särskilt anvisat ett belopp af Tvåhundra tusen Riksdaler
att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsan8talför,
under iakttagande af de allmänna vilkor och stadgande^ som vid sednaste
riksdag i afseende å beviljade statsbidrag till dylika arbeten blefvo fastställda.

§ 44.

Likaledes har Riksdagen bifallit, att tillhopa Åttationiotusen sjuhundra Riksdaler,
motsvarande sammanräknade beloppet af de statsbidrag, som blifvit beviljade
för följande 3:ne allmänna arbetsföretag, hvilka icke kommit till stånd, nemligen
till kanalisering af sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen i Wermlands län, 58,000 R:dr
och till sänkning af sjön Ömren i Elfsborgs län 14,700 R:dr samt af Brohults och
Alsarps sjöar i Jönköpings län 17,000 R:dr, må, med iakttagande af de allmänna
vilkor, som vid sednaste riksdag för statsbidrags åtnjutande till arbeten af ifrågavarande
beskaffenhet bestämdes, anvisas för utförande af följande 2:ne arbetsföretag,
nemligen:

l:o) för väganläggning mellan Bergsängs Jagtplats vid sjön Öfre Fryken
och Olsebohls gästgifvaregård nära Klarelfven, ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af Femtiofemtusen R:dr; och

2:o) till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län ett låneunderstöd
af Trettiofyratusen sjuhundra R:dr.

x § 45.

Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl. Statskontoret samt en del länsstyrelser
under åren 1865 och 1866 utbetalda och under förskottstitel bokförda belopp
har Riksdagen anvisat en summa af Tvåhundrafemtontusen åttahundrafyrationio R:dr
23 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret utbetalas.

§ 46.

Till Kongl. Maj:ts disposition har Riksdagen till utgående från Riksgäldskontoret
under innevarande år anvisat ett extra anslag af Femtusen R:dr för att,
derest sådant finnes lämpligt, tilldelas Professoren Sten Stenberg såsom understöd
till anskaffande af större partier lafvar för att försöksvis användas såsom material

för beredning af bränvin, mot vilkor att Stenberg till Kongl. Maj:t afgifver underdånig
berättelse såväl angående resultaterna af sina ifrågavarande undersökningar i
allmänhet, som särskildt rörande de förhållanden, som med lafvarnes uppsamlande
och sammanskaffande ega sammanhang.

§ 47.

För reparation af domkyrkan i Carlstad har Riksdagen beviljat och till
utgående från Riksgälds-kontoret under år 1869 anvisat ett lånebidrag af Tjugutre
tusen femhundra R:dr, under vilkor att af domkyrkans föreståndare skall afgifvas
till Riksgälds-kontoret ställd skuldförbindelse för lånesummans återbetalning genom
erläggande före hvarje års slut af sex procent utaf hela den lyftade lånesumman,
dervid ränta godtgöres efter fyra för hundra årligen utaf det obetalda kapitalbeloppet
och det öfriga utgör afbetalning å kapitalet, hvarjemte, ifall den sålunda
stadgade inbetalningen icke inom bestämd tid fullgöres, dessutom skall, intilldess
densamma verkställes, erläggas fem procents årlig ränta å det till liqvid förfallna
oguldna beloppet; hörande Carlstads stads- och landsförsamlingar före medlens utbetalning
afgifva sin förbindelse att, derest kyrkans inkomster något år ej förslå
till den årliga rånte- och amorterings-liqvidens fullgörande, ansvara för lånevilkorens
behöriga uppfyllande.

§ 48.

Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara har Riksdagen, förutom ett
på Statskontoret anvisadt extra anslag af 7,500 R:dr till utgående från Riksgäldskontoret
under år 1869 beviljat ett låneunderstöd af Tjugutusen R:dr, emot samma
vilkor, som enligt 26 § af detta reglemente vid 1865 och 1866 års riksdag blifvit
bestämda för det då till ifrågavarande läroverksbyggnad anvisade lån.

§ 49.

Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet
lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda,
höra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma anslagsoch
lånesummors utbetalning iakttagas:

1 ro) hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret
uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt
föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekomma^; och

2:o) de besparingar, som å anslagen för hvarje särskilt föremål uppkomma,
få icke, i annat fall än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras
utan höra oafkortad till kommande Riksdags disposition reserveras.

3:o Statsfru nadssum man jemte ofri ga med Statsreglering! gemenskap

tigande utgifter.

§ 50.

Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda
reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1869 uppkommer,
och hvilken brist enligt antagna beräkningar uppgår till 2,088,730 Riksdaler, har
Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma
af Två millioner åttatioåttatusen sjuhundratretio Riksdaler, hvithet belopp
skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis
efter nästkommande års ingång utbetalas.

§ 51.

I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom,
enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade
tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att,
sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,
för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant
ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart
dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit.

§ 52.

Derest någon af de, vid statsregleringarne för åren 1866, 1867, 1868 och
1869 i egenskap af förslagsanslag, beviljade utgiftssummor skulle under ett eller
annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret
att bristen, efter årets slut, Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds -

kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den,
enligt nedanstående § 81, för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna
i omförmälda anslag, eller ock, på grund åt uppgjord och vederbörligen
granskad särskild liqvid rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags
brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp,
som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan
sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse
för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar
Uti den vid 1862 och 1863 års riksdag fastställda samt för åren 1864,
1865 och 1866 gällande Rilcs-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag,
nemligen:

under Andra Hufvudiiteln:

till fångars vård och underhåll;

„ mediko-legala besigtningar;

„ skrifmaterialier och expenser, ved in. in.;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ ersättning åt domare, vittnen och parter.

under Fjerde Huféudhleln:

till fourragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;

„ beväringsmanskapets vapenöfning;

„ inqvarterings-kostnader i Stockholm;

„ inqvarterings-kostnader i landsorterna;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets
kansliexpedition.

under Femte Hufvudiiteln:

tillskott i de för båtsmans-indelningen uti Blekinge anslagna räntor;
till båtsmännens beklädnad, högst 88,200 Riksdaler;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöhorsvars-departementets
kansliexpedition;

„ skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depot.

under

under Sjette Hufvudtiteln:

till utflyttningshjelp efter laga skiften;

» ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling:
„ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare:

» ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar:

„ Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen;
för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af
inflytande bränvinstillverkningsmedlen;
till skrifmaterialier och expenser m. m.

,, rese- och traktamentspenningar.

under Sjunde Hufvudtiteln:

till stämpelpappers-omkostnader;

„ omkostnader för kontrollverket;

„ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen:

„ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen;

„ ersättning till städerna för mistad tolag;

„ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden
m. m.;

,, belöning för rofdjurs dödande:

» lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm ■

„ städers friheter;

„ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter:

„ observations- och uppbördsprocent^'' in. m.;

„ mantalsskrifnings-provision;

„ rest! tu tio ner:

» uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn;
n rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.

under Åttonde Hufvudtiteln:
till biskopens på Gotland lön;

„ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler;

„ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen:

Bill. till Riksd. Prot. 1868. It) Sami. 1 Åfd. 2 Band.

(tilkeg -Kout. Reglemente.)

till Lappmarks ecklesiastikverk;

„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti
h vilka spån mål ingår;

„ farsoters och smittosamma sjukdomars botande:

„ fattigvården i allmänhet;

„ rese- och traktamentspenningar;

„ skrifmaterialier och expenser m. m.

under Nionde Hufvudtiteln:

till invalidhus-fonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt
hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp.

Vid den under 1865 och 1866 års riksdag verkställda statsreglering, hvilken
från och med år 1867 skall tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar
blifvit vidtagna i afseende på de anslag, om hvilka nu är fråga:

på Andra Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, nemligen:
ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom
nya Strafflagens införande frångångna bötes-andelar;
på Fjerde Hufvudtiteln har tillkommit:
till salpeter-uppköp;

det å Femte Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till båtsmännens beklädnad
har i Riks-staten blifvit bestämdt till högst 138,200 Rikdaler;
på Sjette Hufvudtiteln har uppförts ett nytt förslagsanslag:
för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön.

Vid den under sistlidne riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och
med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen ytterligare följande
förändringar blifvit beslutade:

på Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under
benämning:

roteringsunderstöd;

hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till pontonierbataljonens
hästar;

från Sjette Hufvudtiteln uteslutes anslaget ”till Sala bergslag för förlust genom
vissa räntors förvandling”; och har det på denna Hufvudtitel uppförda anslag
”för. kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande
bränvinstillverkningsmedlen” erhållit följande förändrade benämning:

för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift
för utfördt bränvin;

från Åttonde Hufvudtiteln uteslutes anslaget ”till ersättning åt innehafvare
af roterade ecklesiastik-boställen”.

Vid uppgörandet af statsregleringen för nästkommande år hafva endast följande
förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade:

på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning:
Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå;
det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till ”konvojkommissariatet, att
utgå direkte af tullmedlen”, har förändrats till: ”Handels- och Sjöfartsfonden, att
utgå direkte af tullmedlen”; och

det på denna Hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört
att vara reservations-anslag.

§ 53.

Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar
fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta
anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för, upphörande af så väl deras
dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att,
då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla
ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits;
så bör Eiksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret,
godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är
af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.

§ 54.

Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna
beslut, att de under namn af begrafningshjelp s- eller nådår sbesparing tillförene
föreskrifna innehållningar å embete- och tjenstemäns löner herde upphöra, men

förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjensteman
s sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing biifvit vederbörligen
iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra
de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år biifvit utaf Statsverkets
medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda »utbetalningarnes
upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade
liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.

§ 55.

Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
biifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmunshållet indelta rotarnes sammanförande
inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under
1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan.

4:o På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver,

§ 56.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kréditiv-summa af tre millioner
Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet
in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa
utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas,
än sedan riksdags-kallelsen biifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.

§ 57.

Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å
Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets
tankar deröfver biifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, har Riksdagen
fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler,

§ 58.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående
två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning:
egande Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter
och förhållanden, bestämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna
för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
sednare än fem år efter deras utgifningsdag.

8 59.

Det till underlättande och befrämjande af ackords-regleringcn inom arméen
beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må för detta ändamål,
mot direktionens öfver arméens pensionskassa fortfarande ansvarsförbindelse för
de lyftade kreditivmedlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af
högst etthundrafemtio tusen Riksdaler; skolande de å detta kreditiv lyftade medel
ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas, i den mån dertill afsedda tillgångar blifva
för bemälda direktion disponibla. Vid kreditivets anlitande böra, genom direktionens
försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning
erhålles om de ackords-liqvider, till hvilka kreditivmedlen skola användas, samt om
några för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande påräknade
tillgångar till ackordsfonden influtit.

5:o Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, forvaltnings-utgifter, in. m.

§ 60.

Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgälds-kontoret
bestridas, med iakttagande af de genom Riksdagens Stats-Utskott
Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör
Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda kostnader
för sednast förflutna riksdag, som skola af detta verka medel betalas.

§ 61.

Jemte det Riksdagen beslutat, att de delar af tomterna N:ris 2 och 3
(Riksdagens hus) på Riddarholmen, hvilka äro belägna utanför den linea, som å
en af Kong!. Maj:t till Riksdagen öfverlemnad planritning är utmärkt med bokstafvera
a s, t, u, v, må till Stockholms stad upplåtas, för att till hamn- och upplagsplats
användas, har Riksdagen såsom vilkor härför stadgat:

a) att Stockholms stad skall till Staten afstå den staden tillhöriga obetydliga
jordrymd, som, enligt nyssnämnda planritning, är belägen mellan punkterna
e och y;

b) att öfverlemnandet till Stockholms stad af de tomtdelar, hvilka skola till staden
upplåtas, icke må ega ram förrän omkring två år härefter, å den tid
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret ega bestämma;

c) att den jordrymd, som till staden upplåtes, skall af staden användas till
hamnplats och på stadens bekostnad beläggas med sten eller annat Renligt
gatuläggningsämne; samt

d) att platsens framtida renhållning och belysning skall af staden bekostas.

Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmägtige uppdraga att, på Riksgäldskontorets
bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Fullmägtige aflemnade
ritningar, gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, hvilka,
i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad, blifva erforderlig;
dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmägtige
finna ändamålsenligast samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande, vare
sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola under
antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under vilkor,
dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att de tomtdelar,
som i lista punkten omförmälas, kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas,
dels att kostnaden för de ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå later,
icke må öfverstiga det beräknade beloppet, Sjuttiotusen Riksdaler.

Likaledes har Riksdagen medgifvit att till Stockholms stad må af tomterna
Nrris 11 och 12 på Riddarholmen utan ersättning upplåtas, af den förra 2,193 qvadratfot
och af den sednare 2,346 qvadratfot, för anläggning vester om sammanbindningsbanan
af eu gångväg utaf 13 fots bredd, med den inskränkning deri, som
af det utskjutande hörnet på det ena fatburshuset betingas; dock att härvid fästas
följande vilkor:

Do att Riksgälds-kontoret för framtiden bibehåller sin eganderätt till den jordrymd,
som skall afträdas från Riksgälds-kontorets tomt;

2:o att ett jernstaket, med deruti på lämligt ställe anbringad grind, skall, på
Stockholms städs bekostnad, på Riksgälds-kontorets tomt uppsättas långs
efter vestra sidan af gångvägen;

3:o att ändamålsenlig stängsel emellan gångvägen och fatburs tomten, jemväl på
stadens bekostnad, uppföres och sedermera i godt och städadt skick af staden
underhålles;

4:o att gångvägens beläggning med sten eller annat dertill tjenligt ämne samt
densammas renhållning och belysning äfvensom vidmagthållandet af ofvannämnda
staket skola af staden bekostas;

5:o att vid gångvägens anläggning fritt aflopp under densamma skall beredas för
vattnet dels från sjelfva fatburn, dels i (ifrigt från de ifrågavarande båda
tomterna; samt

6:o att öfverlåtelsen af berörda tomtdelar må ega rum, så snart Stockholms stadsfullmägtige
förklarat sig vilja fullgöra och iakttaga ofvanstående vilkor,

§ 62.

I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom Första
Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade
uppvärmnings- och luftvexling sapparat, har Riksdagen beslutat, att Fullmägtige
skola, efter anställande af nödiga undersökningar i afseende på sättet för
de öfverklagade olägenheternas afhjelpande, vidtaga de åtgärder, som för åstadkommande
af den nödvändiga uppvärmningen och luftvexlingen inom Första Kammarens
sessionsrum kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga.

§ 63.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll
såväl af den för Ri/csgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fästa egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas i likhet med andra till s, k. kontorsexpenser vanligen hänförda
utgifter.

§ 64.

Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler,
som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes
behof och anspråk svarande bibliotheli inom Riksdagens hus, fortfarande skall
utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliothekets föreståndare må bebo tvänne till
bibliotheket angränsande rum samt till, desamma erhålla nödig vedbrand.

De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket
jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne

under bibliotheksföreståndarens vård; och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i man af behof kompletteras och utvidgas.

§ 65.

Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma
Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revieorerne
bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgäldskontoret,
hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes
för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne
med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds
kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra
dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisioustiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett
nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen. och utdelningen af Revisorernes berättelser
angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel
bestridas.

§ 66.

De af Riksdagen för allmänt kyrkomötes välde ledamöter bestämda arfvoden
och resekostnadsersättningar äfvensom öfriga af allmänt kyrkomöte föranledda
utgifter skola, sedan de blifvit i underdånighet anmälda och af Kongl. Maj:t å
Statskontoret anvisade till utbetalning, af Riksgälds-kontoret Statskontoret godtgöras,
på sätt om ersättning för på Kongl. Maj:ts godkännande beroende riksdagskostnader
är bestämdt.

§ 67.

Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande

riksdags

riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler,
eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat,
är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär
J ustitie- ombu dsmans-lönen.

Utöfver den fastställda afiöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler,
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår ajlöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler;

„ en Kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med två tusen Riksdaler,

„ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt
„ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler;
hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl
bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrikets-komitéen.
Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets
stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 68.

Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse,
förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens
och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra
Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse
än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill
hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen
besörjas på sätt förut skett; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna
för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret
godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
Bill. till Kiltsd. Prot. 1868. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-Kont. Reglemente)

anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom egen foga anstalt, inför
Fullmägtige särskildt redovisas.

§ 69.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler
samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen;
hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, egen att för en resa
årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 70.

Aflöningen för Riksgälds-Jcontorets tjenstemanna-p er sonat och vakthetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande
af den för bemälda tjenstemanna-personal och vakthetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller
eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för
Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem
åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens
förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden;
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag
och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862
och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande
af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k.
ljuspenningar.

4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet
för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjuk -

Öl

dom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma
tjenst bestämda arfvode.

o:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga
och bibehålla andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna
desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de
öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning;
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande
innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke
varit skyldig donna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet
af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest
hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen
derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant
äska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning
utom detsamma.

§ 71.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen
femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof!
utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega
Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar
eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!
bestämda eller medgifna.

§ 72.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. (General-assistanskontoret,
ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst tvåhundratjugufem Riksdaler.

§ 73.

Derest Enke- och Pupill-lcassans vid Riksgälds-kontoret afskräde och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma kir ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,
att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan
nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn
efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas
utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast
vid detta verk innehaft, och för tjensbemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade
årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Itilvsgälds-kontorets inkomster och de till detta verk särskild!

anslagna tillgångar.

