utfärdadt Tid slutet af 1900 års riksdag (Svensk författningssamling )

REGLEMENTE

FÖR

RIKSGÄLDS-KONTORET,

utfärdadt Tid slutet af 1900 års riksdag.

Bill. till Riksd. Prol. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Innehålls-förteckning.

Riksgäldskontorets föremål § 1.

y> skulder §§ 2—4.

» fordringar för utbetalda lån § 5.

» återstående utgifter till följd af beslut vid föregående

riksdagar §§ 6—14.

» utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§

15—19.

Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 20.

På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 21—24.

Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar,
förvaltningsutgifter m. m. §§ 25—35.

Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 36—48.

Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 49—51.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 52—60.

Fullmäktiges sammankomster §§ 61—68.

» särskilda åligganden och uppdrag §§ 69—85.

Riksgäldskontorets betjening §§ 86 och 87.

Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 88—92.

Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 93—98.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 99—102.

Allmänna bestämmelser § 103.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller
Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade
öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å
Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga
medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för
öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontoret» skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke
inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer,
äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk
utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse
infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda
förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kong! Maj:t och Kronan
skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige
göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i
dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo
kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i
afseende på behöriga anteckningar a sjelfva obligationen samt i Kontorets
räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför
olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna
obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse
och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;
för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser
med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;
samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,
Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med
Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer
har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af
Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår
till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst
en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000
kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,
då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt
myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder'', om hvilka Kontorets räkenskaper
och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid
nästlidua års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente,
böra i (ifrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar
för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter
ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års
svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och araortissementsfonderna årligen utbetalas
en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erbållna
valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års
lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden
medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Eiksgäldskontorets
förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år
1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall
utgå ränta å 1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas
till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoref
må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 5.

Beträffande Eiksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och
å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta
reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig
grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande
tjena till efterrättelse.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

• § o.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill
hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar
till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och
signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt
bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller
1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med
Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att
tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

§ 7-

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj: t må blifva i tillfälle att för statens räkning
för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,
Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jern vägen mellan Luleå och gränsen mot
Horge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof
utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,
som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år
1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish
and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande
anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande
af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000
kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen
användas,

dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000
kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta
beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 8.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre inga de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande
till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ »•

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under
hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,
som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af
högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden
erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande
till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under
hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande
annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i män af behof och
uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som
jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst
en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla
godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande
till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ Il Till

låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor,
att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor
årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa
år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,
egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej
påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade
understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande
det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen
erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande
med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens
granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,
som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande
på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så
stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör
utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som
bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetala in gsskyldighet lemnadt
tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,
och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af
deri beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen
blindt i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen
den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning
af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans
öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en
half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning
derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre
år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,
jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till
staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,
med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så
länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd
medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för
den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans
utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan
fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande
och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om
bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets
jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran
hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till
dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel
ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt
framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen
meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af
staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och
revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka
Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla
de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga
; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kong],
Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå
upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga
mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är
om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes
upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med
gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans
egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara
disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala
de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Bill. till Riksd. Prof. 11)00. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2

(Eiksg.-kontorets reglemente.)

§ 12.

Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har
1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 13.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1899
års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Majrts disposition utbetalas..

§ 14.

1899 års Riksdag har, under godkännande, till bufvudsakliga delar,
af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade
förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen
Örebro—1Fröm af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande
af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat
Riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt
fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala
godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven
för år 1900 anvisat

till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—

Frövi .................................................................. kronor 237,500: —

till inköp af rullande materiel för linien

Spånga—Frövi—Örebro ................................. » 300,000: —

till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo

och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro » 500,000: —

eller tillsammans kronor 1,037,500: —

att utgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret
att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda
anvisade beloppen.

2:o. Under innevarande Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade utgifter.

§ 15.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds,
kontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och
sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen
i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den
ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen
förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas
medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna
tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen
för Riksgäldskontoret tillkännagifvas.

§ 16.

Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har innevarande
års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas.

§ 17.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har innevarande
års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret
anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl Maj:ts disposition utbetalas.

§ 18.

Innevarande års Riksdag har till statsbanan mellan Krylbo och Örebro
för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat:

för kompletteringsarbeten å bandelen Krylbo—Frövi 1,670,000 kronor,

för vexel- och säkerhetsanordningar vid stationer och

mötesplatser ..................................................................... 117,000 »

eller tillsammans 1,787,000 kronor,

att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 19.

Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts
förfogande ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—
Al[vesta jernväg saktiebolag för utförande af jern vägsanläggning mellan
Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra
hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande
medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit uti Riks-''
dagens skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;
och har af berörda belopp den del, 2,397,500 kronor, som skall under
år 1901 utgå, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontoret anvisad, att enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 20.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster
äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret
att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga
anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det
belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock
med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva,
återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 21.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam -

mankallat. Biksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 22.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Eiksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande Eiksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Eiksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kixmor.

§ 23.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å Riksgäldskontor et anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Eiksgäldskontoret upplånas mot Kontorets
obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.

§ 24.

Till bestridande af sådana telegrafverlceis oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Eiksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Eiksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst ett hundra femtio tusen kronor.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förraltningsutgifter m. ni.

§ 25.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade,
må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför
aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret
godtgöras.

§ 26.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret auvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

§ 27.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda
stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ........................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar ................................. y> 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid
afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant
fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne
från aflöningsbeloppet i dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta kontors tjenstemän angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare
ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna
af honom påkalla vid göromål för Riksgäld skontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ............................................. s> 100: —

kronor 700: —,

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning
må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne
med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,
som i Riksgäld skontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta kontor angifna; och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

Enligt 1894 års Riksdags beslut ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode
af högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid
biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1
krona 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad.

§ 28.

De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
utbetalas af Eiksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening, på Eiksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda
resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Eiksgäldskontorets medel bestridas.

§ 29.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af Eiksgäldskontoret under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den tid innevarande Eiksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning
enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed
förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Eiksgäldskontoret ett tusen
fem hundra kronor.

För ofvan anmälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

» en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

» en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till be -

fordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å
hans sida att för medlens användning redovisa; samt

för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens
hus af nämnde vaktmästare inneliafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.

T öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af j ustitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.

§ 30.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfnhetskomiténs expedition bör ett ärligt belopp
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets
medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt
redovisas.

Bill. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, H

(Riksg.-kontorets reglemente).

§ 31.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen
åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
58 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 32.

Aflömngen för Riksgäldskontor ds tjenstemannapersonat och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll
stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och
vaktbetjente beviljade löneförhöjning:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro
underkastade den vidsträcktare tjenstgöringskyldighet eller den jemkning i
åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta
verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter,
som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka
kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers
eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret
förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål
tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda
tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda
uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat
upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens
innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den

tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten
förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,
som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar
eller någon del deraf.

4:o. Tjensteman vid Eiksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Eiksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning
genast frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst
utom Eiksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke
är för tjenstgöringen i Eikgäldskontoret hinderlig.

§ 33.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådaglagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda
åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Eiksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna
och detta reglemente särskilt bestämda eller medgifna.

§ 34.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Eiksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 35.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Eiksgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bönsten,
inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,

af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under
tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
böjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjensteman samt vaktbetjentes
vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda
kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 36.

De till Riksgäldskontoret körande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas
eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande,
som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och
må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens
särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 37.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta
vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas
auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans
i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida
ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål
anvisade.

§ 38.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,
alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,
från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda
verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller
ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,
till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,
som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter
erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut
till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad
med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta
verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling
för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af
befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de
ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för
sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,
hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret
inbetalas.