§ 74.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets
fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 75.

Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga,
skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid
innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt,
författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens
bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo.

§ 76.

De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes
till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas,
och hvarest stämpling^ af papperet för de bär i hufvudstaden utkommande tidningar
jemte andra, stämpelafgift underkastade skrifter verkställes; hörande Riks -

gälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser
utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften.

§ 77.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de Köpeskillingar,
hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga
disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 78.

Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock
undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Carlskrona behof eller för Allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej
dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.

§ 79.

Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka,
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående
allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 80.

De till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid de två sistförflutna
riksdagarne anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade
årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad
ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

§ 81.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande Öfverskott å Statsverkets
inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar
å detta verka utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1866 och
hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och
Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 82.

Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering
och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl.
Statskontoret till Riksgälds-kontoret afiemnas återstoden, tre tusen fyrahundra
tjugu sju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning
åt de på indragning sstat ännu kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd
anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma
genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgälds-kontoret
tillställas.

ä 83.

I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufdktur-diskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette
Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen
Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till
Riksgälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas.

§ 84.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års
början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterterna
samt Öfverståthållare- embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 85.

Som Riksdagen, för sin del, beslutat att Postverkets från äldre tid reserverade
fond af räntebärande obligationer till ett nominelt värde af 380,950 Riksdaler
skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå uti Riksgälds-kontorets allmänna
rörelse, men bokföras under namn af postassuransfonden, så skall det åligga
Riksgälds-kontoret att, — derest någon gång förluster, för hvilka Postverket iklädt
sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till
Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom
Postverket genast bör till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan, -— ofördröjligen
utbetala de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af en sådan anmälan, finner för
godt att åt Postverket anvisa och hvilka höra å postassuransfondens konto bokföras;
hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den män öfverskott å inflytande
assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgäldskontoret
återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt.

§ 86.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 87.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån,
som från 1867 års början till den 27 sistlidne Mars blifvit meddelade
dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden
ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början
till samma dag utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret
inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel.

§ 88.

Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar
till innevarande års slut skall till Riksgälds-kontoret ingå, och bör nämnda behållning,
så snart räkenskaperna öfver trafiken för hvarje månad hunnit så afslutas,
att densamma för månaden kan uppgifvas, ofördröjligen till Riksgälds-kontoret levereras,
dock under förbehåll, att i händelse utgifterna för rörelsen å Statens jernvägar och
desammas underhåll någon månad icke af inkomsterna betäckas, den uppkommande
bristen må, uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-kontorets tillgångar ersättas.

§ 89.

Utaf Riksbankens under år 1866 upplupna vinst är en summa af En million
femhundratusen Riksdaler anvisad till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna
behof; och skall detta belopp till Riksgälds-kontoret aflemnas under år 1868.

§ 90.

Dels till godtgörande af de utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader
redan utbetalda medel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggnadernas fortsättande
erforderliga utgifter, som vid föregående riksdagar, äfvensom vid den nu -

varande, blifvit anvisade, bär Riksdagen uppdragit åt Fullmägtige i Riksgäldslcontoret
att genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra vara
fonderade, anskaffa en summa af högst Aderton millioner Riksdaler Riksmynt;
egande Fullmägtige härvid tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och med det
allmännas fördel mest öfverensstämmande. I sammanhang härmed har Riksdagen
beslutat:

l:o att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering, å Riksgälds-kontoret
anvisa ett ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för
sagda liqvidera och amorterings verkställighet; hörande detta anslag, till dess hela
skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel
afsättas, hvarvid dock iakttaga att anslaget, under den tid lånemedlen indragas,
icke må öfverstiga hvad som motsvarar rånte- och amorteringsbeloppet för de då
influtna lånemedlen;

2:o att de uti nästföregående punkt omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda
ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd,
samt att de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medlen böra, så
vidt ske kan, och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande;

3:o att de beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande
upplåning, skola underställas Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig
anhållan att Kongl. Maj:t, derest lån upptages utom riket, vid denna upplånings
företagande täcktes lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret sin nådiga bemedling
och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande mot så fördelaktiga
vilkor för Svenska Statsverket, som vid lånetransaktionernas uppgörande
kunna beredas, samt att Kong]. Maj:t dessutom täcktes meddela sin garanti å det
eller de lån, som i öfverensstämmelse med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna;

4:o att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt mynt, Riksgäldskontoret
bör härstädes i Svenskt mynt tillhandahålla liqvid för förfallna obligationer
och räntekuponer åt dem, som sådant önska; dock att Riksgälds-kontoret
icke är skyldig! verkställa sådan liqvid förr, än en månad förflutit från den dag
anmälan om liqvidens erhållande egt rum.

§ 91.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar,
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplåga medel samt detta verks ofris» -

riga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för
samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras
räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande
verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer
eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra
större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer
eller fastställda reglementen träd t i verksamhet. Vid sådan utlåning skola
Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde
framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas,
dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags
början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp,
äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontor
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Fullmägtige
jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla
inom viss bestämd tid eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande
behof föryttras.

§ 92.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar egen detta
verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen
Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet
lyftas; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet
derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 93.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmägtige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt på vilkor, som Fullmägtige ega bestämma. I afseende på upplåning
mot tryckta eller graverade obligationer lem nar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 94.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas.
llili. till Riksd. Prof. 1H6H. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Rikeg.-Kont Reglemente)

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret
ingående bevillning^ m. fl. medel.

§ ss.

Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar
är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings stadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.

Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.

§ 96.

I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgiftcr,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verka medel bestridas; och må vedergällningen
för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå
efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid
den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets
bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för donna stämpling, med det
i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras.

§ 97.

Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska
räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid
författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från
de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas
äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskilt är bestämd.

§ 98.

I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räk -

ning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren till rigtigheten
bestyrkta.

§ 99.

De till Riksgälds- kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbörds-
och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; agande landträntmästarne att, under de vilkor och
förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra
dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till
Riksgälds-kontoret expedieras.

§ loo.

För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för
Riksgälds-kontorets rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga rekvisitioner,
de i författningarne stadgade observations- och indrifn mgs-arjv o den.

§ 101.

Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap
öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken
skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl
hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta,
vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen
granskade.

Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af
allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.

§ 102.

Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål läm -

pade, utdrag af detta verks räkenskaper för de t nästföregående året genom trycket
offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 103.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket
för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
Evidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

§ 104.

Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmägtige, hviika vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit
dertill utsedd; tillkommande Fullmägtige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande,
att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 105.

Uppkommer ledighet bland Fullmägtige inträder suppleant, enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 106.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, egen Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

8 107.

Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmägtige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 108.

Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmägtigs-befältning
en och suppleant inträda i hans ställe.

§ 109.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omsorgsfullt
vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga
alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i
sådant afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag.

§ no.

Fullmägtige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt
för låne-transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar
äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens
indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga
utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,
som Fullmägtige ega meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade
kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 119 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lånegifvarne
och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade
inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige
enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten
och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige
bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga
nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige

vid hvarje års slut beviljas; dock må tjensteman, som kommit i åtnjutande åt den
högre aflöningen i första graden eller af löneförhöjning till följd af femårig eller
tioårig tjenstgöring inom andra och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskilt
arfvode för det biträde, Deputerade af honom erhålla.

§ in.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgälds-Jcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder
i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.

§ 112.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter
blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och yttranden.

Angående Fullmägtiges sammankomster.

§ H3.

Fullmägtige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes.
Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.

8 114-

Med undantag af de enligt § 110 åt visso Deputerade uppdragna bestyr
och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra
alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster,
föredragas och få endast der afgöras.

§ 115.

Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ H6.

Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till
erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter
hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 117.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, ■ derest de äro
om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem Fullmägtige
äro närvarande.

§ H8.

Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens Ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.

§ H9.

Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmägtige kan utses.

§ 120.

Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande
företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemta»,
såvida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordra»;
skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas.
Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.

§ 121.

Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddela» utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmägtiges
sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.

§ 122.

Öfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på h vil kas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid
klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, höra inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att sednast en månad före Revisorerne» näst förestående sammankomst eller
riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemna».

Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter
delfående!, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet
eller Revisorerne inlemna».

Angående

Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

§ 123.

Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch
säkerhets- med flera handlingar.

§ 124.

En gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verka inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af F^ullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.

§ 125.

Under de lider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lä
genheter inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyr esf ritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitier och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige,
vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de
upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla
vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta
i oixlnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 126.

Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
Bih. till JRiksd. Prut. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand,

(Riksg.-Kout. Reglemente.)

höra. vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas.

Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela de» tid. som förflutit, sedan
Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda
berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till
Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas.

§ 127.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgälds verken afgifna och
Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar
äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer
och Riksdag öfverlemnas.

§ 128.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmägtige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoller med dertill hörande bihang under samma
riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af
de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens
lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens
behof kunna erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens
hus;

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbete».

För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga repa -

rationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva
fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.

§ 129.

Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision
välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmägtige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7
April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda
bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ iso.

Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen för er ordet. Dessutom höra Fullmägtige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens
delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.

§ 131.

Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige
:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t,
i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då
fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga
hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller
för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens
hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen
deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta, den man, som
blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, ifall

denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet
eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man
i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest
han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet eller i
Justitie-ombudsmans-embetet insattes eller med döden afgår
(98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person, för att såsom
ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda
i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud,
att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas
hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas
början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fuilmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i hvardera
verket vara tillstädes.

§ 132.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.

Angående

betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§ 133-

Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning
meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegörom,ålens
besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana
förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas,
den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte
att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden

äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma
för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i
ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas.

§ 134.

De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af
en Sekreterare,

en Notarie och Registrator samt
en Kanslist.

§ 135.

De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet
inför dem, af

tre Kommissarier.

Vid kansli-gör omål en biträdas Kommissarierne af
en Notarie och
en Kanslist.

Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster
och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd
en Bokhållare (Kassa-bokhållaren).

Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande
Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen
förrättas; bestående detta kontor af
en Kamererare,
två Bokhållare,
en Kammarskrifvare och

två Kontorsskrifvare; af h vil ka tvänne sistnämnde tjensteman den ene
äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom
tjenstgöra, der Kommissariatet Laner hans biträde erforderligt.

Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet,
besörjes i Bevisions-kontoret af

en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde
Kontorsskrifvare.

§ 136.

Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden,
som röra detta verk, bevakas och utföras af
en Ombudsman.

§ 137.

Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och

två Husdrängar, af hvilka den ena bestrider de donna befattning tillhörande
göromål vid Riksdagens hus.

§ 138.

I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemans samt
vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera
beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige
likväl förbehållen rätt att tillsvidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemanna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga.

Angående lediga tjenstcrs bestridande och tillsättande

§ 139.

Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan
tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 133 och 145 förutsatta
fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock
ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna
lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan
hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvjt förprdnad
att bestrida,

Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tj en stegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande
tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs-
eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag
af hvad för tjenstlös bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning
blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan
vid Riksgälds-kontoret.

8 140.

Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstlös förrättande under
den tid tjenstledighet^ fortfar.

§ 141.

Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret.
Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande;
dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda
liden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 142.

Före återbesättande af de tjenster och beställningar, h vil kas innehafvare lyda
under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande
uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvilket afseende
underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag
meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flera sökande sig anmält, uppskjutas,
intilldess donna besvärstid tilländagått.

§ 143.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått

sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens kansli eller i rättegångsverken;
äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf
må begagnas.

§ 144.

Vid lediga fensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de
särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmeiser m. m

§ 145.

Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar,
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring.
Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt,
antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf later sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter,
på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under liden må till ersättning
för tjenstens förrättande användas.

§ 146.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör siA skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom,
eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller
varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva
sin kommissarie-beställning.

§ 147.

Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet
eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 148.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring
befunnits af stärka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt sätt
sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension
eller entledigande.

§ 149.

Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från.tj.ensten,
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen
inom föreskrifven tid anmält sig ämna- samma beslut öfverklaga, icke återberättas
förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller
dén bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente)

emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade lönemåner
åtnjuta.

§ 150.

Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse
eller aumäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret
vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent,
som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit
och, efter att, på sätt i § 145 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
af svårare beskaffenhet, vara från verke! utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 151.

Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, å ordinarie aflöningsstaten
innehafvande löner.

§ 152.

Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio
år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen
motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller
vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida
behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjuklig! eller försvagad! tillstånd.

8 153.

Ben tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!, honom tilldelas. I sådant fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år,
som brister i nyssnämnda antal, afdragas eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår
och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af
lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för
hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssöka liden mera
förmånligt.

§ 154.

Skulle, enligt § 152, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i
anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga,
vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest
göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven
utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked
från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den
med tjensten förenade lön bör honom tilläggas.

Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att,
efter noggrann pröfning åt de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden,
vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.

§ 155.

Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko,
förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt.

§ 156.

Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.

Oäfvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1868.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

G. Lagerbjelke.

n. v. Talman.

A. N. Sundberg.

n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgälds-kontorets vid 1867 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade
de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.

<s. ~		Tiden, då för		Återstående kapitalskuld den
5 &		bindelserna blifvit utfår-	Räntefot.	31 December 1867.
Fg		dåde.		Fonderad skuld.	'' Icke fonderad skuld.
3	Obligationer för 1855 års			\|
	statslån till jern vägsan-läggningars bekostande eller understödjande, primitivt 281,900 R:dr R:mt.........	1855 d. ao/6	3ij och 4 %	R:mt 225,350	!
4	Dito för 1858 års jern-
	vägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t........	1858 d. V3	4 \%	Thlr 7,295,400
5	Dito för 1860 års jern-
	vägslån: a) mot obligationer,
	ställda på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. Ort........	1860 d. •/,		Thlr 7,295,700
	b) mot premieobligatio-
	ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf eller 2,000,000 Thlr	O <X> ce		Thlr 1,644,583	bv 10
6	Dito för 1864årsjernvägs-lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för-

	yttrade obligationer för endast 555,700 ,£ St.	1864 d. ,s/4	4jF	£ St. 544,600
7	Dito för 1866 års jern-
	vägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t.....	1866 d. ''/.	5 %	Thlr 9,888,900

-j ca. (T> (IQ 3 a s sr		Tiden, då för-bindelserna blifvit utfär-dade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1867.
s oi cT			\| Fonderad skuld. \|	Icke fonderad skuld.
9	Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt.........	1861 d. »•/,	i\%.	Bunt 2,798,500	i	i
10	Dito för 1863 års inhem-ska lån för utbetalning afkreditivet till försvars-verkets fullständigare ordnande, 3,000,000 R:dr R:mt......	1863 d. -°/„	5 %.		R:mt 500,400
11	Dito, utfärdade för Stats-verkets skuld till Riks-banken i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigs-kostnader , primitivt 3,872,000 R:dr B:ko eller i R:mt 5,808,000 R:dr	1841 d. »v;	4 %.		R:mt 2,244,000
12	Dito för 1854 års lån till bestridande af kostna-der för upprätthållande af rikets neutralitet, 1,000,000 R:dr Banko	1854 d. «/.	4 %.		R:mt 117,000
13	Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet	1798 d. »/, 1811 d. 30/,2	5 X.		R:mt 10,125
14	Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypotheksbanken, bok-förda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr .	1861 d. ''/,	4* %.		ifV- , j -
15	Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte					\|

tv . CJQ “		Tiden, då för-		Återstående kapitalskuld den 31
s S		bindelserna	Räntefot.	December 1867.
		dåde.		Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	slussverks lottsedlar, å tillhopa 7,500 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,875 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 3,267: 18 .......	1750 d. ''/.	6 %.
16	Årliga anslaget till H. M.
	Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) .	1815 d.''/„	--			—
17	Ränta å H. K. H. Her-
	tigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 . .	1778	5 %.
18	Innestående fond för Göta
	kanals underhållande .	1833 d. *''/12	5 %.		R:mt 140,889	—
19	Dito för Södertelje ka-
	nals dito.......	—	5 %.		R:mt 45,000	—
20	Fond för Hjelmare ka-
	nals- och slussverks
	underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar) .	_
21	Dito för Strömsholms
	kanals (dito).....	—	—	—		—
22	Innestående lösen för
	ekeskog ........	—	4 %.		R:mt 307,570	37
23	Lappmarks ecklesiastik-
	fonds behållning, bok-förd inom linien med R:mt 100,777: 16 . . .		5 %.
25	Brudgåfvovinster (kapi-tal-skulden afskrifva)	—	—

M ro-cS ■*	■ - j			Återstående kapitalskuld den
§ er P 05		bindelserna blifvit uttar-	Räntefot.	31 December 1867.

3 . o »•		dåde.		Fond erad skuld.	Icke fonderad skuld.
26	Äldre depositionsmedel,		1	i	!
	levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom Union med R:mt 137,975: 46 .....				j
27	Från Kongl. Postverket
	mottagna medel, som varit inneslutna i öfver-blifna bref d:o d:o med R:mt 4,727: 32 ... .			''
28	[nnestående medel för
	undsättningar vid miss-växter eller felslagna skördar ........					R:mt 19,731	66
29	Uti f. d. Ridderstolpeska
	huset intecknad skuld till Stockholms Borger-skaps enkhus .....	,	4			R:mt 17,400
30	För frami. Kommersrådet
	S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinne-hafvares rakning depo-
	neradt kapital . . .	1865 d. ’/,o 1866 dF’7,	5 %.		—	R:mt 200,000	—
31	Till Riksbanken för der-
	städes, emot diskontvil-kor och 2 procent ränta,
3 T	till 1823 års slut begag-
f-	mule förskott, bokfördt
3 ^ cd £T	inomlinien, 6,022,278:51	—	—
22	Obligationer för 1867 års
	inhemska lån, till godt-görande af en del af de
	utaf Riksgälds-kontoret

-i ton n> CfQ -•		Tiden, då för-
a oo		bindelserna
rt 5		blifvit utfär-
g		dåde.
	för jernvägsbyggnader förskjutna medel . . .
	1867 d. ■%
61	Till Riksbanken för lyf-
\|	tade medel å Riksgälds-kontorets kreditiv . .
, 62	För upptagna tillfälliga
	lån på kort uppsäg-nings- eller förfallotid	_
62	För begagnad utländsk
	kredit samt i löpande rakning.......

Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1867.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
5 %	—	—	Funt 6,000,000	—
4 %	—	—	R:mt 1,000,000	—
—		—	R:mt 3,981,200	—
—		—	B:coM. 404,383	4

Bih. till Riksd. Prof. 186b. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

Bil. B.

Riksgälds-kontorets vill 1867 års slut utbalauserade kapitalfordringar för de
af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån.

§ i 1866 års reglemente.		Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga j beloppet.	Kapitalåter-stod vid 1867 års slut.
34	Lån till Upsala akademis bibliotheks-
	byggnad .........	1824, 1825	3 %	75,000	—	19,495142
35	„ „ utvidgande af läroverket i
	Carl stad.........	1841	„	12,000	—	2,377	06
36	„ „ uppförande af ett nytt läro-
	hus för elementarläroverket				*
	i Jönköping .......	1861	4 %	120,000		116,836	07
37	„ „ uppförande af byggnader
	för elementarläroverket i
	Halmstad.........	1866	„	25,000 —	25,000	—
n	„ „ uppförande af byggnader
	för läroverket i Calmar. .	1866	„	40,000	—	40,000	—
»	„ „ uppförande af byggnader
	för Umeå läroverk ....	1864	„	25,000		25,000	—
v	„ „ uppförande af byggnader
	för läroverket i Falun . .	1864	„	40,000	—	40,000	—
»	„ „ uppförande af byggnader
	för läroverket i Sala . . .	1865	„	12,000	—	12,000	—
38	„ „ Hernösands stad och Hernö
	landtförsamling, för fullbor-
	dande af nya stiftskyrkan	1845	—	60,000	—	9,000	—
39	„ „ uppbyggande af ny kyrka i
	Christineliamn......	1849, 1854	3 %	37,500	—	25,580	33
40	„ „ Lidköpings stad, för ny
	kyrkas uppbyggande....	1851	4 S	24,000	—	13,575	08
41	„ „ Knäreds församling i Hal-
	lands län, för kyrkobyggnad	1852	„	24,000	—	16,363	81
„	„ „ Markaryds församling i Kro-
	nobergs län, för kyrkobyggnad	1854	,,	10,000	—	7,342	38
	Transport	V — y	— ''1		1	352,570	15


K) — ''n l—4 3 CO = CO				Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1867 års slut.
			Transport	—	—	—	_	352,570	15
42	Lån	till Wallentuna församling i
			Stockholms län, för kyrko-byggnad .........	1859	4	20,000		18,746	91
43	„		reparation af Linköpings
			domkyrka	1850	„	30,000	—	15,449	71
	y	»	„ af Wexiö d:o	1852	„	30,000	—	17,923	06
		n	„ af Skara d:o	1858	„	25,000	—	21,031	17
„	y	y	„ af Westerås d:o	1858	„	22,500	—	19,816	38
i ”	y	y	>, af „ d:o	1860	—	28,000		28,000	—
i 44	^ t	„	Carlskrona städs pastorat	1842	3 %	18,000	Jr.	5,340	61
I 45	H		allmänna barnhus - inrätt-ningen i Stockholm . . .	1851	4 %	75.000		54,371	68
46	”	1)	återuppbyggande af staden Borås ..........	1830-1832	11	127,500		6,840	03
47	”	W	staden Wenersborg, bygg-nadslån .........	1835-1837	11	225,000		21,504	14
48	”	”	staden Wexiös återupp-byggande efter 1838 års eldsvåda.........	1838	„	150,000		10,701	93
49	"	"	staden Wexiös återupp-byggande efter 1843 års	l 1843	„			90,233	48
			eldsvåda.........	\| 1843	3%	—	—	92,902	15
50	y	y	staden Åmål, byggnadslån	1846	i%	45,000		26,980	90
52	”	”	återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . .	1848-1850		150,000		84,504	87
53	"	"	återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping ....	1852		63,666		44,603	89
54	V	„	återuppbyggande af sta-
			den Örebro	1854, 1855	„	375,000	—	315,762	79
,,	V	y	„ af staden
			Jönköping	1855	„	100,000		81,571	54
			Transport	—	—	-	,—	[1,308,855139

CTQ				1 " ''
3 L O Oi ffi			Tiden, da lå net utbetalts	\| Räntefot.	! Ursprungliga i beloppet.	Kapitaläterstod vid 1867 års slut.
		Transport	—		_		1,308,855 39
55	Lån till återuppbyggande af staden
		Ekesjö	1857	4 och 4t %	200,000	—	175,410	94
56	„	„ staden Christianstad, för
		ny tomtreglering.....	1851	4 %	20,000	—	7,979	31
57	»	» staden Lidköping för dito	1854	„	20,000	—	15,803	02
n	3>	» „ Örebro, för dito .	„	y	37,500	—	29,568	29
	n	n » Jönköping, för dito	1855	33	15,000	—	11,380	38
		„ „ Ekesjö, för dito .	1857	33	30,000	—	26,020	21
58	„	„ „ Malmö, till kasern-
		och stallbyggnader ....	1813—1815	33	32,000	—	11,529	18
59		„ återuppförande af Conrads-
		fors bruk........	1845	3 %	45,000	—	15,468	69
60	„	„ staden Ystad, för hamn-
		byggnad .	1824		30,000	—	4,200	—
»	„	» » „ för hamn-
		uppmuddring	1857	4 %	60,000	—	47,535	63
61	»	„ „ Warberg, för hamn-
		anläggning	1844	3 %	30,000	—	15,959	55
n	»	» » „ för dito	1849	4 %	22,500		10,986	85
62	M	„ hamnbyggnad vid Cimbris-
		hamn . . .	1843	3 %	37,500	—	27,991	20
»	W	,, „ vid dito . .	1845	2 %	7,500	_	2,047	35
63	>3	„ staden Christianstad, för
		hamnanläggning vid Åhus	1848	3 %	30,000		20,749	81
»	„	„ återstående hamnarbeten
		vid Åhus samt Hernesta i kanals fullbordande in. m.	1855	4 %	30,000		20,977	51
64	»	„ fullbordande af kajbyggna-				\|
		den och upprensning af'' hamnen vid Sölvesborg. .	1847	2 %	15,000		2,950	\| 46
65	,,	„ Göteborgs hamnbyggnad .	1848-1857	n	210,000	—	51,576 38
66	„	,. hamnbyggnad vid Linköping	1841	3 %	30,000	—	6,422	20
67	»	„ staden Westerås, för utvid-
		Transport	— \| —	—	—	1,813,412	35

1 § i 1866 års 1 reglemente.			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapital återstod vid 1867 års slut.
		Transport	—	—	—	—	1,813,412	35
		gande och förbättring af stadens hamn......	1849	4 %	30,000		14,659	58
67	Lån till uppmuddring af hamnen
		och segelrännan vid Chri-stinehamn........	1850		36,000		19,012	77
	»	„ anläggning af hamn vid	,,
		Wadstena........	1850		48,000		25,484	16
68	»)	„ fullbordande af hamnbygg-
		naden vid Wadstena . . .	1855	»J	15,000	—	10,499	57
„	»	„ Arboga-åns uppmuddring	1855		15,000		10,474	78
„	»	„ upprensning och fördjup-
		ning af Köpings å . , . .	1855		20,000	_	13,915	94
69	„	» anläggning af en hamnbas-
		sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanike-näset vid Wenern ....	1859	»	100,000		81,565	69
„	„	hamnbyggnad vid Kalkon-
		berg..........	1859		47,000		38,340	09
„		„ fullbordande af hamnanlägg-
		ningsarbetena vid Strömstad	1858	n	15,000	—	12,543	57
70	„	„ hamnbyggnaden vid Färje-
		staden i Thorslunda socken på Oland ........	1858		12,850		10,479	17
71	„	„ byggande af hamn vid sta-
		den Grenna.......	1861		37,500		32,498	55
„	„	„ förbättring och utvidgning
		af Helsingborgs hamn . .	1862	,, .	230,000	--	211,451	66
»	It	„ hamnbyggnaden vid staden						1
		Åmål.........	1861		8,000		7,455	92
it		„ fortsättningaf hamn-och ka-	>>
		nalanläggningen vid Carlstad	1861	99	70,000		60,711	46
	V	„ uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastageplat-sen Löfholmen samt an-
		Transport	--	—		-	2,362,505	26

c£L § E §		Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot,.	Ursprungliga beloppet.	Kapital återstod vid 1867 års slut.
	Transport	—	—	—	—	2,362,505	26
	läggning af en lastbrygga
	vid nämnde stad.....	1861	4 %	26,000	—	22,543	44
71	Lån till Eottne-åns upprensning och
	fullbordande af den påbör-
	jude jetéebyggnaden vid in-
	loppet till nämnda å. . .	1861	,,	10,000	—	8,673	62
72	,, ,, slussanläggningar i dåra eif
	vid Dejefors och Forshaga
	inom hindra Ulleruds och
	Grafva socknar i Wermland	1856	,,	150,000	—	109,541	45
73	,, „ anläggning af jernväg mellan
	Christinehamn och Sjöändan	1849	„	100,000	—	49,041 72
74	,, ,, cbo af d:o mellan Nora och
	Ervalla..........	1854	,,	150,000	—	100,10415
>>	,, ,, d:o af d:o d:o......	1858	5\%	75,000	—	14,958 08
75	,, ,, clio af d:o från Kärrgrufvan
	inom Norbergs bergslag till
	sjön Åmänningen.....	1852, 1853	4 %	150,000	—	134,187	12
,,	,, ,, fullbordande af samma
	jernväg ..........	1855, 1856	2%	150,000	—	131,341	56
76	„ ,, anläggning af jernvägen						>
	Wessman—Barken ....	1856, 1857	3 %	200,000	—	164,435	29
u	,, ,, fullbordande af sistnämnde
	jernväg ..........	1858	4 %	200,000	—	163,248	30
77	,, ,, anläggning af jernväg mellan
	städerna Falun och Gefle	1854-1859	2 %	2,400,000	—	2,193,914	85
>>	,, „ fullbordande af samma jern-
	väg...........	1858, 1859	5\%	600,000	—	60,000	—
78	,, ,, anläggning af jernväg mellan
	Hudiksvall och sjöarne Dellen	1858, 1859	4 %	370,000	—	335,820	02
,,	,, ,, d:o af d:o från Söderhamn
	till sjön Bergviken m. m.	1858-1860	n	500,000	—	460,505	11
79	,, „ d:o af d:o mellan Borås
	och Herrljunga......	1862, 1863	n	1,436,000	—	1,347,760	84
	u u 0—• Transport		-	-		7,658,580	81

ro ^
B W Ö o 2 02 g 95o			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	U rsprungliga beloppet.	Kapitalåter-stod vid 1867 års slut.
		Transport	—	1 '' -		—	7,658,580	81
80	Lån till anläggning af jernväg från
		Eslöfs station på södra stambanan till Ystad . .	1864-1866	4 %	2,450,000		2,450,000
„	„	„ d:o af d:o mellan Helsing-
		borg och Årup......	1864, 1865		1,100,000		1,096,984	17
„		„ d:o af d:o mellan Lands-
		krona och Eslöfs station på södra stambanan. . .	1864-1866	„	1,200,000		1,196,814	45
„	„	„ d:o af d:o mellan Christi-
		anstad och Hessleholms station på södra stambanan	1864, 1865		irnn v - v d i «i 720,000		710,440	40
„		„ d:o af d:o mellan Wexiö
		och Alfvestads station på södra stambanan . . . .	1864		434,000		427,823	22
81		„ d:o af d:o från hamnen vid
		Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan	1864, 1865	r>	500,000		478,741	66
82		„ d:o af d:o från Herr ljunga
		öfver Wenersborg till Udde-valla ..........	1865, 1866		3,240,000		3,240,000
83	„	„ uppförande af en jernbro
		öfver Svartån å landsvä-gen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . .	1852	Uumt-uo	20,000		12,382	10
84	„	„ brobyggnad öfver D alelfven
		i närheten af Gustafs kyrka	1855		6,000	—	4,192	36
It	„	„ anläggning af 2:e flottbroar
		i närheten af Thorsångs kyr-ka, den ena öfver Dalelfven och den andraöfv.Lillelfven	1859	„ i	10,000		8,659	''■i I 12
85	„	„ ny bro öfver Helge å vid			- . ; !> h> (>•]>
		Christianstad......	1858	„ u \	100,000	—	78,854	87
86	„	„ brobyggnad öfver Ume eif
		invid staden Umeå . . .	1861		55,000	—	47,674	79
		Transport	—	—	—	—	17,411,147)95

M	1 «0>								—
i 1866 års eglemente.	CD ... 7Q O £ 3 GC O 05 S CD			Tiden, då lå-net utbetalts.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1867 års slut.
			Transport	—	—	—	—	17,411,147	95
86	—	Lån till brobyggnad öfver linie eif		ff)i ):: ''
			invid staden Umeå ....	1864	5%	20,000	—	18,087	33
87	—	yy	„ inlösen af landshöfdinge-		7 1; ■;
			ackorderna ........	1841, 1842	4 %	226,500		56,280	48
88	11	n	„ sjösänkningar och andra
89			vattenaftappningar för od-lingsföretag........		12, 3, 4) \|ocb5%\|			1,814,373	10
90	—	y>	„ uppförande af byggnad åt
			Farmaceutiska institutet .	1862	4 %	50,000	—	47,286	52
91	—	yy	„ af byggnader å häradshöf-
	tv!	''	dinge-bostället Mälby i We-stra Fernebo socken af We-
			fitp.rås län . .....	1864		7.000 —	6,300
92	---	n	„ grundförbättringar å Al-
				1864		30,000		30,000

93	—	„	„ segelleds öppnande från
			Hattefura vid Wenern till sjön Stora Lee......	1865	3 %o	800,000		800,och	_
94	—	„	„ utsträckning af Kinda båt-					1
	0.0 i		led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn. . .	1865		295,000		3 L 295,00(1
95	—	yy	„ Jemtlands kommunikations-
			aktiebolag........	1864, 1865	5 %	70,000	—	70,000	—
142	_	yy	„ staden Carlstad, för reglering
			af torg, gator och tomter	1867	4%	50,000	—	50,000	—
143	11	yy	„ Lida-åns sänkning och upp-					76,000
			rensning.........	1864	5%	76,000	—
148:1	16	yy	„ uppförande af ny byggnad åt
			Upsala elementarläroverk	1867	4%	70,000	—	70,000	—
148:5	16	yy	„ d:o af d:o åt Westerviks d:o	1867	„	10,000	—	10,000	—
148:3	16	yy	„ d:o afd:oåtWenersborgsd:o	1867	„	20,000	—	20,000	—
			Summa	— ''	-	—	—	20,774,475	38

Bil. C.

Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den
1 Januari 1868 icke utbetalda anslags- och lånesuinmor, efter afdrag åt
hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas.

n> 603 cfc *-u					Summa
it B CO » 03 03	<T> ■—* B OD D 03 <t CD		Riksmynt.	Riksmynt.
??	g P°
		A) Anslag.
		a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag:
97	4	Till inlösen af 300 ex. af Svenska Förn skrift-
		Sällskapets samlingar för år 1867	—	—	1,050	—
		b) Beviljadt vid 1847—1848 års riksdag:
98	5	För pensionering af kommissions-landtmä-
		fars, jemte desse tjenstemäns enkor och
		barn, beräknadtJ för år 1868 till	—	—	7,200	—
		c) Beviljadt under 1850—1851 års riksdag:
99	6	För fullbordande af hamnbyggnaden vid
		Calmar ..........		—	1,500	—
		d) Beviljade under 1853—1854 års riksdag:	ma;
100:1	7	För uppmuddring af hamnen vid Ystad	7,500	—
101	8	„ utvidgning och förbättring af Göteborgs
		hltispital..........	75,000	—	82,500
		e). Beviljade under 1856—1858 års riksdag:
102	9	För utdikning och aftappning af sänka tråk-
		ter och sjöar till beredande af odlings-
		företag...........	2,300	—
		Transport	2,300	—	92,250	i

Bih. till lliknä. Blot. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg -Kont. Reglemente.)

n> 603 oq —	09				Summa
§ S i §?	a co 3 05 2 co		Riksmynt.	Riksmynt.
	n £j°		!
		Transport	2,300 \|	—	92,250
103	10	För beskattningsväsend ets förenkling samt
		de nya jordeböckernas afsittande och
		granskning . . .......	2,820 02
106. 2	12: l	„ fortsatt utgifning af arbetet: ”Svenskt
		diplomatarium”........	2,456	25
106: 3	12:2	„ fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges
		historia och offentliga förhållanden vig-tiga skrifter och handlingar ....	1,900	Öl
106: 4	12: 3	Till ny byggnad för Göteborgs hospital	140,000	—
107	12: 4	„ löneförbättring åt lärare vid stadspeda-
		gogier och läraren vid pedagogien i Ave-sta samt till stadspedagogiernas utvid-gande ...........	2,894	50	152,370	78
		f) Beviljade under 1859—1860 års riksdag:
no	13	För verkställigheten af den beslutade för-
		enklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afstötande och granskning.........	163	04
in	14	Till ersättning för upphörande af de s. k.
		frisocknarnes tjenstbarheter till Bylta svaf-velbruk m. m. ....... .	88,587	80
113: 1	15: l	„ befordrande af äldre, i Riksarkivet och
		andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för Sveriges historia och offent-liga förhållanden vigtiga skrifters och handlingars utgifning......	9,000
113: 2	15: 2	„ byggnadsarbeten å den åt Stockholms
		veterinärinrättning upplåtna egendom .	13,000	—	110,750	84
		g) Beviljade under 1862—1863 års riksdag:
116: 2	16: 1	Till angelägna arbeten och anskaffningar
		vid flottans stationer......	150,000	—
		Transport	150,000		355,371	62

§ i ]866 års reglemente.	§ i 1868 års reglemente.
116: 3	16:2
117: 2	17: 1
117: 3	17: 2
118: 1	18: 1
118: 2	18: 2
118: 3	18:3
118: 7	18: 4
118: 12	18: 5
118: 14	18: 6
120	19

Transport

i Till försök för utrönande af dels s. k. pansarplåtars
af Svenskt jern förmåga att
motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen
af refflade, gjutna jernkanoner
till fartygs bestyckning m. m.

, Alnarps landtbruks-institut i och för tillbyggnaden
af Lomma församlings kyrka
, utdelande vid landtbruksmöten af prisbelöningar
för husdjur, redskap och ladu gårdsprodukter

m. m.......

, anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre
göda vägar ........

, kommunikationsled mellan B räcke gästgifvaregård
och staden Sundsvall
, anläggning af väg från Öhrträsk till
Fredrika kyrka och vidare till Åsele

inom Westerbottens län.....

, anläggande af en dragväg vid samt verkställande
af muddringsarbeten ofvanför

Falkenbergs hamn.......

, verkställande af rensningar i Lule eif
samt anläggande af kanaler förbi Hedens

och Ede forsar........

, understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals och
Jösse härader af Wermlands län, som
afse att förminska frostländigheten .

„ utarbetande och utgifning genom trycket
af en teknisk-ekonomisk beskrifning

Riksmynt.	Summa Riksmynt.
150,000	—	355,371	62
50,000
7,500
6,000	—
35,498	—-
28,000	—
3,327	—
2,000	—
352,000	—		1
63,974 j .			1

Transport | 698,299|--| 355,371 |62j

—. COO	-1 509		- ......... ..............-			—-	—
crq	crc —					Summa
ro *rt B \|	2 £ 3 CD 2 co			Riksmynt.	Riksmynt.
	2 en		Transport	698,299		355,371	62
			öfver Statens jernvägsbyggnader (förslags-
			anslag)..........	—	--
121:3	20: 1	Till	ersättande af de förluster, indelnings-och ränte-innehafvare komma att vid-
			kännas genom mjöl- och sågqvarnsrän-tans upphörande .......	30,000
121: 4	20: 2		vårdandet och förökandet af Kamereraren
			Carl Sandbergs samlingar ....	500	—
122: 3	21: 1	)1	löneförbättring utöfver minimilönen, 400 B,:dr om året, åt examinerade folkskole-lärare ...........	2,445	62
122: 4	21: 2		understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare......	915
122: 8	21: 3		bekostande i hufvudstaden af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bild-
			ning...........	6,604 45
122: 12	21: 4		fortsatt utskrifning af riksregistraturet	2,000	—
123	21: 5	),	verkställande af åtskilliga ny- och om-byggnader på Gymnastiska Central-in-stitutets tomt........	7,178	84
124	21:6	1)	förändring och tillbyggnad af Kronans egendom N:o 4 på Riddarholmen, för inrymmande derstädes af Riksarkivets samlingar.........	41

72,613
125: 2	22		nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg .	200,000	—
126	23 1		löneförhöjning för lärare vid elementar-läroverken. som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856—-1858 års riksdag beslutade regle-ring af dessa läroverk varit anställde säsong yikarier........	2,000
	i ! ■ •		Transport) 1,022,556j32	355,371	62

(§_	HJ C6T3 CfQ ""				Summa
<t> tr* a co s a> 2 or	2 co P or rt> 00		Riksmynt.	Riksmynt.
	F 3	Transport	1,022,556 32	355,371	62
129	24	Till nationalmusei-byggnadens inredning jemte
		andra i sammanhang dermed erforderliga
		kostnader.........	68,426	59	1,090,982	91
		h) Beviljade under 1865—1866 års riksdag:			.i v St :! i
138: 2	25: 1	Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta			it : r
		Hofrätt och ombyggande af den hofrätt»-
		husets tomt omgifvande kaj ....	18,000	—	; ° I
138: 4	25: 2	„ uppförande af nytt kronohäkte i någon-
		derå af städerna Hudiksvall eller Sunds-		I
		vall...........	33,000	—
139:1	25: 3	„ anställande af skjutförsök.....	20,000	—
139: 4	25: 4	„ anskaffande af fältsmedjor, sjuk- och
		medicinalvagnar, reservlavetter, tross- och
		expeditionsvagnar samt fouragevagnar	9,600	—
139:6	25: 5	„ dito af ett positions- och belägrings-ar-
		tiller! om 15 refflade tackjernskanoner
		med tillbehör, lavetter, föreställare och
		spetsprojektiler..... . .	36,750	—
139: 8	25: 6	„ dito af en tjenlig modell för såväl in-
		fanteriets som kavalleriets skjutvapen,
		med tänd nålsinrättning, samt till no-
		diga försöks anställande med sådana
		vapen ..........	9,000	—
140: 1	25: 7	„ dito af ny sjökrigsmateriel ....	818,000	—
140: 2	25: 8	„ ersättande af förskottsvis anvisade medel
		till anskaffning af 10 st. 9-tums jern-
		kanoner med projektiler m. m. .	94,200	—
140: 3	25: 9	„ skjutförsök med upprefflade äldre karm-
		ner samt andra nödiga artilleriförsök .	45,000	—
141: 3	25: 10	„ fortsättande af storskiftes- och afvitt-
		rings-förrättningarne i de norra länen	97,000	—
141: 6	25: 11	„ utdelande vid landtbruksmöten af pris-
		Transport	1,180,550 —	1,446,354)53

	_ ^
cS						Summa
rtT >—				Riksmynt.
3 00 s cn	3 00 B O)					Riksmynt.
S 03	2 ce
g p°	D30 fe n
			Transport	1,180,550	—	1,446,354	53
			belöningar för husdjur, redskap och ladu-gårdsprodukter m. m.......	6,000
141:12	25: 12	Till befrämjande i Jernband af en god afvel				j
			af arbetshästar........	5,000	—
141: 13	25: 13		förbättrande af fårafveln i Jemtland .	2,500	—		1
141:14	25: 14	11	åvägabringande af en förbättrad fårskötsel på ön Gotland........	6,000
141:18 25: 15		lärares aflönande och elevers underhåll
			m. m. vid skeppsbyggeri-institutet i Carls-krona ...........	4,458	19		i
141:19 25: 16	För	tillökning af Teknologiska institutets bygg-				1
			nader, för inrymmande af bergsläroverket	35,000	—		''
143:1	25: 17	"	anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar .........	83,500
143: 2	25: 18	11	anläggning af väg från Öhrträsk till Fre-drika kyrka och vidare till Åsele inom
1			Westerbottens län.......	3,992	44
143: 3	25: 19	11	anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö kyrka .	5,000		1 "'' !
143: 7	25: 20	”	understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensning af åar och farleder..........	7,900
143: 12	25: 22		understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemt-lands, Gefleborgs och störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som afse att förminska frostländigheten	75,463
146:2	25: 24	11	bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader......	18,000
146:4	25: 25	>1	fortsättning och vårdande af Kamerera-
			Transport \|l ,433,363	63	1,446,354	53

'' -Tu»''	K, M	" ■'' - '' ------------ -...............................
o5	cS M*				Summa
8 « Ö 05 3 05	3 A fn go 3		Riksmynt.	Riksmynt.
F \|		Transport	1,433,363	63	1,446,354	53
		ren C. Sandbergs historiska och kamerala
		samlingar..........	500	—
147: 3	25: 26	För löneförbättring utöfver minimilönen, 400
		R:dr om året, åt examinerade folkskole-
		lärare ...........	30,000	—
147: 4	25: 27	„ understöd åt sådana församlingar, som i
		följd af medellöshet icke kunna till er-
		forderlig!: belopp bekosta aflöning till
		sina folkskolelärare.......	20,000	—
147: 5	25: 28	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk-
		skolelärareseminarierna......	3,000	—
147: 5	25: 28	„ inköp och tillredning af jord för nämnda
		ändamål..........	10,000	—
147: 6	25: 29	„ folkskolelärares undervisning i Minna-
		stik och militär-öfningar.....	10,000	—
147: 16	25: 30	„ understöd för den af Doktor 0. Sandahl
		i hufvudstaden inrättade mediko-pneuma-
		tiska anstalt .........	500	—f-	ti
147: 19	25: 31	„ arfvode och resekostnadsersättning åt en
		antiqvitets-intendent.......	1,500	—
147: 23	25: 32	„ fortsatt utgifvande af handlingar, som äro
		af vigt för fäderneslandets historia .	3,000	—
149: 3	25: 33	„ utvidgning och förbättring af hospitalet
		i Wexiö......... .	3,500	—
148: 4	26: 2	„ utvidgande af elementarläroverks-byggna-
		den i Christianstad.......	10,000	—
148: 6	26: 3	„ förändring och tillbyggnad af elementar-
		läroverksbyggnaden i Skara ....	7,500	—	1,532,863	63
\| ? ro T		i) Beviljade under 1867 års riksdag:
7	29	För uppförande af ny arkivbyggnad för Göta
		Hofrätt och ombyggande af den hofrätts-
		husets tomt omgifvande kaj ...	24,152	—
8: 1	30: 1	„ anställande af skjutförsök ; . . .	20,000	—
		Transport	44,152	—	2,979,218	16

„ cm	LSS				Summa
CTQ_ “*• 3 CD	orq; 1 $		Riksmynt. "	Riksmynt.
rt> -sj (t 900	n co 3 g 5*			j
		Transport	44,152	j	2,979,218	16
8: 2	30: 2	För anskaffning af ammunition svagnar åt fält-
		artillerist..........	4,470
8:3	30: 3	dito af sjuk- och medicinal-vagnar, reserv-
		lavetter, tross- och expeditions-vagnar
		samt fouragevagnar.......;	18,700
8:4	30: 4	„ anskaffning af rid- och anspanns-persed-]
		lar för fältartilleriet......	38,075	—
8: 5	30: 5	„ dito af positions- och belägrings-artilleri	36,750	—
8:6	30: 6	„ dito af tidsenliga gevär.....	1,000,000	--
8:7	30: 7	„ kopparpatroners anskaffande eller tillverk-
		ning...........	175,000	7-
8: 8	30: 8	, fortsättande af Carlsborgs fästnings-
		byggnad.......• , / ;	50,000	{-
8: 9	30: 9	„ dito af skansanläggningen vid Oxdjupet	50,000	—
8: 10	30: 10	„ pontouier-bataljonens kasern- och kok-		. 1
		husbyggnader . .......	55,190	25
8: 11	30: 11	underhåll af beväringsmanskapets be-
			189,000	—
8: 12	30: 12	„ kompletterande af dito, fyllnadsanslag .	126,000
8: 13	30: 13	fortsättande af Topografiska korpsens
		arbeten i och för fullbordande af dess
		karteverk..........	75,000
8: 14	30: 14	understöd åt officerare, som inträda i
		utländsk krigstjenst.......	9,000
8:15	30: 15	, aflöning åt instruktörer vid skarpskytts-
		föreningarne.........	50,000
8: 16	30: 16	t „ beredande af tillgång till målskjutnings-
		premier för dylika föreningar . . .	20,000
8:17	30: 17	anskaffande af skarp ammunition åt namn-
		da föreningar ........	20,000		i ''
8: 18	30: 18	kostnader för arreststraffets tillämpning
		vid indelta arméen . . . - - - >	5,000
9: 1	31: 1	bestridande af kostnaderna för inredning
		Transport 1,966,337	25	2,979,218	16

n> —	r? 601
crq^ —		1			Summa
3 A s £	1 B n oo	\|			Riksmynt.
F 3	F 3	Transport	1,966,337 25	2,979,218	16
		af sjökrigsskolans lokal samt anskaffning
		af skol- och gymnastik-inventarier in. m.	20,000	—
9: 2	31: 2	För ny sjökrigsmateriels anskaffande .	290,804	—
9:3	31: 3	„ anskaffande af kanoner .....	144,000	—
9:4	31: 4	„ dito af projektiler för nyssberörda ka-
		noner ...........	48,000	—
9: 5	31: 5	„ bestridande af kostnaderna för dels an-
		skaffning af lämplig skjutbana för grafva
		kanoner och dels artilleriförsök äfven-
		som försök med undervattensminor .	36,000	—
10: 1	32: 1	„ arfvode åt ett biträde inom Civildepar-
		tementets expedition vid de kommunala
		ärendenas beredning och expedierande .	1,800	—
10:2	32: 2	„ rikets ekonomiska karteverks bearbetande	60,000	—
10: 3	32: 3	„ fortsättande af storskiftes- och afvittrings-
		förrättningarne i rikets norra län . .	97,000	—
10: 4	32: 4	„ uppförande af en ny ekonomibyggnad vid
		Alnarps landtbruksinstitut.....	50,000	— -
\| 10:5	32: 5	„ understöd åt personer af mankönet för
		genomgående af fullständig lärokurs i		;
		boskaps uppfödande och skötsel, mjölk-		i 1
		ning m. in..........	2,000	—
10: 6	32: 6	„ reseunderstöd åt utexaminerade land!-
		brukslärlingar .......	1,500	—
10: 7	32: 7	„ utdelande vid allmänna landtbruksmöten
		af prisbelöningar för husdjur, redskap
		och maskiner m. m.......	6,000	—
10:8	32: 8	„ årliga täflingsmöten i städerna Stock-
		bolin, Göteborg och Malmö med gödbo-
		skap, smör, ost, fläsk och kött .	3,000	—
10: 9	32: 9	„ understöd för Svenska trädgårdsförenin-
		gens elevskola........	4,500	—
10: 10	32: 10	„ bildande af holländerier för de Norr-
		ländska länen........	10,000	—
		Transport	2,740,941 25 2,979,218 16

Bill. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Rik«g.-Kont. Reglemente.)