§ 39.

Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar
i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande
anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,
sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 40.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof,
under åren 1900 och 1901 utbekomma de i hvartdera årets riksstat
till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riks -

dags- och revisionsTcostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalning
ar å statsskulden efter afdrag af till Eiksgäldskontoret ingående ränteoch
kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna
året i Eiksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret
påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Eiksgäldskontoret inbetalda
förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa,
hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten
från Eiksgäldskontoret utgått.

§ 41.

Som Eiksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller
derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,
af åtskilliga mindre kronolågenheter och enligt Eiksdagens skrifvelse den 11
i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Eiksgäldskontoret att
der särskildt bokföras, intill dess Eiksdagen fattat beslut om deras användande
till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i
den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.
Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från
de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af
Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Eiksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Eiksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa
andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna
försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller
till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven
dessa medel borde inlevereras till Eiksgäldskontoret och der bokföras
på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,
som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Eiksdag
medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den
18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna
ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,
af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Eiksgäldskontoret
att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Eiksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra
mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om
försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med
lens inleverering till Eiksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i näst -

föregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet
den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år
1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning
på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda^ tid
fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åliggande
det i följd häraf Eiksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,
samma medel utbetala.

Eiksdagen bar härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser
rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å
de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden
till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Eiksdag utsträckts till
och med utgången af år 1900 och af innevarande års Riksdag till och med
utgången af år 1903; och åligger det i följd häraf Eiksgäldskontoret att,
såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala,

§ 42.

I öfverenstämmelse med Eiksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,
intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,
till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas
till Eiksgäldskontoret; hvaremot det åligger Eiksgäldskontoret att sådana
mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå
dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 43.

Eiksdagen har år 1899 bemyndigat Eiksgäldskontoret att i utlandet
mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor
att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på satt och
vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Eiksbanken
och Fullmäktige i Eiksgäldskontoret kan komma att träffas, till Eiksgäldskontoret
återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de
utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för
den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 44.

Eiksdagen har åren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Eiksgäldskontoret
att, för beredande af den tillgång till Eiksgäldskontoret åliggande

försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt
särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt,
i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara
från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af
Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att
bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid.

Riksgäldskontoret eger att, till betäckande af dels 1899 års anslag
å 1,500,000 kronor till låneunderstöd åt enskilda jernvägar, dels 1900 års
anslag å likaledes 1,500,000 kronor till samma ändamål, dels det lånebelopp
å 1,000,000 kronor, som 1899 års Riksdag bemyndigat Riksgälds kontoret

att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens
telefoväsende, dels 4,650,000 kronor af 1899 års anslag för påbörjande
af en statsbana från Gellivare Ull riksgränsen och 4,000,000 kronor, anslag
för år 1900 till fortsättning af samma bana, dels 2,000,000 kronor, anslag

för år 1900 till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels ock

de belopp, Riksgäldskontoret på grund af 1899 års Riksdags beslut bar
att erlägga för förvärfvande åt staten af bandelen Örebro—Frövi äfvensom
till kompletteringsarbeten å samma handel, till inköp af rullande materiel
för linien Spånga—Frövi—Örebro samt till fullbordande af statsbanan
mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro.

Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst
försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af
dels 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1901 ur 1896 års fond för
lån till enskilda jernvägar, dels 2,397,500 kronor af det till låneunderstöd
åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag beviljade beloppet, dels 1,000,000
kronor, år 1900 beviljadt lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af
statens telefonväsende, dels 10,100,000 kronor, anslag för år 1901 till fortsättning
af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, dels 2,000,000 kronor,
anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels
ock 1,787,000 kronor, anslag likaledes för år 1901 till statsbanan mellan
Krylbo och Örebro.

För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda
och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på
sätt och till belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som
till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af
statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål
för konvertering.

För den händelse nya obligationer komma att af Eiksgäldskontoret
utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut,
som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att
Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.

Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer,
i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering
ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret
utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande
af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering
inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå
till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige
användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller
obligationsinköp tid efter annan.

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens
begäran derom, att utlottning slistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna
statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling —
föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen
aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande
Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna
eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda
kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer
tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden
mottagas.

§ 45.

Då obligationer och räntekuponger för de af Eiksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos Eiksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af
sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta
liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Eiksgäldskontorets allmänna
kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 46.

De till Eiksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar
äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga
kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller

Bih. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4

(Riksg. kontorets reglemente.)

hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning
på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontor anse innefatta full säkerhet;
egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga
obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och
kapitalförlust vid inträffande behof förjttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets
räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför
hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande
till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Eiksgäldskontoret
erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som
säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 47.

För bestridande af Eiksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million
fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de
uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 48.

Derest sådant för verkställigheten af Eiksgäldskontoret åliggande utbetalningar
finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga
medel genom upplåning mot Eiksgäldskontorets skuldförbindelser eller
begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande
Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig Jcassaförstärkning
åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig
Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Eiksgäldskontoret
verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med
hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,
bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa
obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer
lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 49.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna
upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och
afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör
föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och
amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven
dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma
under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda
redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den
1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade
och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga
delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 50.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda
ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående
året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna
utdelas.

§ 51.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med
statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl.
Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat
sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva
försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret,
bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess
hufvudbok biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 52.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är
utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag
utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig
välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 53.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af
Riksdagen bestämd ordning.

§ 54.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt
hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt
antal suppleanter.

§ 55.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa
sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente
samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige
doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,
som tyst vara bör.

§ 56.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,
att han, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,
icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda
fullmäktig s-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 57.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af
Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill
gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,
med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning
till Eiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,
som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest
tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Eiksgäldskontoret
har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning
ej må ske till lägre pris, än att Eiksgäldskontorets fordran af köpeskillingen
varder betäckt.

§ 58.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller,
två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa
de för Eiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,
anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen
bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut
och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan
närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst
böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges
näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det
sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges
beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att
under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter
samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters
besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet
under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande
intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl
beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen
i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för
lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 59.

Befallningar, som af någon annan än Eiksdagen meddelas angående
användandet af RilcsgäIdskontoreta tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för
sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer
allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar
ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers
beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 60.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden,
för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och
bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisor erm
begära råd och yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 61.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem
bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång
sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer.
Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 62.

Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna
bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför
Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

% 63.

Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden
afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla
samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 64.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda
angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje
gång tillkännagifva.

§ 65.

Vid sammankomst skola minst fem Fulltnäktige vara tillstädes; dock
må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest
de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen
omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän
vigt få icke afgöras, ej heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så
vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

§ 66.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro
af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt,
skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 67.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,
böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,
hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra
de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.
Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens
röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,
som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett
föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,
dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 68.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att bos Revisorer^ eller Statsutskottet
anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning
upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade
beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;
hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad
före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,
derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,
af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Eevisorerne eller
Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes
sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar
efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande
till Statsutskottet eller Eevisorerne inlemnas.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 69.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.

§ 70.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket
jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 71.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom'' kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 72.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

§ 73.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorts ställning
Dill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5

(Riksg.-kontorets reglemente).

och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 74.

Fullmäktige böra hvarje ar till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag da inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
Pa enahanda sätt förfares, da hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 75.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 76.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
papper. och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets
som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens
hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Eiksgäldskontorets
tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer.å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.

§ 77.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 April 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September
1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att
granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 78.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Eiksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet
insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Eiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.

§ 79.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret. Likaså

utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 80.

Fullmäktige i Eiksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.

§ 81.

Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne
fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige
faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige
kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af
ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang
för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under
hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige
att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet
använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat
Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af
nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda
5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor.

Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor
att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register
till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets
bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren
1898—1900 i mån af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock
föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas
de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt
erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer,
som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset
för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af
Riksdagen och 15 kronor för andra köpare.

1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll
med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks -

dagande 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor
att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af
det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning
m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag
för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa
af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå
af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898
meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till
efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning.

§ 82.

Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor
att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad
ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd
samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill
hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och
låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna
böra ske. \

§ 83.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Eiksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 84.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)
;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt,

men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 §
Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta Jcanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens
och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvartdera verket vara tillstädes.

§ 85.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående Ibetj eningen vid Riksgäldskontoret.

§ 86.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kamrerare;
en kassör;
en remsor;

en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist samt
en kammarskrifvare.

§ 87.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och
tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 88.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet,
under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med
undantag af det i § 93 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför
erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren
deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till
högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning
och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den
tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön.
Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare,
hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade
sysslan är i staten anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall,
efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,
hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon
i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla
Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt
till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit
af Fullmäktige utfärdadt.

§ 89.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande
erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid, tjenstledigheten fortfar.

§ 90.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de
med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken
sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen
inom Riksgäldskontor! Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton
dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny
ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens
erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 91.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att
hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock
böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den
akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli
eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,
bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarte värf må begagnas.

§ 92.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten
af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest
skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,
tillsätta lediga fenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,
som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,
eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser
m. in.

§ 98.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten
ej låtit sig råtta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit
beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i
allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför
Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, com på detta sätt
undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige
att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare
tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller
halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande
användas.

§ 94.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller
annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,
ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare
suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid
detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges
särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 95.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller
utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.

§ 96.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på
ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,
antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos
Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6

(Riksg.-kontorets reglemente.)

§ 97.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit
infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för
alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,
honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir
ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig
ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af
Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens
fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas
till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner
åtnjuta.

§ 98.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen
tillåtelse eller aiynäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne
efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig
att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin
rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman
eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig
försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 98 stadgas,
blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret
skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,
som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,
vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 99.

Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ LOO.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla
en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas
den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst
tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett
sjukligt eller försvagadt tillstånd.

§ 101.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en
ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst
omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som
motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman
eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan,
endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid
afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenstår
ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda
antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande
pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår,
ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje
öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår,
om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt.

§ 102.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman,
som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att
vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall
ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen
hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro
uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande,
som i näst föregående paragraf äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af

annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra,
ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande
omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom
en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen.

§ 103.

Nagra tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet
stridande stadganden angående Eiksgäldskontorets förvaltning och dermed
gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas.

Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1900.

På Riksdagens vägnar :

För Första Kammaren: För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre, Robert De la Gardie,

n. v. Talman. n. v. Talman.

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen tets -

Årtal.	§•
1880	38
1886	42
1887	40
1888	40

Obligationer för 1880 års
jernvägslåns tre emissioner,
tillhopa Kr. 119,790,000,
motsvarande £St.6,600,000,
Francs 166,820,000 eller

Rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års
jernvägslån å 72,000,000
Kr. eller 81,000,000 Rmk,
hvaraf blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
60,673,333,3 3 Kr. eller

68,257,500 Rmk ...............

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvare^ sida,
men stälda att af Riksgäldskontoret
infrias efter sex
månaders föregången uppsägning,
å 50,000,000 Kr.,
hvaraf till 1899 års slut
blifvit utlemnade obligationer
å..............................

Obligationer å 30,000,000
Rmk, ouppsägbara från innehafvarens
sida, men stälda

Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	Räntefot.	Återstående kapitalskuld den 31 December 1899.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
rd o 00 00 rH	37* %	Kr. 98,663,400 £ St. 5,436,000 Eros 136,987,200 Rmk 110,894,400
1886 d. V,	37* 7.	/ Kr. 58,173,777:77 (Rmk 65,445,500: —	—
1887 d. 8%,	3 Yl. %	Kr. 48,799,500	—

Reglemen tets -

Årtal. §

1890

1894

1899

1866

1890

42,

att af Riksgäldskontor
infrias efter minst tre månaders
föregången uppsägning
.................................

Obligationer för 1890 års
jernvägslån åKr. 35,555,555
6/9, motsvarande 40,000,000
Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49.360.000 Francs ............

Obligationer för 1894 års
jernvägslånåKr.36,000,000,
motsvarande 50,000,000
Francs, 1,980,000 £St. eller

40.400.000 Rmk, hvaraf
blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 18,000,000
Kr.,motsvarande25,000,000
Francs, 990,000 £ St. eller

20.200.000 Rmk ...............

Obligationer för 1899 års lån

å Kr. 72,000,000, motsvarande
100,000,000 Francs,

3.960.000 £ St. eller

80.800.000 Rmk, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer
å tillhopa 36,000,000
Kr.,motsvarande50,000,000
Francs, 1,980,000 £ St.,
eller 40,400,000 Rmk ......

Obligationer, hvilka i anseende
till sin ordalydelse
icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ......

Obligationer, ouppsägbara
från innehafvare^ sida,
utfärdade såsom grundfond
för Sveriges allmänna hypoteksbank,
bokförda inom
linien med Kr. 30,000,000

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December
1899.

Fonderad skuld.

1888 d. 7„

1890 d. 7S

1894 d. *71(

1899 d.

fl798 d. 7,

U811 d. ‘7.,

1890 d. *7,

3 7o

37, %

3 7.

3 7, 7.

5 7.

37, 7.

Kr. 25,lll,lll:ii
Rmk 28,250,000
£ St. 1,384,250
Frcs 34,860,500

Kr. 32,741,333:34
Rmk 36,834,000
£ St. 1,804,866
Frcs 45,453,156

Kr. 18,000,000
Frcs 25,000,000
£ St. 990,000
Rmk 20,200,000

Kr. 36,000,000
Frcs 50,000,000
£ St. 1,980,000
Rmk 40,400,000

Icke fonderad
skuld.

Kr. 10,125

Reglemen- tets		Tiden, då för-bindelserna blif-vit utfärdade.	# Räntefot.	Återstående kapitalskuld den SI December 1899.
			Fonderad skuld.	Icke fonderad
Årtal.	§•			skuld.
1866	15	Ännu icke till inlösen före-tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286:88 ..................	1750 d. 7„	6 %
1866	16	Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) .........	1815 d. 9/M
1866	17	Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hem-giftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr .................................	1778	5 7.
1866	18	Innestående fond för Göta kanals underhållande ......	1833 d. *7,,	5 7o		Kr. 140,889
		Af Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontorets förvalt-ning öfverlemnade kassa-				Kr. 50,000,000

	—	öfriga diverse skulder.........			—	» 5,010,071:60
1866	20	Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)......
1866	21	Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................
1882	3	Dito för Södertelje kanals dito (dito) .................................
1866	22	Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Reglemen tets -

Årtal. §

1866

1869

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden
afskrifven); (statsutskottets
utlåtande n:o 15
vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets
öfriga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente innehåller)
..............................

Inom linien balanserade skulder Er.

Tiden, då förbindelserna
blifvit
utfärdade.

Räntefot.

Summa Kr.
30,254,314:04

Återstående kapitalskuld den 31 December
1899.
Fonderad skuld.	Icke fonderad skuld.
	—
317,489,122:22

Bil. B.

Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1899 års
Årtal.	§■
		a) Byggnadslån.
1866	39	Lån till staden Kristinehamn
		och Yarnums landsförsam-
		ling, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn ......	fl849} \l854j	f ? X 1 < jemte > 1 ränta. J	3 7.	37,500	—	1,500	—
»	43	Lån till Yesterås domkyrka,
		för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping,
		för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen-
		tar larn v Arket .....................	1861	5 7»	4 7.	120,000	—	33,543	33
»	90	Lån till Apotekare-societe-ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska


		institutet...........................	1862	5 7o	4 7o	50,000	—	9,151	11
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk ..................	1864	5 7»	4 7.	25,000	__	10,936	30
		Transport		—	—		—	83,130	74

Bill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1899 års
			utbetalts.			oeioppet.		slut.
Årtal.
§•	4
.		Transport		_	_		_	83,130	74
1 1866	37	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nytt läro-verkshus derstädes............	1864	5 %	4 7.	40,000		17,561	19
»	»	Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt iäro-verkshus derstädes............	1865	5 7.	4 7,	12,000		5,230	08
»	»	Lån till staden Halmstad,
		för uppförande af byggnad för ett fullständigt elemen-
/ *	s \	tarläroverk derstädes.........	1866	5 %	4 7o	25,000	_	12,484	39
11899	7 1	Lån till Kalmar Domkapitel,
		för uppförande af en ny byggnad för läroverket i				1)
		Kalmar...........................	1866	4 V, 7.	4 7.	22,000		22,000
1866	1482)	Lån till staden Yenersborg,
		för uppförande af en ny byggnad för högre elemen-
		tarläroverket derstädes......	1867, 1868	5 %	4 7.	40,000	_	21,210	81
»	1483)	Lån till staden Vestervik,
	för uppförande af ny bygg-
		nåd åt elementarläroverket derstädes ...........................	1867, 1868	5 %	4 7.	20,000		10,838	06
t>	148*)	Lån till Upsala Domkapitel,
		för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-
		läroverket derstädes .........	1867, 1868	5 %	4 7.	140,000	_	75,763	11
»	1485)	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-
		tarläroverket derstädes ......	1868	5 7.	4 7.	40,000	—!	22,344 \|82
		Transport		—	—		—	270,563	20

) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts
till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan
aflemnats a berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ’/, % återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1899 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	270,563	20
1866	148‘)	Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-byggnaden derstädes .........	1868, 1869	5 %	4 %	40,000		32,344	13
»	1482)	Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen-tarläroverksbvggnaden der-städes .................................	1873, 1875	5 %	4 %	20,000		14,071
1874	5	Lån till direktionen för se-minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi-narium ..............................	1875	5 %	4 7.	59,000		35,941	63
1882	17	Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan .........	1883	5 %	4 %	30,000		23,456	45
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten.........	1888	5 %	4 7.	30,000		25,954	90
1892	17	Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau-rationsarbetet å densamma	1893	5 %	4 7«	40,000	-	37,378	48
		Transport	—	—	—	—	—	439,709	79

'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

*) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1899 års
			utbetalts.			oeioppet.		slut.
Årtal.
§■
		Transport		_			_	439,709	79
1896	16	Lån till Hernösands Dom-
		kapitel, för uppförande af		Lånet
		ny byggnad för allmänna		las med
		läroverket i Östersund......	1897	500 kr. årligen	—	15,000	—	14,000	_
1898	17	Lån till Yadstena och S:t		under 30 år. Lånet
		Pers församlingar, för full-
		bördande af Yadstena klo-		åter- betalas
		sterkyrkas restaurering ...	1898	fr. o. m. år 1009	—	16,000	—	16,000	—
		= 469,709: 79		med minst
		b) Tomtreglering slån.		■/.O årl.
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
		för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda ............	1872	6 7o	4 7	30,000		6,550	43
18771)	7	Lån till staden Strömstad,	t 0
	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878	6	5 7.	50,000		41,143	51

(1877	81	Lån till staden Söderhamn,
(1878	6/	för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............	1878, 1879	6 7o	5 7.	200,000		148.319	27
(1880	13)	Lån till staden Hudiksvall,
(1881	10/	för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .................................	1881, 1882	6 7„	5 7.	200,000		160,802	74
1888	15	Lån till staden Luleå, för
		ny reglering efter 1887 års eldsvåda ...........................	1889	5 7»	4 7o	100,000		92,101	71
1889	17	Lån till staden Umeå, för ny
		reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand	1890	5 7.	4 7o	200,000		186,734	04
1896	15	Lån till staden Mariestad,
		för ny reglering af viss del deraf i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand	1897	47,„ 70	37,0 7.	150,000		150,000
		= 785,651: 70
		Transport		—	—		—	1,255,361	49 1

'') Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1899 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—		—	1,255,361	49
		c) Lån till kanal- och sluss-
		anläggningar.
1866	93‘)	Lån till Dalslands kanal-
		aktiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefnra vid Yenern till sjön Stora Lee	1865, 1867	5 7.	3 Va	800,000		199,082	29
»	942)1	Lån till Kinda kanalaktie-
	118	bolag, för utsträckning af
	143 J	Kinda båtled medelst kanali-
		sering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings	/ 1865 j \1867—	5 7o	3 7,	437,500	—	359,692	05
		= 558,774: 34
1		d) Lån till jernvägsanlägg-
		ningar.
1866	79	Lån till Borås jernvägsaktie-
		bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och						257,548	15
		Herrljunga ........................	1862, 1863	-*)	4 7o	1,377,055	24
	80	Lån till Helsingborg—Lands-
		krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-
		borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af j jernväg mellan Helsingborg och Årup ...........................	1864, 1865	5 Va	4 7o	1,100,000		403,672	27
		Transport	—	—	—		—	2,475,356	25

'') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

■) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1899 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
	>	Transport		—	—		\|-	2,475,356	25
1866	80	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholms jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg
		mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan ..................	1864, 1865	5 %	4 Yo	720,000		235,013	75
»	»	Lån till Ystad—Eslöfs jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad........................	1864-1866	5 %	4 Yo	2,450,000		918,728	88

	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-
/ »	821	läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-tion på Södra stambanan...	1864-1866	5 70	4 Yo	1,200,000		442,467	62
Lån till Uddevalla—Yeners-
(1ö97	13/	borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Udde-
		valla samt jernvägens om-byggnad till normalspårig	/1865-1867/ / 1898 /	5 %	4 Yo	2,600,000l)	_	2,540,650	66
1871	31	Lån till Karlskrona—Yexiö
	I	jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Yexiö...........................	11872) <1873; (l874j	5 % 7	4‘A Yo	2,600,000		1,873,698
	!			DO
		Transport		—	—		—	8,485,915	54

.. l)r4f ifrågavarande lån, som under åren 1865-1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af
jernväg Iran Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000
cnå Anni „"el?PP Jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å
600,000 kr. for jernvägens ombyggnad till norrcalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Reglementets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDDet.	Kapitalåterstod vid 1899 års
Årtal.	§•						Slut.
		Transport		_	—		_	8,485,915	54
1871	31	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg .........	/1872\ (1873/	6 %	5 7o	406,000		237,792	24
»	»	Lån till TJpsala—Margrete-hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ...............	1873	6 7.	5 7.	500,000		307,473	92
»	»	Lån till Bergslagernas jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-bindelse ...........................	(18741 <1875> (l87ÖJ	57,7.7	5 7.	5,000,000		4,182,271	3o;
1878	11	Lån till Bergslagernas jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominelt 5,988,600 kr., efter 90 °/0 ...............	1878, 1879		5 7.	6,078,240*)		5,389,740
1876	5	Lån till Vester vik—Åtvida-berg—Bersbo jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vester vik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-bana till Storsjön...............	(1877) {1878> 11879J	5 V)	47. %	1,865,000		1,634,330	39
»	»	Lån till Hultsfred—Vester-viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jenny,
		Transport		—	—		—	20,237,523	45

’) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Motsvarande, ä 90 %, ett primitivt belopp af kr. 0,753,600.
*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglementets

Årtal.