-1 ’JJ’	n ‘JT.
0Q_ “•				Riksmynt.	Summa
\| \| 3	3 g C CD					Riksmynt.
F ii	3		Transport	2,740,941	25	2,979,218	16
10:11 32: 11	För	fortsättande af de geologiska undersök-
			ningarne och utgifvande af derpå grun-dade kartor.........	60,000
10:12	32: 12	”	fullbordande af en stallbyggnad vid Ströms-holms stuteri........	15,000
10:13	32: 13	"	uppehållande af undervisningen å skepps-byggeri-afdelningen vid skeppsbyggeri-in-stitutet i Carlskrona . ....	5,000
10: 14	32: 14		tillökande af Teknologiska institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybyggnad, äfvensom för in-redning af laboratorier och deras för-seende med behöfliga inventarier''	46,000
10:15	32: 15	"	aflöning åt styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader samt dess tjenste-biträden..........	32,800
10: 16	32: 16	"	undersökningar och expenser för all-männa arbeten........	30,000
10:17	32: 17		arfvoden för civilingeniörer och civil-in-geniör-elevers undervisning vid krigshög-skolan ..........	3,000
10:18,32: 18	„	understöd vid utrikes resurs företagande
			af väg- och vattenbyggnads-korpsens med-lemmar ..........	■ 2,000
11:1	33: 1	V	anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest min-dre göda vägar ........	150,000
11:2	33: 2	yy	dito af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom We-
			sterbottens län........	20,000	—
11:3	33: 3	yy	dito af dito mellan Åsele och Wilhel-mina kyrkoby i dito ......	15,000	_
11:4	33: 4	»	dito af dito från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt
			Transport	3,119,741\|25 2,979,218jl6

	C03		—•-----------
OQ	er?			RiliSmyi: t		Sura ma
3 OO 3 Oi	S 55 - Oi CO				Riksmynt.
X P° P 3	? 5		Transport	3,119,741125	2,979,218	16
1 1	1		vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län......	20,000
11: 5 ''	33: 5	För	understödjande af mindre hamn- och bro-byggnader samt upprensning af åar och farleder..........	20,000
11: 6	33: 6		staden Ystad, för utvidgande af dess hamn	25,000	—-
11:7 !	33: 7	"	staden Uddevalla, för utvidgande och fördjupning af dess hamn ....	30,000
11: 8 \|	33: 8	"	kanal- och sluss-anläggning mellan sjö-ar no Westra och Ostra Silen	3,000
11:9	33: 9	"	utsträckning af Linda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn ....	60,000
11: 10	33: 10		understödjande af sådana myrutdiknin-gar och vattenaftappningar inom Norr-bottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kop-parbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Werm-lands län, som företrädesvis afse att för-minska frostländigheten.....	120,000
11: 13	33: 13		rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif.......	2,000
14: 1	35: 1	Till	arfvoden åt jordeboks-kontorets tjensteman	24,700	—	!
14: 2	35: 2	"	bidrag till kolonien S:t Barthelemys för-valtningskostnader, förslagsanslag .	25,000
15: 1	36: 1		tjenstebiträde inom Ecklesiastik-departe-mentet för ärenden rörande ordnandet af
			presterskapets löneförmåner .	3,000
15: 2	36: 2	”	förbättring af komministrars, kapellpre-dikanters samt pastorats- och socken-ad-junkters lönevilkor.......	10,000	—
15: 3	36: 3	,,	instrumenter för fysiologiska institutio-
			nen vid Upsala universitet .	3,000 —
15: 4	36: 4		luftvärmuings-apparat vid Carolinska me-
			diko-kirurgiska institutet . . . . .	10,375''—
			Transport	3,475,816 25 2,979,218 16

t; —	rrq --				Summa
1 1 1 ä	2 co B C2 2 x		Riksmynt.		Riksmynt.
	? 5	Transport	3,475,816	25 2,979,218116
15: 5	36:5	Till löneförbättring utöfver minimilönen åt
		examinerade folkskolelärare ....	30,000	—
15: 6	36: 6	„ understöd åt sådana församlingar, som ej
		förmå till erforderligt belopp bekosta
		aflöning åt sina folkskolelärare .	20,000	—
15: 7	36: 7	„ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk-
		skole-lärareseminarierna.....	3,000	_
15: 8	36: 8	„ folkskolelärare-seminarie-byggnaden i Lin-
		köping..........	27,500	—
15: 9	36: 9	„ löneförbättring åt Sundhets-kollegii em-
		bets- och tjenstemän samt vaktmästare	8,050	''		i
15: 10	36: 10	„ arfvode åt biträden vid ordnandet af
		Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-
		akademiens samlingar......	1,500	—
15:11	36: 11	„ aflöningstillökning åt nämnda akademis
		vaktbetjening........	1,936	—
15:12	36: 12	„ vårdande och underhåll af nationalmu-
		sei-byggnaden och der förvarade sam-
		lingar in. m.........	22,750	—
15:13	36: 13	„ understöd för den af Doktor 0. Sandahl			'' . 1
		i hufvudstaden inrättade mediko-pneu-
		matiska anstalt........	2,000	—
15: 14	36: 14	„ vård och skötsel af spetälsk personer
		i Helsingland........	3,000	—
15: 15	36:15	„ arfvode och resekostnads-ersättning åt
		en antiqvitets-intendent.....	3,500	—		!
15: 16	36: 16	„ uppsökande och aftecknande af runstenar	1,500	—
15:17	36: 17	„ undersökning af fornlemningar och upp-
		rättande af förteckningar öfver sådana	2,000	—	i
16: 18	36: 18	„ fortsatt utgifvande af plancheverk öfver
		förn saker m. m........	2,000	—
15:19	36: 19	„ vårdande af fornlemningarne i Wisby	750	—
15: 20 \| 36: 20	„ fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska			\|
		språkets lagar»	1,500	—
		Transport	3,606,802	25 2,979,218 16

101

J? —	ro crq					Summa
3 ce = 2	§ 55 3 os rt> 00 3 om			Riksmynt.	Riksmynt.
<v 2	? w		Transport	3,606,802	25	2,979,218 16
15: 21	36: 21	Till	Artisten N. Mandelgren, för fortsättande
			af hans antiqvariska forskningar	1,500	—
15: 22	36: 22	„	Lithografen C. J. Billmark, för fortsatt
			utgifvande af plancheverket »Sverige, aqva-
			rell-litho gr after och tontryck» . .	800	—
15 : 23	36: 23	„	fortsatt utgifvande af arbetet »Fordna
			och närvarande Sverige».....	400	_
16:1	37: 1	„	läroverksbyggnad en i Upsala ....	20,000	—
16:2	37: 2	„	dito i Carl stad........	47,000	—
16: 3	37: 3	„	dito i Wenersborg.......	30,000	—
16:4	37: 4	„	dito i Westervik.......	17,500	—
16: 5	37:5	„	reparation af Linköpings domkyrka .	13,500	—
16: 6	37: 6	„	tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping	10,000	—
17	38	„	hospitalsfondens förstärkning, såsom kre-
			ditiv...........	100,000	—
18: 1	39:1	„	upprätthållande af den Arméens pen-
			sionskassa åliggande pensioneringsskyl-
			dighet, såsom kreditiv.....	85,500	—
18: 2	39: 2	„	fortfarande tillämpning af nu gällande
			pensionsstater för Arméens befäl och
			tjensteman, kreditiv......	180,000	—
18: 3	39: 3	„	fortsatt tillämpning af staten för pen-
			sionering af sjöförsvarets embets- och
			tjensteman samt betjente, såsom kreditiv	72,000	—
18:4	39: 4	„	upprätthållande af den gemenskapen vid
			sjöförsvaret förunnade förbättrade pen-
			sionering, såsom kreditiv.....	40,000	—	4,225,002	25
:			Sgr		—	7,204,220	41
		k)	Vid föregående riksdagar beviljade an-
			slag för Statens jernvägsbyggnader:
	40:1	Til	utförande af jernvägsbyggnader för Sta-
			tens rakning, beviljade vid 1862—1863
		,	års riksdag, återstod......	500,462
	I		Transport	500,462\|—	7,204,220	41

102


3	j? —				Summa
ö CO = 03	3 CTS		Riksmynt		Riksmynt.
* 2- k»	* UD 2. »	.	---
® ro
		Transport	500,462	—	7,204,220	41
	40: 2	Till fortsättande af arbetena å Nordvestra
		stambanan från Christinehamn öfver
V		Carlstad till Arvika, beviljade vid 1865
		och 1866 års riksdag, återstod .	450,000	—
	40: 3	„ fortsättande af arbetena å Nordvestra
		stambanan för år 1868, beviljade vid
		1867 års riksdag.......	2,000,000		2,950,462	—
		Summa anslag		—	10,154,682	41
		B) Lån.
		a) Beviljade vid 1865-—1866 års riksdag.
143: 11	25:21	För kanalanläggning mellan sjöarne Ostra
		och Vestra Silen på Dalsland	28,000	—
143: 17	25: 23	„ utdikning af Långebro mosse på Öland	12,000	—
148: 2	26: 1	„ uppförande af en byggnad för Carlstads
		högre elementarläroverk.....	20,000	—
148: 4	26: 2	„ utvidgande af elementarläroverks-bygg-
		nåden i Christianstad......	10,000	—
148: 6	26: 3	„ förändringar och tillbyggnader af dito i
		Skara ...........	20,000\|—	90,000	—
		b) Beviljade vid 1867 års riksdag:		1 i
11: 8	33: 8	För kanal- och slussanläggning mellan sjö-		\| .
		ar ne Östra och Vestra Silen på Dals-
		land...........	15,000
11: 9	33: 9	„ utsträckning af Kinda båtled	60,000
11: 11	33: 11	„ fond för understödjande af utdikning och
		aftappning af sänka trakter och sjöar	50,000	—
11:12	33: 12	„ sänkning af Lida-ån......	30,000 —
		Transport	155,000	—	90,000

103

Cfc ^ CTQ I §?	cjo_ M* i $		Riksmynt.	S u in i n a Riksmynt
c	å £
3			1
		Transport	155,000 —	90,000
16: 1	37: 1	För fortsättande af läroverksbyggnaden i Up-	• • > n-j t
		sala..........	70,000 —
16: 2	37: 2	„ dito af dito i Carlstad.....	20,000—
16: 3	37: 3	„ dito af dito i Wenersborg ....	20,000 —
16: 4	37: 4	„ dito af dito i Westervik.....	10,000 —	275,000
		Summa lån	!	365,000
		1

104

Bil. D.

Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter.

A) Anslag.

§ och
moment i
det nya
reglementet.

§ i mom

41 1 1 För anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest
mindre göda vägar ....

, anläggning af väg från Öhrträsk till
Fredrika kyrka och vidare till Åsele
i Westerbottens län.....

3 „ anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina
kyrkoby i Westerbottens län

4 „ anläggning af väg från Ramsele sockengräns
genom Fjellsjö till Bodums
kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö
kyrka i Wester-Norrlands län

, anläggning af väg från sjön Bolmen
till Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs
län........

„ understödjande af mindre hamn- och
brobyggnader samt upprensning af åar
och farleder........

7 „ utvidgande af hamnen vid Ystad .

8 j „ utvidgande och fördjupning af hamnen

vid Uddevalla.......

9 i „ reparationer å vågbrytaren utanför

Wisby..........

10 „ kanal- och sluss-anläggning mellan

sjöarne Westra och Ostra Silen .

11 ! „ utsträckning af Kinda båtled från sjön
Rengen till Linköpings hamn .

Beviljade att utgå

år 1868. I år 1869.

Summa

Riksmynt.

— 150,000-

! I

- 10,000,-

— 20,000i—

150,000:—

10,000*—I

20,000 —!

37,500

9,000

20,000

— 37,500

20,000

13.000

24.000

2,750

50,000

— 20,000

75.000

20.000

13.000

24.000
9,000
2,750

50.000

Transport, 46,500 347,250 — 393,75(>—

105

§ och
moment :
det nya
reglementet.

§ mom

41 I 12

Transport

För understödjande af sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora
Kopparbergs län samt Elf dals, Fryltsdals,
Jösse och Nordmarks härader i
Wermlands län, som företrädesvis afse
att förminska frostländigheten....

Till rensningar för flodvattnets afledande

i en del af Ume eif........

„ beredande af arbetsförtjenst åt den, i
följd af missväxt och dyr tid nödställda
befolkningen inom vissa delar af landet
„ väganläggning mellan Bergsängs lastplats
vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls
gästgifvaregård nära Klarelfven
„ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret
samt en del länsstyrelser förskottsvis
bestridda utgifter. ....

„ Professoren Sten Stenberg, för anskaffande
af större partier lafvar att försöksvis
användas såsom material för
beredning af bränvin......

Summa anslag

Beviljade att utgå	Summa Riksmynt.
år 1868.	år 1869.
46,500		347,250		393,750	''
		120,000		120,000
—	—	2,000	—	2,000
200,000	—	—	—	200,000	—
55,000	—		—	55,000	—
215,849	23	—	—	215,849	23
5,000	-			5,000	j-
522,349	23	469,250 —	991,599\|23

Bill. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

106

§ och moment i det nya regle-mentet.
§	Ib'' j o B 1
41	10
11	11
11	13
11	14
44	2 !
47
00 xt<

B. Lån.

För kanal- och slussanläggning mellan sjöar
ne Westra och Östra Silen . . . .
utsträckning af Kin da båtled från sjön
Rengen till Linköpings hamn . . . .
befrämjande af utdikning och aftappning
af sänka traktör och sjöar till

beredande af odlingsföretag.....

sänkning och upprensning af Lida-ån
sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen

i Elfsborgs län...........

reparation af domkyrkan i Carlstad
fullbordande af läroverksbyggnaden i
Skara ................

Summa lån

Beviljade	att utgå
år 1868.	år 1869.

34,700-

34,700 —

8,200

50,000

50.000

10.000

23,500

20,000|-

Summa

Riksmynt.

161,700-

8,200

50,000

50.000

10.000

34,700

23,500

20,000

196,400

107

Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets emkets- och tjensteman samt

vaktbetjening.

Fjerde tjenstegraden;	Ordinarie lön.	Arfvode.	Summa.

1 Sekreterare hos Fullmägtige...........	4,400	—	600	—	5,000	—
1 Kommissarie...................	4,400	—	600	—	5,000	—
2 Kommissarier...................	8,800	—	1,200	—	10,000
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret..........	3,000	—	600	—	3,600
1 Kamererare i Revisions-kontoret.........	3,000	—	450	—	3,450	—
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman...................	2,000	—	300	—	2,300
1 Notarie och Registrator hos Fullmägtige.....	2,000	—	300	—	2,300
il Notarie hos Kommissariatet...........	2,000	—	300	—	2,300
il Kassa-bokhållare.................	2,000	—	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret..........	2,000	_	300	—	2,300	—
1 Bokhållare i d:o ..........	2,000		300	—	2,300	—
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition.......	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kanslist hos Kommissariatet...........	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kammarskrifvare.................	1,000	—	150	--	1,150	_
1 Kontorsskrifvare.................	1,000	—	150	—	1,150	—
1 Kontorsskrifvare................. Lönetillökning för de tre äldste i donna grad å	1,000	—	150	—	1,150	—
500 R:dr för hvardera..............	1,500	—		—	1,500	—
Vaktbetjening:
1 Vaktmästare...................	675	—	75	—	750
1 Kammardräng...................	575	—	75	—	650	—
2 Kammardrängar..................	1,150	—	150	—	1,300	—
1 Husdräng.....................	575	—	60	—	625	—
1 Husdräng .....................	575	—	50	—	625	—
Summa R:dr R:mt	45,650		6,400	— 52,050	—

Tillägg: För tjensteman inom andra eller tredje tjenstegraden, som icke innehar

annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:

108

för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —

för den, som tjenat i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: —

för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: —

och

för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och

derutöfver...................... „ 4,000: —

Pensions-stat vid RiksgäMs-konteret.

Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt........	1,417	50:
Förre Bokhållaren Johan Frik Lindberg...............	660	66;
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . . .	250	—
Aflidne t. f. Kommissarie!! vid Riksgälds-kontorets Kreditsedelverk,
Öfver-krigskommissarien Fr. Lindstedts tvänne oförsörjda döttrar,
Thilda Carolina och Siri Aurora Lindstedt,hvardera 112R;dr50 öre	225	—
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn............	225	:
Summa R:dr R:mt	2,778	16
Anmärkning: Ofvanstäende pensioner indragas vid innehafvarens
frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas
utgående stadgade vilkor upphöra.

Förestående två stater, nemligen:

Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: —

Pensions-staten vid dito ................. 2,778: 16.

uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 1 Maj 1867.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

G. MGERBJE1KE. Å. N. SUNDBERG.

n. v. Talman. n. v. Talman.

109

Fnllmägtige i Riksgälds-kontoret,

valda af 1868 års Riksdag:

Ordförande, f. d. Statsrådet, En af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren
och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s
Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton.

Bruksegaren, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Berger.

Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg.

Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Carl Leonard Kinmanson.

F. d. Majoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Mauritz Constantin
Wolffelt.

Kapitenen, Herr Carl Gustaf Hierta.

Hemmansegaren, Riksdagsmannen, Herr Jonas Andersson från Östergötlands län.

Suppleanter:

Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock.

Grosshandlaren, Herr B. Almqvist.

Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerna och Wasa-Orden, Herr Filosofie
Doktorn Johan Arrhenius.

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken,

vid 1868 års revision:

För Första Kammaren:

Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och af Norska Sfi Olafs-Orden, Herr
Anders Bobert von Krcemer.

Direktören, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Victor Gjérling.
Bruksegaren, Herr Fredrik Brusewitz.

Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Norstjerne-Orden, Herr Gustaf Reinhold Charpentier.
Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhjelm.

F. d. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa Orden, Herr Leonard
Magnus Nordenfelt.

Suppleanter:

Majoren, Riddaren af Kong!. Svärdsorden, Herr Herman Otto Falk.

Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Anders Jonas Ångström.
Bruks egaren, Herr M. J. Wcern.

För Andra Kammaren:

Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden,
Herr Carl Gustaf Indebetou.

Kapten-Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt.
Fabrikören, Herr Carl Theodor Svanberg.

Riksdagsfullmägtigen, Herr Jan Andersson från Kopparbergs län.
Riksdagsfullmägtigen, Herr Per Nilsson från Malmöhus län.

Bruksegaren, Herr Gustaf de Maré.

Suppleanter:

Rektorn, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Olof Lefver.
Riksdagsfullmägtigen, Herr Leonard Johan Fahlander.

Riksdagsfullmägtigen, Herr C. A. V. Kallstenius.

öfver

1868 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.

Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Sid. 52. § 74.

Ackordsreglerivgen inom Arméen, kreditiv

för...........................................

Adjunkter, löneförbättring åt ....................

Aflöning för Flottans civile tjensteman ....
» » Folkskolelärare........................

» n Justitie-ombudsmannen m. fl.

» » lediga tjänsters bestridande....

» » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal

och vakt betjening

............................

» » Styrelsen för allmänna väg och

vattenbyggnader ........

Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret........

Afsked med pension ...................................

Afvittringar och skiften, fortsättande af...

Aktoratsarfvode............................................

Alnarps landtbruks-institut ........................

» » ekonomi-byggnad
vid........

Allmänna arbeten, undersökningar och expenser
för................

»	45.	§ 59.
»	30.	§ 36 mom. 2.
»	54.	§ 82.
y>	14, 17, 18. 30.	§§ 21 inom. i, 2, 25 mom. 26, 27 36 mom. 5, 6.
»	48, 49.	§ 67.
»	70, 71.	§ 139, 140.
»	50, 51.	§ 70.
»	23.	§ 32 mom. 15.
»	107, 108.	----
»	74, 75.	§§ 152-154.
»	16, 22.	§§ 25 inom 10. 32 mom. 3.
»	59.	§ 100.
»	11.	§ 17 mom. 1.
»	22.	§ 32 mom. 4.
»	23.	§ 32 mom. 16.

112

Allmänna bevillningen ............................... Sid. 52.

» » uppbörden och redovisningen
af ........ » 58—59.

Allmänna Hypotheks-banken....................... » 67.

Allmänt Kyrkomöte, kostnaden för............ » 48.

Amiralitets-krigsmanskassan, bidrag till dess

pensionering » 33.

Ammunition åt skarpskytte-föreningarne » 21.

Ammunitionsvagnar för fältartilleriet........ » 20.

Amortissementsf''onder.............................. » 59.

Anmärkning smedel...................................... 8 53, 59.

Anslag angående lediga tjenstår ..........-••••■ » 71.

Antiqvariska märkvärdigheter i Historiska

Riksmuseum....................... » 31.

Antiqvitets-intendknt, aflöning, resekostnader
och expenser för » 18, 31.

Aqvarell-litliograjier, utgifning af............. » 31.

Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till » 87.

Arbetshästar, god afvel af.................... » 16.

Arfvode för Deputerade och deras biträden » 61.

» » Fullmägtige ............................ » 50.

» » Kyrkomötes ledamöter............ » 48.

o » Riksdagens revisorer............... » 48.

» o Riksgälds-kontorets tjensteman » 50, 51.

Arkivbyggnad för Göta Hofrätt ............. » 15, 20.

Arkivet, Riksdags-..................- -............... » 47, 48.

Arméens ackordsreglering, kreditivet för.... » 45.

» Officerare, understöd för ......» 21.

» Pensionskassa............................. » 32, 33.

Arrest-straffets tillämpning vid indelta Arméen.
............................. ” 21.

Artilleriet, kanoner samt rid- och anspanns m.

fl. persedlar för............... » 20.

Artilleri-försök med kanoner........................ » 11, 16, 22.

Auktionsmedel för Kronans hus
Awesta pedagogi..........................

§ 75.

§§ 95, 97, 98.

§ ISO.

§ 66.

§ 39 inom. 3, 4.

§ 30 mom. 17.

S 30 mom. 2.

§ 101.

§§ 79, 99.

§ 141.

§ 36 mom. 12.

§ 25 mom. 31.

§ 36 mom- 15.

§ 36 mom. 22.

§ 43.

§ 25 mom. 12

§ no.

I 66.

§ 65.

§ 70, 71.

§ 25 mom. 1. § 29.
§ 64.

§ 59.

§ 30 mom. 14.

§ 39 inom. 1, 2.

§ 30 mom. 18.

§ 30 mom. 2—5.

§§ 16 mom. 2,

25 mom. 9,

31 mom. 5.

§ 78.

§ 12 mom. 4.

Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets
kreditiv å............

Bankens behållna vinst...............................

Barthelemy, S:t, kolonien, utgifter för--------

Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret
Befor äring svilkor ......................................

57. § 92.

55. § 89.

17, 29. §§ 25 mom. 24,

35 mom. 2.

72. § 144.

50, 51, 71. 72. §§ 70 mom. 1—5,

143.

113

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman
och vaktbetjenter

Begrafningshjelps-besparingar .................... »

Beklädnad åt Beväringsmanskapet ............ » 21.

Bergsläroverk, nybyggnad för

Berättelser, Fuilmägtiges och Kommissariatets
...................................

» Riksdagens Revisorers ...........

Besigtningur å Riksgälds-kontorets och

Riksdagens hus ------------....

Beskattningsvåsendets förenkling, anslag till
Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader.

.............................

Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag
............................

» » förslagsanslagen ...............

» » statsanslagen i allmänhet

Besvär öfver Fullinägtiges beslut .....

Bevillningen, allmänna ...............................

» uppbörden och redovisningen

af......................................

Beväringsmanskapets beklädnad .............

Bibliotek, Riksdagens ................................

Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets
utgifter ..........................

Bilianget till Riksdagens protokoller, tryckning
af ...............................

Billmark, O. J., Lithograf, utgifning af ett

Bodmn och Ramsele, väganläggning mellan
» och Tåsjö, dito dito

Bolmen och Wieslanda, väganläggning mellan
....................

Sid.	51.	§ 72.
»	43.	§ 54.
»	21.	ij 30 inom. 11,	12.
	56, al-	ij 91.
»	lo, 20.	§ 25 mom. 5. 30 inom. 5.
	51.	§ 71-
»	16, 23.	§ 25 inom. 16. 32 mom. 14.
»	37.	■ § 44 mom. 1.
»	65, 66.	z 126.
»	49.	§ 68.
»	48, 66.	§§ 65, 127.
))	65.	§ 124.
»	8, 9, It).	§§ 10, 13.
»	13.	i— ce
„	38. 39.	§ 49.
»	39 -43.	§ 52.
»)	53.	$ 81.
»	64, 73.	§§ 122, 149.
>,	68—70,	§§ 133-138.
»	52.	§ 75.
»	58.	§§ 95, 97, 98.
»	67.	§ 131 inom. b.
»	21.	ijij 30 inom. 11,	12.
»	47, 48.	§ 04.
»	53.	ce p
»	66.	§ 128.
»	31.	H 36 inom. 22.
»	24, 34.	§ 33 inom. 4, 41 inom. 4.
»	24, 34.	§ 33 inom. 4, 41 moln. 4.
»	69.	§ 135.
	35.	ti 41 inom. 5.
»	7.	§ 5.
»	22.	§ 32 mom. 5.

Bill. till Riksd. Prot. 1H6H. 10 Sami. 1 Afd.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)

2 Baud.

114

Brister i förslagsanslagen............................

Brister i trafik-inkomsterna å Statens jern banor

...........................................

» » Statsverkets inkomster ........;.......

Brobyggnader, anslag och lån till ............

Bråcke och Sundsvall, vägomläggning mellan
Byggnadsarbeten på Riksdagshusets tomt

Båtsmansrotames sammanförande...............

Calrnar hamnbyggnad ...................................

Carlsborys fästningsbyggnad .......................

Garlskrona skeppsbyggeri-institut................

Carhtad, lån till Domkyrkan i...................

Oarlstads läroverk, bidrag till byggnad för

Carolinska institutets hus, luftvärmnings apparat

derstädes ................

Clirisiianstad, bidrag till läroverksbyggnad
Civildepartementet, biträde vid kommunala

ärender inom............

Civil-ingeniörer. anslag för............................

Civil-ingeniörs-elevers undervisning ............

Dalslands kanalaktiebolag, revision ............

Deposition smedel...........................................

Deputerade för låneärenden .....................

Diarium, Ombudsmannens ......................

Diplomatarium, Svenskt ..........................

Domkyrkors reparation, statsbidrag till ....

jGylta svafvelbruk, tjenstbarheter vid .......

Ecklesiastik-departementet, biträde för presterskap^
lönereglerings ärender

inom ....................

Edeforssen, kanal förbi................................

Ekonomibyggnad vid Alnarp ...................

Ekonomiska karteverk, rikets, anslag för...

Ernbeisresor, Justitie-ombudsmannens........

Enke- och pupill-kassan vid Riksgäldskontor
—

Expedition, Fullmägtiges ...........................

» Justitie-ombudsmannens ........

Expeditionsvagnar, anskaffning af ............

Expenser för allmänna arbeten ..............

» » Justitie-ombudsmannen in. fl.

Extra, ordinarie tjensteman, deras antagande
» » y> » skiljande

Sid.	39-	-43.	§ 52.
»	55.		Z 88.
»	39.		§ 51.
»	11,12, 17, 24,35.	§§ 18, § 25	moi
			33 mom.	5-
			41 inom.	6.
»	12.		8 18 mom,	2.
»	46.		§ Öl.
»	44.		§ 55.
»	7.		§ 6.
»	21.		§ 30 mom.	8.
»	16,	23.	§§ 25 inom.	15.
			32 inom.	13.
»	38.		§ 47.
»	18,	32.	2ti inom.	1,
			37 inom.	2.
»	30.		§ 36 mom.	4.
»	19.		§ 26 inom.	2.
»	22.		§ 32 mom.	1.
»	23.		§ 32 mom.	17.
»	23.		§ 32 mom.	17.
»	07.		<j 129.
»	54.		§ 84.
»	til.		a, no.
»	65.		§ 123.
»	9.		§ 12 mom.	1.
»	32,	38.	§'' 37 mom.	5,
n	10.		§ 14.
»	30.		§ 36 mom.	i.
»	12.		§ 18 inom.	5.
))	22.		§ 32 mom.	4.
'')	22.		§ 32 mom.	2.
))	49.		§ 68.
»	51,	71.	§ 73, 139.
))	69.		§ 134.
»	48,	49.	§ 67, 68.
»	15,	20.	§§ 25 mom.	4.
			30 inom.	3.
»	23.		S 32 mom.	16.
))	49.		§ 68.
))	71.		§ 143.

115

från Riksgälds -

kontoret........	Sid.	74.				§ 150.
Extra ordinarie tjensteman, gratifikationer åt	»	51.				§ 71.
Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd-
ringsarbeten vid....................	»	12.				§ 18 mom.	4.
Fegen, sjösänkning ..................................	ti	37.				§ 44 mom.	2.
Flaten, Kläggen och Kilen, båtled mellan	))	37.				§ 44.
Flottans civile tjensteman, aflöning för ....	»	54.				§ 82.
» embete- och tjenstemanna-personal,
pensioner för...............................	ti	33.				§ 39 mom.	3.
» gemenskap, pensionsförhöjning för	»	33.				§ 39 mom.	4.
« stationer, arbeten vid................	»	11.				$ 16 mom.	I.
Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen	»	49.				§ 67.
Folkskolelärares aflönande ...........................	))	14,	17,	18,	30.	§§21 inom.	1, 2.
						25 mom.	26, 27.
						36 mom.	5, 6.
» gymnastik och militäröfnin-
gar....................................	»	18.				§ 25 inom.	29.
Folkskolelärare - seminariernas trädgårds-
skötsel	»	18,	30.			§§ 25 mom.	28.
						36 inom	7.
FOlkskolelårar inne-seminariet i Linköping,
byggnad för	))	30.				§ 36 mom.	8.
Fonderade statslån ...................................	»	55,	56.			§ 90.
Fordna och närvarande Sverige, planch-
verket	ti	31.				§ 36 mom.	23.
Fordringar, Riksgälds-kontorets ................	))	(i.				§ 3.
Fcrnlemningar..............................................	))	31.				§ 36 mom.	17, 19.
Fornsakev och historiska märkvärdigheter,
planschverk öfver...................	ti	31.				§ 36 mom.	18.
FOrnskrift-sållskapets samlingar ................	»	6, 7.			§ 4-
Forsel-lön, ersättning till räntetagare för....	))	43.				§ 53.
Fourage-vagnar ..........................................	))	15,	20.			§§ 25 mom.	4,
						§ 30 inom.	3.
Fredrika kyrka och Ohrträsk, väganlägg-
ning mellan	))	12,	16,	23,	34.	§§ 18 inom.	3,
						§ 25 inom.	18.
						§ 33 mom.	2.
						§ 41 inom.	2.
Frisocknarnes tjenstbarhet till Bylta svaf-
velbruk ...........................	»	10.				§ 14.
Frostländighet, anslag för minskning af ....	))	12,	17,	25,	36.	§§ 18 mom.	6.
						25 mom.	22.
						33 mom.	10.
						41 mom.	12.
Fullmagter för Riksgälds-kontorets tjenste-
män ....................................	))	50.				§ 70 mom.	1.
granskning af Rikdagsmännens	))	68.				§ 132.

116

Fullmågtige i Riksgälds-kontoret..........

Fullmågtiges ansvarsskyldighet..................

.> antal för besluts fattande ....

» arfvoden och resekostnads ersättningar

......................

» befattning upphör...................

» berättelser.............................

» besluts öfverklagande ...........

» Deputerade för låneärenden ...

» frånvaro............................

» föreskrifter............................

>1 förfall...................................

» kansligöromål .......................

» komplettering .. .....................

» omröstningar................... ...

» Ordförande...............................

» protokoller .............................

» rådfrågningar hos Revisorerne

» sammankomster.......................

» sammanträden .......................

» sessionsdagar...........................

» ställande till ansvar............ ...

» Suppleanter ...........................

» » deras inträdande

» särskilda uppdrag..................

» tjenstledighet...........................

» åligganden ..............................

Furusjön i Jönköpings län, lån till..........

Fysiologiska institutionen vid Upsala universitet
........................

Fårafveln, förbättrande af...........................

Fårskötsel, förbättrad..................................

Fält-artilleriet, anskaffningar för ................

Fältsmedjor, anskaffning af ......................

Fängelse-byggnader......................................

Fästningsbyggnad^, anslag till..................

Föredrag i hufvudstaden, vetenskapliga ....

Förfall, Fullmågtiges...............................

Förräntning af Ri k sgäl ds-k on torets kontanta
tillgång .................

Förskott, ersättning till Kong!. Stats-kon toret

för....................................

Förslag till lediga tjensters återbesättande

Förslagsanslag enligt riksstaten .................

Försvarsverket till lands, anslag för...........

» » sjös, anslag för ............

Geologiska undersökningar...........................

Gevär, anskaffning af tidsenliga ................

Sid.	109.	--_
»	02.	$ 111.
»	03, 68.	§§ 117, 131.
))	50.	§ 69.
))	61.	§ 108.
))	65, 66.	§ 126.
))	64.	§ 122.
))	61.	§ no.
»	6.1.	§§ Ho, 116.
))	64.	§ 121.
))	63.	§§ U5, 116.
»	69.	§ 134.
))	61.	§ 108.
»	63.	§ 119.
))	69.	§ 104.
))	62.	§ 113.
))	62.	§ 112.
))	62 -64.	§§ 113—122.
))	62.	§ 113.
))	62.	§ 113-
>)	62.	§ in.
))	109.
))	60.	§§ 105, 106.
»	65—68.	§§ 123-132.
))	63.	§§ H5.
))	61.	§ 109.
	6.	§ 3.
))	30.	§ 36 inom. 3.
))	16.	§ 25 inom. 13.
))	16.	§ 25 mom. 14.
»	20.	§ 30 mom. 2—5.
»	15.	§ 25 inom. 4.
»	15.	§ 25 mom. 2.
))	21.	§ 30 inom. 8, 9.
))	14.	§ 21 mom. 3.
y	60, 63.	§§ 106, 115, 116.
))	56, 57.	§ 91.
»	37.	§ 45.
»	71.	§ 142.
»	39 43.	§ 52.
«	20, 21.	§ 30.
»	21, 22.	§ 31-
»	22,	§ 32 mom. 11.
))	21.	§ 30 inom. 6.

117

Gotland, fårskötselns förbättring derstädes Sid.
Granskning af Kommissariatets protokoller

och anteckningsböcker........ »

Granskning af Riksdagsmäns fullmakter . »

» » Riksgälds-kontorets räkenskaper
................................ »

Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret

.............. »

Gymnastiköfningar, folkskolelärares............ »

Gymnastiska Cgntral-institutet ................... »

Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ....... »

Göta Kanal-direktion, val till ledamot af »

Göteborgs hospitals utvidgning .................... »

Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen
till ................ »

Hamnbyggnad vid Gal mar............... »

» » Uddevalla ................ »

» » Ystad .................... »

Hamnbyggnader ........................................... »

Hedens forssar, kanal förbi........................ »

Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för »

Historiska märkvärdigheter, planschverk

öfver...... »

Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för ................ »

Hollånderier, bildande af ................ »

Honoraria, Fullmäktiges, .......... »

Hospitalers uppförande eller utvidgande

och förbättring.................... »

Hospitalsfoudens förstärkning ................ »

Hudiksvall, nytt kronohäkte........................ »

Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ........ »

Hus, Kronans, i städerna............................ »

» Riksdagens ..... »

» Riksgälds-kontorets ............................ »

Husdjur, premier för.................... »

Hypotheksbanken, allmänna ....................... »

Hålahults allmänning.................................... »

16.	§ 25 inom. 14.
65.	§ 123.
68.	§ 132.
59.	§ 101.
51.	§ 71.
18.	§ 25 inom. 29.
14.	§ 21 inom. 5.
15, 20.	§ 25 mom. 1, § 29.
68.	§ 131 inom. d.
8, 9. 14.	§§ 8, 12 inom. 3. § 22.
19, 26-29.	§§ 27, 34.
7.	§ 6.
24, 35.	§§ 33 mom. 7. 41 mom. 8.
8, 24, 35.	§§ 7, 33 mom. 6. 41 mom. 7,
11, 12, 16, 24, 35.	§§ 18 mom. 4, 25 mom. 20, 33 inom. 5—7, 41 inom. 6 — 9.
12.	§ 18 mom 5.
9, 10. 18.	§§12 mom. 2, 15 inom. 1, 25 mom. 32.
31.	§ 36 mom. 18.
15, 20.	§ 25 mom. 1, § 29.
22.	§ 32 mom. 10.
50.	§ 69.
8, 9, 14, 18, 32.	§§ 8, 12 inom. 3, 22, 25 mom. 33. 37 mom. 6.
32.	§ 38.
15.	§ 25 mom. 2.
59.	§ 101.
53.	§ 78.
47, 65.	§§ 63, 124, 125.
47. 65.	§§ 63, 124.
41, 16, 22.	§§ 17. inom. 2. 25 mom. 11, 32 mom. 7.
67.	§ 130.
10.	§ 14.