1876

/ »

(1879

1876

1881

§■

» 1
13/

Transport

med bibana till sjön Yxern,
sidospår till Ankarsrum och
hamnspår vid Yerkebäck...

Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen .....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Yisby till
Hemse kyrka.....................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tima socknar
till Borlänge station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufvefält ...

Lån tillYarberg—Borås jernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg öfver kritslå
till Borås ...........................

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station på Upsala—

Transport

Tiden, då
lånet
utbetalts.

(18771

<1878>

(1879J

/1877|

(1878/

(18771
1878}
(1879J

1879

1880
1881
1882

(18791

1880}

1881

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 Vo1)

5 %‘)

5 %*)

5 V»1)

5 V,1)

41/, 7

^ / 2 /o

47, %

41/2 %

47a %

47a Vo

1,750,000

785.000

500.000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

20,237,523

1,568,179

768,299 12

438,158 27

2,128,084

2,329,692

27,469,936

13!

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Reglementets

Årtal.

1881

1886

Transport
Lenna jernväg och Norr telje

.................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags
jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana ...
Lån för anläggning af jernväg
från Finspong till Norsholm
(numera öfvertaget af
Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)
..................

Lån till Stockholm—Rimbo
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Stockholm till Rimbo gästgifvaregård
........................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg mellan Borås
och Svenljunga (numera
öfvertaget af Borås—Alfve sta

jernvägsaktiebolag) ......

Lån till Skara—Kinnekulle
—Venerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Skara till Kinnekulle
och Venern ............

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

1883

1884

1885

1886

Transport

1883-1886

(18831
11885 >
[1886]

1883-1886

11883-1885)
( 1887 j

/1884\

(1887/

(18871

1888

|l889j

5 7»

5 7*

5 7.

5 7,

5 7.

5 7,

5 7o

47a 7»

47a 7o

47a 7»

47a 7o

47a 7.

47a 7o

746,197‘)

950,000

300,000

500,000

324,000

27,469,936

746,197

905,444

279,238

461,339

465,397

469,279

306,500

31,103,334

’) Återstoden, kronor. 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Bill. till lliksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Reglementets

Årtal- §.

1886

Transport

Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag,
för anläggning af
jernväg mellan Carlsdahl
och Grythyttehed m. m. ...
Lån till Halmstad—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Halmstad till Byholma och
Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen.........

Lån till Fogelsta—Yadstena
—Ödeshögs jernvägsaktiebolag
för anläggning af jernväg
mellan Fogelsta och

Yadstena till Ödeshög ......

Lån till Mellersta Blekinge
jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning
från Karlshamn
till Ronneby ochGull bärna

.................................

Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
östra Yermlands jernväg

med bibana ........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Mariestads jernvägsstation
till Gössäters jernvägsstation
med bispår ...............

Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1899 års slut.
			—	—		—	31,103,334	89
[1887 1888 U890
	5 %	47, 7.	341,000		341,000
1	[18871 1888 11890J	5 %	47* 7.	824,915'')	—	786,226	42
\|	OO OO CO OO O OO		5 7.	4^ nT" o	300,000		285,929	98
	U890J
	1888
	1889 1890		5 7.	47* 7.	1,102,250 *)	—	1,050,561	78
	1893
1889-1893	5 7.	o	1,000,000	—	972,646	45
/1890\| \1891/		5 %	47* Yo	305,000	_	295,133	74

Transport

34,834,833

'') Enligt K. Br. af d. n/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

Reglementets

Årtal. §.

1886

1891

Tiden, då
lånet
utbetalts.

Transport
Lån för anläggning af jernväg
mellan Yittsjö och Hessleholm
(numera öfver taget
af Hessleholm-—Markaryds

jernvägsaktiebolag) ............

Lån till Skymnäs—Munkfors
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Björndalsbron och Munkfors
Lån för anläggning af jernväg
från Klippan till Röstånga
(numera öfvertaget af
Helsingborg — Hessleholms

jernvägsaktiebolag) ............

Lån till Malmö—Tomelilla
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla .........

Lån till Norra Södermanlands
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Nyby bruk till Södertelje
med bibanor till Åkers
styckebruk, Strengnäs, Mariefred
och Igelstaviken......

Lån till Hernösands—Sollefteå
jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Hernösand till Sollefteå ...
Lån till Norrköping—Söderköping—Yikbolandets
jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Norrköping
till Söderköping
m. ...................................

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod
vid 1899 års
slut.

1890-1892

/1891(

(1892/

/1892(

(1893/

(1892,1893)

(1894,1896/

1892—1896

1892—1895

—	—	—	—	34,834,833
5 7.	47,70	404,000	—	390,431
5 7.	47x 7.	90,835	—	88,350
5 7o	o o	290,000	—	282,067
5 7o	to o o	1,300,000	—	1,293,500

Transport

1893—1895

5 %

5 7.

472 7o

47, 7.

47, 7c

1,800,000

2,350,000

653,000

1,781,595

2,350,000

646,323 07

41,667,101 01

Reglementets		Tiden, då lånet	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1899 års
Årtal.	§•		utbetalts.					slut.
		Transport		—	—		—	41,667,101	01
1891	18	Lån till Uddevalla—Lelån-
		gens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Uddevalla och sjön Le-lån gen .........................	1895-1896	5 7.	47, %	1,247,000		1,247,000
1896	14	Lån till Östra Blekinge jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Gull-bärna station till Thorsås	fl897t {1898} 11899^	5 7.	47,7»	537,500		537,500
» ''		Lån till Elin tehamn—Rom a
		jernvägsaktiebolag för an-
		läggning af jernväg från Klintehamn till Roma sta-	/1897\			7
		tion.................................	(1899/	5 7»	47« 7 0	214,000		213,182	63

»	»	Lån till Markaryd—Yeinge jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Markaryds station till Ye-	/18971			7 563,000
		inge station ........................	(1898/	5 %	47,7»		375,000
				—
»	»	Lån till Gotlands jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Test-				8) 120,000
		kinde och Tingstäde .........	1899	5 %	47,7»	—	80,000	—
»	»	Lån till Sala—Gysinge—
		Gefle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från
		Sala öfver Gysinge till Haga-				*) 1,545,500
		ström .....................	1899	5 7.	47,7.		775,500

		Transport		—	—			44,895,283	64

'') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 817: 37.

yid d:o d:o kr. 188,000: —.

) D:o vid d:o d:o kr. 40,000: —.

) D:o vid d:o d:o kr. 770,000:—.

Reglementets	Transport Lån till östra Centralbanans jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... = 43,871,147: si	Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1899 års slut.
Årtal.	§■
1896	14	1899	5 %	41/, %	1,710,000 *)	—	44,895,283 790,000	64
Summa	—	—	—	—	—	45,685,283	64

v) Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 920,000.—.

Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och

vaktfoetjening.

	Lön.	Tjenstgö- ringspen- ningar.	Arfvoden och miss-räknings-penningar.	Summa.	Ålderstillägg.
1 Sekreterare ..................	4,400	*1,600		J 6,400
och ombudsman			400
1 Kamrerare.....................	4,000	1,600	400	6,000
1 Kassör...........................	3,500	1,200	800	5,500
1 Revisor ........................	2,500	800		3,300	Efter fem års tjenstgöring inom graden kan lönen ■höjas med 500 kronor och
1 Kassabokhållare............	2,500	800	—	3^300
1 Lånebokhållare ............	2,000	800	—	2,800	efter tio års tjenstgöring
1 Registrator och Kanslist	1,500	900	—	2,400	med ytterligare 500 kr. Efter fem års tjenstgöring
1 Kammarskrifvare .........	1,500	600	—	2,100	■kan lönen höjas med 500 kronor.
1 Förste Yaktmästare......	''700	100	_	800	Efter fem års tjenstgöring
1 Vaktmästare..................	600	100	—	700	kan lönen höjas med 100 kronor och tjenstgörings-
2 Vaktmästare..................	1,200	200	—	O O »-H	penningame med 100 kr.
Summa	24,400	8,700	1,600	34,700

Yabtbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna
förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de
berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kr. hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode
eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare
verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid,
han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat;
dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt- *

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast^ 600 kronor
; dock: så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall
gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet.

betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära
de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar
eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige
att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen

kronor för år. ,

8:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den

vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som
kan varda stadgad,-'' och böra de fullmakter eller konstitutorial, som for
Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet
att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.

TCnntorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ............... kronor	1,500	—
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin......... Förre Kamreraren August Leonard Stuarl ........................... Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ..............................	4,400 4.000 1.500 3.000 2.500	—
Förre Registrator! och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand
Summa kronor	15,400	—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och
äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade
vilkor upphöra.

Förestående tre stater, nemligen:

Afiöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af Kr. 34,700:_

Indragningsstaten vid dito............................................................ » 1 500:

Pensionsstaten vid dito.................................................................. v 15 400-

äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm ’ den 14
maj 1900.

På Riksdagens vägnar:

För Första Kammaren:

För Andra Kammaren:

Gustaf Sparre,

Robert De la Gardie,

n. v. Talman.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;J)

Godsegaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl.,
Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvard Sederholm,
vice Ordförande;2)

Grosshandlaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Riddaren af
Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto
Magnus Höglund;2)

Riksdagsmannen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Johan
Johansson i Noraskog; 3)

f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden
l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar
Wilhelm O delberg;l)

Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl.
Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik Östberg;3)

Häradsköfdiugen, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvin
Magnus Enger.4)

Suppleanter:

Kamereraren, Riddaren af Konung Carl XIIIis Orden, Riddaren af Kongl.

Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr
Erik Wilhelm Lilliesköld;

f. d. Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden,
Herr Reinhold Viktor Ramstedt;

Riksdagsmannen, Godsegaren Knut Fredrik Gerhard Almqvist.

'') Vald år 1898. 2) Vald år 1900. 3) Vald år 1899. ’) Vald år 1900 för återstående delen
af valperioden 1898—1901.

Bill. till Riksd. Bot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgiildsverken

vid 1900 års revision.

För Första Kammaren:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr L. Grundberg;

» » » » » Herr G. V. S. Lybeck;

» » )) » » Herr Fredrik Emil Pettersson

» » » » » Herr Gustaf Axel Berg;

Kommendören vid Kongl. Flottans reserv, Herr G. E. Tf tf'';

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr C. G. S. Ehrenborg.

Suppleanter:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr Grefve K. A. Posse;

» )) » » » Herr Gustaf B. Berg;

)) d » » » Herr P. G. Torelius.

För Andra Kammaren:

Riksdagsmannen Herr 1). Persson i Tallberg;

» Herr A. Göransson;

» Herr C. Persson i Stallerhult;

» Herr Friherre /. A. von Knorr ing;

» Herr II. F. A. E. Pantzarhielm;

» Herr 0. Persson i Rinkaby.

Suppleanter:

Riksdagsmannen Herr G. Odqvist;

» Herr A. Wiklund;

» Herr P. O. Lundell.

✓

till

1900 års Reglemente för Riksgäldskontoret.

Ackord för riksgäldskontorets fordringar får
icke utan Riksdagens samtycke med gifvas

.............................................

Aflöning för justitieombudsmannen m. fl.......

» > Riksdagens bibliotekarie äfven som

för en hos honom anstäld

vaktmästare...........................

» » riksgäldskontorets tjenstemanna personal

och vaktbetjening ...

Aflöningar, anslag till....................................

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman

och vaktbetjening .....................

Afsked för tjensteman och vaktbetjening ......

Allmänna hypoteksb unken ..............................

Amortering, extra, af statsskulden ...............

» af statslån utan viss bestämd åter betalningstid.

.......................

» » 1894 års lån ........................

Amortissementsfonder.......................................

Annuiteter och räntor, anslag till ..................

Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstår

vid riksgäldskontoret ........................

Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .....................

Ansökningstid till lediga tjänster ..................

Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens
Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande

och två deputerade..................

» » Riksdagens revisorers'' kansli och

vaktbetjening ........................

» » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret
.................................

Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ......

Sid.	20.	§	36.
»	16.	§	29.
»	14.	§	27.
5»	18.	§	32.
»	21.	§	40.
»	62.	_	_
»	41, 43.	§§	95-98, 100-102.
»	35.	§	79.
»	4.	§	3.
»	25.	§	44.
»	5.	§	4.
>	4, 5, 25, 27.	§§	3, 4, 45, 49.
»	4, 5, 21.	§§	3, 4, 40.
»	40.	§	90.
»	29.	§	59.
»	40.	§	90.
»	32.	§	69.
»	18.	§	31.
»	16.	§	28.
»	39.	§	88.
»	40.	8	92.

Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman

och vaktbetjente...............	Sid.	19.	$ 34.
Behållningar, statskontorets...........................	»	21.	§ 39.
Belöning för extra arbeten ...........................	»	19.	§ 33.
Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ...	»	21.	§ 38.
Berättelser, fullmäktiges.................................	»	33.	§ 73.
» justitieombudsmannens ...............	»	17.	§ 30.
» Riksdagens revisorers..................		16, 34.	§§ 28, 75.
Besigtnivgar å riksgäld skontorets och Riks-
dagens hus ..............................	»	32.	§ 70.
Besvär öfver fullmäktiges beslut ..................	»	31.	§ 68.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny.........	»	37.	§ 84.
Bibliotek, Riksdagens....................................	»	14, 37.	§§ 27, 83.
Bibliotekarie, » ....................................	»	14.	§ 27.
Borås—Alfvesta, lån till järnvägsanläggning
mellan ..............................	>	12, 23.	§§ 19, 44.
Brist i statskontorets inkomster fylles .........	»	19.	§ 20.
Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus	»	33.	§ 72.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af............	»	35.	§ 77.
Deputerade, fullmäktiges ..............................	»	18, 29.	§§ 31, 58.
Diarium, ombudsmannens..............................	»	32.	§ 69.
Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret	»	19, 39.	§§ 35, 88.
Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens räk-
ning af vissa...............	»	5, 6, 10.	§§ 6, 7, 14.
» » låneunderstöd till ............	»	7—9, 12, 23.	§§ 11, 19, 44.
Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid
riksgäldskontoret........................	»	41, 42.	§§ 94—98.
Ersättning för bestridande af lediga fenster	»	39.	§ 88.
Expenser för justitieombudsmannens och tryck-
frihetskomiténs expeditioner ......	>	17.	§ 30.
Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för
deras antagande	»	40.	§ 91.
» » » och vaktmästare,
deras skiljande
från riksgälds-
kontoret .........		42.	§ 98.
» » » gratifikationer åt	»	19.	§ 33.
» » » åtnjuta ersättning
för förrättande af
ordinarie tjenst	$	39.	§ 88.
Flyttningshjelp för justitieombudsmannen.........	»	16.	§ 29.
Fond för nytt riksdagshus ...........................	»	33.	§ 72.
» » understödjande af odling af sänka
trakter .......................................	»	6, 7, 23.	§§ 8—10, 44.
Fordringar, riksgäldskontorets .....................		5.	§ 5.
» » förteckning å...	>	49—61.