118

Jemtlands hästafvel ................................

» fårafvel .......................... ............

Jernbanor, Statens, trafikinkomsten af ...
Jernväg »byggnader, Statens, anslag till ....
» teknisk-ekonomisk beskrifning
öfver .......

Indelta Arméen, arreststraffets tillämpning

vid ...........................

Indrifnings-arfvoden ...................................

Infanteri-gevär, anslag till ....................

Jnfanteriets skjutvapen med tändnålsinrätt ning,

modell för

Inkomster, af Statens jernvägar ................

» Statsverkets, brist uti...........

» Riktgälds-kontorets ....................

Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman
........................................

Instruktörer för Skarpskytteföreningarna....
Intendent. Antiqvitets- ..............................

Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens
hus............................

Inventering af låna- och säkerhetshandlingar
Jordeboks-kontorets tjensteman, arfvode!! åt
Jordeböckernas afstötande och granskning

Justilie-ombudsmannens aflöning .............

» insättande i em betel

Kalfven, sjösänkning...................................

Kalmar, hamnbyggnad vid .......................

Kameralväsendet, anteckningar rörande .

Kanaler, statsbidrag till ...........................

Kanoner, anskaffning af ...........................

» försök med...................................

» skjutbana för...............................

» 9-tums, anskaffning af................

» af lämplig modell........................

Kansliets. Kongl. registratur .................

Kapellpredikanters lönevilkor, förbättring af

Kartverk, rikets ekonomiska.....................tf.

» topografiska korpsens ................

Kartor, geognostiska ....................................

Kasernbyggnad för Pontonierbataljonen ....

Sid.	16.		§	25	mom.	12.
»	16.		1	25	mom.	13.
»	65.		§	88.
»	33,	34.	§	40.
))	13.		§	19.
»	21.		§	30	mom.	18.
»	59.		§	100.
»	21.		§	30	mom.	6.
»	16.		§	25	mom.	6.
»	55.		§	88.
))	39.		§§	50,	51.
»	52-	-57.	§§	74	-94.
))	70.		§	138
))	21.		§	30	mom.	15.
»	18,	31.	§§	25	mom.	31.
			36	mom.	15.
))	47,	65, 66.	§§	63,	124,	128.
))	65.		§	122
))	29.		§	35	mom.	1.
))	8, 9. 10,	§§	10,	13.
»	48.		§	67.
))	67.		§	131	. mom	. c.
))	37.		§	44	mom.	2.
»	7.		§	6.
))	13,	17.	§§	20	mom.	2
			25	mom.	25
»	11,	12, 17, 24.	§§	18	inom.	2, 5,
	25,	35,	25	mom.	21.
				33	mom.	8, 9.
				41	inom.	10, 11.
»	15.		§	25	mom.	5.
»	11,	16.	§	16	mom.	2,
			25	mom.	9.
»	22.		§	31	inom.	5.
»	16.		§	25	inom.	8.
»	21.		§	31	mom.	3.
»	14.		§	21	mom.	4.
»	30.		§	36	mom.	2.
))	22.		§	32	inom.	2.
»	21.		§	30	inom.	13.
	22.		§	32	mom.	11.
»	21.		§	30	inom.	10.

119

Kavalleriets skjutvapen med tändnålsinrätt ning,

modell för
Kilen, Flaten och Kläggen, båtled mellan
Kinda båtleds utsträckning till Linköping

Kinda kanalaktiebolag, revision ..............

Kläggen, Flaten och Kilen, båtled mellan

Kokhus för Pontonierbataljonen ...............

Komministersbostållen, tionde af ................

Komministrars lönevilkor, förbättring af

Kommissariat, Riksgälds-kontorets........

•> dess protokoller och anteckningsböcker
..............

» » utlåtanden ....................

Kommissions-landtmätares pensionering ....

Kommu nådår ender, biträde vid..................

Kontors-expenser ......................................

Konungens ombud.......................................

Kopparpatroners anskaffning......................

Kortståmpel-afgiften,...............................

Kreditiv, Arméens ackordsreglerings ........

» för infallande krig........................

» » ökad pensionering af Arméens

och Flottans befäl ............

» » rikets försvar eller andra vigtiga
ändamål .................

» Riksgälds-kontorets å Fanken....
Kronohåkte i Hudiksvall eller Sundsvall ...

Kronotionde af komministerboställen ........

Kyrkomöte, kostnader för .... .....................

Köpeskilling för kronohemman ...................

Ladugårdsprodukter, premier för..............

Lafvar att användas till bränvin ............

Landtbruks-institutet vid Alnarp................

Landtbrukslärlingar, reseunderstöd åt........

Landtbruksmöten, prisbelöningar vid .......

Landtmannaprodukter, täflingsmöten med

Landtförsvaret, extra anslag till ................

Landtränteriernas depositionsmedel ............

» månadsförslag................

Landtråntmästarnes remisslage ...................

Sid. 16.	§ 25 inom. 6.
»	37.	§ 44.
))	25, 35.	§ 33 inom. 9, § 41 inom. 11.
»	67.	§ 129.
»	37.	§ 44.
v	21.	§ 30 inom. 10.
»	9.	§ 11.
))	30.	§ 36 mom. 2.
»	69.	§ 135.
))	65.	§ 123.
))	64.	§ 120.
»	7.	§ 5.
))	22.	§ 32, mom 1.
»	47.	§ 63.
))	63.	§ 118.
»	21.	§ 30 inom. 7.
))	52, 58.	§§ 76, 96.
»	45.	§ 59.
))	44, 45.	§ 56, 58.
»	32, 33.	§ 39.
»	44, 55.	§§ 57. 87.
))	57.	§ 92.
»	15.	§ 25 inom. 2.
»	9.	§ 11-
»	48.	§ 66.
))	53.	§ 77.
»	11, 16, 22. ]	§§ 17 inom. 2. 25 inom. 11. 32 inom. 7.
))	37.	§ 46.
»	11, 22.	§§17 inom. 1. 32 inom. 4.
))	22.	§ 32 mom. 6.
»	11, 16, 22.	§§ 17 inom. 2, 25 mom. 11, 32 mom. 7.
»	11, 16, 22.	§§ 17 mom. 2. 25 mom. 1J. 32 mom. 8.
»	20, 21.	§ 30.
))	54.	§ 84.
))	58.	§ 98.
»	59.	§ 99.

120

Lavetter, anskaffning af.............................

Ledigheter bland Fullmägtige ...................

Letsbo by och Ramsjö kyrka, väg mellan
Lida-ån, sänkning af................................

Linköpings domkyrkas reparation, anslag för
» hamn och Rengen, båtled mellan

» seminarium, byggnad för .......

Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-verken

» angående förslags-anslagen ........

» » Statsverkets öfverskott...

LAqvidationsfonder .......................................

Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret......

Lomma församlings kyrka............................

Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset ........

Luftvärmningsapparat i Carolinska institutets
hus..........

Lule-elf, rensning och kanalisering åt........

Luleå och Storbacken, kommunikation mellan

Lån för järnvägsbyggnader .......................

Långebro mosses utdikning .....................

Lärare vid elementar-läroverken, högre löner
för ..............................;.......

Läroverksbyygnader, anslag och lån till ....

Mqndelgren, N., Artist, rese-understöd för

Manufaktur-diskontens vinstmedel ............

Medeltids-sigiller, planschverk öfver ........

Medicinalvagnar, anskaffning af ..............

Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till -

Militära karteverkets utförande....................

Militåröfningar, folkskolelärares ................

Mindre kreditivet ......................................

Minor, undervattens-..................•_ •_............;

Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i

följd af.....................;......-......

Missväxter, behöfvandes undsättning vid....
Mjöl- och sågqvarns-råatans upphörande,

ersättning för

Modell för gevär med tänduålsinrättning

Museum Historiska ....................................

» National-, inredning och underhåll
af ..................

Myntsort, den i reglementet begagnade ....

Sid.	15, 20.	§§ 25 mom 5. SO inom. 3.
»	60.	§ 105.
»	17.	§ 25 inom. 19.
»	26, 36.	§§ 33 inom. 12. 41 inom. 14.
	32.	§ 37 mom. 5.
»	25, 35.	§§ 33 mom. 9. 41 mom. 11.
	30.	§ 36 mom. 8.
»	60.	§ 103.
»	39.	§ 52.
»	53.	<j 81.
»	59.	§ 101.
»	50.	§ 70 inom. 3.
»	11.	§ 17 mom. 1.
»	47.	§ 62.
	30.	§ 36 mom. 4.
»	12.	§ 18 inom. 5.
»	12.	§ 18 mom. 6.
»	55, 56.	§ 90.
»	17.	§ 25 mom. 23.
»	14.	§ 23.
»	18,19, 30, 31, 38.	§ 26, 37, 48.
»	31.	§ 36 mom. 21.
»	54.	§ 83.
»	31.	§ 36 mom. 18.
»	15, 20.	§§ 25 mom. 4. § 30 mom. 3.
»	18, 31.	§§ 25 mom. 30. 36 inom. 13.
»	21.	§ 30 inom. 13.
»	18.	§ 25 inom 29.
»	44, 55.	§§ 57, 87.
»	22.	§ 31 inom. 5.
	37.	§ 43.
»	55.	§ 86.
»	13.	§ 20 inom. 1.
»	16.	§ 25 inom. 6.
»	31.	§ 36 mom. 18.
»	15, 31.	§§ 24, 36 mom.
»	75.	§ 155.

121

Myrutdikningar för minskande af frostländighet
............................

Målskjutning spremier åt Skarpskytte-för eningarne

..........

Månads förslag, Landtränteriernas ...........

National-musei-byggnadens inredning ........

» underhåll af.... ...............

Nordvestra stambanan, anslag till ...........

Nyköpings hospital, tillbyggnad vid............

Näjvelsjön i Jönköpings län, lån till ........

Nådårsbesparingar....................................

Obligationer, belåning af ........................

» fonderade ............................

» Riksgälds-kontorets................

Observations-arfvode ..... ............................

Observations-medel ....... ............................

Odlings företag, anslag och lån för beredande
af ........................

* föreskrifter rörande dessa

anslag och lån................

Officerares inträdande i aktiv krigstjenst...

Olsebols gästgifvaregård, väg till ...............

Ombud, Konungens, .................................

Ombudsman, Riksgälds-kontorets ...............

Omröstningar, Fullmäktiges ....................

Ordförande hos Fullmäktige......................

» vice, dito .....................

Oxdjupet, skansanläggning vid ............

Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga.

........................

Pedagogier, anslag till ................................

Pensioner, ökade vid Arméen och Flottan.

kreditiver för ................

Pensionering, Borgmästares och Kommis sionslandtm

ätares .........

P elision exing s-skyldighet, Arméens Pensionskassas,
upprätthållande af
Pensions förhöjning för Flottans gemenskap
Pensionsgr under för Riksgälds-kontorets
tjensteman och vaktbetjening
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret ........

Sid. 12, 17, 25, 36.

»> 21.

» 58.

» 15.

» 31.

» 33. 34.

» 32.

» 6.

» 43.

» 56, 57.

» 55, 56.

» 5.

» 59.

» 53, 59.

» 8. 11,12,25, 26,36.

» 19, 26, 36.
» 21.

» 37.

» 63.

» 70.

« 63.

» 60.

» 21.

» 11.

» 9.

» 32. 33.

» i.

» 32.

» 33.

» 74, 75.
» 108.

§§ 18 mom. 6.

25 mom. 22.

33 mom. 10.

41 mom. 12.

§ 30 mom. 16.

§ 98.

§ 24.

§ 36 mom. 12.

§ 40 mom. 2, 3,

§ 37 mom. 6.

§ 3.

§ 54.

§ 91.

§ 90.

§ 2.

§ 100.

§§ 79. 99.

§§ 9, 18,

33 mom. 10 13,
41 mom. 12—15.

§ 27, 34, 42.

§ 30 mom. 14.

§ 44 inom. 1.

§ H8.

§ 136.

§ 119.

§ 104.

§ 30 mom. 9.

§ 16 mom. 2.

§ 12 mom. 4.

§ 39.

§ 5.

§ 39 inom. I.

§ 39 inom. 4.

§ 151—154.

Bih. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Rikftg.-Kont. Reglemente.)

122

Planschverk, bidrag till utgifning af............

Pontonierbataljonens kasern- och kokhusbyggnader
................

Positions-artilleri, anskaffning af ................

Postassuransfonden......................................

Premier vid landtbruksmöten ...................

Presterskapets lönereglering, biträde för ...
Prisbelöningar vid landtbrukare-möten ....

k målskjutnings-, för Skarp skytte-föreningarne

........

t, vid landtbruksmöten............

Projektiler till kanoner ...............................

Protokoller. Fullmägtiges ...........................

» Riksdagens, papper till tryckning
af ..........................

Ramsele och Bodum, väganläggning mellan

Ramsjö kyrka och Letsbo by, väg mellan
Redskap, landtbruks-, premier för .......

Registratur, utskrifning af Rongl. Kansliets

Reglementariska stadganden, äldre ...........

Remisslage ................................................

Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan

Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer
............

» » Fullmägtige ....

» » Justitie-ombuds mannen.

.........

» » Kyrkomötes ledamöter
........

Reseunderstöd åt landtbrukslärlingar .........

» » Väg- och Vattenbygg nads-korpsens

medlemmar
Reserv-lavetter, anskaffning af ..................

Restantier å allmänna bevillningen ............

Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets .......

Revisionskostnader .....................................

Revisorer, Riksdagens, vid 1868 års statsrevision
.............

Sid.	:u.		§ 36 mom. 18,!
»	21.		§ 30 mom. 10.
»	15,	20.	§§ 25 mom. 5. 30 mom. 5.
»	54.		§ 85.
»	11,	16, 22.	§§ 17 mom, 2-25 inom. 11. 32 mom. 7.
»	30.		§ 36 mom. 1.
»	11,	16. 22.	17 mom. 2, 25 inom. 11. 32 mom. 7.
»	21.		§ 30 mom. 16.
»	22.		§ 32 mom. 7
»	21.		§ 31 mom. 4.
»	62.		§ 113-
»	66.		§ 128.
»>	24,	34.	§ 33 mom. 4. 4! mom- 4.
»	17.		§ 25 mom. 19.
»	11,	16, 22.	§ 17 mom. 2. 25 mom. 11. 32 mom. 7.
»	14.		§ 21 mom. 4.
»	76.		§ 156.
Ö	59.		§ 99.
»	25,	35.	§§ 33 mom. 9. 41 mom. 11.
»	48.		§ 65.
))	50.		§ 69.
))	49.		§ 68.
»	48-		§ 66.
»	22.		§ 32 mom. 6.
))	23.		§ 32 inom. 18.
»	15,	20.	§§ 25 mom. 4. 30 mom. 3.
»	52.		§ 75.
»	69.		§ 135.
»	48.		§ 65.
»	109,	. no.	-----

Revisorer, Riksdagens, traktamenten och

resekostnader för

Revisorernes berättelser.............................

Rid- och anspann s-persedlar åt fältartilleriet
Riksarkivets hus, inredning och reparation

Riksbanken, kreditiv å .............................

Riksbankens vinst .......................................

Riksdagens hus, upplåtelse af en del utaf

dess tomt........................

» » upplåtelse af rum derstädes

Riksdags-bibliotheket .................................

Riksdagskostnader ....................................

Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås

Riksgälds-kontorets betjening........................

>- Enke- och pupillkassa

» fordringar för meddelade
lån.....................

» Fullmägtige ................

» föremål ....................

» förvaltning...................

» hufvudbok ....................

» hus..............................

» inkomster och särskilda

tillgångar ..............

» kreditiv å Banken

« obligationer ............

> rättegångs- och utsök nings-ärenden

.........

d skulder ........................

» Styrelse ........................

» tjenstemanna-personal

» upplåning ...................

» utgifter .......................

» vaktbetjening...............

Riksgäldssedlar, inlösen af .......................

Riksregistraturet, komplettering af ............

Riks-slatens inkomster, Riksgälds-kontoret
deraf tillkommande belopp
Rotar vid båtsmanshåll, sammanförande af
Runstenars uppsökande och afteckning ...

Rusthålls-afgifter, ersättning för...........

Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer

Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ............

» » utdrag af

Rånte- och amortissements-fonder ...........

Räntebärande pappers belånande................

Räntegifvares befriande från forsellön.......