Fullmakter	för riksgäldskontorets tjensteman...	Sid.	40.		§	92.
»	granskning af riksdagsmännens ...	»	38.		§	85.
Fullmäktige	i riksgäldskontoret och deras
	suppleanter ...........................	»	65.		—	—
»	ega att af Riksdagens revisorer
	begära råd och yttranden......		30.		§	60.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet .....................	»	29.		8	59.
»	antal för besluts fattande .........	»	31.		§	65.
	arfvoden och resekostnadsersätt-
	ningar....................................	»	18.		§	31.
»	befattning upphör.....................	»	28.		§	56.
»	berättelser.................................	»	33.		§	73.
»	besluts öfverklagande ...............	»	31.		§	68.
»	deputerade.................................	»	18,	29.	§§•	31, 58.
»	komplettering ...........................	»	28.		§§	53, 54.
»	ombud.......................................	»	29,	35.	§§	58, 77—79.
»	omröstningar ..........................	»	31.		§	67.
»	ordförande och vice ordförande	»	28.		§	52.
»	protokoll....................................		30.		§	61.
»	sammankomster ........................	»	30-	-32.	§§	61—68.
	sammanträden gemensamt med
	fullmägtige i riksbanken ......	»	33,	37.	§§	72, 84.
»	ställande till ansvar..................	»	29.		§	59.
»	suppleanter ..............................		65.		—	—
»	» deras inträdande ...	»	28.		§§	53, 54, 56.
»	särskilda uppdrag.....................		32-	-38.	§§	69—85.
	tjenstledighet ...........................	»	30.		8	63.
	åligganden.................................	»	28.		§	57.
»	öfverläggningar ........................	»	31.		§	67.
Förfall för	fullmäktige .................................	»	31.		§	64.
Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till-
	gångar och behållningar.........	»	25.		8	46.
»	» 1888 års statslån ..................		4.		§	3.
»	» 1894 » » ..................	»	5.		8	4.
Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter	»	22.		§	41.
»	» kronans hus i städerna	»	20.		§	37,
Gellivare—:	riksgränsen, ang. anslag till en stats-
	bana mellan..................		10,	11, 23.	§§	12, 16, 44.
Generalassistanskontoret, f. d., understöd för
	sterbhusen efter obemedlade
	tjensteman m. fl. vid.........	»	19.		8	34.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och vakt-
	betjente vid riksgäldskontoret	»	19.		§	33.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud
	vid revisionen utses ............	»	38.		8	84.
Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan		10,	11, 23.	88	13, 17, 44,

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till

inköp af.........

Hufvudbok, riksgäldskontorets........................

Hus, kronans, i städerna ..............................

» Riksdagens och riksgäldskontorets
» ang. uppförande af nya för Riksdagen

och riksbanken m. m......................

Hxypoteksb unken, allmänna..............................

Indrag ning sstat vid riksgäldskontoret ............

Inkomster, riksgäldskontorets ........................

Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger
.................................

» » s. k. riksgäldssedlar ..................

Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af

fullmäktige ....................................

Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens

hus .............................................

Inventering af låne- och säkerhetshandlingar...
Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag

till inköp af ..............................

» Luleå—Norska gränsen, ang. inköp

för statens räkning af ...............

Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa.........

» » låneunderstöd för............

» statens, anslag till ........................

Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning
m. m.........................

Jernvägsbyggnader, statens, anslag till............

Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för.........

Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjenings
aflöning ...

» embetsberättelse .........

» embetsresor..................

» expedition, dess expenser
...........................

» insättande i embetet ...

Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens

» » riksgäldskontorets......

» » aflöningen för............

Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1899

års slut utbalanserade ......

Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1899

års slut utbalanserade .........

Kassaförstärkning åt statskontoret..................

Kinda, kanals aktiebolag, revision af...............

Sid,	, 5.	§ 6.
»	27.	§ 49.
	20.	§ 37.
»	14, 32, 33.	§§ 26, 70, 71.
s-	33.	§ 72.
»	35.	§ 79.
»	63.
»	20-26.	§§ 36-48.
»	3, 24, 25.	§§ 2, 44, 45.
»	4.	§ 2.
	37.	§ 83.
»	32.	§ 70.
»	32.	§ 69.
»	5.	§ 6.
	6.	§ 7.
»	5, 6, 10, 23.	§§ 6, 7, 14, 44.
»	7—9, 12, 23.	§§ 11, 19, 44.
»	10, 11, 23.	§§12-14,16-18,44.
»	35.	§ 78.
»	10, 11, 23.	§§12-14,16-18,44.
»	16.	§ 29.
»	16.	§ 29.
»	17.	§ 30.
»	17.	§ 30.
»	17.	§ 30.
»	38.	§ 84.
»	16.	§ 29.
»	38, 39.	§§ 86, 87.
»	18.	§ 32.
»	49-61.	—
»	45—48.	_ -
»	26.	§ 48.
»	35.	§ 77.

Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman
....................................

Konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815
års urtima riksdagar afgifna memorial,

ang. tryckning af ..............................

Konstitutorial för tjensteman ........................

Kontorsexpenser .............................................

Konvertering af äldre statslån........................

Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret.........

» riksgäldskontorets, i riksbanken......

Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för

försäljning af........................

Krylbo—Fr öv i (Örebro), ang. anslag till statsbana
mellan ............

Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af

Ledigheter bland fullmäktige ........................

Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken ......

Liqvidations- och amortissementsfonder............

Luleå—Gellivarebanan, anslaget för inköp af
Län, ang. ett för Riksbankens räkning i utlandet
upptaget....................................

Läns- och säkerhetshandlingar, inventering af

Lånerörelse, riksgäldskontorets .....................

Låneunderstöd åt enskilda jernvägar...............

Lönebesparing ................................................

Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af.........

Löneskilnadsersättning ....................................

Missväxter, behöfvandes undsättning vid ......

Obligationer, riksgäldskontorets .....................

Odlingslånefonden ..........................................

Ombud, Konungens .......................................

» fullmäktiges ....................................

Omröstningar, fullmäktiges ...........................

Ordförande bland fullmäktige........................

» vice, bland fullmäktige ...............

it » fullmäktiges, utses af fullmäktige
sj elfva ...............

Papper, upphandling af.................................

Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman

och vaktbetjening...............

» d Riksdagens bibliotekarie och

den hos honom anstälde vaktmästare.
.............................

Pensionsstut vid riksgäldskontoret..................

Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses
af fullmäktige.....................

Sid.	40.	§	91.
	37.	§	82.
»	40.	§	92.
»	14.	§	26.
»	24.	§	44.
»	12, 13.	§§	21—24.
»	26.	§	47.
»	22.	§	41.
»	10, 11, 23.	§§	14, 18, 44.
»	4, 25.	§§	2, 45.
»	28.	§§	53, 56.
	27.	§	51.
»	4, 5, 25, 27.	§§	3, 4, 45, 49
	6.	§	7.
»	23.	§	43.
	32.	§	69.
»	25.		46.
»	7—9, 12, 23.	§§	11, 19, 44.
»	39.	§	88.
»	18.	§	32.
>	39.	§	88.
»	23.	§	42.
»	3, 23—25.	§§	2, 43—45.
»	6, 7, 23.	§§	8—10, 44.
»	31.	§	66.
»	29, 35.	§	58, 77—79.
»	31.	§	67.
»	65.		—
»	65.	—	—
»	28.	§	52.
2>	34.	§	76.
»	42—44.	§§	99—102.

» 15.	§	27.
» 63.		—
» 36.	§	80.

Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder Sid.	3, 25.	§§	2, 45.
Protokoll, fullmäktiges .................................	»	30.	§	61.
» Riksdagens, tryckning af...............	»	34.	§	76.
» Riksdagens från och med år 1867,
ang. upprättande af register till...	»	36.	§	81.
Redovisning af de till riksgäldskontoret in-
gående medel ........................	»	27.	§8	49-	-51.
Register till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867, ang. upp-
rättande af....................................	»	36.	§	81.
Resekostnadsersdttning för Riksdagens revisorer	»	16.	§	28.
» » fullmäktige...............		18.	§	31.
» » justitieombudsmannen	»	17.	§	30.
Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag	»	35.	§	78.
Revmonskostnnder..........................................	»	16, 21.	§8	28,	40.
Revisorer, Riksdagens, vid 1900 års stats-
revision och deras suppleanter	»	66.	—	—
» » ang. utfärdande af kallelse till
deras första sammanträde...	»	34.	§ 8	74.
» » ang. inkallande af suppleanter	»	34.	74.
» » råd och yttranden af dem ega
fullmäktige att begära.....	»	30.	§	60.
» » traktamenten och resekostna-
der för..............................	»	16.	§	28.
Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för-
vältning .......................................	»	35.	§8	77-	-79.
Revisorernes berättelser .................................		16, 34.	§§	28,	75.
Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för	»	33.	§	72.
» ang. lån å 25 millioner kronor
till..........................................	»	23.	§	43.
Riksdagens bibliotekarie................................	»	14.	§	27.
» hus .............................................	»	14, 32, 33.	88	26,	70, 71
» » lokaler inom, få för vissa ända-
mål upplåtas .....................	»	33.	§	71.
Riksdagsbiblioteket.........................................	»	14, 37.	§§	27,	83.
Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond
för.......................................	»	33.	§	72.
» Hytt, ang. uppförande af .........	»	33.	§	72.
Riksäagskostnader..........................................	»	14, 21.	§§	25,	40.
Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ......	»	37.	8	84.
Riksdagstrycket .......................................		34.	§	76.
Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa.........	»	19, 39.	88	35,	88.
» fordringar för utbetalda lån	»	5, 49—61.	§	5.
» fullmäktige........................	»	65.		—

.Riksgäldskontorets föremål..............................

» förvaltning ........................

» hufvudbok ........................

» hus....................................

» inkomster och särskilda tillgångar
...........................

» kreditiv i riksbanken.........

» liqvid med statsverket ......

» lånerörelse ........................

» obligationer........................

» räkenskaper........................

» skulder..............................

» styrelse..............................

» tjenstemannapersonal .........

» upplåning...........................

» utbetalningar .....................

» utlåning ...........................

» vaktbetjening.....................

Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ..................

Räkenskaper, riksgäldskontorets.....................

Räntekuponger, inlösen af..............................

Sakregister till kamrames protokoll...............

Sammankomster, fullmäktiges ........................

Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang.

utfärdande af kallelse till
Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och
riksgäldskontoret gemensamma

Semester, angående aflöning under..................

Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och
tryckfrihetskomiténs expedition

» för Riksdagens behof............

Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för

» riksgäldskontorets, förteckning å ......

Stat, aflönings, för riksgäldskontoret ............

» indragnings-, för » ............

» pensions-, » » ............

Statsbanan Gellivare—riksgränsen, ang. anslag till
» Göteborg—Skee, ang. anslag till ...

» Krylbo—Front, ang. anslag till ...

Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret.
.....

» inkomster, brister i, fyllas ......

Statslån, äldre, konvertering af .....................

» 1888 års, ang. förräntning af.........

» 1894 års, ang. förräntning och amortering
af ...................................

Sid.	3.	§	1.
»	28—30.	§§	52—60.
»	27.	§	49.
»	14.	§	26.
	20—26.	§§	36—48.
»	26..	§	47.
	27.	§	51.
	25.	§	46.
	3, 23—25.	§§	2, 43-45.
»	27.	§§	49, 50.
2»	3-5, 45—48.	§§	2—4.
	28—30.	§§	52—60.
»	38.	§	86.
»	13, 23, 26.	§§	23, 44, 48.
»	5—20.	§§	6-35.
	25.	§	46.
»	39.	§	87.
»	4.	§	2.
»	27.	§§	49, 50.
	4, 25.	§§	2, 45.
»	36.	§	81.
»	30—32.	§§	61—68.
»	34.	§	74.
»	33, 37.	§§	72, 84.
»	62.		—
»	17.	§	30.
»	34.	§	76.
2	3, 25.	§§	2, 45.
»	45—48.		—
»	62.	—	—
»	63.	—	—
»	63.	—	—
»	10, 11, 23.	§§	12, 16, 44.
»	10, 11, 23.	§§	13, 17, 44.
2	10, 11, 23.	§§	14, 18, 44.
»	21.	§	39.
2	12.	§	20.
»	24.	§	44.
»	4.	§	3.
2	5.	§	4.

Bih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.

(Riksg.-kontorets reglemente.)

Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess

förvaltning.................................

Styrelsen för riksgäldskontoret........................

Suppleanter för fullmäktige ...........................

» deras inträdande ........................

» för Riksdagens revisorer ............

» ang. inkallande af ................

Suspension af tjensteman och vaktbetjening
Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling
af ...............

Telegrafverket, förskott till ...........................

Tjensteförsummelser, frågor rörande ...............

Tjenstemän vid riksgäldskontoret ..................

» » » aflöning för ............

» » * aflöningsstat för ......

x » » antagande af............

* » » besvärshänvisning för

* » » entledigande af.........

» » » pensionering af.........

* » justitieombudsmannens expedi tion

....................................

Tjenster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande

och återbesättande af........................

Tjenstledighet för fullmäktige ........................

» för tjenstemännen och vaktbetje ningen.

................................

Traktamenten, Riksdagens revisorers ............

Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser...
Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill
hörande bihang ........................

* af revisoremes berättelser ............

» af konstitutionsutskottets vid 1810,

1812 och 1815 års urtima riksdagar
afgifna memorial .........

Tryckningskostnader för justitieombudsmannens

berättelser..................

* för Riksdagens revisorers

berättelse .................

Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds kontorets

obligationer...............

Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus
.............................................

Undsättningsmedel vid missväxter ..................

Uppdrag, fullmäktiges särskilda.....................

Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens
protokoll........................

Sid,	. 35.		§ 77.
»	28-	-30.	§§ 52—60.
»	65.		- -
»	28.		§§ 53, 54,
	66.
»	34.		§ "4.
	41.		§§ 94, 96.
»	11,	23.	§§ 15, 44.
»	13.		§ 24.
»	41,	42.	§§ 93-98.
»	38.		§ 86.
»	18.		§ 32.
»	62.
»	40.		§ 91.
»	42.		§ 97.
»	41.		§§ 94, 95.
	42-	-44.	§§ 99—102.
	16.		§ 29.
9	39,	40.	§§ 88-92.
»	30.		§ 63.
»	40.		§ 89.
»	16.		§ 28.
>	17.		§ 30.
»	34.		§ "6.
	34.		§ 75.
»	37.		§ 82.
»	17.		§ 30.
>	16.		_____§ 2 8_
)	4.		§ 2.
	19.		§ 34.
»	23.		§ 42.
»	32—	38.	§§ 69-85.

» 34. § 76.

Upplåning, riksgäldskontorets ........................ Sid. 13, 23, 26.

Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret...... » 5—20.

Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ...... » 27.

Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt

förskrifna statsobligationer ... » 25.

Utlåning, riksgäldskontorets........................... » 25.

Vaktbetjening, justitieombudsmannens............... » 16.

» riksgäldskontorets..................... » 39.

» aflöningsstat för........................ » 62.

Vaktbetjeningens pensionerande........................ » 42—44.

» tjensteförsummelser och entledigande.
.......................... » 41, 42.

Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning

för .......................................... » 15.

Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret » 18.

» » att kanna antagas till tjensteman

vid riksgäldskontoret.................. » 40.

Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets

obligationer ................................. * 4.

Öfverläggningar, fullmäktiges ........................'' » 31.

Örebro—Frövi, ang. inköp af bandelen mellan » 10, 11, 23.

§§ 23, 44, 48.
§§ 6-35.

§ 50.

§ 44.

§ 46.

§ 29.

§ 87.

§§ 99—102.

§§ 96-98.

§ 27.

§ 32.

§ 91.

§ 2.

§ 67.

§§ 14, 18, 44.