Sid.	48.	§ 65.
»	48, 66.	§§ 65. 127.
»	20.	§ 30 mom. 4.
»	14.	$ 21 mom. 6.
»	57.	§ 92.
»	55.	§ 89.
»	46.	§ 61.
»	65.	§ 125.
v	47.	§ 64.
»	45.	§ 60.
»	67.	§ 131 mom. a.
»	75.	§ 155.
»	68 -70.	§§ 133 - 138.
»	51.	§ 73.
»	6.	§ 3.
»	109.	—
»	5.	§ I-
»	60.	§§ i 04, 107.
»	59.	§ ioi.
y>	46, 47, 65.	§§ 61, 63. 124.
»	52 -57.	NS§ 74 94.
»	57.	§ 92.
»	5.	§ 2.
))	70.	§ 136.
»	5.	§ 2.
	60-62.	§ 104-112.
»	68-70.	§ 133 -137.
»	55 — 57.	§§ 90-93.
»	6- 52.	<!§ 4-73.
»	70.	§ 137.
))	5.	§ 2.
"	14.	§ 21 mom. 4.
»	55.	§ 80.
»	44.	§ 55.
»	31.	§ 36 mom. 16.
»	32.	§ 39 mom. 1.
»	62.	tz 112.
))	59.	§ ioi.
»	59, 60.	§ 102.
	59.	§ 101.
»	56. 57.	tz 91.
))	43.	§ 53.

Sammankomster, Fullmägtiges............ Sid. 62—64. §§ 113—122.

» _ Fullmägtiges i Banken och

Riksgälds-kontoret gemensamma » 67. 68. § 131.

Sandahls mediko-pneumatiska anstalt........ » 18, 31. §§23 inom. 30,

Sandbergs, C., kameral-samlingar ............

Seminar åbyggnad i Linköping...................

Sessionsdagar, Fullmägtiges ........................

Sigiller, _ medeltids- ...................................

Silen, Ostra och Vestra, segelled mellan ....

Sjukvagnar, anskaffning åt ........................

Sjöaftappningar ...........................................

» vilkor för statsbidrag till >

Sjöförsvaret, anslag till............................... ,

Sjökrigsmateriel, ny ...................... ,

Sjökrigsskolans lokal, inredning åt ........

Skansanläggning vid Oxdjupet.................... ,

Skara läroverk, bidrag till byggnad för .... i
Skarpskytte-föreningarne. aflöning åt instruktörer
för .... j
» målskjutningspre mier

för............ *

» ammunition åt .... >:

S katteköpeskillingar ..... >

Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, anslag
till ........................... ,

Skiften och afvittringar, dito ................... »

Skjutbana för grufva kanoner .................... >

Skjutförsök, anställande af ....... >

Skjutvapen med tändnålsinrättning, modell

för................................................ »

Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens
behof........................... »

Skulder, Riksgälds-kontorets..................... >;

Spelkort, stämpelafgiften för .................... »

Spetälska personers vård, anslag till ........ $

		36 mom.	13.
i) 13,	17.	§§ 20 inom.	2.
		25 inom.	25.
» 30.		§ 36 mom.	8.
> 62.		§ 113.
» 31.		§ 36 inom.	18.
» 17,	24, 35.	§§ 25 mom.	21,
		33 mom.	8.
		41 mom.	10.
> 15,	20.	§§ 25 mom.	4.
		30 mom.	3.
in C<1 oi ce	i. §§ 9. 18.
		33 mom.	10-13.
		41 mom.	12—15.
'' 19,	26, 36.	§§ 27, 34, 42.
» 11,	16, 21.	§§ 16.
		25 mom.	7. § 31
> 16,	21.	§§ 25 mom.	7.
		31 mom.	2.
> 21.		§ 31 inom.	1.
» 21.		§ 30 mom.	9.
i 19,	32.	§ 26 mom.	3, § 48.
. 21.		§ 30 mom.	15.
21.		§ 30 mom.	16.
21.		8 30 mom.	17.
■ 53.		§ 77.
i 16,	23.	§§ 25 mom.	15,
		32 mom.	13.
16,	22.	§ 25 mom.	10,
		32 mom.	3.
22.		§ 31 mom.	5.
15,	16, 20.	§§ 25 mom.	3. 9.
		30 inom.	1.
16.		§ 25 inom.	6.
66.		8 128.
5.		§ 2.
52,	58.	88 76, 96.
31.		8 36 mom.	14.

125

Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga

statsutgifter ......................

» äldre, rörande Riksgälds-kor.-

toret ....................................

Stadspedagogier, anslag till.....................

Starnjernbanor, anslag till ........................

Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret ....
Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret ....

Statens jernväg sbyggnader............................

” » beskrifning öfver

Stationer, Flottans, anslag för ................

Statsbanorna, behållningar eller brister i

rörelsen derå ............................

Statsfylinadssumman ....................................

Statsinkomsterna, brister i .......................

» öfverskott å ..................

Statskontoret, ersättning till ........................

Statslånefonden ...........................................

Statslån för jern vägsbyggnader....................

Statsobligationer, fonderade ........................

Statsregleringen, dermed gemenskap egande

utgifter .......................................

Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade
vid 1844 och 1845 års

riksdag...................................

» dito vid 1847 och 1848 års

riksdag ....................................

» dito vid 1850 och 1851 års

riksdag....................................

» dito vid 1853 och 1854 års

riksdag ................................

» dito vid 1856. 1857 och 1858

års riksdag ...........................

» dito vid 1859 och 1860 års

riksdag...................................

» dito vid 1862 och 1863 års

riksdag...................................

» dito vid 1865 och 1866 års

riksdag.................................

» dito vid 1867 års riksdag ...

« dito vid 1868 års riksdag ....

» allmänna stadganden rörande

Statsverkets besparingar och öfverskott ....

» förslagsanslag............................

« inkomster, brister uti ...........

» » Riksgälds-kontorets

andel af ............

Sid. 20, 38. 39.	88 28, 49.
» 76.	§ 156.
» 9.	8 12 mom.	4.
» 33, 34.	8 40.
» 107, 108. » 108.
» 33, 34.	§ 40.
» 13.	§ 19.
-> 11.	§ 16 mom.	1.
« 55.	8 88.
» 39.	§ 50.
» 39.	§ 51.
» 53.	§ 81.
» 37.	§ 45.
» 33, 57.	§ 40 mom.	1, § 94.
» 55, 56.	§ 90.
» 55, 56.	8 90.
» 39—44.	88 50-55.
» 6, 7.	8 4.
» 7.	8 5.
» 7, 8.	8 6.
» 8.	88 7, 8.
» 8. 9.	88 9-12.
» 10, 11.	88 13-15.
» 11-15.	88 16-24.
» 15—19.	88 25-27.
» 20—33.	88 28-39.
» 34—38.	88 41-48.
» 38, 39.	8 49.
» 53.	8 81.
» 39-43.	§ 52.
» 39.	8 51.
« 53.	8 80.

126

Statsverkets liqvider med Riksgälds-kon toret

................................... Sid. 40, 53. 60. §§ 52, 81, 10.1

Stenberg, St,, Professor, anslag till............

Stensjön i Jönköpings län. lån till ............

Stipendier för officerare ...........................

Stockholms Veterinär-inrättning, anslag till
Storbacken och Luleå, kommunikation mellan

Storskiften i norra länen ...........................

Strömrensningar, anslag till .....................

Strömsholms nya kanalbolag, revision af

dess förvaltning ..............

» stuteri, stallbyggnad för........

Styrelsen för allmänna Väg- och vattenbyggnader.
löneanslag till........

Stångåns kanalisering, statsbidrag till........

Stämpelafgifter na för spelkort och tidningar

Större kreditivet .......................................

Summariska räkningarne .........................

Sundhets-kollegium, löneförbättring åt........

Sundsvall och Bräcke, kommunikationsled

mellan...................................

» nytt kronohäkte i ..................

Suppleanter för Fullmägtige........................

» deras inträdande ..................

» för Revisorerne........................

Suspensioner ................................................

Svenska fornlemning ar. upptecknande och

vårdande af ....
» Fornskrift-sällskapets handlingar .

» kameralväsendet, anteckningar om

» språkets lagar ................................

» Trädgårdsföreningens elevskola ....

Svenskt diplomatarium ............................

Sverige, »aqvarell-lithografier och tontryck»

» fordon, och närvarande ................

Sveriges historia, vigtiga handlingar för

Sågqvarns-råntans upphörande ..................

Teckningar öfver runstenar ...........--------...

Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens
jernvägsbyggnader
Teknologiska institutet, ny byggnad vid ....

Testamentsbevillningen, arfvode för ............

Thersner, V., Öfverste-löjtnant, fortsättning
af hans planschverk öfver Sverige

u	37.	§ 46.
))	6.	§ 3-
	21.	§ 30 mom. 14.
»	10.	§ 15 mom. 2.
»	12.	§ 18 inom. 5.
))	16, 22.	§ 25 m. 10. § 32 m.
>;	11, 12.	§ 18 inom. 5.
i)	67.	8 129.
»	22.	§ 32 inom. 12.
»	23.	§ 32 inom. 15.
))	25.	§ 33 inom. 9-
))	52, 58.	88 76, 96.
))	44.	8 56.
»	58.	8 97
))	30.	§ 36 mom. 9.
))	12.	§ 18 mom. 2.
))	15.	§ 25 mom. 2.
»	109.	—
))	60.	§§ 105, 106.
»	no.
«	72, 73.	§§ 145, >46. 148.
»	31.	8 36, mom. 17, 19.
))	6, 7.	§ 4.
»	13, 17.	§ 20 mom. 2. 25 mom. 25.
))	31.	§ 36 mom. 20.
»	22.	§ 32 mom, 9.
))	9.	§ 12 mom. 1.
»	31.	§ 36 mom. 22.
))	31.	§ 36 mom. 23.
))	9. 10, 32.	§§ 12 mom. 2, 15 mom. 1, 25 mom. 32.
))	13.	§ 20 mom. 1.
»	31.	§ 36 mom 16.
»	13.	8 19.
»	16, 23.	§§ 25 mom. 16, 32 mom. 14.
))	58.	§ 95.
))	31.	§ 36 inom. 23.

127

Tidnin g sstämpel-afgiften ..........................

Tjensie försummelser ..................................

Tjensteman vid Riksgälds-kontoret .........

» » » aflöning för

» » » pensionering af

Tjenster, lediga, bestridande af....................

» » återbesättande af ...........

Tjenstgöring s-ordning.................................

Tjenstgörings-penningar................................

Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen.

...................

» » Fullmägtige ....................

Tjurken in. fl. vattendrag i Jönköpings län
Tomter på Riddarholmen, upplåtelse deraf

till Stockholms stad....................

Topografiska kårens arbeten .......................

Trafikinkomst, behållning å ......................

Traktamenten, Riksdagens Revisorers ........

Trossvagnar, anskaffning af ........................

Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser
............

Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller
................................

» » Revisorernas berättelser........

Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens

berättelser....................

Trädgårdsföreningens elevskola....................

Trädgårdsskötselns befrämjande ................

Tåsjö och Bodum, väganläggning mellan

Täfiingsmöten med gödboskap m. m.........

Tåndnålsinrältning, försök af skjutvapen med
Uddevalla hamn, anslag till ........................

Ume eif, rensningar i....................................

Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns

sterbhus ........................

Undersökningar, geologiska ........................

Under sökning s-kostnader för allmänna arbeten
...............

Undervattens-minor, försök med ...............

Undsättning smedel vid missväxter................

Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets

medel .....:..............

Uppdrag, Fullmägtiges särskilda ..............

Sid. 52, 58.	§§ 76, 96.
»	72-74.	§§ 145-150.
»	69. 70.	§§ 134-136.
»	50, 51.	§ 70.
»	74, 75.	§§ 151-154.
»	70, 71.	§§ 139, 140.
»	71—73.	§§ 141, 142, 144, 149.
))	70.	§ 138.
»	50.	§ 70 mom. 4.
»	71.	§ HO.
»	63.	§§ H5, 116.
v	6.	§ 3.
))	46.	§ 61.
y>	21.	§ 30 inom. 13.
»	55.	§ 88.
»	48.	§ 65.
»	15, 20.	§§ 25 mom. 4. 30 mom. 3.
»	49.	§ 68.
»	66.	§ 128.
»	48, 66.	§§ 65, 127.
»	49.	§ 68.
»	22.	§ 32 inom. 9.
»	18, 30.	§§ 25 mom. 28. 36 mom. 7.
»	24, 34.	§§ 33 mom 4. 41 inom. 4.
»	22.	§ 32 inom. 8.
»	16.	§ 25 inom. 6.
»	2i, 35.	§ 33 mom. 7. 41 mom. 8.
»	26, 36.	§§ 33 mom. 13. 41 mom. 15.
»	51.	§ 72.
»	22.	§ 32 inom. 11.
»	23.	§ 32 mom. 16.
v>	22.	§ 31 mom. 5.
»	55.	§ 86. 87.
»	58-60.	§§ 95-103.
»	65-68.	§§ 123-132.

128

Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning Sid. 55. 56. 57. §§ 90, 93.

Uppvårrnningsapparat i Riksdagshuset........ » 47. § 62.

Upsala elementarläroverk, bidrag till ny

byggnad för ...............................

Utanede by och Klingerfjerden. båtfart

mellan ......................................

Utbetalningar, allmänna stadgande!! rörande
Utdikningar och aftappningar af myrer i

norra länen

» » i rikets öfriga delar

Utdrag af Rikgälds-kontorets räkenskaper

Utgifter, Riksgälds-kontorets........................

Utlåtanden, Kommissariatets........................

Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens.......

» Riksgälds-kontorets ............

Vaktbetjeningens pensionerande ..................

» tjensteförsummelser ........

Varningar för tjensteförsummelser ............

Vattenaftappningar, anslag och lån för ....

» i norra länen

» i öfriga delar af riket

» allmänna föreskrifter

rörande dertill beviljade
statsbidrag

Vederlag för rusthålls-afgifterna ................

Wenersborgs läroverk, bidrag till byggnad

för.......................................

Ventilationsapparat i Riksdagshuset.. ........

Wesan, ^aftappning, lån till ...................

Westerviks läroverk, bidrag till byggnad för

Vetenskapliga föredrag i hufvudstaden........

Veterinär-inrättningen i Stockholm ...........

Wexiö hospital, utvidgning och förbättring af

Wiéslanda och Bolmen .....................-.........

Vikarier vid elementarläroverken.............

Wilhelmina och A sele, väganläggning mellan

Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten

»	32.	§ 37 mom. 1.
v	62.	§ 118 mom. 9.
»	20, 38, 39.	§§ 28, 49.
»	17, 25, 36.	§§ 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12.
»	8. 26, 36.	§§ 9, 33 mom. 11. 41 mom. 13.
»	59.	z 102.
»	6-52.	§ 4-73.
»	64.	§ 120.
»	49.	§ 67.
#	70.	ij 137.
))	74, 75.	§ 151 — 154.
»	73.	§ 148.
»	72.	§ 145.
))	8, 11,12, 17, 25,	§§ 9, 18 mom. 6.
	26, 36.	25 mom. 22, 23. 33 mom. 10 13. 41 mom. 12—15.
»	12, 17, 25, 36.	44 18 mom. 6. 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12.
	26, 36.	§§ 33 mom. 11. 41 mom. 13.

»	19, 26, 36.	§§ 27, 34, 42.
»	32.	§ 39 mom. I.
»	32.	§ 37 mom. 3.
»	47.	4 62.
»	6.	§ 3.
»	32.	§ 37 mom. 4.
»	14.	§ 21 mom. 3.
»	10.	§ 15 mom. 2.
»	18.	4 25 mom. 33.
t)	35.	§ 41 mom. 5.
»	14.	§ 23.
»	23, 34.	44 33 mom. 3.
		41 mom. 3.
»	19, 26, 36.	4 2.7. 34, 42.

129

Vilkor för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret.

...................................

Vinst, Bankens ...........................................

Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ............

Wisby fornlemningar ....................................

» vågbrytaren vid ................................

Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien,
anslag till ....................

Vågbrytaren utanför Wisby .......................

Våganlåggningar och vägförbättringar, anslag
till ....................

» allmänna föreskrifter, rö rande

dessa anslag
Väg- och vätte,nbyggnads-korpsens medlemmar,
reseunderstöd för................

Väg- och vatten-byggnadsstyrelsen, löneanslag
för ...................................

Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för ........

Asele och Wilhelmina, väganläggning mellan

Asele och Ohrtråsk, väganläggning mellan

Öfverskott, Statsverkets ..............................

Ohrtråsk och Asele, väganläggning mellan

Östra allmänningen i Örebro län...............

Sid. 50, 51.		§ 70.
))	55.		§ 89.
»	54.		§ 83.
»	31.		§ 36 inom. 19.
»	35.		§ 41 mom. 9.
»	30.		§ 36 mom. 10, 11.
))	35.		§ 41 inom. 9.
»	11, 12, 16. 23, 34. 35, 37.	§§ 18 mom. 1—3. 25 mom. 17, 33 mom. 1 4, 41 mom. 1 — 5, 43, 44.
»	19, 26, 36.		§§ 27, 34, 42.
v	23.		§ 32 monn 18.
))	23,		§ 32 mom. 15.
))	8. 24, 35.		§§ 7, 33 inom. 6. 41 mom. 7,
))	23. 34.		§§ 33 mom. 3. 41 inom. 3.
»	12, 16, 23,	34.	§§ 18 mom. 3 25 mom. 18. 33 mom. 2, 41 mom. 2.
»	53.		§ 81.
))	12, 16, 23,	34.	§§ 18 mom. 3. 25 mom. 18. 33 inom. 2, 41 inom. 2.
»	10.		§ 14.

Bill. till Hiksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-Kont. Reglemente.)